nr 10 år 2015
JAG ÄR
personporträtt:
Pirjo Nyckling rattar bokbussen!
Göteborgs unga sverigefinländare Kimmo Tuomaala om Da Capo-kören
Göteborgs nya allmänna bastu
Terhi Pekkala om finskspråkig äldreomsorg
SEX SNABBA: KIMMO TUOMAALA text: sanna posti sjöman
foto: per k årehed
Kimmo, du är körledare för Da Capo-kören, berätta mer! – Da Capo-kören är en blandad kör som grundades 1977 och som alltid har varit en del av Bergsjöns finska före ning. För tillfället är vi runt tjugo medlemmar. Vi framför all slags körmusik, oftast fyrstämmigt. Allt från klassiska körverk till schlagers, sakralt och profant. Vi sjunger mest på finska men även en hel del på svenska och andra språk såsom latin och tyska. Vad är det bästa med att vara med i en kör? – Gemenskapen är naturligtvis viktig. Vi skrattar väldigt mycket. Jag hoppas också att körsångarna i Da Capo uppskattar det faktum att det alltid ingår någon form av musikalisk utmaning i det vi gör tillsammans. Ni söker efter fler medlemmar, kan vem som helst anmäla sig? – Körsång ska vara till för alla. Naturligtvis måste man kunna sjunga, men även om man tror sig vara tondöv kan man utveckla sin sångröst och sitt gehör genom att gå med i en kör som är på ”rätt nivå” för en själv. Da Capo-kören är en amatörkör. Vi söker alltså inte efter professionella sångare och vi har inga krav på att man ska kunna läsa noter. Däremot är arbetstempot högt och man måste vara beredd på att göra en hel del ”hemuppgifter”. Många av våra medlemmar spelar in sina stämmor för att kunna öva på egen hand. Så om man kan imitera en melodislinga man hört några gånger och är beredd att öva mycket – då uppfyller man grundkraven för att sjunga med oss.
»Alla uppträdanden är roliga! « KIMMO TUOMAALA Körledare för Da Capo-kören. Bor i Lilla Edet med barnen Nike 9 år och Vincent 7 år. Arbetar som kyrkomusiker i Svenska Kyrkan Trollhättan och driver konsultföretaget Kimmos Musik.
2
Hur ofta sjunger ni inför publik och var kan man lyssna på er? – Vi har några fasta konserter varje år, bland annat en julkonsert och vårkonsert i Gunnareds kyrka. Vi brukar även gästa den finska körfestivalen i Olofström som arrangeras runt Kristi Himmelfärdshelgen. De senaste åren har vi även medverkat i Göteborgs kulturkalas, då vi har sjungit på olika museer i stan. Berätta om ett uppträdande som du kommer ihåg särskilt bra! – Alla uppträdanden är roliga, men visst var det lite extra häftigt att få sjunga den finska nationalsången på Ullevi under invigningen av friidrottslandskampen. Du är sverigefinländare och uppvuxen i Göteborg, berätta lite mer om dig själv! – Jag är uppvuxen i Kortedala och Bergsjön och gick i finskspråkig kommunal grundskola fram till sjätte klass. Mina föräldrar är från Uleåborg i norra Finland och kom hit på 60-talet. Genom mitt musicerande har jag alltid haft en stark koppling till den sverigefinska minoritets kulturen vilket också bidragit till att jag på ett naturligt sätt kunnat behålla det finska språket. jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
LEDARE
Ungas röst ljuder allt starkare!
g
Innehåll nr 10, år 2015
2 10 11 14
öteborgs unga sverigefinländare har en tämligen bra utgångspunkt i jämförelse med många andra svenska kommuner. I Göteborg lever runt 30 000 sverigefinländare, vilket innebär att vår minoritetsbefolkning är den andra största i hela landet. Barn, unga och unga vuxna utgör runt hälften av den sverigefinska populationen. Vår stad har en aktiv ungdomsförening ”Göteborgin suomalaiset nuoret” (GSN), finska för Göteborgs finska ungdomar, som aktivt informerar om sina kulturevenemang på Facebook. I Göteborg verkar även den Sverigefinska skolan, en friskola som erbjuder barn och unga en välbalanserad, tvåspråkig skol- och identitetsgrund och som även verkar som en naturlig arena för kulturevenemang. Även de nya, kommunala och finskspråkiga förskoleplatserna stöder revitaliseringen av det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barn och unga är den sverigefinska minoritetens framtid och bör få en nyckel till sin kultur. I detta arbete spelar även Göteborgs Stad samt föräldrar och mor- och farföräldrar en viktig roll.
Kimmo Tuomaala om Da Capo-kören Göteborgs nya allmänna bastu Göteborgs unga sverigefinländare Terhi Pekkala om finskspråkig äldreomsorg
JAG ÄR
Ansvarig utgivare: Antti Yliselä antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se Chefredaktör: Sanna Posti Sjöman Produktion: Stadsledningskontoret och Rubrik AB Omslagsfoto: Johannes Berner Grafisk form: Rubrik AB Tryck: Ale Tryckteam Utgivning: Tre gånger per år
FOTO: PETER SVENSON
Jag är sverigefinne är en informationstidskrift som ges ut av förvaltningsområdet för finska i Göteborg. Den riktar sig till Göteborgs sverige finländare, kommunanställda samt alla andra göteborgare.
d e t ä r v i k t i g t att de ungas röst blir hörd när Göteborgs Stad planerar och erbjuder finskspråkig service och arrangerar kulturevenemang. Göteborgs Stads sverigefinska råd har under våren genomgått förändringar för att kunna ge de unga en ännu starkare röst. Läs mer om tre av dem, Dani Söderling, Daniel Mertala och Andreas Luukinen i detta nummer.
och stadsdelarna firade Sverigefinländarnas dag den 24 februari genom att flagga med den nya sverigefinska flaggan. Valet av flagga har väckt diskussion. Vissa sverigefinländare identifierar sig med Finland, de finska färgerna och den finska flaggan, medan andra har Sverige, sverigefinskheten och den svenska flaggan närmare hjärtat. Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att fira Sverigefinländarnas dag med den nya minoritetsflaggan, medan den finska flaggan hissas på Finlands självständighetsdag den 6 december. Låt oss förgylla vår sverigefinska vardag med rikedomen som kommer från olika perspektiv och tolkningar. göteborgs stads kulturförvaltning
Jag önskar er en fin sommar och njutbara lässtunder!
ANTTI YLISELÄ, planeringsledare för det finska förvaltningsområdet i Göteborg antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se
3
INFORMATION
Sverigefinnarnas rättigheter i Göteborg Göteborg är sedan 1 februari 2011 del av det finska förvaltningsområdet. Det medför rättigheter för den sverigefinska befolkningen som är bosatt i Göteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft 1 januari 2010. Det här är dina rättigheter: Kontakt med kommunen
Du har rätt att få helt eller delvis finsk förskoleverksamhet (förskola, förskoleklass, familjedaghem) oavsett barnets hemspråk. Rektorn ansvarar för att sådan undervisning ges. Du har också rätt att få undervisning i finska som modersmål i grundskolan och gymnasieskolan enligt skollagen.
Du har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen. Du har rätt att på begäran få en översättning av beslut och beslutsmotivering. Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ge service på finska.
Äldreomsorg
Kultur och språk
Du har rätt att få helt eller delvis finsk äldreomsorg. Biståndsbedömare gör en bedömning av stödbehovet.
Göteborgs Stad ska skydda och främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kultu-
rell identitet och användning av finska ska främjas särskilt.
Samråd Göteborgs Stad ska ge den sverigefinska minoriteten inflytande i frågor som berör dem.
Information Göteborgs Stad ska informera den sverigefinska minoriteten om dessa rättigheter.
Kika gärna in på Göteborgs Stads finskspråkiga webbsida
FOTO: SHUTTERSTOCK
Där hittar du bland annat information om skola och äldreomsorg på finska! www.goteborg.se/ suomeksi
4
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
SHUTTERSTOCK
Förskola och skola
Ny handlingsplan för finskt förvaltningsområde Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att anta Stadsledningskontorets förslag till Handlingsplan för finskt förvaltningsområde på sitt möte i oktober 2014.
H
andlingsplanen tydliggör stadens interna ansvarsfördelning för sverigefinska frågor. Den sätter också upp allmänna riktlinjer för stadens ansvar vilka Göteborgs Stads sverigefinska råd och referensgrupperna kan följa upp. Som exempel kan nämnas att huvudansvaret för högtidlighållande av Sverigefinländarnas dag 24/2 samt för främjande av sverigefinsk kultur ligger hos kulturförvaltningen, samt att ansvaret för finsk äldreomsorg och förskola ligger i stadsdelarna. Handlingsplanen är framtagen i nära samarbete med representanter för den sverigefinska minoriteten. Nästa steg i
arbetet blir att konkretisera handlingsplanen i samråd mellan minoriteten och de olika ansvarsinstanserna. de nationella minoriteternas rättigheter och främja deras möjligheter att utveckla kultur och språk. Handlingsplanen för fram den sverigefinska minoritetsgruppens rättigheter och behov. Handlingsplanen ska också säkerställa att den sverigefinska minoriteten ges möjlighet till inflytande i frågor och beslut som berör dem samt att minoriteten i samråd med staden fortlöpande och långsiktigt kan konkretisera den nationella minoritetspolitiken. s ta d e n s k a s k y d d a
West Pride-festivalen intar Göteborg
Du har väl inte glömt att ansöka om pension från både Finland och Sverige? Frågan ställs av Pensionsmyndigheterna i Sverige som har inlett ett projekt för att få tag på personer som har missat att ansöka om sin pension.
Göteborg kommer att kläs i regnbågsfärger den 10–14 juni när West Pridefestivalen intar staden. West Pride är en gratis kulturfestival med syfte att skapa trygga mötesplatser för hbtq-personer och att lyfta upp normkritik och hbtq-personers livssituation genom konst och kultur. Festivalen riktar sig i första hand till hbtq-personer i Göteborg och Västra Götalandsregionen, men även till en bredare allmänhet.
d e t f i n n s u n g e f ä r 4,7 miljarder euro i pensionsfordringar i Sverige som ingen har ansökt. En stor del av den potten kan tillhöra finländare som inte vet om pensionsrätt i Sverige. Det handlar mest om över 65-åringar som till exempel har arbetat i Sverige när de var unga eller flyttat mellan Sverige och Finland och arbetat i båda länderna.
MAGNUS GLANS
Pension från både Sverige och Finland
Den genomsnittliga pensionen som inte har ansökts är ungefär 60–70 euro i månaden, men de högsta pensionerna uppgår till 1500 euro.
För mer information om pensionsrätt i Sverige, besök Pensionsmyndigheternas hemsida: www.pensionsmyndigheten.se
Se programmet och läs mer på West Prides hemsida: www.westpride.se 5
PERSONPORTRÄTTET: PIRJO NYCKLING text: sanna posti sjöman
PIRJO NYCKLING Yrke: Biblioteksassistent och bokbusschaufför. Född: 1954 Bor: Kyrkbyn
66
f o t o : a n n a s va n b e r g
BOKBUSSEN
Det finns två bokbussar i Göteborg som åker fyra dagar i veckan, mån – tors mellan 14.30 – 19.30, samt lördagar 10.00 – 16.15. Tidtabellen finns på www.goteborg.se (sökord ”bokbussarna”). Du kan beställa böcker till bokbussen eller till närmaste bibliotek gratis på sidan: www.gotlib.goteborg.se.
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
PIRJO NYCKLING
Böcker på väg Med sisu i bränsletanken och finsk litteratur på hyllorna rattar bibliotekarien Pirjo Nyckling bokbussen till lässugna på olika håll i Göteborg. Och till sommaren blir bokbussen badbokbussen!
M
an kan ana att biblioteksassistenten och bokbusschauffören Pirjo Nyckling älskar att resa. Hennes händer pryds av armband som för tankarna till fjärran torgbasarer. – Javisst! Jag älskar att resa, säger hon och smuttar på morgonkaffet. Jag reser så mycket jag kan och har bland annat kånkat med ryggsäck i Afrika, Kina, Indien och nu senast i Sri Lanka. Lika vant som hon orienterar sig i världen, orienterar sig Pirjo i hemstaden Göteborg. Efter drygt tjugo år som chaufför för Stadsbibliotekets bokbussar kan hon rutterna i sömnen. – Vissa storläsare väntar på hållplatsen när vi kommer. Pirjo Nyckling har hand om den finskspråkiga litteraturen i bussen. – Vi har en hel hylla finska böcker och ljudböcker. Då vårt utrymme är begränsat har vi även ett begränsat sortiment, men läsarna kan beställa finska böcker, gratis. det vanliga bibliotekskortet och läsare kan beställa specifika böcker genom att logga in på bibliotekets katalog (Gotlib) och reservera där. Pirjo Nyckling berättar att finländare gillar deckare och läser gärna finska författare samt frågar efter nya böcker. – Men vi har inte bara finsk- och svenskspråkiga böcker i bussen utan även på andra språk, som engelska, arabiska och persiska, påminner Pirjo Nyckling och berättar att det får plats med ungefär tre- till fyratusen titlar i bussen. bokbussböcker lånas med
ursprungligen från Lahtis i södra Finland. Hon växte upp på landsbygden. – Grusvägen dammade när bilar körde förbi på vår skolväg och mjölken köptes från ett flak, minns hon. 1975 kom Pirjo för första gången till Göteborg. – Min mamma hade redan flyttat till Sverige för att arbeta här och jag kom hit för att hälsa på henne på min semester. Och på den semesterresan är jag fortfarande. Enligt Pirjo Nyckling var själva flytten lätt. Det pratades finska på den första arbetsplatsen och hon hade mamma och många släktingar här. Det var även lättare att heta Nyckling i Sverige, hon behövde aldrig bokstavera sitt efternamn. – Det enda som var lite svårt var göteborgsvädret, minns Pirjo. Jag var inte van vid så mycket blåst och regn. pirjo nyckling kommer
p i r j o f i c k j o b b direkt på Finn Sanomat, som sökte en finsktalande som kunde skriva maskin. Efter några år ville Pirjo byta jobb. Hon skaffade sig ett busskörkort och arbetade som busschaufför hos Göteborgs Spårvägar i tre år, sedan några år på ett annat tidningssätteri tills den dagen då hon såg sitt drömjobb i en tidningsannons. – Stadsbiblioteket sökte efter en bokbusschaufför. Wow, vad kul, tänkte jag direkt, minns Pirjo. Jag hade länge tänkt att det vore himla kul att jobba på bibliotek och nu fick jag chansen. Pirjo fick tjänsten och drygt tjugo år har förflutit sedan hon körde sin första bokbussrunda. Och hon trivs fortfarande bra.
pirjo tipsar om finsk sommarläsning på s ta d s b i b l i o t e k e t !
1. John Simon ”Koneen ruhtinas – Pekka Herlinin elämä” (2009). En biografi om finska Kone Oy:s VD. Herlin var en kontroversiell person som lämnade efter sig en stor förmögenhet som ledde till arvsstridigheter. En otrolig livsberättelse! 2. Jussi Valtonen ”He eivät tiedä mitä tekevät”. Finlandiaprisvinnare, ett verk som har många teman och som skildrar det moderna livet och vår mång facetterade värld. 3. Tommi Kinnunen ”Neljäntienristeys”. Berättelsen börjar i slutet av 1800-talet, går genom tre generationer och slutar på 1960-talet. 4. Väinö Linna ”Täällä Pohjantähden alla”. Som bok eller ljudbok. Jättebra strandlyssning! Romanen är inläst av Veikko Sinisalo.
›› 7
PERSONPORTRÄTTET: PIRJO NYCKLING FORTS. – Jag gillar omväxling. Det är kul att få vara både ›› inomhus på biblioteket och att komma ut med bussen. Enligt Pirjo är det bästa med jobbet som bokbusschaufför att man möter olika människor. – Barn brukar komma fram till mig och fråga om böckerna står kvar på hyllan när vi kör och det gör de inte alltid, säger Pirjo. Ibland när det blir tvära svängar eller om jag råkar köra över en kant, ligger det böcker på golvet. Även andra överraskningar har spejat bakom hörnen. Pirjo har någon gång råkat ut för bränslestopp och en vinter dog bussens motor under en snöstorm varpå hon satt fast i flera timmar i väntan på starthjälp. – Jag tog på mig min ytterjacka och satt och läste i mörkret tills de kom och räddade mig, ett på natten! Lite halvgalet blev det även den gången, då bokbussen råkade få med sig en fripassagerare. Pirjo hade dragit in trappan och stängt bussdörrarna, men innan hon hann starta bussen hade en äldre man slunkit in i bussen. – Jag körde iväg, och plötsligt hörde jag och min kollega hur det knackades och ropades bak i bussen. Vi blev vettskrämda, fast han var nog ännu räddare. i s o m m a r b l i r bokbussen Badbokbussen. Från och med midsommar kommer bussen att parkera på Delsjön och Askimsbadet på regnfria vardagar mellan 10.00 – 16.00. – Våra sagostunder under parasollen (kl. 13.00 och 15.00) lockar folk och vi får ofta peppande kommentarer från strandbesökare. Vissa får nostalgiska barndomsminnen, andra berömmer och tycker att det är bra att bokbussen kommer till en plats där folk spenderar tid på somrarna. Glöm inte att ta med dig bibliotekskortet till stranden!
NOTISER
Nytt cykelprogram för Göteborg
8
nas väg, byggas ut med cykelväg enligt cykelprogrammets intentioner. Längs Ellesbovägen kommer cirka sex kilometer cykelbana att byggas tillsammans med Trafikverket för att skapa ett komplett pendlingscykelstråk mellan Kungälv och Göteborg.
SHUTTERSTOCK
Det ska vara snabbt, enkelt och säkert att cykla i Göteborg och antalet cykelresor ska tredubblas till 2025 jämfört med 2011. Det hoppas projektet ”Cykelprogram för en nära storstad 2015 – 2025” som arbetar för att göra Göteborg till en attraktivare och säkrare cykelstad. Under året kommer Redbergsvägen, delen Danska vägen – Kobbar-
Läs mer om projektet på Göteborgs stads hemsida: www.goteborg.se
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
AKTUELLT text: sanna posti sjöman
f o t o : j o n ata n f e r n s t r ö m
Projektet Badkultur som just nu pågår i Jubileumsparken i Frihamnen är ett svar på göteborgarnas önskan att komma närmare vattnet. Nu med en bastu och längre fram under 2015 i form av ett utomhusbad. Projektet har varit igång sedan förra året då sandstranden Playan invigdes.
Allmän bastu med havsutsikt! En helt ny allmän bastu har öppnats i Jubileumsparken i Frihamnen. Bastun är helt byggd av återvunnet material och den har en vacker utsikt över älven. Som om det inte vore nog är den dessutom helt gratis!
D
en nya bastun finns till för alla göteborgare och den går att boka gratis via internet. Bastutiderna är uppdelade i dam- och herrtider samt vän- och henbastutider. Bastun är en del av projektet ”Badkultur” som kommer att utvidgas med ett utomhusbad under året. – Vi har redan nu känt av ett stort intresse från allmänheten och de flesta av tiderna de första veckorna är redan bokade, säger Jessica Segerlund, processledare på Älvstranden Utveckling i ett pressmeddelande.
resultat av det tyska arkitektkollektivet RaumblaborBerlins idéer och en målsättning för hela bastuområdet – som förutom bastun även innefattar två omklädningsrum och en terrass – var att så mycket som möjligt skulle byggas av återvunna material. – I och med bastun kan alla som vill få en personlig upplevelse av en offentlig plats, detta är något som vi tror kommer att gynna utvecklingen av området, säger Jan Liesegang, arkitekt på byrån RaumblaborBerlin. bastun är ett
INTRESSERAD? Den allmänna bastun är gratis och öppen för alla. Boka din bastutid på: www.timecenter.com/jubileumsparken
9
REPORTAGE: UNGA SVERIGEFINNAR t e x t : l e o y l i ta l o
foto: johannes berner
Göteborgs unga sverigefinska aktivister Göteborgs unga sverigefinländare har aktiverat sig för sverigefinskheten i Göteborg. Vi träffade tre av dem: Dani Söderling, Daniel Mertala och Andreas Luukinen.
D
en andra och tredje generationens sverigefinländare utgör runt 75 procent av hela landets sverigefinska population. Göteborgarna Dani Söderling, Daniel Mertala och Andreas Luukinen representerar Unga sverigefinländare i föreningen Göteborgs finska ungdomar (GSN) vars paraplyorganisation är det Sverigefinska ungdomsförbundet (RSN). att GSN har som mål att aktivera unga sverigefinländare att hitta nya fritidsintressen vid sidan av studier eller arbetet. – Vi verkar även som ett stödnätverk för studenter som har flyttat hit från Finland och för sverigefinska ungdomar i Göteborg, som av någon anledning har hamnat i periferin till följd av språksvårigheter. Alla är välkomna att komma och snacka med oss på finska. Jag hoppas att så många som möjligt går med i vår Facebook-grupp, säger Dani Söderling, som även verkar som föreningens ordförande. Vad gäller identiteten, berättar 26-åriga Söderling – som flyttade till Sverige från Helsingfors – att han har upplevt de två ländernas kulturella skillnader, främst på sitt arbete på Stora Enso i Göteborg. d a n i s ö d e r l i n g b e r ä t ta r
10
– Det faktum att jag har bott i Sverige och vistats utomlands har gjort mig mer utåtriktad. Jag har märkt på mitt jobb hur finländare ofta koncentrerar sig på sina egna sysslor och är på så sätt kanske lite effektivare, medan de saknar den slags samarbetsanda som är på tapeten här i Sverige, säger han. 25 - å r i g a d a n i e l m e rta l a studerar vid Högskolan i Borås och arbetar just nu med sin magisteruppsats i ekonomi. Mertala är född och uppvuxen i Göteborg och hans identitet har skiftat under åren. – Som barn kände jag mig finsk, på gymnasiet blev jag svensk och idag känner jag mig sverigefinsk. Jag hade tidigare ingen uppfattning om vad sverigefinskhet egentligen är, den var ett väldigt luddigt begrepp. Min identitet är sådan som växer och formas allt eftersom tiden går, säger han. Mertala berättar att han har arbetat med Göteborgs sverigefinska samråd i runt tre års tid. – Arbetet med samrådet har gett mig en hel del på det personliga planet och även förgyllt min identitet. Med tanke på framtiden vore det bra om vi kan få med fler unga sverigefinländare till rådet. Även ”lite äldre unga”, 30–40-åringar som har familj och barn. Frågor som rör barnens språk, förskoleplatser och skola blir måhända
››
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
Dani Söderling (tv), Daniel Mertala (mitten) och Andreas Luukinen (th) har aktiverat sig för unga sverigefinländare i Göteborg.
Vi sverigefinländare måste verka som en stark och gemensam minoritet för att vinna tillit hos majoritetsbefolkningen. Om tilliten mot oss sviktar kommer vi inte att kunna åstadkomma något. Och i sådana fall har vi ingen annan än oss själva att skylla. d a n i e l m e rta l a
11
REPORTAGE: UNGA SVERIGEFINNAR
när man har bildat familj och skaffat ›› nyaktuella barn, säger han. Mertala hoppas kunna fortsätta med sitt förtroendeuppdrag i det sverigefinska rådet, vars mandatperiod är fyra år. Han poängterar vikten av samarbete mellan alla sverigefinländare, såväl inom som utanför rådet. – Vi sverigefinländare måste verka som en stark och gemensam minoritet för att vinna tillit hos majoritetsbefolkningen. Om tilliten mot oss sviktar kommer vi inte att kunna åstadkomma något. Och i sådana fall har vi ingen annan än oss själva att skylla, säger han. d e n 27 - å r i g e k u lt u r e l l a
mångsysslaren Andreas Luukinen är född i Hallstavik, nära Norrtälje. Hans föräldrar kom till Sverige som barn. Luukinen har arbetat i referensgruppen för sverigefinsk kultur inom det finska förvaltningsområdet i Göteborg i drygt ett och ett halvt års tid. Efter att ha studerat i Uppsala flyttade Luukinen till England där han arbetade på ett laboratorium och studerade engelska. Han flyttade till Göteborg för att studera filmvetenskap vid Göteborgs Universitet. – Jag har alltid varit intresserad av film, ända sedan jag var barn, säger han. Luukinen fortsatte sina studier vid universitet och studerade internationella relationer. Han gick även Kulturverkstans tvååriga ledarutbildning och han är jätteglad att ha fått jobb inom sin kompetens. – Min arbetsgivare är kulturförvaltningen i Västra Götaland, Kultur i Väst, och jag organiserar bland annat Göteborgs kortfilmsfestival. Jag är även med och planerar Göteborgs kulturkalas tillsammans med de fyra andra minoriteterna. Och jag har arbetat som skådespelare i teaterproduktionen Fosterlandet på Göteborgs Stadsteater. hans identitet skiftar beroende på situationen och på vilka han umgås med. – Jag kallar mig för sverigefinländare idag, men det beror på att jag talar med dig just nu. Jag säger nog aldrig ”jag är finsk” för att det stämmer ju inte. Jag är ju född i Sverige. I skolan kallades jag alltid finsk och mina föräldrar använde aldrig ordet sverigefinländare, säger han och skyndar sedan hem för att packa väskan. Fosterlandet-föreställningen ska sättas upp på Svenska Teatern i Helsingfors och premiärföreställningen ligger runt hörnet. l u u k i n e n b e r ä t ta r at t
12
– Undra vad som händer med min identitet i Finland? Jag kanske blir finlandssvensk, skrattar Luukinen.
GÖTEBORGS FINSKA UNGDOMSFÖRENING, GSN Bildades 2011 som en underorganisation till det sverigefinska ungdomsförbundet RSN. Har drygt 200 medlemmar och närmare 500 medlemmar i sin Facebook-grupp. Föreningen riktar sig främst till personer
13–40 år, men alla, oavsett ålder, är välkomna som medlemmar. Föreningen har ingen medlemsavgift. Ordförande för föreningen är Dani Söderling. Kontaktinfo: sök efter gruppen på Facebook eller maila till gbg.sfu@gmail.com.
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
AKTUELLT foto:
text: sanna posti sjöman p r i vat i l l u s t r at i o n : s h u t t e r s t o c k
Brist på finskspråkiga pedagoger inom Göteborgs stad Den planerade finskspråkiga förskoleverksamheten på Skattegårdsvägen har försenats på grund av att det råder brist på pedagoger med kompetens i finska.
S
kattegårdsvägens finskspråkiga förskoleverksamhet med plats till upp till 24 barn startade sin verksamhet i augusti 2014, men ligger temporärt på is då Göteborgs Stad ännu inte har hittat en pedagog som är behörig i finska. – Vi har över 50 finsktalande förskolelärare och pedagoger som är anställda inom Göteborgs kommun, men de är inte anställda som finska pedagoger. Faktum är att det råder brist på pedagoger som är behöriga i finska, säger Erica Porttila, koordinator för finsk förskola inom Erica Porttila, Göteborgs Stad. koordinator för finsk förskola inom Göteborgs Stad.
p o rt t i l a b e r ä t ta r
Ny processledare för äldreomsorgsfrågor på finska! Göteborgs Stad har anställt en ny processledare för äldreomsorgsfrågor på finska. Den nya processledaren heter Tia Edlund och hon börjar i sin nya tjänst den 19 maj. Tia Edlund talar finska och har tidigare jobbat med äldrefrågor i Lundby SDF. För mer information samt kontaktinformation till Tia Edlund, besök: www.goteborg.se/suomeksi
att kommunen just nu försöker rekrytera en behörig pedagog och att verksamheten sätter igång så snart som de hittar rätt person, men allra tidigast till hösten 2015. Samtidigt som kommunen letar efter pedagog fortsätter även kartläggningen över behovet av finskspråkig förskoleverksamhet. Porttila säger att det i Göteborg finns tusentals barn som har rätt till förskoleverksamhet på finska, men att få fortfarande vet om sina rättigheter. – Tredje och fjärde generationen sverigefinländare som går i förskolan idag har ofta helt svenska namn, de kanske inte pratar finska hemma och de kanske inte räknar sig själva som finskspråkiga, men vi vill tydliggöra att kravet är inte att man pratar finska hemma. Även om man är tredje eller fjärde generationens sverigefinländare så har man
rätt till finskspråkig förskoleverksamhet, säger Porttila. finsk- eller tvåspråkig förskoleverksamhet på Plantagegatans förskola (Majorna-Linné) samt på Skattegårdsvägen (Västra Göteborg). Det planeras kommunal finskspråkig förskoleverksamhet även till andra stadsdelar. Det finns även finskspråkig förskoleverksamhet i friskolor i Lundby och Angered. – Bästa scenariot om tio år vore att det finns minst en finsk aktivitet i varje stadsdel i Göteborg, säger Erica Porttila. i dagsläget finns
Vill du veta mer om finsk eller tvåspråkig förskola? Ta kontakt med Erica Porttila: e-posta till erica.joanna.porttila@orgryteharlanda.goteborg.se eller ring på telefonnummer 072-538 31 61.
Göteborgs Stads kontaktcenter svarar på finska! Göteborgs Stads kontaktcenter har en telefontjänst där man kan ställa frågor på finska. Göteborgs Kontaktcenter har som mål att förenkla kontakten med staden och att på ett enklare sätt ge information och vägledning om Göteborgs Stads tjänster. När du ringer kontaktcentret, be att få tala med någon på finska, eller säg ordet ”finska”. Göteborgs Stads kontaktcenter Mån – fre. kl. 08.00 – 16.30 Tel. 031-365 00 00 13
AKTUELLT text: sanna posti sjöman
Terhi Pekkala svarar på frågor om finskspråkig äldreomsorg!
D
et råder fortfarande vissa oklarheter kring hur man ansöker om äldreomsorg på finska, samt vilka rättigheter finskspråkiga har till äldreomsorg på finska. Vi talade med Terhi Pekkala tf. enhetschef för Rauhala på Lövgärdets äldreboende.
Hur ansöker man on äldreomsorg på finska? – Man söker via biståndshandläggare i den egna stadsdelen, biståndshandläggaren gör en bedömning av hjälpbehovet. Ansökningsblanketten finns även på finska. Man kan också önska specifikt boende som t ex Rauhala. Även boende i andra kommuner kan önska plats på ett av Göteborg Stads äldreboenden. Dessa ansökningar behandlas på
samma sätt som övriga. Det finns en gemensam äldreboendesamordning i Göteborgs Stad. Var finns finskspråkiga äldreomsorgsplatser i Göteborg? – I Göteborg finns två äldreboende för finsktalande äldre, Rauhala med 12 lägenheter och Onnela med 8 lägenheter. Onnela är ett boende för personer som har demenssjukdom. Är det kö? Hur länge får man vänta? – Det finns kö till både Rauhala och Onnela. På väntelista till Rauhala finns 3 personer och till Onnela 2 personer. Väntetiden varierar, det är väldigt svårt att svara på. Man
tilldelas plats efter datumordning när det blir lediga lägenheter på äldreboenden. Om man inte har tillgång till dator, hur får man information om äldreomsorg på finska? – För information kan man ringa Göteborgs Stad, Kontaktcenter tel 031-365 00 00, vardagar 7.00–18.00, på finska. Vad har man för rättigheter till finskspråkig äldreomsorg? – Göteborg är finskt förvaltningsområde, det innebär att man har rätt till äldreomsorg, hjälp och stöd helt eller delvis på finska. Om man inte har släkt och vänner som kan hjälpa en, var kan man vända sig för att få en plats om man bara talar finska? – På kontaktcenter kan man få hjälp på finska att få fram telefonnummer och med att komma fram till rätt person i kommunen. Om du har frågor, kan du kontakta Terhi Pekkala på: terhi.pekkala@angered.goteborg.se eller på telefon 031-365 13 95.
NOTISER
OLA KJELBYE
Om finska krigsbarn på Landsarkivet Jean Sibelius firas i Göteborg I år har det gått 150 år från den finske stjärnkompositören Jean Sibelius födelse och märkesdagen firas på flera håll i världen, bland annat i Göteborg. Göteborgssymfonikerna firar såväl 150-åriga Sibelius som den danske kompositören Carl Nielsen (även han föddes 1865) med bland andra Kent Nagano och
14
Martin Fröst. På den blåvita repertoaren märks Jean Sibelius symfonier nr 1 och 3. Introduktion till konserten 12 juni kl 17.00 med Jan Alm, kontrabasist i Symfonikerna. För mer information och biljetter, besök GSO:s hemsida: www.gso.se
Landsarkivet visar nu, i samarbete med Göteborgs Stadsteater, en utställning där krigsbarnens historia kan följas i arkiven. Utställningen består av dokument, fotografier, föremål och filmer som berättar om barnens resa till Sverige, om föräldrar och släkt i Finland och om fosterföräldrar och andra som engagerade sig för barnen i Sverige. I utställningen ingår även en nyinspelad film där två finska krigsbarn samtalar med två ungdomar som kom till Sverige från Afghanistan som ensamkommande för två och fem år sedan. Information: Pågår i Landsarkivets lokaler på Arkivgatan 9A tom den 31 augusti. Fri entré! www.riksarkivet.se
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 10 , å r 2015
NOTISER
Hannaleena Heiska på Göteborgs Konstmuseum En av Finlands just nu hetaste konstnärer av den yngre generationen, Hannaleena Heiska, är aktuell med en separatutställning på Göteborgs konstmuseum. har formats av graffiti, musik, sci-fi och fantasy-film samt naturlyriska sekelskiftesstämningar. Ofta undersöks gränslandet mellan människa, natur och dröm. I utställningen visas målningar, en platsspecifik installation med skulpturala inslag på vägg samt en helt ny serie verk där konstnären för första gången arbetar på papper. Hannaleena Heiskas utställning på Göteborgs konstmuseum pågår till och med den 23 augusti.
heiskas estetik
Mer information på: www.konstmuseum.goteborg.se
Följ sverigefinska nyheter Vill du få den här tidningen direkt i din brevlåda i fortsättningen? I så fall kan du fylla i dina kontaktuppgifter i nedanstående kupong. Klipp ut den och lämna den i brevlådan. Portot är redan betalt. Så här enkelt är det att få tidningen direkt hem till dig i fortsättningen. Du kan också prenumerera på tidningen genom att skicka ett
meddelande med din e-postadress till suomeksi@stadshuset.goteborg.se. Märk ditt meddelande med ”Tidningsprenumeration” i ämnesraden. Tidningen är kostnadsfri. Samtliga nummer kan läsas elektroniskt på adressen: goteborg.se/suomeksi
I tidningen berättar vi hur arbetet med att genomföra de sverigefinska rättigheterna i Göteborgs Stad fortskrider. Du kan också läsa om olika kulturaktiviteter och om andra frågor som är av intresse för sverigefinnarna i Göteborg.
Haluan saada lehden paperimuodossa!
Jag vill ha tidningen i pappersformat!
Tilaa lehtemme saadaksesi ajankohtaista tietoa. Se on ilmainen ja kaksikielinen. Kerromme, miten työ ruotsinsuomalaisten oikeuksien toteuttamiseksi Göteborgin kaupungissa edistyy. Voit lukea myös erilaisista kulttuuritapahtumista ja muista Göteborgin ruotsinsuomalaisia kiinnostavista asioista.
Prenumerera på vår tidning för att få aktuell information. Den kostar ingenting och är tvåspråkig.Vi skriver om hur arbetet för att förverkliga sverigefinnars rättigheter i Göteborgs Stad går framåt. Du kan även läsa om olika kulturevenemang och om annat som är intressant att veta för sverigefinnar i Göteborg.
Nimi
Namn
Osoite
Adress
Postinumero
Postnummer 15
SHUT TERSTOCK
ITA ZBRONIEC-Z AJT
NOTISER
Göteborgs sverigefinska pensionärer till Axevalla Göteborgs sverigefinska pensionärer arrangerar ett sommarläger för pensionärer i Axevalla i augusti. Sommarlägret riktar sig till pensionärer i områdena Västra Götaland och Göteborg-Bohus och arrangeras den 18–20 augusti. På programmet märks bland annat teater, spel och intressanta föreläsningar. Pris för lägret startar från 300 kronor beroende på huruvida man önskar mat och logi.
VILL DU ANMÄLA DIG ELLER VETA MER? Anmälan görs via email till lgpiiri@axevalla.fhsk.se eller på telefon 0511-62 488. Läs mer om Axevallas sverigefinska sommarevenemang på Sverigefinska riksförbundets hemsida: www.rskl.se
Bianca Kronlöf och ”Svenskjävel” gör succé ”Girlpower med ett eget kraftfält”, ”En strålande debut”. Lovorden haglar över den sverigefinska komikern och skådespelaren Bianca Kronlöf, som har huvudrollen i Ronnie Sandahls ”Svenskjävel” som visas på biografen SF i Göteborg just nu. ”Svenskjävel” är en kärlekshistoria om två vilsna själar som finner
varandra i Norge. Bianca spelar Dino som arbetar som barnflicka hos en norsk medelklassfamilj och som under några kvava sommarveckor hamnar i ett triangeldrama. ”Svenskjävel” markerar Bianca Kronlöfs skådespelardebut.
Mer information på www.sf.se.
Frankeras ej Mottagaren betalar portot
STADSLEDNINGSKONTORET ANTTI YLISELÄ
SVARSPOST Kundnummer: 20380442 404 20 GÖTEBORG
16
jag ä r s v e r i g e f i n n e !
n r 9 , å r 2015