Hembesöket 2/2016

K-Posti Ab | OFFENTLIGT MEDDELANDE

2 / 2016

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Ledarhunden ser och hjälper

En fyrbent vän

Värker du i ryggen?

Minnet kan förbättras

Musklerna som stöder nacken kan försvinna om man tänjer dem för mycket. Hastverk är lastverk, också vid tänjning!

Ledare................................................................ 3 En fyrbent vän..................................................... 4 2 / 2016

Servicesedlar...................................................... 7 Viktigt att röra på ryggen.....................................8

TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset.

Gallup................................................................. 9

Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

Du kommer väl doftfri.........................................17

Bota förkylning med husknep............................ 10 När till akuten?.................................................. 12 Hjärnhälsan och minnet.................................... 14 Läkemedelskort.................................................17 Läsartävling...................................................... 18

facebook.com/vaasacentralhospital vasacentralsjukhus.fi/blogg

4041 0822 Painotuote Trycksak

Centralsjukhusets framtidsutsikter på hösten 2016

Det är just nu lite svårt att skriva om hur man tror att vårt sjukhus och hela specialsjukvården skall se ut i framtiden eftersom arbetet med förnyelsen av vårt system är inne i sitt kanske mest hektiska skede. Då denna text skrivs befinner vi oss i månadsskiftet september-oktober och då tidningen kommer ut är vi framme i december och då är åtminstone frågan om sjukhus med omfattande jour avgjord. Lagstiftningen rörande vårdreformen i övrigt har då tagit ett steg till framåt i och med att tiden för avgivande av utlåtande gick ut i början av november. Två stora frågor väntar på ett avgörande. Ansvaret för hela social- och hälsovården i våra kommuner och samkommuner överflyttas till landskapet Österbotten, som i sin tur kan besluta om alternativa sätt att i praktiken sköta verksamheten. En del är uppgifter av myndighetsnatur som kommer att skötas direkt av landskapet medan övriga frågor kan skötas av landskapet, företag eller företrädare för tredje sektorn. En av de ledande målsättningarna för det arbete som vi har utfört inom ramen Österbottens s.k. Sote-arbetsgrupp har varit att kunna integrera de tre delarna, dvs. specialsjukvården, primärhälsovården och kommunernas sociala arbete till en helhet utan höga trösklar, så att patienten/klienten inte skall behöva mötas av administrativa hinder. Sedan regeringen hittade på att delar av verksamheten kan bolagiseras kan det bli lite si som så med integreringen. Arbetet är ännu på hälft så vi hoppas att slutresultatet skall bli ett sådant som bäst gagnar befolkningen i de Österbottniska kommunerna. Den andra synnerligen viktiga frågan har att göra med sjukhusens omfattande jour. I det förslag som har varit på utlåtanderunda har man av någon anledning utgått ifrån att antalet sådana sjukhus skall vara 12 och att vårt

centralsjukhus inte finns bland dem. Vi har otaliga gånger ställt frågorna varför antalet sjukhus måste vara just 12 och vad man skall prestera för att finnas med på listan. Tyvärr har vi inte fått några trovärdiga svar och vad värre är, behandlas de olika sjukhusen på olika sätt i motiveringarna till lagen. Frågor som lyfts fram som viktiga bland sjukhus som föreslås få status av omfattande jourverksamhet nonchaleras då läget för Vasa centralsjukhus lyfts fram.

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Trots att vi hela tiden har lyft fram neutrala, statistiskt verifierbara motiv som talar för Vasa tycks det inte vinna gehör bland regeringspartierna. Det är synnerligen frustrerande att tvingas konstatera att vi enbart har att göra med politiska motiv. Alltid finns politiska motiv med i det politiska beslutsfattandet men den här gången har det gått för långt. Någon kanske tycker att vi gör ett alltför stort nummer av frågan men den kan inte nog poängteras. Följderna är synnerligen omfattande om det skulle gå så illa att vårt sjukhus inte beviljas status av omfattande jour. Inte enbart för sjukhuset utan för Österbotten, staden Vasa, näringslivet och framför allt de enskilda patienterna. Även den lagstadgade rätten för svenskspråkiga att få service på sitt modersmål skulle sättas på undantag. Man kan ju bara inte tro att förslaget i nuvarande form skall klara alla lagstiftningsmässiga, främst grundlagsenliga, hinder. Finland är väl ändå en rättsstat?

Redaktion Anna Jussila Petra Marjamäki Mari Rajala

För att det inte skall låta alltför pessimistiskt vill jag säga att jag ser med tillförsikt framtiden an. Det kan helt enkelt inte vara så att ett av Finlands bäst fungerande landskap med berått mod nedmonteras bit för bit bara för att några partier har fått för sig att så skall ske. Grundlagsutskottet och justitiekansler är de aktörer som vi hoppas på i sista hand.

Hans Franz styrelsens ordförande

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Olle Gull 06 213 1101 Redaktionschef Heli Masa 06 213 1723

Pärmbild Sabina Nygård /C2 Advertising Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Översättningar Jan-Peter Nummela E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 89 600 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058

VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 170 212 personer. Vasa centralsjukhus har cirka 2 500 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss. MEDLEMSKOMMUNER Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax Nykarleby • Närpes • Pedersöre Vasa • Vörå

4 HEMBESÖKET

HEMBESÖKET

TEXT: MARI RAJALA FOTO: SABINA NYGÅRD

En fyrbent vän visar vägen Vardagen är annorlunda då man inte ser. Hemma i en bekant miljö klarar en synskadad sig tämligen bra, men utomhus kan det vara bra att ha hjälp med sig. En ledarhund ger användaren en frihet att röra sig självständigt. Då Terttu Tyni öppnar sin dörr hemma i Jakobstad störtar den hurtiga Nana glatt fram till besökarna för att hälsa och ta emot krafsningar. Den ett par år gamla labradoren är Tynis femte ledarhund. Alla fem hundar har hon fått via Vasa centralsjukhus. I hemmets bekanta miljö rör sig Tyni smidigt, men då hon rör sig utomhus behöver hon hjälp. Sin första ledarhund fick hon i början av 1980-talet då förändringar i den gula fläcken hade gjort den då trettioåriga kvinnan nästan helt blind. Tack vare hunden blev hon friare och självständigare i vardagen. – I det skedet kunde jag se litet ännu på dagen, men inte på kvällen. Så det kändes bra då jag kunde ta en promenad och röra på mig med hunden även i skymningen. Lekfulla elever I Finland uppföds och utbildas ledarhundarna av ledarhundskolan som upprätthålls av Synskadades förbund samt av två mindre, privata aktörer. Skolorna föder upp valpar, men när de nått den ålder då de kan överlåtas till deras vårdfamilj, flyttar de in hos familjerna där de får leva ett helt vanligt hundliv. Hundarna socialtränas på ett speciellt sätt, och görs exempelvis vana med människoskaror, hissar och trappor så de inte ska vara rädda för dem, inte ens på äldre dagar. Lynnet och hälsan testas då hunden är 1–1,5 år gammal, och i det här skedet gallras cirka hälften av hundarna bort från ledarhundsverksamheten. Den egentliga ledarhundsutbildningen varar 5–6 månader.

6 HEMBESÖKET Nana flyttade in hos Tyni i maj och i jämförelse med den tidigare tolvåriga Uma-hunden finns det ännu en valplik lekfullhet kvar hos den unga Nana. Den har dock förträffligt anammat den undervisning som den fått på Ledarhundsskolan, varför samarbetet med Tyni löper utmärkt. Då den vita selen kläs på, lugnar hunden ner sig och vet att den nu måste fokusera sig på jobbet. Kondition och tålamod För Marja-Leena Österlund som är rehabiliteringshandledare för synskadade är ledarhundsverksamheten bekant via jobbet. Ledarhunden skaffas via centralsjukhuset och initiativet till att skaffa en ledarhund kan komma antingen från klienten eller från sjukhusets sida. En ledarhund lämpar sig ändå inte för alla. – Den synskadade måste självständigt kunna ta hand om sig själv och hunden. Hundägaren måste orka röra på sig tillräckligt för att orka rasta hunden. Skötseln av hunden kan inte överlåtas till någon annan. Även om hunden är till hjälp för ägaren i många hänseenden, är det också ett ansvar och besvär att ta han om hunden, summerar Österlund. Rehabiliteringshandledaren bedömer hur en hund lämpar sig för en synskadad exempelvis genom att ta en kort promenad med den synskadade för att testa att personens kondition räcker till att rasta hunden men också för att testa hur bekant hemomgivningen är för den synskadade. Därefter får den synskadade delta i en tre veckor lång preliminär kurs som arrangeras på ledarhundskolan, där man bedömer om personen lämpar sig som hundanvändare. Hela processen med att skaffa en hund kan ta upp till 1–2 år i anspråk. Längden på anskaffningstiden påverkas av det

årligen varierande valpantalet. Alla hundar är heller inte lämpliga att fungera som ledarhundar. – Å andra sidan kan det vara bra att man måste vänta en stund, för under tiden så hinner man noggrant överväga om på riktigt vill ha en ledarhund eller inte, säger Österlund. Människan beslutar, hunden leder Till en början får den synskadade och ledarhunden delta i en tre veckor lång samarbetskurs, där de tillsammans får öva sig på olika verksamhetssätt. Utbildaren tar också med sig hunden till klientens hemort för en hemortsutbildning. Förutom rutterna lärs hunden också lydnad. – En ledarhund är som en vanlig hund. Det är klart att de alltid testar hur de ska bete sig just med den här människan, berättar Österlund. Österlund påminner också att hunden är ett hjälpmedel för den synskadade och att det är klienten som ska berätta för hunden vart man är på väg. – Hunden kan inte gå någonstans själv om inte människan kan leda hunden på rätt sätt. Då Nana hjälper Tyni så visar hon henne vägen till bekanta platser, såsom butiker och banken, skyddsvägar, trappor och dörrar. Om de råkar på ett hinder så hjälper den att hitta en ny rutt. Om Tyni under promenaden tappar en handske söker Nana upp den och ger den till henne. Tyni är dock den som berättar vart man är på väg och när. – Jag måste veta var jag befinner mig så att jag inte går vilse. Man måste hålla tankarna i styr för att hålla sig på kartan.

Hunden ger ägaren en självständighet.

HEMBESÖKET

Servicesedlar ger klienter en större valfrihet I början av oktober tog Vasa centralsjukhus i bruk servicesedlar som kan användas vid anskaffning av fysio-, ergo- och lymfaterapier samt vid anskaffning av peruker. Användningen av servicesedlar påminner om användningen av betalningsförbindelser, men nu kan klienten själv bestämma var hon vill få den service som hon behöver.

Hjälp och trygghet Ledarhundskolan äger alla ledarhundar som den uppfött, men centralsjukhuset står för de kostnader som hunden åsamkar. I Vasa sjukvårdsdistrikt finns det för tillfället två arbetande ledarhundar. Då hundarna rör sig med sina ledare får de komma in i butiker och restauranger, eftersom deras uppgift är att hjälpa den synskadade även i främmande byggnader. En ledarhund i arbete får inte störas för annars kan den glömma bort sitt ledaruppdrag.

En ledarhund i arbete får inte störas för annars kan den glömma bort sitt ledaruppdrag.

Servicesedeln är ett bidrag som kan jämföras med pengar som kan användas för anskaffning av tjänster. En klient kan beviljas en servicesedel om man i klientens rehabiliteringsplan anser att klienten behöver en tjänst som sjukhuset inte kan erbjuda i egen regi utan som måste skaffas utanför sjukhuset. Då en klient beviljas en servicesedel får hon en förteckning över serviceproducenter som godkänts av sjukhuset, dvs. en förteckning över de företag där klienten kan få de terapi- eller peruktjänster som klienten behöver. Det är bland dessa företag som klienten själv kan välja vem hon vill anlita. Värdet på servicesedeln är den andel av priset som betalas av sjukhuset. Serviceproducenterna prissätter naturligtvis sina tjänster själva, och såvitt servicesedeln inte täcker hela priset står klienten själv för den del som överstiger värdet på servicesedeln. Den här skillnaden mellan tjänsten och servicesedeln kallas för klientens självrisk. Självrisken kan jämföras med betalningen av vilken tjänst som helst, och räknas inte till godo i beräkningen av klientens avgiftstak. För personer under 18 år uppbärs ingen självrisk. •

I korthet Andra människor har förhålligt sig förstående till Tynis ledarhundar och hon har fritt fått röra sig såväl på staden som i olika offentliga utrymmen. – Jag har nog fått röra mig helt i fred. Jag kan ta en promenad till och med sent på kvällen, utan att vara rädd överhuvudtaget. Innan Tyni fick Nana var hon tvungen att vara utan en ledarhund i fem månader, vilket kändes som en lång tid för en kvinna som vant sig att röra sig självständigt. Det tar tid och går trögt att ta sig fram med hjälp av bara en vit käpp. Hunden ger säkerhet i stegen, men också sällskap. Ledarhundar går i pension i 12 års ålder, varför hunden och användaren under årens lopp blir ett bra par som berikar varandras liv. Österlund har haft möjlighet att följa med många ”radarpars” liv på nära håll: – Hunden ger ägaren en självständighet, varför den synskadade inte alltid behöver en annan människa med sig. Och visst är det ju ganska otroligt hur hunden kan gå och leda sin användare. •

8 HEMBESÖKET

TEXT: ANNA JUSSILA FOTO: SABINA NYGÅRD

Ryggen behöver

vila och rörelse i arbetet

Värker du i ryggen? Hela 85 procent av finländarna lider ibland av ryggbesvär. En del av problemen beror på säsongsartade olycksfall eller arbeten, såsom halkolyckor eller för mycket räfsning. En del besvär beror på att man suttit för länge i en dålig ställning. Vasa regionala företagshälsovårds företagsfysioterapeuter Karin Norrgård och Anette Utriainen samt fysioterapeut Salla Nåhls vet var man får värk om man sitter för länge: – Om ryggen och höften känns stel så har du suttit för länge. Har du en dålig stol måste du spänna rygg- och sätesmusklerna, vilket naturligtvis förvärrar ryggbesvären. Kom ihåg hållningen och undvik felställningar En bra stol hjälper till att hålla en bra hållning och fungerar konkret som en stöttepelare. I arbetet sitter många med god hållning, men hemma stupar man ner i soffan. Kvinnor och män sitter ofta fel på olika sätt. – Hos kvinnorna riktas trycket mot ländryggen, då männen igen sitter hopsjunkna. Kvinnor sitter för högt och ser ut som de skulle göra sig redo för att ta flykt, vilket inte är bra för svanken. Dessutom drar de in naveln mot ryggraden, vilket gör det svårt att andas. Männen igen sitter för lågt och framåtlutade i en hopsjunken ställning, berättar företagsfysioterapeut Anette Utriainen.

FEL

RÄTT

Starka ben och ryggens stödmuskler samt kroppens djupa muskler skapar en stadig grund för en bra hållning.

Rör på dig och jumpa – förebygg ryggbesvär Det är inte i onödan som man pratar om riskerna med att sitta still. Den tid som man totalt sitter under en arbetsdag kan stiga till en alarmerande nivå och då hjälper det inte hur mycket man än motionerar för att kompensera för den ”sittmaraton” som man haft på jobbet. Det är därför man måste röra på sig hela tiden under arbetsdagen. – Det pratas inte tillräckligt om de risker som är förknippade med sittande: Sittande höjer dessutom risken för att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar. Det här förvärras om man dessutom rör på sig för litet och röker, säger Norrgård. Se till att ta pauser och hålla dig i rörelse Har man bråttom på arbetet är det lätt hänt att man låter bli att ta sin paus. Arbetet blir inte effektivare av att man låter bli att ta pauser. Allmänt rekommenderas det att man att borde arbeta högst 45 minuter i sträck utan paus. Man kan till exempel ställa en äggklocka eller mobilen att ringa då det har blivit dags att ta en paus. – Man kan ta kafferast stående, skriva ut papper till ett annat rum och ofta kan man också prata i telefon stående. Det kan ta många timmar att göra ett arbete stående då man blir trött, men om man tar pauser under dagen kan samma arbete kanske göras på bara en halv timme, tipsar Norrgård, Utriainen och Nåhls.

HEMBESÖKET

1. Har du någonsin haft problem med ryggen? Vad berodde det på? 2. Har du något tips på hur man kan förebygga ryggproblem/-värk? Pia Siegfrieds, Vasa 1. Nu när jag är hemma och lyfter killen som snart fyller ett år, och inte alltid lyfter så rätt känner jag ibland att det gör ont i korsryggen. Jag sitter mycket stilla på jobbet, det gör ju att man styvnar i ryggen. Men jag är medveten om det, jag vet varifrån det kommer. Det är inte värk på det viset, mer som att jag känner att om jag inte motionerar ryggen så stelnar den. Jag tränar regelbundet och försöker träna ryggen, på det sättet har jag stor hjälp av att jag går på jumppa regelbundet. 2. Det är bra att vara medveten om problemet och själv försöka förebygga det. Fastän man inte har ont ska man röra på sig i förebyggande syfte. Om man har ett stillasittande jobb så kanske det går bra i 20 år eller så, och sen kan det braka helt. Fysioterapeut Salla Nåhls och företagsfysioterapeut Karin Norrgård berättar att var och en borde hålla många mikropauser under arbetsdagen, dvs. pauser som varar några sekunder.

Träna dina stödmuskler mångsidigt Starka ben och ryggens stödmuskler samt kroppens djupa muskler skapar en stadig grund för en bra hållning. En mångsidig uthållighets- och muskelträning två gånger per vecka samt stretching betalar tillbaka sig mångfaldigt i form av en frisk rygg. Nåhls påpekar att en åtstramande muskel inte alltid betyder att man tänjt muskeln för dåligt, utan kan i stället betyda att muskeln är svag. – Det är vanligt att man tror att nacken är stel, fastän det i verkligheten är så att alla stödmuskler i nacken försvunnit på grund av överdriven tänjning. Hastverk är lastverk även vid tänjning, påminner trion. Det lönar sig heller inte att överdriva sitt stående. Det viktiga är att ta pauser och variera ställningen, utan att förglömma vikten av bra skor. – Om man till exempel har åderbråck kan benen lätt svälla upp då man står. Därför är det bra att röra på sig emellanåt och stå med god balans på båda fötterna. Bra skor har en stadig sula, stöder hälen och är flexibla, säger Norrgård och Utriainen. •

Aleksandr Lamppu, Helsingfors & Johanna Jaakkola, Vasa 1. Värk i nedre delen av ryggen som närmast kommer av mitt jobb, där det blir en del sittande, stående, lyftande och allt möjligt. (Johanna): Jag får ibland ryggvärk i skolan, då man är tvungen att sitta hela tiden. 2. Med en jumppaboll kan man stretcha, jumppa och sitta rakryggad samtidigt som det effektivt öppnar upp musklerna. Ett annat bra alternativ är spikmatta.

Tero Harju, Vasa 1. Jag har haft ryggproblem. Förut låste den sig lätt, men lyckligtvis inte längre. Även i nacken har jag haft en del skador, jag undviker att träna med tunga vikter då nacken så enkelt styvnar. Nackproblemen började redan för ca 15 år sedan efter att jag varit i armén. Ännu kan jag känna att den är lite öm. 2. Jag gick hos kiropraktor och massör förut, och de visade några bra övningar där man ligger på rygg på ett hårt golv och lyfter hälarna lite från golvet. Massagen hjälpte dock bara för stunden. Vanligtvis hjälper det att stretcha för att ryggen ska klicka på plats.

Timo Elg, Vasa 1. Jo, det konstaterades för ett halvår sedan att jag har ischiassyndrom. Jag märker det till exempel när jag kör bil, då jag har börjat känna av symptom i gasfoten. 2. Jag rekommenderar cykling i lugn takt. Jag borde också själv hoppa på cykeln oftare.

10 HEMBESÖKET

Förkylning och magsjuka kan skötas med husknep Förkylning är en infektionssjukdom som förorsakas av virus och som ofta ger symtom såsom halsont, snuva, hosta och ibland feber. Förkylningen varar i allmänhet 5–10 dygn. Och det finns ingen effektiv behandling mot sjukdomen, men symtomen kan lindras. En vanlig förkylning behandlas inte med antibiotika. Symtomen vid förkylning varierar, men ofta börja förkylningen med halsont. Snuva och nästäppa är som värst 2–4 dygn efter de första symtomen. Hostan är som värst vanligtvis efter den fjärde och femte dagen, men kan vara i flera veckor. Hos vuxna framkallar förkylning sällan feber förutom vid förkylning som försakats av A- och B-virus. Däremot barn får ofta feber som kan vara i upp till 3–7 dygn. Ofta kan man lindra tillvaron genom att behandla febern. Feber och värk kan behandlas med antiinflammatoriska läkemedel (exempelvis acetylsalicylsyra och ibuprofen) samt paracetamol. Snuva och nästäppa kan behandlas med nässprej och näsdroppar och med ångbad. Den som insjuknat i förkylning bör dricka rikligt med vätska. Vuxna drabbas i genomsnitt av 2–4 och småbarn av 6–8 förkylningar per år. Förkylning kan förorsakas av över 200 olika typer av virus. Influensa A- och B-virus kan förebyggas med vaccin, men det viktigaste sättet att förebygga förkylning är att undvika smitta och tvätta sina händer omsorgsfullt.

Sök vård om du misstänker: • mellanöreinflammation: Stegrande feber, ilningar i örat som blir värre i liggande ställning • bihåleinflammation: Värk i kind, panna eller hela huvudet med nästäppa som blir värre, slem som rinner ner i halsen, kindknotor som känns ömma då man trycker på dem. En känsla av tryck i huvudet då du böjer huvudet framåt. • lunginflammation: Förlängd hosta, känsla av stick vid hostning och andning eller blod vid upphostning, andnöd som förvärras och ett försämrat allmäntillstånd.

Snuva och nästäppa är som värst 2–4 dygn efter de första symtomen.

HEMBESÖKET

Magsjukdomar är bland de vanligast förekommande infektionerna hos människor. Oftast så förorsakas magsjuka av norovirus samt kampylo- och salmonellabakterier. Då du har diarré eller kräkningar är det viktigt att dricka rikligt med vätska för att du inte ska drabbas av vätskeförlust. Det här kan betyda flera liter per dag. Om du kräks rikligt måste din kropp få åtminstone en liten mängd vätska i sig hela tiden. Redan från första början är det bra att också få i sig salt. Sjukdomen förvärras inte av att du äter, men det kan förorsaka magknip. Även det att du kräks kan förhindra dig att äta. Om du inte kan äta kan du lätt få i dig en tillräcklig mängd salt om du blandar ihop en dryck av juice (helst apelsinsaft) som utspäds med en lika stor mängd vatten. Blanda en halvtesked matsalt i en liter utspädd saft. Det naturliga sockret i drycken hjälper dig att absorbera saltet och vattnet. •

Sök vård • vid diarré med svåra symtom eller om du har tämligen hög feber • vid blod i avföringen • patienten är utmattad • slemhinnorna ständigt är torra • en äldre person är oredig.

KÄLLA: TERVEYSPORTTI

12 HEMBESÖKET

När ska jag komma till akuten? Under jourtid (efter kl 15.00) är akuten rätt plats för dig som har en sjukdom eller skada som kräver vård innan din hälsocentral öppnar sina dörrar igen. På akuten gör vi en vårdbedömning genast då du anmäler dig. Vid bedömningstillfället avgör vi bland annat om du behöver akut vård, och hur snabbt du i så fall behöver den. Vid bedömningen avgör vi också om det blir en läkare eller en sjukskötare som tar hand om dig.

Telefonrådgivning För att vara säker på att din sjukdom eller skada kräver akut omhändertagande, ring gärna telefonrådgivningen innan du kommer. Vår telefonrådgivning har öppet mån-tors. kl. 15.00–8.00 och fre. kl. 14.00–08.00 samt dygnet runt under helger och veckoslut.

Telefonnumret är 06 213 1001

HEMBESÖKET

I följande situationer ska du ALLTID GENAST KOMMA DIREKT TILL AKUTEN: • kraftiga bröstsmärtor • blöder kraftigt • allvarliga andningssvårigheter eller • symtom på stroke (ett eller flera av följande): -- svårt att tala (hittar inte orden eller sluddrigt tal -- tecken på förlamning i ansiktet där ena mungipan hänger eller rör sig dåligt -- domningar i armar/ben

RING DIN EGEN HÄLSOCENTRAL UNDER TJÄNSTETID om saken gäller: • influensa • magsjuka • akut-p-piller (läkemedlet fås från apoteket) • förnyelse av recept, sjukintyg, förlängning av sjuk ledighet eller bedömning av arbetsförmåga • utlåtanden eller kontroller • prov- eller röntgensvar • långvarig värk eller smärta som inte beror på en skada • borttagning av stygn • mätning av blodtryck • berusning utan andra symtom • bedömning av utslag, födelsemärken och knölar • vaccinationer (icke akuta) • långvariga eksem

I brådskande ärenden ringer du alltid 112!

14 HEMBESÖKET TEXT: ANNA JUSSILA FOTO: KATJA LÖSÖNEN

En bra hjärnhälsa

förebygger minnessjukdomar Livet för en som drabbats av någon minnessjukdom kan för en stund kännas vara över då man får höra diagnosen. Den insjuknade erbjuds stöd och trygghet hos minnesskötaren, psykologen och övriga sakkunniga som uppmuntrar att leva ett så aktivt och fullödigt liv som möjligt trots de begränsningar som förorsakas av sjukdomen. Minnessjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, är inte något som bara drabbar äldre personer, utan även personer i arbetsför ålder kan drabbas. Det är ändå inte alltid lätt att ställa en diagnos, utan det kräver insatser av många olika yrkespersoner.

Det kan vara svårt att skilja på depression och en framskridande minnessjukdom eftersom båda sjukdomarna har liknande symtom: Minnet känns trögt, man har svårt att koncentrera sig och rörelserna kan ha blivit långsammare.

Från chock tillbaka till livet Då en patient misstänks lida av någon minnessjukdom hänFör att få besöka minnesskötaren behöver man en remiss till visas hon till blodprov, dator- eller magnetundersökningar elden neurologiska polikliniken, där man får genomgå en minler nukleärmedicinska undersökningar och vid behov till en nesbedömning. En patient i arbetsför ålder kan ha fått det undersökning av hjärnryggmärgsvätskan samt till en djupare svårt att klara av sina arbetsuppgifter och har redan besökt neuropsykologisk undersökning för att läkaren ska ha möjligföretagshälsovården, innan remishet att ställa en diagnos. För en sen anländer till neurologen på cenpatient med en minnessjukdom tralsjukhuset för bedömning. Vasa kommer diagnosen ofta som en centralsjukhus minnesskötare Pauchock som färgas av en rädsla liina Lundström testar patienternas för framtiden: Kommer jag att Allt oftare kan det minne med olika metoder. kunna arbeta i framtiden? – Jag gör en bedömning om också vara fråga om depression Hur ska maken eller makan hur bra patienterna till exempel och barnen förhålla sig till eller utmattning som båda kan sjukdomen? kan lägga olika saker på minnet och sedan återkalla dem, berättar – För de närstående förorsaka minnesstörningar. Lundström. och den minnessjuka personen kan diagnosen komma En patient kan hänvisas till en neusom en lättnad. Det kan känropsykolog om alla tester verkar normala, men patienten själv nas som en lättnad då man vet var man kan få hjälp eller de närstående ändå upplever att det är något fel på minoch vad man måste ta i beaktande i fortsättningen, säger net. Även avvikande undersökningsresultat eller en bedömning Lundström. av arbetsförmågan kan leda till att patienten hänvisas till en neuropsykologisk undersökning. Insikten om att livet fortsätter trots begränsningar kan vara – I sådana fall är det ofta fråga om en yngre patient i en lättnad och en glädje för både den anhöriga och den inarbetsför ålder med någon latent sjukdom. Allt oftare kan det sjuknade. Som minnesskötare erbjuder Lundström stöd, råd också vara fråga om depression eller utmattning som båda kan och information om sjukdomen: förorsaka minnesstörningar, förklarar neurologiska poliklini – Jag vill att patienten ska känna att hon kan kontakta kens psykolog Jenny Domars från Vasa centralsjukhus. mig i alla situationer. Minnesstörningar hos personer i arbetsför ålder kan bero på utmattning

HEMBESÖKET

Yrkespersoner hjälper För att få en tillräckligt omfattande uppfattning om minnesfunktionerna och ställa en diagnos diskuterar läkaren, psykologen och minnesskötare tillsammans om patientens symtom. Då minnesskötaren är en person som hjälper och stöder patienten och som patienten direkt kan ta kontakt med, så är psykologen en person som kartlägger patientens informationshanteringsfärdigheter och undersöker patientens hjärnfunktioner, men framförallt minnesfunktionerna med olika test och intervjuer. Sedan ställer specialisten en diagnos och ansvarar för den övergripande vårdplanen som uppgörs för patienten. Vid behov kan minnesskötaren samarbeta tätt med kommunernas minnesskötare och läkare samt centralsjukhusets rehabiliteringshandledare och socialskötare, om man till exempel konstaterar att patienten behöver få en personlig assistent. - Vi uppmuntrar dem som insjuknat att fortsätta leva ett så aktivt och fullödigt liv som möjligt trots de begränsningar som sjukdomen för med sig. Med sjukdomen och trots sjukdomen kan man och bör man fortfarande göra sådant som man gjort tidigare och sådant som får en på bra humör, säger Lundström och Domars. Då man ställt en diagnos fortsätter vården av den minnessjuka hos minnesskötaren och läkaren i den egna kommunen.

16 HEMBESÖKET

MINNESSKÖTAREN INFORMERAR: Hur kan jag förbättra och upprätthålla minnet? Man kan förbättra minnet genom att sköta om sin hälsa i preventivt syfte, även om de som redan insjuknat också har ett utbyte av att upprätthålla hjärnhälsan. Det är mycket som man kan göra själv.

En ny behandling mot Alzheimers sjukdom testas på Vasa centralsjukhus Från och med början av år 2017 ska man testa en ny behandlingsform mot Alzheimers sjukdom på Vasa centralsjukhus. I Finland deltar sammanlagt fem forskningscentraler i en undersökning där personer som nyligen insjuknat i Alzheimers medicineras intravenöst med fyra veckors mellanrum. Med den intravenösa behandlingen strävar man efter att direkt kunna påverka plack som finns i hjärnan. – Sjukdomssymtomen är alltid bara som toppen på ett isberg, för i verkligheten kan man upptäcka förändringar redan 20–30 år innan personen har några symtom överhuvudtaget. Ju tidigare man kommer åt att påverka sjukdomsförloppet, desto bättre kan nyttan av läkemedel konstateras, påminner medicine doktor och Vasa centralsjukhus överläkare i neurologi Jukka Saarinen. Inför den här läkemedelsundersökningen kommer man att be 55–85-åriga patienter som nyligen fått diagnosen Alzheimers sjukdom att delta i undersökningen. •

– Förenklat är det så att om man sköter om hjärthälsan, dvs. blodtrycket och kolesterolnivån, sköter man samtidigt om hjärnhälsan. Men dessutom är det viktigt att undvika alkohol i rikliga mängder. Betydelsen av motion kan heller inte underskattas. Också personer som lider av andra sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar uppmuntras motionera. – Sist och slutligen är det helheten som är det avgörande. Om man vet att det egna blodtrycket lätt skjuter upp i höjden, desto viktigare är det att leva hälsosamt, påminner minnesskötare Pauliina Lundström. •

HEMBESÖKET

Du kommer väl doftfri

I korthet

Dofter som tilltalar en själv kan ge doftöverkänsliga personer många varierande symtom. I lindriga fall kan dofter förorsaka illamående, som värst även huvudvärk, illamående eller astmaattacker. Parfym och rakvatten innehåller ämnen som vanligast förorsakar symtom. Även hårvårdsprodukter, raklödder, tvålar, hudkrämer och deodoranter samt tvätt- och sköljmedel kan vara kraftigt doftande.

Doftöverkänslighet är att avvikande sätt att reagera på dofter och lukter. Luktsinnet hos en doftöverkänslig person är inte mera känsligt än hos oss andra, men däremot saknar den här personen den egenskap som gör det möjligt att bli van med dofter. Till och med 40 procent av vår befolkning är doftöverkänslig och doftöverkänslighet är en av de överkänsligheter som blir allt vanligare i Norden. Dessutom förvärrar dofter symtomen också hos personer som lider av allergi och astma. Du tar väl våra kunder och vår personal i beaktande och besöker våra hälso- och sjukvårdsenheter doftfri. •

Här kan du klippa ut ett eget läkemedelskort Här kan du behändigt klippa ut ett läkemedelskort till dig! Vik kortet vid de streckade linjerna i tre delar. Skriv upp de läkemedel som du använder på kortet och håll det alltid med dig.

Tre orsaker varför du genast borde börja använda ett läkemedelskort 1. Du tryggar säkerheten i din vård, då din medicinering noggrant har dokumenterats på kortet. Du eller dina anhöriga vet bäst vilka läkemedel du använder. 2. Du gör din vård snabbare. I akuta lägen är det svårt att minnas ens enkla saker, så därför är det livsviktigt att du har dokumenterat din medicinering. 3. Du har alltid med dig dina medicineringsuppgifter. Eftersom läkemedelskortet inte är större än ett kreditkort så får det lätt plats i din plånbok. Se till att dina uppgifter på kortet är aktuella och skriv vid behov ut ett nytt kort på adressen www.lääkekortti.fi. Där kan du också lagra och redigera dina uppgifter elektroniskt.

Det här borde du veta om din medicinering: > För vilket besvär är medicinen tänkt och hur verkar den

Vnr-nummer

Vnr 11 22 33

Namnet på styrkan på med Det verksamma äm

Namnet på medicinen Styrkan på medicinen Det verksamma ämnet

> Hur ofta skall du ta medicinen och i vilka doser? > Bör du ta medicinen på fastande mage eller i samband med en måltid? > Vilka biverkningar kan du vänta dig och hur ska du förhålla dig till dem? > Vad annat bör du beakta i samband med medicineringen (bilkörning, alkohol, speciella födoämnen, solljus och liknande)

Medicinkort Namn

Födelsedatum Allergier

Symptom

T.ex. penicillin

T.ex. eksem

> Hur kan du lägga märke till eller känna om doseringen inte är i balans? > Vad skall du göra om du glömmer att ta din medicin? Håll ditt medicinkort ajour! Ifyllningsdatum

18 HEMBESÖKET

Läsartävling – delta och vinn pannunderlägg av björk! Ge respons på tidningen och hjälp oss utveckla innehållet i kommande nummer. Vi lottar ut 5 stycken inhemska pannunderlägg av björk bland alla som deltar i läsartävlingen. Lottningen görs 21.12.2016. Du kan också delta i tävlingen på webben: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/hembesoket

Vad tycker du om artiklarna?

tillfredshar inte läst försvarlig ställande

bra

Ge ros, ris eller föreslå ämnen för kommande tidningar:

utmärkt

Ledare En fyrbent vän visar vägen

Vasa sjukvårdsdistrikt betalar portot

Servicesedlar ger klienter en större valfrihet Ryggen behöver vila och rörelse i arbetet Rygg-gallup Förkylning och magsjuka En bra hjärnhälsa förebygger minnessjukdomar

Vad tycker du om layouten?

tillfredsingen åsikt försvarlig ställande

VASA CENTRALSJUKHUS bra

KOMMUNIKATION X6

utmärkt

KOD 5005967 65003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Din ålder:

0 – 20

21 – 30

31 – 40 41 – 50 51 – 60 61 – 70 71 –

NAMN: ADRESS: TELEFON:

Regelbunden medicinering

Mediciner som används vid behov

Vad använder du för mediciner? (Även värkmediciner och naturpreparat)

Vilka mediciner använder du tillfälligt? (Även värkmediciner och naturpreparat)

Medicin

Styrka

Dosering

Kl.

Avslutat

Medicin

Dosering