Vetenskapen i Samhället by Vetenskap & Allmänhet

DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET

VA-rapport 2004:1

Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-

undersökningen 2003

Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt framväxande kunskapssamhället. Men ny kunskap blir inte levande utan fotfäste hos människor; i deras viljor, tankar, idéer och känslor. Därför krävs dialog mellan forskare och den breda allmänheten. Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, arbetar för att öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många. VA skall sträva efter att åstadkomma samtal som utgår från frågor som engagerar människor på deras egna arenor. För att utröna vad samtalens presumtiva deltagare tycker genomför VA studier. I projektet ”Vetenskapen i Samhället” studerar VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet opinionen i Sverige på det vetenskapliga området. VAs referensgrupp för opinionsundersökningar, under ledning av Björn Fjæstad, medverkar vid utformningen av frågorna. 6 000 enkäter gick hösten 2003 till ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen. Svaren har bearbetats och analyserats under våren. I denna skrift, VArapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2003, presenteras undersökningens resultat av professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull. Undersökningen får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se Vår förhoppning är att dessa intresseväckande resultat skall ge vägledning och idéer till många insatser för att stärka VA-dialogen och skapa ett brett kunskapsengagemang. Vetenskap & Allmänhet juni 2004

Camilla Modéer Generalsekreterare

ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-10-6 (tryckt) ISBN 10: 91-85585-10-6 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2004-1 (pdf ) Utgivare: Vetenskap & Allm채nhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samh채llet

Inneh책ll I.

Vetenskapen st책r stark i folkopinionen Astrologi vs Astronomi Svenskt forskningsklimat Spetsforskning Nyckelfaktorn Noter Referenser

II. Diagram och tabeller

7 9 10 12 14 14 14 15

Diagram

Tabeller

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

I. Vetenskapen står stark i folkopinionen Av: Sören Holmberg Lennart Weibull Det är ingen överdrift att påstå att vetenskapen står stark i folkopinionen. Universiteten som institutioner toppar SOMs förtroendelista 2003. Sjukvården, den tidigare suveräna ledaren, är numer bara tvåa. Forskare som yrkesgrupp hamnar också högt när vi mäter förtroende för olika yrkesgrupper; inte allra högst men med en mycket klart positiv förtroendebalans. Bland yrkesgrupperna toppar sjukvårdens personal fortfarande förtroendelistan.1 När vi i forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) frågar om förtroende för olika vetenskapsområden uppnår alla fakulteter klart positiva resultat.2 Mest så medicin med förtroendesiffror som är de högsta vi någonsin uppmätt för någon verksamhet i SOMinstitutets snart tjugoåriga historia. Andelen personer som uttrycker ett mycket eller ganska stort förtroende för medicinsk forskning är hela 84 procent både 2002 och 2003. Förtroenderesultaten för teknisk och naturvetenskaplig forskning är mycket imponerande med 71 respektive 68 procent som hyser stort förtroende i SOM-undersökningen 2003. Motsvarande resultat för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är också goda om än inte uppseendeväckande bra. Andelen personer som 2003 uppgav att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom samhällsvetenskap och humaniora var 52 respektive 41 procent. En förklaring till det svagare resultatet för humaniora är att relativt många svarspersoner inte hade någon uppfattning om humanistisk forskning (32 procent). Varumärket humaniora är dåligt känt. Den topprankade medicinska forskningen ingav ett något högre förtroende än genomsnittet bland medelålders och äldre personer, bland högutbildade och bland kvinnor. Könsskillnaderna är dock mycket små och var de omvända 2002 med män som litade mest på medicinsk forskning. Politiskt åtnjuter medicin störst förtroende bland sympatisörer till folkpartiet och moderaterna och minst bland mp-sympatisörer, men skillnaderna är överlag mycket små. Förtroendeskillnaderna är något större när det gäller humaniora. Mest förtroende har kvinnor, medelålders och högutbildade medan det partipolitiskt är miljöpartister och vänsterpartister som tror mest på humanistisk forskning. Störst förtroendeskillnader mellan olika grupper återfinns när det gäller teknik, framförallt i fråga om kön. Kvinnor har ett klart lägre förtroende än män för teknisk forskning, 63 procent stort förtroende mot 80 procent. Partipolitiskt har fp- och m-sympatisörer störst förtroende för teknik. Lägst ligger sympatisörer till miljöpartiet och vänsterpartiet.

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

Tabell A Förtroende för forskning inom olika områden 2002-2003 (procent) Fråga: ”Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs inom Sverige inom följande områden?”

Område Medicin 2002 2003 Naturvetenskap 2002 2003 Samhällsvetenskap 2002 2003 Teknik 2002 2003 Humaniora 2002 2003

Ingen Mycket/ganska Varken Mycket/ganska stort förtroende eller litet förtroende uppfattning

Summa procent

84 84

9 8

2 2

5 6

100 100

63 68

22 16

1 1

14 15

100 100

48 52

33 28

3 3

16 17

100 100

71 71

16 14

2 1

11 14

100 100

37 41

29 24

5 3

29 32

100 100

Källa: SOM-undersökningarna 2002 och 2003. Kommentar: Enkätfrågan omfattade svarsalternativen mycket respektive ganska stort

förtroende, varken stort eller litet förtroende, mycket respektive ganska litet förtroende samt ingen uppfattning. Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat mycket stort eller ganska stort förtroende. Svaret ”ingen uppfattning” ingår i procentbasen, men inte personer som inte markerat något alternativ. Den senare gruppen omfattade 2002 4-7 procent och 2003 3-5 procent av undersökningspersonerna.

Om vi tar ett mer samlat grepp och med hjälp av ett index ser på olika gruppers samlade förtroende för forskningen framträder både en positiv och en något oroande bild. Det positiva är att forskningsförtroendet i mycket liten utsträckning är kopplat till människors partisympatier. Forskningsopinionen är i allt väsentligt inte partipolitiserad. Anhängare till folkpartiet och moderaterna är dock något mer tilllitsfulla när det gäller forskning än framförallt miljöpartister, som är minst förtroendefulla. Könsskillnaderna är mycket små, men män hyser ett något högre förtroende än kvinnor. Att högutbildade hyser ett något högre förtroende för forskning än lågutbildade är positivt. Högutbildade är genomsnittligt kunnigare om vetenskaplig forskning. Det hade varit mer bekymmersamt om de mest insatta hade haft det lägsta förtroendet. Att personer med större berördhet har högre förtroende är också i andra sammanhang väl belagt. Men utbildningsskillnaderna är överlag små. Det något oroande är att forskningsförtroendet är som lägst bland de allra yngsta mellan 15-19 år. Åldersskillnaderna i förtroende märks tydligast när det gäller naturvetenskaplig och teknisk forskning. Skillnader finns också för humaniora och samhällsvetenskap, men mindre utpräglat. Bland de yngsta är det endast 50 procent som 2003 uttalar ett mycket eller ganska stort förtroende för naturvetenskaplig forskning. Motsvarande andel

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

är 69-72 procent bland människor över 40 år. Det kan vara av intresse att sätta detta resultat i samband med problemen att rekrytera unga studenter till naturvetenskapliga högskoleutbildningar.

Astrologi vs Astronomi Fötroendesiffrorna uppvisar en positiv korrelation med människors kunskaper om vetenskap. Svarspersoner med relativt goda vetenskapliga kunskaper tenderar att hysa ett större förtroende än människor med skraltigare kunskaper. Ett omvänt resultat med högst förtroende för vetenskap bland okunniga personer hade varit illavarslande. Men nu är det inte så. Dock, och det förtjänar att betonas, sambandet är inte särskilt starkt och kunskapsmåttet är mycket enkelt. Vetenskaplig kunskap har vi mätt med hjälp av en serie frågor där svarspersonerna får bedöma i vad mån olika kunskapsområden är vetenskapliga. I undersökningen 2003 ingick astronomi, astrologi, nationalekonomi, historia och biologi. År 2002 mätte vi dessutom parapsykologi och teologi. Vetenskaplig kunnighet har vi konventionellt definierat som att känna till att astronomi och biologi är vetenskaper medan astrologi inte är det. Ett index byggt på dessa tre frågor korrelerar +.10 med graden av förtroende för forskning. Det är positivt, men inte starkt. Resultaten i tabell 2 visar hur svenska folket bedömer graden av vetenskap inom de olika kunskapsfälten. Utfallet är något blandat och inte helt positivt. Någon större grad av samstämmighet kring vad som är vetenskapligt existerar inte bland de många människorna. I de flesta fall känns resultaten rimliga, men andelen svarspersoner som står bakom de rimliga svaren är inte alltid särskilt hög. Att endast 59 procent anger att astronomi är en vetenskap imponerar inte, även om det är en majoritet. Likaså är det föga imponerande att enbart 53 procent utpekar astrologi som inte vetenskapligt. Också resultaten för nationalekonomi och historia är något nedslående. Det är visserligen fler personer som uppfattar nationalekonomi och historia som vetenskaper (48 respektive 49 procent) än som uppfattar ämnena som ”inte alls vetenskapliga” (12 respektive 13 procent). Men 48/49 procent är inga starka siffror. Det vetenskapliga varumärket saknar majoritetsstöd i båda fallen. Biologi klarar sig bäst med 80 procent som uppfattar området som vetenskapligt. Kunskaperna skiljer sig inte dramatiskt åt mellan olika grupper i samhället. De mindre skillnader som finns känner vi igen från förra årets mätning. Män är genomsnittligt något kunnigare än kvinnor. Medelålders personer är något kunnigare än äldre och yngre. Sämst kunskaper har de yngsta mellan 15-19 år. Högutbildade är kunnigare än lågutbildade och här är skillnaden relativt tydlig. De partipolitiska skillnaderna är små, men folkpartisterna är genomsnittligt kunnigast. Minst kunniga är s- och c-sympatisörer.

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

Tabell B Svenska folkets uppfattning om vad som är vetenskap 2002-2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Område Astronomi 2002 2003 Astrologi 2002 2003 Nationalekonomi 2002 2003 Historia 2003 Biologi 2002 2003 Parapsykologi 2002 Teologi 2002

Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

9 8

17 14

57 59

17 19

100 100

56 53

13 13

13 15

18 19

100 100

12 12

23 22

52 48

13 18

100 100

100

3 2

9 6

77 80

11 12

100 100

100

Källa: SOM-undersökningarna 2002 och 2003. Kommentar: Undersökningspersonerna fick besvara frågan med hjälp av en skala mellan 1 (inte alls vetenskapligt) och 5 (i högsta grad vetenskapligt)

Resultaten kan konkretiseras genom att vi ser närmare på vilka personer det är som uppfattar astrologi som vetenskapligt. Det felaktiga svaret att astrologi är en vetenskap avgavs av 15 procent av samtliga svarspersoner 2003. Bland kvinnor var andelen 18 procent mot 13 procent bland män. Bland unga 15-19 åringar var andelen hela 28 procent mot mellan 12-17 procent bland personer äldre än 20 år. Bland lågutbildade var andelen 17 procent mot 8 procent bland människor med universitetsutbildning. Partimässigt var andelen felaktiga svar högst bland mp- och s-sympatisörer (18 procent i båda fallen) och lägst bland folkpartister (8 procent).

Svenskt forskningsklimat I SOM-studien 2003 introducerade vi en ny mätserie som inte direkt gäller kunskaper eller förtroende men något relaterat, nämligen verklighetsföreställningar när det gäller forskning. Fem olika påståenden om forskning och forskare formulerades som sedan svarspersonerna fick ta ställning till på en skala mellan 0 (felaktigt påstående) till 10 (riktigt påstående). Resultaten i tabell 3 redovisar medelbedömningen för de olika påståendena och andelen personer med klara verklighetsuppfattningar, som svarar antingen 0-2 (helt felaktigt!) eller 8-10 (helt riktigt!).

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

Tabell C Verklighetspåståenden om svensk forskning 2003 (procent och medeltal) Felaktigt påstående (0-2)

Riktigt påstående (8-10)

Medeltal

Den svenska forskningen är konkurrenskraftig

7,4

Forskare tar inte etiska frågor på allvar

4,3

Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla

7,4

Forskare lever ofta i sin egen värld

5,4

Sverige har ett bra forskningsklimat

6,4

Kommentar: Resultaten gäller SOM-studien 2003. Skalan går från 0-10 där 0 innebär ”Helt felaktigt påstående” och 10 innebär ”Helt riktigt påstående”. Andelen personer som svarat 3-7 särredovisas ej. Endast personer som svarat 0-10 ingår i procentbasen. Andelen personer som hoppat över frågan är 5 procent. Medeltalen skall tolkas som att ju högre värde desto mer tycker opinionen att verklighetspåståendet är riktigt och ju lägre värde desto mer uppfattas påståendet som felaktigt. Värden kring mitten på skalan – kring 5,0 – visar i vårt fall på splittrade kognitioner; konsensus råder inte om läget. Högst medeltal uppvisar de positiva påståendena att Svensk forskning är konkurrenskraftig och att Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla. Det likaledes positiva påståendet att Sverige har ett bra forskningsklimat har också ett klart majoritetsstöd. Sammantaget framträder alltså en mycket positiv bild av forskningens läge och betydelse. Indexanalyser baserade på dessa tre frågor visar på mycket små könsskillnader i den positiva synen. Åldersmässigt har äldre personer en ljusare bild än yngre. De allra yngsta har den minst positiva bilden av forskningens läge. Bedömningarna skiljer sig mycket lite åt mellan olika utbildningsgrupper. De små skillnader som finns pekar dock inte på att högutbildade har den mest positiva bilden. Mest positiv uppfattning om forskningens situation har istället lågutbildade. Men som påpekat skillnaderna är små. Partipolitiskt är också bedömningsskillnaderna små, men regeringspartiets sympatisörer och vänsterpartisterna har den ljusaste bilden av forskningens läge i Sverige. Minst positiv bild har miljöpartisterna. De två negativt formulerade verklighetspåståendena handlade om forskare och bemöttes med mer blandade reaktioner. Medeltalen hamnar kring 5,0. När det gäller påståendet att Forskare inte tar etiska frågor på allvar, är det något fler som tycker att det i huvudsak inte är sant (44 procent) än som tycker det i huvudsak är ett riktigt påstående (27 procent). Opinionsövervikten frikänner m a o forskarna från anklagelsen att slarva med etiken. Det andra påståendet däremot, att Forskare ofta lever i en egen värld, tycker en opinionsövervikt är en riktig beskrivning (47 procent). Andelen som inte tycker att forskare är en grupp lätt isolerade kufar utgör en minoritet på 30 procent.

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

Mättekniskt rymmer våra påståendefrågor – speciellt de två som handlar om forskare – problem som dylika surveyfrågor ofta har. Människor, framförallt äldre och lågutbildade, har en tendens att hålla med/instämma/svara ja. Nivåskattningar blir därför totalt sett något för höga för positivt formulerade alternativ och det märks mest tydligt bland äldre och lågutbildade. Indexanalyser utifrån de två negativt formulerade påståendena utvisar mycket små bedömningsskillnader mellan olika grupper, kanske till en del beroende på de indikerade mätsvårigheterna. Eftersom validiteten i mätningen är tveksam redovisar vi inte några resultat i olika grupper.

Spetsforskning En av ViS-projektets huvudfrågeställningar är i vad mån svenska folket vill prioritera forskning. Och i vilken utsträckning som bredvilligheten att satsa på forskning på världsbästanivå är kopplad till kunskaper och förtroende för vetenskap. Resultaten i tabell 4 visar hur viktigt svenska folket tycker det är att satsa forskningsmässigt på ett tiotal olika områden. Sex områden fanns med i SOM-studien 2003, åtta 2002. Cancer är det område som klart fl est vill prioritera (81 procent 2003). Andra områden som en majoritet tycker det är mycket viktigt att forskningssatsa på är miljö och energi. Teknik hamnar nästan i samma division med 47 procent som vill prioritera området. Ett mycket omdiskuterat område som IT vill endast 28 procentforskningsprioritera. Längst ned på prioriteringslistan hamnar nationalekonomi och historia. Historieforskning vill endast 13 procent satsa på. Resultatet visar ånyo att humanioras vetenskapliga förankring är relativt svag i de breda folklagren. Bland de områden vi har mätt såväl 2002 som 2003 är det endast genteknik som upp visar en signifikant opinionsförskjutning. Svenska folket har blivit mer positivt till att satsa på forskning kring genteknik – från 27 procent till 35. Förändringen märks tydligast bland äldre personer. Och det är också bland äldre personer som satsningar på cancerforskning uppfattas som mest viktig. Genteknik och cancer ligger inte lika högt på de yngstas prioriteringslista. Fast å andra sidan ligger satsningar på pedagogisk forskning högre bland unga än bland äldre. Egenintresse spelar uppenbart in även när människor prioriterar olika forskningsområden.

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

Tabell D Svenska folkets uppfattning om vilka områden som skall forskningsprioriteras 2002-2003 (procent) Fråga: ”Hur viktigt anser Du det vara att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?” Område Miljö 2002 2003 Cancer 2002 2003 Genteknik 2002 2003 Historia 2002 2003 Teknik 2003 Nationalekonomi 2003 Pedagogik 2002 IT 2002 Energi 2002 Transportteknik 2002

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

57 58

34 32

5 6

0 1

2 3

100 100

78 81

17 15

3 2

0 0

2 2

100 100

27 35

30 29

26 20

9 9

8 7

100 100

10 13

29 28

42 35

11 13

8 11

100 100

100

Källa: SOM-undersökningarna 2002 och 2003. Vissa könsskillnader finns också. Män vill, jämfört med kvinnor, satsa mer på forskning kring teknik, IT, energi och transporter. Kvinnor prioriterar mer forskning om pedagogik, miljö och cancer. De mest tydliga partiskillnader som finns gäller teknisk forskning som m-sympatisörer prioriterar klar mer än främst v-, c- och mp-sympatisörer. Andra områden som uppvisar embryon till partipolitisering av prioriteringarna är IT (m- och fp-anhängare mest intresserade, c-, v- och mp-sympatisörer minst) och miljö (mp- och v-sympatisörer mest intresserade, m- och kd-anhängare minst). Ett prioriteringsindex byggt på alla områdena ger en samlad bild av vilka sociala och politiska grupper som generellt sett vill satsa mest på spetsforskning i Sverige. Resultaten indikerar som ofta tidigare små skillnader mellan olika grupper. Män och kvinnor skiljer sig exempelvis inte åt, knappast heller olika utbildningsgrupper även om högutbildade hamnar något högre än lågutbildade. De partipolitiska skillnaderna är också små. Moderata sympatisörer vill dock satsa mest medan kd- och mp-sympatisörer är minst ivriga. Åldersskillnaderna är också små, men med ett undantag. De allra yngsta mellan 15-19

VA-rapport 2004:1 Vetenskapen i Samhället

skiljer ut sig genom att genomsnittligt vilja satsa minst. Mest forskningsvilliga är de äldre fyrtiotalisterna mellan 60-65 år med ett indexvärde på 73 på en skala med 100 som max. De unga 15-19 åringarnas motsvarande värde är 62; genomsnittet för alla svarspersoner är 69. Ungdomen är inte lika forskningsfrälst som vuxengenerationen. Vår fråga om kopplingen mellan prioriteringsåsikt och förtroende respektive kunskap får i huvudsak samma svar 2003 som 2002. En regressionsanalys med som oberoende variabler förtroende, kunskap, verklighetsuppfattning när det gäller forskningens läge och formell utbildningsnivå förklarar 24 procent av variansen i människors vilja att satsa på spetsforskning (= beroende variabel). Starkast direkteffekt uppvisar förtroende, följt av de kognitiva verklighetsuppfattningarna. Kunskapsvariabeln uppvisar endast en svag självständig effekt medan utbildningen inte har någon oberoende effekt på prioriteringsviljan. Det hade inte den formella utbildningsnivån heller i analysen 2002.

Nyckelfaktorn Huvudpoängen från förra årets analys kvarstår. Förtroende är en nyckelfaktor. Människor med förtroende för vetenskap och forskning är mer villiga att satsa på spetsforskning än människor utan förtroende. En positiv, man frestas att säga en optimistisk verklighetssyn på forskningens situation är också viktig i sammanhanget, men inte lika central. Ett brett opinionsstöd för svensk spetsforskning kräver främst de många människornas förtroende.

Noter Institutionsförtroendet behandlas i Holmberg och Weibulls kapitel Samlande institutionsförtroende. Andelen svarspersoner som 2003 uppgav ett mycket eller ganska stort förtroende var följande för de olika yrkesgrupperna: Sjukvårdens personal 80 procent, Poliser 62 procent, Lärare, Grundskolan 58 procent, Forskare 54 procent, Journalister, Radio-TV 26 procent, Rikspolitiker 24 procent, Företagsledare 21 procent och Journalister, Dagspress 15 procent. Motsvarande förtroendesiffra för Forskare var högre 2002, 67 procent. 1

Forskningsprojektet ViS mätningar i SOM är finansierade av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. 2

Referenser Holmberg, Sören och Weibull, Lennart red. (2003) Mer forskning. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart Fåfängans marknad. Göteborg: SOM-institutet.

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

II. Diagram och tabeller Diagram Diagram 2: Förtroende för forskare hos människor med olika utbildningsnivåer

Procent

40 30 20

0 15-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70-85

låg utbildning

Ålder

Procent

40 30

medelhög utbildning

hög utbildning

40 30

10 0 v

övrigt

an um

hä l

ls ve

et .

io ra

Samtliga 15-19 år

ik kn

to r H is

tte or an sp Tr

te kn

gi k

G en

gi er

da go

M ilj

C an

Samtliga 15-19 år

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Diagram 6: Förtroende för svensk forskning inom olika områden. Andel med mycket eller ganska stort förtroende

Fo rs ka r

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Procent

Diagram 5: Prioritering av forskningssatsningar. Andel som svarat mycket viktigt.

at ur v

Te kn

ic in

Procent

medellåg utbildning

Diagram 4: Prioritering av teknikforskning. Andel som svarat mycket viktigt efter partitillhörighet.

Diagram 3: Förtroende för forskare efter partitillhörighet

Procent

Diagram 1: Förtroende för forskare i olika åldersgrupper

H is

to r

tte

or Tr

an sp

En er gi Pe da go gi k G en te kn ik

Man Kvinna

M ilj

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Diagram 7: Prioritering av forskningssatsningar. Skillnader mellan kvinnor och män

an ce r

Procent

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Diagram 8: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? I hög grad respektive inte alls vetenskapligt 90 80 70

Procent

60 50 40 30 20 10

Inte alls

80 70 60 50 40 30 20 10 0

Hög grad

Inte alls

Hög grad

Astrologi

Inte alls

Teologi

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Hög grad

Nationalek.

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

Inte alls

Parapsykologi

Diagram 9: Bedömning av påståendet ”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

Hög grad Inte alls Biologi

Diagram 10: Bedömning av påståendet ”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

60 50 40 30 20 10

15-19

Hög grad

Procent

Astronomi

Samtliga

15-19 år

Hög grad

Samtliga

20-29

30-39

40-49

Ålder

50-59

60-69

70-85

0 v

annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Diagram 11: Bedömning av påståendet ”Den svenska forskningen är konkurrenskraftig”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Procent

Diagram 12: Bedömning av påståendet ”Forskare tar inte etiska frågor på allvar”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

40 30 20 10 0 15-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

15-19

70-85

20-29

30-39

Diagram 13: Bedömning av påståendet ”Sverige har ett bra forskningsklimat”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

Procent

30 20 10 0 15-19

20-29

30-39

40-49

Ålder

40-49

50-59

60-69

70-85

Ålder

50-59

60-69

70-85

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Diagram 14: Bedömning av påståendet ”Sverige har ett bra forskningsklimat”. Andel som anser det vara ett riktigt påstående

Låg utbildning

Medellåg utbildning

Medelhög utbildning

Hög utbildning

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Tabeller Förtroende för svensk forskning inom olika områden. Andel med mycket eller ganska stort förtroende 2002-2003 (procent) Fråga: ”Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs inom Sverige inom följande områden?” Medicin 2002 2003 84 84

Samtliga

Naturvetenskap 2002 2003 63 67

Samhällsvetenskap 2002 2003 47 52

Teknik 2002 2003 71 71

Humaniora 2002 2003 37 41

Man Kvinna

86 82

84 85

66 60

71 64

48 47

51 52

80 63

35 38

38 43

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

71 85 85 82 84 89 86

71 83 83 87 87 86 86

49 67 65 63 59 70 65

50 64 66 72 70 69 69

46 47 46 45 49 49 49

42 54 49 52 55 51 54

60 72 72 71 72 80 67

56 69 68 72 79 71 71

30 38 36 37 40 35 38

27 39 40 43 45 38 43

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

82 82 83 89

83 83 84 91

58 57 63 75

65 63 67 80

46 45 47 52

54 48 51 56

68 72 69 78

67 69 72 81

31 31 37 49

35 37 42 53

Hälsotillstånd, dåligt medel gott

79 80 86

88 79 86

58 56 67

68 62 69

45 42 51

54 48 53

62 67 74

71 66 73

36 32 39

45 39 41

Partisympati

83 84 86 90 88 87 79 87

85 84 86 90 88 87 79 87

66 61 61 70 66 65 59 55

67 66 67 74 75 65 63 66

54 49 49 50 46 50 42 36

60 54 48 54 51 47 52 40

62 74 73 76 78 68 58 66

66 71 76 78 79 71 68 62

45 37 31 38 38 37 37 23

46 38 37 46 45 42 48 29

v s c fp m kd mp annat parti

Kommentar: Enkätfrågan omfattade svarsalternativen mycket respektive ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, mycket respektive ganska litet förtroende samt ingen uppfattning. Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat mycket stort eller ganska stort förtroende. Svaret ”ingen uppfattning” ingår i procentbasen, men inte personer som hoppat över att svara. Den senare gruppen omfattade 2002 4-7 procent och 2003 3-5 procent av undersökningspersonerna.

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Prioritering av forskningssatsningar. Andel som svarat mycket viktigt 2002-2003 (procent)

Teknik 2003 46 24 27

Nationalekonomi 2003 26

31 39 41 40 33 32 26

30 40

Pedagogik 2002 35

25 23 29 34

20 28 35 27 32 27 20

32 24

IT 2002 28

54 53 55 54 57 65 55 54

62 52 47 58

39 37 47 52 61 68 67

60 48

Energi 2002 54

26 25 25 25 31 23 23 38

33 25 21 26

17 21 22 24 32 34 29

30 22

Transportteknik 2002 26

67 56 72 54 47 54 75 46

60 57 53 57

53 56 57 56 56 61 58

52 61

70 63 51 54 52 48 80 49

60 55 57 61

53 56 58 57 63 59 56

52 64

73 81 78 76 77 79 62 75

86 84 73 69

65 74 78 71 79 84 87

74 81

81 82 80 80 82 77 83 74

87 81 76 77

82 76 74 80 79 86 87

75 85

20 23 20 38 35 29 29 25

27 20 26 35

21 25 29 24 30 33 27

28 27

34 35 32 35 41 34 25 23

34 35 29 41

25 32 33 32 37 41 38

34 35

12 9 7 9 12 16 11 14

10 6 9 14

9 9 12 10 10 9 12

11 9

20 14 9 11 16 8 11 11

14 13 13 13

11 12 14 11 12 16 17

13 13

Fråga: ”Hur viktigt anser Du det vara att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?”

Samtliga 55 38 18 20 19 26 28 31 33 29 38 35 37

23 25 22 34 37 29 24 30

Historia 2002 2003 10 13

Man Kvinna 29 36 44 46 53 53 48 34 23 23 22

38 34 27 35 37 35 36 39

Genteknik 2002 2003 28 34

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85 46 39 49 52 23 29 24 21 34 24 24 17

Cancer 2002 2003 78 81

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning 40 46 40 48 59 48 39 34

Miljö 2002 2003 57 58

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

Kommentar: Enkätfrågan omfattade fem svarsalternativ: ”mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte alls viktigt och ingen uppfattning”. Alla svarspersoner som kryssade för något av dessa alternativ ingår i procentbasen. Personer som hoppade över frågan (3-6 procent) är uteslutna från analysen. Andelen ”ingen uppfattning” för de olika områdena varierade mellan 2-11 procent bland de svarande.

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Astronomi – en vetenskap? 2002-2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Inte alls vetenskapligt (1,2) 2002 2003 9 8

Samtliga

Astronomi I högsta grad Mittsvar (3) Ingen åsikt vetenskapligt (4,5) 2002 2003 2002 2003 2002 2003 17 14 57 59 17 19

Summa

Övervikt

procent 2002 2003 100 100

”rätt” svar 2002 2003 +48 +51

Man Kvinna

11 8

8 8

17 16

14 13

58 57

66 57

14 19

17 22

100 100

+49 +49

+53 +49

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

11 6 7 11 13 10 8

4 8 10 7 7 9 7

15 16 12 21 17 17 18

20 11 12 14 15 14 12

59 65 62 59 53 46 44

62 69 64 63 59 53 43

15 13 9 9 17 27 30

14 12 13 16 19 24 38

100 100 100 100 100 100 100

100 100 99 100 100 100 100

+48 +59 +55 +48 +40 +36 +36

+58 +61 +54 +56 +52 +44 +36

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

12 11 7 9

8 9 7 4

20 20 16 10

16 16 13 9

35 52 65 77

41 54 67 80

33 17 12 4

34 21 13 6

100 100 100 100

99 100 100 99

+23 +41 +58 +69

+33 +45 +60 +76

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

8 16 10 11 8 13

8 8 8 7 10 9

16 15 18 19 16 18

14 17 13 13 13 15

62 57 48 51 54 54

60 58 53 61 52 54

14 12 24 19 20 15

18 17 26 19 25 22

100 100 100 100 100 100

+54 +41 +38 +40 +46 +41

+52 +50 +45 +54 +42 +45

11 11 8 7 8 12 0 9

9 10 9 5 8 5 4 6

12 20 22 14 15 10 11 20

12 14 15 11 15 18 14 13

67 51 40 67 64 54 85 62

60 53 52 71 63 51 73 62

10 18 30 12 13 24 4 9

18 23 24 13 14 26 9 19

100 100 100 100 100 100 100 100

99 100 100 100 100 100 100 100

+56 +40 +32 +60 +56 +42 +85 +53

+51 +43 +43 +66 +55 +46 +69 +56

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

Kommentar: Undersökningspersonerna fick besvara enkätfrågan med hjälp av en skala mellan 1 (inte alls vetenskapligt) och 5 (i högsta grad vetenskapligt). ”Rätt” svar har definierats som värdena 4 och 5 på skalan.

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Astrologi – en vetenskap? 2002-2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Inte alls vetenskapligt (1,2) 2002 2003 56 53

Samtliga

Astrologi I högsta grad Mittsvar (3) Ingen åsikt vetenskapligt (4,5) 2002 2003 2002 2003 2002 2003 13 13 13 15 18 19

Summa

Övervikt

procent ”rätt” svar 2002 2003 2002 2003 100 100 +43 +38

Man Kvinna

64 47

60 46

10 16

11 14

10 16

13 18

16 21

16 22

100 100

+54 +31

+47 +28

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

40 56 63 64 57 55 40

41 62 61 56 54 48 40

18 16 13 11 13 8 16

18 11 12 13 12 15 10

28 16 14 13 10 8 12

28 15 12 15 17 13 15

14 12 10 12 20 29 32

13 12 15 16 17 24 35

100 100 100 100 100 100 100

+12 +40 +49 +51 +47 +47 +28

+13 +47 +49 +41 +37 +35 +25

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

39 54 55 77

35 49 58 76

14 10 15 10

16 13 13 9

13 17 15 7

17 18 15 8

34 19 15 6

32 20 14 7

100 100 100 100

+26 +37 +40 +70

+18 +31 +43 +68

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

61 58 48 65 54 50

57 50 43 56 51 43

12 12 15 8 11 18

12 16 13 11 11 17

11 16 13 9 12 16

14 17 19 13 14 19

16 14 24 18 23 16

17 17 25 20 24 21

100 100 100 100 100 100

+50 +42 +35 +56 +42 +34

+43 +33 +24 +43 +37 +24

63 49 48 67 62 59 58 53

61 46 40 71 60 53 54 57

11 16 14 11 14 3 11 16

10 13 17 11 9 10 22 8

15 14 11 8 12 12 23 15

14 18 17 8 17 11 18 18

11 21 27 14 12 26 8 16

15 23 26 10 14 26 6 17

100 100 100 100 100 100 100 100

+48 +35 +37 +59 +50 +47 +35 +38

+47 +28 +23 +63 +43 +42 +36 +39

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Nationalekonomi – en vetenskap? 2002-2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Nationalekonomi I högsta grad Mittsvar (3) vetenskapligt (1,2) vetenskapligt (4,5) 2002 2003 2002 2003 2002 2003 12 12 23 22 52 48 Inte alls

Samtliga

Ingen åsikt 2002 13

2003 18

Summa

Övervikt

procent 2002 2003 100 100

”rätt” svar 2002 2003 +40 +36

Man Kvinna

14 10

16 9

25 21

23 22

52 52

48 49

9 17

13 20

100 100

+38 +42

+32 +40

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

26 13 15 13 10 6 8

28 12 18 10 11 9 7

19 26 24 22 25 26 15

30 27 24 27 22 19 10

35 49 50 56 53 53 56

22 49 44 47 54 57 51

20 12 11 9 12 15 21

20 12 14 16 13 15 32

100 100 100 100 100 100 100

+9 +36 +35 +43 +43 +47 +48

-6 +37 +26 +37 +43 +48 +44

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

11 15 12 9

10 17 12 10

21 29 25 18

21 22 25 21

43 42 52 70

42 42 51 64

25 14 11 3

27 19 12 5

100 100 100 100

+22 +27 +40 +61

+32 +25 +39 +54

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

9 18 9 11 8 24

12 13 7 12 9 16

22 24 26 22 21 30

20 25 22 21 19 25

60 44 49 54 57 31

53 46 54 49 54 36

10 14 16 13 14 15

15 16 17 18 18 23

100 100 100 100 100 100

+51 +26 +40 +43 +49 +7

+41 +33 +47 +37 +45 +20

15 13 9 8 7 10 12 22

14 14 10 13 7 8 21 21

31 24 26 16 22 22 27 30

22 22 27 21 21 24 28 19

46 47 50 66 62 55 51 39

48 46 44 56 62 44 44 40

8 16 15 10 9 13 10 9

16 18 19 10 10 24 7 10

100 100 100 100 100 100 100 100

+31 +34 +41 +58 +55 +45 +39 +17

+34 +32 +34 +43 +55 +36 +23 +19

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Parapsykologi – en vetenskap? 2002 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Parapsykologi Mittsvar I högsta grad

Ingen

Summa

Övervikt ”rätt”

vetenskapligt (1,2) 49

(3) 16

vetenskapligt (4,5) 14

åsikt 21

procent 100

svar +35

Man Kvinna

56 42

14 18

11 17

19 23

100 100

+45 +25

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

37 40 51 55 56 49 43

17 22 22 16 13 10 12

26 21 15 15 11 9 8

20 17 12 14 20 23 37

100 100 100 100 100 100 100

+11 +19 +36 +40 +45 +40 +35

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

42 49 46 63

10 16 17 20

9 17 19 11

39 18 18 6

100 100 100 100

+33 +32 +27 +52

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

51 48 43 56 50 41

17 17 16 8 14 21

13 17 16 14 10 19

19 18 25 22 26 19

100 100 100 100 100 100

+38 +31 +27 +42 +40 +22

50 47 43 58 53 51 41 49

16 16 14 16 17 9 20 18

20 13 10 11 14 11 30 18

14 24 33 15 16 29 9 15

100 100 100 100 100 100 100 100

+30 +34 +33 +47 +39 +40 +11 +31

Inte alls Samtliga

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Historia – en vetenskap? 2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Inte alls vetenskapligt (1,2) 13

Samtliga

Historia

I högsta grad

Ingen

Summa

Övervikt ”rätt”

vetenskapligt (4,5) 49

åsikt 15

procent 100

svar +36

Mittsvar (3)

Man Kvinna

15 11

24 22

49 49

12 18

100 100

+34 +38

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

18 11 14 14 11 15 9

27 26 24 26 26 18 16

40 52 50 47 50 50 47

15 11 12 13 13 17 28

100 100 100 100 100 100 100

+22 +41 +36 +33 +39 +35 +38

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

14 14 15 9

22 25 24 19

38 44 51 67

26 17 10 5

100 100 100 100

+24 +30 +36 +58

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

12 14 15 12 11 16

21 24 23 22 21 23

54 48 51 51 49 41

13 14 11 15 19 20

100 100 100 100 100 100

+42 +34 +36 +39 +38 +25

13 14 12 7 16 11 9 14

19 23 29 30 21 22 19 21

53 45 43 53 52 45 69 48

15 18 16 10 11 22 3 17

100 100 100 100 100 100 100 100

+40 +31 +31 +46 +36 +34 +60 +34

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Teologi – en vetenskap? 2002 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Inte alls vetenskapligt (1,2) 43

Samtliga

Teologi

I högsta grad

Ingen

Summa

Övervikt

vetenskapligt (4,5) 18

åsikt 18

procent 100

”rätt” svar -25

Mittsvar (3)

Man Kvinna

51 36

20 22

15 21

14 21

100 100

-36 -15

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

42 43 48 50 43 43 30

13 21 25 22 20 16 25

27 22 17 16 20 16 15

18 14 10 12 17 25 30

100 100 100 100 100 100 100

-15 -21 -31 -34 -23 -27 -15

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

42 51 42 41

14 19 23 25

13 11 20 29

32 19 15 5

100 100 100 100

-28 -40 -22 -12

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

40 57 49 56 40 50

24 16 22 13 20 19

21 14 8 24 19 12

15 13 21 17 21 19

100 100 100 100 100 100

-19 -44 -41 -22 -21 -38

46 43 33 42 44 36 49 58

19 20 26 24 22 16 23 13

24 16 16 18 21 28 23 20

11 21 25 16 13 20 5 9

100 100 100 100 100 100 100 100

-22 -27 -17 -24 -23 -8 -26 -38

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Biologi – en vetenskap? 2002-2003 (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Biologi

Inte alls vetenskapligt (1,2) 2002 2003 3 2

Samtliga

Summa I högsta grad Ingen åsikt procent vetenskapligt (4,5) 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 9 6 77 80 11 12 100 100 Mittsvar (3)

Övervikt ”rätt” svar 2002 2003 +74 +78

Man Kvinna

3 3

2 2

10 8

6 5

79 75

82 78

8 14

10 15

100 100

+76 +72

+80 +76

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

2 3 3 2 4 3 5

3 1 3 1 1 3 2

8 10 5 8 10 10 12

7 5 5 5 5 8 5

77 77 84 84 75 71 66

77 86 80 84 84 76 68

13 10 8 6 11 16 17

13 8 12 10 10 13 25

100 100 100 100 100 100 100

+75 +74 +81 +82 +71 +68 +61

+74 +85 +77 +83 +83 +73 +66

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

6 3 2 2

3 2 2 2

12 11 9 4

9 6 4 2

59 73 81 92

66 79 87 92

23 13 8 2

22 13 7 4

100 100 100 100

+53 +70 +79 +90

+63 +77 +85 +90

Morgontidning 7 d/v Läser ej Kvällstidning 7 d/v Aldrig Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

3 6 6 2 4 5

2 5 2 2 2 3

9 11 14 10 9 12

4 9 10 4 5 7

79 72 66 76 74 73

84 75 75 81 79 71

9 11 14 12 13 10

10 11 13 13 14 19

100 100 100 100 100 100

+76 +66 +60 +74 +70 +68

+82 +70 +73 +79 +77 +68

3 4 1 2 2 1 1 11

1 3 2 1 3 0 0 2

7 9 12 9 6 14 11 9

3 7 7 5 5 4 4 4

83 72 70 82 85 72 85 71

87 75 77 87 85 77 95 79

7 15 17 7 7 13 3 9

9 15 14 7 7 19 1 15

100 100 100 100 100 100 100 100

+80 +68 +69 +80 +83 +71 +84 +60

+86 +72 +75 +86 +82 +77 +95 +77

Partisympati

v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Bedömning av påståendet ”Den svenska forskningen är konkurrenskraftig” 2003 fördelat på kön, ålder, utbildning och partisympati (procent och medeltal) felaktigt påstående

riktigt påstående

(0-2) 2

(8-10) 53

Man Kvinna

2 3

55 52

7,4 7,3

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

3 2 1 2 2 2 3

27 46 51 53 54 59 63

6,1 7,0 7,4 7,3 7,5 7,7 7,8

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

3 2 2 1

58 47 54 54

7,5 7,1 7,4 7,5

1 3 1 1 1 2 5 6

55 55 54 50 55 48 46 52

7,5 7,5 7,3 7,4 7,5 7,2 6,9 7,0

Samtliga

Medeltal 7,4

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Bedömning av påståendet ”Forskare tar inte etiska frågor på allvar” 2003 fördelat på kön, ålder, utbildning och partisympati (procent och medeltal) felaktigt

riktigt påstående

påstående (0-2) 25

(8-10) 11

Man Kvinna

25 27

11 10

4,4 4,3

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

16 30 24 27 29 25 27

7 7 8 9 10 14 16

4,5 4,1 4,1 4,2 4,3 4,5 4,7

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

22 24 29 32

14 8 11 10

4,7 4,3 4,2 4,0

27 28 23 28 28 25 18 22

11 10 9 10 11 16 10 8

4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 4,4 4,6 4,3

Samtliga

Medeltal 4,3

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Bedömning av påståendet ”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla” 2003 fördelat på kön, ålder, utbildning och partisympati (procent och medeltal) felaktigt

riktigt påstående

påstående (0-2) 4

(8-10) 53

Man Kvinna

3 4

55 52

7,5 7,4

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

3 5 3 3 1 1 8

29 33 50 51 63 64 68

6,2 6,6 7,3 7,2 7,9 8,0 8,0

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

2 3 3 2

62 47 52 56

7,8 7,1 7,3 7,6

1 3 2 1 2 4 9 12

52 57 49 58 62 53 34 43

7,5 7,5 7,3 7,8 7,8 7,3 6,6 6,6

Samtliga

Medeltal 7,4

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Bedömning av påståendet ”Forskare lever ofta i sin egen värld” 2003 fördelat på kön, ålder, utbildning och partisympati (procent och medeltal) felaktigt

riktigt påstående

påstående (0-2) 19

(8-10) 25

Man Kvinna

17 21

25 25

5,6 5,2

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

16 20 17 17 17 23 20

20 18 22 29 23 27 28

5,1 5,1 5,5 5,6 5,5 5,2 5,2

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

19 18 20 19

31 21 25 21

5,6 5,2 5,4 5,3

26 23 17 13 19 19 22 6

31 23 24 18 25 33 23 26

5,4 5,2 5,5 5,4 5,4 5,6 5,1 6,0

Samtliga

Medeltal 5,4

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Bedömning av påståendet ”Sverige har ett bra forskningsklimat” 2003 fördelat på kön, ålder, utbildning och partisympati (procent och medeltal) felaktigt

riktigt påstående

påstående (0-2) 5

(8-10) 34

Man Kvinna

5 5

36 32

6,5 6,4

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

9 4 3 4 4 4 8

19 26 31 32 34 40 50

5,7 6,1 6,3 6,3 6,5 6,7 6,9

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

5 4 5 6

46 31 32 26

6,9 6,3 6,4 6,0

3 3 3 4 9 6 6 2

36 40 37 27 30 29 31 28

6,6 6,7 6,6 6,2 6,1 6,2 6,3 6,2

Samtliga

Medeltal 6,4

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

VA-rapport 2004:1 Diagram & tabeller

Förtroende för forskare 2002-2003 fördelat på kön, ålder, utbildning, förtroende för universitet och partisympati (procent)

Samtliga

Stort

Varken stort eller

Litet

förtroende 2002 2003 66 54

litet förtroende 2002 2003 21 24

förtroende 2002 2003 3 4

Ingen

Summa

uppfattning procent 2002 2003 2002 2003 10 18 100 100

Man Kvinna

64 68

53 54

24 20

27 22

3 2

5 3

9 10

15 21

100 100

15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

58 67 73 68 68 61 62

45 59 60 52 51 54 53

21 23 20 24 23 20 18

26 27 23 27 25 21 20

8 2 1 3 2 3 4

9 2 5 4 5 2 3

13 8 6 5 7 16 16

20 12 12 17 19 23 24

100 100 100 100 100 100 100

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

58 64 67 79

46 49 59 65

22 24 22 17

26 25 23 23

4 2 3 2

4 5 3 4

16 10 8 2

24 21 15 8

100 100 100 100

Förtroende för universitet Stort Varken / eller Litet

77 56 48

66 43 28

15 30 23

19 31 31

2 2 12

3 4 13

6 12 17

12 22 28

100 100 100

67 66 63 75 71 65 59 54

57 53 51 60 61 46 55 43

25 22 19 19 18 13 30 24

23 24 27 25 20 28 22 31

2 3 2 2 2 3 6 7

4 4 4 1 3 5 4 9

6 9 16 4 9 19 6 15

16 19 18 14 16 21 19 17

100 100 100 100 100 100 100 100

Partisympati v s c fp m kd mp annat parti

Frågan ställd: ”Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? – Forskare” Kommentar: Frågan besvaras med hjälp av sex svarsalternativ där 1-5 är en skala från mycket stort, ganska stort, varken stort eller litet förtroende, till ganska litet och mycket litet förtroende. Det sjätte svarsalternativet är ingen uppfattning. Här har svarsalternativen 1-2 slagits ihop till stort förtroende och svarsalternativen 4-5 till litet förtroende. Andelen som hoppat över frågan var 5 procent 2002 och 3 pro-cent 2003.

VA-Rapporter

2002:1

Vad tycker folk i andra länder?

2002:2

Allmänhetens syn på vetenskap

2002:3

Forskares syn på samtal med allmänheten

2002:4

Ungas syn på vetenskap

2003:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2002

2003:2

VA-studier under luppen:

Synen på vetenskap 2002

– en analys

2003:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

2003:4

Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet

– intervjuundersökning 2003

2003:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Delrapport

2004:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2003

2004:2

Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap

– en översikt av några svenska forskningsrapporter

– några goda exempel på mötesplatser

2004:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

2004:4

Lärares syn på Vetenskap

– intervjuundersökning 2004

2004:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Slutrapport

2004:6

Vad tycker folk i andra länder 2004?

– analys 2004 av några utländska opinionsundersökningar

Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället. Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskar • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten. Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de två första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.