Hembesöket 1/2016

K-Posti Ab | OFFENTLIGT MEDDELANDE

1 / 2016

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Psykets knutar löses tillsammans

Hembesöket 10 år

Hjärt-lungräddning räddar liv

Mina Kantasidorna i bruk

Om man misstänker att man kan ha drabbats av en hjärtinfarkt är det absolut bäst att ringa efter en ambulans.

Ledare ............................................................... 3 Mänskliga berättelser i tio års tid ....................... 4 1 / 2016 TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset.

Genom tunga erfarenheter till starka hjälpare ..... 5 Hjärt-lungräddning - en färdighet som kan rädda liv........................ 10 Räddad till livet ................................................ 14 Hjärtvård som finslipats till perfektion .............. 16 Gallup.............................................................. 18

Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

facebook.com/vaasacentralhospital vasacentralsjukhus.fi/blogg

4041 0822 Painotuote Trycksak

Vårdreformen gestaltas – hänger vi med i svängarna? Från och med år 2004 har jag på arbetets vägnar fått följa med strukturreformen inom social- och hälsovården. Trots att jag fått följa med arbetet även på nära håll har det varit svårt att hänga med i alla svängar. Under hela den här tiden har regeringarna i landet rent generellt haft en klar och oföränderlig målsättning som de velat uppnå med sina lösningsmodeller. Alla vill utplåna hälsoskillnaderna och ojämlikheterna i servicetillgången samt underlätta vårdtillgången på primärnivå. Enligt den allmänt rådande uppfattningen är det bäst om dessa tjänster integreras fullständigt. I takt med att den ekonomiska situationen i landet har försämrats har även målet att uppnå kostnadsbesparingar blivit allt viktigare. Varför framskrider inte reformen? Det här beror både på de komplicerade beroendeförhållanden som är inbyggda i systemet och på de skillnader som råder mellan de olika politiska synsätten. Inget parti har en gemensamt överenskommen strukturmodell, för att inte att tala om en samsyn bland de olika partierna. Då man i nyheterna berättar att regeringen har kommit med nya linjeringar får man intrycket av att problemen nu är lösta. Ofta är en linjering enbart en politisk överenskommelse och inte någon färdigt fastslagen strukturmodell. Det här har hänt upprepade gånger och även statsminister Sipiläs regering har gjort samma misstag. Den för tillfället senaste linjeringen som gjordes 6.4.2016 tydliggjorde en del frågor, men avvek delvis från de beslut som fattats tidigare. I fråga om finansieringen beslutade man att de framtida landskapen inte ska få beskattningsrätt, utan att verksamheten i stället ska finansieras genom statens inkomstskatt. Det nya i den här linjeringen var frågan om patientens valfrihet och den starka konkurrensen mellan producenter på primärnivån. I och med EU:s konkurrenslagstiftning innebär det här att de offentliga aktörerna delvis måste bolagisera sin verksamhet. Frågan om omfattningen av konkurrensen kommer att avgöras först senare då den arbetsgrupp som tillsatts för att utreda den här frågan har avgett ett utlåtande i ärendet. Det finns ännu flera frågor som måste utredas och avgöras. Enligt tillkännagivanden ska lagutkast sändas ut på utlåtanderunda på senvåren. Regeringens proposition till riksdagen torde ges i november 2016 och tanken är att strukturlagen för ordnande av social- och hälsovården ska träda i kraft 1.7.2017. Arbetet med att skapa regionala organisationer inleds genast då lagutkasten offentliggörs, och övergången till det nya systemet sker senast 1.1.2019. Vi har alla ännu en möjlighet att påverka de framtida lösningarna. Utlåtanderundan är en viktig påverkningsmöjlighet och ännu då riksdagen behandlar frågan i utskott kan förändringar göras om de upplevs som nödvändiga. Reformen är bland de största förändringarna som gjorts i vårt land inom den offentliga sektorn och kommer att påverka allas liv. Finlands högklassiga hälso- och sjukvårdssystem måste tryggas i samband med den här förändringen.

Göran Honga Sjukvårdsdistriktets direktör

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Olle Gull 06 213 1101 Redaktionschef Heli Masa 06 213 1723 Redaktion Anna Jussila Heli Masa Pärmbild Katja Lösönen Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Medverkande Petra Marjamäki Översättningar Jan-Peter Nummela E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 89 200 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058 VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 168 900 personer. Vasa centralsjukhus har cirka 2 500 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss. MEDLEMSKOMMUNER Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax Nykarleby • Närpes • Pedersöre Vasa • Vörå

HEMBESÖKET

Mänskliga berättelser i tio års tid Då man själv eller någon närstående insjuknar har man många frågor som man vill ställa. Då man söker information på webben hittar man förutom det man söker även många åsikter och skräckhistorier. Sjukhusets egen tidning har från starten strävat efter att presentera bägge sidor: Såväl experter som vanliga människor har fått sin röst hörd. Redan i tio års tid har det informativa hembesöket delats ut till varje hem i Vasa sjukvårdsdistrikt. Det första numret av tidningen Hembesöket utkom i maj 2006. I Finland var det här den första tidningen som ett sjukhus gav ut för att informera invånarna i det egna området. Under de här tio åren har tidningen utkommit två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Utgivningstidtabellen ändrade i och med de stora förändringar som genomfördes vid centralsjukhuset, såsom ibruktagningen av den nya Y-byggnaden och samjouren. År 2013 gav man bara ut en tidning, och följande år fick invånarna tre tidningar med sin post. I varje nummer har det funnits åtminstone en artikel där huvudpersonen har varit patient på sjukhuset eller har berättat sin historia som anhörig till en patient. Dessa har enligt läsarna i allmänhet varit de mest omtyckta artiklarna i tidningen. Men det har också varit angenämt att få skriva dem. Ibland har det också hänt att en läsare som befunnit sig i en liknande livssituation som den som beskrivs i artikeln direkt tackat den som intervjuats i artikeln. Patientberättelserna har också ofta varit till tröst för någon som befunnit sig i en liknande livssituation. Ett stort tack till alla dem som deltagit i tidningens första tio år långa färd, såväl till läsare som till dem som ställt upp på att bli intervjuade. Önskemål om artiklar och kommentarer på tidningen kan sändas per e-post till adressen: kommunikation@vshp.fi •

Under dess 10 år långa färd har tidningen Hembesöket innehållit: Olika sjukdomar och besvär: depression, hjärtsjukdomar, förlossningsrädsla, konstgjorda leder, dialys, sömnapné, cancer, astma, stroke, övervikt, ögonsjukdomar, psoriasis, ångest, bröstinﬂammation, inkontinens, bettproblem, barnlöshet, glutenkänslighet, ätstörning, rytmstörningar

enheter, behandlingar och undersökningar

patientberättelser och artiklar om förlossningar

TEXT: HELI MASA

HEMBESÖKET

TEKSTI: ANNA JUSSILA KUVAT: KATJA LÖSÖNEN

Genom tunga erfarenheter

till starka hjälpare

Erfarenhetsexperternas liv har innehållit olika psykiska störningar, som varierat från djupa skräcktillstånd till depression. Jyrki och Anna har emellertid en sak gemensamt: De har klarat av att tackla sina problem. Nu vill de färska erfarenhetsexperterna prata om sina erfarenheter och visa andra att det går att ta sig ur även svåra situationer.

TEXT: ANNA JUSSILA FOTO: KATJA LÖSÖNEN

– Hej, jag heter Gaby! – Hej Gaby! Svarar gruppen unisont och brister ut i ett glatt skratt. Det här är det elfte och sista mötet i en utbildning som arrangerats av den psykiatriska specialiteten i syfte att utbilda de första svensk- och finskspråkiga erfarenhetsexperterna i Vasanejden. Erfarenhetsexperterna har självupplevda erfarenheter av någon psykisk sjukdom antingen genom att de själva eller någon närstående har insjuknat. En del igen har blivit erfarenhetsexperter efter att de har kommit över sina rusmedelsproblem. Hos vissa kan den psykiska sjukdomen komma till uttryck som fysiska symptom. Den här gången gör deltagarna övningar i självförverkligande under ledning av Gabriele Alisch som ansvarar för scenkonsten på Yrkeshögskolan Novia. Lärdomarna kommer till nytta i de kommande drabbningarna, då erfarenhetsexperterna till exempel fungerar som stödpersoner eller föreläsare på olika evenemang där deras hjälp behövs. Knutar löses upp tillsammans Alla som utbildats till erfarenhetsexperter får återge sin egen personliga berättelse för gruppen. Berättandet har upplevts vara ett välgörande verktyg som gör det lättare att hantera sina egna känslor. För många har det blivit lättare att släppa taget om sina svåra erfarenheter. – Det är lätt att identifiera sig med de andras personliga levnadshistorier. Samtidigt förundras man: Varför var man så rädd i början att öppna sig helt? Jag tror att det beror på att många inte är vana att prata så öppet, ens med sina närstående, säger Jyrki Iinatti som nu efter kursen blir färdig erfarenhetsexpert.

6 HEMBESÖKET

För Jyrki blev det lättare att prata för varje gång han ställde sig upp inför gruppen. Själv har han upplevt olika kroniska smärtor och faser av depression i sitt liv. En och annan gång har tron på tillfrisknande nästan försvunnit helt och hållet. Så småningom har livet ljusnat och blivit positivare. I samband med det slogs han av tanken att han ska hjälpa andra. – Fastän bara en person har nytta av mina erfarenheter av svår depression eller olika smärttillstånd så räcker det mycket väl för mig personligen. Jag är också intresserad av att hjälpa invandrare, för de kan ofta drabbas av svåra posttraumatiska stresstillstånd i det nya landet, berättar Jyrki som själv har bott i Sverige som invandrare i över 25 år. Från tigande till stödperson för unga Anna Håkans pratar ovanligt öppet om sina ungdomserfarenheter. Det fanns en tid då hon inte pratade med någon vuxen om problemen där hemma. I skolan fördes problemet inte riktigt upp på tal, även om en lärare märkte att allt inte stod rätt till. – Då jag gick på högstadiet så insjuknade min mamma. Jag hade alltid haft ett nära förhållande med mamma, och därför bestämde jag mig att inte prata med någon om familjens interna angelägenheter. Jag gick hos en kurator, men ingen kom över min mur. Jag ljög till och med för socialväsendet och lyckades göra det så trovärdigt att de gick från vårt hem och bara gav mig sitt visitkort, säger Anna när hon tänker tillbaka.

Anna vill i synnerhet hjälpa unga som lever under tung psykisk belastning. – Du har rätt till ditt eget liv. Det finns inget att skämmas för här i livet, för hjälp finns att fås, uppmuntrar Anna.

HEMBESÖKET

Jyrki överraskades av att de andra kursdeltagarna hade så varierande erfarenheter av psykiska sjukdomar. – Det finns lika många problem och utmaningar som det finns olika människor. Den vetskapen har fått mig att inse att jag inte sitter ensam i denna båt.

Ingen tog sig igenom min mur. Jag ljög till och med för socialväsendet och lyckades göra det så trovärdigt att de bara gav mig sitt visitkort och sen lämnade vårt hem.

HEMBESÖKET

Det har nu gått tio år sedan den händelsen. För ett halvår sedan fick Anna en aha-upplevelse i sitt arbete på en anhörigförening. Då förstod hon bättre de problem som hennes familj hade brottats med i hennes barndom. – Fastän jag för 1,5 år sedan kände att jag kan gå vidare med mitt liv så hade jag samtidigt ett kolossalt behov av att prata om mina erfarenheter. Även i dagens läge är det få som vet vad som hände i vår familj, eftersom jag som barn kände en sådan skam för det. Som erfarenhetsexpert vill Anna framförallt hjälpa unga som levt under en tung psykisk börda i sina familjer. Hon tror att många unga i dag lider indirekt av att någon i familjen drabbats av en psykisk sjukdom. – Jag vill berätta för unga att det inte är någon skam om någon gör en anmälning om familjen till barnskyddet. Det är bara ett tecken på att någon bryr sig om familjen. •

Erfarenhetsexperter av alla de slag I vår avklarade 30 erfarenhetsexperter på mentalvårds- och missbrukarproblem den utbildning som arrangerades av Vasa centralsjukhus. Nu ställer man förhoppningen till att olika aktörer och föreningar inom hälsovårdssektorn ska hitta de tjänster som erfarenhetsexperterna kan erbjuda i egenskap av stödpersoner, utbildare, grupphandledare och utvecklare av tjänster. – En erfarenhetsexpert samarbetar ofta med en yrkesperson inom social- och hälsovården. Vårt mål är att vi allt bättre ska kunna engagera erfarenhetsexperter med olika bakgrund och i olika åldrar i det psykiatriska vårdarbetet, säger Gunnevi Vesimäki som handlett och koordinerat grupperna och som arbetar som sakkunnig i vårdarbete på den psykiatriska enheten i Vasa. Vill du stifta bekantskap även med andra erfarenhetsexperter än Anna och Jyrki? På vår webbplats kan du läsa deras berättelser: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/starkare-genom-erfarenhet

Läs även de andra erfarenhetsexperternas berättelser i bloggen på vår hemsida!

Gunnevi Vesimäki tycker att tiden äntligen verkar vara mogen för erfarenhetsexperter. – Vi vill att den stora allmänheten blir medvetna om erfarenhetsexperterna, så att den hjälp de erbjuder människor genom kamratstöd kan användas ännu bättre i det psykiatriska vårdarbetet.

HEMBESÖKET

Stark arbetsgemenskap hjälper personalen att må bra Enligt undersökningar har belastningen och stressen i arbetet bland personalen i Vasa sjukvårdsdistrikt minskat under de senaste tio åren. Detta framkom i den största uppföljningsundersökningen som görs bland sjukvårdspersonal i Finland, i vilken Vasa sjukvårdsdistrikts anställda deltog för sjunde gången i ordningen. Med hjälp av den här undersökningen, som upprepas med två års mellanrum, utreder man förändringar som skett i arbetet samt jämför personalens arbetshälsa på nationell nivå.

olika nivåer i arbetsgemenskapen som ett av undersökningens positiva resultat. Under de senaste tre åren har dock den upplevda osäkerheten i arbetet tilltagit. – Med arbetsgemenskapsfärdigheter avses bland annat omtänksamhet och hjälpsamhet. I Vasanejden upplever personalen arbetsgemenskapen som stark, vilket kan stöda såväl vårdarbetet som personalens förmåga att orka i arbetet i den förvirring som skapas i samband med vårdreformen, säger Kivimäki.

Professor Mika Kivimäki som lett undersökningen lyfter fram arbetsgemenskapen och ledarskap på

Undersökningsenkäten besvarades av 1 301 anställda i sjukvårdsdistriktet.

I korthet

Kom ihåg etiketten vid fotografering Klick! Vi fotograferar och publicerar idag mer bilder än någonsin. En laddar upp bilder på sitt nyfödda barn, en annan kan publicera uppgifter om sin position i samband med ett överraskande besök på sjukhusets akutintag. Även om en bild som tagits på sjukhuset av en gipsad fot kan kännas som en bra idé att lägga ut på de sociala medierna, så är det klokt att tänka efter en extra gång innan du tar bilden. Varje besökare, klient och anställd har rätt till sin integritet på sjukhuset. På grund av det råder fotograferingsförbud i alla sjukhusets lokaler som inte är allmänna. Därför har vi satt upp dekaler vid alla ingångar där vi påminner om att det är förbjudet att fotografera. Om du vill fotografera eller filma på sjukhuset behöver du alltid komma överens med personalen i förväg om hur du kan göra det. Det här gäller även allmänna platser på sjukhuset, som till exempel huvudaulan och väntrummet på samjouren. Kom alltså ihåg att fotografering kräver tillåtelse!

10 HEMBESÖKET

TEXT: HELI MASA FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Hjärt-lungräddning – en färdighet som kan rädda liv

Då hjärtat stannar kan varje ödslad minut kosta livet och i allmänhet spelar reaktionerna hos den som råkar finnas på plats när det inträffar den viktigaste rollen. Det enda rätta sättet att reagera är att ringa nödnumret och direkt påbörja hjärt-lungräddning. Då hjärtat stannar är det alltid bråttom, och om det sker utanför sjukhuset finns det dessutom ingen annan som kan hjälpa än den som råkar finnas på plats. I allmänhet är detta en helt vanlig människa som inte kan göra något annat än att kalla på professionella hjälpare och hjälpa till så gott det går tills ambulans anländer. Även om situationen är kritisk, rent av skrämmande, så är rådet mycket enkelt och därför lätt att lära sig: – Kontrollera snabbt hur patienten mår, ring nödnumret

112 och följ de instruktioner som nödcentraljouren ger, instruerar Taneli Väyrynen, Vasa centralsjukhus överläkare i akutmedicin och ansvarig läkare för den prehospitala akutsjukvården. – Är personen livlös ska man alltid börja med hjärtkompression. Tröskeln för att börja med hjärt-lungräddning måste vara mycket låg, säger Väyrynen. Även om man inte har någon tidigare erfarenhet av hjärt-lungräddning kan man börja ge hjärtkompression med hjälp av de instruktioner som man får av nödcentraljouren. – Genom att ringa nödcentralen försäkrar man sig om att hjälp omedelbart sänds till platsen, men om man blir och vänta på ambulansen utan att börja med hjärt-lungräddning försämras patientens prognos, säger intensivvårdsavdelningens biträdande överläkare Raku Hautamäki. Genom att ringa nödcentralen med hjälp av mobilappen 112

HEMBESÖKET

Finland förmedlas även uppringarens position till nödcentralen. Det här kan förkorta den tid som det tar för ambulansen att hitta fram avsevärt, framför allt om den som ringer inte känner till den exakta adressen eller positionen. De kritiska minuterna innan ambulanspersonalen anländer Man bedömer situationen genom att prata med patienten och se hur den reagerar. Om patienten inte reagerar på tilltal eller omskakning ska man omedelbart ringa nödnumret. Nödcentraljouren instruerar hur andningen ska bedömas. Först får man rådet att vända patienten i ryggläge och att lyfta patientens käke uppåt. Sedan måste man bedöma om patienten andas normalt. Om patienten andas flämtande eller inte alls ger nödcentraljouren anvisningar om hur man ska påbörja hjärt-lungräddningen. – Det är inte lönt att lägga för mycket tid på bedömningen av andningen. Hjärt-lungräddningen ska påbörjas om man inte är säker på om patienten andas normalt. Man behöver heller inte börja känna efter pulsen, säger Väyrynen. – Om man inte använder sig av omåttliga krafter kan man inte göra något fel, säger Hautamäki. I det här läget behöver hjälparen inte tänka på eventuella skador som de egna räddningsåtgärderna kan orsaka eftersom det är mycket mera skadligt att dröja med att hjälpa. – Med hjärt-lungräddningen skyddar man hjärtat och hjärnan. Om blodcirkulationen upphör är hjärnan i fara, berättar anestesiläkare Johan Smeds. – Av alla organ är hjärnan det mest kritiska, eftersom människan behöver den för att kunna fungera. Hjärnan drabbas av cellskador bara några minuter efter att blodcirkulationen har upphört.

För att blodet ska cirkulera effektivt till hjärna och hjärtmuskel ska bröstkorgen pressas ned ordentligt (5-6 cm).

Händerna på bröstet och kontinuerligt pumpande I de nuvarande rekommendationerna om hjärt-lungräddning betonas vikten av bröstkompression. Med en sammanhängande bröstkompression menas att bröstkorgen trycks ner 100–120 gånger per minut med så få uppehåll som möjligt. Bröstkorgen ska tryckas nedåt rejält (5–6 cm) för att blodet ska cirkulera effektivt till hjärnan och hjärtmuskeln.

Yrkeshögskolan Novias och Vasa Yrkeshögskolas 60 sjuksköterskestuderande har under våren 2016 fått en grundlig utbildning i hjärt-lungräddning.

HEMBESÖKET

– Då man nu i stället för mun-mot-mun-metoden betonar vikten av bröstkompression har tröskeln för att börja med hjärt-lungräddning blivit lägre, vilket alla vinner på, konstaterar Smeds. Väyrynen berättar att nödcentralen vid behov även instruerar i mun-mot-mun-metoden: – Nödcentralen uppmanar hjälparen att använda sig av mun-mot-mun-metoden om hjälparen är kunnig i hjärt-lungräddning. Instruktioner om mun-mot-mun-metoden ges också vid drunknings- och kvävningsolyckor eller om patienten är ett barn. Syrehalten i den luft som en person blåser ut är låg, varför mun-mot-mun-metoden är mindre viktig än den sammanhängande bröstkompressionen. Ambulanspersonalen kan i praktiken ge patienten rent syre. Hjärt-lungräddning rekommenderas även för barn i skolåldern, till och med för barn så unga som 12 år. – Framför allt för dem som har en närstående i någon riskgrupp, t.ex. någon som lider av en hjärtsjukdom, lönar det sig att delta i en kurs i första hjälpen och lära sig hjärt-lungräddning för att det sedan ska vara lättare att hjälpa till i ett akut läge, säger Väyrynen.

Ibland är det bättre att börja ge hjärtlungräddning i onödan, än att dröja med att börja med hjärt-lungräddning i ett läge då det verkligen behövs.

”Enkelt är vackert” Hjärtat kan stanna av hjärtrelaterade eller icke hjärtrelaterade orsaker. Hjärtrelaterade orsaker är olika hjärtsjukdomar, såsom kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkter föranledda av kranskärlssjukdom. Hjärtat kan också stanna av allehanda andra orsaker som lamslår blodcirkulationen eller hämmar andningen. – På denna lista finns olika skador (orsakade av t.ex. fall eller trafikolyckor) såsom blödning, förgiftning, svår lunginflammation, blodpropp i lungan, drunkning, kvävning och svåra sjukdomsattacker (t.ex. astma eller epilepsi). Oberoende av orsaken till hjärtstilleståndet ska man följa samma instruktion, dvs. snabbt ringa nödnumret för att tillkalla hjälp och få instruktioner, säger den prehospitala akutsjukvårdens ansvariga läkare Väyrynen. Alla tre läkare betonar den viktigaste faktorn: – Var inte rädd att skada någon med hjärt-lungräddning. Det viktigaste är att minimera tiden mellan det att hjärtat har stannat och då hjärt-lungräddningen påbörjas. Ibland är det bättre att börja ge hjärt-lungräddning i onödan, än att dröja med att börja med hjärt-lungräddning i ett läge då det verkligen behövs. Här ett enkelt, vackert råd som det lönar sig att lära sig: Bedöm läget – ring nödnumret – börja med bröstkompression! •

Tilläggsinformation: • Bekanta dig noggrannare med hjärt-lungräddning: www.kaypahoito.fi • Anmäl dig till en kurs i första hjälpen arrangerad av FRK: www.ensiapukoulutus.fi • Vasa centralsjukhus arrangerar tillsammans med Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola en hjärt-lungräddningsvecka i maj. Läs mera om hjärt-lungräddning och hjärt-lungraddningsveckan: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/for_patienter/aktuellt/ hjart-lungraddningsvecka/ • Nödcentralen rekommenderar att ladda ner mobilappen 112 Finland för att hjälpen ska nå fram snabbare i en nödsituation: www.112.fi/sv/nodnumret_112/positionera_dig

HEMBESÖKET

Rekommendation om god medicinsk praxis 1. Identifiera situationen: Om en person inte kan väckas med tilltal eller omskakning har personen troligen drabbats av hjärtstillestånd. Då är det viktigast att handla snabbt och att behärska grunderna för hjärt-lungräddning.

2. Ring nödnumret 112 och följ de anvisningar du får 3. Frigörande av andnings vägarna: Lägg patienten på rygg, öppna andningsvägarna och lyft underkäken uppåt.

4. Bröstkompression och placering av händer • Hos en vuxen person ska den ena handens handlov placeras mitt på personens bröstben. Lägg den andra handen ovanpå och knäpp ihop fingrarna. Hos barn ska trycket riktas mot den nedre delen av bröstbenet. Håll armarna raka och vinkelrätt ovanför patientens bröstkorg. Tryck med handlovarna och inte med fingrarna, så att kraften riktas bara mot bröstbenet och inte bryter revbenen. • Tryckdjupet ska vara 5-6 cm och man ska trycka som en kolv, så att trycket och höjningen är lika långa och rörelsen är så jämn som möjligt. Bröstkorgen ska återta sitt ursprungsläge fullständigt mellan nedtryckningarna, men räddaren ska ändå inte ta bort sina händer från patientens bröstkorg. • Bröstkompressionen ska ges med så få avbrott som möjligt och Tidigare erfarenhet av hjärt-lungräddning behövs inte då nödcentralen ger instruktioner vid en nödsituation. På en kurs i första hjälpen kan man öva hjärt-lungräddning på en docka.

med minst 100, men inte mer än 120 nedtryckningar per minut. KÄLLA: KÄYPÄ HOITO

14 HEMBESÖKET

TEX

T: H

ATJA O: K FOT A S I MA

LÖS

ÖNE

Räddad till livet En arbetsför man i gott skick drabbas av en hjärtattack i sömnen. Nu krävs det raska tag och förmåga att lyssna på de anvisningar som ges av nödcentralen. Ett hjärta i kritiskt tillstånd ligger bokstavligen talat i de närståendes händer. Inget ödesdigert dröjsmål uppstår då familjen genast börjar ge hjärt-lungräddning.

HEMBESÖKET

– Kedjan av hjälp var fullkomlig, säger Kimmo Kuusisto mer än tre år efter händelsen. I december 2012 vaknade Kuusisto på efternatten på grund av att han mådde dåligt. Situationen framskred snabbt och snart låg den 45-åriga pappan livlös på golvet i badrummet hemma i Kristinestad. – Så som det står i sjukjournalen, en frisk, ung man drabbats av hjärtattack. Jag vaknade femtiden för att jag mådde dåligt, steg upp och gick till badrummet för att kräkas och återvände till sängen. Men illamåendet gick inte över och snart måste jag kräkas på nytt, och där på den vägen blev jag, berättar Kuusisto. Det följande han minns är att han låg på Vasa centralsjukhus intensivvårdsavdelning och hade genomgått en bypassoperation. Däremellan fick Kuusistos familj gå igenom en mycket omfattande kedja av händelser som började med att pappan i familjen gavs hjärt-lungräddning. En lyckad hjärt-lungräddning och nio elchocker Kuusistos fru ringde nödcentralen och nödcentraljouren gav anvisningar om hur hon skulle ge hjärt-lungräddning. Både frun och dottern, då 16 år gammal, gav Kuusisto hjärt-lungräddning tills förstainsatsenheten, dvs. frivilliga brandmän, anlände till platsen. Även familjens 13-åriga son deltog. Ingen av dem hade någon tidigare erfarenhet av den hjärt-lungräddning som de gav tills yrkeshjälparna anlände. Den hjärt-lungräddning som gavs av lekmännen räddade sannolikt Kuusistos liv. Kuusisto som arbetar som branschchef på nödcentralverkets centralförvaltning och som tidigare arbetat som polis i 15 år vet att i ett nödläge kan situationen vara kaotisk. – Människorna beter sig så olika, vissa blir fullständigt handlingsförlamade. Familjen hade förmågan att agera förståndigt och lyssna på nödcentraljourens instruktioner. Jag kan inte understryka det tillräckligt att i mitt fall skulle spelet ha varit över utan hjärt-lungräddningen. Efter förstainsatsenheten anlände även en ambu-

lans till platsen. Kuusistos hjärta gavs elchocker med en defibrillator sju gånger inne i huset och ännu två gånger i ambulansen. Utan de anhörigas hjärt-lungräddning skulle hjärtat sannolikt inte ha börjat slå på nytt. Livet idag utan begränsningar Orsaken till hjärtattacken var tre fullständigt tilltäppta kärl. Bypassoperationen genomfördes samma dag. Kuusisto vistades 13 dagar på centralsjukhuset: Först nio dagar på intensivvårdsavdelningen och därefter fyra dagar på avdelning A3. Kuusisto minns vårdpersonalen som omsorgsfull och yrkeskunnig. – Några dagar efter händelsen hade jag ärende åt frun och bad intensivvårdsavdelningens sjukskötare ringa henne. Jag sade till sjukskötaren att jag kan räkna upp numret till min frus mobiltelefon, och då jag kom ihåg numret rätt så var det för läkarna och sjukskötarna ett tecken på att mitt huvud var i skick, säger Kuusisto då han berättar om de första dagarna efter operationen. Kuusisto var sjukledig i fyra månader, varefter han återgick till arbetet först på deltid och senare till helt normal arbetstid. – Jag har hållit på med idrott i hela mitt liv, men tröskeln att börja belasta min kropp på nytt var nog hög. Jag har ändrat min kost och lovat mig själv att om jag kan göra något för att förbättra min hälsa så gör jag det, berättar Kuusisto. Motionscykeln och joggingskorna är i aktivt bruk igen. – I början var familjen nog mycket orolig och bekymrad, men nu har situationen normaliserats. Familjemedlemmarna har sett att jag kan belasta mig fysiskt och att jag inte har några fysiska hinder som begränsar mitt liv. Kuusistos hjärta drabbades av ett förmaksflimmer som inte kunde korrigeras. Hjärtrytmen är därför ojämn. Inte ens det besvärar mannen i någon avsevärd grad: – Jag kan inte ens minnas hur det känns då hjärtat slår normalt. Men vi kan säga som så att huvudsaken är att det slår! •

Hjärt-lungräddningen som gavs av lekmännen räddade sannolikt Kuusistos liv.

16 HEMBESÖKET

TEXT: HELI MASA FOTO: KATJA LÖSÖNEN, ISTOCKPHOTO

Hjärtvård

som finslipats till perfektion Bröstsmärtor och andra symtom som tyder på hjärtinfarkt kan leda till osäkerhet och panik. ”Det är säkert inget. Jag kanske tar mig till hälsocentralen eller kör själv till akuten. Jag far till akuten i morgon bitti – ingenting händer ju ändå där nattetid.” Men det är ingen bra idé att dra ut på tiden eller att uppsöka akuten med egen bil – det bästa alternativet är att ringa nödcentralen.

– Om man misstänker att man kan ha drabbats av en hjärtinfarkt är det absolut bäst att ringa efter en ambulans. I ambulansen finns det möjligheter att medicinera och stabilisera patientens tillstånd och om läget drastiskt försämras kan man till och med utföra livräddande åtgärder om det skulle behövas. Från ambulansen kan man också göra vissa förberedelser så att allt går snabbare sen patienten väl är framme vid sjukhuset, säger hjärtstationens avdelningsskötare Gunilla Carlson. Den hjärtinfarktsjour som startade på hösten 2012 har under några år finslipats till en effektiv vårdkedja som kan hjälpa patienter dygnet runt, året runt. – Bröstsmärta upplevs oftast som en tryckande känsla som kan stråla upp mot halsen, armarna och mellan skulderbladen. Den kan ibland också kännas i den övre delen av magen, säger överläkaren i kardiologi Mari-Anne Vaittinen, då hon beskriver de symtom som kan vara aktuella då man ska ringa nödnumret. – Alla får inte bröstsmärtor, utan symtomen kan upplevas som andnöd, illamående eller allmänt illabefinnande. Det effektivaste sättet att få hjälp är att tillkalla en ambulans, eftersom ambulansen har direkt kontakt till en specialist i hjärtsjukdomar, dvs. en kardiolog, även mitt i natten. Hjärtfilm direkt till e-posten Mitt under intervjun börjar en telefon ringa i fickan på Vaittinens läkarrock. – Det där är jourtelefonen, säger Carlson.

Vaittinen kontrollerar genast sin e-post dit de kommit en hjärtfilm som skickats från en ambulans. – Den här hjärtfilmen visar ett skänkelblock. Det beror lite på patientens symptombild vad vi gör i dylika situationer, säger Vaittinen. En annan kardiolog tar hand om fallet. Om det här skulle ha hänt mitt i natten skulle den jourhavande kardiologen ha vaknat till sin telefon, gjort en bedömning på basis av hjärtfilmen direkt via telefonen och beslutat om vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas. – Om det är fråga om ett tilltäppt kranskärl måste man göra en ballongvidgning så fort som möjligt, men senast inom två timmar, säger Vaittinen. Läget bedöms med en kontraströntgen av kranskärlen. – Hjärtinfarktsteamet består av en läkare och tre skötare. Teamets ansvariga skötare får beslutet om en utryckning av kardiologen. Ansvariga skötaren larmar sedan de två övriga skötarna och ska dessutom förvarna akuten om att en eventuell hjärtinfarktspatient är på väg med ambulans, berättar Carlson. Hjärtinfarktsjouren betjänar, förutom befolkningen i Vasa sjukvårdsdistrikt, även invånarna i Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt. Under jourtid kommer cirka 65 % av patienterna från södra Österbotten. Ifall en patient kommer med ambulans längre ifrån så är infarktsjourteamet redan på plats och har hunnit göra alla förberedelser före ambulansen når sjukhuset. – Teamet står ibland och väntar på patienten då ambulanspersonalen kommer med patienten direkt till hjärtstationen, säger Vaittinen. – Ifall patienten anländer till sjukhuset innan teamet har anlänt får patienten vänta på akuten som hela tiden står i direkt kontakt med jourteamet.

HEMBESÖKET

2. BALLONGUTVIDGNING är ett ingrepp där en ballongkateter förs via en kanyl i ljumsken eller handleden till förträngningen i hjärtats kransartär. Då katetern är på plats och ballongen i ändan av katetern fylls bildas ett tryck vilket får förträngningen att utvidga sig.

HJÄRTINFARKTSTEAMET vid Vasa centralsjukhus består av 1 läkare och 3 skötare, men dessutom är även förstavården (ambulans), akutpolikliniken, anestesijouren, intensivvårdsavdelningen, hjärtövervakningen och hjärtavdelningen en del av verksamheten.

4. FRÅN AMBULANSEN kan man skicka en hjärtfilm, dvs. ett EKG, per e-post till kardiologen när som helst.

Fem fakta om hjärtat:

HJÄRTINFARKT förorsakas av plötslig syrebrist som leder till nekros i hjärtmuskeln. Hjärtinfarkt är den allvarligaste följden av kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom förorsakas av en tilltäppning i kransartärerna. (källa: Terveyskirjasto)

MED HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR kan man påverka riskfaktorerna för kranskärlssjukdom

Läs mer på hemsidan: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/hjartinfarktjour/

Engagerad personal och modern teknik – Vi är verkligen stolta över den här verksamheten. Vi har tillgång till den nyaste tekniken och bearbetar kontinuerligt våra vårdmodeller i tätt samarbete med våra samarbetsenheter, säger avdelningsskötare Carlson. På hjärtstationen och de andra enheterna på Vasa centralsjukhus där man behandlar hjärtsjukdomar gör man mycket mer än bara ballongvidgningar, men det är framförallt behandlingen av hjärtinfarkt som är förknippad med många missuppfattningar. – Det finns olika typer av hjärtinfarkter. Vid en del hjärtinfarkter tilltäpps plötsligt kransartären helt och måste öppnas så fort som möjligt. Av dessa behandlas merparten, över 95 %, med ballongvidgning och årligen behöver bara några patienter genomgå en by-passoperation omedelbart, berättar Vaittinen. I en del fall kan man förutom en ballongvidgning även genomföra en by-passoperation lite senare om man gör bedömningen att en operation skulle förbättra patientens prognos på lång sikt. Alla hjärtinfarktspatienter behöver dock alltid sjukhusvård. Hos en del kan man få bukt på symtomen med hjälp av läkemedelsbehandling och kontraströntgen behöver i de fallen oftast göras först inom några dagar. – Det lönar sig inte att vänta där hemma eller själv ta sig ut i trafiken om man har symptom som tyder på hjärtinfarkt, det bästa alternativet är alltid att ringa nödnumret, påminner Vaittinen ännu en gång. •

HEMBESÖKET

Har du redan anslutit dig till Kanta-arkivet? Jenni Soini, Vasa Jag har anslutit mig till Kanta redan. Kommer jag ihåg rätt så gjorde jag det för cirka ett år sedan då skolans hälsovårdare tipsade mig om att jag kan se mina laboratorieresultat på Kanta. Jag tycker det är användbart och behändigt att vårdpersonalen får tillgång till mina uppgifter från en och samma plats, för det skulle ju vara besvärligt om man själv behövde komma ihåg allt.

Esa Liukku, Vasa Det är över ett år sedan jag anslöt mig till tjänsten, så mina uppgifter finns nog på Kanta, även om jag inte uppdaterat mina uppgifter på en tid. Jag fick en broschyr i samband med ett sjukhusbesök och det var den första gången som jag hörde om Kanta-arkivet.

Essi, Saarenpää, Vasa Maria-Kaisa Lehtonen, Rovaniemi

Toivo Mäki-Mantila, Vasa Då jag läste om Kanta-tjänsterna i ett reklamblad som kom i postluckan så anslöt jag mig genast till tjänsten. Jag har ändå inte utnyttjat tjänsten i någon större utsträckning efter att jag anslöt mig. Rent allmänt så har jag nog dragit nytta av de elektroniska recepten.

Vi studerar till hälsovårdare vid Vasa yrkeshögskola så Kanta-tjänsten är bekant för oss via våra studier. Vi anslöt oss till Kanta för ett par år sedan. Det är bra om vårdpersonalen har tillgång till uppgifterna var som helst för att informationskedjan inte ska brytas mellan olika vårdinrättningar även om man råkar bli vårdad på en ort som inte är ens hemort. Vid behov kan man även själv kontrollera sina uppgifter på webben, vilket är jättebra.

Kundrådet vill ha tydligare anvisningar och en mera individuell vård Sjukhusets eget kundorienteringsprogram var uppe till behandling på kundrådets sammanträde där man funderade över utvecklingsförslag och lösningar i anslutning till sjukhusets nuvarande tjänster. I den två timmar långa workshop som kundrådet deltog i lyfte man bland annat fram vikten av att klienten handleds och informeras i alla skeden av vården. – Elektroniska verktyg kunde exempelvis utnyttjas för att skicka en påminnelse till kundens mobiltelefon några dagar före den överenskomna tiden. Dessutom borde klienten ständigt informeras om hur vården framskrider, diskuterade rådmedlemmarna. Rådet önskade också att klienternas individuella behov och önskemål bättre ska tas i beaktande i vårdplanerna. Personalen uppmanades också att förhålla sig ännu mer positivt till klienterna och lyssna aktivt på dem. Nu närmast ska rådet hjälpa till att utarbeta en utskrivningslista för patienterna tillsammans med en kirurgisk vårdavdelning på sjukhuset. Tanken är att denna lista alltid ska användas i samband med utskrivningen av patienter.

I korthet