Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2018 by Vetenskap & Allmänhet

Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2018

VA-rapport 2019:6

FÖRORD Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening som främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Vi stimulerar samverkan och utvecklar kunskap om gränssnittet mellan forskarsamhället och samhället i stort, om forskningens förutsättningar, metoder och resultat, och om hur man på olika sätt kan kommunicera om och involvera människor i forskning. Vår ambition är att vara en ledande kunskapsnod för forskningskommunikation och samverkansuppgiftens alla dimensioner. I projektet Vetenskapen i Samhället studerar VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 opinionen i Sverige kring vetenskap. Sedan 2011 medverkar också Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet i projektet. Hösten 2018 sände SOM-institutet ut totalt 21 000 enkäter i olika versioner per post till ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen. Bland dessa ingick ”vår” version, som bland annat innehöll fyra frågor om vetenskap, och som skickades ut till 3 500 personer. Svaren har analyserats under våren 2019 av Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. I denna skrift, Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2018, VA-rapport 2019:6, presenteras resultaten. Analysen är även publicerad som ett kapitel i SOM-institutets bok 74, Storm och stiltje av Andersson, Ulrika, Rönnerstrand, Björn, Öhberg, Patrik & Bergström, Annika (red). Undersökningen har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan även hämtas från www.v-a.se. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till en intensivare och mer initierad dialog om forskningens roll i samhället. Vetenskap & Allmänhet i juni 2019

Cissi Billgren Askwall

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 3

Innehåll 1. Forskningsutmaningar (i storm och stiltje) Sammanfattning av 2018 års resultat Forskningsförtroendets dimensioner och variationer Medborgarnas förtroende för universitet och högskolor Förtroende för forskare Förtroende för olika forskningsområden Forskningssatsningar Slutsatser Noter Kommentar Referenser

6 7 8 9 10 11 13 16 16 16 17

2. Tabellbilaga

3. Information om den nationella SOM-undersökningen

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 5

1. Forskningsutmaningar (i storm och stiltje) Anna Maria Jönsson

6 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

SAMMANFATTNING AV 2018 ÅRS RESULTAT Denna rapport fokuserar på frågan om hur stort förtroende människor har för forskning och forskare. Resultaten visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor har legat stabilt på en hög nivå sedan mätningarna startade 1997. I årets undersökning är det 58 procent som har stort förtroende för lärosätena medan andelen med stort förtroende för hur forskare bedriver sitt arbete är 63 procent. Den faktor som har störst påverkan på graden av förtroende är utbildningsnivå. Högutbildade uppvisar det största förtroendet för såväl lärosäten som forskare. I rapporten analyseras också svenska folkets vilja att satsa på forskning kopplat till ett antal samhällsutmaningar (till exempel hälsa, klimat, migration). Störst stöd har forskning inom området hälsa medan området migration och integration anses minst viktigt att satsa på. Liksom för förtroendet är utbildningsnivå en förklaringsfaktor även i denna fråga. Vi ser också tydliga samband med vilket parti man sympatiserar med. Det gångna året har präglats av en rad händelser som på olika sätt utgör utmaningar för det svenska samhället och medborgarna. Den exceptionellt varma sommaren 2018, med flera allvarliga bränder som följd, blev för många en ögonöppnare för hur den globala uppvärmningen kan påverka även oss i Sverige. Svenska Greta Thunberg skapade med sitt engagemang en hel rörelse bland ungdomar runt om i världen till stöd för klimatet. Opinionsbildning och medborgerligt engagemang och ansvarstagande är av största vikt men politiska beslut grundat på vetenskaplig kunskap är helt avgörande för samhällets möjligheter att hantera dessa utmaningar och målet att uppnå ett hållbart samhälle. Politiska beslut vilar alltmer på resultat från forskning och forskare är centrala aktörer i det offentliga samtalet. Medborgarna behöver också vetenskapligt grundad kunskap och faktabaserad information för att delta i det offentliga samtalet och ta ställning i olika samhällsfrågor (Nowotny m.fl., 2001; Weingart m.fl., 2000). En stor del av forskningen i Sverige finansieras med skattemedel och det gör att såväl medborgare som politiker kan ställa krav på att dessa medel används på ett sätt som anses viktigt och relevant för samhället. Utan ett folkligt stöd och en förankring av till exempel prioriterade forskningsområden är det svårt att motivera forskningens relevans och behovet att finansiera forskning med offentliga medel. Forskningens finansiering kräver alltså därmed ett förtroendekapital. Syftet med denna rapport är att undersöka 1) forskningens förtroendekapital uttryckt i graden av förtroende för a) universitet och högskolor; b) forskare; c) olika forskningsområden; och 2) svenska folkets inställning till att satsa offentliga medel på forskning kring några specifika samhällsutmaningar. I rapporten studeras också olika förklaringar till förtroendevariationer och till skillnader i medborgarnas inställning till forskningssatsningar utifrån kön, ålder, utbildning, boendeort och partisympati.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 7

FORSKNINGSFÖRTROENDETS DIMENSIONER OCH VARIATIONER Förtroende har definierats och studerats på en rad olika sätt men den definition som är mest relevant här handlar om relationer mellan subjekt (individ) och olika sociala eller politiska objekt som till exempel politiska institutioner (Gamson, 1968). Förtroende är besläktat med begreppet tillit och på engelska är det svårt att skilja begreppen åt då både tillit och förtroende kan översättas med trust. Ofta har dock begreppet tillit i samhällsvetenskaplig forskning används för att beskriva mellanmänskliga relationer. Tidigare studier har visat att mellanmänsklig tillit även har betydelse för graden av förtroende för samhällets institutioner (Rothstein, 2005). Medborgarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner och aktörer har analyserats i internationella studier och i Sverige av SOM-institutet i många år och ur många perspektiv. Man brukar utgå från att förtroende består av tre olika nivåer: idé (varför institutionen finns till), institution (verksamheten som bedrivs) och aktör (de personer som bedriver verksamhet inom institutionen) (Norén Bretzer, 2015, 2017; Norris, 2011; Peters, 2002). Studierna i de nationella SOM-undersökningarna har fokuserat på de två sistnämnda nivåerna. Även i denna rapport studeras förtroende på institutions- och aktörsnivå eller med andra ord vilket förtroende medborgarna har för universitet och högskolor å ena sidan och forskare å andra sidan. Tidigare forskning har visat att förtroende för institutioner tenderar att vara högre än för aktörer men när det gäller relationen universitet/högskolor och forskare har situationen varit den omvända (Norén Bretzer, 2017). Rapporten studerar dock också förtroende på idénivån genom en

8 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

analys av inställningen till olika forskningsområden. Graden av förtroende för forskningen generellt och synen på olika forskningsområden och prioriteringar skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen. I stor utsträckning är detta samma mönster som återfinns i studier av medborgarnas förtroende för institutioner och aktörer i samhället generellt. I forskningen har olika faktorer använts för att förklara dessa variationer. De faktorer som visat sig vara mest betydelsefulla är utbildning, ålder, närhet till forskning och högre utbildning, samt partisympatier (Achterberg m.fl., 2015; Bergström & Oscarsson, 2015; Holmberg & Weibull, 2013; Norén Bretzer, 2017; Rothstein, 2005). Med närhet avses å ena sidan en geografisk dimension där det handlar om huruvida man bor i närheten av ett lärosäte och å andra sidan en social och kulturell närhet som istället handlar om utbildningsnivå och huruvida man själv har erfarenhet av studier på högskola eller universitet. Graden av förtroende påverkas således av grupptillhörighet och bakgrund, den egna identiteten och värderingarna men också av den information man får om institutionerna och aktörerna och den bild man har av vad de gör och hur väl de utför sitt uppdrag. Här har rapporteringen i nyhetsmedierna en central betydelse. Medborgares bild av forskningen påverkas av mediernas rapportering och hur medierna väljer att rapportera kan leda till såväl ökat som minskat förtroende samt olika syn på vad som är viktigt och bör prioriteras (VA, 2011). Studier har visat att medborgarnas förtroende i alla fall i viss utsträckning hänger ihop med i vilken utsträckning medierna rapporterar kring fusk och oredlighet i forskningen (Holmberg & Weibull, 2013). Den mediala rapporteringen kring Macchiarini skandalen kom till exempel att påverka

medborgarnas förtroende för forskning i allmänhet och medicin i synnerhet, men det var också tydligt att denna nedgång i förtroende endast var tillfällig (VA, 2018). På lång sikt tycks inte en negativ rapportering kring forskning i medierna bidra till ett minskat förtroendekapital men förtroendet är samtidigt beroende av att forskningen syns i medierna – kännedom är en av förutsättningarna för förtroendet. Mediebilden påverkar också vilka frågor medborgarna tycker är viktiga (jfr. McCombs & Shaw, 1972). I internationell forskning talar man om public understanding of science som fokuserar på allmänhetens kunskap om och attityder till forskningens processer och resultat, vilket också har en koppling till graden av förtroende för forskningen. Även här har det påvisats att mediekonsumtionen har ett samband med synen på forskning (Nisbet & Goidel, 2007). Medborgarna tenderar annars att ha en ambivalent syn på forskning och vetenskap i allmänhet där man å ena sidan ser forskning som en lösning på många stora problem i samhället, men i andra sammanhang upplevs vetenskapen och dess produkter istället som ett hot. Denna tudelning förstärks inte minst genom populärkulturen. Där framställs forskning och forskare ofta som antingen ett stort hot och med onda avsikter eller som något som kan bidra till att motarbeta och stoppa faror och lösa problem som är centrala för mänskligheten (Allan, 2002). Det finns generellt i det svenska samhället en stark tilltro till forskningen och dess möjligheter att hantera stora risker och utmaningar. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50) står det att ”Utbildning, forskning och innovation ska stå i människors tjänst för ett hållbart, solidariskt, jämlikt och jämställt sam-

Figur 1. Förtroende för universitet och högskolor, år 1997–2018 (procent) Frågan löd: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? (alternativ Universitet och högskolor). Andelarna är beräknade utifrån de som besvarat delfrågan. Totalt antal svarande år 2018 var 3 107 personer.

100 %

Mycket eller ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

80 %

Mycket litet eller ganska litet förtroende

60 %

58 %

40 %

35 %

20 % 7%

hälle”. Trots detta utmanas forskningen av krafter som ifrågasätter kunskaps- och vetenskapssamhället och därmed själva fundamentet för forskning och vetenskap. I debatten hörs röster som vill ändra vår syn på vad som egentligen är etablerad kunskap, vad som ska definieras som fakta och vem som bestämmer detta. Begrepp och uttryck som faktaresistens, postsanning och filterbubblor har på kort tid blivit en del av den offentliga debatten. I och med denna utveckling blir det också allt tydligare att olika former av medierad kommunikation är central för vår förståelse av omvärlden. Även nyhetsmediernas roll och journalistiken har ifrågasatts. Dessa strömningar är både ett uttryck för och en konsekvens av en ökad ideologisk polarisering (Andersson m.fl., 2017; Nichols, 2017). Frågan är om dessa strömningar och den ideologiska polariseringen påverkat forskningens förtroendekapital och i så fall i vilka grupper. MEDBORGARNAS FÖR TROENDE FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Svenska folkets förtroende för lärosäten har tidigare sedan mätningarna startades 1997 legat tämligen stabilt på en nivå där

97 98

19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18

drygt hälften säger sig ha mycket eller ganska stort förtroende (Figur 1). Runt 2007 noterades en viss nedgång men i 2017 års mätning var förtroendet uppe i rekordnivåer då 61 procent sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende för svenska lärosäten (Holmberg & Weibull, 2008; VA, 2018). År 2018 minskar andelen som har förtroende något till 58 procent som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende men förtroendet för lärosäten ligger ändå stabilt runt 60 procent de senaste fem åren. Dessutom har vi en låg andel som anger att de saknar förtroende (mycket litet förtroende) vilket stärker den totala bilden av att förtroendet för universitet och högskolor är stort. För att få en mer nyanserad bild av graden av förtroende och möjligen förklara variationerna i förtroendet för universitet och högskolor har ett antal bakgrundsfaktorer analyserats (Figur 2). Tidigare år har konstaterats att högre utbildning brukar hänga ihop med en hög grad av förtroende (Norén Bretzer, 2017; VA, 2018) och detta mönster framträder också tydligt i 2018 års mätning där utbildningsnivå har det starkaste sambandet med graden av förtroende.1 Andelen med mycket eller ganska stort

år

förtroende för universitet och högskolor ökar i takt med utbildningsnivå. Att de med hög utbildning som därmed själva läst på universitet och högskolor har klart mest förtroende kan förklaras med närhetsprincipen och egen erfarenhet har här alltså en positiv effekt på graden av förtroende. Graden av förtroende är högst bland de yngre och även här ser vi troligen en effekt av närhetsprincipen då unga i större utsträckning än äldre själva studerar, planerar att studera eller har många personer i sin närhet som läser på universitet och högskolor. Andelen lågutbildade är också högre bland de äldre. Av Figur 2 kan också utläsas att förtroendet i princip är lika stort bland kvinnor som bland män. Utifrån 2017 års undersökning konstaterades att den faktor som uppvisade det starkaste sambandet med graden av förtroende för universitet och högskolor var boendeort och att de som bor på landsbygden hade klart minst förtroende medan de som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö har störst förtroende (VA, 2018). Detta övergripande mönster stämmer visserligen fortfarande men de olika grupperna har närmat sig varandra. Andelen med stort eller mycket stort förtroende har ökat i gruppen som bor

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 9

Figur 2. Andel med mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor efter utbildning, ålder, partisympati, boendeort och kön, år 2018 (procent) Frågan löd: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? (alternativ Universitet och högskolor). Andelen är beräknad utifrån de som besvarat frågan. Partisympati bygger på frågan Vilket parti tycker du bäst om idag? Andelarna är beräknade utifrån de som besvarat delfrågan. Utbildningsvariabeln är konstruerad enligt följande: Låg motsvarar max grundskola eller motsvarande; medellåg motsvarar max gymnasieskola, folkhögskola eller motsvarande; medelhög motsvarar max eftergymnasial utbildning som inte innebär examen från högskola/universitet; hög motsvarar examen från högskola/universitet. 100 % 75 %

80 % 62 %

60 %

78 %

71 % 69 %

70 %

75 % 59 %

58 %

56 %

52 %

70 %

61 %

55 %

51 % 53 %

48 %

46 %

40 % 32 %

65 %

59 % 58 %

35 %

20 %

än M

nn Kv i

St ad St or st ad

sb yg d tä to rt nd

dr e

a ig

vr Ö

P M

r 5å

år 4

–8

år 50

–6

år

9 –2

–4 30

ni ld

ni ld g

Hö

hö

ni ld

g M

lå el

Lå

ed M

på landsbygden och minskat i den grupp som bor i någon av de tre storstäderna. Hos riksdagspartiernas sympatisörer ligger förtroendet för universitet och högskolor relativt jämnt med i snitt runt dryga 60 procent som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende. Sverigedemokraternas sympatisörer utgör dock ett tydligt undantag och i denna grupp är det endast 35 procent som har stort förtroende. Det är därmed en betydligt lägre grad också jämfört med gruppen som sympatiserar med partier utanför riksdagen. Även inom blocken finns en del variationer som kan vara av intresse även om det för vissa partier är relativt små grupper som svarat. I förra årets undersökning var det Miljöpartiets, Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs sympatisörer som hade det största

10 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

förtroendet (VA, 2018). I årets undersökning ändras detta mönster något även om det även 2018 är Miljöpartiets sympatisörer som har störst förtroende (78 procent anger att de har mycket eller ganska stort förtroende). De som säger sig sympatisera med Liberalerna och Centerpartiet har dock lika stort eller större förtroende jämfört med de som de som sympatiserar med Vänsterpartiet (dvs. 70 procent som anger att har mycket eller ganska stort förtroende). Socialdemokratiska sympatisörer har ungefär lika stort förtroende som de som sympatiserar med Moderaterna. Utifrån dessa resultat utkristalliseras tre olika block där vi har ett block med det högsta förtroendet som utgörs av de som sympatiserar med Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet; ett mittenblock som består av

Socialdemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas sympatisörer och slutligen Sverigedemokraternas sympatisörer som har det klart minsta förtroendet för universitet och högskolor. FÖRTROENDE FÖR FORSKARE I Figur 3 visas förtroendet för forskare under perioden 2002–2018. Ända sedan första mätpunkten 2002 har det med ett par undantag legat på en stabil hög nivå med runt 60 procent som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. I 2018 års undersökning anger 63 procent av de svarande att de har mycket eller ganska stort förtroende medan endast tre procent har mycket eller ganska litet förtroende. Den enda egentliga skillnaden jämfört med

där anger 86 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för det sätt på vilket forskarna bedriver sitt arbete. Minst förtroende för forskarna har Sverigedemokraternas sympatisörer och de som har sympatiserar med partier som inte sitter i riksdagen (61 respektive 59 procent). Skillnaderna mellan de olika grupperna är mindre vad gäller förtroendet för aktörerna (forskarna) jämfört med förtroendet för institutionerna (lärosäten) men till i alla fall en del kan detta förklaras med skillnader i fråge konstruktionerna.

året innan är att något fler anger att de varken har stort eller litet förtroende. Skillnaden är dock endast 2 procentenheter. Även här analyseras huruvida förtroendet varierar beroende på olika bakgrundsfaktorer. Resultaten visar på ungefär samma mönster som vad gäller förtroendet för universitet och hög skolor; högutbildade, yngre och de som bor i storstäderna har högst förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. Det är alltså samma faktorer som förklarar variationen i förtroendet för institution respektive för aktör. Några mindre skillnader finns dock. Medan kvinnor till exempel har något mer förtroende för universitet och högskolor har männen något mer förtroende för forskare. Sambandet mellan förtroendet för forskare liknar förtroendet för lärosätena i så motto att de som sympatiserar med Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har störst förtroende. Allra högst är förtroendet bland Liberala sympatisörer (som dock är en ganska liten grupp);

FÖRTROENDE FÖR OLIKA FORSKNINGSOMRÅDEN I undersökningen tillfrågas svenska folket också vilket förtroende de har för forskning inom olika forskningsområden. Resultaten från 2018 års undersökning visar att förtroendet för samtliga forskningsområden har ökat mellan 2017 och 2018. Mest har förtroendet för forskning inom samhällsvetenskap ökat, från 49 till

53 procent som har mycket högt eller ganska högt förtroende 2017 respektive 2018. Därmed är förtroendet för samhällsvetenskaplig forskning det högsta sedan mätningarna startade 2002. Medicin är liksom tidigare år det forskningsområde som svenska folket har mest förtroende för, men i och med att ökningen där är mindre än för övriga områden så minskar förtroendeglappet mellan de områden som åtnjuter högst respektive lägst förtroende (Figur 4). Det är också intressant att studera hur stor andel som överhuvudtaget har en uppfattning om ett forskningsområde. Tidigare studier har visat att svenska folket har låg kännedom om framför allt humaniora. Kännedom har förstås också betydelse för förtroendet. Vi kan i Figur 5 se att humaniora även i denna studie är det området där störst andel angett alternativet ’ingen uppfattning’. Medicin är det område som flest verkar ha en uppfattning om. Samhällsvetenskap och medicin är också de forskningsområden som får mest uppmärksamhet i

Figur 3. Förtroende för forskare, år 2002–2018 (procent) Frågan löd: Hur stort förtroende har du för hur forskare bedriver sitt arbete? Andelarna är beräknade utifrån de som besvarat delfrågan. Totalt antal svarande år 2018 var 1 799 personer.

100 % 80 % 63 %

60 % 40 %

Mycket eller ganska stort förtroende 20 % 14 %

20 %

2 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18

20 1

20 0

04 20 05

20 0

Varken stort eller litet förtroende Ingen uppfattning Mycket eller ganska litet förtroende

år

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 11

Figur 4. Andel av de svarande som angett att de har mycket eller ganska stort förtroende för respektive forskningsområde, år 2018 (procent) Frågan löd: Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Totalt antal svarande år 2018 var Medicin: 1 797, Naturvetenskap: 1 783, Samhällsvetenskap: 1 775; Teknik: 1 778; Humaniora: 1 771; Utbildningsvetenskap: 1 781. 2011 redovisas inte resultatet för denna fråga då kontexteffekter tros ha påverkat resultatens tillförlitlighet (se Holmberg & Weibull, 2013). 100 % 80 % 60 % 40 %

77 % 73 % 65 %

Medicin

53 % 44 % 43 %

Naturvetenskap

Teknik

Samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap

20 % 0%

Humaniora

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 år

Figur 5. Andel som uppgett ’Ingen uppfattning’ angående vilket förtroende man har för forskningen inom respektive område, år 2018 (procent) Frågan löd: Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Totalt antal svarande år 2018 var Medicin: 1 797, Naturvetenskap: 1 783, Samhällsvetenskap: 1 775; Teknik: 1 778; Humaniora: 1 771; Utbildningsvetenskap: 1 781.

40 %

30 %

12 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

25 % 20 %

20 %

17 %

15 % 10 %

10 %

nyhetsmedierna något som beroende på vinkling och fokus kan påverka graden av förtroende i olika riktning (VA, 2014). Det är en större andel som anger att de inte har någon uppfattning om samhällsvetenskap jämfört med såväl naturvetenskap som teknik. Om vi undersöker vilka faktorer som kan bidra till att förklara förtroende variationerna ser vi att utbildningsnivå

30 %

Humaniora

NaturUtbildnings- Samhällsvetenskap vetenskap vetenskap

har ett positivt samband med förtroendet för alla forskningsområden. Män har generellt sett större förtroende för samtliga forskningsområden jämfört med kvinnor undantaget humaniora där det är en lika stor andel (43 procent) kvinnor som män som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende. Liksom i förra årets studie är det i förtroendet för området teknik där kvinnor och män skiljer sig mest

Teknik

Medicin

åt (64 respektive 80 procent med mycket eller ganska stort förtroende). Med tanke på att kvinnor och män inte skiljer sig nämnvärt åt i förtroendet för lärosäten och forskare är det intressant att se att det alltså är en ganska stor skillnad när det kommer till förtroendet för specifika forskningsområden. Även partisympati har ett tydligt samband med förtroendet för olika forsk-

minst förtroende för alla områden utom medicin. Var man bor spelar mindre roll för förtroende för olika forskningsområden med det undantaget att boende i storstäderna har det största förtroende för alla områden och störst skillnad jämfört med övriga ser vi i förtroendet för humaniora. Även här spelar utbildningsnivå säkerligen en viktig roll.

ningsområden och även om alla har mest förtroende för medicin och minst för humaniora och utbildningsvetenskap så skiljer sig graden av förtroende åt. Minst skillnader hittar vi i förtroendet för medicin där det varierar mellan 70 procent (Sverigedemokraterna) till 84 procent (Liberalerna). Störst är skillnaderna i förtroendet för humaniora, utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap. Befolkningen splittras här i tre grupper där de som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har lägst förtroende, de som sympatiserar med Moderaterna och Socialdemokraterna befinner sig i en mittenkategori och störst förtroende har Vänsterpartiets, Liberalernas, Centerns och Miljöpartiets sympatisörer. Resultaten visar också vissa variationer utifrån ålder och gruppen 30–64 år (som också har den högsta utbildningsnivån) är de som genomgående har störst förtroende medan den äldsta åldersgruppen har

FORSKNINGSSATSNINGAR Under perioden 2002–2017 ställdes i den nationella SOM-undersökningen frågan ”Hur viktigt anser du att det är att det i Sverige satsas på forskning inom världsbästanivå inom följande områden?”. Ämnesområdena har varierat något genom åren. I 2017 års undersökning fick till exempel forskning om miljö samt hjärt- och lungsjukdomar stort stöd (VA, 2018). I årets undersökning har vi istället ställt frågan hur viktigt det är att Sverige satsar medel på forskning kopplat till oli-

ka samhällsutmaningar. Totalt har vi frågat om sju olika områden: hälsa, livsmedelsproduktion, energi, transporter, klimat och miljö, migration och integration, samt säkerhet. Kategorierna är visserligen delvis överlappande men utgör var för sig en av de för samhället viktigaste frågorna enligt EU (The Europe 2020 Strategy) och Horizon 2020. Klimat, miljö och hälsa är också de två områden som pekas ut som prioriterade i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50). Resultaten redovisas i Figur 6 och vi kan till att börja med konstatera att forskningssatsningar inom samtliga dessa områden har ett starkt stöd hos svenska folket. För alla sju utmaningar gäller att 70 procent eller mer har svarat att det är mycket eller ganska viktigt att satsa på forskningen. Allra störst stöd finns det för forskning inom området hälsa som ju också är en kategori som skulle kunna

Figur 6. Synen på forskningssatsningar, år 2018 (procent) Frågan löd: Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på att lösa utmaningar inom följande områden? Totalt antal svarande år 2018 var 1 824 och för respektive område: Hälsa: 1 794, Livsmedelsproduktion: 1 782, Energi: 1 783, Transporter: 1 779, Klimat och miljö: 1 788, Migration och integration: 1 779, Säkerhet: 1 792.

75 %

Migration och integration

19 %

9% 5%

93 77% 76 90 % 69

Pedagogik Livsmedelsproduktion Nationalekonomi Hälsa Genteknik

19 97 %

59 40 % 57

20 %

Filosofi

Rymden

6% 96

86 %

Statsvetenskap 0% Nanoteknik

92 %

Klimat och miljö Hjärt- och lungsjukdomar Transporter Miljö Energi

6% 4

90 %

Säkerhet

20 %

15 7% 3

Inte särskilt eller inte alls viktigt Ingen uppfattning

53 60 %

Mycket eller ganska viktigt

10015 % 25

47 40 %

12 13

8026 % 18

60 %

143 4

13 80 %

100 % va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 13

Tabell 1. Synen på forskningssatsningar i olika grupper, år 2018 (balansmått) Frågan löd: Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på att lösa utmaningar inom följande områden? Balansmåttet är beräknat som andelen som svarat mycket viktigt och ganska viktigt minus andelen som svarat inte särskilt viktigt och inte alls viktigt och kan variera mellan –100 (ingen vill satsa) och +100 (alla tycker det är viktigt att satsa). Utbildningsvariabeln är konstruerad enligt följande: Låg motsvarar max grundskola eller motsvarande; medellåg motsvarar max gymnasieskola, folkhögskola eller motsvarande; medelhög motsvarar max eftergymnasial utbildning som inte innebär examen från högskola/universitet; hög motsvarar examen från högskola/universitet.

Samtliga

Hälsa

Livsmedelsproduktion

Energi

Transporter

Klimat & miljö

Migration & integration

Säkerhet

+93

+83

+87

+75

+84

+55

+83

+94 +93

+85 +80

+85 +88

+74 +76

+90 +78

+63 +47

+86 +79

+93 +95 +94 +94

+82 +82 +82 +85

+81 +89 +86 +91

+73 +78 +68 +81

+79 +81 +85 +91

+33 +52 +59 +68

+87 +87 +84 +75

+95 +94 +94 +83

+87 +80 +83 +77

+90 +87 +86 +73

+80 +73 +68 +63

+92 +85 +63 +77

+71 +58 +5 +38

+81 +84 +89 +75

+89 +93 +95 +95

+72 +79 +86 +87

+83 +85 +90 +88

+73 +72 +78 +78

+84 +83 +85 +83

+55 +56 +60 +50

+81 +78 +84 +87

+97 +96 +93 +90

+87 +82 +82 +83

+88 +85 +87 +89

+72 +77 +76 +72

+78 +87 +84 +85

+46 +48 +57 +63

+80 +83 +85 +77

Kön Kvinna Man Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Partisympati S+V+MP M+KD+L+C SD Övriga Ålder 16–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Landsbygd Mindre ort Stad Storstad

14 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

ingå i flera av de övriga (till exempel livsmedelsproduktion). Området migration och integration anses minst viktigt att satsa på. Avseende detta område finns också störst andel som saknar uppfattning i frågan. Olika bakgrundsfaktorer påverkar som vi sett synen på forskning och forskare och tidigare forskning visar att även synen på olika forskningsfrågor påverkas av liknande faktorer. En studie av Rutjens med flera (2018a) visar till exempel att syn på klimatfrågan hänger ihop med politiska sympatier medan religion påverkar synen på vaccin. I Tabell 1 ges en sammanställning av synen på forskningssatsningar i olika grupper och vi kan bland annat se att kvinnor generellt är mer benägna att vilja satsa pengar på forskning, oavsett område. Kvinnor saknar också oftare än män uppfattning i frågan och då främst gällande området energi och transporter. Den största skillnaden mellan könen syns inom området migration och integration där kvinnor är klart mer benägna än män att satsa. Kvinnor vill också i större utsträckning satsa på forskning inom livsmedelsproduktion, klimat och miljö samt säkerhet, medan männen något mer än kvinnorna vill prioritera forskning om energi och transporter. Här skiljer det dock relativt lite mellan män och kvinnor och detsamma gäller området hälsa. Bryter vi ner siffrorna ser vi dock att kvinnor i större utsträckning än män anger att det är mycket viktigt att satsa på forskning om hälsa medan andelen som svarar att det är ganska viktigt är större bland männen. Utbildningsnivå är som vi sett en viktig faktor för att förklara skillnader i förtroende och vi ser också ett tydligt samband med synen på forskningssatsningar. Generellt är det högutbildade som i större utsträckning än lågutbildade vill satsa på

forskning för att lösa olika samhällsutmaningar. Störst betydelse har utbildningsnivå för områdena klimat och miljö samt migration och integration. Dessa områden är också de som är tydligast politiserade. Även gällande området säkerhet finns relativt stora skillnader i viljan att satsa men här är det de med lägre utbildning som är mer benägna att satsa. Oavsett utbildningsnivå är viljan att satsa på forskning inom området hälsa hög. Dessa resultat hänger sannolikt ihop med vilka utmaningar och risker man identifierar i samhället och vilka utmaningar man tycker är viktigast, vad som påverkar en mest i vardagen etc. Störst samband har utbildningsnivå med områdena klimat och miljö samt migration och integration. De allra starkaste sambanden i studien finns dock mellan synen på satsningar på dessa områden och vilket parti man sympatiserar med. Var man står politiskt avspeglas i förtroendet för forskning och forskare och också på vilka samhällsutmaningar man tycker är viktigast samt synen på hur dessa bör lösas. I Tabell 1 kan vi se att det generellt är de etablerade riksdagspartiernas sympatisörer som är mest positiva till att satsa på forskning medan de som sympatiserar med övriga partier gör detta i mindre utsträckning. Detta dock undantaget områdena klimat och miljö samt integration och migration där Sverigedemokraternas sympatisörer är de som i minst utsträckning önskar satsa skattemedel. I övrigt kan vi också se att de som sympatiserar med S/V/MP generellt är mer positiva till forskningssatsningar. Detta dock med undantag för området säkerhet där det borgerliga blockets (M/ KD/L/C) anhängare är mer positiva. Sammantaget är det personer över 50 år som är mest benägna att satsa statliga pengar på forskning gällande dessa sju samhällsutmaningar men när det gäller

områdena klimat och miljö samt migration och integration bryts detta mönster och de yngre tycker det är lika viktigt som äldre att satsa på dessa områden. Alla väljer dock inte att ta ställning. Lågutbildade och äldre är de som oftast anger att de inte har någon uppfattning i frågan och särskilt tydligt är detta i fråga om huruvida man bör satsa på forskning inom området migration och integration. Till skillnad från forskningsförtroendet tycks viljan att satsa på forskning inom olika områden endast i mindre utsträckning hänga ihop med huruvida man bor på landsbygden eller i större respektive mindre städer. Boende i större städer och framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö är dock något mer positiva än övriga till att satsa på forskning gällande området migration och integration. Det finns sannolikt en ideologisk dimension bakom dessa resultat som knyter samman synen på forskningens roll och samhällsfrågors olika vikt med partisympatier och värderingar. Vid sidan av det påverkas troligen synen på prioriterade forskningsområden av hur man bedömer relevansen för den egna personen och vad man till exempel uppfattar som hot och risker mot den egna existensen. Det kan förstås också vara så att viljan att satsa på vissa forskningsfrågor också hänger ihop med den bedömda nyttan av just den forskningen och vilket förtroende man har för forskningen inom det berörda området. Viljan att satsa på forskning hänger också ihop med förtroendet för forskare och lärosäten. Ju mer förtroende man har för universitet och högskolor och gruppen forskare desto mer villig är man att satsa skattemedel för att komma till rätta med samhällets utmaningar. Detta gäller för alla åtta områden och är särskilt tydligt för området migration och integration.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 15

SLUTSATSER De senaste åren har frågan om forskningen befinner sig i en förtroendekris ställts vid upprepade tillfällen såväl i Sverige som runt om i världen (Rutjens m.fl., 2018b) och under första delen av 2000-talet pekade studier mot en försvagning av forskningens förtroendekapital (Holmberg & Weibull, 2013). Vi kan dock utifrån denna studie konstatera att förtroendet för universitet och högskolor ligger stabilt på en hög nivå och att svenska folkets förtroende för forskare ligger på den högsta nivån på femton år. Även om en viss nedgång i medborgarnas förtroende för lärosäten och forskare kunde skönjas för drygt tio år sedan och även 2016 samband med Macchiariniskandalen kan konstateras att förtroendet för forskning och forskare är stabilt och högt i relation till andra institutioner och aktörer (Andersson, 2014; Norén Bretzer, 2017). Störst förtroende för forskning och forskare har medelålders personer med hög utbildning som bor i någon av storstäderna. Här är också viljan att satsa skattemedel på forskning för att komma till rätta med utmaningar i samhället störst. Graden av förtroende skiljer sig endast marginellt åt mellan kvinnor och män vad gäller lärosäten och forskare. Däremot har männen större förtroende för enskilda forskningsområden, och då särskilt teknik, än vad kvinnorna har. Resultaten tycks också bekräfta tesen om en ideologisk polarisering (Andersson m.fl., 2017; Nichols, 2017) där till exempel Sverigedemokraternas sympatisörer uppvisar både ett klart lägre förtroende för forskare och lärosäten och också generellt en lägre vilja att satsa pengar på forskningen. Det finns också en märklig paradox i synen på migration och integration; även om en stor andel av svenska folket och inte minst Sverigedemokraternas sympatisörer menar att detta är en av de viktigaste politiska frågorna är alltså viljan att satsa

16 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

forskning på området relativt låg (och då särskilt bland Sverigedemokraternas sympatisörer). Forskningens förtroendekapital är fortfarande starkt men skillnaden är stor mellan olika grupper. Det vore intressant att framöver studera samband mellan förtroende för forskning och hur man ser på forskningens roll med syn på och förtroende för medier och journalistik och även grundskolan. Det kan tänkas finnas en dimension här utifrån syn på fakta och kunskap som knyter ihop synen på de stora kunskapsinstitutionerna. Den ideologiska polarisering som tidigare påpekats rymmer en sådan dimension. Det vore även intressant att studera mediekonsumtionens koppling till förtroendet och prioritering av viktiga samhällsfrågor till viljan att satsa pengar på olika forskningsområden. Forskningen fyller en viktig funktion i samhället och ett fortsatt stort förtroende för och tilltro till forskningen och forskare är centralt för att garantera forskningens finansiering, forskningsfrihet och oberoende. Mediebilden är som sagt en viktig faktor vid sidan av den egna utbildningen och erfarenheterna som påverkar medborgarnas bild av och inställning till forskning. När det gäller exempelvis humaniora så visar studier att medborgarna har en vag uppfattning om vad det är och det är också ett område som får litet utrymme i nyhetsmedierna (VA, 2014). Samtidigt har lärosätena som institutioner och forskarna som aktörer också ett ansvar att informera om sin forskning på olika sätt, föra dialog med medborgarna och att samverka kring olika forskningsfrågor. Ett sätt att öka kännedom om och förtroende för såväl forskningen generellt som för olika forskningsområden och frågor är att involvera medborgarna i själva forskningsprocessen enligt den modell som går under samlingsbegreppet medborgarforskning. Medborgarforskning sägs också ibland stärka demokratin då

den involverar medborgarna i framtagandet av underlag för politiska beslut. Medborgarforskning är förvisso inte en ny företeelse och har till exempel använts en del inom miljöområdet men på senare år har nya perspektiv och initiativ uppkommit som är värda att följa (Irwin, 2002; Lewen stein, 2016). Som exempel kan nämnas projektet ARCS (ARenas for Coopera tion through citizen Science) som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och Vetenskap & Allmänhet.2 Naturvetenskap och miljövetenskap är de områden där flest projekt med medborgarforskning finns hittills men på senare tid har det kommit en rad initiativ också inom området medicin och inte minst inom humaniora. Sedan återstår att se om och på vilket sätt detta sätt att arbeta med forskning kommer påverka medborgarnas intresse och förtroende och om det kan förbättra kvaliteten i forskningen och politiska beslut. NOTER 1 För att testa sambandens styrka och riktning används sambandsmåttet Kendalls TauC. Måttet går från -1 till +1, där -1 innebär ett perfekt negativt samband och +1 innebär ett perfekt positivt samband. 0 anger att samband saknas.** innebär att korrelationen är signifikant på 0,01-nivån. Resultaten utföll enligt följande: Utbildning (-0,17**), Ålder (0,12**), Boendeort (–0,03*), Partisympati (0,10**). 2 https://medborgarforskning.se/ home/medborgarforskning/ KOMMENTAR Innehållet i denna rapport publiceras även som ett kapitel i SOM-institutets årsbok 2019: Andersson, U., Rönnerstrand, B.,

Öhberg, P. & Bergström, A. (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOMinstitutet. På grund av olika praxis med avrundningregler kan vissa siffror i denna rapport skilja sig mot kapitlet i SOM-boken. REFERENSER Allan, S. (2002). Media, risk and science. Order, 9, 235. Achterberg, P., de Koster, W., & van der Waal, J. (2017). A science confidence gap: Education, trust in scientific methods, and trust in scientific institutions in the United States, 2014. Public Understanding of Science 26(6), 704–720. Andersson, U. (2014). Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning. I Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Andersson, U., Ohlsson, J., Oscarsson, H., & Oskarson, M. (2017). Larmar och gör sig till. I Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Bergström, A. & Oscarsson, H. (2015). Svensk forskningsopinion 2002–2014. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarsson (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50). Gamson, W. A. (1968). Power and Discontent. Florence, KY: Dorsey Press. Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2008). Förtroendeförsvagningen för forskningen. I Sören Holmberg & Lennart Weibull

(red) Skilda världar. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet.

and the Public in an Age of Uncertainty. Cambridge: Polity Press.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2013). Fallet för forskningsförtroendet fortsätter. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Peters, B. G. (2002). Governance: A Garbage-Can Perspective. Political Science Series 84. Vienna: Institute for Advanced Studies.

Irwin, A. (2002). Citizen science: A study of people, expertise and sustainable development. New York, NY: Routledge. Lewenstein, B. V. (2016). Editorial: Can we understand citizen science? JCOM: Journal of Science Communication, 15(1), E. McCombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). The agenda-setting function of mass media. Public opinion quarterly 36(2), 176–187. Nichols, T. M. (2017). The death of expertise: the campaign against established knowledge and why it matters. New York, NY: Oxford University Press. Nisbet, M. C., & Goidel, R. K. (2007). Understanding citizen perceptions of science controversy: bridging the ethnographicsurvey research divide. Public Understanding of science 16(4), 421–440. Norén Bretzer, Y. (2017). Förtroendegapet mellan forskningsinstitutioner och forskare. I Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Norris, P. (2011). Democratic Deficit: Critical Citizens Revisited. Cambridge: Cambridge University Press. Nowotny, H., Scott, P., & Gibbons, M. (2001). Re-Thinking Science. Knowledge

Rothstein, B. (2005) Social traps and the problem of trust. Cambridge: Cambridge University Press. Rutjens, B. T., Sutton, R. M., & van der Lee, R. (2018a). Not all skepticism is equal: Exploring the ideological antecedents of science acceptance and rejection. Personality and Social Psychology Bulletin 44(3), 384–405. Rutjens, B. T., Heine, S. J., Sutton, R. M., & van Harreveld, F. (2018b). Attitudes towards science. Advances in experimental social psychology 57, 125–165. Vetenskap & Allmänhet (2011). Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? VA-rapport 2011:1. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet. Vetenskap & Allmänhet (2014). Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning. VA-rapport 2014:3. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet. Vetenskap & Allmänhet (2018). Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2017. VA-rapport 2018:3. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet. Weingart, P., Engels, A., & Pansegrau, P. (2000). Risks of communication: discourses on climate change in science, politics, and the mass media. Public understanding of science 9(3), 261–284.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 17

2. Tabellbilaga

18 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

TABELL 2: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR ÅR 1997–2018 (PROCENT)

1997 1998 1999 2001 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

10 9 10 8 8 7 8 8 7 7 8 7 8 8 8 8 8 9 12 11 13 13

44 47 48 47 44 47 45 48 44 47 43 45 47 47 45 46 47 50 47 45 48 45

39 39 36 40 42 40 40 37 42 40 42 41 38 39 40 40 38 35 34 37 33 35

Ganska Mycket litet litet 5 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 4 5 5 5 4 5 5 4 4

2 1 2 1 2 1 2 2 2 1 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2 3

Summa procent

Antal svar

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 636 3 403 3 280 3 322 3 375 3 377 3 436 3 357 3 327 3 146 3 219 3 122 3 132 4 725 4 478 5 888 4 797 1 619 3 036 3 057 3 379 3 107

Kommentar: Frågan lyder ’Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ’ganska litet förtroende’ respektive ‘mycket litet förtroende’. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1997–2018.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 19

TABELL 3: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR EFTER DEMOGRAFI OCH UTBILDNING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska litet

Mycket litet

Summa procent

Antal svar

100

3 107

12 15

47 43

35 34

4 5

2 3

100 100

1 603 1 498

26 24 19 17 10 7

47 47 53 50 46 39

23 25 21 29 37 45

2 3 4 3 5 5

2 1 3 1 2 4

100 100 100 100 100 100

118 325 411 432 796 1 025

7 13 15 15

44 40 46 50

41 37 33 29

4 6 4 4

4 4 2 2

100 100 100 100

440 552 1 546 524

7 10 13 19

25 42 49 56

53 41 32 21

7 4 4 3

8 3 2 1

100 100 100 100

464 853 712 1 014

100

471

100

230

100

463

100

809

100

232

100

368

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Utbildningens inriktning Ekonomi/handel/adm Estetisk/hantverk/konst/ hum/kultur/media Hälso-/sjukvård/medicin Teknik/industri/ transport/natur/data Pedagogik Samhällsv./juridik/socialt arbete/ omsorg/psykologi Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2. Noter: 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

20 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

TABELL 4: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR EFTER POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska litet

Mycket litet

Summa procent

Antal svar

100

3 107

19 15 9

48 46 42

27 33 40

4 4 5

2 2 4

100 100 100

526 1 467 1 070

19 14 19 17 11 9 25 5 (19)

51 44 51 58 48 46 53 30 (47)

25 35 26 22 36 40 19 51 (31)

3 4 3 2 4 5 2 7 (3)

2 3 1 1 1 0 1 7 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

254 866 298 194 504 187 142 363 32

Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2. Noter: 1 Frågan lyder: ’Hur intresserad är du i allmänhet av politik?’. Svarsalternativen är ’mycket intresserad’, ’ganska intresserad’, ’inte särskilt intresserad’ respektive ’inte alls intresserad. Kategorin ’Inte intresserad’ bygger på en sammanslagning av ’inte särskilt’ och ’inte alls’ intresserad. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 21

TABELL 5: FÖRTROENDE FÖR FORSKARE ÅR 2002–2018 (PROCENT)

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

18 13 17 9 10 16 13 12 16 16 17 19 15 12 12 14

48 41 49 38 39 46 45 38 44 44 46 43 48 50 50 49

21 24 22 26 27 27 27 24 29 29 23 22 21 22 23 20

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent 2 3 3 3 2 3 3 2 3 3 2 2 2 3 2 2

1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1

10 18 9 23 21 7 11 23 7 7 10 13 13 12 12 14

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal svar 1 663 1 716 1 682 1 634 1 548 1 590 1 537 1 574 1 527 1 511 1 157 1 663 1 627 1 637 1 780 1 799

Kommentar: Frågan lyder ’Hur stort förtroende har du för hur forskare sköter sitt arbete?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ganska litet förtroende’, ’mycket litet förtroende’ respektive ’ingen uppfattning’. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2002–2018.

22 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

TABELL 6: FÖRTROENDE FÖR FORSKARE EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 799

13 16

47 49

20 19

3 2

1 1

16 13

100 100

936 863

24 21 17 13 13 12

44 43 49 57 55 41

17 21 20 17 17 24

1 2 3 2 2 2

0 0 1 2 0 1

14 13 10 9 13 20

100 100 100 100 100 100

76 177 241 255 469 581

11 13 15 18

43 44 49 51

23 22 19 18

3 2 2 3

1 1 1 1

19 18 14 9

100 100 100 100

259 344 886 288

12 16 14 15

40 44 46 58

20 20 22 17

2 2 3 2

1 0 1 1

25 18 14 7

100 100 100 100

283 525 375 580

18 16 11

52 49 46

17 20 21

3 2 2

2 0 0

8 13 20

100 100 100

323 860 601

19 16 12 18 14 16 16 8 (8)

52 45 58 61 48 45 55 44 (61)

14 22 17 11 21 18 16 28 (8)

2 2 1 1 2 6 2 3 (8)

1 0 0 1 0 1 1 1 0

12 15 12 8 15 14 10 16 15

100 100 100 100 100 100 100 100 100

139 515 159 112 313 109 96 207 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 5. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Noter: 1 Se kommentar i tabell 4. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 23

TABELL 7: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM OLIKA OMRÅDEN, ÅR 2002–2018 (PROCENT) Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

Medicin 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

35 41 30 33 32 29 31 30 31 21 25 25 30 34 21 29 31

49 45 52 45 47 52 49 48 47 43 47 48 44 42 49 47 46

9 7 9 11 11 11 9 10 9 14 16 12 11 11 15 10 10

2 1 1 1 1 2 1 2 2 2 2 2 1 2 3 2 2

0 0 0 1 0 0 1 1 1 1 0 1 1 1 2 1 1

5 6 8 9 9 6 9 9 10 19 10 12 13 10 10 11 10

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 721 1 754 1 701 1 661 1 580 1 607 1 534 1 544 1 577 1 548 1 518 1 583 1 652 1 618 1 631 1 778 1 797

24 30 23 23 23 23 23 24 23 15 16 18 23 29 23 27 31

47 41 50 47 46 48 49 45 47 39 42 45 42 42 43 40 42

16 14 14 14 16 15 14 16 14 19 23 17 15 13 16 14 11

1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

11 14 12 14 14 13 13 14 15 26 18 19 20 15 17 18 15

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 709 1 741 1 689 1 645 1 560 1 589 1 523 1 528 1 565 1 534 1 506 1 574 1 639 1 605 1 624 1 778 1 778

18 25 18 20

45 43 50 43

22 16 17 20

1 1 1 1

0 0 0 0

14 15 14 16

100 100 100 100

1 705 1 742 1 697 1 643

Teknik 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Naturvetenskap 2002 2003 2004 2005

Fortsättning på nästa sida …

24 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

19 19 20 20 20 12 14 15 19 25 18 22 24

45 45 45 44 42 36 42 41 40 41 42 39 41

20 19 18 18 18 22 25 21 17 15 20 18 17

1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1

0 0 1 1 0 0 0 1 0 1 1 0 0

15 16 15 15 19 29 18 21 23 17 18 20 17

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 566 1 593 1 525 1 536 1 566 1 539 1 505 1 576 1 641 1 598 1 627 1 770 1 783

11 15 10 11 10 10 11 11 12 8 8 8 12 15 10 13 15

36 36 40 33 39 36 39 38 35 29 32 33 35 37 35 36 38

33 27 28 31 30 31 29 28 29 30 35 31 25 25 29 25 22

3 3 3 4 3 3 3 4 3 3 4 3 3 4 4 4 4

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

16 18 18 20 17 19 17 18 20 29 20 24 24 18 21 21 20

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 696 1 735 1 685 1 642 1 562 1 585 1 524 1 530 1 562 1 533 1 504 1 572 1 641 1 603 1 624 1 775 1 775

9 9 8 8 8 9 10 6 6 6

34 27 29 28 30 30 30 25 25 28

26 28 29 28 26 27 24 27 35 29

5 5 5 5 5 6 6 5 6 6

1 2 2 1 2 2 1 1 2 2

25 29 27 30 29 26 29 36 26 29

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 691 1 641 1 560 1 590 1 525 1 536 1 567 1 535 1 509 1 574

Samhällsvetenskap 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utbildningsvetenskap 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Fortsättning på nästa sida …

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 25

Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

2014 2015 2016 2017 2018

10 13 9 12 13

29 32 27 30 31

9 13 8 8 8 8 9 8 10 7 7 7 11 13 9 12 13

28 27 30 26 27 25 28 27 26 24 23 25 27 31 27 27 30

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

26 23 28 23 23

5 7 6 5 6

2 2 3 2 2

28 23 27 28 25

100 100 100 100 100

1 642 1 600 1 630 1 769 1 781

29 24 26 26 28 26 23 26 24 28 34 29 25 24 28 24 23

3 3 4 3 4 4 3 4 3 3 5 4 3 4 4 3 3

1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1

30 32 32 36 32 36 36 34 36 37 29 34 33 26 31 33 30

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 690 1 739 1 681 1 634 1 554 1 589 1 524 1 528 1 561 1 532 1 503 1 567 1 630 1 589 1 624 1 765 1 771

Humaniora 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Kommentar: Frågan lyder ’Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ’ganska litet förtroende’, ’mycket litet förtroende’ respektive ’ingen uppfattning’. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Källa: De nationella som-undersökningarna 2002–2018.

26 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

TABELL 8: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM MEDICIN EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 797

30 34

47 44

10 10

2 2

1 1

10 9

100 100

934 863

33 28 28 29 28 37

40 45 47 53 52 39

12 12 9 7 9 12

3 2 4 2 2 1

3 1 1 1 0 1

9 12 11 8 9 10

100 100 100 100 100 100

76 177 240 255 470 579

29 32 32 33

47 45 47 46

12 12 8 11

2 1 2 1

1 0 1 1

9 10 10 8

100 100 100 100

259 344 882 290

33 30 31 32

37 45 46 50

14 11 10 8

1 2 1 3

1 1 1 1

14 11 11 6

100 100 100 100

284 525 374 578

44 28 28

38 50 44

7 10 13

2 2 1

2 1 1

7 9 13

100 100 100

324 859 599

29 34 28 37 35 29 34 26 (15)

51 46 52 47 45 53 39 44 (62)

7 10 10 10 9 7 13 13 (15)

4 1 3 1 1 2 3 1 0

2 0 0 0 0 2 0 2 0

7 9 7 5 10 7 11 14 (8)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

139 515 158 112 314 108 96 208 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 7. Noter: 1 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 27

TABELL 9: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM NATURVETENSKAP EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 783

22 25

39 43

17 17

1 1

0 1

21 13

100 100

926 857

28 26 26 24 22 22

36 39 40 47 48 34

17 13 16 15 15 21

3 2 1 1 1 1

3 0 0 0 0 1

13 20 17 13 14 21

100 100 100 100 100 100

76 176 242 254 466 569

19 21 24 28

41 39 42 42

22 19 15 16

1 1 1 1

0 1 0 0

17 19 18 13

100 100 100 100

257 339 877 288

14 18 23 32

27 40 45 48

30 19 14 10

2 1 1 1

1 1 0 0

26 21 17 9

100 100 100 100

277 522 372 577

39 23 16

37 46 35

12 15 23

1 1 1

1 0 1

10 15 24

100 100 100

322 855 592

26 22 24 29 27 21 35 16 (8)

49 39 47 47 37 47 37 38 (69)

8 21 13 15 15 15 13 21 0

2 1 2 1 1 1 1 1 0

1 0 0 0 0 0 1 1 0

14 17 14 8 20 16 13 23 (23)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 507 158 112 311 108 96 207 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 10: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM SAMHÄLLSVETENSKAP EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 775

15 15

37 41

22 21

2 5

1 2

23 16

100 100

922 853

22 17 16 17 14 13

34 39 39 45 43 33

20 17 18 18 23 25

5 6 5 3 3 3

3 3 3 1 0 1

16 18 19 16 17 25

100 100 100 100 100 100

76 177 242 255 464 561

13 15 15 18

35 34 40 41

28 21 20 20

3 4 4 4

2 1 1 3

19 25 20 14

100 100 100 100

253 339 873 288

12 13 14 19

24 36 42 45

31 23 19 17

4 3 4 4

1 1 2 2

28 24 19 13

100 100 100 100

275 517 373 575

27 14 10

38 44 32

16 22 24

5 3 3

3 1 1

11 16 30

100 100 100

320 853 588

18 17 15 15 15 6 29 8 0

54 36 44 44 38 39 37 31 (62)

12 25 22 21 19 26 16 26 (15)

4 2 3 4 5 4 2 7 (8)

0 0 0 1 1 5 0 5 0

12 20 16 15 22 20 16 23 (15)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

137 506 157 112 311 107 95 205 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 11: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM TEKNIK EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 778

25 37

39 43

14 9

1 0

0 1

21 10

100 100

923 855

34 34 29 31 30 30

32 37 43 47 47 36

16 10 9 10 11 14

4 2 1 0 0 1

0 0 1 0 0 1

14 17 17 12 12 18

100 100 100 100 100 100

76 175 242 255 466 564

29 29 31 34

40 37 43 42

14 13 10 11

1 1 1 1

0 1 0 0

16 19 15 12

100 100 100 100

257 336 876 287

23 30 31 35

33 39 44 47

18 14 8 7

1 1 1 0

1 0 0 0

24 16 16 11

100 100 100 100

274 518 372 580

45 31 21

36 45 40

8 10 15

1 1 1

1 0 1

9 13 22

100 100 100

322 854 588

31 30 33 37 33 26 31 29 (15)

46 44 39 44 41 43 40 39 (54)

7 11 13 10 8 12 9 15 (8)

1 0 1 2 1 0 2 1 (8)

1 0 1 0 0 0 2 0 0

14 15 13 7 17 19 16 16 (15)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 504 158 112 313 107 95 206 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 12: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM HUMANIORA EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 771

13 13

30 30

21 24

2 4

1 2

33 27

100 100

921 850

19 14 14 15 12 11

17 27 33 31 36 26

21 20 19 20 24 25

0 5 4 4 2 2

3 3 2 2 1 1

40 31 28 28 25 35

100 100 100 100 100 100

75 176 242 251 463 564

9 13 14 16

26 26 31 34

27 21 21 24

3 3 3 4

2 1 1 2

33 36 30 20

100 100 100 100

257 329 874 289

10 12 13 16

17 23 33 41

28 24 22 18

1 3 2 5

1 1 2 1

43 37 28 19

100 100 100 100

271 518 371 576

24 13 8

37 33 22

17 22 25

4 3 2

3 1 1

15 28 42

100 100 100

323 850 584

20 15 13 13 13 6 23 5 0

43 30 38 41 25 24 31 24 (61)

11 24 18 22 22 27 15 29 (8)

5 1 1 3 4 5 4 5 0

1 0 1 0 0 4 2 4 0

20 30 29 21 36 34 25 33 (31)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 503 158 112 312 106 95 206 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 13: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM UTBILDNINGSVETENSKAP EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

100

1 781

13 14

30 33

21 24

5 7

2 2

29 20

100 100

925 856

19 15 15 15 12 12

18 32 33 36 35 27

21 18 19 22 24 25

14 11 5 5 5 5

4 2 2 2 2 2

24 22 26 20 22 29

100 100 100 100 100 100

76 177 241 255 465 567

12 14 13 14

28 28 33 34

27 23 21 23

6 5 6 9

2 1 2 2

25 29 25 18

100 100 100 100

256 338 877 288

14 13 12 15

23 27 34 37

26 25 21 20

2 5 5 8

1 2 4 2

34 28 24 18

100 100 100 100

278 519 372 578

20 13 11

35 33 26

16 23 25

11 6 4

4 2 1

14 23 33

100 100 100

323 855 589

17 16 13 13 13 6 22 6 0

40 32 36 41 28 30 26 26 (61)

15 24 23 21 21 26 16 28 (8)

8 2 8 7 9 6 8 8 (8)

3 0 1 1 2 6 4 4 0

17 26 19 17 27 26 24 28 (23)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 507 158 112 312 108 96 207 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 14: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM HÄLSA EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 794

82 77

16 20

1 2

0 0

1 1

100 100

935 859

68 71 77 76 83 82

25 24 19 21 15 15

4 3 3 2 1 1

0 1 0 0 0 1

3 1 1 1 1 1

100 100 100 100 100 100

76 177 242 255 468 576

79 82 79 79

19 17 18 18

0 0 2 3

0 0 0 0

2 1 1 0

100 100 100 100

259 342 882 288

79 79 80 80

17 19 17 17

0 1 2 2

1 0 0 0

3 1 1 1

100 100 100 100

281 524 375 579

82 79 78

14 18 19

3 2 1

0 0 0

1 1 2

100 100 100

324 858 597

80 83 78 74 78 78 79 80 (69)

16 16 21 20 19 18 17 18 (31)

4 0 1 4 2 1 2 1 0

0 0 0 0 0 1 1 0 0

0 1 0 2 1 2 1 1 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

139 513 158 113 314 108 96 207 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: Frågan lyder ’Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på att lösa utmaningar inom följande områden?’ Noter: 1 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018. va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 33

TABELL 15: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM LIVSMEDELSPRODUKTION EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 782

54 49

38 41

5 7

0 1

3 2

100 100

929 853

35 47 49 49 57 52

45 41 38 44 36 41

13 9 10 5 5 3

3 1 0 0 0 1

4 2 3 2 2 3

100 100 100 100 100 100

76 177 240 255 467 567

56 53 49 51

36 39 41 40

5 6 6 6

0 0 1 1

3 2 3 2

100 100 100 100

258 338 877 286

54 50 49 52

36 40 41 40

3 6 7 6

1 1 0 0

6 3 3 2

100 100 100 100

275 521 374 577

58 53 46

35 39 43

5 6 6

0 0 1

2 2 4

100 100 100

321 857 590

62 53 51 47 45 47 59 51 (31)

32 39 44 38 42 43 36 41 (69)

5 5 4 10 9 6 2 5 0

0 0 0 0 1 2 1 1 0

1 3 1 5 3 2 2 2 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 509 158 113 311 107 96 207 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 14. Noter: 1 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

TABELL 16: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM ENERGI EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 783

60 66

31 29

4 3

0 0

5 2

100 100

926 857

52 62 60 62 69 61

34 30 31 31 26 32

9 3 6 4 3 2

1 1 0 0 0 0

4 4 3 3 2 5

100 100 100 100 100 100

76 177 242 255 464 569

62 60 62 68

31 32 30 26

3 4 4 3

0 0 0 0

4 4 4 3

100 100 100 100

258 338 878 287

54 60 61 71

35 33 31 24

4 3 4 3

1 0 1 0

6 4 3 2

100 100 100 100

277 522 372 576

72 65 54

23 29 35

2 3 5

0 0 1

3 3 5

100 100 100

322 855 592

76 64 64 68 56 61 69 55 (77)

20 29 32 23 36 32 29 36 (23)

3 3 3 5 4 5 0 3 0

0 0 1 0 0 0 1 1 0

1 4 0 4 4 2 1 5 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 508 158 112 314 105 97 205 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 17: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM TRANSPORTER EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 779

47 48

38 39

8 8

1 1

6 4

100 100

926 853

37 46 46 43 54 47

43 38 38 43 34 39

12 9 11 10 8 6

3 2 0 1 0 1

5 5 5 3 4 7

100 100 100 100 100 100

76 176 240 255 464 568

50 48 45 52

34 38 41 34

9 7 8 11

1 1 1 1

6 6 5 2

100 100 100 100

256 338 877 285

44 45 47 53

40 42 35 37

6 8 12 7

1 0 1 1

9 5 5 2

100 100 100 100

274 519 373 577

60 48 40

28 41 42

8 8 9

0 0 1

4 3 8

100 100 100

320 855 590

57 49 50 51 41 48 56 40 (50)

33 37 42 32 42 37 39 44 (42)

6 7 4 10 11 10 2 12 (8)

0 1 2 2 0 1 1 1 0

4 6 2 5 6 4 2 3 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

137 509 158 111 312 107 97 204 12

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 18: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM KLIMAT OCH MILJÖ EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 788

72 63

23 26

3 8

0 1

2 2

100 100

930 858

71 68 66 69 70 64

20 23 25 23 23 27

7 5 7 5 5 5

1 1 2 1 0 1

1 3 0 2 2 3

100 100 100 100 100 100

76 176 242 254 468 572

59 65 68 75

28 28 24 19

7 4 5 5

2 1 1 0

4 2 2 1

100 100 100 100

258 339 882 286

56 66 66 75

33 24 26 20

6 7 5 3

0 1 1 1

5 2 2 1

100 100 100 100

276 525 373 580

70 72 59

23 21 30

5 5 6

1 1 1

1 1 4

100 100 100

322 860 591

86 69 76 66 59 59 90 50 (83)

9 25 20 24 31 32 8 31 (17)

4 3 4 4 8 5 0 13 0

0 1 0 3 0 2 0 3 0

1 2 0 3 2 2 2 3 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 509 158 113 312 108 97 205 12

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 19: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM MIGRATION OCH INTEGRATION EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 779

46 40

33 32

10 14

4 9

7 5

100 100

926 853

30 47 45 47 47 37

36 35 33 29 31 34

20 12 12 15 10 11

9 3 7 6 7 7

5 3 3 3 5 11

100 100 100 100 100 100

75 177 241 255 468 563

35 43 42 50

32 28 35 31

11 16 12 10

9 5 6 7

13 8 5 2

100 100 100 100

256 338 873 289

35 40 44 48

25 34 34 35

16 13 11 10

9 7 6 4

15 6 5 3

100 100 100 100

278 516 374 577

50 45 34

30 36 30

10 10 16

7 6 8

3 3 12

100 100 100

324 852 589

54 45 45 47 36 40 51 32 (53)

33 36 37 33 39 30 37 17 (31)

8 10 8 13 15 14 10 19 (8)

1 2 4 3 5 11 1 26 0

4 7 6 4 5 5 1 6 (8)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 508 158 112 311 107 96 206 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

TABELL 20: SATSA PÅ FORSKNING PÅ ATT LÖSA UTMANINGAR INOM SÄKERHET EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING, ÅR 2018 (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

100

1 792

64 58

27 31

4 7

0 1

5 3

100 100

933 859

68 57 52 55 62 67

24 32 37 33 29 24

5 7 7 8 4 3

0 1 2 1 0 1

3 3 2 3 5 5

100 100 100 100 100 100

76 177 242 255 468 574

58 64 61 56

29 27 30 32

7 5 4 7

0 1 1 2

6 3 4 3

100 100 100 100

258 343 880 288

72 67 61 52

19 27 30 35

2 3 5 8

1 0 1 1

6 3 3 4

100 100 100 100

281 521 375 579

63 62 61

25 29 31

8 5 3

1 1 0

3 3 5

100 100 100

324 859 594

53 63 52 53 64 66 48 69 (31)

29 29 39 33 29 24 34 25 (53)

9 4 6 6 4 5 14 3 (8)

2 0 3 2 0 0 0 1 (8)

7 4 0 6 3 5 4 2 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100

138 514 158 113 313 108 96 206 13

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

3. Information om den nationella SOM-undersökningen ur SOM-rapport 2019:29

40 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

Figur 7. Svarsfrekvens i olika åldersg rupper år 1996–2017 (procent)

100 % 80 %

80–85 år 70–79 år 60–69 år 50–59 år 40–49 år 30–39 år 25–29 år 20–24 år 16–19 år

60 % 40 % 20 %

96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18

INTRODUKTION SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinion och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en centrumbildning vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation ( JMG), Göteborgs universitet och har sin bakgrund i ett långvarigt samarbete mellan de två grundarinstitutionerna Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation ( JMG). Sedan 2017 är SOM-institutet även inrättat som en fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner, främst inom samhällsvetenskap. SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOM-undersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och fördjupade analyser i

de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOM-institutets webbsida www.som.gu.se. En utförlig metod dokumentation från den nationella SOM-undersökningen 2018 finns tillgänglig på hemsidan: https://som.gu.se/ publicerat/metodrapport_den nationella SOM-undersökningen 2018. DEN NATIONELLA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2018 Fältarbetet för den nationella SOMundersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 2018 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet. Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress

år

i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År 2018 ingick 21 000 personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOM-undersökningen 2018 skickades till. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ett antal sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 25 september och 31 december 2018. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 75 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. SVARSFREKVENS OCH REPRESENTATIVITET Av det ursprungliga urvalet på totalt 21 000 personer var det 10 796 personer som besvarade och skickade in formuläret vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 53 procent. I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definie-

va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället 41

TABELL 21: LATHUND FÖR PROCENTSKATTNINGAR VID OLIKA GRUPPSTORLEKAR (FELMARGINALER OCH PROCENTENHETER) Skattning

100

200

400

800

1000

2000

50 procent 30 procent 10 procent 6 procent 2 procent

±9,8 ±9,0 ±5,9 ±4,7 ±2,7

±6,9 ±6,4 ±4,2 ±3,3 ±1,9

±4,9 ±4,5 ±2,9 ±2,3 ±1,4

±3,5 ±3,2 ±2,1 ±1,6 ±1,0

±3,1 ±2,8 ±1,9 ±1,5 ±0,9

±2,2 ±2,0 ±1,3 ±1,0 ±0,6

rats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språk svårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 726 personer, motsvarande 3,5 procent, har räknats bort som naturligt bortfall. Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att knappt hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är den demografiska representativiteten i svarsgruppen god i de flesta avseenden. I Figur 7 görs det däremot tydligt att en lägre andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. 2018 fick respondenterna för andra gången en belöning i form av skraplott eller värdecheck efter inskickat svar. Det gav en positiv effekt på svarsfrekvensen och förbättrade de yngre åldersgruppernas representativitet.

42 va-rapport 2019:6 Vetenskapen i Samhället

Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots variationen i svarsfrekvens mellan olika åldersgrupper. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget (Elias Markstedt, 2014, Representativitet och viktning. SOM-rapport 2014:20, SOMinstitutet, Göteborgs universitet). PROCENTSKATTNINGAR OCH FELMARGINALER SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16-85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att

vara medveten om felmarginalen gör att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar. Forskningsprojektet Vetenskapen i samhället (ViS) är ett samarbete mellan den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) och SOM-institutet som inleddes inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2002. Frågorna ställdes i formulär 3.

Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002 för att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. VA har tre huvuduppgifter: Kunskapsutveckling: – opinionsundersökningar – studier av samhällsgruppers syn på forskning och kontakter med forskare – kartläggningar av samverkan forskare–omvärld – metoder för dialog Samtal och aktiviteter i nya former om forskning och forskningskommunikation Kommunikation av andras och egna kunskaper och erfarenheter. VA har ett 90-tal medlemsorganisationer som t.ex. myndigheter, högskolor, företag, folkbildningsorganisationer, fackförbund och forskningsfinansiärer. Dessutom finns individuella medlemmar. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, projektmedel och ett bidrag från Utbildningsdepartementet. Läs mer på www.v-a.se

VA-rapport 2019:6

Vetenskap & Allmänhet