Vårt Göteborg Nr 2-2014 by Göteborgs Stad

Vårt Göteborg Nr 2 · 2014

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Höga Dagarna före doppare- planer på Lindholmen dan

Skolan satsar på läsning

Göteborg laddar med ljus inför julen.

Göteborg kan få ny skyline.

Läslust en viktig förutsättning för lärande.

SID. 12

SID. 9

SID. 14

Glada företagare och mätta göteborgare

DET ÄR SERVERAT! VÄSTLÄNKEN PÅ LÄNGDEN OCH TVÄREN, SID.6 DET SJUDER PÅ FRILAGRET, SID.21

ledare |

INNEHÅLL, VÅ

»8 av 10 tycker det är bra att staden informerar via en tidning « der i skolan. Ett mer jämlikt Göteborg. Klimatsmart konsumtion. En glittrande julstad. Om allt detta och lite till kan du läsa i det här numret av Vårt Göteborg. Det händer mycket i staden just nu. Staden växer och i myllret av människor och idéer flödar kreativiteten. Stadens utmaning är att växa på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. För det krävs bland annat en bra start i livet. Då är skolan avgörande. I det här numret kan du läsa om Nytorpsskolans satsningar. Ett bra liv förutsätter hälsa, jobb och trygghet för alla. Möt Sheraz från Syrien som fick chans till jobb på Scandic hotell – tack vare ett lyckat integrationsprojekt. Naturligtvis berättar vi vad som händer med Västlänken, ett trafikprojekt som ska göra den nära storstaden möjlig. För att du ska kunna ställa just dina frågor ordnar vi en chatt. Läs mer om det på sidan 6. F Ö R S T A N U M R E T A V Vårt Göteborg fick mest ros av er läsare. Det är glädjande. I en läsarundersökning tyckte nästan 8 av 10 att det är bra att staden informerar via en tidning. Andra är lite mer kritiska. Här är några utdrag ur mejlskörden: ”Tack för en trevlig och läsvärd tidning.” ”Informativt, pedagogiskt och intressant.”

Vårt Göteborg Nr 2 · 2014

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Höga Dagarna före doppare- planer på Lindholmen dan

Skolan satsar på läsning

Göteborg laddar med ljus inför julen.

Göteborg kan få ny skyline.

Läslust en viktig förutsättning för lärande.

SID. 12

SID. 9

SID. 14

Glada företagare och mätta göteborgare

DET ÄR SERVERAT! VÄSTLÄNKEN PÅ LÄNGDEN OCH TVÄREN, SID.6 DET SJUDER PÅ FRILAGRET, SID.21

Vårt Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

”Glättig och tramsig, är det verkligen miljövänligt att skicka ut en tidning?” På nättidningen vartgoteborg.se kan du dagligen läsa nyheter från staden och få tips på olika aktiviteter. Men alla har inte tillgång till en dator. En papperstidning är därför ett bra komplement. och alla vi som jobbar i staden vill önska dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Har du idéer och uppslag är du välkommen att höra av dig. Mejla redaktionen@vartgoteborg.se. Följ oss på twitter, @VartGoteborg.

KULTUR I det gamla lagerhuset nära Järntorget kokar det av kreativitet när ungdomarna får en plats att uttrycka sig på.

JULEN NÄRMAR SIG

PS: Passa på och titta lite extra – på flera platser i stan kommer vi under jul- och nyår att berätta om var vi bygger och utvecklar Göteborg till en grön och nära storstad.

PETER SVENSON

AMBULERANDE GATUKÖK. Nya pedagogiska meto-

DET UNGA GARDET PÅ FRILAGRET

Eva Hessman tf Stadsdirektör

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Omslagsfoto Johannes Berner

Produktion Rubrik AB Tryck Sandstens tryckeri AB Taltidning Rox-Reportage AB

21 VÄSTLÄNKEN PÅ SPÅRET Det har varit mycket tal om Västlänken de senaste åren. Vi reder ut begreppen och förklarar planerna.

FRAMTID

6 TYCK TILL! Vad tycker du om magasinet Vårt Göteborg? Hör gärna av dig till oss på redaktionen@ vartgoteborg.se.

Distribution Bring Webbtidning vartgoteborg.se

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

| innehåll

16 4 5 14

STORA SKILLNADER I JÄMLIKHET En ny rapport pekar på segregationsproblem – men också förslag på åtgärder. INTEGRATION

SHERAZ – EN HOTELLTALANG Sheraz Bdroz har fått praktikplats via Hotelltalangerna. PRAKTIKPLATS

ÖKAD LÄSLUST MED SMART METOD På Nytorpsskolan testas en metod som ger eleverna ökad läsglädje.

SKOLPROJEKT

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

HJÄLP KLIMATET PÅ TRAVEN

17 20 24

SAMTAL OM ÄLVSTADEN

EN KÖKSCHEFS BEKÄNNELSER STADSTIPS Kocken Frida Ronge delar med sig av sina bästa Göteborgsupplevelser.

FRÅN GÖTEBORG TILL EUROPA Magnus Hall har tagit plats i Europeiska ungdomsparlamentets styrelse.

UNGDOMSPOLITIK

STADEN GENOM MOBILEN Staden har en uppsjö av appar om allt från badplatser till färdtjänst.

UPPKOPPLAT

DICK GILLBERG

Julstaden fyller elva år, och har stadigt växt sedan start. I år är staden ljusare än någonsin. EVENEMANG

CHRISTIAN TARRAS ERICSSON

STAD I JULELJUS DAVID KARLSTRÖM

LASTBILSMAT

JOHANNES BERNER

SHUTTERSTOCK

CHRISTIAN TARRAS ERICSSON

ÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2014

hållbar stad | O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : R U B R I K /S H U T T E R S TO C K

KLYFTORNA SOM DELAR GÖTEBORG

Göteborg är en bra stad att leva i för de allra flesta, men det är också en segregerad stad. – Alla stadsdelar har något område som har det sämre. Ojämlikheten finns i hela staden, säger Åsa Lundquist, som kartlagt klyftorna i Göteborg. SKILLNADER

HITTA MER INFO PÅ NÄTET Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/ helastaden/

tt minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan invånarna i Göteborg är ett av stadens viktigaste mål. Åsa Lundquist, utredningsledare på social resursförvaltning, har lett processen med att ta reda på hur skillnaderna egentligen ser ut. Med bra kunskapsunderlag kan man lättare åtgärda skillnaderna, men det kommer att ta tid – forskningen pratar om att det kan ta en generation. Det nya i Göteborgs Stad är att det nu finns tydliga politiska mål som ska leda till fler jobb, minskad ohälsa och att fler barn ska få en god start i livet. bland annat jämfört medellivslängd, inkomst, utbildningsnivå och sammanhållning – alltså hur trygga vi känner oss och hur mycket tillit vi har till våra medmänniskor – hos olika grupper. – Vi har inte tidigare gjort så många jämförelser och lagt olika aspekter intill varandra. Vi ser väldigt stora skillnader när det gäller hälsa och livsvillkor mellan dem som har kort eller lång utbildning. Visserligen är skillnaderna större i vissa stadsdelar, vilket är ett stort problem som måste åtgärdas. Men Åsa Lundquist betonar att ojämlikheten finns över hela staden.

ÅSA LUNDQUIST HAR

– Det handlar om att hela staden borde ha det bättre. Att titta på göteborgarna som olika grupper av människor är mer intressant än var de bor. Det finns skillnader inom alla stadsdelar, i såväl centrala delar som i ytterområden. Man kan vara grannar, men ändå ha helt olika förutsättningar i livet. NU KRAFTSAMLAR STADEN kring social hållbarhet. Men det kommer sannolikt att ta flera år innan vi ser konkreta resultat. Rapporten pekar på möjliga sätt att komma till rätta med segregationen. En viktig sak är till exempel att nå de familjer vars barn inte går i förskolan. – Vi vet att de barn som går i förskolan klarar sig bättre i skolan och lättare får jobb senare i livet. Förskolan ger viktiga färdigheter och även för föräldrarna innebär det en chans att bättre komma in i samhället, säger Åsa Lundquist.

Vad vinner vi på att minska skillnaderna?

– Om alla får det bättre slipper vi lägga resurser på att åtgärda problemen, utan kan lägga dem på annat. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, hur vi vill att våra barn ska växa upp. Vill vi att alla ska känna trygghet? Vill vi att alla ska ha möjlighet att lyckas? •

Ur rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” 18 procent av dem med kort utbildning upplever social isolering, men bara 2 procent av dem med lång utbildning, oavsett var i staden de bor. 23 procent av barnen i Bergsjön ingår i hushåll med långvarigt försörjningsstöd jämfört med 0,5 procent i Linnéstaden. Medelinkomsten i Långedrag har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011 medan den under samma period minskat med 10 000 kronor i östra Bergsjön. Göteborgare med kort utbildning upplever sig ha sämre hälsa än de med medellång utbildning. De med medellång utbildning har i sin tur sämre självskattad hälsa än de med lång utbildning. I Bergsjön är 39 procent av 6-åringarna kariesfria jämfört med 89 procent i Torslanda.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : A N N A S I GVA R D S S O N

| jobbpraktik

Hotelltalangerna är en möjlighet för arbetslösa i nordöstra Göteborg att få ett jobb. Under tolv veckor läser deltagarna Svenska för invandrare parallellt med gymnasiekurser. Tre dagar i veckan är de på sina praktikplatser. Sheraz Bdroz är en av dem som tagit chansen. Praktiken har blivit ett vikariat på heltid och gett Sheraz ny erfarenhet som han tar med sig till nästa jobb – vilket det än blir. ERFARENHET

»Det är jättebra för mig, och ser bra ut på pappret«

”J

ag arbetar som vaktmästare på hotell. Först var jag på Scandic Opalen, sedan på Scandic Europa. Nu jobbar jag halvtid på båda, så jag har ett heltidsjobb, kan man säga. Jag kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Egentligen har jag inte gått arbetslös länge alls, jag fick arbete nästan med en gång, men kanske inte med det jag helst ville syssla med. I mitt hemland arbetade jag med kylskåp och frysar och sådant, här blev jag pizzabagare. Sedan jobbade jag på olika restauranger och barer, mest som kock. Innan jag kom med i Hotelltalangerna praktiserade jag i en månad som vaktmästare på en skola på Hisingen. Jag fick se annonsen om Hotelltalangerna på Arbetsförmedlingen, de kollade på

mitt cv och sa att det såg okej ut. Sedan träffade vi arbetsgivare från hotellbranschen och jag fick kontakt med Scandic. Jag började där i april, då jobbade jag 60 procent. Efter två månader fick jag mer tid, det var jättebra. Vi får se hur det blir i framtiden. Just nu vikarierar jag för en person som är sjukskriven. När han kommer tillbaka vet jag inte riktigt vad som händer. Jag hoppas att jag kan fortsätta på Scandic. Det är skönt att slippa restaurangköken, det är roligt att träffa människor och jag har trevliga kollegor. Men även om det inte blir så har jag i alla fall fått nästan sex månaders praktik och har fått jobba på hotell, det är jättebra för mig och ser bra ut på pappret.” • Berättat för Ulf Roosvald

Hallå där Alexander Decerin, arbetsmarknad och vuxen-

utbildningsförvaltningen, projektledare för Hotell- och Handelstalangerna.

Av 18 deltagare i Hotelltalangerna gick 17 vidare från praktik till jobb. Varför gick det så bra? – Styrkan är att vi tagit vara på deltagarnas förkunskaper i servicebranschen och sedan matchat ihop dem med hotellnäringen i kombination med SFI. Dessutom är målen är så tydliga: efter tolv veckor ska de vara redo. Deltagarna i gruppen pushar varandra. Vi sätter små delmål som kan bli till stora

mål. Vi lovar inte jobb, men vi öppnar en dörr på glänt. Hur har satsningarna tagits emot av näringslivet? – Så bra att vi startar Hotelltalangerna i någon form igen efter nyår, och i större skala. Vi har också startat Handelstalangerna, som bygger på samma princip och startade i september. Vi har stora förhoppningar på båda kurserna.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Framtiden leder integrationsarbetet

Framtidenkoncernen, som förvaltar över 70 000 allmännyttiga lägenheter i Göteborg, har fått en ledande och samordnande roll för integration och social hållbarhet i staden. Hotell- och Handelstalangerna är två projekt, som bygger på nära samarbete med utbildningsförvaltningen samt arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen i Angered. Framtiden har också öppnat ett kontor och mötesplats i Bergsjön, rekryterat städtjänster bland hyresgästerna, ordnat rekryteringsmingel för utrikes födda akademiker och satsat på ”grön affärsutveckling” i förorten.

infrastruktur | O R D : S A N N A P E R S S O N

VIKTIGA FAKTA

B I L D : VA R P U N E N

OM VÄSTLÄNKEN

Träden kan placeras i balkonger. Hela staden ska inte grävas upp på en och samma gång. Och budgeten har goda förutsättningar att hålla. Karin Holmström, projektchef för Västlänken i Göteborgs Stad, reder ut begreppen.

TÅGTRAFIK

Här kan du tycka till! Granskning av detaljplaner för järnvägstunnel dec 2014– jan 2015. Synpunkter lämnas på: www.goteborg.se/ planochbyggprojekt. Granskning av Trafikverkets järnvägsplan dec 2014–jan 2015. Synpunkter lämnas via trafikverkets hemsida: www.trafikverket.se/ vastlanken. Planerad byggtid 2018–2026. Statliga Trafikverket projekterar och bygger. Göteborgs Stad ansvarar för områdena kring de nya stationerna och stadsutvecklingen där.

Vilken nytta har göteborgarna av Västlänken?

– Trängseln blir mindre på Centralen, vid Drottningtorget och i Brunnsparken när resenärerna sprids över fler hållplatser. Vi kan lättare bygga ut övrig kollektivtrafik. Ytor frigörs för bostäder, butiker, skolor, lekplatser, parker med mera. Västlänken är en del av Västsvenska paketet, som bland annat innehåller en satsning på fler och bättre cykelvägar i stan. Det blir lättare att pendla till och från Göteborg, vilket ger både göteborgare och regioninvånare tillgång till en större arbetsmarknad. Med Västlänken kan tågtrafiken till Landvetter, Borås, Trollhättan, Kungsbacka och Varberg utökas. I dag är det fullt på Centralen i rusningstid. Regionen kan växa. Hur stökigt blir det i Göteborg under åren som Västlänken byggs?

– Trafikverket kommer inte att gräva upp ett stort dike genom hela staden och lämna en vallgrav, utan istället ta det bit för bit. De har ett krav på sig att anpassa arbetet så att staden fortsätter att fungera under tiden. Totalt går sex kilometer av Västlänken i tunnel och av den sträckan så är det bara en tredjedel som ska byggas i lera, resten ska byggas under mark i berg. Samtidigt

är det mycket annat som ska byggas om, till exempel områdena runt Hisingsbron, Centralenområdet och Frihamnen. Så det blir stökigt på olika platser när stan växer. Hur kommer miljön påverkas under byggtiden?

– Vad man än bygger så blir det utsläpp från lastbilar, grävskopor och liknande. Trafikverket har tydliga krav på sig att alla deras byggen ska påverka miljön så lite som möjligt. Men viktigt att komma ihåg är att Västlänken i grunden är en transportlösning som syftar till hållbar tillväxt och ger minskade utsläpp. Kommer träden kring Haga att huggas ner för att göra plats för den nya stationen?

– Trafikverket och Göteborgs Stad tittar nu på olika alternativ för träden mellan Rosenlundskanalen och Haga, som att exempelvis låta dem stå kvar på sin plats genom att hänga upp dem i särskilda balkonger. Vi undersöker även om vi kan flytta träden tillfälligt. Det absolut sista alternativet är ju att ta ner träden, men i så fall kommer vi att plantera nya träd. Hur blir det med Lisebergs entré, kommer den att rivas?

– Liseberg befinner sig just nu

i en diskussion med Trafikverket om vilka byggnader Liseberg själva vill ska återställas efter bygget. För Lisebergs del kan det ju faktiskt också handla om en möjlighet till förnyelse. Varför bygger man inte en ny centralstation i Gårda som kan rymma all tågtrafik, såväl pendeltågen som framtidens höghastighetståg?

– Trafikverket har i samarbete med bland annat Göteborgs Stad noga utrett och värderat olika alternativ ända sedan 2001. Västlänken är ett stadsutvecklingsprojekt för Göteborg och kranskommunerna. Det handlar inte bara om att lösa trafiken in till stan, utan också genom stan. Längre fram kan Västlänken byggas ut mot Hisingen och även söderut. Höghastighetstågen är en helt annan fråga. Kommer den beräknade investeringen på 20 miljarder att hållas?

– Det är jätteviktigt att hela tiden styra den här typen av stora projekt så att man följer de kalkyler som är gjorda. Det finns ingenting som i dag tyder på att projektet inte kommer att hålla sig inom de angivna ramarna. Och merparten av Trafikverkets projekt brukar faktiskt hålla budget. • VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

7 Trängselskatten

Vill du veta mer?

Trängselskatten infördes i Göteborg för att minska trängseln, förbättra miljön och för att delfinansiera Västsvenska paketet. I folkomröstningen i september blev det en majoritet för nej till trängselskatten. Arbetet pågår med att utreda om det finns alternativ som ger samma effekter för trängsel, miljö och hälsa som trängselskatten. Beslut om trängselskatten i Göteborg fattas av Sveriges riksdag.

Läs mer om Västlänken under Västsvenska paketet på www.goteborg.se. Följ med på en åktur i en digital modell av Västlänken, se flera filmer, få svar på vem som gör vad och läs mer om de olika stationerna. I Älvrummet finns utställningar om hur staden kommer förändras. Mer information på www.alvstranden.com/ alvrummet. Ladda ner appen OnSpotStory: Gå Västlänkspromenaden!

Idéskiss över hur Station Centralen skulle kunna se ut. Vy österut från Bergslagsparken.

STADENS NYA KNUTPUNKTER UNDER HÖSTEN HAR göteborgarna fått tycka till om två av Västlänkens planerade stationer, Haga och Station Centralen. Förslaget innebär, om detaljplanen antas, att Centralstationen får en ny huvudentré i norr som kommer att synas från Hisingsbron. Fotgängare, cyklister och kollektivtrafik är prioriterade vid denna ingång men det kommer också att finnas en ingång i öster, dit man enkelt kan ta sig med bil. Tanken är att den nya stationen och området runt omkring ska utgöra viktiga delar i en ny tät central stadsdel. Till exempel planeras en ny stadspark, Bergslagsparken, i Gullbergsvass.

5 FAKTA OM VÄSTLÄNKEN 1

CHATTA OM VÄSTLÄNKEN

VID EN AV UPPGÅNGARNA kring den nya stationen i Haga kommer det att byggas På tisdag 16 december kl 14–15 har du chansen att ställa dina frågor om en knutpunkt för kollektivtrafik. Här Västlänken, på chatt.goteborg.se. ska entrén till Västlänkens plattformar Chatten nås också via goteborg.se vävas samman med helt nya buss- och samt vartgoteborg.se spårvagnshållplatser. En av Hagas andra Projektchefen Karin Holmström, Göteborgs Stad, svarar på frågor. På plats finns även uppgångar kommer att ligga i en helt ny representanter från Trafikverket, fastigbyggnad, där Handelshögskolan planerar hetskontoret och trafikkontoret. för en utökad verksamhet. Sex internationella arkitektteam tävlar just nu om ett vinnande förslag på hur byggnaden ska se ut. •

Under jord

Tre stopp

Nya stadsdelar

Nära till pendeltåg

Västsvenska paketet

Västlänken är en cirka 8 kilometer lång dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg, varav omkring 6 kilometer går i tunnel genom centrala Göteborg.

Stationer ska byggas vid Centralstationen, Haga och Korsvägen. Lägena har valts ut för att de ligger nära viktiga lokala platser som många åker till dagligen. Stationerna blir viktiga bytespunkter.

Västlänkens nya stationer har delvis valts ut på grund av sina kopplingar till de nya utvecklingsområdena Skeppsbron, Gullbergsvass, Frihamnen och Ringön.

Västlänken och dess stationer kommer att ge 100 000 boende och 130 000 arbetande gångeller cykelavstånd till en pendeltågstation i centrala Göteborg.

Västlänken är en del av det Västsvenska paketet som bland annat innehåller den nya Hisingsbron, Marieholmsförbindelsen och åtgärder för förbättrad kollektivtrafik.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

noterat. | O R D : C H R I S TIA N TA R R A S ER I C S SO N

B I LD : S H U T TERS TO C K

FOKUS PÅ UNGA JUBILEUM 2021 ARBETET MED GÖTEBORGS 400-årsjubileum pågår för fullt. Målet är inte bara att skapa ett jubileum, utan också att utveckla staden till en bra plats för alla. År 2015 är det extra fokus på unga göteborgare. En referensgrupp bestående av 18 ungdomar mellan 15 och 31 år har bildats. Gruppen ska bidra med ett ungt perspektiv. En konkret uppgift under våren blir att vara med och planera fokusåret ”Av och med unga”. Ett exempel är det stora musiklägret som kommer att arrangeras i stan i juni med förhoppningen att nå tre tusen barn och ungdomar. Målet är att musiklägret ska växa för varje år och under jubileumsåret locka så många som 30 000 deltagare.

EKOLOGISKT KÖTT PÅ MENYN BOPLATS HAR NY WEBBPLATS GRÖN MAT HÄLFTEN AV ALLA måltider som tillagas och serveras i Göteborgs Stads kök ska vara ekologiska, enligt stadens mål om miljömåltider. Från 1 november i år är dessutom allt kött som serveras ekologiskt. Utbudet av ekologiskt kött motsvarar inte stadens behov i dagsläget. Det gäller framförallt kyckling och fläskkött. Förhoppningen är att köttproducenterna ska ställa om till ekologiskt bruk på samma sätt som när staden 2005 beslutade sig för att bara köpa ekologisk mjölk. För att råda bot på kycklingbristen erbjuder leverantören även ekologiskt hönskött. Det är pensionerade värphöns som nu tas tillvara. Comeback för klassikern höns i curry, med andra ord.

SNART DAGS ATT SÖKA TILL FÖRSKOLEKLASS!

BOSTAD

NU FINNS ALLMÄNNYTTANS

alla lediga lägenheter att söka på Boplats nya webbsida, som lanserades i höstas. Även lägenheter från privata hyresvärdar och Chalmers Studentbostäder kommer att flyttas över. Nya funktioner är att den sökande lätt kan se vad som gäller – hyresvärdens villkor, på vilken plats intresseanmälan hamnar och vem som fick lägenheten. De sökandes profil matchas automatiskt mot hyresvärdarnas villkor, så att man direkt ser vilka lägenheter man har chans att få. – Den nya sidan har fungerat bra. Tänk dock på att det är viktigt att registrera sig i god tid innan man vill flytta, säger Mats Ekblad, informatör på Boplats. Omkring 5–10 års framförhållning krävs beroende på område och specifika önskemål (till exempel balkong).

Det kan vara bra att tänka på för ungdomar som planerar att flytta hemifrån eller seniorer som söker en äldreanpassad lägenhet. NYTT FÖR I år är också att sökande måste betala en årlig administrativ avgift på 100 kronor. – Det är något över 110 000 som har betalt avgiften, vilket är knappt hälften av de som var registrerade innan sommaren när det blev möjligt att betala. Den 29 december raderas de användare som ännu inte betalat, men det finns fortfarande tid kvar, säger Mats Ekblad.

Boplats nya webbplats hittar du på nya.boplats.se

SKOLSTART FRÅN SEX ÅRS ålder kan alla barn börja i förskoleklass. Förskoleklass är till för att förbereda barnet inför skolstarten och är frivillig och avgiftsfri. Ansökningstiden är 15 januari–15 februari. Enklast ansöker du via e-tjänsten på www.goteborg.se, men du kan Ansökningsdatum också välja att skriva ut en papför förskoleklass persblankett eller ringa kontaktcenter så skickar vi en blankett till dig.

ALLTID REDO KAMPANJEN 72 TIMMAR, som synts på många håll i Göteborg under hösten, handlar om hur vi kan förbereda oss för kriser då till exempel el-, värmeeller vattenförsörjning slutar fungera. Bland annat uppmanas alla göteborgare att sätta ihop en krislåda, för att kunna tillgodose de mest grundläggande behoven under 72 timmar. Lådan bör bland annat innehålla vatten, mat, alternativ värmekälla, ljus, batteriradio och husapotek med de allra nödvändigaste.

Behöver du hjälp med att fylla i ansökan kan du vända dig till något av stadens medborgarkontor, eller kontaktcenter på telefon 031-365 00 00.

Vill du veta mer om hur du kan höja din egen krisberedskap? Gå till www.goteborg.se och sök på ”krisberedskap”. Det finns också mycket information på www.dinsakerhet.se, som publiceras av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

15 JANUARI –15 FEBRUARI

72 TIMMAR VID KRIS

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : S K I D M O R E , OW I N G S & M E R R I L L , I N C .

| stadsutveckling

ÄLVSTADEN

– ett nytt Göteborg på höjden och bredden Älvstaden ska byggas som en inbjudande blandstad och knyta samman centrala Göteborg. Det planerade Karlavagnstornet vid Lindholmen kan bli Nordens högsta byggnad och en symbol för den nya staden.Vi förde samman en skeptisk Hisingsbo med stadsbyggnadskontorets processledare och ställde frågan: Hur ska det byggas på Älvstranden egentligen?

NY STAD

Hur hög blir egentligen Polstjärnan?

Burj Khalifa, Dubai (828 m)

I det nuvarande förslaget är byggnaden 230 meter hög, vilket skulle vara i särklass högst i både Göteborg och Norden. Globalt ligger den dock i lä. Hur hög den faktiskt blir i slutändan återstår att se.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Taipei 101, Taiwan (508 m)

Turning Torso (190 m)

Empire State Polstjärnan Building (443 m) (230 m)

Läppstiftet (86 m)

stadsutveckling |

i kliver av Älvsnabben vid Lindholmspiren och låter blickarna svepa över kvarteren: hamnbassängerna, Lindholmen Science Park, den färgglada ”Kuggen”, de moderna fasaderna och torgen som bildas mellan kontorshusen. Studenter och människor på väg till sina jobb myllrar förbi, cyklister rullar av färjan och vidare längs Norra Älvstrandens cykelvägar. Maria Grahn, som är Lindholmsbo sedan snart 20 år, utbrister: – Jag tycker att det har blivit ett fantastiskt område. Jag åker med båtarna här nästan varje dag och man ser tusentals människor som strömmar längs kajerna. Det är en härlig känsla. Maria Grahn, sjuksköterska, skådespelare och kulturarbetare och dessutom en engagerad lokal gräsrotsaktivist med Anders Svensson, som är arkitekt och processledare för Älvstaden. Älvstaden är namnet på en helt ny stadskärna, som just nu planeras i stan. Området omfattar Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Lindholmen, Frihamnen, Ringön och Backaplan. Ambitionen är att bygga en ny attraktiv innerstad. Staden ska knytas samman över älven och det ska byggas för ett blandat boende så att segregationen minskar. Flera delar av Göteborg ska få kontakt med vattnet. Ett av de mer uppmärksammade projekten är planerna på den 230 meter och 60 våningar höga skyskrapan, Polstjärnan, som i juni vann den utlysta arkitekttävlingen för området Karlavagnen. Byggkoncernen Serneke hoppas få klartecken inom några år. Maria Grahn är starkt kritisk till höghusbygget, som planeras alldeles intill Lindholmsallén. Hon är orolig för de företagare som redan finns i området och som bidrar till liv och rörelse, och som riskerar att bli tvångsförflyttade om byggherren vill riva. I en debattartikel i GP tidigare i höst skrev hon: ”Skojiga evenemang och 230 meter höga skyskrapor kan aldrig ersätta de grundläggande behoven för stadens medborgare.” – För vem byggs stan egentligen? undrar hon nu över en kopp kaffe inne på Lindholmen Science Park och fortsätter: – En stad har sitt värde i sin särart. Men Göteborg är som en person med dålig självkänsla, som mäter sig med andra på ett osunt sätt. Ta bara det där hjulet som nu är VÅRT GÖTEBORG SAMMANFÖRDE

» Jag tycker att det har blivit ett fantastiskt område. Jag åker med båtarna här nästan varje dag och man ser tusentals människor som strömmar längs kajerna. Det är en härlig känsla.«

MARIA GRAHN, LINDHOLMSBO

flyttat till Liseberg. Någon upptäckte att de hade ett hjul i London, då måste vi plötsligt ha det i Göteborg också, trots att ingen frågat efter det. Nu ska vi ha ett jättehögt hus, bara för att det finns höga hus i andra städer. ANDERS SVENSSON BETONAR att tornet ska ses som en

del av en helhet. Målet är att göra Lindholmen till ett ännu mer levande område: – Vi har en dialog med byggherren, och ambitionen är att området ska vara till för alla – inte bara de rika. Det här projektet vann arkitekttävlingen för att det var det bästa förslaget för omgivningen – och för att tornet var det bästa ur en rad aspekter: estetiskt, ekonomiskt, byggtekniskt och så vidare. – När man placerar ett så här högt torn i staden kommer det att dominera stadsbilden, det är ett faktum. Men det sätter också den här delen av staden i fokus. Hisingen blir inte bara ”andra sidan”. Vi vill förändra den bilden av Hisingen, och i bästa fall har en sådan här symbolbyggnad en förenande verkan. Målet med Älvstaden är att bygga en blandstad, med bostäder för alla plånböcker. Men Älvstaden ska också vara en testarena för ny teknik och nya lösningar. Stadsplanerna ska vara modiga. Serneke har köpt marken, tror på byggstart 2016 och att tornet står klart 2019, men datumen är osäkra. Planoch bygglovsprocessen kan ta flera år, och det är inte säkert att tornet då får exakt samma utformning som i förslaget. En sak som tidigt är bestämd är att det övre våningsplanet ska vara öppet för allmänheten, i form av en utsiktsplats eller restaurang, så att tornet blir tillgängligt för göteborgare och turister. Maria Grahn skulle inte sörja om det blev en förändring: – Jag tycker att man måste titta på de sociala kvaliteterna när man bygger en stad. Den här typen av monument är inte rätt väg att gå.

Ur ”Vision Älvstaden” Älvstaden är inkluderande med mötesplatser för alla, en blandning av bostäder av olika slag och en sammanhängande, tät och inbjudande stadsmiljö. Området är grönt och nära älven och anpassat för att möta klimatförändringarnas effekter. Älvstaden är dynamisk och stimulerar utvecklingen av en mer blandad och hållbar ekonomi.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

11 ATT PLANERA OCH bygga en stad är ett komplext arbete. Det finns en folkvilja och en politisk vilja. Det finns tekniska begränsningar, kringboende med olika åsikter, miljömässiga hänsyn, särintressen av olika slag. Efter 15 år på stadsbyggnadskontoret har Anders Svensson vant sig vid att navigera mellan de här olika intressena. Han måste ta hänsyn till dem alla, även kommersiella intressen, som är en förutsättning för att det ska byggas över huvud taget. När Lindholmen skulle bebyggas hade staden visioner om en blandning av bostäder och arbetsplatser. – Men ingen ville bygga bostäder, och så kom Volvo och Ericsson och andra företag och ville investera, vilket var bra men kanske inte så lyckat ur områdets sociala synvinkel. Nu försöker man i stället komplettera med det som saknas i området, i första hand bostäder. Som arkitekt i staden måste man vara förnuftig och inkännande samtidigt som man behöver vara rationell, konstaterar han han. Maria Grahn bekymrar sig för de kommersiella krafterna i fallet med Karlavagnstornet: – En enda byggherre med mycket pengar kan få väl-

Maria Grahn Boende på Lindholmen

Anders Svensson Processledare, Älvstaden

Ålder: 70 år Bakgrund: Sjuksköterska och skådespelerska, framför allt i olika fria teatergrupper. Har alltid varit intresserad av och engagerad i hur Göteborg ska utvecklas som stad. Bodde tidigare i Haga och tog då strid mot rivningarna på 1970- och 80-talet.

Ålder: 58 år Bakgrund: Har arbetat på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg sedan 1999. Arkitekt i grunden, tidigare delägare i Arkitektlaget och planchef i centrala Göteborg. Anders deltog i juryarbetet för tävlingen om Karlavagnsplatsen.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

»Under arbetet med att ta fram visionen för Älvstaden har det visat sig att alla egentligen vill ha samma sak: en grön stad med god tillänglighet.« digt stort inflytande över stadens utveckling. Det oroar mig. Jag vill se en stad där det gamla får leva vidare sida vid sida med det nya. Anders Svensson förstår hennes tankegång, men vill dämpa oron: – Man skulle kunna tro att företagen tycker en sak och att medborgarna i staden tycker en annan. Men under arbetet med att ta fram visionen för Älvstaden har det visat sig att alla egentligen vill samma sak: man vill ha en grön stad med god tillgänglighet, man vill komma i kontakt med älven och vattnet, man vill minska segregationen och bygga klimatsmart. Om tornet blir verklighet kan det få en symbolisk betydelse för hela satsningen på Älvstaden, säger Anders Svensson. •

ANDERS SVENSSON, ARKITEKT OCH PROCESSLEDARE FÖR ÄLVSTADEN

julstaden | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : D I C K G I L L B E R G , S T E FA N K A R L B E R G , G OT H I A TOW E R S & S H U T T E R S TO C K

JULMARKNAD OCH SKRIDSKOÅKNING På flera platser runt om i Göteborg kan du besöka traditionella julmarknader. Vid Kronhuset, byggt 1654, finns en av marknadsplatserna där du kan handla juldekorationer, hantverk och julgodis. Ett stenkast från Kungsportsavenyn kan du snöra på dig skridskor (som finns att hyra) och ta dig en svängom på Hedens isbana.

SKIMRANDE LJUSSTRÅK Ta en kvällspromenad längs vackert ljussatta fasader, statyer, träd och broar. Ljusstråket sträcker sig från Liseberg och Götaplatsen, längs Avenyn och ner till hamnen. Även Järntorget och Rosenlundsområdet pryds av bland annat ljussatta träd.

ETT HAV AV LJUS

JULSTADEN GÖTEBO Ett vintergrått Göteborg har förvandlats till en skimrande julstad. Under en månad badar staden i ljus och julstämning när det nu för elfte året i rad görs plats för julmarknader, julsång och vackra ljusstråk. SÅNG OCH LJUS

et stämningsfulla arrangemanget Julstaden, som pågår fram till 11 januari, lockar årligen massor av besökare från alla håll och kanter och bidrar till en ordentlig skjuts för Göteborgs kommers. – Julstaden finns till både för att locka turister till Göteborg och för att få göteborgarna att njuta av sin stad även vintertid. Med Julstaden skapar vi nya mötesplatser och sprider ljus, inte bara i stadskärnan utan även ut i våra stadsdelar, säger Ulrika Dybler, projektledare för Julstaden. Flera olika upplevelser i julens tecken fyller staden från och med invigningen i början på december. Eftersom temat för i år är ”Ett hav av ljus” pryder tusentals

skimrande ljus i blått och havsgröna nyanser ett tre kilometer långt promenadstråk från Liseberg och Götaplatsen, längs Avenyn och ner till hamnen. Längs ljusstråket kan göteborgare och turister ta del av vackert ljussatta fasader, statyer, träd och broar. R E D A N 2 0 0 4 , D Å Julstaden anordnades för första gången, fylldes stadens hotell av turister från hela landet, och antalet besökare ökar stadigt varje år. – Trots att det byggs nya hotell hela tiden så blir de helt fullbokade över jul redan i september. Det är otroligt kul att så många väljer att komma till Göteborg för att köpa sina julklappar, äta god mat och gå på evenemang i juletid, säger Ulrika Dybler. •

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

DEN SJUNGANDE JULGRANEN Lyssna till vackra jultoner på Drottningtorget. Lokala körer kommer här med jämna mellanrum att framföra stämningsfulla julsånger uppe på en granformad scen. Den uppskattade Sjungande Julgranen är en av Julstadens återkommande traditioner.

JULGODIS 2014 Luciakonserter: Göteborgs Lucia och hennes tärnor har spridit ljus och värme i Göteborg sedan 1935. Årets lucia kröns på Kronhusgården den 10 december kl 18.00. Luciakonserter i Vasakyrkan hålls den 12 och 13 december.

Nyårsceremoni: På Nyårsafton bjuds hela staden in till Götaplatsen kl 23.30 för att ta farväl av det gångna året. Magikern och komikern Stefan Odelberg är konferencier och räknar ner oss till det nya året och vid midnatt pryds Konstmuseets fasad av spektakulära digitala fyrverkerier.

Julfilm: På Götaplatsen bjuds det på #gbgjulstories: Dela med dig av dina julfilmen Julias dröm, som handlar om upplevelser av Julstaden genom att havet ovan och under ytan och om tagga din bild med #gbgjulstories en flicka, en kvinna och en apa på äventyr. Filmen visas fram till den och ladda upp den på Instagram. 31 december och projiceras mot Konstmuseets fasad.

ORG Så började det

Miljödiplomering

Julstaden i siffror

År 2000 anordnades ”Jul på Liseberg” för första gången och blev en succé. Att träffa tomten, få strosa runt bland julmarknadsbodar och se virvlande isshower visade sig locka massvis med besökare hit. Då föddes idén om att förvandla hela Göteborg till en julstad. Sedan dess har stadens hotell årligen fyllts av turister juletid och antalet besökare ökar för varje år.

Julstaden Göteborg lanserades 2004 och är ett samarbete mellan staden, fastighetsägare och näringsidkare. Projektet leds av Göteborg & Co tillsammans med partners som bland annat Higab och Wallenstam och är miljödiplomerat av Göteborgs Stad. Miljödiplomeringen innebär att Julstaden använder så miljövänliga alternativ som möjligt med grön el och den senaste tekniken. Liseberg drivs också helt av vindenergi.

Mellan december och januari 2012/13 inbringade Julstaden närmare 2,5 miljarder kronor till Göteborg, i form av turismekonomiska effekter. • Över 5 miljoner ljus lyser upp Liseberg och drygt 680 ljusobjekt används för ljussätta Göteborg. • Den 5 december invigdes Julstaden tillsammans med VM i innebandy. • Alla stadens ljus och julgranar hålls tända fram till den 11 januari. •

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

kunskapsstaden | O R D & B I L D : S A N N A P E R S S O N BILDEN: Alva Börjars tränar läsförståelse.

BILDEN: Dawen Nouri Ahmad och Ikra Aden arbetar i klassrummet.

”NU HÄNGER ALLA ELEVER MED PÅ LEKT En metod i läsförståelse på Nytorpsskolan har vänt resultaten och väckt läslusten. Arbetssättet engagerar alla i klasserna och minskar kunskapsgapet mellan eleverna. LÄSNING

å Nytorpsskolan i Hammarkullen går drygt 450 elever i årskurs 4–9, varav många med kort tid i Sverige. Här satsas stort på språkutvecklande undervisning, och en del i satsningen är att lärarna använder sig av metoden Reading to Learn (R2L) för att förbättra elevernas läs- och skrivförståelse. Sedan Göteborgs Stad påbörjade utbildningssatsningen förra året har 17 lärare inom olika ämnen utbildats i metoden, vilket hittills gör Nytorpsskolan till den skola som har flest deltagare. I R2L använder läraren särskilda strategier för att eleverna ska lära sig läsa, förstå och själva kunna skriva ämnesspecifika texter i alla skolämnen. I STEG ETT presenterar läraren en text för eleverna, förklarar vad den handlar om, vilken textgenre det är och vilket syfte den har. I nästa steg bryter läraren ner texten tillsammans med eleverna. Först stycke för stycke, sen

mening för mening, och till sist ord för ord. Eleverna lär sig genom att lyssna, läsa, uttala orden själva, stryka under nya ord, skriva en gemensam text och till sist genom att skriva en egen text. Modellen gör det lätt för läraren att se om eleverna har förstått, eller om man behöver lägga mer tid på ett visst moment. – Med den här metoden får man även i gång bra samtal med eleverna genom att associera till andra företeelser som de känner igen. Metoden passar alla skolämnen och texter i såväl faktaböcker som skönlitteratur, säger Christina Lyttkens, förstelärare och utvecklingsledare som undervisar i bland annat svenska som andraspråk. Metoden, som används i flera delar av världen, har visat sig främja alla elevers lärande, oavsett språklig bakgrund och kunskapsnivå. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever har också minskat. TROTS ATT ARBETSSÄTTET fortfarande är relativt nytt på Nytorpsskolan har redan stora förbättringar i elevernas läsförståelse skett. Varje R2L-lärare har haft en särskild testgrupp om sex elever med olika kunskapsnivåer som de studerat för att mäta hur väl metoden fungerat. Skolan har också gjort uppföljningar på samtliga elever. – När jag testade mina elevers läsförståelse märkte jag en enorm skillnad, och känner mig jättelycklig över att metoden verkligen fungerar, säger Malin Ahlqvist, svensklärare i åk 4–9. •

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

»Idag är vi bättre på att fånga upp elever tidigt«

TIONEN”

DEN SENASTE PISA -rapporten som kom 2013 visade att det går dåligt för den svenska skolan. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap låg då för första gången under de 34 OECDländernas genomsnitt. Men redan innan den nedslående rapporten kom började Göteborgs Stad arbeta aktivt för att stärka kvaliteten i skolan. Sedan 2011 finns tre strategiska områden som i korthet går ut på att stärka rektorns och pedagogernas roll, att arbeta konsekvent med uppföljning av elevresultaten samt att se till att alla elever har likvärdiga möjligheter att ta till sig undervisningen. 2013 satsade dessutom Göteborgs Stad 29 miljoner kronor på de elva mest utsatta skolorna i kommunen. Sedan satsningen inleddes har andelen elever med godkända slutbetyg ökat på nio av dessa elva skolor. – Vi är i dag bättre än tidigare på att fånga upp elever och sätta in åtgärder

i tid. Det beror till stor del på att vi nu följer upp resultaten i alla årskurser och att vi därigenom har fått en bättre helhetssyn, säger Stig Santa, avdelningschef för utbildning i Göteborgs Stad. CENTER FÖR SKOLUTVECKLING

(CfS) är en del av Göteborgs Stad med uppdrag att verka som en resurs för skolan genom att initiera nätverk, anordna workshops, föreläsningar och längre fortbildningar. Jan Mellgren är verksamhetschef på CfS och en av dem som menar att språket är nyckeln till allt lärande. – Alla elever måste ges möjlighet att ta till sig det akademiska språket, oavsett förkunskaper eller bakgrund. Skolorna i Göteborg håller på att vända trenden och för att fortsätta göra det behöver man hitta sätt att utveckla undervisningen, säger han. Två av CfS pågående satsningar är Reading to Learn-metoden och i Teachers College Reading and Writing

Project, två väl beprövade metoder som båda har gett goda resultat. Sedan 2013 har drygt 160 lärare från mellan- och högstadiet utbildats i Reading to Learn-metoden och börjat använda den i undervisningen. Matematiklyftet är ett annat projekt som drivs på nationell nivå. Ett stort antal av Göteborgs lärare har utbildats i Matematiklyftet sedan starten, och ytterligare cirka 500 står på tur. SKOLVERKETS SENASTE mätning av Göteborgs skolor visade att andelen elever i årskurs 9 med godkänt i alla ämnen höjdes från 69,6 procent läsåret 2012/13 till 73,1 procent läsåret efter. •

Läs mer om Center för Skolutvecklings pågående projekt på: www.centerforskolutveckling.goteborg.se PISA är en internationell studie som vart tredje år undersöker och jämför 15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse i ett 70tal länder.

VAD TYCKER DU OM DET NYA SÄTTET ATT LÄRA SIG LÄSA OCH SKRIVA?

MAJKEN SVENSSON, 11 ÅR

ALVA BÖRJARS, 11 ÅR

ˇ , 11 ÅR KATARINA LUKAC

TOBIAS BARK, 11 ÅR

– Jag tycker att det har blivit bättre och enklare nu. Fler läser bättre och förstår mer.

– Det är inte alls lika tråkigt nu som det var innan. Man lär sig mer när man tittar mer noggrant på orden.

– Det är bättre nu. Det roligaste är när läraren säger åt oss vad vi ska skriva och vi får träna på att skriva.

Favoritbok: ”Lou”. – Det är en bokserie som också finns som film. Det finns fem delar och jag har läst alla. De handlar om kärlek och känslor och om att vara tonåring.

Favoritbok: ”Klaras ridläger”. – Den är väldigt bra och handlar om en tjej och hennes häst. Jag letade särskilt efter en bok om hästar på biblioteket.

– Jag tycker att det är roligare nu. Det är kul att stryka under orden och läsa dem tillsammans. Det är inte lika högljutt i klassrummet nu heller.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Favoritbok: ”Kalle Skavank”. – Den läser jag just nu och den är väldigt bra. Den handlar om ett mysterium som ska lösas.

Favoritbok: ”Lasse-Majas detektivbyrå”. – Jag gillar deckare, och nu har jag börjat läsa "Kalle Skavank" som jag hittade på biblioteket, den är bra.

miljö | O R D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N

B I L D : DAV I D K A R L S T R Ö M

Göteborgs klimatstrategiska program har som mål att staden år 2050 ska ha en globalt hållbar utsläppsnivå av växthusgaser. För att nå dit vi vill behöver alla göteborgare dra sitt strå till stacken. Här är tips på några konkreta saker du kan tänka på i din vardag.

KLIMAT

Testa nya vegetariska recept och bjud dina vänner på en fin middag. Kanske till och med på julafton?

Köp livsmedel med ”kort datum” om du vet att du hinner äta upp dem eller kommer lägga dem i frysen.

Testa vegetariska varianter av köttoch mejeriprodukter – många är minst lika goda!

Om du är sommarcyklist: prova vintersäsongen genom att investera i bra regncykelkläder och dubbdäck.

Om du är vanebilist: välj ett annat alternativ en gång i veckan, eller hitta en pendelparkering nära dig och ta kollektivtrafik resten av vägen.

Väck frågor på din arbetsplats! Finns det bra cykelparkeringar, tjänstecykel, omklädningsrum, elbil…?

Byt ut ett flygsemestermål mot en plats du når med tåg. Låt resan bli en del av målet, och stanna till på vägen. Ta flygsemestrar som den lyx de är – flyg sällan men stanna länge.

Önska dig de där dyra men miljövänliga sakerna du vill ha i julklapp, till exempel LED-lampor eller bidrag till elcykel.

10.

När du måste byta vitvaror, välj alltid bäst energiprestanda (titta på energimärkningen). Det ger även lägre elräkning!

DRA DITT STRÅ TILL KLIMATSTACKEN

Ge bort upplevelser i present i stället för prylar som kanske inte behövs. Laga och uppgradera dina prylar som inte fungerar och köp begagnat. Skryt om att du är originell!

Var med i klimatutmaningen #GreenhackGBG! Välkommen att delta i en stor klimatsatsning för göteborgarna. Forskning visar att en klimatsmart livsstil kan ge både högre livskvalitet och bättre hälsa.

Projektet GreenhackGBG hjälper dig att ställa om till en grön livsstil på ett enkelt och konkret sätt. Det är gratis att delta och du får möjlighet att få insikt om din egen

klimatpåverkan genom ett Chalmersutvecklat webbverktyg. Som deltagare kan du både dela och ta emot tydliga tips och idéer för att leva mer klimatsmart.

Nu tar vi upp intresseanmälningar, var med och gör skillnad! Hör av dig till Ingrid Bohlin, ingrid.bohlin@miljo.goteborg.se

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

| mitt // göteborg vinjett

O RO DR :F DR :E FÖ D R INKAFM EN RM EF ÉT N E RBNI L AD M:N C LB AIRLID O:NFÖ PO RS NTAH MOT N EEFLT E R N A M N

FRIDA

& GÖTEBORG Frida Ronge delar med sig av sitt Göteborg. KÖKSCHEFEN PÅ RESTURANG VRÅ

SKÄRGÅRDEN Att vara i Göteborgs skärgård ger mig inspiration till livet och yrket. Jag får energi, det kreativa börjar flöda och jag blir mer klartänkt. Framför allt gillar jag norra skärgården. Sen har jag släkt som har ett sommarställe på Koster och varenda gång jag är där infinner sig lugnet.

RESTAURANGSCENEN Det har hänt så mycket roligt med stadens barer och restauranger under de senaste tre åren och det har påverkat göteborgarnas inställning. Nu känns det som att man går ut och äter på vardagar i allt större utsträckning. Mina tre favoriter just nu är: Canton House, Gourmetkorv och champagnebaren Forssén och Öberg.

KVALITETEN PÅ FISK OCH SKALDJUR Tillgången och kvaliteten på fisk och skaldjur är väldigt bra här. På Vrå specialiserar vi oss på bifångster, sånt som inte säljs i butiker, det kan vara bläckfisk och kungsräkor när det finns tillgängligt. Vi kan få flera leveranser om dagen och det är unikt, i Stockholm måste du ligga en till två dagar i förväg på dina beställningar.

EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR... … Andra och Tredje Långgatan har mycket potential för 25- till 35-åringar. Det är kul att det händer lite mer där nu, men jag önskar att hela området utnyttjades bättre, jag tror verkligen det finns mer att göra där. Om man vill vara ute sent på helgen finns det inte många nattklubbar att välja på så det vore kul om det dök upp ett skönt ställe där, då hade man kanske dansat mer i stan.

Frida Ronge Ålder: 29 år Familj: Mamma, pappa och två bröder Bor: Kålltorp Gör: Kökschef på Vrå på Posthotellet När jag är ledig: Går till gymmet, springer i Delsjön, umgås med vänner och reser. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

näringsliv | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

B I L D : J O H A N N E S B E R N E R & H E L E N E JA K T L I N G

SMAK PÅ FÖRETAGANDE Food trucks förgyller sedan i somras Göteborgs gator. Satsningen har inte bara ökat utbudet av gatumat, utan är också ett exempel på hur Göteborgs Stad underlättar för småföretagare. GATUMAT

ayra Benitez Poyo slår upp dörrarna till skåpbilen och en doft av lime och koriander sprider sig i luften. Hon tar på sig ett förkläde och plockar fram rostfria kärl med nyhackad tomat, paprika, gurka, rödlök, röd chili och koriander. I ett större kärl har hon pressat limesaft. – Jag väntar några minuter med att lägga ner fisken, säger hon. Den ska inte marineras för länge i limesaften.

på Esperantoplatsen, där Hola Ceviche står under dagens lunchpass. Skåpbilen är en av de food trucks som sedan mitten av juni får servera snabbmat – i det här fallet ceviche, marinerad fisk på latinamerikanskt sätt – på tjugo platser i Göteborg. Satsningen på gatumat är ett resultat av stadens strävan att förbättra företagsklimatet. Food trucks-företagen drivs av småföretagare och har skapat nya jobb. Dessutom gör de ambulerande bilarna matstaden Göteborg ännu roligare. – Både göteborgare och turister får större möjlighet att vidga sina vyer, säger Daniel Eek på miljöförvaltningen. Food trucks-konceptet togs fram ovanligt snabbt, med tanke på att så många aktörer är inblandade. Tillstånden utfärdades av trafikkontoret men arbetet skedde i en samverkansgrupp där även miljöförvaltningen, räddningstjänsten, förvaltningen kretslopp och vatten samt Business Region Göteborg ingår. – Alla var fokuserade på att hitta en lösning och processen var lite ”okommunal”, säger Daniel Eek. Vi kan lära VI BEFINNER OSS

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

VA D

oss av det här arbetssättet, för vår uppgift är ju att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar. För att ha chans att driva en food truck skulle man leva upp till ett antal kriterier, till exempel ha en genomarbetad affärsplan och klara krav på såväl livsmedels- och avfallshantering som arbetsgivaransvar. Vid urvalet togs även hänsyn till matkonceptet, så det blev bredd i utbudet. Totalt 45 företag eller personer ansökte och tio valdes ut. Hola Ceviche är ensamt om att fokusera på fisk och hela idén är ett möte mellan västkusten och Mexiko. – Jag och två vänner fick idén när vi åt ceviche under en surfresa, säger Petter Andreassen, en av delägarna. – Vi hade pratat om att starta företag och sade ”detta måste vi ta till Göteborg”. gav trion chansen att förverkliga sin dröm – och när Petter Andreassen och Mayra Benitez Poyo kom i samspråk på Språkcaféet föll pusselbitarna på plats. – Samtalet kom in på mat och ceviche, minns Mayra, som kom till Sverige i våras och letade efter jobb. – Jag vill lära mig prata svenska och matlagning är mitt stora intresse, så detta är helt perfekt. Mayra skrev recepten och lagar maten tillsammans med kompisen Patricia Barba. – Ceviche är faktiskt min favoriträtt och det är jättekul att introducera den för nya människor, säger Mayra. Fisken här är fantastisk och vi använder lax och torsk, vilket man inte gör i Mexiko. Och så serverar vi med ris eller sötpotatismos, eftersom svenskarna brukar vilja ha kolhydrater till sin mat. • FOOD TRUCKS-KONCEPTET

Koll på läget: Vill du veta var alla food trucks står just nu? Ladda hem appen Streetkäk till din mobiltelefon.

Det här har Göteborgs Stad gjort Satsningen på ambulerande matförsäljning kom till efter att Göteborgs Stad lyssnat på önskemål från småföretagare men också sneglat på andra städer runtom i världen. Riktlinjerna drogs upp av den arbetsgrupp som jobbar med företagsklimatet. Där ingår Business Region Göteborg och stadens tillståndsenheter. Stadsledningskontoret fungerade som språkrör mot kommunstyrelsen, som snabbt kunde ge projektet grönt ljus. Food trucks-konceptet har en prövotid på 14 månader. I slutet av oktober meddelades att antalet tillstånd redan nu utökas från 10 till 15 stycken, och även antalet platser utökas.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

RF ÄGE

Ö R E TA G S L O T S E N

Sam Friberg, företagslots Fungerar som hjälp för företagare i deras kontakter med staden.

Vad är Företagslotsen? – Det är en servicefunktion för dem som driver eller vill starta företag i Göteborg. Vi vänder oss i första hand till små eller medelstora företag som söker olika typer av tillstånd och hjälpen vi erbjuder är kostnadsfri. Målet är att förbättra företagsklimatet. Det ska vara enkelt att driva företag i Göteborgsregionen. Vilken typ av hjälp är mest efterfrågad? – Många kunder behöver tillstånd inom restaurangnäringen, som är väldigt komplex. Vi hjälper till med sådana tillstånd och även i andra tillståndsärenden. Bildligt talat tar vi företagarna i handen och leder dem genom hela processen, så de får prata eller mejla med rätt person. Dessutom erbjuder vi stöd i mer komplicerade ärenden och kan till exempel hjälpa företag med råd och kontakter vad gäller affärsidéer och affärsplaner. Hur har responsen varit? – Mycket god. Vi drog igång hösten 2012 och sedan dess har vi haft ett tusental ärenden. I stadens serviceundersökningar får Företagslotsen mycket höga betyg och det märker jag i mina kundkontakter. Vi fångar även upp tankar och önskemål och att så många personer ville driva gatumatsverksamhet var en av anledningarna till att food trucks-konceptet togs fram. Det finns mycket som en företagare kan behöva hjälp med och varje dag när jag går hem från jobbet känner jag att jag har gjort konkret nytta. •

europa | O R D & B I L D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N

European Youth Parliament (EYP) är ett europeiskt samarbete med syfte att väcka ungdomars intresse för samhällsfrågor. Nu har göteborgaren Magnus Hall, som jobbar på den kommunala gymnasieskolan IHGR, valts in i styrelsen. SKOLAN

BILDEN: Frilagrets arrangörer möts i verkstaden. En av dem är dansaren Aly Bobo, 17 år, som anordnar break dance-jams. – Frilagret har gett mig så mycket stöd, hopp och olika verktyg som jag kommer att ha stor användning för i framtiden.

DÄR. .. Å L L HA

… Magnus Hall, som valts in i styrelsen, Governing Body, i EYP. Vem är du? – Jag är utvecklingsansvarig på IHGR, International High School of the Gothenburg Region, och jag måste säga att jag har världens bästa jobb. Jag får bland mycket annat jobba med mina fantastiska elevers personliga utveckling.

Vad är egentligen European Youth Parliament? – Det är en politiskt och religiöst obunden organisation som funnits sedan 1987, och syftet är att väcka unga människors intresse för europeiska frågor och få dem att engagera sig i samhället. Vi har en god relation till EU, men får inget finansiellt stöd. Arbetet sker på regional, nationell och internationell nivå. Delegaterna delas in i utskott som sen diskuterar olika frågor, det kan handla om till exempel miljö eller utbildning. Efter diskussion och debatt med andra ungdomar författas resolutioner. De internationella resolutionerna skickas bland annat till politikerna i EU-parlamentet. Vad hoppas du uppnå under din tid i Governing Body? – Mitt valprogram handlade om outreach, alltså att försöka nå ungdomar i bredare samhällsgrupper. Jag vill också entusiasmera fler lärare och skolor i Göteborg med omnejd och försöka få dem att engagera sig i EYP. Göteborg ska bli ett lysande exempel på hur man kan involvera en hel kommun. Det känns väldigt angeläget, inte minst med tanke på de integrationsproblem som finns här.

BAKOM KU

BILDEN: – Här är det de unga som får definiera kulturen, säger Mie Svenn berg, enhetschef för Ung kultur.

Hur stort inflytande har egentligen EYP? – Det är svårt att bedöma vad resolutionerna får för effekt. Men en central aspekt är att de här ungdomarna är våra framtida ledare. Det är viktigt att se till unga människors kompetens även om de saknar erfarenhet. Erfarenhet är ingen garanti för duglighet – ungdomarna överglänser oftast mig, som är mer än dubbelt så gammal. • VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

O R D : S A N N A P E R S S O N B I L D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N

BILDEN:

Crisly Espinoza

| kultur

BILDEN: Crisly Espinozas djurinspirerade street art-motiv prydde Frilagret under hösten.

Kulturhuset Frilagret Frilagret riktar sig till besökare i alla åldrar, men om du vill arrangera något ser vi att du är mellan 13 och 30 år.

Hit är du välkommen oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller funktionsvariationer.

Att arrangera ett projekt här kostar ingenting.

Frilagret bistår arrangörerna med all utrustning och vägledning, och finns inte kunskapen i huset så tar man in professionell hjälp utifrån.

ULISSERNA PÅ FRILAGRET Mellan Järntorget och Esperantoplatsen ligger Frilagret, Göteborgs stora samlingsplats för ung kultur. Hit välkomnas kulturintresserade i alla åldrar och här får unga arrangörer möjlighet att förverkliga sina idéer. UNGDOMAR

juset strömmar in genom det gamla lagerhusets stora fönster och inbjudande retrofåtöljer i alla möjliga färger bryter av lokalen som annars går helt i grå betong. Här driver Frilagret ett eget café som även fungerar som utställningsplats. – Caféet är en av våra nyckelverksamheter och en av de saker som alla unga efterfrågade innan Frilagret startade. Här kan man köpa en billig fika men också umgås utan att behöva köpa något alls, säger Mie Svennberg, enhetschef för Ung kultur. Utöver caféet finns det en verkstad, ett par scener av olika karaktär och en liten

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

utställningshall. Här finns det möjlighet att hålla workshoppar, ställa ut konstverk, anordna teaterföreställningar, klubbar, konserter eller filmvisningar, hålla föredrag eller anordna en syträff. Möjligheterna är obegränsade, så länge man har lusten och drivet. Främst söker man personer mellan 13 och 30 år med en idé, och ofta pågår det flera utställningar och aktiviteter här samtidigt. UNDER VÅRT BESÖK pryder konstnären Crisly Espinozas djurinspirerade street art-motiv lokalerna. Utöver att få visa upp sina verk får hon på Frilagret vägledning och marknadsföringstips.

– Här har jag fria händer att skapa och göra precis det jag vill samtidigt som jag får feedback på min konst, säger hon. På Frilagret är det de unga som definierar kulturen. Här råder det en stor öppenhet inför nya idéer och en lyhördhet inför olika behov. Mötesplats Simone är en förening för tjejer och transpersoner i Göteborg. De har samarbetat med Frilagret flera gånger, bland annat under West Pride när de anordnade en hbtq-helg, och senast i oktober då de arrangerade en workshop i dansstilen voguing. – Vi är väldigt noga med vilka vi samarbetar med och här får personalen verkligen alla att känna sig bekväma och trygga. Allt går att lösa här, säger Alex Snäckerström, som driver föreningen tillsammans med Mario Runesson. • Har du en idé som du skulle vilja förverkliga? Ring Frilagret på: 031-368 32 50, maila: frilagret@kultur.goteborg.se eller besök www.frilagret.se för att göra en ansökan direkt på webben.

på gång i stan | B I L D : E M I L I O S H E I K H A N / U N I V E R S E U M & S H U T T E R S TO C K

MAMMUT

– Möt istidens giganter på Universeum UNIVERSEUM TRE KILOMETER – på höjden! Så tjock var inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu har istiden kommit till Universeum! Möt giganter som ullhårig mammut, grottbjörn, jättehjort och sabeltandad tiger. Alla är i naturlig storlek, rör sig och låter. Hur stor känner du dig framför en fullvuxen mammut, nästan fem meter hög? Vågar du klappa den? Och hur känns det att stå öga mot öga med ett kattdjur vars tänder är vassa som knivar? Låna en päls, kliv ut i kylan. Kryp in i grottbjörnens grotta, vandra i islandskapet och lär känna vår kyliga historia.

Plats: Utomhus på Universeums takterrass, pälsfiltar finns att låna Tid: Öppet kl 10-18 varje dag t o m 12 april. Priser: Under 3 år fri entré, 3–16 år 120 kr, vuxen 175 kr, familj 545 kr

DECEMBER–FEBRUARI

PÅ GÅNG

Julen står och knackar på dörren. Nu under årets mörkaste period är det inte så dumt att ge sig ut på stan och ta del av allt roligt som händer – det kan få mörkret att känns mindre betungande. I Göteborg finns massor av aktiviteter och event för alla åldrar och intressen även under vintermånaderna. Här hittar du några tips. AKTIVITETER

HITTA MER INFO PÅ NÄTET Läs mer om evenemangen på webben: goteborg.com • goteborg.se/ frolundakulturhus • blastallet.goteborg.se • alvstranden.com/alvrummet • goteborg2021.com

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014

HEJ FISK!

SKRÄCKROMANTIKENS LANDSKAP

MED EN UTSTÄLLNING i serieformat tar vi ett nytt grepp kring temat havsmiljö och djupdyker bland trålning, miljöhot, matlagning och sillpruttar. Missa inte en djupdykning i Hej Fisk! i form av guidade visningar i utställningen. Dessa pågår fram till den 4 januari 2015.

HAVET

– från Marcus Larson till Goth

VÅR FASCINATION INFÖR det oförklarliga, rysliga och skrämmande verkar i dag närmast omättlig. Men varför är hotfulla landskapsbilder, vampyrer och zombies så populära? Skräckromantik har mer än 150 år gamla anor, och den främste företrädaren i Sverige är Marcus Larson. Hans landskapsmålningar präglas ofta av en sällsam och oroande stämning.

KONST

Plats: Sjöfartsmuseet Akvariet Datum: Utställningen pågår till den 27 september 2015. Pris: Museernas årsbiljett gäller.

Plats: Konstmuseet Datum: Utställningen pågår till den 25 januari 2015. Pris: Museernas årsbiljett gäller.

Sjöfartsmuseets stadsvandringar I det eleganta Lorensberg har flera av Göteborgs mest kända och förmögna redarfamiljer bott. Följ med och utforska de lyxiga gatorna kring Götaplatsens villastad.

LÅNGGATORNA. Järntorget och Långgatorna omtalas ibland som Göteborgs enda stadsdel med storstadsprägel. Sjöfart och handel, industri och arbetarrörelse har alla lämnat spår och skapat en spännande stadsbild.

Plats: Start vid Arkivgatan 9, mål Näckrosdammen. Cirka 90 min. Datum: lördag 27 dec 2014, kl. 13.00. Pris: Ingår i museernas årskort

Plats: Start Järntorget, mål Masthuggstorget. Cirka 90 min. Datum: måndag 29 dec 2014, kl. 13.00. Pris: Ingår i museernas årskort

VANDRING 1

REDARNAS VILLASTAD.

VANDRING 2

JUL PÅ BLÅ STÄLLET TRADITIONELL familjefest för alla åldrar på Stora Scenen. Levande musik och dans kring granen med pepparkakor, frukt, glögg, saft, kaffe och te. Och naturligtvis kommer tomten till barnen.

GOD JUL

Plats: Blå stället, Angered Datum: 20 december, kl 13–15. Pris: Fri entré

FLER AKTIVITETER UNDER VINTERN TILL OCH MED

TILL OCH MED

Ljudkonst: Tunnel Tales

Frölunda Kulturhus

Länge leve Hagabion

Barnhemsbarn

31/12

Ljudinstallation av konstnären Mikael Bojén i den röda gångtunneln mellan Vagnhallen Majorna och Klippan. Lågmälda och föränderliga ljud skapar en samklang med omgivningens ljudmiljö.

31/1

Agera, en utställning om hållbar mänsklighet på Frölunda Kulturhus är en del av höstens och vinterns tema: civilt mod och mänskliga rättigheter, ständigt aktuella ämnen. För alla åldrar.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

19/4

Stadsmuseet visar ett stycke biografhistoria om hur film och politik förenar människor. En unik möjlighet att följa Hagabions och samhällets förändring genom bl a filmaffischer och maskinistdagböcker.

23/8

Stadsmuseet har två utställningar om barn på barnhem och fosterhem. Den ena behandlar Vidkärrs barnhem 1935– 1976, den andra heter Hitta hem och berör fosterbarn i privata hem och på institutioner.

mobilt | O R D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N

Stadens appar För den som har en smart mobiltelefon finns det en uppsjö av mobilappar från Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Här har du några av dem.

APPAR

BADPLATSEN mobilappen Badplatsen, som guidade göteborgarna till de 24 kommunala badplatserna. Men badsäsongen utomhus är kort. – Ja, nu när det inte är så trevligt att bada ute längre tyckte vi att det var läge att lägga till simhallarna också. Vi vill visa att det finns många möjligheter att bada även inomhus, berättar Hanna Källberg, kommunikatör på park- och naturförvaltningen. I SOMRAS LANSERADES

Med information om nio kommunala simhallar blir appen användbar året om. Badställen går att hitta på en karta med information om bland annat öppettider, kontaktuppgifter och hur man lättast tar sig dit kollektivt. Det går också att filtrera bland baden så att till exempel bara tillgänglighetsanpassade simhallar och badplatser visas. Se www.badplatsappen.se för mer information. (Appen finns för Iphone + Android.) •

LEKPLATSEN

LUFTEN I GÖTEBORG

EN PERFEKT DAG

KAJPROMENAD

I Lekplatsen kan du enkelt söka på lekplatser utifrån din egen position. Det går även att söka på lekredskap, som till exempel gunga eller rutschkana. Det går att spara sina favoritlekplatser och även felanmäla om något är trasigt. Mer information på: www.lekplatsappen.se (Iphone + Android)

Luftappen ger en snabb bild av luftkvaliteten i centrala Göteborg. Man får veta hur luften är på en enkel skala – låga, måttliga, höga eller mycket höga luftföroreningshalter. Informationen uppdateras varje timme. Mer information på: www.goteborg.se/luftapp (Iphone)

Aktuella tips på vad man kan göra i Göteborg, baserat på dagens förutsättningar – vare sig det är regn eller strålande solsken. Genom att skaka på telefonen får man nya tips, och favoriter kan markeras och sparas. (Iphone + Android)

Guiden till promenadstråket längs älvstränderna, från Färjenäs till Älvrummet. Här finns information om bland annat konstverk, intressanta platser, sevärdheter, serveringar och utsiktsplatser. Mer information på: www.kajpromenaden.se (Iphone + Android)

CYKELSTADEN

GÖTEBORGS STAD FÄRDTJÄNSTEN

PARKERING GÖTEBORG

CITYGUIDE GÖTEBORG

Appen innehåller information om bland annat serviceställen, pumpstationer och cykelparkeringar. Med cykelreseplaneraren kan du hitta bästa cykelvägen mellan två punkter i staden. Du kan även felanmäla till exempel skadade cykelbanor direkt i appen. (Iphone + Android)

Ett enkelt sätt att boka färdtjänst om du har tillstånd är att använda appen. Du kan även få en lista på dina bokade resor, samt boka av dem vid behov. För att logga in krävs ett kundnummer och en pinkod, vilket fås från färdtjänstens kundservice. (Iphone + Android)

Genom appen kan du hitta närliggande p-platser och se antal lediga platser i realtid. Här finns också detaljerad info om priser, automater och andra möjliga betalningssätt för varje p-plats. Med en inbyggd ruttplanering hittar du snabbt till din valda p-plats. (Iphone + Android)

Guide till platser, upplevelser, shopping, restauranger och evenemang i Göteborg, antingen via lista eller baserat på din position. Du kan markera och spara favoriter, och även använda guiden när du inte har uppkoppling. (Iphone + Android)

Vill du utveckla en app? Göteborg Stads information om miljö, trafik, p-platser, cykelvägar med mera finns tillgänglig för alla i form av öppna data på webbplatsen data.goteborg.se. Vill du veta mer? Kontakta: Lars Samuelsson, lars.samuelsson@miljo.goteborg.se eller Eric Jeansson, eric.jeansson@sbk.goteborg.se

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031-365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.

www.goteborg.se goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 09.00–16.00

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 2014