Vårt Göteborg
Nr 1 · 2014
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En nära storstad
Grönt, tyst och lugnt
Gunilla trivs bäst hemma
Stadsarkitektens vision om en förtätad stad.
Kryssningsturisterna njuter av friden i Göteborg.
Fyra boendealternativ för äldre göteborgare.
SID. 17
SID. 14
SID. 6
Britt-Inger tummar inte på kvaliteten
”EKOLOGISK MAT SMAKAR MER” VÄGEN TILL JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10 ”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13
2
ledare //
»Göteborg ska bli en nära storstad « många flyttar in. I dag är vi drygt 530 000 invånare och befolkningen beräknas öka framöver med 10 000 personer per år. Många människor vill flytta hit både från våra närområden och från andra länder. Företag vill etablera sig och utvecklas här. Fler turister vill besöka Göteborg. Göteborg ska bli en nära storstad, det vill säga en stad som har allt en storstad kan erbjuda men som fortfarande har fördelarna med korta avstånd, närhet mellan människor och med en öppen välkomnande miljö.
GÖTEBORG VÄXER OCH
växa och byggas samman innebär förstås nya utmaningar. Fler göteborgare måste ha någonstans att bo. Fler människor ska ta sig fram genom staden. Då behövs fler bostäder och bättre resmöjligheter – vägar, broar, tunnlar, cykelbanor och mer kollektivtrafik. Samtidigt måste Göteborg växa hållbart, såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Med nya utmaningar ökar också behovet att kommunicera. Vi ska bli bättre på att berätta vad vi gör och varför. Du håller därför i din hand det första numret av Vårt Göteborg, ett magasin från Göteborgs Stad för dig som är boende, besökare eller arbetar i staden. I Vårt Göteborg kommer du att kunna läsa om hur de olika kommunala verksamheterna inom Göteborgs Stad arbetar för att skapa en bra var-
ATT STADEN SKA
Vårt Göteborg
Nr 1 · 2014
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En nära storstad
Grönt, tyst och lugnt
Gunilla trivs bäst hemma
Stadsarkitektens vision om en förtätad stad.
Kryssningsturisterna njuter av friden i Göteborg.
Fyra bra boendealternativ för äldre göteborgare.
SID. 17
SID. 14
SID. 6
Britt-Inger tummar inte på kvaliteten
”EKOLOGISK MAT SMAKAR MER” VÄGEN MOT JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10 ”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13
Vårt Göteborg
Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg
syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.
INNEHÅLL, VÅ SIESJÖ TÄNKER NYTT Stadsarkitekt Björn Siesjö ser bortom dagens Göteborg.
FÖRTÄTNING
dag för alla göteborgare och utveckla Göteborg för framtiden. att ges ut som magasin med fyra till sex nummer per år. Det här är det första numret och magasinet kommer så klart att utvecklas tillsammans med er läsare. Välkomna med synpunkter på vad vi kan ha med i stadens nya tidning till redaktionen@vartgoteborg.se. Du kan också hålla dig informerad via nättidningen Vårt Göteborg. Nättidningen uppdateras med nya artiklar varje vardag. Du hittar den på vartgoteborg.se eller via stadens webb goteborg.se. Du kan också följa oss via twitter på @VartGoteborg. • VÅRT GÖTEBORG KOMMER
17 6 LEVER LIVET HEMMA Gunilla, 98 år, trivs utmärkt i sin lägenhet. ”Här gör jag som jag vill”, konstaterar hon. BO BRA
Helena Mehner Kommunikationsdirektör
Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktion Kjell Foss, Carin Smederöd och Maria Norberg Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Omslagsfoto Johannes Berner
Produktion Rubrik AB Tryck Sandstens tryckeri AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution Bring
TYCK TILL! Vad tycker du om magasinet Vårt Göteborg? Hör gärna av dig till oss på redaktionen@ vartgoteborg.se.
Webb vartgoteborg.se
FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
// innehåll
3
ÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2014
På Tellusgatan 4 är ekologisk mat en självklarhet. SHUTTERSTOCK
EKOMAT
GÖTEBORGS HAMN
13
4
MUSSE OM SITT GÖTEBORG
GRÖNARE MAT TILL BARNEN
14 8 9 10
LÄR FÖR LIVET Naturvetenskap är kul. Speciellt när lektionerna hålls på Universeum.
SKOLINSPIRATION
BUSSEN FRÅN FRAMTIDEN ElectriCity tar framtidens buss till nutiden. TESTARENA
FIRANDE PÅGÅR Göteborgs 400-årsfirande är redan i full gång. Häng med på resan mot 2021. JUBILEUM
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
22
FLER ANLÖP TILL VÅR STAD
12 20 24
KALENDARIE – PÅ GÅNG I HÖST
BÄST I EUROPA Göteborg är ett föredöme när det gäller användandet av fjärrvärme. FÖREBILD
GÖR STADEN BÄTTRE UNGA POLITIKER Ungdomsfullmäktige tar fasta på de ungas frågor.
EN VÄG IN TILL STADEN Kontaktcenter guidar dig rätt i staden.
INFORMATION
4
mat med omtanke // T E X T: S A N N A P E R S S O N
B I L D : J O H A N N E S B E R N E R I L L U S T R AT I O N E R : S H U T T E R S TO C K
Mera ekomat MILJÖMÅLTIDERNA PÅ FRAMMARSCH I GÖTEBORG:
På förskolan Tellusgatan 4 är mer än hälften av all mat som serveras ekologisk. – Jag köper in så mycket ekologiskt jag bara kan för att barnen ska få så naturliga måltider som möjligt, säger kocken Britt-Inger Andersson. EKOMAT
I
Bergsjön i Östra Göteborg ligger förskolan Tellusgatan 4. Här satsar man stort på att servera barnen mat som är fri från rester av bekämpningsmedel och konstgjorda tillsatser. Britt-Inger Andersson är kock på förskolan och varje dag lagar hon mat till drygt 70 barn mellan ett och fem år. – Jag vill servera så bra mat som möjligt till barnen och ekologisk mat smakar mycket mer och är mycket godare, konstaterar hon. B R I T T - I N G E R H A R A R B E T A T på förskolan sedan 1990 och redan 1996 började hon servera ekologisk mat tillsammans med många andra förskolor i stadsdelen. – Då fanns det inte särskilt mycket att välja bland, och det lilla som fanns var jättedyrt. I dag är det mycket bättre, konstaterar hon. Numera är utbudet av ekologiska råvaror betydligt större och andelen miljömåltider som serveras på Göteborgs Stads skolor, förskolor och äldreboenden ökar hela tiden. Miljömåltider är Göteborgs Stads strategi för att öka andelen ekologiska livsmedel och samtidigt minska matsvinnet. Definitionen av en miljömåltid är en måltid som baseras på miljöoch rättvisemärkta råvaror, som är säsongsanpassade och rika på grönsaker och baljväxter. På förskolan Tellusgatan 4 görs all mat från grunden och i köket är Britt-Inger mån om att ta vara på maten för att minimera det som slängs. Överbliven gröt används till att baka bröd, och potatis- och pastarester kan användas till sallad. På förskolan portionsVÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
5 Visste du att...
Andelen miljömåltider ökar stadigt
... maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och att vi svenskar slänger ungefär 30 procent av all mat vi köper. Men om vi byter ut två köttmåltider i veckan till vegetariska alternativ skulle det motsvara ett minskat koldioxidutsläpp från 23 300 bilar under ett år.
2013 var 27,1 procent av alla måltider i stadsdelarna miljömåltider. Centrum, Angered och Västra Göteborg toppade statistiken, här var över 30 procent av måltiderna som serverades miljömåltider. Fortfarande är det en bit kvar till det uppsatta målet på 50 procent för 2014.
beräknar man också noga och ser till att lagom mycket mat skickas ut till avdelningarna. Det som inte har lämnat köket kan nämligen sparas och återanvändas. – Jag har alltid varit medveten och intresserad av mat och miljö. Själv växte jag upp på landet och vet att man inte behöver bespruta odlingarna för att det ska växa bra, säger Britt-Inger. FÖR ATT HÖJA kvaliteten på måltiderna har kommunen också som mål att allt kött som serveras inom stadens verksamheter ska vara 100 procent ekologiskt. För att klara det målet kompenserar man med att servera vegetariskt två dagar i veckan och fisk två dagar i veckan på stadsdelens alla skolor och förskolor. I Östra Göteborg har man arbetat struk-
turerat kring miljömåltider i drygt tre år på både förskolor och skolor och det politiska målet för 2014 är att minst 40 procent av alla matinköp ska vara ekologiska. Nästa år höjs målet ännu ett snäpp, till 50 procent, vilket förskolan Tellusgatan 4 redan överträffat. – Vi ser ju att det faktiskt går att servera ekologiskt och ändå klara ekonomin, samtidigt som man har en egen kock, säger Maria Löfvenholm, enhetschef, Måltid i Östra Göteborg. Än saknas det ekologiska alternativ till många av de råvaror som Britt-Inger använder i sin matlagning, men hon ser positivt på att målen höjs nästa år. – Jag kommer att fortsätta köpa in så mycket ekologiskt som det bara går, det är ett sunt val för både miljö och hälsa. •
Så här jobbar Göteborgs Stad med miljömåltider: Göteborg Stad ordnar utbildningar för alla som arbetar med måltider i stadens kök och sprider goda recept mellan verksamheterna. Upphandlingar görs riktade mot ekologiska varor och miljömåltiderna följs upp genom att man mäter andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten.
SÅ TÄNKER VI PÅ TELLUSGATAN 4 OM MATEN 1. Vad är nyttig mat?
2. Var kommer maten ifrån?
HANAN MOSA, 6 ÅR
ELISABET MUSTAFA, 6 ÅR
ARYA BAQAIY, 6 ÅR
GUSTAV HAMMARBÄCK, 5 ÅR
WARSAME HUSEIN, 5 ÅR
1. Sallad och sånt, det har min pappa lärt mig. 2. Den kan komma från Asien eller Afrika eller Sverige.
1. Frukt och sallad, det ska man äta så att man inte får ont i magen. 2. Maten kommer från olika länder.
1. Äpple och apelsin. 2. Jag vet inte riktigt, men salt kommer från havet.
1. Sallad, man måste ha det till maten. 2. Från jorden.
1. Päron och banan. 2. Banan kommer från träden.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
6
vinjett bo bra // TE O RXDT:: FÖ SAN RN NA AM PERSSON N E F T E R NB AIM LD N : AN BIL NA D : SIGVARDSSON FÖ R N A M N E F T& ER SH N UT A MTERSTOCK N
”HEMMA GÖR MAN PRECIS SOM MAN VILL” Vid Landala torg bor Gunilla Hansson, 98 år, i egen lägenhet. Sedan sju år tillbaka får hon hjälp av hemtjänsten med några av de dagliga bestyren, men det mesta klarar hon själv. SJÄLVSTÄNDIG
D
often av kaffe sprider sig från köket in i vardagsrummet där vaniljhjärtan väntar upplagda på fat. På ett piano står bilder på föräldrar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn uppradade och väggarna pryds av stora tavlor i starka färger. Gunilla har bott i sin lägenhet de senaste tolv åren och hon har inga planer på att flytta. – Jag trivs så bra här och hemma är bäst. Här gör man precis som man själv vill, konstaterar hon. Balkongen är Gunillas egna lilla trädgård. Där gillar hon att sitta och titta på prästkragar och pelargoner som nu blommar för fullt. Varje tisdag och fredag åker hon till ett dagcenter i Krokslätt för att träffa andra seniorer och de besöken längtar hon till varje vecka. – Det känns som mitt andra hem och det är så underbart att få komma dit. Där är jag äldst, men faktiskt också piggast. kvar i sitt eget hem även på ålderns höst är betydelsefullt för många,
ATT KUNNA BO
men det ställer också högre krav på hemmet och på möjligheten att få stöttning med vardagliga sysslor som successivt blivit till fysiska utmaningar. För tjugo år sedan gick Gunillas make bort och i dag finns bara en nära vän kvar i livet. Gunilla började få hjälp av hemtjänstens personal för cirka sju år sedan, då med enstaka uppgifter. Numera kommer de dag-
Gunilla Hansson, 98 år, Landala Familj: Barn, barnbarn, barnbarnsbarn och en syster. Intressen: Sitta på balkongen och ta hand om mina blommor. Det bästa med mitt hem: Att jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill.
3
TRYGGA BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE Det finns flera olika sätt att bo på ålderns höst, och en bra idé är att se över sitt boende i tid. Här listar vi några av de boendealternativ som finns i Göteborg.
På Boplats, www.boplats.se, publiceras bra bostäder för dig som är senior och tillgänglighetsmärkta lägenheter som kan sökas av alla. På www.goteborg.se finns en förteckning över alla äldreboenden, sök på ”hitta äldreboende”.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
7 » De är så snälla allihop och hjälper till med sådant som behövs, och det är också väldigt roligt när någon kommer hit och hälsar på.«
BILDEN: Genom hemtjänsten kan äldre, som Gunilla, få hjälp med till exempel personlig hygien och påklädning, men även med hushållssysslor som att handla mat och städa.
1
2
3
Seniorbostäder och T-märkta bostäder
Trygghetsboende
Vård- och omsorgsboende
Seniorbostäder är öronmärkta för personer över en viss ålder, vanligtvis 55 år. Det finns både hyres- och bostadsrätter och dessa är märkta med ikonen 55+ när de annonseras ut på Boplats. Tillgänglighetsanpassade (T-märkta) bostäder ska ligga i markplan alternativt ha hiss, låga trösklar och ett funktionellt och rymligt badrum.
Trygghetsboende är en boendeform som håller på att etableras i Göteborg. Trygghetsboende ger dig som är 70 år eller äldre möjlighet att bo i en vanlig bostad, men med större gemenskap och trygghet. Här finns god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal och trygghetsvärd.
Vård- och omsorgsboenden (äldreboende) riktar sig till äldre som behöver mer fysiskt, psykiskt, socialt eller medicinskt stöd än vad som kan ges i hemmet. Det finns 67 kommunala och fristående äldreboenden. För få en lägenhet på ett äldreboende krävs ett beslut som fattas av biståndshandläggaren i din stadsdel.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
ligen och hjälper henne främst med att värma och duka fram måltiderna. Varje onsdag går hon också till affären tillsammans med personalen för att handla mat för den kommande veckan. – Man behöver komma ut och röra på sig och få små promenader då och då, säger Gunilla som med viss möda just rest sig ur stolen på balkongen för att vattna små röda blommor som växer i en blomlåda. FÖR ATT UNDERLÄTTA vardagen har Gunilla, utöver hemtjänst, även rullator, käpp, en upphöjd toalettsits med armstöd, en telefon med extra stora knappar och ett larm runt halsen som gör det möjligt att få direktkontakt med hemtjänsten om hon skulle falla och behöva hjälp att ta sig upp. Stödet hon får från hemtjänsten varje dag är mycket värdefullt, ur flera perspektiv. – De är så snälla allihop och hjälper till med sådant som behövs, och det är också väldigt roligt när någon kommer hit och hälsar på, säger hon. Hemtjänsten inom Göteborgs Stad syftar till att underlätta ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt för den som klarar att bo kvar hemma. Personalen stöttar de äldre utifrån deras egna behov och önskemål. För att få hemtjänst ansöker du hos biståndshandläggaren i din stadsdel. •
8
notiser //
lustfyllt lärande // TE X T: FREDRIK FERM ÉN
B I LD : U NIVERSEU M
BILDEN: På Universeums terrass på fjärde våningen får barnen bekanta sig med 16 rytande dinosaurier och resonera kring hur det var att leva under jätteödlornas tid.
SMARTA PRYLAR TESTA OLIKA praktiska lösningar för hemmet i någon av stadens fem inspirationsmiljöer. Här visas allt från små hjälpmedel, som hjälper dig att få upp locket på syltburken, till tekniska lösningar, som en borta/hemma knapp som stänger av allt från spis till lampor när du lämnar bostaden.
TESTMILJÖER
Sugen på att veta mer? Inspirationsmiljöerna är öppna för alla. För aktuella öppettider, ring kontaktcenter, tel 031-365 00 00.
FIXARTJÄNST HEMMAFIX DU SOM ÄR 67 år eller äldre kan få hjälp av fixartjänst med praktiska saker i ditt hem. Det kan vara saker som du har svårt att klara själv eller sådant som gör ditt hem säkrare. Tillsammans med fixaren kan du få en kostnadsfri säkerhetsrond i ditt hem. Ni går då igenom brandsäkerheten och ser vilka eventuella andra risker som finns för fall och olyckor. Fixaren kan även tipsa om smarta prylar för hemmet som gör livet enklare, säkrare och roligare.
Mer information om fixartjänst kan du få av kontaktcenter, tel 031-365 00 00 eller gå in på goteborg.se/fixartjanst
TRÄFFA NYA VÄNNER PÅ STADENS träffpunkter kan du som är äldre delta i aktiviteter och träffa nya vänner. Du kan bland annat äta eller fika ihop med andra, träna, gå på kurser, sjunga i kör eller följa med på utflykt. För äldre som behöver särskilt stöd finns dagverksamheter med olika inriktning, exempelvis för personer med demens. Kontakta en biståndshandläggare i din stadsdel för mer information eller ta hjälp av kontaktcenter.
TRÄFFPUNKTER
Ett axplock av alla aktiviteter finns på goteborg.se/aktiviteterforaldre. Där finns också en restaurangguide för seniorer samt en lista över stadens alla träffpunkter. Du kan också ringa kontaktcenter för mer information, tel 031-365 00 00.
Lustfyllt lärande på Universeum
För andra läsåret i rad kommer stadens 4 000 fjärdeklassare få fritt inträde till Universeum tillsammans med sina lärare. Tanken är att lärande i en inspirerande miljö ska öka intresset för naturvetenskap. SKOLINSPIRATION
I
ett grönt tält på Universeums tak sitter ett gäng fjärdeklassare och gräver efter dinosauriefossil. Plötsligt kippar en grupp pojkar efter andan när en mekanisk Parasaurolophus grymtar till. – Ni vet väl att de här dinosaurierna bara åt grenar och löv, säger pojkarnas lärare betryggande.
EN VÅNING NER arbetar Kerstin Wernberg Appelström, ansvarig för Universeums skolavtal. Hon är en av dem som verkat för att Göteborgs alla fjärdeklassare har fått fri entré till Universeum tillsammans med sina lärare de senaste två läsåren. – Hos oss får barnen uppleva naturvetenskap, matematik och teknik i verkliga miljöer. Vi tror att den nyfikenhet vi skapar hos eleverna håller i sig och påverkar
deras betyg längre upp i åldrarna, säger hon. Hanna Olsson, som är mellanstadielärare, tycker att satsningen är fantastisk. – I den här åldern är eleverna väldigt mottagliga. Att de få lära sig på riktigt ger dem kunskap som stannar kvar, säger hon och fortsätter: – Genom intresse och lust blir måluppfyllelsen högre och eleverna lär sig att tycka om naturvetenskap, matematik och teknik, ämnen som inte alltid är så populära. HANNA OLSSON OCH stadens övriga mellanstadielärare får genom avtalet också två fortbildningsdagar på Universeum, en i naturvetenskap och en i teknik. Tanken är att Universeum ska stötta lärarna med kompetensutveckling så att de kan inspireras att utveckla sin egen undervisning. • VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
T E X T: U L F R O O S VA L D B I L D : W H I T E
FRAMTIDENS BUSS
Du kliver på bussen inomhus, får en tyst och i det närmaste utsläppsfri resa genom staden och kan använda dig av interaktiva, tekniska tjänster under resans gång. ElectriCity, en av världens modernaste busslinjer och kommer att vara verklighet i Göteborg redan nästa sommar. TESTARENA
D
et låter lite som en framtidsvision, men är i högsta grad verklighet. Den nya busslinjen ska gå mellan Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park, och passera Götaplatsen, Brunnsparken och Göta älvbron på vägen. Bussarna drivs av förnyelsebar el, minst en av hållplatserna kommer att vara inomhus och på såväl hållplatser som ombord på bussen kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och interaktiva tjänster. – Det vi ser framför oss är inte visionärt, utan en naturlig utveckling. Om fler väljer en allt mer attraktiv kollektivtrafik löser det också en del av trängselproblematiken, säger Niklas Gustavsson, ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor på Volvo.
M Å L E T M E D E L E C T R I C I T Y är att skapa ett innovativt elektrifierat bussystem, som blir en integrerad del av det befintliga kollektivtrafiksystemet. Tanken är att lämna skrivborden och laboratorierna, och i stället testa bussen och trafiksystemet i befintlig miljö från början. Staden blir en levande testarena för ny teknik. Bussen är i princip fri från avgaser och väldigt tyst. Detta gör att man kommer att kunna köra på platser E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
som inte varit tillgängliga för busstrafik tidigare, kanske till och med gågator. – Nu jobbar alla parter intensivt med alla delprojekt. Bussarna ska bli klara, vi arbetar med tekniska lösningar för hållplatserna, laddstationer, IT, med mera. ElectriCity handlar inte bara om själva bussen, utan om mjukare värden, som tjänsteutveckling, hur det ska se ut på hållplatserna, och hur resan ska vara, säger Niklas Gustavsson. Minst en av hållplatserna kommer att byggas inomhus, troligen vid Lindholmen Science Park. – Det kommer att bli en ny sorts miljö, en blandning av inomhus och utomhus, säger Mats Bergh, vd för Johanneberg Science Park. I DAG STÅR TRANSPORTSEKTORN för en tredjedel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Den här typen av projekt är en nyckel för en lyckad omställning.
// innovativ trafik
9
– Det som skiljer den här idén från en del andra projekt är att Volvo tog initiativet till det här och sa att detta vill vi göra i vår hemstad. Det fanns en stor vilja att vara med. Ibland är det akademien och forskarvärlden som behöver ta initiativet, ibland är det staten eller kommunen, men ibland är det också företagen som behöver kliva fram och ta initiativet, säger Niklas Gustavsson. En rad aktörer från näringsliv, forskarvärlden och kommun och stat samarbetar nu för att elbusslinjen ska bli så bra som möjligt. Det gäller att ta fram nya hållplatslösningar, trafikledningssystem och säkerhetskoncept samt system för energiförsörjning och energilagring. Just det breda samarbetet är något som ställer krav på alla inblandade att våga tänka nytt och lämna sin trygghetszon. Det är inte självklart att företagare och politiker och forskare talar samma språk. – Det roligaste ur mitt perspektiv är att försöka hitta ett hållbart sätt att samarbeta mellan alla de här parterna, säger Niklas Gustavsson. Utmaningen är att på kort tid jämka samman alla olika visioner. Det gäller att hitta gemensamma mål. Inget är självklart när man ska samarbeta över gränserna så här och det är kort om tid. •
10
göteborg2021 // T E X T: F R E D R I K F E R M É N & S A N N A P E R S S O N
B I L D : B E AT R I C E TÖ R N R O S , W I K I M E D I A & S H U T T E R S TO C K
FIRANDET HAR REDAN BÖRJAT!
GRATTIS GÖTEBORG
År 2021 firar Göteborg 400 år. Men jubileet har redan startat med ett antal aktiviteter under 2014 och många flera planeras i detta nu för de kommande åren. En sak är säker, projektet 2021 kommer att utveckla Göteborg under lång tid.
JUBILEUM
H
ur kan 400-årsjubileet göra ett internationellt avtryck för framtiden? Det var frågan som stadens politiker ville ha svar på när Göteborg & Co fick uppdraget att ta fram ett förslag till jubileumsplan. – Utgångspunkten var att tänka hållbart och involvera hela staden. Alla göteborgare som ville delta fick lämna förslag,
säger Therese Brusberg, projektchef för Göteborg 2021 på Göteborg & Co. RESULTATET BLEV HELA tusentals idéer, visioner, funderingar och förslag och utifrån alla dessa tankar skapades tre konkreta teman för att särskilja riktningarna. – Det blev väldigt tydligt att göteborgarna ville förbättra de mjuka frågorna,
snarare än att fokusera på nya byggnadsverk, som man gjorde vid 300-årsjubileet, säger Therese Brusberg. En hjärtefråga var att komma nära vatten och därför lyftes detta ut som ett självklart tema. Likaså ville de allra flesta öppna upp det allmänna rummet och låta staden bli mer kreativ och tillåtande. DEN TREDJE INRIKTNINGEN var att bygga broar, både fysiska broar över kanalen och bildliga broar mellan människor, för att göra Göteborg till en mer tillgänglig stad. – Nu arbetar vi med att realisera flera idéer per tema och år. Firandet är med andra ord i full gång, konstaterar Therese Brusberg. •
Göteborg har firat förut
Vision för 2021
Fler jubileumsförslag prövas
4 juni 1621 fick Göteborg sina stadsprivilegier och staden blev snabbt en hamnstad öppen för världen. Till 300-årsjubiléet gjordes många satsningar som skapade vårt moderna Göteborg. Vem kan tänka sig ett Göteborg utan Liseberg, Konstmuseet, eller Svenska mässan?
”År 2021 är Göteborg internationellt känd som en modig förebild för hållbar tillväxt. Vi är en innovativ, öppen och inkluderande stad där alla invånare känner mening och delaktighet.”
Eftersom idéerna är så många prövas ett urval genom förstudier. Nu utvärderas bland annat: Demokraticenter • Boutställningen ”Leva 2021” • Bazar • Unga och kunskap.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
11
3. ÖPPNA RUM Många projekt handlar om en öppen och tillåtande atmosfär, med kreativa mötesplatser. Man utvecklar, provar och testar nytt i stadens alla hörn. Öppna rum ger utrymme för nya möten och Göteborg blir den modiga testarenan – öppen för världen.
1. NÄRA VATTEN Eftersom vatten är en naturlig del av Göteborg är det också ett självklart tema för jubileet. Inriktningen har flera delar, dels kontakten med havet, skärgården, hamnen, sjöarna, älven och kanalerna. Men också regnet som resurs.
PÅGÅENDE PROJEKT: Stora Hamnkanalen: Förstudien Stora Hamnkanalen handlar om att göra ett levande stråk i hjärtat av Göteborg. En mötesplats där människor vill och kan vistas närmare vattnet. Alla kan segla: Lär dig segla mitt i Frihamnen. Varje lördag fram till vecka 44 ges möjligheten att lära sig segla helt gratis, och båtarna som används gör seglingen lättillgänglig för alla oavsett förkunskaper eller fysiska behov.
Bada mitt i stan: Ta dig ett dopp mitt i stan – det är målsättningen med ”Bada mitt i stan”. I Frihamnen på Hisingen testas nu playan och olika badkulturer. Det är en mötesplats med kaféer, picknickytor och en grillplats.
PÅGÅENDE PROJEKT: Mer grönska: En stad behöver träd och vegetation för att kännas levande. Grönska skapar både ett bättre klimat och en mer attraktiv stad. Under året startar fler trädprojekt som växer över tid. Jubileumspark i Frihamnen: En jubileumspark i ständig förändring skapas i Frihamnen. Parken, som ska bli en mötesplats med mångfald i både vegetation och arkitektur, invigs 2021 men byggprojektet ska utvecklas av framtidens göteborgare.
Vatten som hållbar resurs: Hur kan man hantera regn och dagvatten och göra Göteborg till världens bästa föregångare när det kommer till vatten? Det försöker man ta reda på genom forskning inom bland annat vattenförsörjning och klimatförändringar.
Angereds Stadspark: Fick första jubileumsmärkningen. Här finns utflyktslekplats med cirkustema, vad gäller färg, form och lekredskap, bouleplan och stora gräsmattor för umgänge, avkoppling och flera aktiviteter för stora som små. Ungt inflytande: Genom arenan ”Rum för ungt inflytande” kan barn och ungdomar få inflytande och bli medskapande i stadens utveckling. Idén fortsätter att utvecklas under 2014.
PÅGÅENDE PROJEKT: Linbana: Åk kollektivt med linbana. Lagom till att Göteborg fyller 400 år kan Sveriges första linbana för kollektivtrafik bli verklighet. En av de sex tänkbara linjerna som utretts skulle sträcka sig över älven från Järnvågen till Lindholmen.
HÅLL DIG UPPDATERAD Följ vägen till 2021 på www.goteborg2021.com
2. BYGGA BROAR Precis som alla platser vid älv och kanal är broar centrala i staden. Likaså är den bildliga tolkningen av att bygga broar mellan människor viktiga delar i flera projekt. Broar minskar både fysiska och mentala avstånd och är starka symboler för det inbjudande och öppna Göteborg.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
Sätt färg på Göteborg: Världens längsta målade konstverk, en 21 kilometer lång cykelväg från Röda Sten till Blå Stället i Angered, skapas just nu av Målarmästarna. 2021 är projektet klart och alla som vill är välkomna att greppa en pensel och delta. Musikläger för unga: I juni samlades barn och ungdomar med familjer från Sveriges musik- och kulturskolor och musikorganisationer för att delta i ett tvådagarsläger på Göteborgsoperan. En förstudie genomförs för att se om lägret kan bli världsledande.
12
europeisk förebild // T E X T: S A N N A P E R S S O N
BILD: RUBRIK
I Göteborg värms 90 procent av stadens alla flerbostadshus upp av fjärrvärme.
BILDEN:
50% 25%
75%
0%
100%
GÖTEBORG TOPPAR FJÄRRVÄRMELIGAN Göteborg ligger i framkant när det gäller fjärrvärme och energieffektivisering. Så långt fram att EU-kommissionen valt Göteborg som förebild för övriga Europa genom att leda EU-projektet CELSIUS. I höst invigs en unik fjärrvärmestation, som också blir en demonstrationsanläggning, för en av Stena Lines färjor i Masthugget.
FÖREBILD
EU
-finansierade Smart Citiesprojektet CELSIUS startade våren 2013 med syftet att utvidga fjärrvärmeanvändningen i Europa och minska användandet av fossila bränslen. CELSIUS leds av Göteborgs Stad tillsammans med Göteborg Energi, som står bakom utvecklingen av stadens fjärrvärmenät. I stora delar av Europa är fjärrvärmenätet inte särskilt utvecklat och många fastigheter värms fortfarande upp med enstaka oljepannor i varje hus. I London står till exempel fjärrvärmen enbart för ett par procent av stadens energiförsörjning.
Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme kallas det när hett vatten produceras i en central anläggning och distribueras i rör i ett lokalt energisystem, för att värma upp bostäder, skolor och andra lokaler. Vattnet har alltså värmts upp en bit bort från huset, därför kallas det fjärrvärme. I Europa används i genomsnitt 12 procent fjärrvärme.
90 procent av alla flerbostadshus, många industrier och flertalet offentliga lokaler värms upp med fjärrvärme från Göteborg Energi och man letar ständigt efter nya sätt att återanvända energin flera gånger om. – Det är ovanligt för en stad som Göteborg att få vara drivande i så här komplexa europeiska frågor, men vi har den kompetens som krävs och det kommer säkert att ge ringar på vattnet, säger Katrina Folland, Göteborgs Stads koordinator för CELSIUS-projektet. I P R O J E K T E T C E L S I U S ingår även London, Genua, Rotterdam och Köln. Samtliga städer i projektet har byggt upp egna demonstrationsanläggningar i samverkan med stadens energileverantörer och näringsliv där man kan utbyta erfarenheter med varandra. Som en del i CELSIUS–projektet invigs i höst en ny fjärrvärmecentral för Stena Danica. När färjan ligger i hamn värms den upp av fjärrvärmenätet
och man kan då stänga av det olje-/ dieselaggregat som annars används för uppvärmningen. Genom att använda fjärrvärme i stället för fossilt bränsle förbättras luftkvaliteten kring Masthugget och fjärrvärmecentralen blir samtidigt en av Göteborgs demonstrationsanläggningar. C E L S I U S Ä R T Ä N K T att inspirera europeiska städer att ta vara på spillvärmen i sina fjärrvärmesystem. Allt för att Europa ska kunna nå klimatmålen och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Målet är att rekrytera 50 nya städer till 2017 och redan vid projektets start anmälde många städer sitt intresse för att vara testpiloter. – Vi har en pågående dialog med många städer och det finns ett stort intresse, men besluten ska gå genom många led. Oftast är det inte tekniska hinder som står i vägen utan snarare acceptans-, finans- och lagstiftningsfrågor i de olika länderna, säger Katrina Folland. • VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
// mitt // göteborg vinjett
O R D : TFÖ E XRT: NF AR MENDERFI K T EFR EN RA MM É N B I L D : B FÖ EN RG NT AM AL NME F T E R N A M N
» Jag kan resa var som helst i världen, men känslan jag får när jag svänger in på & GÖTEBORG mina föräldrars gata är alltid speciell.«
”MUSSE” Mustafa Mohamed delar med sig av sitt Göteborg. LÖPAREN
SÖDRA VÄGEN OCH LINNÉGATAN Göteborg har det man kan förvänta sig av en storstad vad gäller nöjen, evenemang och restaurangutbud. Vi äter ute en gång i veckan, gärna på någon av favoritgatorna Södra Vägen eller Linnégatan. Sedan gillar jag att Göteborg har småstadens egenskaper med relativt korta avstånd och ett lugnt tempo.
NÄSETS KLIPPOR När jag kom till Sverige som elvaåring bodde jag i Lysekil som är en badort i Bohuslän. Därför uppskattar jag närheten till vattnet som vi har i Göteborg. Helst åker jag till Näset eller Lilleby för att bada. Båda har sandstränder som man kan ligga bekvämt på och klippor att hoppa i vattnet från.
HÄRLIGA GRÖNOMRÅDEN Att ha fin natur så nära staden är fantastiskt fint. Jag tänker bland annat på Skatås och Delsjöområdet där jag tränar mycket. Jag gillar också att det finns fina parker som Slottsskogen, Botaniska och Trädgårdsföreningen mitt i stan.
EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR... ... Göteborg måste bli en bättre cykelstad, det finns lärdom att ta från Holland där man tänker lika mycket på cyklisterna som på bilisterna. Det tjänar man på, både ur hälso- och miljösynpunkt. Jag cyklar en hel del och eftersom avstånden är så pass små i Göteborg är cykel oftast det snabbaste färdmedlet.
Mustafa ”Musse” Mohamed Ålder: 35 Familj: Gift med Hanna Karlsson, tillsammans har de dottern Saga, 3 år. Bor: Sävedalen Gör: Långdistanslöpare När jag är ledig: Helst hittar jag på någonting med familjen. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
13
14
kryssningsturism // T E X T: I N G R I D H E L LG R E N S J Ö B E R G
I L L U S T R AT I O N : R U B R I K B I L D : R AY L E I G H
Göteborg populärt krys De senaste sex åren har Göteborgs Hamn och Göteborg & Co arbetat aktivt för att få flera kryssningsanlöp till Göteborg. Satsningen har på kort tid givit resultat. Antalet anlöp har ökat stadigt från 19 stycken 2008 till 74 i år. FLER ANLÖP
Ö
kningen beror främst på lyckad samverkan och marknadsföring. Samtidigt har intresset för kryssning som semesterform ökat, och hela vår kryssningsregion har märkt av en uppgång, säger Sara Sundaeus, projektansvarig för kryssning på Göteborg & Co. Kryssningsfartygen lägger till i Arendal, Skandiahamnen eller Frihamnen beroende på storlek, men oavsett rederi så ser upplägget
för besöket i Göteborg ganska lika ut. Efter anlöp tidigt på morgonen kan kryssningsresenärerna välja mellan att åka in till staden för några timmar på egen hand eller följa med på en guidad tur, vilket ungefär en tredjedel brukar föredra. De som tar shuttlebussen in till centrum möts av personal från turistbyrån och därefter följer en dag fylld av shopping, promenader, restaurangbesök, och kanske något museum, innan bussen går tillbaka till fartyget på eftermiddagen.
Så spenderar turisterna sina pengar i Göteborg:
70
I GÖTEBORG FINNS ett starkt nätverk som samverkar kring kryssningsturismen. Representanter från transportbolag, turoperatörer, hamnagenter, handel, attraktioner, sightseeing och restaurangbranschen, strävar tillsammans efter att förbättra upplevelsen för de rederier och kryssningsturister som kommer hit. Målet är att locka ännu fler kryssningsfartyg till Göteborg i framtiden. •
Härifrån kommer kryssningsresenärerna:
Shopping är det som kryssningsturisterna ägnar sig mest åt under sitt besök i Göteborg. De spenderar även en del pengar på restaurangbesök, resor och sightseeing.
%
– Det som är spännande är att besökarna inte har så stora förväntningar på Göteborg. Därför är det roligt att vi överträffar dem när det gäller stämningen, bemötandet från göteborgarna och att staden är så promenadvänlig, säger Sara Sundaeus. Att vi strävar efter att erbjuda information på många språk är också mycket uppskattat.
1. TYSKLAND Hela 44 % av resenärerna kommer från Tyskland.
2. ENGLAND
60
30
Mat & dryck
10
Shopping
20
Kollektivtrafik
3. USA Sightseeingturer i Göteborg
40
Taxis & shuttlebussar
24 % av besökarna är engelsmän.
Entréavgifter till attraktioner till muséer
50
Från USA kommer 13 % av kryssningsturisterna.
Genom kryssningstrafiken kommer också 5 % långväga besökare från Australien, Brasilien och Mexiko. VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
O R D : FÖ R N A M N E F T E R N A M N B I L D : FÖ R N A M N E F T E R N A M N
T VA D
YCK ER T URIS
TER
NA OM
GÖ TEBORG?
ssningsstopp
15
// vinjett
Fler turister genererar mer pengar
2014 2011 2008
KRYSSNINGSTURISTERNA SPENDERAR: CA 80 MSEK
Erika Svenske, guide Auktoriserad Göteborgsguide som bland annat guidar kryssningsturister på organiserade turer.
SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 39 MSEK
SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 8,2 MSEK
Antal kryssningsturister i Göteborg 2008–2014
2014
ANTAL 120 000
ANTAL PASSAGERARE: 120 000 PERSONER
110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000
2011
ANTAL PASSAGERARE: 64 000 PERSONER
40 000 30 000 20 000 10 000
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
2008
ANTAL PASSAGERARE: 13 300 PERSONER
Vilket är kryssningsturisternas främsta intryck av Göteborg? – Att det är så grönt, lugnt och tyst. Det är något som många besökare uppskattar, speciellt när de tidigare besökt större städer som St Petersburg, Stockholm och Köpenhamn under resan. Då blir kontrasten ett välkommet avbrott. Vilka sevärdheter uppskattar de mest? – Masthuggskyrkan är en favorit, både för läget med möjlighet att se ut över hela stan och hamninloppet. Men också för kyrkans speciella arkitektur som skiljer sig från många andra kyrkor. I år firar Masthuggskyrkan 100 år och fotoutställningen om dess historia är också mycket uppskattad. Annars är det Botaniska trädgården som är höjdpunkten för många kryssningsturister. De gillar att parken är så stor, vacker och centralt belägen. Dessutom är det många som tycker att det är skönt att få röra på sig lite efter det bekväma livet ombord. Vad är turisterna nyfikna på mer? – Många är väldigt intresserade av Sverige och Skandinavien och vill veta mer om hur göteborgarna lever och hur det fungerar med skola och jobb och hur det ser ut politiskt i Sverige. Man märker tydligt att det rent generellt är resvana och nyfikna människor som kommer med kryssningsfartygen. De som följer med på våra ”västkustturer” brukar också fascineras av den vackra och karga skärgården. Just det lite ensliga och karga uppskattas av många.
16
FLER GÖTEBORGSNYHETER VARJE DAG PÅ WEBBEN
SHUTTERSTOCK
nyheter // BILDEN: En trygg vuxen gör stor skillnad för barn som kommer från svåra familjeförhållanden.
PÅ VÅRT GÖTEBORG på webben hittar du varje dag nyheter om bland annat trafik, miljö, kultur och det sociala området. Kort sagt nyheter från alla Göteborgs Stads olika verksamheter. Nättidningen, som funnits i 13 år, uppdateras med nyheter varje vardag med uppehåll vid jul och under sommaren. Du kan också prenumerera på det elektroniska nyhetsbrevet eller följa nyhetsflödet på twitter på @VartGoteborg.
WEBBTIDNING
ILLUSTRATION; GRAFISKA GRUPPEN JASMINKA HAEDDE SAMT LISA VUKOVICH
Läs mer på: www.vartgoteborg.se
VÄRDIGHETSGARANTIER I ÄLDREOMSORGEN beslutat införa så kallade värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Tanken med garantierna är att göra det tydligare för både äldre och medarbetare vad som förväntas av äldreomsorgen. Garantierna har tagits fram i dialog med politiker, fokusgrupper med äldre och intervjuer med medarbetare i Göteborgs Stad. OMSORG
KOMMUNFULLMÄKTIGE HAR
DET HÄR INNEBÄR VÄRDIGHETSGARANTIERNA Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare
ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med en person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garante-
rar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar också en avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.)
TRYGGA VUXNA SÖKES BARN NÄSTAN HUNDRA BARN och tonåringar står i kö för att få komma till ett familjehem. Det är en ökning med 25 procent sedan årsskiftet. Göteborgs Stad behöver därför fler familjer i och omkring Göteborg som vill ställa upp och öppna sitt hem. – Det är aldrig för sent att hjälpa ett barn med svåra familjeförhållanden bakom sig till ett bättre liv. Som famil-
jehem kan man göra stor skillnad, säger Peter Håkansson, enhetschef inom Familjehem Göteborgs Stad. Det behövs familjer med olika bakgrunder och familjesituationer. Det viktiga är att vara en trygg vuxen med en stabil livssituation. Som familjehem genomgår man en utredning och får sedan utbildning och regelbundet stöd i sitt uppdrag.
Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett familjehem, se: www.goteborg.se/familjehemgoteborg
GÖTEBORGS NYA LITTERATURPRIS två nya litteraturpris att delas ut i Göteborg, under namnet Göteborgs Stads litteraturpris. Prissumman är 100 000 kronor och utmärkelserna är ett led i Göteborgs Stads ambition att stödja författare och förstärka tillgången till litteratur i Göteborg. I år gick priserna till essäförfattaren Fredrik Sjöberg och barn- och ungdomsförfattaren Elin Nilsson. Fredrik Sjöberg prisas för sin essä ”Ge upp i LITTERATUR
I ÅR BÖRJAR
30 OKTOBER 2014 Är sista datum för nomineringarna för 2015 års pris.
dag – i morgon kan det vara för sent” och Elin Nilsson för sin bok ”Flyt som en fjäril, stick som ett bi”. Författarna mottog litteraturpriserna i samband med Kulturkalaset i augusti.
Läs mer om priserna och nomineringsprocessen på: www.goteborg.se, sök på: ”Göteborgs Stads litteraturpris” VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
T E X T: U L F R O O S VA L D B I L D : K R I S T E R E N G S T R Ö M
// tankar om staden
17
I HUVUDET PÅ EN V STADSARKITEKT Göteborg ska bli större. Utan att växa till ytan. Vårt Göteborg träffade stadsarkitekten Björn Siesjö för att ta reda på hur det ska gå till.
FÖRTÄTNING
inden rycker och drar i Björn Siesjös mönstrade jeansjacka. Ett och annat stänk från älven landar på de karakteristiska glasögonen. Göteborgs stadsarkitekt står, omgiven av måsskrik, trafikbuller och hammarslag från bygget bakom honom, vid Skeppsbron i centrala Göteborg. En ny kaj håller på att anläggas, den ska bli platsen för en ny knutpunkt för kollektivtrafiken, där Älvsnabben ska lägga till och spårvagnar ta vid för att transportera göteborgare vidare genom staden. Skeppsbron är ett av de första och tydligaste exemplen på att Göteborgs innerstad håller på att förändras, för att kunna ge rum åt fler människor. – Det finns en massa plats i Göteborg. Tittar man på jämförbara städer har vi en gles stad. Förtätar vi staden kommer den att bli bättre för alla, säger Björn Siesjö.
Björn Siesjö stadsarkitekt i Göteborg Bakgrund: Arkitektexamen på Chalmers 1992, grundade arkitektbyrån Kanozi med två kompanjoner 2002. Stadsarkitekt i Göteborg sedan 2012. Bor: I Göteborg sedan 1982. I dag i Kungsladugård. Familj: Gift med Helena, fyra barn. Fritid: Gillar att cykla och löpträna. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
18
tankar om staden //
Förtätningen kommer inte att ske genom byggnation i parker eller göra staden mindre grön. I stället handlar det om att ta tillbaka parkeringsplatser, industriområden och dåligt utnyttjad tomtmark – ”brunytor”, som Björn Siesjö kallar det.
är ansvarig för att föra dialog om Göteborgs visioner för att utveckla staden. Då hade ingen haft det jobbet på ett drygt decennium och nyfikenheten på Siesjö var stor. Hans sätt att, på en mild skånska, prata: om människor i staden, om hur vi borde bo, om parker, gator, vägar, cyklar och kollektivtrafik var nytt. Han kom med nya perspektiv som inte hörts på länge i Göteborg. – Billobbyn har varit stark i den här staden. Sedan mitten av 60-talet har allt byggts med tanke på gummihjul. Göteborg höll länge fast vid frågor som trafik, trafiksystem och infrastruktur, och det handlade oftast om kvantitet i stället för kvalitet. Stadsbyggnad har varit ett vakuum och Göteborg var sent ute, men nu finns en annan politisk agenda. När jag kom var folk pigga på att prata och diskutera.
I GÖTEBORG ÄR tanken att det som kommit att kal�las Älvstaden – alltså stadsdelarna närmast älven: Ringön, Frihamnen, Backaplan, Lindholmen på Hisingssidan, och bland annat Gullbergsvass, Skeppsbron, Norra Masthugget på stadssidan – ska växa med 25 000 nya lägenheter och 45 000 arbetsplatser till år 2030. Ledordet i skapandet av de nya stadsdelarna är ”blandstad”. – Det handlar om att förtäta och lägga till områden till staden. Vi ska skapa stråk och koppla ihop stadsdelar. Den nya staden ska bli tät, blandad, grön och sammanhängande. PARALLELLT MED FRAMVÄXTEN av nya stadskvarter Att staden ska bli sammanhängande är viktigt för runt älven kommer Göteborg också att präglas av inBjörn Siesjö. I dag finns det rent fysiska hinder i form frastruktursatsningar i samband med byggandet av av stora leder som E6 och E45 eller flerfiliga vägar som Västlänken, som kommer att pågå och påverka staden Skånegatan som gör det svårt att promenera genom de närmaste tolv åren. staden på ett enkelt sätt. Om man kan få bort en del av – Alltså, Västlänken kan ju bli jobbig under byggde barriärerna kan man också på sikt påverka segrega- perioden, men det är en satsning som måste göras för tionen i staden, tror han. att Göteborg ska utvecklas. Vi måste uppdatera infrastrukturen. Det har funnits ett vankelmod och en dålig samordning i regionen som gör att det inte blir BJÖRN SIESJÖ TILLTRÄDDE sin tjänst som stadsarkitekt vintern 2012. Som stadsarkitekt fungerar han som av förrän nu. Och vi måste förstås fortsätta prata ett språkrör för stadsbyggnadsfrågorna i Göteborg och om infrastruktur också. Vi behöver till exempel fler
5 PLATSER SOM SKA VÄXA I DET NYA GÖTEBORG
BILDER: ÄLVSTRANDEN UTVECKLING & FLICKR.
1
2
3
4
5
Frihamnen
Skeppsbron
Norra Masthugget
Backaplan
Gullbergsvass
Ett område lika stort som stadskärnan innanför Vallgraven, men i dag nästan outnyttjat. På sikt ska 15 000 människor bo och arbeta här, redan till jubileumsåret 2021 ska 1 000 bostäder och 1 000 arbetsplatser vara klara, liksom Jubileumsparken.
I många år har trafiken varit en barriär mot älven. Men tack vare Götatunneln finns det nu möjligheter att återskapa kontakten med vattnet. Parkeringsplatserna ska bort och ersättas av butiker, restauranger och bostäder.
I dag är området mellan Järntorget och Stigbergsliden en tråkig blandning av p-platser, tungt trafikerade leder och diverse kontorshus. Visionen är att det ska bli en levande del av innerstaden, som knyter ihop Järntorget med Majorna.
I dag ett av stadens mest besökta och centrala köpcentrum, men de utspridda lagerbyggnaderna och p-platserna är ingen trevlig miljö. Inom 20 år hoppas man bygga 4 000–5 000 nya lägenheter vid Backaplan, som också ska bli lättare att besöka utan bil.
Omsjunget av Håkan Hellström som ”Mitt Gullbergs Kaj Paradis”. Men den diskreta charmen vid Gullbergsvass kan komma att förändras. Gasklockan planeras rivas och eftersom området ligger både centralt och nära vattnet är det attraktivt att bygga på.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
19
» Vi ska skapa stråk och koppla ihop stadsdelar. Den nya staden ska bli tät, blandad, grön och sammanhängande.«
TILL VÄNSTER: Björn Siesjö
vill att stadsbyggandet i Göteborg ska handla om annat än att gynna massbilismen. ”Trafiksystemen är en stödfunktion till staden. Staden är en stödfunktion till dem som bor här. Det måste man komma ihåg så att prioriteringen blir den rätta”, säger han.
förbindelser över älven. Även med en ny Hisingsbro är antalet förbindelser över älven lite för litet. Jag var i New York för inte så länge sedan och räknade till tolv förbindelser mellan Manhattan och Brooklyn. I detaljplanen finns en möjlighet för spårväg mellan Stigberget och Lindholmen, och jag skulle gärna se en linbana som gick Wieselgrensplatsen–Lindholmen– Järntorget. Det är ett sätt att knyta ihop staden.
– I Angered och Bergsjön, och i Flatås och Högsbo, finns gott om plats som skulle kunna ge mer levande stadsdelar om de bebyggdes. Kan det inte finnas en poäng med att ha lite luft mellan husen? Den som bor i en stadsdel som ska förtätas riskerar ju att förlora sin utsikt eller sitt promenadstråk?
– Vi vill ju inte ta bort fungerande parker. Vi ska vara rädda om stadens rekreationsområden, om flora och fauna. Men däremot kan vi utnyttja grönområden som inte fyller någon funktion. En gräsremsa intill en väg gör ingen glad.
BJÖRN SIESJÖ HAR sagt att han måste ha jobbet som stadsarkitekt i åtminstone tio år för att kunna göra avtryck. Nu har det gått två och ett halvt. På hans kontor täcks ena väggen av en satellitbild över Göteborg. När han tittar på den ser han fler stadsdelar och områden Vad möter du för reaktioner när du talar om förtätning som skulle må bra av att förtätas – alltså få fler hus och av staden? mer stadslika gator. Han ser också dessa områden när – Jag skulle säga att nästan alla är positiva. Alla förhan är ute på de löprundor som har blivit hans sätt står varför det behövs och alla tycker att det är kul. att upptäcka hela Göteborg. Ofta sätter han sig på en Även i områden som ”drabbas” av förtätningen är de spårvagn och åker till ändhållplatsen, för att sedan flesta positiva. Om man bygger ihop staden blir både få ett träningspass genom att springa hem till Kungs- servicen och kollektivtrafiken bättre, och en sådan stad är bättre för alla. • ladugård. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
20
BILDERNA OVAN: Zahra Salman Alhossaini, ledamot från Angered och Alma Nordenstam från Majorna/ Linné. STORA BILDEN: Ungdomsfullmäktige lyckades 2013 driva igenom byggandet av en barfotapark, med inspiration från Tyskland, i Slottsskogen. BILDERNA TILL HÖGER:
Abubakar Mohamud tänker fortsätta med politiken när han blir äldre.
VILKEN FRÅGA TYCKER DU ÄR SÄRSKILT VIKTIG?
ABUBAKAR MOHAMUD, 15 ÅR, ANGERED
ALMA NORDENSTAM, 15 ÅR, MAJORNA/LINNÉ
OLIVIA JÄRVHOLM, 16 ÅR, MAJORNA/LINNÉ
REBIN NAKAM, 15 ÅR, NORRA HISINGEN
– Jag tycker att det borde finnas fler aktiviteter för ungdomar, exempelvis fotboll och basket, för att inte så många ska hamna fel i livet.
– Att unga ska få åka gratis i kollektivtrafiken alla dagar i veckan för att minska segregationen i staden.
– Jag brinner för marknadsföringen av ungdomsfullmäktige och hur vi kan sprida info så att fler unga förstår att de har möjlighet att påverka.
– Skolan måste förbättras och bli mer jämställd. På vissa skolor behövs det till exempel mer skolböcker och fler lärare, och på andra skolor delas det ut bra betyg oftare än på andra.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
T E X T: S A N N A P E R S S O N B I L D : A N N A S I GVA R D S S O N
// inflytande
21
GÖTEBORGS UNGDOMSFULLMÄKTIGE
Unga opinionsbildare I ungdomsfullmäktige har Göteborgs unga möjlighet att påverka stadens politiker, samtidigt som de får chansen att träffa ungdomar från alla stadsdelar. Ledamöterna sätter själva dagordningen och har drivit igenom en rad förbättringar för Göteborgs unga. UNGA POLITIKER
D
et ringer in och de 81 ledamöterna i ungdomsfullmäktige intar sina platser i fullmäktigesalen i Börshuset. Politikerna är mellan 12 och 17 år gamla och det är tredje gången som de samlas i år. För några är detta första mötet med politiken, andra har suttit som ledamöter flera år i rad. – Vi måste vara 18 för att få rösta, men genom ungdomsfullmäktige så kan vi ändå påverka utifrån vårt perspektiv, säger Alma Nordenstam, 15 år. Ledamöterna i ungdomsfullmäktige träffas fem gånger per år och resten av tiden verkar de genom kampanjer, dialoger, olika aktiviteter samt genom de fem utskotten, som många av ledamöterna sitter med i.
INFÖR DAGENS MÖTE har ungdomarna förberett egna motioner som de läser upp. Efter det följer repliker och slutligen fattas beslut genom röstning. På dagordningen finns många motioner som berör skolan. Flera om mobbning, och en om betydelsen av att få i sig mat på morgonen. – Vissa ungdomar kan inte äta frukost eftersom det inte finns något i kylskåpet hemma och därför blir de trötta, irriterade och får koncentrationssvårigheter. Jag yrkar därför på att alla gymnasieskolor ska servera gratis frukost till eleverna, säger Zahra Salman Alhossaini, ledamot från Angered. Efter att ledamöterna lagt fram för- och motarguE N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
ment så bifalles Zahras motion och hamnar i skolutskottet som kommer att fortsätta driva frågan.
Fakta om ungdomsfullmäktige Sedan starten 2004 har
kommunfullmäktige ungdomsfullmäktige genom på många sätt, bland annat följer de samma mötes- sitt opinionsarbete lyckats kollektivtrafiken gratis struktur, arbetsordning och motionerande. Men en göra för ungdomar fram till klockan stor skillnad är den mångfald som finns i ungdoms- 22 på vardagar. Påverkansarbetet har lett till att giltigfullmäktige. hetstiden för skolkorten ut– Vi har en jämn spridning mellan könen och leda- ökats ytterligare under 2014. möternas efternamn antyder att cirka 50 procent har Tack vare ungdomsfullmäken annan etnisk bakgrund än svensk. Denna siffra är tige finns det i dag ungdomsråd i alla stadsdelar. ovanlig i jämförelse med andra valda politiska forum I ungdomsfullmäktige finns där andelen deltagare med ickesvensk bakgrund bru- fem utskott som rör: skola, kar vara betydligt lägre, säger Paula Aijmer, plane- kultur- och fritid, stadsuveckling, trygghetsfrågor och alla ringsledare för ungdomsfullmäktige. människors lika värde samt I år firar Göteborgs ungdomsfullmäktige tioårs- verksamhetsutskottet som och marknadsför jubileum, vilket kommer att firas under hösten. Samti- utvecklar ungdomsfullmäktige. Alla digt är det dags för nya ledamöter att väljas in. Person- ledamöter och ersättare kan valen görs utan partitillhörighet i mitten av november. välja att gå med i utskotten, utifrån intresse. Ledamöterna väljs för ett år framåt och kan väljas om i Mer information om hur du nästa val. För att kunna ställa upp i valet ska man ha röstar, eller själv ställer upp i valet, hittar du på inbörjat årskurs 6, vara högst 17 år och bo i Göteborg. ternet eller på din Vecka – Ungdomsfullmäktige är de ungas röst skola. i Göteborg. Här finns stora möjligheter att förverkliga en mängd projekt som gynnar stadens barn och unga i dialog med andra varje år sker det elekaktörer i staden, förvaltningar och bolag, troniska valet till ungdomsfullmäktige säger Paula Aijmer. • UNGDOMSFULLMÄKTIGE LIKNAR
46–47 på Internet.
22
på gång i stan // B I L D : L A R S BYG D E M A R K , M AT T I A S E DWA L L & S H U T T E R S TO C K
KULTURBÅTSFESTIVAL PÅ ERIKSBERG BÅTLIV
FOLKFEST VID KVARNPIREN
och Spontpiren på Eriksberg. Fina gamla skepp, skonare och skutor seglar in på lördag morgon. Aktiviteter för barn och vuxna ombord på båtarna och tävlingar mellan besättningarna. Plats: Eriksberg Datum: 27–28 september 2014 Pris: Gratis
SEPTEMBER–NOVEMBER
PÅ GÅNG Hösten är en perfekt tid att uppleva nya saker. Njut av de sista fina dagarna utomhus och när regnskurarna kommer tätare är det bara att gå inomhus och ta del av allt kul som händer i stan. I Göteborg finns massor av aktiviteter och event för alla åldrar och intressen. Här hittar du några tips.
EN AKTIV HÖST
HITTA MER INFO PÅ NÄTET Läs mer om evenemangen på webben: goteborg.com • alvstaden. goteborg.se •goteborg.se/ kulturhusbergsjon •goteborgsjubileumslopp.se • goteborg2021.com
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
23 BEKANTA MOTIV UR NYA PERSPEKTIV FOTO
Sjöfartsmuseet
KÄNN PÅ HAVETS MÄRKLIGA DJUR
UPPLEV GÖTEBORG FRÅN
ovan genom en samling ovanliga foton. Under tio års tid har flygfotografen Lars Bygdemark tagit tusentals foton på Göteborg ovanifrån. I denna utställning får besökaren bland annat möjlighet att se geometriska formationer i stadsbilden och en stad i förändring.
HAR SJÖSTJÄRNOR ÖGON? Och varför klär vissa NATUR krabbor ut sig? I Akvariets klapptank får du komma riktigt nära några av de djur som lever i vattnet. Lär dig mer om havets djur och ta även chansen att klappa några av dem om du vågar.
Plats: Sjöfartsmuseet Akvariet, Karl Johansgatan 1-3 Datum: alla lördagar kl 12.00 Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem museer). Fri entré för besökare under 25 år.
Plats: Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12. Datum: t o m 11 januari 2015 Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem av Göteborgs museer). Fri entré för besökare under 25 år.
BADKULTUR I FRIHAMNEN
Bokmässan
BRASILIEN OCH KATALONIEN FÖR 30:E ÅRET i rad anordnas Bokmässan som detta år har stort internationellt fokus. Huvudtemat för 2014 är Brasilien som får sällskap av litteratur från Katalonien.
I FRIHAMNEN INVIGS den 27 september det BAD MITT I STAN första steget av ”Badkultur” i Jubileumsparken – en bastu mitt i vattnet och ett solarium som är gratis och öppet för alla. Och nästa år kommer göteborgarna att kunna bada i pooler i älven! Jubileumsparken ska stå helt klar 2021.
FÖR BOKÄLSKARE
Plats: Svenska Mässan, Mässans gata 20 Datum: 25–28 september 2014 Pris: 180 kronor
Plats: Frihamnen Datum: Från och med 27 september Pris: Gratis
FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN
6/9
13/9
4/10
11/10
Kulturfestival i Bergsjön
Göteborgs jubileumslopp
Samtal om teater
Volvo Ocean Race
Välkommen till en dag fylld av scenframträdanden, sportaktiviteter, litteratur, folkdans, mat, hantverk och utställningar. Kulturfestivalen på Rymdtorget arrangeras för första gången i år och bjuder in till fest mellan alla kulturer.
Andra upplagan av ”Den blå milen”. Löparna startar vid Packhusplatsen och springer längs de fina stråken på båda sidor om älven. Målgång vid Lindholmen.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
Möt scenografen och kostymören Gunilla Palmstierna Weiss som arbetat tillsammans med några av 1900-talets giganter inom teater. I Afternoon Tea på Stora teatern samtalar hon och teaterkritikern Tomas Forser om Weiss biografi Minnets spelplats.
Scenprogram och prova-på-aktiviteter i Jubileumsparken i Frihamnen samtidigt som Volvo Ocean Race startar i den spanska staden Alicante. Båtarna går i mål i Göteborg i juni 2015.
24
kontaktcenter // T E X T: S A N N A P E R S S O N När kan jag ställa mitt barn i förskolekö? Hur skaffar man boendekort?
Vi guidar dig rätt
Kontaktcenter är platsen dit du som göteborgare kan vända dig för att få svar på allmänna frågor om Göteborgs Stads service och tjänster. Servicevägledarna svarar på dina frågor direkt eller ser till att du kommer vidare till rätt person eller verksamhet.
INFORMATION
V
arje dag ringer göteborgarna cirka 4 000 samtal som kontaktcenters servicehandläggare tar emot. De vanligaste frågorna rör försörjningsstöd, förskoleplats, parkeringsfrågor och bygglovsfrågor. − Vi svarar på allmänna frågor om sådant som rör stadens verksamheter. Kan inte vi
svara så hjälper vi människor att hamna hos rätt person direkt så att de slipper slussas runt, säger Malin Hestner, chef på kontaktcenter. GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTERS ambition är att ge likvärdig service till alla. Bland annat innebär det att de erbjuder service på
flera olika språk och att de arbetar med att anpassa servicen för människor med olika funktionsnedsättningar. Tidigare fick du som göteborgare vända dig till olika förvaltningar beroende på vilken fråga du hade, men våren 2013 ersattes dessa av kontaktcenter som erbjuder en enda väg in till hela staden. − Utöver att svara på allmänna frågor, så kan vi också ta emot felanmälningar kring exempelvis trafik-, park- och naturfrågor. Dessutom ger vi vägledning i hur man använder stadens e-tjänster eller fyller i blanketter. Det bidrar till att vi nu kan ge medborgarna bättre och snabbare service, säger Malin Hestner. •
Vi har öppet
Telefon
Webb och e-post
Besök oss
Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.
031-365 00 00
www.goteborg.se goteborg@goteborg.se
facebook.com/ goteborgsstad
Ekelundsgatan 1 09.00–16.00
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 2014
BILDER: SANNA PERSSON & SHUTTERSTOCK
SÅ HITTAR DU GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTER: