Vårt Göteborg 3-2015 by Göteborgs Stad

Vårt Göteborg Nr 3 · 2015

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Joel Almes Göteborg

Hård kamp om möten

Halloween på Liseberg

Hyllad sångare tipsar om guldkorn i sin gamla hemstad.

Nya grepp ska leda till fler mässor och kongresser i Göteborg.

Skräckfylld höstlovssatsning när nöjesparken utökar säsongen.

SID. 15

SID. 16

SID. 26

OM CH AT TANS T EN Ä HEM TJ OK T OBER DEN 20

Lyckad satsning för att lyfta Backa Röd

VÄNDNINGEN Så stärks människorna och stadsdelen

ÖKAT INFLYTANDE I HEMTJÄNSTEN, SID. 10 UTSTÄLLNING OM MUSIKSTADEN, SID. 24

ledare |

INNEHÅLL, VÅ

» Det handlar om att se människorna« sedan stängdes dörrarna till årets upplaga av bokmässan. År efter år trängs vi i den knôkfulla mässhallen för att få en skymt av favoritförfattarna eller för att upptäcka nya. Bokmässan i Göteborg är en framgångssaga som pågått i 31 år. Men bokmässan är bara en av många mässor och kongresser som hålls i Göteborg varje år. Besöksnäringen skapar jobb och ger intäkter till staden – en växande bransch som verkligen behövs. FÖR NÅGRA VECKOR

EN ANNAN FRAMTIDSBRANSCH är faktiskt äldreomsorgen. Om några år kommer andelen äldre att vara rekordhög i Göteborg och vi behöver många nya undersköterskor för att kunna ge en värdig vård. Redan i dag är många nöjda med hemtjänsten, det ska vi komma ihåg. I en undersökning från i fjol svarade 82 procent att de är nöjda eller mycket nöjda. Men vårt mål är att bli ännu bättre.

just nu en av de större reformerna på länge. Vi kallar reformen Attraktiv hemtjänst och den innebär att du som är äldre får mer att säga till om och att omvårdnaden ännu bättre anpassas efter just dina önskemål. Det handlar om att se varje människas behov.

4–7

Att riktigt se sina medmänniskor kan ibland vara svårt. Fattiga EU-medborgare är inte flyktingar men heller inte kommuninvånare och därför hamnar tiggarna lätt i ett ingenmansland. I Göteborg arbetar staden och frivilligorganisationerna tillsammans för att mildra deras svåra situation. S L U T L I G E N V I L L J A G tipsa dig om att läsa om Backa Röds förvandling. Stadsdelen var ett problemområde runt 2009, men nu är det annorlunda. Att rusta upp slitna bostäder är viktigt, men räcker inte för att skapa en levande stadsdel där människor bryr sig om varandra och tar ansvar. Backa Röd är ett gott exempel på social hållbarhet i praktiken. Återigen, det handlar om att se människorna. J A G Ö N S K A R D I G trevlig läsning och en fortsatt fin höst! •

KVINNOKRAFT I BACKA INTEGRATION För några år sedan präglades Backa Röd av oroligheter och kriminalitet. Nu har utvecklingen vänt. Ett av flera projekt riktade sig till arbetslösa mammor.

19 LERA STÄLLER KRAV

GÖTEBORGS STAD GENOMFÖR

Eva Hessman Stadsdirektör

PS. Vill du hjälpa flyktingarna som kommer till Göteborg? Läs mer på: goteborg.se/ flyktinghjalp

INFRASTRUKTUR

Drygt en tredjedel av Västlänkens tunnel ska gå i lera. Trafikverket vet hur man ska möta utmaningen.

PETER SVENSON

Vårt Göteborg Nr 3 · 2015

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

OM CHAT TA STEN HEM TJÄN OKT OBER DEN 20

Joel Almes Göteborg Hyllad sångare tipsar om guldkorn i sin gamla hemstad.

Hård kamp om möten

Halloween på Liseberg

Nya grepp ska leda till fler mässor och kongresser i Göteborg.

Skräckfylld höstlovssatsning när nöjesparken utökar säsongen.

Vårt VÄNDNINGEN Göteborg SID. 15

SID. 16

SID. 26

Lyckad satsning för att lyfta Backa Röd

Så stärks människorna och stadsdelen

ÖKAT INFLYTANDE I HEMTJÄNSTEN, SID. 10 UTSTÄLLNING OM MUSIKSTADEN, SID. 24

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner

Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri

Redaktör Margareta Romare

Taltidning Rox-Reportage AB

Kontakt redaktionen@goteborg.se

Distribution Posten

Omslagsfoto Nyheter på webben Anna-Lena Lundqvist, vartgoteborg.se Mikael Göthage, Anna Ledin Wirén & Svenska Mässan Sociala medier @VartGoteborg Produktion facebook.com/ Rubrik AB vartgoteborg

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

| innehåll

ANNA-LENA LUNDQVIST

LEVA & BO Satsningen Attraktiv hemtjänst ökar omsorgstagarnas inflytande över sin vardag. Peder Heyman i Askim gillar att systemet har blivit mer flexibelt.

JOHANNES BERNER

SANNA PERSSON

UPPDRAG: STOPPA SKOLKET

NYSTART FÖR HEMTJÄNSTEN

SANNA PERSSON

SHUTTERSTOCK

MIKAEL GÖTHAGE

ÅRT GÖTEBORG · Nr 3 · 2015

LEVER PÅ HOPPET

13 9 14 15

GIFTFRI FÖRSKOLA

HÖGRE VÄXEL I BYGGANDET

LINBANA SNART VERKLIGHET?

24 28

Nu har de första projekten i Jubileumssatsningen inletts. Totalt ska det byggas 7 000 extra lägenheter.

Trafikkontoret tittar på tio tänkbara linbanelinjer runtom i staden. Järntorget-Wieselgrensplatsen är hetast.

ALME TIPSAR

När sångaren Joel Alme delar med sig av sitt Göteborg blir det allt från fisktacos till musikaffär.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

DESTINATION: GÖTEBORG

Stora möten är viktiga för staden. En person som deltar på en kongress eller mässa spenderar i snitt 3 700 kronor per dygn.

MUSIKSTADEN GÖTEBORG

Göteborgs stadsmuseum inviger ny utställning i november. Sextio års populärmusik sammanfattas i ord, ljud och bild.

DEN UNGA RÖSTEN

I november är det val till ungdomsfullmäktige. Alla som börjat i femman men inte fyllt 18 år kan rösta.

BACKA RÖD SKA GRÖNSKA Backa Röd brottades med stora problem. Bråk, skottlossningar och bilbränder var vardagsmat. Bostadsbolaget Poseidon ville göra något åt problemen – och vände sig till mammorna. Sedan fyra år får arbetslösa kvinnor med barn chansen att jobba med trädgårdsskötsel. Resultatet är stärkt gemenskap och ett trevligare område. JOBB

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : M I K A E L G ÖT H AG E

| stad för alla

» Det är roligt att jobba och att prata med arbetskamraterna.« SABAH ALI, BOR I BACKA RÖD OCH HAR FÅTT SÄSONGSARBETE VIA BACKA KVINNOKRAFT

en välskött park i utkanten av bostadsområdet Backa Röd i Hisings Backa rensar Sabah Ali ogräs och påtar i jorden. Hon berättar vad de olika växterna heter och hejar glatt på förbipasserande grannar. Situationen hade varit otänkbar för bara några månader sedan. Sabah Ali har bott i Sverige i 13 år, men tidigare bara jobbat i ett år – i ett skolkök. I våras dök dock möjligheten till säsongsarbete hos Poseidon upp, tack vare projektet Backa Kvinnokraft. Efter många år då hon varit hemma med de tre barnen fick Sabah Ali en arbetsuppgift och nya bekanta. När Vårt Göteborg träffar henne har hon arbetat i en och en halv månad. – Efter första dagen trodde jag att jag aldrig skulle vilja gå tillbaka, säger hon. Jag kunde inget, pratade dålig svenska och blev smutsig av att gräva i marken. Men efter tre dagar älskade jag arbetet och ville nästan inte gå hem. Det är roligt att jobba och roligt att äta lunch tillsammans och prata med arbetskamraterna.

D E T F I N N S E N djupare anledning till att Sabah Ali över huvud taget fick den här möjligheten. För inte så länge sedan hade Backa Röd dåligt rykte. Från 2006 och några år framåt var Blendas gata – som ligger mitt i området – samlingsplats för ungdomsgäng, med upprepade bråk, skottlossningar och bilbränder som följd. Flera gånger blev det konfrontation med polis och räddningstjänst. Ungdomarna anklagade polisen för övervåld och tog det som ursäkt för att trappa upp bråken. Till slut gick det så långt att ambulanspersonal vägrade åka in i området utan poliseskort. Hyresgäster fick sin nattsömn störd och många vågade inte ens gå i närheten av vändzonen. Blendas gata upplevdes som nästan laglöst land och

Sabah Ali, Backabo och säsongsarbetare.

det var uppenbart att något behövde göras – men vad? Poseidon höll redan på att renovera det åldrande området, som består av 1 600 lägenheter byggda mellan 1969 och 1971. Här finns både låga hus och höghus. Bolaget började nu arbeta även med de mjukare värdena – med människorna som bor i Backa Röd. – Många småskaliga projekt kan göra mer nytta än ett stort, säger Marie Werner, distriktschef på Poseidon. 2007 STARTADE POSEIDON , Bostadsbolaget,

Marie Werner, distriktschef på Poseidon.

Kamila Daban, arbetar på förskola i Biskopsgården.

Stena Fastigheter och stadsdelen ett samarbetsprojekt för att ge förutsättningar för jobb för ungdomar i stadsdelen. Några år senare föddes idén hos Poseidon att växla över och satsa på mammorna i Backa Röd. – De är de viktigaste förebilderna för sina barn och har svårt att komma ut i arbetslivet, säger Marie Werner. Lite hårdraget kan man säga att många mammor med annan etnicitet än svensk lever sina liv inom området. Jag ville att de skulle komma ut och ta del av samhället. Backa Kvinnokraft, där en arbetslös mamma under sex månader erbjuds säsongsarbete. Tanken är att halvårsanställningen ska ge arbetslivskunskap, bättre språkkunskaper och ökad social säkerhet. Tvåbarnsmamman Kamila Daban från Turkiet var en av de första som fick säsongsarbete hos Poseidon. Hon har bott i området i åtta år, men haft svårt att hitta jobb i Sverige. – Min man jobbade på natten och sov på dagarna, medan jag var ensam med barnen. Det blev mycket bättre med jobbet på Poseidon. Jag lärde mig namn på blommor, fick bra gemenskap med nya arbetskamrater, tjänade pengar och lärde mig bättre svenska. 2012 STARTADE DÄRFÖR

I våras började Kamila arbeta på en förskola, där hon fortsätter också i höst. Hon tyckte om arbetet på Poseidon och skulle gärna se en längre anställning, men projektet har bara plats för en kvinna i taget. Det är heller inte tänkt att vara en permanent lösning, utan arbetet ska vara en språngbräda till andra arbetsplatser och till större kontaktnät. – Alla kvinnor vi har anställt har velat stanna kvar, säger Marie Werner. Man blir trygg och trivs med uppgifter och arbetskamrater.

» Vi vill inspirera till att söka andra arbeten.«

MARIE WERNER, POSEIDONS DISTRIKTSCHEF I BACKA

Men syftet har aldrig varit ett permanent jobb hos oss utan vi vill inspirera till att söka andra arbeten. Kamila har fått jobb på förskolan och en annan av kvinnorna fick jobb inom äldrevården i Västra Frölunda. När

arbetsgivare ringer hit för att ta referenser är det ett tecken på att vi har lyckats. ATT ENSTAKA KVINNORS trädgårdsarbete kan

vara ett sätt att få bort bråk och skadegörelse

Mötesplats Backa

Folkhögskoleverksamhet

Ungdomsråd

Ska vara en plats för Backabor, och andra människor, i alla åldrar att mötas för samtal, föreningsaktiviteter, hobbyverksamheter med mera. Den permanenta lokalen ska ligga i de planerade nya kvarteren vid Backa Kyrkogata, men i väntan på att de blir klara ska mötesplatsen finnas i tillfälliga lokaler i Backa eller Brunnsbo.

Göteborgs folkhögskola erbjuder tre utbildningar i Backa och Biskopsgården för personer med försörjningsstöd; måltidsbiträde/lokalvårdare, personlig assistent samt en SFI-kurs (Svenska för invandrare) med praktik.

Ger ungdomar mellan tolv och 19 år ökade möjligheter att påverka sin stadsdel. Lokala grupper bildas i områden som Tuve, Kärra och Backa, som varje månad skickar representanter till Norra Hisingens ungdomsråd. Rådet förvaltar en pott pengar, som gör att ungdomar kan söka bidrag till konkreta idéer.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

SHUTTERSTOCK

FLER INITIATIV FÖR SOCIAL HÅLLBARHET

| stad för alla

» I dag är läget ett helt annat « i centrala Backa 2008 och då var läget kaotiskt. Det var mer regel än undantag med bråk och stök. Ett gäng på 30–35 personer tog sig rätten att diktera villkoren och förstöra, för både polis och allmänhet, i Backa Röd. Det förekom bilbränder, skjutningar och stenkastning – och så stängde ungdomarna bommarna så att vi inte skulle kunna komma in i eller ut ur området med bil. Innan jag började arbeta i Backa var en grupp poliser ganska offensiva här, men sedan försökte vi skapa dialog och arbeta mer förebyggande. Man kan alltid diskutera vad som är bäst. De här killarna gillar inte poliser, men vi har varit beredda att ta diskussionen och försöka nå dem med våra argument. Jag tror inte att vi kan straffa bort alla problem. ”JAG BÖRJADE JOBBA

från ett område kan verka långsökt, men enligt Marie Werner är det just den sortens lokalt engagemang som kan spela roll. Om ungdomar i Backa Röd vet att det är någons mamma, eller grannkvinna som man faktiskt känner, som har fixat planteringarna så minskar lusten att förstöra. Sabah Ali instämmer: – Nu hejar jag på alla i området. De säger ”Hej Sabah, hur går det?”. Jag har lärt känna jättemånga människor, säger hon. HON MINNS TIDEN

med bråk och skadegör-

else med fasa. – Ungdomarna körde med motorcyklar mitt i natten. Motorerna bullrade utanför vårt fönster. Min man skulle upp tidigt och köra buss och fick aldrig sova. Det var brända bilar, ungdomarna sköt med pistol och polisen kom ofta. Ibland ville man inte gå ut. Men samtidigt trivs Sabah Ali och betonar att allt är mycket lugnare nu. – Vi har kompisar i Mölnlycke som säger att vi borde köpa radhus där. De undrar hur vi kan bo på Hisingen, men jag tycker att det är jättebra. Det finns mycket med området som jag älskar, och barnen känner sig hemma.

MARIE WERNER TYCKER att bilden av Backa Röd som problemområde är något överdriven och orättvis, men konstaterar att hon under sina tio år som distriktschef hela tiden har arbetat med åtgärder och projekt för att förbättra områdets miljö och status. Arbetet är inte färdigt, men mycket tyder på att det går åt rätt håll. Ska Marie Werner ge råd till andra stadsdelar eller fastighetsägare med problem, så är det att se till individnivå. – Det är så lätt att säga att ”dom är såna” eller ”det går inte att samarbeta med den gruppen”. Men vi är alla olika, alla är individer. Det handlar om att möta människor på rätt plats och i rätt tid. •

Vill du veta mer? Gå in på:goteborg.se/norrahisingen, socialhallbarhet.se/helastaden eller poseidon.goteborg.se. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

JAG HAR FÖRSÖKT fokusera på vad polisen, kommunen, bostadsbolagen och andra aktörer kan göra tillsammans. Poseidon hade ju ett projekt där kriminella killar fick arbete. Vi var kanske naiva, för det har inte gått jättebra för alla av dem. Samtidigt var det viktigt att erbjuda ett alternativ till att vara kriminell. Det gav oss möjlighet att vinna lite tid för att få ihop vår samverkan, och vi fick även mer kunskap om hur man kan arbeta med den här målgruppen. Många har inga kamrater utanför den kriminella världen och du tjänar snabbare pengar på att sälja femmor (fem gram hasch) än att jobba 40 timmar i veckan. Därför är det viktigt att fånga upp ungdomarna redan i skolan för att ge dem andra förebilder. De som var med i projektet såg att polisen, kommunen och Poseidon har viljan att hjälpa till. Vill de ha hjälp vet de var vi finns. Vi behöver också få med familjerna och därför är projektet med jobb till områdets mammor ett jättebra initiativ. I DAG ÄR läget i centrala Backa ett helt annat. Visst finns kriminalitet, men kärngänget består av sex-sju personer – inte trettio. Vissa killar har tagit sitt förnuft till fånga och slagit in på en annan väg. Andra har träffat någon tjej och lugnat ner sig. Några har hamnat på kåken, men det har i alla fall inte fyllts på med lika många nya kriminella. Förhoppningsvis har vi gjort en del saker rätt.” •

HÅKAN BREDINGE, OMRÅDESPOLIS I BACKA

skola | O R D & B I L D : S A N N A P E R S S O N

TIDIGA INSATSER MINSKAR SKOLKET Tydligare rutiner vid skolk ska höja närvaron i grundskolan. För Vilma Ridderstråle på Sannaskolan vände det tack vare tidiga insatser. LÄRANDE

ilma Ridderstråle går i åttan på Sannaskolan i Majorna. För drygt ett år sedan började hon hamna efter i skolan. – Jag gick och lade mig för sent och hade väldigt svårt att komma upp på morgnarna, säger hon. Ett tag missade jag nästan hälften av alla lektioner och det kändes inte alls bra. VÅRTERMINEN 2015 BÖRJADE Sannaskolan, precis som övriga sju kommunala skolor i Majorna-Linné, arbeta strukturerat för att minska frånvaron i grundskolan. Inom ramen för det så kallade Närvaroprojektet följer lärare, elevhälsoteamet och rektor tydliga rutiner när en elev inte kommer till skolan. Skolan tar snabbt kontakt med föräldrarna och en kurator träffar eleven. Tillsammans gör de en kartläggning för att ta reda på hur eleven mår och vad som behövs för att bryta skolket.

– Ungdomarna blir mer synliga, vi lyssnar mycket på dem och är flera som är inblandade. Det skapar trygghet för eleven, föräldrarna och även för oss pedagoger, säger Monika Mårtensson, Vilmas mentor och klassföreståndare. Även när en elev har ovanligt stor sjukfrånvaro kopplas elevhälsoteamet in för att ta reda på hur barnet mår och om det finns psykisk ohälsa. Dessutom får lärarna på de åtta skolorna varje månad närvarostatistik för alla elever. När Vilma Ridderstråles lärare noterade att hon inte kom på lektionerna kopplades alla nyckelpersoner in. Sedan dröjde det inte länge förrän hon var tillbaka i skolan. – Många engagerade sig i mig på ett annat sätt än tidigare och jag blev lyssnad på, säger Vilma. Stödet motiverade mig och det kändes jättebra när betygen blev bättre. • Vill du läsa mer om projektet? Gå in på: http://pivi. socialhallbarhet.se/okad-skolnarvaro-i-majorna-linne/

Närvaroprojektet i Majorna-Linné 37 procent alla elever i årskurs 1–9 i Majorna-Linné var ogiltigt frånvarande vid något tillfälle under vårterminen 2015. De flesta skolkade någon enstaka gång. 237 elever (av totalt 3 107) hade större problem och mer frånvaro. Under våren gick ett trettiotal elever igenom alla stegen i Närvaroprojektet. Syftet är att öka antalet elever med godkända betyg samt förebygga utanförskap, psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk.

Fem steg för att fånga upp eleven 1. Ett–tre skolktillfällen – läraren ringer hem till föräldrarna. 2. Efter fjärde tillfället – möte mellan lärare, elev och föräldrar. Även vid skolktillfälle fem och sex ringer läraren hem till föräldrarna. 3. Efter sjunde tillfället – elev och skolkurator gör tillsammans upp en handlingsplan. 4. Därefter – rektor kallar till elevstödjarkonferens med socialsekreterare. 5. Uppföljning

ENIGA. Engagemanget från bland annat klassföreståndaren Monika Mårtensson hjälpte Vilma Ridderstråle tillbaka på rätt spår.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

O R D : G U S TA F H Ö Ö K B I L D : S H U T T E R S TO C K

| noterat

TRÄD PROVLYFTS I ALLÉN UNDER HÖSTEN PÅBÖRJAR Trafikverket arbetena i Göteborg inför byggstarten av Västlänken. Den stora järnvägstunneln ska börja byggas 2018 och innan dess kommer ledningar att läggas om på flera platser i staden. Trafikverket ska även kartlägga rötterna på ett antal skyddsvärda träd i Haga och i Nya Allén ska enstaka träd provlyftas för att ta reda på om de går att flytta under byggtiden.

VÄSTLÄNKEN

Mer information på: trafikverket.se/vastlanken

Jubileumssatsning igång BOSTÄDER

GÖTEBORG BEHÖVER

fler bostäder och lagom till stadens 400-årsfirande år 2021 ska 7 000 extra lägenheter ha byggts, utöver den normala produktionen som för närvarande är knappt 3 000 bostäder per år. Den så kallade Jubileumssatsningen omfattar cirka 30 detaljplaner på såväl kommunägd som privatägd mark. Hittills har 20 projekt satts igång, bland annat på Mandolingatan, Långströmsgatan, Lager-

strömsplatsen och i Kallebäck (gamla mejeriet). Det ska byggas både hyresrätter och bostadsrätter. Alla hyresrätter kommer att fördelas via Boplats Göteborg och handlar det om bostadsrätter får man kontakta respektive bolag för intresseanmälan. Första byggstart för Jubileumssatsningen är planerad till 2018. Mer information på: goteborg.se/byggabo

SKARPA HJÄRNOR DISKUTERAR FRAMTID INSPIRATION VILL DU VARA med när några av världens ledande forskare, bland annat tidigare nobelpristagare, diskuterar intelligens? Då kan du besöka Nobel Week Dialogue, som hålls på Svenska Mässan den 9 december. Temat för dialogdagen är The future of intelligence och några av frågorna som kommer att tas upp är ”hur kommer lärande att

förändras de kommande årtiondena?” och ”vad ska människor göra när robotar tar över fler och fler av våra uppgifter?”. – Detta är en jättechans för studenter och forskare att få inspiration och knyta kontakter. Och givetvis för göteborgare som vill lyssna på väldigt intressanta samtal, säger Stefan Gadd på Göteborg & Co.

Inträdet är gratis men man måste anmäla sig. Gör detta och läs mer om programmet på www.nobelweekdialogue.org. Samtalen hålls på engelska. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Gratis hjälp i matte SKOLA VILL DU HA stöttning i matematik efter skoltid? Då kan du gå in på nätchatten Mattecoach, där lärarstudenter som läst matematik och pedagogik hjälper till med alla typer av frågor. Den vänder sig till elever från årskurs 6 till och med sista året på gymnasiet. Tjänsten är gratis och öppen måndag–torsdag klockan 17–20. Mattecoach är ett samarbete mellan några kommuner och universitet, däribland Göteborgs Stad och Göteborgs Universitet.

Nätchatten Mattecoach hittar du på: www.mattecoach.se

ACTIONPARK ÖPPNAS I TYNNERED HJULSPORT GÖTEBORG FÅR SNART en ny actionpark för hjulsport. Den ska ligga i Bergkristallparken i Tynnered och beräknas vara klar i slutet av november. Här kommer man att kunna åka skateboard, kickbike och BMX. Den 460 kvadratmeter stora parken byggs i betong och innehåller ramper, kantstenar och räcken för hinderåkning. Actionparken ingår i en större upprustning av Bergkristallparken och ungdomar i området har, via en lokal skejtförening, fått tycka till kring utformningen.

leva & bo | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : A N N A- L E N A LU N D QV I S T

”DET KÄNNS ATT JAG BLIR SEDD OCH HÖRD” Satsningen Attraktiv hemtjänst har ökat inflytandet för omsorgstagarna. Nu får de vara med och styra sin vardag och bestämma vilken hjälp de vill ha. För personalen innebär det nya upplägget mindre stress och mer tid för omsorgstagaren. INFLYTANDE

en frodig trädgård i Askim sitter Peder Heyman på sin uteplats. Han opererades nyligen för spinal stenos efter att i flera år ha levt med smärta i ryggen. Läkarna plockade bort benbitar och brosk ur fem ryggkotor, för att minska trycket på nerverna, och nu väntar ett par månaders rehabilitering för sextiofemårige Peder. – En av mina döttrar tog kontakt med hemtjänsten. Jag visste inte ens att jag kunde få hjälp, säger han.

PEDER HAR BOTT i sin villa sedan 2004. Badrummet ligger i källaren och sovrummet på övervåningen och efter operationen har det blivit svårare att ta sig runt i hemmet. Sedan början av sommaren får han därför hjälp av hemtjänsten med att städa, tvätta, moppa golvet, plocka ur diskmaskinen och hämta posten. Ann Stålnacke är undersköterska på hemtjänsten i Askim och har varit Peders främsta kontakt sedan han beviljades hemtjänst. Hon ansvarar för att samordna all inledande kontakt med sjuksköterskor, sjukgymnaster och annan personal. Ann Stålnacke och Peder har satt sig ner och bestämt vad hemtjänsten ska hjälpa honom med och satt upp ett individuellt mål. I Peders fall är målet att han ska vara smärtfri medan ryggen läker. Under dagens besök får han hjälp med att hänga upp tvätten på en lina mellan två träd. – Det känns väldigt tryggt att någon kommer hem till mig varje dag och har koll på om jag har råkat ut för något, säger Peder.

Attraktiv hemtjänst med rambeslut började tillämpas i somras (Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen var först ut) och har alltså inneburit att omsorgstagaren har större möjlighet att påverka sin hemtjänst. Via rambeslutet tilldelas personen ett visst antal timmar per vecka. Sedan kan tiden användas efter egna önskemål, men inom ramen för behovet av vård och omsorg. – Peder kan till exempel bestämma att han vill ta en promenad i stället för att få huset städat, säger Ann Stålnacke. HEMTJÄNSTEN UTFÖR ALLTSÅ inte trädgårdseller fastighetsskötsel eller andra uppgifter som kräver fackkunskap, men vill omsorgstagaren exempelvis ha hjälp med att handla mat, baka en kaka, göra ett särskilt inköp, gå till frisören eller bara sitta och fika i trädgården så går det bra. – Systemet är väldigt flexibelt och det känns verkligen att jag blir sedd och hörd, säger Peder. Om hemtjänstpersonalen har planerat att städa mitt kök, men jag hellre

Rambeslut – så fungerar det Under hösten införs successivt möjlighet till så kallat rambeslut för den som behöver hemtjänst. Handläggaren bedömer behovet av stöd och fattar beslut om antalet timmar per vecka. Sedan får omsorgstagaren, tillsammans med hemtjänstpersonalen, i större utsträckning än tidigare bestämma över tiden och vad han eller hon vill få hjälp med. Det blir mer fokus på individens önskemål. Runtom i Göteborg har det tillsatts 40 omsorgshandledare, vilket är helt nya tjänster.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

3 CHATTA OM HEMTJÄNSTEN Ställ dina frågor om hemtjänsten och om äldreomsorgen. Jörgen Samuelsson, avdelningschef för äldreomsorgsfrågor på stadsledningskontoret, och Annelie Snis, sektorschef för äldreomsorgen i Västra Göteborg, svarar på dina frågor. Tisdag 20 oktober kl 15–16 chatt.goteborg.se

» Den främsta styrkan med Attraktiv hemtjänst är omsorgstagarens ökade inflytande, men det nya upplägget gynnar oss som jobbar också. « ANN STÅHLNACKE, UNDERSKÖTERSKA INOM HEMTJÄNSTEN

vill ha hjälp med att röja på övervåningen så Peder Heyman 65, omsorgstagare i Askim. har det inte varit några problem. Ann Stålnacke fyller i: – Den främsta styrkan med Attraktiv hemtjänst är omsorgstagarens ökade inflytande, men det nya upplägget gynnar oss som jobbar också. Vi får mer tid för personliga möten med dem vi besöker och det blir mindre av att stressa vidare till nästa besök. Vi ”äger” Ann Stålnacke, underhela den avsatta tiden tillsammans med om- sköterska vid hemtjänsten sorgstagaren. • i Askim-Frölunda-Högsbo. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

SAKER SOM GÖR HEMTJÄNSTEN MER ATTRAKTIV

VÄLFÄRDSTEKNOLOGI: Fler tekniska innovationer och digitala tjänster kan komplettera hemtjänsten. Först ut är en så kallad trygghetskamera som gör det möjligt att få tillsyn via en webbkamera utan att bli väckt på natten. Tjänsten är valfri och kompletterar eller ersätter ordinarie besök. Digitala tjänster ingår i stadens satsning på e-samhället och syftar bland annat till att utveckla servicen.

IT-STÖD FÖR PERSONALEN: Nytt tekniskt stöd till personalen ska underlätta planering, dokumentation och uppföljning. Tekniken ska även göra det lättare för omsorgstagaren att själv vara delaktig i planeringen.

ATTRAKTIVT ARBETE: Hemtjänsten i Göteborgs Stad behöver anställa minst 350 undersköterskor varje år fram till 2020. För att göra arbetet mer attraktivt vill staden bland annat satsa på introduktion, handledning, kompetensutveckling och nya karriärvägar för de anställda. En ny befattning som införs är omsorgshandledare, som ska stötta personalen i de nya arbetsmetoderna.

… och nu ökar valfriheten I juni antog kommunfullmäktige Lagen om valfrihet i hemtjänsten (LOV). Den innebär att fler aktörer – till exempel privata företag, stiftelser och kooperativ – släpps in på hemtjänstmarknaden. Individen får möjlighet att själv välja vilken utförare som utför hemtjänsten. Innan LOV kan införas i staden krävs dock omfattande förberedelser, som att gå igenom regelverk och ställa kvalitetskrav. Arbetet har påbörjats men exakt startdatum är inte spikat.

leva & bo | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : A N N A- L E N A LU N D QV I S T

Göteborgs Stad storsatsar på boenden för äldre personer. Fler ska kunna få anpassad bostad och när fyrtiotalisterna blir gamla behövs tvåtusen nya äldreboendelägenheter. ÄLDREOMSORG

Göteborg rustar för äldreboom e kommande åren växer gruppen äldre göteborgare. Eftersom många människor vill bo kvar hemma så länge som möjligt satsar staden på fler tillgänglighetsanpassade

bostäder. – Vi måste kunna erbjuda bra alternativ och då är det viktigt med tillgängliga och trygga lägenheter, säger Jörgen Samuelsson, avdelningschef på stadsledningskontoret.

Jörgen Samuelsson, avdelningschef på stadsledningskontoret.

I E T T S Å K A L L A T trygghetsboende har lägenheterna anpassats för personer över 70 år. Här finns bland annat funktionella badrum, inga eller låga trösklar, gemensamma lokaler för umgänge samt en trygghetsvärd. – Målet är att skapa tusen nya trygghetsbostäder till och med år 2018. Från och med 2020 och femton år framåt kommer den stora gruppen fyrtiotalister att behöva allt mer vård och omsorg. Under den perioden behöver det byggas tvåtusen nya äldreboendelägenheter, att läggas till dagens cirka

DEN VÄNTANDE ÄLDREPUCKELN

23 000

ÅR 2020

35 000

ÅR 2035

Antal invånare över 80 år

40 000 30 000 20 000 0

Göteborgs Stads prognos visar att antalet invånare över 80 år kommer att bli 50 procent fler åren 2020–2035. En ökning från cirka 23 000 till 35 000.

fyratusen. På ett äldreboende finns omsorgspersonal tillgänglig dygnet runt och hit flyttar personer som behöver mer daglig hjälp än vad hemtjänsten kan erbjuda. Ansökningsprocessen ser olika ut beroende på vilken typ av boende det handlar om. Söker du ett så kallat mellanboende – seniorboende eller trygghetsboende – går du via Boplats Göteborg, som tillämpar ett kösystem. För att få plats på ett äldreboende ansöker du däremot hos biståndshandläggaren i din stadsdel. Man har rätt att lämna önskemål om äldreboendelägenhet i valfri stadsdel och även om en viss sorts boende, men väntetiderna kan skilja sig ganska mycket. – De allra flesta får ett erbjudande om äldreboendelägenhet inom tre månader, men har man särskilda behov kan väntetiden bli längre, säger Jörgen Samuelsson. – Behöver man flytta till ett äldreboende ska det ske inom rimlig tid. Samtidigt är det oftast den sista flytten man gör i sitt liv, så det är extra viktigt att det blir en bra lägenhet i ett område man trivs i. •

Olika behov – olika boenden Seniorboende (för vuxna över 50 år) är lägenheter som har gjorts mer tillgängliga för äldre. Förmedlingen av lägenheter sker via Boplats Göteborg. Ställ dig i kö tidigt. • Trygghetsboende (för vuxna över 70 år) är tillgänglighetsanpassade lägenheter med gemensamma lokaler och aktiviteter samt en trygghetsvärd. Förmedlingen av lägenheter sker via Boplats Göteborg och utgår från ett kösystem. • Äldreboende, med omsorgspersonal, söker man till när behovet uppstår. Ansökan lämnas till biståndshandläggaren i din stadsdel och bedömningen görs utifrån socialtjänstlagen. Du kan ange önskemål om äldreboende i vilken stadsdel du vill.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

ORD & BILD: SANNA PERSSON

| miljö

Nu avgiftas förskolan Barn mår bra av att leka – och små barn upptäcker världen genom munnen. På förskolorna runt om i staden rensar pedagogerna och barnen nu ut prylar som innehåller farliga kemikalier. FÖRSKOLA

reårige Jibril Egga går på Blåsvädersgatans förskola i Biskopsgården. När Vårt Göteborg hälsar på plockar han och några kompisar bort gamla leksaker tillsammans med pedagogen Admira Besirovic. – De här måste man lämna bort, säger Jibril och pekar på några batterier i en isärskruvad hemtelefon. U N D E R N Å G R A M Å N A D E R har barnen på förskolan fått lära sig mer om leksaker, till exempel att de kan innehålla ämnen som inte är bra för människor. Pedagogerna har skruvat isär en trasig dvd-spelare och annan elektronik för att barnen ska kunna se och prata om de farliga delarna. Arbetet är ett led i projektet Giftfri förskola, som pågår i Göteborgs Stad. Det handlar bland annat om att alla förskolor ska rensa ut gammal elektronik, äldre pysselmaterial, gamla plastprodukter av PVC, vissa köks- och matlagningsredskap, gamla däckgungor och äldre madrasser. Det har tagits fram stödmaterial med fakta om faror och tips på åtgärder och Blåsvädersgatans förskola var en av de första som kom igång med arbetet. – Materialet var till stor hjälp när vi skulle prata om kemikalier i leksaker, säger Admira Besirovic. Att till exempel kunna visa märkningar man ska titta efter gör det lättare att vara pedagogisk. Fyraåriga Atike Altinkaynak instämmer: – Svanenmärket är bra. PÅ BLÅSVÄDERSGATANS FÖRSKOLA pratar pedagogerna sedan länge med barnen om ekologisk mat och om varför det är viktigt att djur inte äter sådant som är farligt för människor. På förskolan finns även två komposter, som barnen hjälps åt att sköta. Nu kompletteras det arbetet med att barnen och personalen regelbundet samlar in prylar som skulle kunna vara farliga och lägger dem i en särskild låda. Sedan pratar barnen och pedagogerna tillsammans om varje pryl. Barnen har fått upp intresset för miljön och kommer ofta med nyfikna

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

frågor. Det är även tydligt att de nya kunskaperna har fått fäste. – Mjuk plast som är klibbig ska man slänga, säger sexårige Amar Durnisevic. Jag hittade en klibbig boll hemma, så den slängde jag. •

Amar Durnisevic, Atike Altinkaynak samt Jibril Egga och hans storasyster Fatima slänger hälsofarliga leksaker tillsammans med pedagogen Admira Besirovic.

PÅ BILDEN:

Vill du läsa mer om projektet? Gå in på: www.miljoutbildning.goteborg.se och klicka på Giftfri förskola.

Så undviker du skadliga kemikalier Släng mjuka platsleksaker som är klibbiga, luktar eller är tillverkade före 2007 (de kan innehålla skadliga mjukgörare och tungmetaller).

Tillaga och förvara mat i glas, porslin eller rostfritt stål – inte i plast eller teflon (när plast värms upp frigörs kemikalier som kan hamna i maten).

Låt inte barnen leka med uttjänt elektronik, billiga metallsmycken eller saker i konstskinn.

Välj ekologisk mat för att undvika bekämpningsmedel.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

stadsbyggnad | O R D : F R E D R I K F E R M É N

V I S I O N S S K I S S : T E A M VA N D K U N S T E N

LINBANA BINDER IHOP STADEN

Över älven i luften Linbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen? Om fem år kan den vara verklighet. NY KOLLEKTIVTRAFIK

öteborgs Stad arbetar för att binda ihop staden över älven. Den nya Hisingsbron ingår i visionen och en annan pusselbit är linbana. Trafikkontoret tittar på tio tänkbara linbanelinjer runtom i Göteborg och planeringen har kommit längst vad gäller sträckningen Järntorget– Wieselgrensplatsen, med en mellanstation på Lindholmen. – I somras gick detaljplanen för Järnvågen, som är en del av området kring Masthuggskajen, ut på samråd. I den ingick en linbanestation, säger Per Bergström Jonsson på trafikkontoret. – Linbana över älven är ett av projekten inför Göteborgs 400-årsfirande 2021, men går allt som vi hoppas kan den vara färdig ett år före jubileet. LINBANA ÄR ETT förhållandevis billigt sätt att knyta ihop Hisingen med södra älvstranden. Att bygga en sträckning över Göta älv beräknas kosta 300–400 miljoner kronor och sedan är såväl energiförbrukning som driftkostnad relativt låg. En annan fördel är att en linbana tar upp ganska lite landyta. – Räknar man bort tornfundamenten, som inte är stora, så ryms en station på ett våningsplan i en byggnad, säger Per Bergström Jonsson.

– Och så kan man binda ihop de stora kollektivtrafikstråken på andra platser än Centralstationen. En linbana skulle kunna bidra till att fler väljer att åka kollektivt. Än så länge har Göteborgs satsning på linbana dock inte fått grönt ljus. Innan pionjärprojektet kan bli allvar krävs att både kommunfullmäktige och externa instanser – till exempel länsstyrelsen, Västtrafik och Transportstyrelsen – säger ja. •

En del av det kollektiva resandet Linbanestationerna blir bemannade och gondolerna rymmer 25–30 personer. De har plats även för rullstolar, cyklar och barnvagnar. Tanken är att ha avgångar var 45:e sekund. Linbana över älven är ursprungligen ett medborgarförslag och kom fram under den medborgardialog som hölls inför 400-årsfirandet. Vilken betalningsmodell som ska användas för linbaneresor är ännu inte klart. Läs mer på: www.goteborg.se/linbana Kontakt: linbanor@trafikkontoret.goteborg.se

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

O R D : F R E D R I K F E R M É N B I L D : A N N A L E D I N W I R É N

JOEL ALME & GÖTEBORG

Hemvändaren delar med sig av sitt Göteborg. GULDKORN

MEXIKANSKA MONARKIN En kompis till mig var med och startade restaurangen Mexikanska Monarkin. Det är ett underbart ställe för alla som gillar mex-käk. Deras fisktacos är fantastiskt goda och väl värda besöket.

RÖRÖ Rörö är en väldigt speciell ö som ligger i norra skärgården. Två tredjedelar av ön är naturreservat, som bland annat består av bokskog. Eftersom vinden har legat på från samma håll så lutar den lite grann. På ön finns även vackra klapperstensstränder och hästar går runt och betar fritt. Att gå runt på Rörö ger samma känsla som att promenera i en ort vid Medelhavet.

MUG Är du det minsta intresserad av Göteborgs musikscen måste du besöka musikaffären MUG, Musik Utan Gränser. Väl där ska du hälsa på Bruce Emms, som har jobbat där i trettio år. Bruce kan berätta en massa intressant musikhistoria från Göteborg och är väldigt varmhjärtad. Till exempel hjälpar han gärna ungdomar med deras första gitarr.

EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR... ... Man borde öppna upp lite och se till att det inte är så mycket bilar överallt. Och ta bort Stenas Danmarksterminal, så det blir mer kontakt med vattnet. Varför inte ta bort kasinot också? Spelmissbruk kan människor ägna sig åt på nätet.

Joel Alme Ålder: 35 år. Familj: Fru och två barn. Bor: I Stockholm, men flyttar ”hem” till Göteborg till sommaren. Uppvuxen i: Linnéstaden. Gör: Musiker, turnerar nu med nya albumet ”Flyktligan”. När jag är ledig: Brukar kuta eller promenera. E NEEH N NÅH H LÅ Å LL B LLA LBB RA ASRRTA SSTA TA D –D DÖ––PÖ Ö PPE PPN PEEFÖ N N FÖ FÖ R VÄ RR VÄ VÄ R LR D RLL ED D NEEN N

| mitt göteborg

destination | O R D : F R E D R I K F E R M É N

B I L D : A N N A S I GVA R D S S O N & S H U T T E R S TO C K

"SOM ATT ANSÖKA OM ETT OS" Göteborg är en populär stad för kongresser och andra stora möten. Det betyder mycket för besöksnäringen och skapar många jobb. Men konkurrensen är hård och att försöka få ett möte till staden liknar att söka ett OS. MÖTEN

ommaren 2006 arrangerades EM i friidrott på Ullevi och i samband med detta besökte många viktiga gäster Göteborg. En av dessa var Andrea Bauer, som representerade en europeisk organisation för experter inom nukleärmedicin. – Hon tyckte att Göteborg var helt fantastiskt och vi såg till att hon fick träffa ledande forskare på Sahlgrenska och även se mötesanläggningar och hotell, säger Annika Hallman, operativt ansvarig för möten på Göteborg & Co. I oktober 2014 samlades 5 400 delegater till kongressen European Association of Nuclear Medicine i Svenska Mässan – en direkt följd av Andrea Bauers besök i augusti 2006. Åtta år för att få ett stort arrangemang till Göteborg är lång tid, men inte ovanligt. Efter att första kontakten tagits följer en process med anbud, inspektionsresor och till sist en sluten omröstning där de ansökande städerna ställs mot varandra. VARJE PERSON SOM deltar på ett möte bor på hotell, äter

på restaurang, shoppar och åker taxi. I genomsnitt spenderar han eller hon 3 700 kronor per dygn. Det betyder alltså mycket för det lokala näringslivet och för sysselsättningen. De senaste åren har det byggts nya stora hotell som Clarion Hotel Post och Radisson Blu Riverside. Dessutom har Svenska Mässans satsning med ett tredje torn skapat norra Europas största mötesanläggning med allt under samma tak. – Det är investeringar som ökar stadens konkurrenskraft. Vi blir intressanta för möten av större storlek än tidigare, säger Annika Hallman.

A L L T F L E R L Ä N D E R – bland annat Kina, Sydkorea och Färöarna – satsar stort på att bygga mötesanläggningar och hotell. I Europa är städer som Hamburg, Rotterdam och Valencia nya starka konkurrenter. Göteborg har dock fördelar som inte många kan matcha, främst de korta avstånden. Man kan promenera eller ta en spårvagn till det mesta, vilket sparar tid och upplevs som positivt.

För att bearbeta arrangörerna har Göteborg & Co knutit till sig flera hundra mötesambassadörer som använder sina egna nätverk för att lansera Göteborg som kongresstad. Ofta handlar det om professorer eller forskare, men det kan även vara en kaféägare. Det var till exempel tack vare Matts Johansson på da Matteo som den stora kaffemässan World of Coffee hölls i Göteborg i år. – Vi försöker bredda oss och hitta ambassadörer inom nya områden, säger Annika Hallman. Det finns oerhört mycket kompetens att ta vara på. Det är tack vare den som Göteborg hör till Europas ledande mötesstäder. •

Vill du läsa mer om stadens mässor? Gå in på: corporate.goteborg.com/ valj-goteborg/moten/

Största kongresserna 2014/2015

1 2 3 4 5

Tandläkarstämman

(9 000 delegater)

Euro Attractions Show

3 700 kr

Varje person som deltar på ett möte bor på hotell, äter på restaurang, shoppar och åker taxi. I genomsnitt spenderar han eller hon 3 700 kronor per dygn. Det betyder alltså mycket för det lokala näringslivet och för sysselsättningen.

2,3

MILJARDER KRONOR

Turistkonsumtion genererad av Svenska Mässans samtliga besökare under 2014 (inklusive mässa, hotell, kongress och restaurang).

130

Antal kongresser som Göteborg & Co värvade till stan under 2014.

(8 000 delegater)

European Association of Nuclear Medicine (5 400 delegater)

World of Coffee

(5 000 delegater)

Mänskliga Rättighetsdagarna (4 000 delegater)

Summan i kronor som delegaterna omsatte under 2014 är cirka

400 MILJONER

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

17 M DRÖ

M E N: M Ä S S A O

ÅLL

BAR HE T

Ulrika Liss-Daniels Vd för Svenska Mässan Mässor & Möten AB. Brinner för möten som är nyskapande och oväntade. Vilken mässa vill du tipsa göteborgarna om i höst? – För allmänheten är det Kunskap & Framtid. Den hålls 19–21 november och är en inspirationsmässa för den som ska söka till någon eftergymnasial utbildning. Vad händer på mässfronten under 2016? – Vi ska förbättra och utöka flera av våra mässor. Bland annat kommer 2015 års nyhet, Göteborg Vin & Deli, att bli ännu större. Vad gäller En Öl & Whiskymässa är intresset stort och där har vi satsat än mer på delaktighet, lärande och smakprovning. Utöver detta tror vi att hundfrisyrtävlingen på My Dog kommer att göra succé.

STÖRSTA MÄSSORNA 2014 MC-MÄSSAN MY DOG

31 413 BESÖKARE

BOKMÄSSAN EUROHORSE BÅTMÄSSAN

97 133 BESÖKARE

Antal besökare 100 000

78 892 BESÖKARE

90 000

61 523 BESÖKARE

80 000 70 000

43 063 BESÖKARE

60 000 Totalt antal mässbesökare senaste fem åren: 2010: 576 000 2011: 565 000 2012: 542 000 2013: 542 000 2014: 609 000

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Vilken vore din drömmässa? – En mässa som fokuserar på en hållbar industri, ett hållbart samhälle och en hållbar livsstil. Dessa tre enheter måste fungera ihop, för det är först då som Göteborg blir en verkligt intressant stad att verka i. Vi måste se till att våra ungdomar stannar kvar och hittar rätt utbildning, att industrin kan rekrytera kompetent personal och att Göteborg rent generellt upplevs som kreativt. Jag hoppas att en sådan här mässa blir av, men den måste arrangeras i samarbete med såväl akademin som näringslivet.

Nyfiken på kommande mässor? För fullständigt program, gå in på: www.svenskamassan.se

notiser | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

B I L D : G ÖT E B O R G S TA D, H E L E N E JA K T L I N G , R E T U R E N & S H U T T E R S TO C K

TYCK TILL OM KOLLEKTIVTRAFIKEN RESANDE

VILL DU VARA

med och forma framtidens kollektivtrafik? Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Mölndal stad och Partille håller på att ta fram en målbild för kollektivtrafiken 2035. Dina åsikter är viktiga och på www.nextstop2035.se kan du läsa mer och lämna synpunkter.

HSB Living Lab – hyreshus och testarena VILL DU BLI testpilot för att ett av framtidens boenden? Då kan du som är student, doktorand eller gästforskare söka bostad i HSB Living Lab, en byggnad som är både hyreshus och testarena. Det handlar bland annat om att prova nya material och om att testa hur tekniska system fungerar tillsammans med de boende. Det kan till exempel gälla energianvändning och här är Göteborg Energi part i projektet. HSB Living Lab kommer att ligga på Chalmers campusområde, får 29 lägenheter och ska rymma även en utställningsdel, där forskningsresultat kommer att redovisas. Huset har börjat byggas och ska vara klart för inflyttning till våren.

BOENDE

Är du intresserad av att bo i HSB Living Lab? Hör av dig till Chalmers Studentbostäder eller läs mer på www.chalmersstudentbostader.se och hsb.se/hsblivinglab

BOKA FÄRDTJÄNST MED APP NU FINNS DET flera sätt att boka resor med färdtjänst eller Flexlinjen. Via färdtjänstens app, Göteborgs Stad Färdtjänsten, är det enkelt att boka resor för anhöriga och ombud. Det går också att boka resor via internet.

RESANDE

För att boka själv måste du som användare först skapa ett konto. Gå in på minaresor.goteborg.se

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

RETUREN – DÄR SKRÄPET FÅR NYTT LIV KREATIVITET

SKRÄP BRUKAR

slängas och eldas upp – men i en gammal banklokal på Selma Lagerlöfs torg får det nytt liv. Här ligger Returen, ett kreativt återvinningscenter för förskolor och skolor på Norra Hisingen. Barn och unga får skapa av återvunnet

material, till exempel plast, metall, läder, gummi, trä, papp och textilier. En lördag varje månad (närmast 28 november) är det öppet hus på Returen. Då är alla göteborgare välkomna att komma och skapa.

Följ Returen på Instagram: @returen_norrahisingen och på Facebook: Kreativt återvinningscenter.

Volvo fick Stadens nyckel UTMÄRKELSE

VOLVO CARS

tidigare i år med Stadens nyckel, en utmärkelse som Business Region Göteborg (BRG) delar ut för viktiga etableringar i Göteborgsregionen. I fjol invigde företaget en ny karossfabrik i Göteborg och har nu 13 500 anställda i regionen. – Volvo är viktigt inte bara för man har många anställda, utan också för att fordonsindustrin är en stor innovationsmotor, säger Henrik Einarsson på BRG. BELÖNADES

Leif Pagrotsky, ordförande i BRG, delade ut nyckeln till Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars. Den är en kopia av den nyckel från 1400-talet som arkeologer funnit i Nya Lödöse.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

O R D : G U S TA F H Ö Ö K B I L D : S H U T T E R S TO C K

| infrastruktur

Utmaning med Västlänken:

GÅR DET ATT BYGGA I LERA? Västlänken kommer att bli Sveriges näst längsta järnvägstunnel. Merparten byggs i berg men drygt två kilometer ska gå genom lera. Trafikverket står inför en geoteknisk utmaning av stora mått – men är väl förberett. – Erfarenheterna från Götatunneln är guld värda. Man kan säga att vi redan har tränat på matcharenan, säger Leif Jendeby, docent i geoteknik. STADSBYGGNAD

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

infrastruktur | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

FOTO : L A N T M ÄT E R I E T (2012 I L L U S T R AT I O N : R U B R I K

ästlänken är en gigantisk infrastruktursatsning. Tjugo miljarder kronor investeras för att förbättra tågtrafiken till och från Göteborg. Byggstarten är planerad till 2018 med målet att trafiken börjar rulla 2026. Leif Jendeby, Med tanke på att stora delar av Göteborg docent i geoteknik, har lagt den tekniska grunvilar på lera har byggteknik hamnat i fokus. den till byggandet av Man skulle kunna koka ner undringarna till Västlänken. frågan ”går det verkligen att bygga en tunnel under Göteborg med all denna lera?”. För att diskutera förutsättningar och lösningar sammanför Vårt Göteborg Leif Jendeby (ansvarig för tekniken vid byggandet av Västlänken) och Claes Alén, biträdande professor på Chalmers och medlem i projektets Claes Alén, externa expertråd. Bägge två har geoteknik biträdande professor som specialitet och erfarenhet från stora tun- på Chalmers och medlem i projektets externa nelprojekt. expertråd. – Trafikverket har goda kunskaper vad gäller att bygga tunnlar i lera, men det är tre till fem gånger dyrare att bygga i lera än att bygga i berg, säger Leif Jendeby, som under flera år har varit tekniskt ansvarig för Västlänken på Trafikverket.

att schaktväggarna ska vara stabila byggs temporära stödväggar, i stål eller betong, som man sedan schaktar emellan. Stödväggarna ska även hindra grundvatten från att rinna in i schaktet. – Sedan påverkas arbetet av om stödväggarna går ner till berget eller inte, säger Leif Jendeby. När det inte är berg i botten kan leran i botten av schaktet ”komma upp” om man inte vidtar åtgärder. Här är sträckan mellan Kvarnberget och Skansen Lejonet en utmaning och det djupaste stället utan fast botten är vid Rosenlundskanalen. Där jobbade vi redan med Götatunneln, men nu går vi lite djupare. Arbetet med Götatunneln gav viktiga lärdomar vad gäller schaktning och stabilitet. – Innan man börjar schakta måste man täta hela schaktgropen och provpumpa i botten så att man är säker på att grundvattennivån inte sänks, säger Claes Alén. Att täta efter att ha schaktat är mycket svårare, som att täta i motvind. Leif Jendeby nickar: – Och så gäller det att ha en prognos på vad som ska hända. Om det inträffar något som inte stämmer får man inte bara fortsätta jobba, utan ta en paus tills alla oklarheter är utredda.

DET SENASTE STORA tunnelbygget i Göteborg var Götatunneln. I det V A D G Ä L L E R G R U N D V A T T N E T är övergångar mellan projektet jobbade Leif Jendeby först som entreprenör och sedan som lera och berg extra kritiska. Är man inte noggrann kan beställare medan Claes Alén satt i expertrådet och georådet. grundvattentrycket sänkas och då kan det uppstå sätt– Götatunneln är ett väldigt bra referensprojekt, säger Alén. ningar. Leif Jendeby fyller i: – Vad gäller grundvatten har vi lärt oss mycket från – När vi nu jobbar med Västlänken är det som att ha tränat på bygget av Citytunneln i Stockholm, säger Leif Jendematcharenan. Vi ska gå igenom samma sorts berg, schakta i samma by. Flera av specialisterna i det projektet jobbar med sorts lera och kommer att stöta på samma sorts utmaningar. Skillna- Västlänken nu. Det externa expertråd som Claes Alén ingår i består av den är att tunneln blir längre och går något djupare. Västlänken blir drygt åtta kilometer lång, varav 6,6 kilometer be- sex personer med olika specialkompetens. Rådet står av tunnel. Drygt två kilometer av tunneln går i lera och resten är neutral part när Trafikverket vill ha in synpunkter. genom berg. Där det byggs i lera utförs arbetet i öppna schakt och för – Jag såg i några kommentarsfält att jag inte skulle våga ha invändningar mot Trafikverket. I själva verket upplever jag att Trafikverket är genuint intresserat av oberoende synpunkter – och om jag inte fick gehör skulle jag inte engagera mig, säger Claes Alén. Västlänken Både Leif Jendeby och Claes Alén efterlyser en mer Västlänken blir en drygt åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt sex kilometer går i tunnel. nyanserad debatt kring Västlänken. När pendeltåg och regiontåg går under jord frigörs ytor på – Jag tror att den rätta vägen är att presentera så marknivån. Då kan övrig kollektivtrafik byggas ut och trängseln mycket fakta som möjligt, säger Leif Jendeby. minskar vid Drottningtorget och i Brunnsparken. Även tågtrafiken Claes Alén håller med: kan öka, till exempel till Borås och Trollhättan. Det blir lättare att pendla till och från Göteborg och alla i regionen får tillgång till – Det finns engagerade grupper med mycket bestämen större arbetsmarknad. da åsikter på bägge sidor, men också en stor grupp Västlänken kommer att ha tre underjordiska stationer; i mitten som man kan och bör försöka nå. • vid Göteborgs Centralstation, i Haga och vid Korsvägen.

Byggstarten är planerad till 2018 och målet är att trafiken börjar rulla 2026. Har du frågor om Västlänken? Gå till Frågelådan på goteborg.se/ frageladan. Mer information på trafikverket.se/vastlanken.

Fotnot 1: Leif Jendeby arbetar sedan i augusti på konsultföretaget Cowi. Behnam Shahriari har tagit över som teknikansvarig för Västlänken på Trafikverket. Arbetet fortsätter enligt plan och med samma teknik. Fotnot 2: I vinter invigs den 8,7 kilometer långa Hallandsåstunneln, som kommer att bli Sveriges längsta järnvägstunnel. VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

GULLBERGSVASS 6

CENTRALENOMRÅDET

FRIHAMNEN

VÄSTLÄNKEN – GENOM BERG OCH LERA

Skansen Lejonet

Den långa tågtunneln kommer att gå som en ögla genom centrala Göteborg. Merparten av sträckningen ska ligga i berg, men ungefär två kilometer går genom lera – och där måste det schaktas. Kartan visar de ställena och några extra kritiska punkter.

Nordstan/ Centralstationen Kvarnberget 3

Residenset TUNNELTYPER

HISTORISKA STADSKÄRNAN

Tunnelmynning Bergtunnel Betongtunnel i berg

Skatteverket

Betongtunnel i lera

Hagakyrkan

Tråg (järnväg nedsänkt under markytan) Bro

KORSVÄGEN

LISEBERG

SEX KÄNSLIGA PUNKTER LÄNGS STRÄCKNINGEN 1

Nordstan/ Centralstationen

Kvarnberget

Residenset

Här står hyreshus på berg och bara två meter framför fasaderna ska det grävas och sprängas ett 15 meter djupt schakt. För att säkra husen kommer berget att bultas fast undan för undan. Vid Kvarnberget får man dessutom förstärka Götatunneln, eftersom Västlänken passerar rakt ovanför.

Här går sträckningen genom berg, men det är viktigt att det inte vibrerar för mycket under byggtiden. Här krävs extra tuffa gränsvärden för vibrationer och andra rörelser. Det innebär i sin tur att arbetet utförs i mindre etapper med mindre sprängladdningar och mer förstärkningar av berget.

Skatteverket Rosenlund

P-huset i Nordstan är en tekniskt ömtålig byggnad. Annars är den stora utmaningen att det kommer att pågå flera projekt samtidigt i området. Utöver Västlänken ska det byggas ny älvbro, E45 ska sänkas och öster om Centralstationen ska det byggas nya bostäder, kontor och handel.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Pålarna som stöttar under huset tas bort och ersätts med nya pålar, anpassade efter tunneln. En balkkonstruktion i källaren ska se till att byggnaden är stabil under byggtiden. Dessutom måste allt schaktarbete ske inom täta stödväggar, för att undvika grundvattensänkningar och sättningar.

5 Hagakyrkan Sträckningen går genom berg och passerar nära kyrkan. Det kommer att borras och sprängas i små etapper för att minska vibrationerna och öka stabiliteten.

6 Skansen Lejonet Byggnaden är ett fornminne med ett underjordiskt bergrum, som Västlänken kommer att gå under. Byggtekniken anpassas.

leva & bo | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

BILD: JOHANNES BERNER

SAMARBETE FÖR UTSATTA EU-MEDBORGARE

Här får fattiga hjälp

Prick klockan tio öppnas dörrarna till Famnen, Frälsningsarméns dagcentral i Haga. Ett trettiotal människor går in, många tiggande EU-medborgare. Här kan de få en dusch och mat för en billig penning. FATTIGDOM

attiga EU-medborgare har blivit en del av gatubilden i många svenska städer. I Göteborg samarbetar staden och frivilligorganisationer för att hjälpa dem. Frälsningsarméns dagcentral i Haga fungerar som en fristad och många köar över en timme innan dörrarna slås upp. Här kan de ta en dusch, tvätta kläder eller kanske bara få en lugn stund inomhus. I kyrkorummet kan de köpa kaffe, fil eller smörgås för några få kronor. Det handlar om fattiga män och kvinnor som kommit hit från andra EU-länder för att få ihop pengar till sig själva och kanske anhöriga där hemma. – Före sommaren gjorde vi en uppskattning som visade att ungefär 400 EU-medborgare levde på boplatser i Göteborg. De flesta kommer från Rumänien, säger Teresa Woodall, som har ansvar för att samordna stadens insatser för utsatta EU-medborgare. HÖSTEN 2013 BILDADE förvaltningen tillsammans med Frälsningsarmén, Bräcke Diakoni och Stadsmissionen ett så kallat IOP, Idéburet Offentligt Partnerskap. Göteborgs Stad är med och finansierar det frivilliga arbetet. – Behovet av hjälp är väldigt stort, säger Eva Welander på Frälsningsarmén. Vi öppnade vår dagcentral i november 2013 eftersom vintern stod för dörren och antalet tiggande EU-medborgare hade ökat. Hon fortsätter: – Den blev snabbt populär och en normal dag har vi mellan 50 och 80 besökare. Här kan man boka sängplats på Bräcke Diakonis natt-

härbärge och vi har personal som talar rumänska. igång har behovet av insatser ökat och fattiga EU-medborgare har begränsad rätt till bistånd via socialtjänsten. – Det är kopplat till uppehållsrätt, vilket lite förenklat kräver en anställning, säger Teresa Woodall. Målet med IOP-samarbetet är att göra tillvaron drägligare genom att erbjuda information, möjligheter att sköta sin hygien och en plats att sova. Vad gäller barn ska vi som kommun alltid pröva om barnet befinner sig i nöd. Arbetet med de utsatta EU-medborgarna har även en internationell dimension. Till exempel var en delegation från Göteborg i somras i rumänska Buzau. Många som söker sig hit kommer från den staden. – Vi besökte platser i Buzau där misären var stor och arbetslösheten hög, säger Teresa Woodall. Därför vill vi hjälpa till att förbättra situationen på plats, till exempel väcka idéer om socialt företagande och upplysa tjänstemän hur man ansöker om EU-pengar. • SEDAN IOP DROG

Teresa Woodall, Göteborgs Stad.

Eva Welander, Frälsningsarmén.

FATTIGA EU-MEDBORGARE OCH RÄTTIGHETER Försörjningsstöd

Akuta behov

Sjukvård

För att få försörjningsstöd i Sverige krävs uppehållsrätt. Då krävs att personen är anställd, arbetssökande (med verklig möjlighet till anställning) eller egen företagare. Uppehållsrätt kräver ingen registrering och socialtjänsten gör en bedömning. En person som anses ha uppehållsrätt i mer än tre månader har samma rättigheter till stöd som en svensk medborgare.

Kommunens yttersta ansvar omfattar alla som vistas där. Så kallat nödbistånd kan begränsas till de akuta behoven, till exempel mat och logi. Finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om man vet eller kan misstänka att ett barn far illa.

Rätten till subventionerad sjukvård gäller bara personer med EU:s sjukförsäkringskort. EU-medborgare som tigger har ofta inget kort. De själva och deras barn har alltid rätt att få akut sjukvård, men måste betala hela avgiften själva. I Göteborg finns dock ett undantag. Vårdcentralen Närhälsan, som riktar sig till hemlösa, ger subventionerad vård även till EU-medborgare utan kort.

Läs mer på: goteborg.se/eumedborgare

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

»Min dröm är att få ett bättre liv«

”J

ag heter Bria Lupascu och är 54 år gammal. Min hemtrakt heter Ialomita och ligger i sydöstra Rumänien. Jag är rom, men har inte känt mig diskriminerad där hemma. Däremot är det väldigt svårt att hitta arbete, särskilt när man saknar utbildning. Min man är död sedan många år och jag måste försörja mig på egen hand. Jag har levt på resande fot och tillverkat saker, till exempel delar till apparater för att göra fruktbrännvin. På senare tid har det blivit svårare och svårare att tjäna pengar, så då lämnade jag Rumänien tillsammans med några släktingar. Vi var i Frankrike i ett år, i Strasbourg, och bodde i husvagn. Det var ganska bra där, för både kommunen och privatpersoner hjälpte till med filtar och kläder. Men det gick inte att få något jobb. Många berättade att det är lättare att tjäna pengar i Göteborg, så därför lånade jag ihop till en bussbiljett hit. Vi var nio personer som åkte. De yngre vill jobba

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

som byggarbetare och jag skulle kunna sopa gatorna. Vi har bara varit här en dryg vecka, men än så länge har det inte varit som jag hoppats. Det verkar vara omöjligt att få ett jobb, så jag har samlat burkar och flaskor för att panta. Och så tigger jag. Inte utanför någon affär, utan jag går omkring på gatorna och ber om pengar. Det känns inte alls bra. Man vill hellre ha ett jobb än att tigga. Jag brukar få mellan 50 och 70 kronor på en dag och när jag har handlat mat och medicin är det ungefär 30 kronor kvar. De flesta svenskar använder tydligen kort och har inte så mycket kontanter på sig. Min dröm är att få ett bättre liv, oavsett var jag är, men jag vet inte hur länge jag blir kvar i Sverige. Just nu sover jag utomhus, på en bit kartong i någon park. Jag vet inte hur det kommer att bli till vintern, men jag förlitar mig på Gud. Jag kan inte vara i Rumänien i alla fall.”

Berättat för Gustaf Höök den 10 augusti

Musiken i backspegeln

Ulf Dageby, 71 år. Mångårig gitarrist i numera nedlagda Nationalteaterns Rockorkester. Soloartist sedan många år.

Göteborg har en lång och stolt historia inom populärmusik. I november öppnar Göteborgs stadsmuseum utställningen Musiklivet Göteborg 1955–2018. Vårt Göteborg sammanförde musikerna Ulf Dageby, Stina Nilson och Oscar Dronjak för att prata musik och minnen. UTSTÄLLNING

ur kom ni först i kontakt med musik?

Det var genom skoldanser i slutet av femtiotalet. Jag brukade stå längst fram och minns särskilt Papa Piders Jazzband. Själv spelade jag i Panama Jazzband och sedan stack jag till Lund där jag träffade Nationalteatern. De drev studentteatern där nere. STINA: Jag växte upp med musik. Min mamma jobbade på fritidsgård i Hjällbo och brukade ta med mig dit och på Hammarkullekarnevalen. Sedan började jag gå ut på klubbar när jag var typ sexton. Man hade falskleg och gick på Fat Milk på Kungsgatan och dancehallklubbar på Restaurang Cronan. En helt ny värld öppnade sig. OSCAR: Hårdrocken var det första för mig och Accept och Judas Priest var ”mina” band. ”Balls to the wall” med Accept förändrade allt. ULF:

Och sedan började ni spela själva.

ULF: För min del var det tradjazz som gällde som ung. Det var först sent sextiotal jag började spela rock. När vi flyttade från Skåne till Göteborg med Nationalteatern hade vi Backa fritidsgård som bas. Vi spelade både teater och musik och där skrevs låtar som ”Barn av vår tid”. OSCAR: Mina första band repade på en musikförening på Sörgårdsskolan i Krokslätt. Där fanns en eldsjäl som kallades Putte och var helt fantastisk. STINA: Fritidsgårdarna har nog varit väldigt viktiga för många. Jag har jobbat med musik och ungdomsprojekt på en gård i Majorna och vet hur mycket det kan betyda för unga. För mig själv började det med piano och kör i kommunala musikskolan och jag sjöng även i ungdomskör i Mis-

Stina Nilson, 32 år. Spelar i Serengeti och jobbar med sin solodebut, en EP, under namnet Stina Velocette.

Oscar Dronjak, 43 år. Gitarrist i Hammerfall. Har skrivit bandets biografi ”Legenden om Hammerfall”, som gavs ut 2013.

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

O R D : G U S TA F H Ö Ö K B I L D : S A N N A P E R S S O N

| kultur

Från Sonya Hedenbratt till Way Out West

1950-talet Jazz, schlager och den nya rocken som gäller. Gott om jazzklubbar och dansställen. Sonya Hedenbratt, Chris Lennert och Rock-Benny är populära artister.

1960-talet Ny pop, med Beatles som förebilder, dominerar med band som Tages, The Strangers och The Shakers. En uppsjö med klubbar, som legendariska Cue Club.

1970-talet Proggen dominerar med skivbolaget Nacksving, tidskriften Musikens makt och band som Nationalteatern och Nynningen. Punken tar över (musikföreningen Garageligan bildas) och Errols är populär rockklubb. Diskon är stor på dansställena.

1980-talet Svartklubbar är stort och alternativ musik vinner mark tack vare band som Lädernunnan, Cortex och Stonefunkers. Rave och hiphop börjar dyka upp.

1990-talet At The Gates, Dark Tranquillity och In Flames blir stilbildande inom Gothenburg Sound (melodisk death metal). Indiepop är stort och The Soundtrack Of Our Lives slår igenom. Ace Of Base säljer miljontals skivor.

sionskyrkan. Jag sög åt mig allt jag kunde i musikväg. När jag var tolv fastnade jag för hiphop och senare blev det mycket reggae. I tjugoårsåldern bildade jag och min kompis Matilda Sjöström bandet Äkta Kärlek. Vi gjorde egna beats och insåg ”oj, vi kan göra detta själva – utan killar”. Banden vi spelat i tidigare hade till största delen bestått av killar. O S C A R : Mitt första seriösa band hette Desecrator och spelade death metal. Senare bytte vi namn till Ceremonial Oath och släppte några skivor. När vi drog igång i slutet av åttiotalet var Valvet på Första Långgatan oerhört viktigt. Det var en klubb som arrangerade konserter med punk och extrem hårdrock. ”Alla” hängde där. Man hade musiken gemensamt och de flesta spelade i band, men det var ingen konkurrenssituation. När man inte själv stod på scenen, så kollade man in sina kompisar när de spelade.

teatern sket i partipolitik, men jag vet inte hur många gånger jag grälade med r:are. STINA: Ur ett musikerperspektiv, så skulle jag säga att Göteborg är mycket mindre ängsligt än Stockholm. Att vi befinner oss längre från musikbranschen gör det lättare för banden att köra sitt eget race. OSCAR: Hårdrocken har en stark ställning. På nittiotalet skapade At The Gates, Dark Tranquillity och In Flames en egen genre som blev känd som The Gothenburg sound. Det handlade om ett nytt sätt att spela death metal och det soundet har influerat band över hela världen, inte minst i USA. STINA: Göteborg har fått fram oerhört mycket bra musik, men jag skulle peka på bredden. Ta Håkan Hellström, Laleh, Kapten Röd och The Knife, till exempel. Vilka lokala band såg ni upp till när ni var yngre?

OSCAR: Grotesque! Inget snack om det. Det var Sprängkullen hade ett kokande musikliv. ett tidigt death metal-band, som jag såg på bland Där spelade vi ofta på sjuttiotalet. Det var lite annat Valvet. vildare och lite mindre politiskt än andra ställSTINA: För min del handlade det snarare om en på den tiden. Och så Errols på Magasinsgatan. avsaknad av förebilder. När jag var yngre fanns det inte så många tjejer som gjorde något hipDär tillbringade man många sena kvällar. hop- eller reggaeaktigt, i alla fall inte på svenska. STINA: Jag skulle säga Musikens Hus, Pustervik och Nefertiti. Där har jag både spelat och sett Vi fick hitta vår egen väg. många konserter. ULF: Jag får nog säga Papa Pider även där. De OSCAR: Magasinet blev den naturliga fortsätt- där jazzbanden betydde mycket för mig. ningen för oss som gick på Valvet. Tänker ni gå på utställningen på Stadsmuseet? ULF: Förr om åren var det många restauranger som hade livemusik. Ta Dojan, till exempel. Där STINA: Absolut! Det verkar vara bra bredd på har jag spelat massor av gånger. den, både vad gäller musikstilar och över tid, och jag är nyfiken på allt. OSCAR: Jag kommer också att gå. Självklart. Jag Hur skulle ni beskriva Göteborg som musikstad? vet inte vad jag ska vänta mig, men ser fram mot ULF: Man brukar säga att det är en rockstad och proggen var stor på sjuttiotalet – på gott och ont. att bli överraskad. Baksidan var att tonen ofta var hård. Musiken var ULF: Ja, den känns spännande. Blir intressant väldigt politisk och det fanns en massa vänster- att få ett museiperspektiv på vad man höll på med falanger som bråkade med varandra. Vi i National- i sin heta ungdom. •

Vilka andra spelställen skulle ni lyfta fram? ULF:

2000-talet Håkan Hellström blir Sveriges störste artist och Way Out West en internationellt uppmärksammad festival. Mycket musik i alla genrer. Internet förändrar musikbranschen. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

En historisk musikresa Den 14 november invigs Musiklivet Göteborg 1955–2018 på Göteborgs stadsmuseum. Utställningen är en historisk resa genom populärmusikens Göteborg från femtiotalet fram till i dag. Besök-

aren får möta artisterna, se platserna och uppleva tidens sound genom intervjuer, inspelningar, fotografier och föremål. Utställningen bygger på material både ur museets samlingar och på uni-

ka inlån från privatpersoner. Den pågår till och med 18 januari 2018 och det kommer även att arrangeras visningar, filmkvällar och andra programaktiviteter. Läs mer på: www.goteborgsstadsmuseum.se

kalendarium | B I L D : L I S E B E R G , S H U T T E R S TO C K , R Ö H S S K A M U S E E T

HALLOWEEN PÅ LISEBERG – ny satsning under höstlovet SKRÄCK OCH SKOJ

BLAND FALLNA TRÄD

och omkullvälta kärror ligger nöjesparken sönderblåst av den väldiga stormen. Från färgsprakande pumpafält följer fågelskrämmor dig med blicken och vålnader vajar jämrande bland trädkronorna. I Kaninlandet finns karuseller, godisregn, ansiktsmålning och häxor. Ingen skräck – bara skoj! Men när klockan slår fem väcks skuggorna till liv och dörrarna till skräckhusen öppnas för alla som fyllt elva år… Tid: 24 oktober–1 november. Plats: Liseberg. Pris: 90 kronor. Barn under 110 cm går in gratis. Läs mer på: www.liseberg.se

OKT–FEB

PÅ GÅNG

Hösten är här och det är extra mysigt att gå på museum. För bara 40 kronor kan du köpa en biljett som gäller kalenderåret ut på fem av Göteborgs mest populära museer; Göteborgs Konstmuseum, Röhsska museet, Göteborgs stadsmuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet och Göteborgs Naturhistoriska Museum. Fri entré för dig under 25 år. AKTIVITETER

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN:

• kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • kulturnatta.goteborg.se • goteborg.se (sök på museer)

VÅ R T G ÖT E B O R G #3 201 5

DAGS FÖR KULTURNATTA

LISA LARSON

– utställning på Röhsska

– 400-årsjubileet i fokus NATTEN MELLAN 22 och 23 januari arrangeras Kulturnatta, som KULTUR den här gången är en del av Kulturåret 2016. Stadens kulturarrangörer står för innehållet och alla som vill får vara med. På Kulturnatta är det du som besökare som gör urvalet. De flesta arrangemang har fri entré men några kräver Kulturnattakort, som kostar 150 kronor och säljs på plats. Tänk på att det kan vara åldersgräns och som alltid är det först till kvarn som gäller.

KONSTHANTVERK LISA LARSON ÄR sedan 1950-talet en av Sveriges mest folkkära keramiker. Röhsska museet lyfter i utställningen fram många av hennes kända figurer men också verk som varit mindre uppmärksammade. Tid: 9 februari–8 maj. Plats: Röhsska museet. Pris: Museernas årskort (40 kronor). Läs mer på: www.rohsska.se

Tid: 22–23 januari. Pris: Oftast fri entré, men i vissa fall krävs Kulturnattakort (150 kr). Läs mer på: www.kulturnatta.goteborg.se

JULSTADEN GÖTEBORG – favorit i repris

(O)MÄNSKLIGT

FÖR TOLFTE ÅRET i rad kommer stadens fasader och gator att flöda av ljus under de mysiga veckorna före och efter jul. Från hamnkvarteren vid Lilla Bommen till ett julsmyckat Liseberg i vinterskrud kan du följa ett stråk av tusentals juleljus. Det vita ljuset tänds den 13 november och mellan 20 november och 30 december är det Jul på Liseberg. Den 4 december tänds hela ljusstråket (invigningsceremoni på Götaplatsen) och 31 december blir det nyårsfirande på Götaplatsen

JULSTADEN

– utställning på Stadsmuseet ÅTERBLICK EN UTSTÄLLNING OM skelettsamlare, rasbiologi och normer i en tid då rasbiologiska idéer var allmänt accepterade och människor kategoriserades i vetenskapens namn. Vad kan vi lära av historien och hur sorterar vi varandra i dag? Med (O)mänskligt vill Göteborgs stadsmuseum visa vikten av att respektera människors lika värde och rättigheter. Tid: Till och med 11 september 2016. Plats: Göteborgs stadsmuseum Pris: Museernas årskort (40 kronor). Läs mer på: www.goteborgsstadsmuseum.se

Tid: 13 november–10 januari. Läs mer på: goteborg.com/julstaden

FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN/VINTERN

17/10

24/10

29/10

8 /11

1/12

Barnkalas på Lundby bibliotek

Bondeshow på Blå Stället

Sjöfartshistoria i ny bok

MR-dagarna smygstartar

Älskade tågluff

I år fyller flera älskade barnboksfigurer jämnt. Castor blir 20 år, Spöket Laban 50 år, Pippi 70 år och Mumintrollet 70 år. Kalas på Lundby bibliotek ( fri entré) kl 11–15.

Allsångsfest för hela familjen med Bröderna Berg kl 11 på Blå Stället i Angered. Med roliga berättelser om livet på en bondgård blir det underhållning och saxofonmusik.

Anders Hilmersson presenterar sin bok ”Göteborgs hamnar” i Kyrkbyns bibliotek kl 19–20. Unikt bildmaterial från 50-, 60-, och 70-talen, men även nya flygbilder.

Den 9-10 november arrangeras mänskliga rättighetsdagarna på Svenska Mässan. Dagen före hålls seminarier, föreläsningar och workshops på Världskulturmuseet ( fri entré).

Interrail-kortet lever och frodas och allt fler Europaluffar på räls. Resetidningen Vagabonds redaktör Per J Andersson berättar och tipsar. Stadsbiblioteket (Hörsalen) kl 18.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

inflytande | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

B I L D : A N N A S I GVA R D S S O N

UNGA RÖSTER GÖR SKILLNAD

SÅ RÖSTAR DU

Vill du vara med och påverka hur Göteborg utvecklas för unga människor? Då ska du rösta i valet till ungdomsfullmäktige i november. DEMOKRATI

Valet till ungdomsfullmäktige genomförs på nätet. Gå in på www.goteborg.se och klicka på loggan för ungdomsfullmäktige. När du har loggat in med personnummer ser du vilka kandidater du kan välja mellan och lägger din e-röst. Varje stadsdel är en valkrets.

ellan 6 och 16 november är det val till ungdomsfullmäktige. De 101 ungdomarna som väljs in kommer under 2016 att diskutera sådant som rör unga i Göteborg och sedan föra fram det till stadens politiker.

MORGAN LANDSTRÖM ÄR avgående ordförande. En hjärtefråga för honom har varit att skolungdomar ska kunna åka gratis på spårvagnar och bussar även utanför skoltid. – Vi har lagt mycket energi på att påverka och politikerna har lyssnat på oss. Numera gäller skolkorten även kvällstid och nästa år ska de gälla under sommarlovet, precis som 2014, säger han. En annan idé som blev verklighet är den vattenrutschbana som byggdes upp intill Näckrosdammen under kulturkalaset. En undersökning på plats visade att 41 procent av de tillfrågade tyckte att initiativet med banan var ”den bästa idén någonsin”.

lägga din röst i valet till ungdomsfullmäktige måste du vara folkbokförd i Göteborg och ha börjat årskurs 5 men inte fyllt 18 år. Kandidaterna representerar inga politiska partier och platserna i ungdomsfullmäktige är fördelade efter hur många barn och ungdomar som bor i respektive stadsdel. FÖR ATT FÅ

– Ju fler som röstar desto tyngre väger den unga rösten i Göteborg, säger planeringsledaren Paula Aijmer. Ungdomsfullmäktiges möten hålls i Kronhuset, i samma lokal som kommunfullmäktiges sammanträden. De är öppna för allmänheten och årets sista möte hålls den 4 november klockan 16. •

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031-365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.

www.goteborg.se www.goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 09.00–16.00

UNGT INFLYTANDE. Ungdomsfullmäktige diskuterar frågor som rör unga i Göteborg. Mötena är öppna för allmänheten och hålls numera i Kronhuset (mötet på bilden hölls på Börsen).