FÖREKOMST I SVERIGE

Studie Om Bibliotekens Roll I Ppen Vetenskap

Karin Martinsson och Katarina Wiberg på Svensk biblioteksförening genomförde under 2019 en mindre förstudie om förutsättningarna för svenska folk- och skolbibliotek att arbeta mer aktivt med öppen vetenskap. Studien (Martinsson & Wiberg 2019) syftade till att undersöka behovet av öppen vetenskap bland folk- och skolbibliotekens användare, liksom hur biblioteken kan tillgodose ett sådant behov. Frågeställningarna i undersökningen var:

1. Vilken roll kan folk- och skolbiblioteken ha i arbetet med öppen vetenskap?

2. (Hur) kan de vara en lika naturlig nod för öppen vetenskap för sina användare som universitets- och högskolebiblioteken är för forskare och studenter?

3. Vilka möjligheter fnns i bibliotekens verksamheter?

4. I vilka sammanhang blir de här frågorna aktuella/relevanta?

Deltagarna i undersökningen rekryterades genom en öppen utlysning. Intresset för att delta var stort bland både bibliotekarier och användare, och ett urval gjordes där en arbetsgrupp valdes ut med representanter från fyra skolbibliotek och fyra folkbibli- otek. Studien genomfördes genom webbmöten där representanterna från respektive bibliotekstyp fck ta ställning till frågorna och föra fram förslag kring bibliotekens roll i arbetet med öppen vetenskap. Resultaten visade att det fnns ett intresse bland folk- och skolbibliotekens användare och bibliotekarier att arbeta mer aktivt med öppen vetenskap. Bibliotekarierna lyfte emellertid fram fera utmaningar, relaterade till låg kännedom om öppen vetenskap, avsaknad av praktisk kompetens, och avsaknad av incitament från huvudmän och arbetsgivare. Mot bakgrund av diskussionerna i arbetsgruppen lyfter Martinsson & Wiberg fram tre ömsesidigt avhängiga huvudspår för att folk- och skolbibliotekens engagemang i öppen vetenskap ska kunna bli verklighet:

1. Vikten av att öka kunskapen bland bibliotekens användare om vad öppen vetenskap är och varför det är viktigt.

2. Vikten av teoretisk och praktisk kompetensutveckling inom bibliotekskåren. Det krävs ökad kunskap om vad öppen vetenskap är och varför folk- och skolbiblioteken ska arbeta med öppen vetenskap, liksom praktiska färdigheter relaterade till (digital) kommunikation och projektledning.

3. Vikten av incitament och ekonomiska resurser – beslutsfattare, arbetsgivare och huvudmän måste stå bakom och aktivt stödja utvecklingen.

I studien ger Martinsson & Wiberg också ett antal konkreta förslag på hur Svensk biblioteksförening –och i förlängningen det svenska biblioteksväsendet – kan gå vidare för att främja folk- och skolbibliotekens engagemang i öppen vetenskap:

➜ Uppvakta utredare på folk- och skolbibliotek om öppen vetenskap.

➜ Inled dialog med Sveriges kommuner och regioner om infrastrukturfrågor kring öppen vetenskap.

➜ Inled dialog med regionbiblioteken om kompetensutveckling för bibliotekarier och personal.

➜ Undersök vilken roll bibliotekscentraler och biblioteksföreningar kan spela.

➜ Undersök förutsättningarna för systematiskt samarbete mellan skol- och folkbibliotek i främjandet av öppen vetenskap.

Det är viktigt att poängtera att Svensk biblioteksförenings undersökning fokuserade på öppen vetenskap, och i synnerhet på öppen tillgång och öppen data. Medborgarforskning nämndes bara explicit en gång i undersökningen, men de förslag och åtgärder som fördes fram kan sannolikt informera arbetet för att främja bibliotekens roll även när det gäller medborgarforskning.

Utöver Martinsson och Wibergs undersökning fnns – vad vi kan se – inte ett enda exempel på svenska bibliotek som arbetar aktivt med medborgarforskning, vare sig som initiativtagare, intermediär eller informationsresurs. Avsaknaden av exempel från svenska bibliotek är i sig en viktig observation i den här kartläggningen. Uppenbarligen fnns en stor outnyttjad potential inom det här området för det svenska biblioteksväsendet. I fera andra länder fnns – som vi kommer att se – mängder av bibliotek som arbetar med medborgarforskning, antingen genom att driva egna projekt eller som intermediär och informationsresurs. I USA fnns så många initiativ och exempel att det var svårt att göra ett vettigt urval för den här kunskapsöversikten. Den nyfkna läsaren kan själv göra en google-sökning på valfri amerikansk stad + Public Library + Citizen Science. Med stor sannolikhet kommer hen att hitta en hel webbplats med information om medborgarforskning, pågående projekt och aktiviteter, tillgängliga resurser och utlåning av utrustning. Långt ifrån alla bibliotek driver egna medborgarforskningsprojekt, men väldigt många tar en samordnande roll som information- och resursbank. En liknande sökning i Sverige genererar inte en enda träf.