10 minute read
Välkomna
by Villalivet
Mira och Christian med 10-åriga Leia, en blandning av spaniel och chihuahua som ”alltid varit övertygad om att hon är en schäfer”.
”Inredning måste skava lite”
Mira Niemi är vår guldpristagare i Sveriges mysigaste hem & trädgård 2020 och hon var tvungen att sätta sig ner och ta en timeout när Villalivet berättade nyheten. - Det viktigaste för mig är att jag själv trivs i mitt hem, men att så många andra gillar det är fantastiskt, säger hon.
TEXT KATARINA DANIELSSON FOTO ANNA-LENA AHLSTRÖM
Det är snart femton år sedan som Mira Niemi och hennes Christian köpte huset vid Snäcksjön utanför Uppsala, det som från början bara var ett litet torp men som byggdes ut till 200 kvadratmeter någon gång på 90-talet. – Huset kallades förr i tiden för ”Bläckhornet”, jag vet inte riktigt varför, men det har kanske påmint i formen om ett gammaldags bläckhorn, säger Mira. jag kunde på en gång se framför mig hur jag ville fi xa till det. Och läget vid sjön är magnifi kt.
Mira och Christian gjorde sig av med nästan alla sina saker i samband med fl ytten och började om från start. Huset var en dåtidens furudröm, furu överallt i alla rum - till och med en bröstpanel i vardagsrummet. De renoverade bit för bit, slipade och målade och köpte ny inredning efterhand som ytorna blev klara. Loppisprylar blandades med nya saker, allt enligt en stil som Mira kände passade husets själ. – Lägenheten vi fl yttade från var modern och de saker vi hade inrett den med hade inte passat i ”Bläckhornet”. Vi behöll bara våra madrasser och en ärvd skänk som vi inte ville skiljas ifrån. Jag kommer ihåg hur vi satt om kvällarna i varsin utfällbar strandstol mitt på golvet och såg ut över vattnet, trötta men nöjda.
Vad utmärker din stil?
– Jag skulle väl säga att det är en vit bas uppblandad med mörka toner i svart och
Vilsamt för själen. Snäcksjön ligger precis utanför huset.
grått. Möbler och saker är en blandning som håller ihop ganska väl, jag tycker om gamla skåp och månbord och den där genuina känslan av lantlig idyll, men samtidigt är det inte för gulligt, det skaver här och var med en modern lampa eller ett tavelmotiv med attityd. Jag är otroligt strukturerad och vet hur jag vill ha det, jag köper inte slit- och släng utan lägger hellre några hundralappar mer på en sak och behåller den länge. Det viktigaste är att vi själva trivs och tycker om vårt hem än att man försöker härma någon annans stil eller en trend.
Huset är ett suterränghus men ser ut som en enplansvilla framifrån. På första plan ligger entré, hall, kök, sovrum, badrum och vardagsrum. Våningen under rymmer bland annat tv-rum och förråd. – Eldstaden i vardagsrummet visade sig vara murad av en av Christians avlägsna släktingar. Det känns nästan som ett tecken, att det var meningen att vi skulle bo här. Den är väldigt effektiv och värmer hela huset.
Trädgården har varit ett knepigt kapitel, var kär i någon av kvinnorna som bodde i det är också det enda som Mira inte trivts huset, och då skrev han en låt om platsen med eftersom hon älskar odling, blommor som heter just ”Snäcksjön”. En väldigt mer än grönsaker. På grund av att huset romantisk visa. Den ligger på youtube. ligger knappt tio meter från vattnet så är jorden ganska blöt och inget hon Vad har ni för byggprojekt kvar att planterar har rotat sig. göra? – Jag skulle så gärna haft rosor som – Vi vill någon gång renovera köket. Det klättrar här och var och klematis och är helt okej som det är, men kanske byta pioner, men det har inte fungerat alls. luckorna. Det har verkligen märkts att Däremot har vi ju aldrig en brun det varit hemester i år, vi har inte långt gräsmatta, den frodas. till sommarpärlan Öregrund och här fi nns
Vad betyder sjön för er?
– Den ger en otroligt vilsam utsikt. Vi har ingen teve i Roliga detaljer överallt. vardagsrummet på bottenvåningen, utan där är utsikten underhållningen. Man följer årstiderna så tydligt i och med sjölivet och ser hur trädens färger förändras på andra sidan. Det fi nns en rolig anekdot om just Snäckjön, tydligen var Thore Skogman på friarstråt här för längesen, han många stugor och sommarhus runt om-
Naturen sätter prägel på det ljusa vardagsrummet. Man kan inte ana att det en gång i tiden var en total hyllning till furu.
Den rymliga hallen. En salig blandning av gammalt och nytt!
kring i trakten. Alla verkar ha renoverat och byggt. När vi skulle köpa virke till en förstubro på framsidan av huset i augusti så var allt virke slut. Gick inte att beställa.
”Växthus är så otroligt efterlängtat”
Hur känns det att vinna Sveriges mysigaste hem & trädgård?
– Helt overkligt, om jag ska vara ärlig. När ni först ringde trodde jag inte det var sant, det var så överväldigande. Jag hade förstås hoppats lite eftersom jag ändå var en av de direktkvalifi cerade i tävlingen, men man vågar samtidigt inte tro något. Just ett växthus har jag drömt om i många år och det är så otroligt efterlängtat eftersom jag inte kan odla något i trädgården.
Vad är planen för växthuset?
– Det blir hälften odling – tomater, olivträd, citrusträd, vindruvsrankor – och hälften social yta med bord och stolar. Det kommer bli underbart. Vin och middagsbjudningar, dofter, smaker… jag längtar redan.
Många fl er bilder på webben! www.villalivet.se/om-inredning
Trädäck delvis under tak ger både skugga och lä.
H U V U D P A R T N E R S FÖRSTA PRIS!
Växthus från Willab Garden, 30 m2, i valfri färg. Värde 122 000 kr. Presentkort från MIO, värde 50 000 kr.
Fler pristagare på
smh.villalivet.se
Mira Niemi BOR: Snäcksund utanför Uppsala, precis vid Snäcksjön. FAMILJ: Kärleken Christian och hunden Leia. GÖR: Gymnasielärare i engelska och svenska. Under 2020 har hon och alla kollegor med henne fått göra en total omställning på grund av corona, ”som att lära sig simma på nytt”.
”Jag blev tvungen att göra ett val”
Med ”Glasbarnen” och ”Zombiefeber” trollband Kristina Ohlsson en hel generation unga och för de vuxna har hon serverat kriminalromaner som ”Henrys hemlighet” och ”Syndafloder”. För Villalivet berättar hon om varför hon lämnade verkliga hemskheter inom Säpo och jobbet som terroristexpert i Wien för att följa sin passion att skriva.
TEXT KATARINA DANIELSSON FOTO THRON ULLBERG
Fler porträtt:
villalivet.se/kandisar
KRISTINA OHLSSON
GÖR: Författare. BOR: Stockholm. AKTUELL: Med deckaren ”Stormvakt” (Forum) och barnboken ”Spökhusets hemlighet” (Bonnier Carlsen). FAVORITMÖBEL: ”Mitt skrivbord från Ralph Lauren.”
Som liten tillbringade Kristina Ohlsson en vecka varje sommar hos farmor och farfar i deras hus i Hovenäset, sju kilometer utanför Smögen. När huset såldes var hon bara åtta, men de bohuslänska omgivningarna hade satt sig i själen och hon har alltid längtat tillbaka - så mycket att hon numera även tillbringar delar av sina vuxensomrar där. – Jag lovade mig själv för längesen att jag skulle skriva om Hovenäset och nu har jag äntligen gjort det, säger hon.
Att hon skulle bli en av Sveriges mest produktiva och uppskattade författare hade hon ingen aning om när hon avgav det löftet, backar vi bandet så hittar vi istället en ung Kristina som efter examen i statsvetenskap fått anställning hos Säkerhetspolisen. – Yrkesvalet kom naturligt, jag har alltid varit intresserad av omvärlden. Jag var bara 26 när jag började på Säpo och jag förstår att man kan tycka att det låter väldigt spännande… men jobbet var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Säpo är trots allt en myndighet och jag hade en analytikerroll. Vid sidan av jobbet skrev jag, och till slut fanns där manus till en hel bok.
Arbetsrummet där Kristina Ohlsson tillbringar mycket tid. Skrivbordet är centralt placerat och viktigt – ”En investering för livet”. Högaktuella böcker med Kristina Ohlsson: ”Stormvakt” och ”Spökhusets hemlighet”.
Debutromanen ”Askungar” gavs ut i ett 20-tal länder, en surrealistisk utveckling för henne själv. – Det fanns ju inte i min vildaste fantasi. Jag fortsatte jobba som vanligt och gjorde en så kallad växeltjänstgöring under ett halvår på svenska ambassaden i Bagdad, och därefter fick jag ett uppdrag som terroristexpert i Wien hos OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, där jag jobbade med policyfrågor. Jag försökte ha ett dubbelliv under flera år och gav ut böcker parallellt med jobbet, men till slut blev jag tvungen att göra ett val. Så jag valde skrivandet. Och det har jag inte ångrat en sekund.
Kan du använda dig av erfarenheterna när du skriver?
– Nej, allt jag skriver måste vara fiktion och får inte kopplas till verkliga fall eller konkreta uppgifter inom Säpo, men däremot kan jag ju använda mig av min kunskap kring hur det polisiära hantverket går till.
I nya boken ”Stormvakt” har Kristina valt den före detta finanshajen August som huvudperson, han lämnar en risig tillvaro i Stockholm, gör ett lappkast i karriären och flyttar till Hovenäset för att öppna secondhandbutik i närliggande Kungshamn. Väl där trillar han in i ett fall som rör en försvunnen kvinna och möter huvudperson nummer två, polisen Maria Martinsson.
Hur gjorde du för att de inte skulle bli typiska deckarklichéer?
– När det gäller August så ville jag spegla hans ensamhet och vad den gör med en människa, han tvingas skapa nya rötter och sammanhang. Dessutom heter han Strindberg i efternamn, något som förstås väcker frågor. Maria har en speciell hemma-situation som gör att hon ser jobbet som en tillflykt, men samtidigt är hon inte den där kvinnan som går helt upp i sitt arbete och försakar allt annat, det hade blivit klichévarning.
Varför tror du så många gillar att bli skrämda?
– Kittlingen i att bli rädd har vi ju med oss från barnsben, se bara på klassiska sagor som Rödluvan och Hans och Greta, dom har skräckinjagande inslag. Och vi har en tusenårig berättartradition där människor samlats runt lägereldar och viskat fram berättelser som väckt rädsla hos åhörarna, den typen av rädsla som får ett positivt drag så länge man vet att allt är påhittat. Det handlar om kontrollerad skräck.
Men ska man verkligen skrämma barn?
– Ja, det tycker jag man kan göra, så länge jag skriver med respekt för att de är yngre och mer lättskrämda än vuxna. Som jag ser det så finns det ett osynligt kontrakt mellan mig och läsarna att jag ska ta hand om dom och självklart finns det olika former av kriminalitet som jag aldrig skulle skriva om för barn.
Kristina Ohlsson bor i en lägenhet på femte våningen i Stockholm, huset är från 1923 och våningen har genomgående trägolv, stora sociala ytor, två badrum, fönster åt båda håll och en åtta meter lång kungsbalkong. I arbetsrummet tronar ett skrivbord från Ralph Lauren, stort i mörkt trä med utdragbara lådor och bockben, en ”investering för livet” som hon kallar det. – Trivsel är viktigt när man jobbar mycket hemma, jag behöver ordning och reda och det ska kännas fint, jag kan inte fokusera i ett berg av stök.
Det är inte bara den vuxna läsekretsen som får nytt läsgodis i höst, barnen får också sitt med ”Spökhusets hemlighet”. – Det är en julsaga där ett spökande dockhus spelar en viktig roll.