Jag är sverigefinne 11 2015 by Göteborgs Stad

nr 11 år 2015

JAG ÄR

personporträtt:

Sirpa Kyllönen, en sverigefinsk brobyggare!

PÅ BESÖK PÅ

Plantagegatans tvåspråkiga förskola Göteborgs sverigefinska råd presen terar sig

Inkeri Lamér om Göteborgs sverigefinska varvsarbetare

Utställningen Arvet intar Göteborg

SJU SNABBA: INKERI LAMÉR text: sanna posti sjöman

f o t o : a n n a s i g va r d s s o n

» Alla göteborgare hade en relation till varven «

Inkeri, du är aktuell med boken ”Tung metall” om Göteborgs sverigefinska varvsarbetare. Var fick du idén till boken? – Jag tyckte att det var synd att finska varvsarbetare var så osynliga när man började dokumentera storvarven. De böcker som fanns nämnde inte alls de finska svet sarna, plåtslagarna och målarna – trots att de fanns i tusentals. Jag ville lyfta fram dem i min bok. Var de svåra att hitta? – Absolut inte! Efter att ha träffat några av dem gav de mig nya tips. Det var tydligt att många före detta varvs arbetare hade stannat i Göteborg och de berättade gär na om sitt arbete på varven. Du skriver att trots att det har gått 25 år sedan det sista skeppet byggdes i Göteborg minns många varven med värme. – Varven var nerven i Göteborgs industriella historia i över hundra år. Alla göteborgare hade en relation till varven, en kärleksrelation skulle jag vilja kalla det. Du intervjuar 25 personer i boken, finns det någon historia som har fastnat särskilt? – Varje berättelse var viktig, det kändes nästan som att man skulle kunna skriva en bok om varje intervju person. De svåra olyckorna på varven är något som har fastnat i minnet, nästintill alla hade erfarenhet av dem. Märkte du några gemensamma drag bland berättelserna? – Det var intressant att se att trots att arbetet vid varven var tungt, smutsigt och farligt så trivdes alla bra. Arbetet var fritt och man såg resultatet.

INKERI LAMÉR Inkeri Lamér är pensionerad radiojournalist som talar finska med hög stämma. Hon älskar finsk litteratur från Kalevala och framåt och anser att yoga är en livsnödvändighet. Raskas metalli ges ut av Migrationsinstitutet i Åbo och kan beställas på www.migrationinstitute.fi

Boken är ett viktigt tidsdokument om sverigefinsk arbetarhistoria, varför finns det inte fler böcker som skildrar detta? – Det är en bra fråga. Tiden är kanske mogen först nu. Och nu börjar det dessutom bli ont om tid om man vill samla den första generationen sverigefinska arbe tares upplevelser. Vad hoppas du att boken förmedlar till läsaren? – Den känns nog lite nostalgisk för göteborgare. Jag tänkte mycket på arbetarnas barn när jag skrev boken. Jag tycker att det är viktigt att de får veta vart föräld rarna åkte tidigt på morgonkvisten och varför de var så trötta när de kom hem på kvällen. De var unga då, med hela livet framför sig. Det är där som den moder na sverigefinskheten fick sin början. jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

LEDARE

Sverigefinskhet – en identitet eller en språkfråga?

Innehåll nr 11, år 2015

5 6 10 12

ad är den sverigefinska identi teten? I Göteborg diskuteras frågan oavbrutet och åsikterna är många. Vem får vara sverige finländare, kan någon bestämma om en annan persons identitet och vem är det i sådana fall som bestämmer? På sidan minoritet.se beskriver sverigefinländaren Maziar Farzin i kolumnen Den viktiga oviktiga identiteten hur han ser på frågan: ”Sverigefinskheten är, som jag ser den, mer av en rörelse med det finska språket i centrum. Tack och lov. En sån oetnisk, ickenationalistisk sverigefinskhet tycker jag känns extra sympatisk i en tid där det annars blivit populärt igen med att dra gränser mellan olika kulturer och etnici teter. […] Jag ser det mer som att jag delar intressen med människor. Vi har ett intresse i att våra barn ska kunna lära sig språket och i att inte bli diskriminerade eller simplifierade på grund av vår bak grund, bland annat”. De flesta sverigefinländare håller nog med om finska språkets centrala roll. På den grunden, när vilja finns, kan vi bygga en gemensam framtid.

Arvet kommer till Göteborg Göteborgs sverigefinska råd presenterar sig Plantagegatan 8 lockar allt fler sverigefinska barn Sirpa Kyllönen – sverigefinsk brobyggare

JAG ÄR

Ansvarig utgivare: Antti Yliselä antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se Chefredaktör: Sanna Posti Sjöman Produktion: Stadsledningskontoret och Rubrik AB Omslagsfoto: Johannes Berner Grafisk form: Rubrik AB Tryck: Ale Tryckteam Utgivning: Tre gånger per år

FOTO: PETER SVENSON

Jag är sverigefinne är en informationstidskrift som ges ut av förvaltningsområdet för finska i Göteborg. Den riktar sig till Göteborgs sverige finländare, kommunanställda samt alla andra göteborgare.

g ö t e b o r g s s ta d s s v e r i g e f i n s k a råd har sjösatts. Rådets uppgift är att bevaka sverigefinska frågor inom stadens olika verksamheter samt att se över stadens ut vecklingsarbete kring sverigefinska frågor. Rådet kommer att företräda Dig, som är sverigefinländare eller som är intresserad av att revitalisera det finska språket och kulturen. Du kan läsa mer om rådet och dess medlemmar i detta nummer.

I november leder min väg till nya upp drag inom Göteborgs Stad. Jag tar med mig otaliga minoritetsperspektiv samt vetska pen om hur hårt Göteborgs sverigefinlän dare jobbar för att stärka sin minoritets status. Utan ett sverigefinskt engagemang hade vi aldrig kommit så långt som vi har gjort: Göteborgs Stad har en färdig hand lingsplan samt ett sverigefinskt råd som ser till att handlingsplanen följs. Staden har nya tjänstemän som arbetar med sveri gefinska frågor och som ni kan läsa mer om i detta nummer. Dessutom erbjuder sta den redan nu helt eller delvis finskspråkig förskoleverksamhet, service för seniorer samt kultur på finska. Det är en bra grund att bygga vidare på!  Medvind!

ANTTI YLISELÄ, planeringsledare för finskt förvaltningsområde t o m den 31 oktober antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se

INFORMATION

Sverigefinnarnas rättigheter i Göteborg Göteborg är sedan 1 februari 2011 del av det finska förvaltningsområdet. Det medför rättigheter för den sverigefinska befolkningen som är bosatt i Göteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft 1 januari 2010. Det här är dina rättigheter: Förskola

Äldreomsorg

Du har rätt att få helt eller delvis finsk förskoleverksamhet oavsett barnets hemspråk. Förskolerektorn ansvarar för att sådan undervisning ges.

Du har rätt att få helt eller delvis finsk äldreomsorg. Biståndsbedömare gör en bedömning av stödbehovet.

det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kultu rell identitet och användning av finska ska främjas särskilt.

Kontakt med kommunen

Samråd

Modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskola

Du har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kom munen. Du har rätt att på begäran få en översättning av beslut och besluts motivering. Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ge service på finska.

Göteborgs Stad ska ge den sverigefin ska minoriteten inflytande i frågor som berör dem.

Kultur och språk

Information Göteborgs Stad ska informera den sverigefinska minoriteten om dessa rättigheter.

Göteborgs Stad ska skydda och främja SHUTTERSTOCK

Du har rätt att få modersmålsunder visning i grundskola och gymnasie skola enligt skollagen. Även du som inte har grundläggande kunskaper i finska har rätt att få modersmålsun dervisning i grundskolan i och med revideringen av skollagen (2015-07-01).

FOTO: SHUTTERSTOCK

Kika gärna in på Göteborgs Stads tvåspråkiga webbsida Där hittar du bland annat information om skola och äldreomsorg på finska! www.goteborg.se/ suomeksi

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

Den ambulerande utställningen ”Arvet” bygger på sverigefinländarnas tankar kring sitt finska arv. I höst kommer utställningen till Göteborg. Vi snack ade med utställningsansvarige Erkki Vuonokari!

ARVET

– från motstånd till försoning Erkki, berätta om Arvet! – Arvet är en ambulerande utställning som skildrar andra och tredje genera tionens sveri gefinländare via intervjuer, berättelser och bilder. Utställningen uppdateras allt eftersom och den har nyligen Erkki Vuonokari kompletterats med bland annat ungdomars och barns teckningar och filmer. Under 2016 hoppas jag att den visas på olika museer och att vi kan fortsätta komplettera ut ställningen med nya intervjuer, filmer och bilder från unga. Vi har även ett an nat projekt som stöttar ungas möjlighe ter att påverka som heter Ungas Röst.

uppmärksammade. Bibliotekarierna har sagt att Arvet är unik då folk verk ligen tittar igenom utställningen. Den har uppmärksammats i medier, bland annat i Aftonbladet. Arvet har även intresserat kommunerna då den har gett finska förvaltningsområdenas in formatörer möjligheten att berätta om den sverigefinska minoritetsstatusen och om finskan som minoritetsspråk.

Vad handlar Arvet-utställningen om? – Den handlar delvis om det motstånd som ledde till en förnyad sverigefinsk het, men även om minoritetspolitik och attitydförändringar gentemot sverige finskhet. De medverkande är betydande sverigefinska konstnärer och politiker som lyfter fram sin finska bakgrund, sitt språk och sin identitet. Utställningsil lustrationen är skapad av den sverige finska konstnären Markku Huovila.

Hur ser du på sverigefinskhetens evolution? – 1950- och 1960-talen var den stora flyttvågens tid och sverigefinskheten föddes i de stora industristäderna när den första generationen lade en grund för dess utveckling. Under 1980–1990talen blev sverigefinländare mer själv medvetna. Under samma tid blossar även en konflikt upp mellan svenskhet och finskhet, som blir tydlig genom konflikter i skolor samt protester. Sverigefinländare börjar värna om sin position. Under 2000-talet sker en tydlig förändring när Sverige erkänner sverigefinländare som en nationell minoritet och finskan som ett minori tetsspråk.

Hur har responsen varit? – Vi har fått bra respons, såväl från svenskar, som sverigefinländare och andra invandrargrupper. Särskilt från de yngre generationerna, som har varit nöjda då de känner att de äntligen blir

Vad hoppas du att utställningen för med sig? – Jag hoppas att den tydliggör bilden om sverigefinländarna som en dynamisk och en modern minoritets grupp. Måhända får den även svenskar att inse varför modersmålet är så viktigt och varför så många sverigefinländare – och säkerligen även andra minoritets grupper – vill vara två- eller flerspråkiga.

Hur har de olika generationerna värnat om sin identitet? – Under de senaste åren har den yngre generationen sverigefinländare slutat skämmas för sin bakgrund och istället börjat känna sig stolta över såväl det svenska som det finska. Utveckling en hänger ihop med det faktum att det finska språket har fått en ökad status. Antalet finskspråkiga förskolor har ökat i takt med att nya kommuner ansluter sig till förvaltningsområdena. Förnyel sen har även fört med sig välbehövliga ökade ekonomiska resurser. De nya generationerna är mer intresserade av moderna Finland och dess kultur och det har uppstått en önskan bland de yngre generationerna att revitalisera det finska språket. Det finska språkets krasch i de kommunala svenska skolor na var en besvikelse för många sverige finska familjer men det känns som att sverigefinska skolor har hopp om att tvåspråkigheten kommer att överleva även bland de tredje och fjärde genera tionerna, åtminstone i storstäderna.  text: sanna posti sjöman

ARVET I GÖTEBORG Backa bibliotek 12/10–30/10 2015 Kärra bibliotek 2/11–27/11 2015 För mer information, besök: www.arkisto.org, www.ungasrost.se Kontakt: erkki@arkisto.org tel. 070-4973072

AKTUELLT: SVERIGEFINSKA RÅDET f o t o : a n n a s i g va r d s s o n

GÖTEBORGS STADS SVERIGEFINSKA RÅD • Göteborgs Stads sverigefinska råd är ett forum för samråd och utbyte av information mellan den sverigefinska minoriteten och kommunledningen i Göteborg. • Rådets verksamhetsperiod är 2015– 2018. • Rådet består av 12 sverigefinska ledamöter samt sju politiker från vardera

parti i kommunstyrelsen.

Vill du vara med och påverka?

• Göteborgs Stads sverigefinska råd har som uppgift att bevaka kommunens utbud av finskspråkig service samt att föra fram sverigefinska frågor.

Vill du vara med och utveckla finskspråkig förskola, äldreomsorg eller kultur i Göteborgs Stad? Ta kontakt med referensgrupperna

• Handlingsplanen för Göteborgs finska förvaltningsområde finns på goteborg.se/suomeksi

goteborgs.stads. sverigefinska.rad@goteborg.se

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

AKTUELLT

Möt Göteborgs Stads sverigefinska råd! Vill du njuta av finskspråkig film och musik på din fritid? Vill du ha hemtjänst på finska eller önskar du att dina barn lär sig finska i för skolan med hjälp av sång och lek? Göteborgs Stads sverigefinska råd övervakar och driver dina frågor.

öteborgs Stads sverigefinska råd har som upp gift att bevaka tillgången till och utvecklingen av den finskspråkiga och tvåspråkiga servicen i Göteborgs Stad. Utöver detta kan rådets sve rigefinska ledamöter göra sina röster hörda gällande viktiga frågor för den sverigefinska minoriteten samt utvecklingen av dessa i stadens olika verksamheter. Rådets arbetsområde formas av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och hand lingsplanen för Göteborgs finska förvaltningsområde. Dessa fastställer de huvudsakliga målen som ligger till grund för arbetet inom Göteborgs Stad: finsksprå kig förskoleverksamhet och äldreomsorg samt revita liseringen av det finska språket och den sverigefinska kulturen. Vad innebär det här i praktiken? Det disku terar den sverigefinska minoriteten tillsammans med politiker och tjänstemän i rådet.

r å d e t h a r i n r ä t tat s av kommunstyrelsen och dess uppgift är att stödja stadens politiker och tjänstemän i sina arbeten. Rådet anordnar årligen ett öppet möte dit alla med intresse för sverigefinska frågor inom Göteborgs Stad är välkomna. Information om mötena ges ut i finsk- och svenskspråkig media. Rådets två språkiga mötesprotokoll finns på adressen: goteborg. se/suomeksi. Under rådet verkar även tre referensgrupper som är öppna för allmänheten: Referensgrupp Kultur, Re ferensgrupp Äldreomsorg samt Referensgrupp Språk och utbildning.

vara med i en referensgrupp, maila: goteborgs.stads.sverigefinska.rad@goteborg.se. I refe rensgrupperna diskuteras vilka tjänster och aktivite ter rådet bör efterlysa.  om du vill

göteborgs stads sverigefinska råd • 7 ledamöter för de politiska partierna • 12 ledamöter för den sverigefinska minorite-

ten i Göteborg

referensgrupp Kultur Öppen grupp för alla

• Ordförande från referensgrupp Språk och

utbildning • Ordförande från referensgrupp Äldreomsorg • Ordförande från referensgruppp Kultur

referensgrupp Språk och utbildning Öppen grupp för alla

referensgrupp Äldreomsorg Öppen grupp för alla

AKTUELLT: SVERIGEFINSKA RÅDET

Rådets medlemmar Den sverigefinska minoriteten 1. Tarmo Ahonen, Sverigefinska skolan 2. Sirpa Kyllönen, Sverigefinska Riksförbundet GB Distrikt 3. Anneli Ylijärvi, Sverigefinska Pensionärer GB Distrikt 4. Satu Rekola, Svenska kyrkan i Göteborg 5. Dani Söderling, Göteborgs finska ungdomsförening 6. Reino Pitkänen, Kyrkliga organisationer 7. Daniel Mertala, Göteborgs Sverigefinska delegation 8. Martti Koivistoinen, Sverigefinska samarbetskommittén i Göteborg 9. Petra Palkio, Sverigefinska pedagoger, förste vice ordförande i Göteborgs Stads sverigefinska råd 10. Heli Henriksson Vasara, ordförande Referensgrupp kultur 11. Merja Heed, ordförande Referensgrupp äldreomsorg 12. Pirjo Hanski, ordförande Referensgrupp Språk och utbildning

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

Politiker 13. Beatrice Toll (S), ordförande i Göteborgs Stads sverigefinska råd 14. Arto Niskala (M), andre vice ordförande i Göteborgs Stads sverigefinska råd 15. Soili Brunberg (MP) 16. Yasmine Posio Nilsson (V) 17. Inga-Lill Adolfsson (KD) 18. Robert Nyström (SD) 19. (FP) vakant

Göteborgs Stads kontaktcenter svarar på finska! Göteborgs Stads kontaktcenter har en telefontjänst där man kan ställa frågor på finska. Göteborgs Kontaktcenter har som mål att förenkla kontakten med staden och att på ett enklare sätt ge information och vägledning om Göteborgs Stads tjänster. När du ringer kontaktcentret, be att få tala med någon på finska, eller säg ordet ”finska”. Göteborgs Stads kontaktcenter Mån – fre. kl. 08.00 – 16.30 Tel. 031-365 00 00 8

Farligt avfall-bilen hämtar dina gamla batterier! Batterier och annat farligt avfall har en tendens att skräpa i var mans kökslåda, men nu kan du bli av med ditt farliga avfall genom att besöka Farligt avfall-bilen! Bilen tar emot farligt avfall och mindre el- och elektronikprodukter och kör enligt ett speciellt turschema till olika platser runtom i Göteborg. I samma veva kan du även bli av med andra föremål som samlar damm. Emmaus eller Stadsmissionens insamlingsbil följer samma turschema! Läs mer och se turschemat på Göteborgs stads hemsida: www.goteborg.se jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

AKTUELLT text: sanna posti sjöman f o t o : a n n a s i g va r d s s o n

Dina kontaktpersoner! Dina kontaktpersoner! Från vänster: Camilla, Tia, Erica.

Det händer en hel del på den sverigefinska fronten just nu. Vi tala de med tre nya tjänstepersoner som arbetar med sverigefinska frågor!

Tia Edlund – Processledare för finsk äldreomsorg i Göteborgs Stad

Erica Porttila – Koordinator för finska i förskolan inom Göteborgs Stad

Camilla Carlefall – Projektledare/koor dinator för nationella minoritetsfrågor vid Göteborgs Stads Kulturförvaltning

Berätta kort om dig själv, vilka frågor arbetar du med? – Jag har hand om finsk äldreomsorg i Göteborgs Stad.

Berätta kort om dig själv, vilka frågor arbetar du med? – Jag arbetar som koordinator för finska i förskolan inom Göteborgs Stad. Jag arbetar med frågor som rör barnomsorgen i kommunala förskolor på finska.

Berätta kort om dig själv, vilka frågor arbetar du med? – Jag arbetar på Göteborgs stads kultur förvaltning som projektledare och koordi nator för Nationella minoritetsfrågor.

Hur har responsen varit från Göteborgs sverigefinländare? – Jag började som processledare för finsk äldreomsorg i mitten av maj i år, men jag har redan mött flera sverigefinländare och för mig har varje möte varit berikande och lärorik. Vad fokuserar du på under hösten? – I höst kommer bland annat en enkät skickas ut till samtliga biståndshandlägga re inom Göteborgs Stad. Utifrån svaren kan vi sedan se vad vi ska arbeta vidare med så att biståndshandläggare får de kunskaper och stöd de behöver i sitt arbete. Jag kom mer även att besöka samtliga stadsdelar och träffa biståndshandläggarna för en ge mensam genomgång och lärorika samtal. Vilka är de största utmaningarna inom ditt fält? – Den största utmaningen är att rekry tera finsktalande personal. Framför allt gäller detta hemtjänst och äldreboenden men även biståndshandläggare. 

TIA EDLUND • E-post: tia.edlund@angered.goteborg.se • Telefon: 031-365 14 82

Hur har responsen varit från Göteborgs sverigefinländare? – Responsen har varit enbart positiv och många önskar få finsk verksamhet för sina barn och är glada över att möjligheten finns. Vad fokuserar du på under hösten? – Under hösten fokuseras det på att öpp na fler finska avdelningar i Göteborgs olika stadsdelars förskolor och vi arbetar aktivt med att hitta fler möjligheter att stödja förskolan i det finska språket samt att nå ut till Göteborgs sverigefinländare med information om deras rättighet att få finsk förskoleverksamhet för sina barn. Vilka är de största utmaningarna inom ditt fält? – Min största utmaning är att nå ut med information till vårdnadshavare om deras rättigheter till förskola samt att nå ut till förskolepersonal och förskolechefer om deras lagliga skyldigheter att erbjuda fin ska på förskolorna. Det är tyvärr många som inte känner till lagen ännu.  ERICA PORTTILA • E-post: erica.joanna.porttila@orgryte-harlanda. goteborg.se • Telefon: 072-53 83 161

Hur har responsen varit från Göteborgs sverigefinländare? – Jag började arbeta med detta nya upp drag vid årsskiftet och jag har haft mycket att sätta mig in i, men responsen efter Sverigefinländarnas dag till exempel har varit positiv och jag ser fram e mot ett fort satt gott samarbete med representanter från Sverigefinska rådets kulturgrupp. Vad fokuserar du på under hösten? – Förvaltningen fick i uppdrag av Kul turnämnden i våras att ta fram ett ”Förslag till mål och aktiviteter för nationella mino ritetsfrågor och finskt förvaltningsområde 2016”. Beslut tas i Kulturnämnden, vilket kommer vara styrande för höstens fortsat ta arbete inför 2016. Vilka är de största utmaningarna inom ditt fält? – Att genomföra alla mål som står i vår handlingsplan och att vi lyckas genomföra dessa aktiviteter på bästa sätt. 

CAMILLA CARLEFALL • E-post: camilla.carlefall@kultur.goteborg.se • Telefon: 031-368 32 01 9

REPORTAGE: PLANTAGEGATANS TVÅSPRÅKIGA FÖRSKOLA t e x t : l e o y l i ta l o

foto: johannes berner

Sverigefinska barn på Plantagegatan 8 Tvåspråkiga förskolan Plantagegatan 8 vid Hagabion i Göteborg lockar allt fler sverigefinska barn. Två av barnen kom hela vägen från Kanada. Vi besökte skolan!

romenaden från Järntorgets spårvagnshåll plats till Plantagegatan tar runt fem mi nuter. Förskolan ligger på första våningen av sju i ett brunt tegelhus. Vi stiger in och möts av förskolläraren Pirjo Mondélus. – Vi startade den tvåspråkiga förskoleverksamheten för drygt ett år sedan, säger hon. Göteborgs Stad tillhör det finska förvaltningsområ det och förskolan hade bra förutsättningar att starta en tvåspråkig verksamhet då det fanns tillgång till en lämplig lokal med bra läge samt finsktalande pedago ger.

förskolan 25 barn, varav 13 har finskt påbrå. Tio av barnen har åtminstone en finskta lande förälder. Det finns även barn som har tre–fyra hemspråk, varav finskan är ett. – Vi har tredje generationens sverigefinska barn vars mormor, farmor, moster eller annan släkting ta lar finska. Föräldrarna tar med sig barnen hit för att de vill att barnet lär sig finska, berättar Seija Magnusson. Det vardagliga arbetet underlättas av det faktum att det finsktalande tvåmannateamet kompletteras med en barnskötare som talar meänkieli samt en förskol lärare som är svensk-bosnisk. i dagsläget har

tidigare arbetat med svensk språkig förskoleverksamhet under ett tjugotal år med an hennes nuvarande kollega, Seija Magnusson, har nästintill fyrtio års erfarenhet från såväl finska som svenska förskolegrupper. – Vi gick båda en kurs i läs- och skrivundervisning som arrangerades av Göteborgs Stad 2014. Den var väldigt givande och bra. Vi anammade saker som vi lärde oss på kursen, exempelvis språkrelaterade saker som vi sedan anpassade till vår egen verksamhet, som för övrigt följer den svenska läroplanen för förskolan, berättar Pirjo Mondélus. Förskolans bokhyllor är fyllda av sagoböcker. Väg garna täcks av målningar och tavlor. I en av sofforna sitter två små killar som berättar att de är bröder: Vig go och Atle, fem och tre år. Viggo berättar att han har lärt sig att sjunga, läsa och räkna i förskolan och börjar sedan räkna högt. Lillebror Atle avbryter honom och säger glatt ”jag kan också: yksi, kaksi, kolme.... ja kymmenen.” pirjo mondélus har

Atle Almquist

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

Bröderna Viggo och Atle Almquist.

Seija Magnusson

Barnens ålder är från ett och ett halvt år till sex år och språkkunskaperna varierar stort. Vissa kan redan läsa, medan andra har fortfarande svårt att tala spontant. – Därför delar vi in barnen i två nivågrupper i höst, berät tar Pirjo Mondélus.

finskt på brå kommer att få vara i en egen, helt finskspråkig, grupp en gång i veckan. Men det talas finska på förskolan varje dag. Enligt Seija Magnusson är språkutvecklingen oerhört Pirjo Mondélus snabb när barnet får höra finska varje dag och vissa lekar och sånger saknar språkliga gränser. – Det faktum att vi har finskspråkig verksamhet varje dag i veckan är väldigt viktigt med tanke på barnens språkutveckling, säger Seija Magnusson. – Den tvåspråkiga avdelningen är här för att stanna – inte minst för sin kulturella roll och för att barnen skall ha anknytning till sina rötter, men förskolan blir däre mot aldrig helt finskspråkig, säger hon. Pirjo Mondélus menar att det faktum att förskolan barnen som har

ligger centralt (stadsdelen Majorna-Linné) och har goda förbindelser kommer att öka skolans popularitet ytterligare. – Dessutom är våra elever väldigt ivriga att lära sig finska, tillägger hon. f ö r s k o l l ä r a r n a b e r ä t ta r at t de nyligen har fått två nya elever från Kanada. Familjen som flyttade till Göteborg hittade information om den tvåspråkiga verksamheten via nätet och bestämde sig för att an mäla sina två barn till förskolan. – Barnen talar inte ett ord svenska, bara finska, tys ka och engelska. Men de kommer inte att dröja länge innan de lär sig svenska i vårt finsk-svenska språkbad, säger lärarna unisont. 

FÖRSKOLAN PLANTAGEGATAN 8 Tel till förskolan: 031-365 82 46 Förskolechef: Sara Lindblad, sara. lindblad@majornalinne.goteborg.se, mobil 070-606 26 65 Mer information: Om du är intresserad av helt eller delvis finskspråkig

förskoleverksamhet kan du ta kontakt med din stadsdel eller Göteborgs Stads kontaktcentrum på tel: 031-365 00 00. Läs mer på: goteborg.se/suomeksi

PERSONPORTRÄTTET: SIRPA KYLLÖNEN t e x t : l e o y l i ta l o

foto: a n n a- le n a lu n d qv i s t

SIRPA KYLLÖNEN Född: Villmanstrand 1949 Bor: Hisingen Yrke: Pensionerad förvaltningssekreterare Familj: Man, två barn och tre barnbarn

12 12

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

SIRPA KYLLÖNEN

Sverigefinsk in i hjärtegropen Sirpa Kyllönen har varit aktiv i det sverigefinska föreningsoch kulturlivet i flera decennier. Vi träffade den sverigefinska teaterentusiasten, brobyggaren och eldsjälen som menar att nyckeln till sverigefinskhetens framtid stavas samarbete.

et är viktigt att olika generationer möter varandra och arbetar kring sverigefinska frågor tillsammans. Vi behöver verka som ett kollektiv. De centrala frågorna som vi arbetar med inom Göteborgs sverigefinska råd kretsar kring barn, unga, seniorer samt kultur, berättar Sirpa Kyllönen som är medlem i Göteborgs sverigefinska råd och som även verkar som ordföran de Sverigefinländarnas riksförbund (RSKL) i Göte borgs och Bohus län. Sirpa Kyllönen funderar mycket kring sverige finska framtidsvisioner och oroar sig främst för de till åren komna sverigefinländarna. – Vår åldersgrupp blir allt äldre och det kommer förmodligen att behövas en hel del nya vårdplatser inom den närmaste tioårsperioden. Jag hoppas att våra barn och barnbarn kan hjälpa oss med detta, även på ett språkligt plan, säger hon. I samma veva berättar Sirpa Kyllönen om sin livs uppgift. – Jag hade lika gärna kunnat arbeta med svenska funktioner och uppgifter, men finskheten och de sverigefinska frågorna har alltid känts väldigt viktiga för mig. Ibland till och med viktigare än mitt vanliga brödjobb, säger hon. s i r pa k y l l ö n e n , d e n flitiga och begåvade studenten som trivdes bra i skolan i Villmanstrand, var 14 år när hennes familj flyttade till Göteborg. Till en början var det tänkt att Sirpa skulle avsluta sina studier i Finland, men ödet ville annorlunda. Hennes föräldrar, som flyttade till Sverige för att arbeta här, saknade sin dotter och Sirpa flyttade till föräldrarna i Göteborg.

– Ingen frågade om min åsikt, jag fick inte välja själv huruvida jag skulle flytta. Jag var finskspråkig och började i en svensk grundskola och kände mig utanför. Jag föll ner i en slags tomhetskänsla. Jag saknade mina rötter och längtade tillbaka till Finland, till min skola och till mina vänner, säger hon. Efter grundskolan läste Sirpa Kyllönen vidare på vuxenskolan och utbildade sig till förvaltningssekreterare. Hennes första arbetsplats var på Volvo. Hon blev intresserad av finska föreningar och gick med i RSKL. – Under 1960-talet fanns Suomi-koti (finska för Suomi-hem) som erbjöd all slags verksamhet, sportaktiviteter, spel och lekar. Lokalerna användes även till församlingsaktiviteter. Ungdomar umgicks där. Min mamma var aktiv i församlingen och jag var ledare för söndagsskolan och aktiv inom olika slags hobbyverksamhet. Sirpa gick med i Bergsjöns finska förening 1973 och har varit aktiv inom föreningen sedan dess. – Vid den tiden talades det inte om sverigefinländare, utan finländare. Och jag har arbetat med sverigefinländare sedan dess. Det är viktigt för mig att få prata och använda det finska språket, berättar hon. trivs i Göteborg och tycker att det är en fin stad kan hon fortfarande längta till Finland. – När jag steg av färjan i Helsingfors hamn förra sommaren kände jag en innerlig längtan till mitt fosterland. Känslan sitter i fortfarande, efter 50 år i Sverige. Längtan till trots, säger Sirpa att hennes identitet är solklar. Hon lägger händerna över hjärtat:

t r o t s at t s i r pa k y l l ö n e n

›› 13

PERSONPORTRÄTTET: SIRPA KYLLÖNEN FORTS.

– Jag har anammat sverigefinskheten här. Jag är sverigefinländare. s i r pa k y l l ö n e n s k ä r a s t e hobby är teater. Som ung drömde hon om att bli skådespelare. Hon arbetade som sekreterare för Suomi-teatern i Göteborg i sjutton års tid. Hon hade hand om teaterns verksamhet, det administrativa, marknadsföringen och bokföringen. – Vi turnerade med föreställningar för barn såväl i Sverige som i Finland, i skolor och på bibliotek. Vi hade även föreställningar för vuxna och jag arbe tade som skådespelare. Vi hade professionella regis sörer från Finland och jag var med i Suomi-teaterns verksamhet under hela dess 30-åriga verksamhetstid. Nyligen arbetade jag även som sufflör för pjäsen ”Fosterlandet” på Göteborgs stadsteater. v i s i t t e r p å s ta d s b i b l i o t e k e t . Det svala och blåsiga

sommarvädret har bytts ut mot varmt augustiväder. Göteborgs kulturkalas har precis börjat. Jag frågar Sirpa om hennes arbetsuppgifter inför kalaset. – Vi planerade det sverigefinska programmet under lång tid. Förutom sverigefinländarna finns ju fyra andra minoriteter vilka det är bra att samarbeta med. Det har gett mig mycket. Samarbete öppnar nya dör rar och möjligheter. 

NOTISER

Göteborgs Stad lanserar trygghetskamera! Har du biståndsbeslut om tillsyn och sover oroligt, är lättväckt eller inte vill ha personligt besök i hemmet? Då kan den nya tillsynstjänsten trygghetskamera vara rätt medicin! Trygghetskamera är tillsyn via webbkamera. Tjänsten kopplas till det personliga trygghetslarmet och kan även passa personer med minnesproblematik som har svårt att känna igen ansikten eller blir nervösa och oroliga av främmande människor

i hemmet. Kameratillsynen utförs av trygghetsjouren och tjänsten är ett alternativ eller komplement till ordinarie tillsyn med besök i hemmet. Tillsynen sker i ca 30 sekunder och görs vid överenskomna tillfällen, i enlighet med biståndsbeslut. Övrig tid är kameran avstängd. Är du är intresserad av tjänsten? Kontakta Kontaktcenter på telefon 031 - 365 00 00

Gratis kollektivtrafik för färdtjänstresenärer Sedan mer än ett år tillbaka kan alla som har färdtjänstbevis inom Göteborgs stad åka gratis med kollektivtrafiken i Göteborg (även flexlinjerna) och erbjudandet har förlängts att gälla t o m den 31 december 2015. Västtrafik erbjuder färdtjänstresenärer gratis kollektivtrafik då de har haft svårt att köra så många spårvagnar med låggolv som de planerat och önskat. Färdtjänstbeviset är ett litet pappersbevis som du får när du får ditt tillstånd. Visa upp färdtjänstbeviset och giltig legitimation när du reser med kollektivtrafiken. Läs mer på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015

NOTISER foto:

Timo Nieminen aktuell i teveserien Ängelby

text: sanna posti sjöman tony sjöman & shutterstock

Lunchtango med Anna Heikkinen på Stadsteatern Vad sägs om tango i lunchteaterform? Om tanken kittlar, bege dig då till Stadsteatern mellan den 3–6 novem ber. Där möts nämligen Evert Taubes Argentinainspirerade sånger med kärv finsk tango i en förförisk kombo. Sångerna framförs på spanska, svenska och finska och de sägs för-

medla historier och känslor av längtan, smärta och stor kärlek.

Mer information: Go Tango på Göteborgs stadsteater, den 3–6/11 klockan 12.00– 13:00. www.stadsteatern.goteborg.se

Asko Sahlberg aktuell med sin trettonde roman Göteborgsskådisen Timo Nieminen är aktuell i SVT:s dramathriller Ängelby. Serien visas i tolv delar på under hösten och är filmad i Trollhättan och Vänersborg. Förutom Nieminen, syns bland andra Mia Skäringer och Joel Spira i rollerna. Timo Nieminen spelar affärsmannen Rudi Malm. – Rudi är en uppfinningsrik affärsman som grundar ett spa-center för rika damer, berättar Nieminen om sin rollkaraktär. Ängelby visas på måndagar på SVT1.

Göteborgsförfattaren Asko Sahl berg är aktuell med sin trettonde roman Irinan kuolemat (Like förlag). Romanen skildrar livet för ett finskt krigsbarn i Sverige under och efter andra världskriget. – Det är mitt mest lyriska verk hitintills. Det var en extremt stor utmaning att dyka in i en liten flickas känslovärld och jag hoppas att berättelsen inte

generaliseras som det finska krigsbarnets livsöde, säger Sahlberg om romanen.

Följ sverigefinska nyheter Vill du få den här tidningen direkt i din brevlåda i fortsättningen? I så fall kan du fylla i dina kontaktuppgifter i nedanstående kupong. Klipp ut den och lämna den i brevlådan. Portot är redan betalt. Så här enkelt är det att få tidningen direkt hem till dig i fortsättningen. Du kan också prenumerera på tidningen genom att skicka ett

meddelande med namn och gatuadress till suomeksi@stadshuset.goteborg.se. Märk ditt meddelande med ”Tidningsprenumeration” i ämnesraden. Tidningen är kostnadsfri. Samtliga nummer kan läsas elektroniskt på adressen: goteborg.se/suomeksi

I tidningen berättar vi hur arbetet med att genomföra de sverigefinska rättigheterna i Göteborgs Stad går framåt. Du kan också läsa om olika kulturaktiviteter och om andra frågor som är av intresse för sverigefinnarna i Göteborg.

Haluan saada lehden paperimuodossa!

Jag vill ha tidningen i pappersformat!

Tilaa lehtemme saadaksesi ajankohtaista tietoa. Se on ilmainen ja kaksikielinen. Kerromme, miten työ ruotsinsuomalaisten oikeuksien toteuttamiseksi Göteborgin kaupungissa edistyy. Voit lukea myös erilaisista kulttuuritapahtumista ja muista Göteborgin ruotsinsuomalaisia kiinnostavista asioista.

Prenumerera på vår tidning för att få aktuell information. Den kostar ingenting och är tvåspråkig.Vi skriver om hur arbetet för att förverkliga sverigefinnars rättigheter i Göteborgs Stad går framåt. Du kan även läsa om olika kulturevenemang och om annat som är intressant att veta för sverigefinnar i Göteborg.

Nimi

Namn

Osoite

Adress

Postinumero

Postnummer 15

NOTISER

Finsk film tar över Göteborg i höst

Finskt även på Bio Roy i höst

Hösten är biomysets gyllene tid och för den som vill ta del av finsk film kan vi tipsa att Kulturhuset Blå Stället i Angered bjuder på biokarameller såsom Jörn Donners ”Armi elää” (Armi alive) som handlar om den legendariska grundaren av Marimekko, Armi Ratia. På duken syns även Timo Peltomaas dokumentär ”Autolla Nepaliin – Unelmien elokuva” (Dream driven), som handlar om Juho och hans vänner och drömmen om en rättvis värld. Dessutom visas Johanna Vuoksenmaas komedi ”Viikossa aikuiseksi” (Vuxen på en vecka) som skildrar människans snubblande försök att bli vuxen.

Göteborgs Förening Norden visar också finska biofilmer i Göteborg i höst, i samarbete med Stockholms Finlandsinstitut och Finlandssvenska Föreningen i Göteborg. Filmerna visas på torsdagar på Bio Roy på Kungsportsavenyn. Repertoaren är densamma som på Blå Stället men på Bio Roy visas även Dome Karukoskis film ”Mielensäpahoittaja” (The Grump) som handlar om en man som är övertygad om att precis allt var bättre förr samt Johanna Vuoksenmaas fartfyllda komedi ”21 sätt att förstöra sitt äktenskap”, en berättelse om kärlek, olika relationer och äktenskap. Filmerna visas mellan den 22 oktober och den 10 december.

Biotider: Armi elää! sön 4/10 kl. 17.30 Autolla Nepaliin – Unelmien elokuva, sön. 1/11 kl. 17.30 Viikossa aikuiseksi, sön 6/12 kl. 17.30 www.hagabion.se

För mer information om filmerna och biotiderna, besök: www.goteborg.se/suomeksi.

Frankeras ej Mottagaren betalar portot

STADSLEDNINGSKONTORET ANTTI YLISELÄ

SVARSPOST Kundnummer: 20380442 404 20 GÖTEBORG

jag ä r s v e r i g e f i n n e !

n r 11, å r 2015