Vi i nordingrå 2017

VI I NORDINGRÅ Sommaren 2017

Ta nätet till Sveriges vackraste kust - www.nordingra.nu

Vill du veta mer om vad som händer i Nordingrå, söka boende, kultur, utställningar eller om företag, m.m. så gå in på www.nordingra.nu så hittar du mer information.

RÅ RDING O N I VI 7

1 aren 20 Somm

- ww ste kust vackra eriges t till Sv

Välkommen! .nu

ngra w.nordi

Ta näte

Redaktör /layout & original Annonser Tryck Upplaga Redaktion

Foto framsida

Vivianne Perbo Lennart Lundkvist Ågrenshuset 3000 ex Vivianne Perbo, Anette Lundkvist, Elsa Sjödin, Gunnela Nordlander, Liselott Erikssson, Madeleine Grip (NIFF), Uno Nilsson (Hembygdsföreningen), Lennart Lundkvist (Nordingrå församling) Firas Kraiem (nr. 4), Patrick Melander (nr. 1& 3), Anders Dahlin (nr. 2 från Stortorget Häggvik)

MÖTESPLATS KUPAN Gustav Vibergs torg, Vallenvägen 25

Öppet varje torsdag kl 10-15 Lämna gärna in prylar och kläder

Välkomna in!

Ett stort TACK riktar vi till alla annonsörer som väljer att stötta denna tidning och vår bygd. Tack till alla som bidragit med texter, bilder och ideér. Tidningen delas ut gratis till alla fast boende och sommarboende i Nordingrå samt finns tillgänglig vid infopoints och andra utvalda platser i Nordingrå.

Elinstallationer i Nordingrå socken med omnejd., Morgan Norlander, 070-77 66 275 www.norlanderselektriska.se

Din lokala fastighetsmäklare - Du kan lita på oss!

www.hkfm.se

Blair Christianson Kontorschef Tel: 073-82 421 31 E-post: blair@hkfm.se

2

Anna-Lena Christianson Fastighetsmäklare Tel: 070-220 46 93 E-post: annalena@hkfm.se

Foto: Vivianne Perbo

Nordingrå i sommarskrud!

Hjärtat i Höga Kusten som äntligen fått och får sitt erkännande av den stora publiken. Genombrottet för turismen i området är avklarat och åren framöver blir det till att skörda frukterna av ett långt och framgångsrikt turistiskt arbete.

Vare sig man tycker om det eller inte så gäller det att ”gilla läget”, och inse att ska Nordingrå och området i stort klara sig i framtiden, så är det våra besökare som ska ge oss ekonomin att leva gott åren framöver.

Själv har jag haft förmånen att få växa upp i den här miljön.

När jag som nybliven pensionär sitter och försöker minnas tillbaka, är det många namn och ansikten som passerar revy. Försöker mig här och nu på en ”minneslista” över kända Nordingråpersonligheter som etsat sig kvar i minnet. Utan inbördes rangordning: Idrottsprästen Wilhelm Edström, Wille kallad. Oerhört populär och därmed folklig. Avslutade nästan alla sina gudstjänster på söndagarna med att påkalla uppmärksamhet under eftermiddagen när det skulle spelas en viktig hockeymatch på ”månskensrinken”.

Lennart Omnell, handlaren i Omne by. Alltid så vänlig och artig. Tog sig alltid tid att prata och den där lilla korvbiten smakade alltid bäst i Omnells affär!

Bengt Edin som alltid fanns där i fotbollens tjänst. Jag undrar hur många mil i bil det blev för Bengt under hans långa, långa tjänstgöring i NSK-färgerna?

Lennart ”Lenken” Lundin, en annan stor idrottsprofil genom åren. Ingen kunde som ”Lenken” få till den där goa känslan som behövs för att forma framgångsrika lag och ingen hade någonsin tråkigt i Lundins sällskap!

Gotte Byberg förstås. Busskungen som grundade det bolag som idag växt till att bli landets största i sitt slag.

Alltid utrustad med ett leende på läpparna och med tusen historier på lager!

Gillar ”topplistor” av alla de slag. Avslutar med en fem i topplista över egna upplevelser genom åren i Nordingrå församling: 1) Giftemål och två av tre barn döpta i den vackraste av kyrkor!

2) Nordingråspelen i friidrott på Nordvallen. Att som liten grabb få uppleva hur närmare 5.000 människor tog sig in på Nordvallens idylliska idrottsplats var inget annat än magi! Hur var det ens möjligt?

3) Att få vara med och forma en ”egen” kväll i kyrkan till förmån för Världens Barn. Här rymdes allt i musikväg. Att det sedan blev drygt 70.000 kronor till behövande barn ute i världen, gjorde den här fredagskvällen fulländad!

4) En dag i bil runt Nordingrå räcker med råge för att fylla årsbehovet av synintryck. Det kan inte bli bättre i Sverige!

5) Kondislokalen på Vallen. En samlingsplats för alla oss ungdomar som fanns på den tiden. Jukeboxen, fikat, samtalen!

Lennart Sundwall Foto: Patrick Melander (tv. Vadviken)

3

Aldrig utan min kamera Han växte upp i Salsåker, närmare bestämt i grannbyn Grista, med mamma Stina och pappa Halvard.

Anders började i skolan i Salsåker, några stenkast från hemmet.

– Det var 1956–57, och vi hade lärarna Barbro Näsholm och BengtOlov Olsson, berättar Anders.

Sedan skolan lades ner bar det av till Vännersta skola, där Karin och Gustaf Nordlinder undervisade fram till och med sexan. Klass sju och åtta ägde rum på Nordingråvallen.

– Det var en inspirerande tid på alla ställen med utflykter i naturen och skolresor, minns Anders.

Detta, och en hel del påfyllning hemifrån av familj och bygemenskapen, gjorde avtryck – som verkar än!

– Ja, så är det. Uppväxten gjorde intryck, säger Anders, som skolades in på både fotografering, natur och företagande av föräldrar, lärare och grannar.

– Pappa och jag fiskade mycket hemikring. Och vi for till fjälls – Tärnaby, Hemavan med flera platser och norska kusten – under flera år då jag växte upp. Jag är tacksam för det, berättar Anders.

Aldrig utan min kamera Kameran har varit Anders ständiga följeslagare. Redan som barn fick han den första av sin pappa.

– Det var en Kodak av plast, då vi skulle åka på skolresa till Danmark. Vi besökte en djurpark och på alla foton ser man djur: påfåglar, sälar, björnar och andra djur. Inga klasskamrater kunde ”konkurrera”!

Redan då var natur och djur Anders favoritmotiv, som fortfarande har kvar denna första kamera med en filmrulle för 12 bilder!

– Det blev min nisch, konstaterar Anders.

I pappas fotspår Efter skolan blev Anders lärling hos fadern som var målare och de jobbade dryga dussinet år tillsammans, innan Halvard sjukpensionerades. Detta efter många års exponering av lösningsmedel och andra skadliga ämnen.

– Pappa rådde mig att byta jobb innan även jag skulle drabbas. Jag lydde hans önskan, och valde att göra mina intressen för natur och friluftsliv till jobb.

Sagt och gjort, efter utbildning till kommunekolog jobbade Anders på Svenska Turistföreningens fjällanläggning i Grövelsjön, Dalarna. Där blev han kvar i 25 år! Först som guide och ansvarig för arrangemang, och så småningom biträdande platschef.

– Jag trivdes och det kändes bra att få lära ut vett i fjällen, menar Anders.

Han har även deltagit i och själv gett ut, flera böcker med

4

såväl foto som fakta i text. Tidigare har han besökt och fotograferat polartrakterna på Svalbard ett par gånger och nu under 2017 är planen att göra ett återbesök på ögruppen. (Se foto längst ned på sidan) Hemlängtan till Nordingrå – Det var en bra tid, men åren gick och sedan både mamma och pappa gått ur tiden stod barndomshemmet tomt där hemma i Grista. Hemlängtan blev allt starkare. En fantastisk solig vårdag 2010, då jag besökte huset, kände jag att ”nej, nu vill jag åter till min hemmahamn”!

Så efter 25 år flyttade jag tillbaka. Nu bor jag i grannsocknen Ullånger, ett stenkast från Nordingrå och barndomshemmet.

Sedan dess har han ägnat sig åt jobb och uppdrag från andra och egna projekt, som fotografering, utställningar, guidning, med mera. Nu arbetar han heltid med naturfotografering i sitt företag Höga Kusten Bild.

– Mina favoriter i Höga kusten är Skuleskogens nationalpark och Rotsidan. Särskilt här i Höga kusten är ju hela landskapet som en guldgruva.

Landskap, ljus, djur och natur är alltså signum för fotografen Anders Dahlin, som även genom sitt företag erbjuder kurser och workshops för den nyfikne nybörjarfotografen.

Läs mer på Anders hemsida hogakustenbild.se

Text: Anette Lundkvist Foto: Anders Dahlin

Höga Kusten Turistservice – en bredare besöksservice Det kommunala bolaget Höga Kusten Destinationsutveckling har från 2017, tagit över ansvaret för den nya besöksservicen i samtliga fyra kommuner i Höga Kusten.

Nu utvecklas ett enhetligt Höga Kusten-koncept för turistinformation som ska ge ännu bättre service till turister och besökare.

– Nu utformar vi framtidens turistservice och en del av detta, är att vi arbetar med Höga Kustens besökare innan, under och efter deras besök. Kontakten med våra turister sker både digitalt, vid fysiska möten och via sociala medier, säger Maria Lundkvist, verksamhetsledare på Höga Kusten Turistservice.

Flera infopoints i Nordingrå Runt om i Höga Kusten finns ett fyrtiotal så kallade Infopoints (informationspunkter). Vid en infopoint hittar du enklare turistinformation, exempelvis broschyrer och kartor kopplat till destinationen.

I Nordingrå kommer det att vara 3-4 Infopoints, bland annat på Vallen (Ica & Sockenstugan), Mannaminne och Gårdsbutiken. Flera är på gång i hela Kramfors kommun – håll utkik efter det vit/gröna I-märket. På kommunernas servicepunkter på landsbygden kommer det också att finnas turistmaterial tillgängligt.

Musik i sommarkväll Konsert i Nordingrå kyrka Entré 100 kr (barn & ungdom 50 kr). kl 19.00 Undantag 15-16 juli Lördag 3 juni kl 15.00 Eftermiddagskonsert Pianomusik & operapärlor av Schubert. Kammarmusik med Pianisten Peter Friis Johansson & sångsolister från Höga Kusten Opera.

Arrangör: Höga Kusten Opera

Söndag 18 juni Lena Bagge Lindström med Höga kusten gospel & band med flera.

En ovanlig sångkväll, med vänner för vänner.

Söndag 2 juli Sara Öhlén & Pelle Nordlander Duo. I Tillitens Händer -Tankar & visor om att hitta sin plats i tillvaron. www.saraohlen.com

Höga kusten operafestival 10-16 juli Måndag 10 juli Operagala - extra allt.

Entré 100 kr.

Lördag 15 juli & söndag 16 juli Operaföreställning ”Syster Angelica” 1-aktsopera av Puccini. Entré 200 kr. www.hogakustenoperafestival.se

Söndag 23 juli Världsfolkmusikgruppen Kaja.

Kaja har sedan år 2005 skapat sig en egen genre, en korsbefruktad och hänförande mix av olika musikaliska uttryck. Det senaste Tre trappor upp, släpptes 2013. www.kajatrio.se

Turistcenter vid Höga Kusten-bron – Under högsäsong har ett Turistcenter vid Höga Kustenbron öppet dagligen. Hornöberget är ett strategisk bra läge i vår destination, oavsett om du kommer norr- eller söderifrån. Det känns väldigt roligt och spännande med den bredd vi numera har på vår besöksservice med flera nya inslag. Till exempel kommer vi att ha en mobil turistservice på större evenemang och besöksmål, så att vi direkt på plats kan hjälpa våra turister och besökare. Vi finns där våra besökare är, avslutar Maria Lundkvist.

Faktaruta: Höga Kusten Turistservice når du på 0771-26 50 00 måndag till fredag 09:00 – 17:00 eller via mejl: info@ hogakusten.com. På www.hogakusten.com hittar du också information och inspiration om Höga Kusten.

Söndag 30 juli Emanuel Bagge & Malin Hedström. ”Sommarsång och en hel del annat”

Lördag 5 augusti Erik Tilling trio.

Gitarristen som fångat både publiken och recensenterna med sina lågmälda sånger om Guds trofasthet trots livets ojämnheter.

En av hans omtyckta sånger är ”S:t Patricks Bön”, www.eriktilling.com

Söndag 13 augusti Anneli Vigren band.

Sedan några år tillbaka uppträder jag en hel del, med mina egna låtar & texter på svenska. Musiken innehåller lite av allt från min musikaliska bakgrund. www.vigren.se

5

Välkommen till mitt liv - en bok som hjälper På bilden från vänster Malin Hernell Viberg, aktivitetshandledare, Ulla Hedström, undersköterska, Marianne Sundqvist, enhetschef, Anneli Karlsson, Silviasjuksköterska och Vivianne Perbo, undersköterska.

Text: Vivianne Perbo Foto: Ann-Cathrin Granbäck

I februari 2015 satte sig en grupp medarbetare på Sundbrolunds äldreboende demensenhet i Ullånger, tillsammans efter att ha fått i uppdrag att se över områden att förbättra för de boende där. Gruppen, bestående av undersköterskor, aktivitetshandledare, Silviasjuksköterska och enhetschef, utgick ifrån den enkät som Socialstyrelsen skickar ut till boende/anhörig vartannat år. Där framgick det att många upplevde en känsla av ensamhet.

Hur skulle den kunna förbättras?

En ökad kännedom om personen där personalen kunde möta personen i samtal och få en ökad förståelse för det liv som han/hon levt. En personcentrerad omvårdnad. Det är ändå inget nytt påfund utan det har sedan många år tillbaka använts levnadsberättelser på kommunens boenden. Men vid en inventering av de befintliga kunde gruppen konstatera att de var tråkiga, kopierade papper som oftast var dåligt eller inte alls ifyllda. Det fanns 4 stycken olika varianter och de användes inte aktivt i verksamheten. Det ville gruppen ändra på.

Resultatet blev en bok som skulle vara lätt att fylla i, trevlig att titta i och plats för bilder. Boken ska inte låsas in utan finnas lättillgänglig, ett bra samtalsunderlag i mötet. Boken ska lätt kunna uppdateras även sen man flyttat in på ett boende med bilder eller noteringar av personal då boken sedan ska följa med anhöriga som ett minne när personen avlider.

Boken har nu börjat användas både på boenden och i hemtjänst och har tagits emot mycket positivt, framför allt av personal. Den har även skapat ett stort intresse runt om i landet. Boken ges ut gratis till alla på boende och i hemtjänst i Kramfors kommun.

6

HOPPBORGAR HELA JULI 2014

Vad är det som händer på gamla ICA?

Plötsligt en dag händer det! Det lyser i fönstren på gamla ICA på Nordingråvallen. Vad är på gång? Har huset sålts? Eller är det bara ett önsketänkande? Det blev bekräftat. Någon eller några hade tagit beslutet att låta huset få fortsätta leva.

Få ett nytt liv, inte längre i ensamhet. Här nedan berättar den nya ägaren om deras resa och planer Restaurang för gamla ICA.

Sommarens smultronställe!

Butik

Det sägs att tiden går fort när man har roligt. Det kan Växthus man väl säga att den har gjort – gått fort alltså.

Café I december 2016 bestämde vi oss efter många om och men för att lägga ett bud på ”Gamla ICA” på NordingråFör öppettider se vår hemsida vallen – kändes fullständigt galet,www.gardsbutiken.net spännande och skrämmande på samma gång. Ett för bygden historiskt hus där många människor har minnen och upplevelser kan väcka Själand, Nordingrå 0613-20424och känslor och tankar till liv som leder till reaktioner åsikter. Till vår stora glädje var reaktionerna i det här fallet både positiva och uppmuntrande! Vilken grej! Det har varit fantastiskt att få så många positiva tillrop och att möta så mycket intresse under månaderna som gått – stort tack till er alla! Och naturligtvis känns det som en ära att 1 Kent och Yvonne kände tillräckligt förtroende för februari öppnar vi vår nya pizzeria oss att de lät oss köpa fastigheten av dem – ett särskilt Vallenvägen Nordingrå tack till er!

Vallen Pizzeria

Ryktena som gått om fastighetens skick kan i många fall avfärdas som just rykten, därmed inte sagt att det inte har krävts en enorm insats av många människor för att göra fastigheten användbar då det norrländska klimatet hade bidragit till sönderfrusna vatten- och Vallenvägen 23värmeledningar.

B Med uppfinningsrikedom, hårt arbete och ett visst mått 30 NORDINGRÅ av kapital kan870 man dock lösa mycket och det var inte 1 februari öppnar vi vår nya pizzeria utan en känsla av stolthet som övervåningens hyresgäster Vallenvägen Nordingrå Pizza, Àinla carte, Sallader, hälsades välkomna i januari - redan en månad efter att 1 februari öppnar vi vår nya pizzeria renoveringsarbetet inleddes!

Ett stort tack till alla som Kebab, Hamburgare 1 februari öppnar vår nya pizzeria Vallenvägen 1 februariviNordingrå öppnar vi vår nya pizzeria hjälpte till!

Vallenvägen Nordingrå

Musik i sommarkväll

Nu har ytterligare några månader gått och tömningen och renoveringsarbetet av lokalerna på nedervåEntré 100 kr • upp till 20 år fritt ningen har gått stadigt framåt – idag är vi redan framme i april ochFredag 6 juni vårsolen värmer oss Titti och Ehrling uppmuntrande. Man På egen hand och med minns knappt de kalla Nordingrå kyrkokör renoveringsdagarna utan fungerande värme längre. Även om det såklart varit otroligt slitsamt på vägen så har hjälpsamma hän- Söndag 22 juni Grieg, Peterson-Berger och der och gott humör med humor som viktig andra mindre stycken ingrediens fört dröm- Emma Hagström, cello marna vidare framåt. Lena Bagge Lindström, sång Tänk om! Gör om! Det Rune Andersen, flygel går!

Nordingrå kyrka kl 19.00

Frisersalongen

Planerna och drömmarna har nu fått form och utseende Söndag 29 juni – en pizzeria, ett café och en frisörsalong ska rymmas i Andliga sånger och en flygel ICAs gamla lokaler. Hur utrymmet ska fördelas har ritats Eric och Anette Anders, in, ytskikt har renoverats, bygglov har sökts ochUSA praktiska lösningar för t.ex. inredning, förråd och varutransporter har klurats fram. Många långa dagar, helger, kvällar och nätter har gått – men resultatet som man nu kan ana i slutet av tunneln har varit mödan värd.

Vi skulle inte ha kunnatLördag genomföra det här projektet 12 juli utan entusiastisk och fantasifull hjälp från flera håll. De Favoriter vid flygeln som slitit, gråtit, skrattat, fikat och lagt arbetstimme till Robertsson,till sång och arbetstimme. Hur visarBeatrice man uppskattning människor Sebastian Robertsson, piano som var med oss där i december och kunde se det vi såg? är en mångsidig sångerska och Tack känns futtigt och Beatrice att buga sig i vördnad känns konlåtskrivare. Sebastian arbetar som pianist, stigt när vi arbetat sidakapellmästare vid sida så och länge.

Det får bli ett arrangör. fång rosor och en famn full med Toblerone för att försöka förmedla vidden av den glädje som alla eldsjälars jobb, råd och närvaro har inneburit.

FredagFör 18 alla julisom funderar på ett liknande projekt – skaffa er en vän som Joje!! För Operagala. varje problem finns det 1000 lösningar. Tack Joje!

Sveriges unga professionella operalöften bjuder på en konsert Text & Foto: Rhode Häggblad med kärlek och dramatik.

Allt detta ackompanjerat av Sveriges unga Kammarsolister.

0613-231 80

Vallen Vallenvägen Nordingrå Pizzeria Dagens rätt 75:-

Vallen Vallen Vallen Vallen Pizzeria Pizzeria Pizzeria Pizzeria 1 februari öppnar vi vår nya pizzeria Pizza, À la carte, Sallader, Vallenvägen Nordingrå Mån-fre 11.00 – 14.00 Kebab, Hamburgare

Dryck, bröd, smör och kaffe ingår.

Dagens rätt 75:-

Öppettider

Mån-fre 11.00 – 14.00 Dryck, bröd, smör och kaffe ingår. Öppettider Pizza, À la carte, Sallader, Mån-fre 11.00-21.00 Lör-sön 13.00-21.00 Kebab, Hamburgare

PIZZA, À LA CARTE, SALLADER 11.00-21.00 Pizza, HAMBURGARE À la Mån-fre carte, Sallader, KEBAB,

Lör-sön 13.00-21.00

Pizza, À laHamburgare carte, Sallader, ÖLOCH VINRÄTTIGHETER Kebab,

15 Dagens rätt 75:Pizza, 0613-320 À la carte, Sallader, Kebab, Hamburgare Vallenvägen Nordingrå Mån-fre 11.00 – 14.00 Kebab, Hamburgare

0613-320 15 Dagens rätt 75:-

Dagens 75:-smör Dryck, bröd, fd. Swedbanks lokal rätt

och–kaffe ingår.

14.00 Öppettider Dagens rätt 75:- Mån-fre 11.00 Mån-fre 11.00-21.00 Mån-fre 11.00 – 14.00 Dryck, Mån-frebröd, 11.00 – 14.00 smör Lör-sön 13.00-21.00 Dryck, bröd, smör Dryck, bröd, smör Öppettider och kaffe ingår. och kaffe ingår. Öppettider och kaffe ingår. Öppettider Mån-fre 11.00-21.00

Vallenvägen Nordingrå 11.00-21.00 0613-320 15 fd.Mån-fre Swedbanks lokal

Mån-fre 13.00-21.00 11.00-21.00 Lör-sön Välkomna! Vallenvägen Nordingrå emot13.00-21.00 ICA lokaler Lör-sön fMitt d Swedbanks Yakob

Lör-sön 13.00-21.00

0613-320 0613-320 15 fd. Swedbanks 15lokal

0613-320 15

Vallenvägen Nordingrå

Vallenvägen Nordingrå fd. Swedbanks lokal Vallenvägen Nordingrå fd. Swedbanks lokal

!

LER LOKA I NYA

Söndag 20 juli Songs from Different Angles Sånger från olika vinklar

Café Nyfika Musiker och sånggrupp under ledning av Emanuel Bagge. på Gamm´ICA

Öppettider se vår hemsida Kom in & fika hos oss - mitt4emot ICA. Söndag augusti Beställ tårtor, smörgåsar, smörgåstårta och andra I Jussis anda – bakverk.

En konsert i sommartid Simon Byhamre, tenor och

Tel. 076-100 74 07 Mikael Linné, piano E-mail info@nyfika.se www.nyfika.se

7

Nordingrå sockens hembygdsförening

Sommarprogram 2017 JUNI

6 juni tis kl 14

Nationaldagsfirande med högtidstal och underhållning.

Servering med nationaldagsbakelse.

23 juni fre kl 14

Midsommarfirande med traditionella lekar och musikunderhållning.

Servering: Kaffe, te, läsk, kaffebröd eller smörgås. Glass.

JULI

Café och visning alla dagar 16 juli - 29 juli. 12-16.

Kaffe, te, läsk, kaffebröd eller smörgås. Våfflor. Glass.

16 juli sön kl 11

Gudstjänst och konfirmandjubileum. OBS! Caféet öppet 10-16.

18 juli tis kl 13

Emil Nordenmark 119 år. Invigning av utställning, presentation av

Johan Nordenmark, uppläsning av Elna Öhlén och visning av några bilder från Emils stora arkiv.

19 juli ons kl 13

Överhogdalsbonaderna. I år om bonad Ia och b. Staffan Mjönes

20 juli tor kl 13

Brattnäsudden, Nordingrås okända fornborg.

Lars Högberg

22 juli lör kl 12-16 Hantverksdag på hembygdsgården. Se sep annons.

25 juli tis kl 13

De som lämnade Nordingrå. Präster och borgare, hur de var släkt och vilken roll de spelade.

Per Sundin

26 juli ons kl 13

Släktforskning med DNA - Peter Sjölund berättar om de senaste rönen och möjligheterna.

27 juli tor kl 13

Byarnas historia sett från ett Anleda-perspektiv. Släkten, gården och byn presenteras från internet.

Torbjörn Eriksson

29 juli lör kl 14

Tradjazz på hembygdsgården. Parad och tal.

AUGUSTI

6 aug sön kl 11

Gudstjänst Båtmanstorpet Järesta.

Ändringar kan förekomma - Se anslagstavlan vid ICA eller affisch

Välkommen som medlem i Hembygdsföreningen

Som medlem stöttar du föreningens arbete, du får också möjlighet att påverka verksamheten och - om du har tid och lust - delta i det ideella arbetet.

Årsavgiften är 110 kr för enskild, 160 kr för familj.

Bg 5350-5996. Glöm inte att ange namn och adress.

Emil Nordenmark - en personlighet i särklass Emil föddes i Häggvik, Nordingrå år 1898. Denne bondpojke, utan formell utbildning, kom att bli socknens stora etnolog och hembygdsforskare. Han hade många strängar på sin lyra; fotograferade i 50 år, upptecknade sägner och hundratals personers historier samt skrev ner dem på Nordingråmål för landsmålsarkivet i Uppsala. För detta ändamål beställde han en Remington skrivmaskin med fonetiska tecken från Italien. Han täljde också i trä och skrev folklustspel som stycket ”Bondbröllop”, vilket uppfördes förutom på hemmascenen även i Örnsköldsvik.

Som ung fick han bära Helmer Osslunds målarskrin upp på de höga bergen och därmed var också hans konstintresse väckt och blev själv en duktig konstnär med ingående konsthistoriska kunskaper. Osslund bodde i huset bredvid Nordenmarks gård under några somrar.

Emil var det enda barnet i familjen. Alla syskon dog en tidig död, troligen i tbc. Naturligtvis blev han bortskämd och fick lov att köpa både kamera och cykel. Hans fotograferande drog folk till Häggvik. Han hade gjort i ordning en kammare ovanför köket för att där kunna framkalla sina glasplåtar. Ett hål i golvet släppte upp lite varmluft i skrubben och gjorde det uthärdligt på vintern. Alla Nordingråbor var intresserade att se hur folk blev på bild. Många fotograferade sig för att kunna skicka fotot till någon närstående. Emil hade till och med en utlåningscykel så det skulle synas på bilden att de hade råd med en cykel. En stor del av de cirka 1700 bilderna har varit utställda i Nordingrå och över 1000 personer har blivit identifierade liksom ett stort antal platser och byggnader.

En liten miniutställning kommer nu att finnas på hembygdsgården i sommar, se datum i Hembygdsföreningens programlista, när Elna Öhlén läser några av Emils berättelser på nordingråmål. Därefter kommer ett antal av hans foton att visas.

Text: Sören Häggström Foto: Gösta Nordin

Öppnar den 6 juni Från midsommar öppet varje dag kl. 9-21

Välkomna!

9

Sommar i Nordingrå Lagom till midsommar 1967 flyttade vi in i prästgården i Nordingrå. Vi hade hört talas om det vackra Nordingrå och mamma Margareta såg till att vi genast började upptäcka bygden. Nordingrå hade ju sina 52 byar, 52 sjöar och 52 berg. Inte alla bergen blev bestigna första sommaren, men nära på!

Pappa Nisse köpte sommaren därefter en liten segelbåt i Käxed och som äldste sonen fick jag följa med på jungfruturen, när båten skulle fraktas till den nya hemmahamnen i Häggvik. Det blev en ganska dramatisk seglats med hårda vindar och höga vågor utanför Räfsön. Ett stag till masten lossnade och vi gick in i Bönhamn, fick det åtgärdat och kom så småningom in i Häggvik. Den ålderstigna utombordaren hade mot alla odds fungerat och allt gick bra till sist. Jag minns många härliga turer med båten när vi under pappas semester utforskade det som några år senare skulle kallas Höga Kusten. Många härliga strandhugg blev det - ibland också med viss dramatik.

Lillebror Mats höll på att lära sig att simma och kom vid ett tillfälle för långt ut. I sista momangen upptäckte bror Olle hans belägenhet och lyckades dra honom i land.

Rotsidan var i slutet av 60-talet inte det turistmål det är idag, men jag minns att mamma med sin nyfikenhet för spännande utflyktsmål fick nys om den fantastiska klippstranden. Vi fick låna en nyckel till bommen och ägde stranden alldeles för oss själva!

Pappa hade ärvt ett härbre som stod på ofri grund i Jämtland. I början på 70-talet kunde tomten i Sörle inköpas och härbret timrades upp där. Sörle kom för hela familjen att bli ett sommarparadis, nu i fjärde generationen! Båtturerna ut till Flasen, Bäckerholmen och Långskäret har gett oss fantastiska sommarminnen. Efter några år på land under vår utlandssejour hoppas jag nu få min egen segelbåt i sjön i år. Nu kommer Omnefjärden med omnejd att upptäckas.

Ulvön

Foto: Patrick Melander

Sommaren är en fantastisk tid, inte minst i Nordingrå med sin vackra natur. Jag önskar er alla – nordingråbor och sommargäster – en härlig sommar i Guds allra skönaste skapelse! Ta tillfället i akt att besöka våra vackra gudstjänstplatser – sommartid flyttar vi ut till fiskekapell och stavkyrka, men det bjuds också på vacker musik i vår sockenkyrka och spännande programkvällar i bönhuset.

Gud välsigne din sommar!

Lasse Parkman, kyrkoherde i Svenska kyrkan, Nordingrå församling,

Rotsidan

Foto: Patrick Melander

Linkans kött

Lokalproducerat kött Utan vår personal vore våra produkter inte mer än goda idéer Gerdins söker alltid duktiga medarbetare.

Besök www.gerdins.com för att veta mer om oss och dina jobbmöjligheter.

10

NORDINGRÅ 070-678 25 51

Alla barn har rätt till en värdig barndom Alla barn skall få känna trygghet ha möjlighet till en god uppväxt och ett gott liv enligt barnkonventionen (Från FN:s barnkonvention)

Barnens träd är en förening som leds av Jonas Paulman. Barnens träd ska uppmärksamma barns rättigheter i Sverige.

Tanken är att träd ska planteras av barn och symbolisera alla barns rätt till en värdig barndom i enlighet med FN:s barnkonvention. Det finns ett antal Barnens träd i Sverige och fler ska det bli. Vid varje träd finns en skylt med en text om barnens rättigheter.

Jonas Paulman själv växte upp under hårda förhållanden och i de svåraste stunderna sökte han sin tillflykt till skogen och träden. Som vuxen bestämde sig Jonas för att vända sina negativa erfarenheter till något positivt och kreativt. Nu cyklar, paddlar och springer han land och rike runt för att skapa möjligheter till att det blir fler Barnens träd i nya städer.

Han föreläser också om sin förlorade barndom och föreningen, Barnens träd.

Statens utredning om missförhållanden i barnavården visade att många barn som omhändertagits och placerats hos fosterföräldrar eller på institution farit illa. Jonas Paulman är en av de 688 personer som staten bad om ursäkt och som ska ges skadestånd för att ha utsatts för missförhållanden i barnavården.

Varje kommun ska värna om sina medborgare och barnens välmående. Att plantera barnens träd är ett sätt att

Nordingråskolans elever vid invigningen

uppmärksamma detta. En skola kan vara fadder för ett träd och samtidigt upplyses barnen om sina rättigheter.

I November 2016 var det Nordingråskolans tur att få besök av Jonas. Där invigdes blodlönnen på skolgården med en plakett där det står Barnens träd. På kvällen var det föreläsning om hans uppväxt.

Text från informationsblad om Barnens träd. Vill du veta mer gå in på hemsidan www.barnenstrad.se Foto: Jonas Paulman

th.p möbelsnickare

MALIN BAUMANN www.kakelugnsmakerskan.se 076-775 40 50

070 382 44 17 th@thomaspeters.se www.thomaspeters.se

Carolina Åman Byggnadsvård Traditionell målning, träarbeten, dörroch fönsterrenoveringar i äldre hus

Tel: 070 271 65 01 carolina.ahman@gmail.com Nordingrå

11

Det saliga bytet Jag är inte lastgammal, kanske 8-10 år, men obotligt intresserad av idrott (friidrott) och bilar. När det gäller idrott så hade jag en förebild och han bodde oppe. När det gäller bilar så hade jag en annan och det var pappa med sin Ford Prefect, modell 1948.

Det var dom två intressena som låg till grund för vad jag skulle bli när jag blev stor. Antingen sprangar eller taxichaufför. Inget av det vart jag!

Men sprangeriet var jag länge intresserad av och utövade det också. Min stora idrottsförebild, n´Erling bodde ju oppe. Han va förresten min förebild i mycket annat också. Jag tror att n´Erling i sin tur hade Gunder Hägg som förebild. Han tränade ju runt Nultjärn i Vålodalen. n´Erling, han sprang uppför Västerberget och sen runt en slinga vid Svarttjärna.

Jag gjorde mina försök att följa med, offer, men icke det gick. Backen var för brant och lång och jag för liten och spenslig. Men opp till Svarttjärna hann jag innan han var klar där med sitt träningspass.

Du rev ut sidan, gnuggena, så den vart mjuk. Eljest geck det inte å törke sa. Sen skred du till verket. Va papperet för glatt, ja då förstår du ju vad som hände. Det kunde ta en ganska lång tid, innan man kom ut borde huse, både pga torkninga eller drömmandet, men drömmandet hade gjort att man blivit mentalt laddad.

Men inte ens en 12-13 åring kunde leva utan idrottsskador. Jag var inte så stor och då heller inte fullväxt.

Tränade, det gjorde barnet alldeles för hårt och mycket.

Vänster knä var oftare än tillåtet ömt. Ett tag så ont att jag hade svårt att gå.

Jag pratade med en hel del och de flesta sa “de e minisken”. Det visste jag inte vad va så jag läste väl det jag kunde om miniskar och lät det stanna vid det. Men efter ytterligare en tid var jag tvungen att fara till doktorn.

Ingen minisk konstaterade han. Glad vände jag åter hem.

Vila skulle jag göra så skulle det nog bli bra. Men ack.

Inte ett skvatt bättre blev det, hellre sämre.

Pojköga var sällan så stora någon gång som när jag fick si på hur man skulle göra för att träna och därmed kanske bli bättre. Sen var det bara att försöka att ta efter.

Om det var lätt? Har du aldrig sprungit i ditt liv så ska du ta dej en tur i full fart offer nån backe. Inte stann å trots att bena är full med mjölksyra. Bröstkorgen alldeles för trång eller lungorna alldeles för små, osv.

Innan jag kom upp på berget flåste jag som jag vet inte vad. Ont i bena och bröste. Kul - Knappast då, men det skulle göras, om man ville bli bättre.

Och så hade vi ju huse, utedasset, skithuset, kärt barn har många namn. Där har jag tränat mentalt många gånger. Det var byggt bredava porten till lagårn. Man gick in genom en halvsmaln´ dör. När man väl var inne, vre man om vre så man fick vara för sig själv. Det va ett trappsteg och sen en ganska hög tillställning innan man kom opp dit hålen va.

Ja ett hål fanns ju redan på förste stege. Det var där bårna skulle sette. Opp under taket skulle storen sette.

Där fanns det två hål bredava varaen. Jag har ju aldrig förstått varför det skulle finnes två storhål. Man satt väl aldrig två samtidigt på huse, eller? kunne man sitte där och samspråke?

Hur som helst var vägga ganska grest. Därför va dom tapetsere. Tapeten, ja det va baksida av tidningen All Sport och Rekordmagasinet. På baksidan av dessa tidningar var det för varje nummer ett porträtt av en känd idrottare. En serie var om Arne Åhman efter hans OS-guld i tresteg i London 1948. Ja, det fanns massor av dessa baksidor på väggarna. Dom skyddade bra mot blåsten. Men man kunde också sitta där och drömma att man var en av dessa vinnare, så kallad mental träning.

Sen återstod ju proceduren att törke sig. Då gällde det att hitta ett lämpligt papper. Det papper som fanns, lämpligt eller olämpligt, var att riva sig en sida bordi telefonkatalogen, Åhlén&Holm, Viskadal eller Oskar Ahréns.

12

Minnesmålningar av Åke Melin.

Skoltävlingar, 60m löpning.

Nu hör det till saken att under främst höstarna var det ett otal kalas runt om i gårdarna. Nästan varje helg var det kalas hos någon. Naturligtvis även hemma hos oss.

En gång när huset var fullt av främmande, berättade jag för olika personer om mitt onda knä. Allihopa sa - De e minisken.

- Nä sa jag, doktorn har konstaterat att det inte är det.

- Men va er e då?

- Jag vet int, sa jag.

Då kom morbrorn fram till mig. Han hade på håll lyssnat till samtalet.

- Int ha du nån minisk däri knä - nej nej de e vrenalt´n.

- Vad hette ne föla?

- Vrenalt´n - har du aldrig hört talas om vrenalt´n?

- Aldrig sa jag.

- Kom och följ mig neri veboa så ska jag hugge bort n´så

blir du frisk om några dar.

Naturligtvis gör vi det. Vad gör man inte för ett ont knä.

Neri veboa gick vi. Ficklampan i ena handen och snöskoveln i den andra. Det var strax före jul. Väl inne i veboa tände jag ficklampa, nåt annat lyse fanns inte där.

Sen sa morbrorn: - Nu ska du göra precis som jag säj. Jag kom å säje att ja hägg o ja hägg o ja hägg. Å då ska du säje. Va hägg du föla?

Så började proceduren. Han la opp knä mitt på huggkubben. Tog tag däri yxa och sa: - Ja hägg o ja hägg o ja hägg. Sen frågade jag: - Va hägg du föla?

Sen drämde han till va yxa så hårt han kunde i huggkubben och sa: - Ja hägg vrenalt´n bordi len ti ven.

Efter några dar försvann det onda. Sen har jag aldrig känt av det.

i spena längst bak i mun. Sen skulle den där olja ne. Var enda gång var det som en hiss som for opp å ne däri strupen. Olja for ne en bit sen opp och sen ner igen. Så höll det på ett bra tag. När den äntligen var nere hade man den där smaken långt fram på förmiddan däri mun.

Sen var det ju söndag. Så om man frågade mamma om man fick följe med n´Erling på Nordvallen var svaret alltid: - Änte söndan idag?

Hon nämnde aldrig ordet men den korta meningen innehöll egentligen ordet “söndagsskola”. Så var det kört för den här söndan. Till saken hörde det ju att bårna gick barn ur huse på söndagsförmiddan till söndagsskolan. I princip gällde det alla barn. Hört man hörde till bönhuset eller inte.

En peng skulle man ha med sig för att lägga i sparbössan som den mörkhyade mannen satt på. Varje gång en peng ramlade ner genom öppningen, bugade han. Idag kan jag titta på sparbössan men inte mera. Det ligger något osunt i att handskas med medmänniskor på detta sätt.

Till saken hörde också att det var viktigt att kunna minnesversen för söndan. När man gick hemifrån var det nog lite si och så med det kunnandet. Men innan söndagsskolläraren kom till mig hade jag hunnit lära mig den utav alla andra som rabblat den före mig.

Varje söndag upprepades sen samma procedur. Litersflaska, storskia, tjöjningarna och så frågan.

Men mamma hade alltid samma svar: - Änte söndan idag?

När man får nej så många gånger å rad börja man ju å misströsta. Men gör icke det. Förr eller senare kommer förlösningen. Så ock för mig.

Minnesmålningar av Åke Melin.

Skoltävlingar Längdhopp.

Varje måndagskväll, när n´Erling hade sprungit, gick jag upp då han hade komme hem från skofabriken för å ta reda på vilken plats han hade kommit på i helgens tävlingar. Han sa det aldrig högt, där han satt bakom tidningen, utan visade det med sina fingrar. Tvåa! (lika med 2 fingrar i luften osv) Sen dök dom opp de här tävlingsdagarna (främst söndagar, lördag var ju arbetsdag). Lite längre än vanligt sov man väl på söndagsmorron. Men inte mycket längre.

Den här söndagsmorron var som vilken annan söndag som helst. Den vanliga proceduren med flaskan och den vanliga frågan: - Mamma, få jag följa med n´Erling på Nordvallen idag? Å vet du va mamma svara: - Ja, du får väl det då, men då gett du ta två skier fiskleverolja.

Två storskier fiskleverolja for huxflux in i mun. Söndagsskola hade för en söndag bytts ut mot Nordvallen. Ingen var saligare över detta byte än jag.

Text: Lennart Lundholm

Sen samma procedur som alla andra söndagar. Så fort man hade stigit upp skulle man ta borte litersflaska.

Flaskan som stod på nederst hylla däri skafferi. Brun till färgen. På etiketten stod det FISKLEVEROLJA med stora bokstäver. Du behöv bara ta ordet i din mun så förstår du hur det smakar.

Välkommen till

Det va mamma som såg till att jag tog borti flaska varje morron, så det gick aldrig att komma undan. Hon tog fram störst skia bordi låa. Fyllde den till brädden med fiskleverolja. Bara själva namnet gör ju att man tjöjs och det nästan än idag då man kombinerar fisk och olja.

Nordingrå 0613-72 23 40

Sen in va skia. Skia var så lång att den nästan alltid tog

13

Sjöfesten i Själand Nu är det åter dags för den årliga Sjöfesten. Den 15 juli kl 14-16 är det 15:e året i rad som ”Jäntorna runt sjön” anordnar denna uppskattade tillställning vid Själandssjön, närmare bestämt vid ”gamla skolan”.

Långbord med hembakat bröd, som bullar, småkakor, mjuka kakor, ja t o m tårtor kommer att dukas upp. Ett annat långbord är fyllt med priser som är skänkta av privatpersoner och företag.

Det kommer ca 150 personer varje år, permanent boende, sommargäster samt även många återvändare. Sorlet av glada röster och skratt fyller lokalen. Vid vackert väder sitter en del även ute.

Var och en lägger en slant i korgen för fikat och köper lotter i hopp om att vinna något från det fina prisbordet. Dessa pengar går sedan till skötsel av Själandssjön. Vassen klipps så sjön inte växer igen och den lilla badplatsen ombesörjs varje år med ny sand. 2 st flottar har köps in som flitigt används av badare. Det inköptes en båt för några år sedan och den får nya åror när de gamla tar slut.

Väl mött även detta år då vi som sagt firar 15-årsjubileum!

Text: Liselotte Eriksson Foto: Jörgen Backéus

Julmarknader 2016 På Bönhamns julmarknad den 3 december kom ca 2500 besökare och ungefär 70-75 utställare.

Bönhamns brygga höll öppet och en miniopera i kapellet framfördes av Astrid Robillard och Andreas Franzén vid två sittningar. Tomten kom med godispåsar till barnen.

Det blev en mycket lyckad tillställning. Övriga julmarknader i bygden var i Norrfällsviken den 26 november och på Kulturfabriken i Mjällom den 20 november.

Spännande att se vad 2017 års marknader har att erbjuda. Välkomna då!

Text & foto Gunnela Nordlander

Tillsammans Vi kallar oss ”TILLSAMMANS”, en gemenskap för äldre. Ordet ”äldre” har kanske skapat osäkerhet, men man behöver inte vara fyllda 80.

Kom och gläds med oss, samtala, sjung, fika och lyssna på våra fantastiskt intressanta gäster.

Välkommen i höst alla daglediga över 65, till vår dagträff på torsdagar i Sockensalen.

Se annons i predikoturer.

14

Text: Berith Nilsson Foto: Liselott Eriksson

Flyktingverksamheten - inte bara ett minne blott!

Sedan tre år tillbaka har det bedrivits flyktingverksamhet i Nordingrå. Café PAX mellan kl.18-21 varje torsdag. Det har varit mycket värdefullt att träffa våra flyktingvänner tillsammans med nordingråbor för god samvaro, aktiviteter (biljard, bordtennis, fia, m.m.). Det har samlats ca 60-70 personer vid varje tillfälle. Fikastunden har haft stor betydelse med hög volym och mycket skratt. Ofta spontan svenskundervisning med härlig blandning av språk. Brödet har beställts från Viktoriabageriet i Örnsköldsvik. De fyra grupperna som har ansvarat för var sin kväll har varit EFS, Nordingrå församling PRO och SPF..

Klädförsäljningen har hållits öppen där våra flyktingar har kunnat handla för en symbolisk summa. Tack till alla givare av kläder som gjort detta möjligt! Personalen har bestått av 10 pensionärer och några flyktingar, alla ideella krafter. Plus två anställda; en instegsjobbare och en flyktingsamordnare.

Vi avslutade året med att bjuda in till en härlig julfest. Det blev fullt hus med gott fika, julklappar med tomte och mycket sång. Nu har många flyttat men vi bär med oss många minnen och önskar våra flyktingar lycka till!

Häggvik 109, 870 30 Nordingrå

Kent Gradin 070-65 11 260 gradinkent@hotmail.com

Thage Nordholm, Margareta Sörlin, Nils Gunnar Johansson, Anneli Furmark , Eva Nordangård, samt samlingsutställningar med Artnetco – i år ett tiotal svenska konstnärer

Guidning på området

Museer - Utländska hus - Aktiviteter - Utställningar Hantverksbutik - Restaurang - Café - Möteslokaler Hotell Sestola Gård - B&B i Norge-huset - Stugor 0613-202 90, kontakt@mannaminne.se

Aktiviteter & evenemang

Konstutställningar

NORDINGRÅ BUDBIL & BILUTHYRNING

Text: Yvonne Olsson

Allmänna guidningar alla dagar i juli!

11 juni kl 14: Finska och svenska drag­ spelsmästare firar Finland 100 år 14 juli: Operavandring med mat 28­30 juli: New Orleansfestivalen – Meta Roos Trio, Lena Stompers, Storstan Street Brass, Hellsingland Underground, Barfota Jazzmen, Kenneth Nordwalls Swinggrupp med Maria Bervelius m.fl.

Opera­, och konstworkshops för barn

Läs mer om årets program på mannaminne.se – välkommen! Öppet helger i maj och september, öppet alla dagar i juni, juli & augusti Entré 80:-, fri entré för barn under 15 år

Nordingrågolvet - det breda trägolvet från Höga Kusten

072-242 18 18 •

www.nordingraproduktion.se

15

Gudstjänster, musikkvällar och möten i kyrka, bönhus och kapell i Nordingrå sommaren 2017 JUNI

LÖRDAGEN DEN 3 JUNI kl. 15:00 Kyrkan Operapärlor & pianomusik av Schubert med pianisten Peter Friis Johansson & sångsolister från Höga Kusten Opera.

SÖNDAGEN DEN 4 JUNI kl. 11:00 Kyrkan Mässa med konfirmation. Lars Parkman,Vivianne Perbo och Lena Bagge Lindström. Kyrkkaffe.

TISDAGEN DEN 6 JUNI kl. 14:00 Hembygdsgården. Nationaldagsfirande.

SÖNDAGEN DEN 11 JUNI kl. 11:00 Gårdsbutiken i Själand.

Gudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång Lena BL och Kyrkokören.

SÖNDAGEN DEN 18 JUNI kl. 11:00 EFS-gården, Nordingråvallen.

Gudstjänst. Lars E Eriksson. Sång av Carina Näsholm. Månadsoffer. Servering.

SÖNDAGEN DEN 18 JUNI kl. 19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Lena Bagge Lindström med Höga Kusten Gospel & band med flera. Entré 100 kr, student 50 kr.

TORSDAGEN DEN 22 JUNI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

FREDAGEN DEN 23 JUNI kl. 14:00 Hembygdsgården. Midsommarfirande.

LÖRDAGEN DEN 24 JUNI kl. 18:00 Kyrkan Musikgudstjänst. Lars E Eriksson. Psalm och sång av Marie & Kent från Junsele.

SÖNDAGEN DEN 25 JUNI kl. 11:00 Bönhamns kapell Kapellgudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång med Sara Lovisa Parkman. Servering.

SÖNDAGEN DEN 25 JUNI kl. 18:00 Vallto bönhus Gudstjänst. Lars E Eriksson. Sång av Centrumkören.

TORSDAGEN DEN 29 JUNI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne.

Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

JULI SÖNDAGEN DEN 2 JULI kl. 11:00 Fällsviks kapell Kapellgudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång med Andreas Franzén. Servering.

SÖNDAGEN DEN 2 juli kl.19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Sara Öhlén & Pelle Nordlander Duo. I Tillitens Händer -Tankar & visor om att hitta sin plats i tillvaron.

Entré 100 kr, student 50 kr. www.saraohlen.com TISDAGEN DEN 4 JULI kl. 19:00 Bönhamns kapell Sommarkväll i Bönhamns kapell. Sång av Astrid Robillard och Ingegärd Franzén. Servering.

ONSDAGEN DEN 5 JULI kl. 19:00 Fällsviks kapell Musikkväll i Fällsviks kapell. Lasse och Annika spelar och kåserar. Lasse Stattin, altfiol och Annika Stattin, fiol. Kaffeservering på kapellbacken.

TORSDAGEN DEN 6 JULI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

LÖRDAGEN DEN 8 JULI kl. 18:30 EFS-gården, Nordingråvallen Cafékväll med tema: ”Spår av Luther i Nordingrå”. Birger Olsson, Luther-psalmer sjungs unisont. Månadsoffer. Servering.

SÖNDAGEN DEN 9 JULI kl. 11:00 Barsta kapell Kapellgudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång med Andreas Franzén. Servering.

MÅNDAGEN DEN 10 JULI kl. 18:00 Kyrkan Galakonsert med Höga Kusten Opera. Entré 100 kr, student 50 kr.

ONSDAGEN DEN 12 JULI kl. 19:00 Fällsviks kapell Sommarkväll på kapellbacken. Kaffeservering på kapellbacken.

TORSDAGEN DEN 13 JULI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

FREDAGEN DEN 14 JULI kl. 18:30 Vallto bönhus Sommarmöte. Siv Scott. Sång & musik med Joel Öhlén och Signe Walther. Servering.

Med reservation för eventuella programändringar se predikoturerna & www.svenskakyrkan.se/nordingra Åk gärna kyrktaxi, 20 kr enkel resa. Boka fredag eller lördag på tel.20149

LÖRDAGEN DEN 15 JULI kl. 19:00 Kyrkan Operaföreställning - Puccinis ”Syster Angelica” .Entré 200 kr. Se vidare information på www.hogakustenoperafestival.se SÖNDAGEN DEN 16 JULI kl. 11:00 Hembygdsgården Gudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång med Lena Bagge Lindström och Birgitta Eriksson.

1967 års konfirmander firar 50-årsjubileum.

SÖNDAGEN DEN 16 JULI kl. 19:00 Kyrkan Operaföreställning - Puccinis ”Syster Angelica”. Entré 200 kr. Se vidare information på www.hogakustenoperafestival.se TISDAGEN DEN 18 JULI kl. 19:00 Bönhamns kapell Sommarkväll i Bönhamns kapell. ”Sånger nära mitt hjärta” - Lena Bagge Lindström. Servering.

ONSDAGEN DEN 19 JULI kl. 19:00 Fällsviks kapell Välgörenhetskonsert med insamling till förmån för fadderbarn i Etiopien. Medverkande är Micaela Näslund, Beatrice Norlén, Alice Lindén, Emanuel Bagge och Joel Nandorf. Konferencier är Markus Östlund. Kaffeservering på kapellbacken.

TORSDAGEN DEN 20 JULI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

LÖRDAGEN DEN 22 JULI kl. 18:30 EFS-gården, Nordingråvallen Agne Nordlander. Sång av Lage Nordlander. Servering.

SÖNDAGEN DEN 23 JULI kl. 11:00 Norrfällsvikens kapell Kapellgudstjänst. Lars Parkman. Psalm och sång med Lena Bagge Lindström och Gösta Hägglund. Kyrkkaffe.

SÖNDAGEN DEN 23 JULI kl. 19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Världsfolkmusikgruppen Kaja. Entré 100 kr, student 50 kr. www.kajatrio.se TISDAGEN DEN 25 JULI kl. 19:00 Bönhamns kapell Sommarkväll i Bönhamns kapell. Tomas Sjödin och Helén Tanzborn medverkar. Servering.

ONSDAGEN DEN 26 JULI kl. 19:00 Fällsviks kapell Jazzafton i Fällsviks kapell. Lena Stompers. Kaffeservering på kapellbacken.

TORSDAGEN DEN 27 JULI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars Parkman. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

SÖNDAGEN DEN 30 JULI kl. 11:00 Kyrkan Mässa. Lars Parkman. Psalm och sång: Lena Bagge Lindström. Kyrkkaffe.

SÖNDAGEN DEN 30 JULI kl. 19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Emanuel Bagge och Malin Hedström. Entré 100 kr, student 50 kr.

AUGUSTI ONSDAGEN DEN 2 AUGUSTI kl. 18:30 EFS-gården, Nordingråvallen Onsdagskväll på EFS. Per Larsmark (även sång). Servering.

TORSDAGEN DEN 3 AUGUSTI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Per Larsmark. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI kl. 19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Erik Tilling trio. Entré 100 kr, student 50 kr. www.eriktilling.com SÖNDAGEN DEN 6 AUGUSTI kl. 11:00 Båtsmanstorpet, Järesta Gudstjänst. Per Larsmark. Psalm och sång med Lena Bagge Lindström. Ta gärna med kaffekorg!

TORSDAGEN DEN 10 AUGUSTI kl. 18:00 Stavkyrkan, Mannaminne Mässa. Lars E Eriksson. Kaffeserveringen är öppen på värdshuset efter mässan.

SÖNDAGEN DEN 13 AUGUSTI kl. 11:00 EFS-gården, Nordingråvallen Gudstjänst. Lars E Eriksson. Sång av Erik Häggström. Månadsoffer. Servering.

SÖNDAGEN DEN 13 AUGUSTI kl. 19:00 Kyrkan Musik i sommarkväll. Anneli Vigren band. Entré 100 kr, student 50 kr. www.vigren.se SÖNDAGEN DEN 20 AUGUSTI kl. 11:00 Omnebadet Gudstjänst. Per Larsmark. Psalm och musik med Lena Stompers. Ta gärna med kaffekorg!

FREDAGEN DEN 25 AUGUSTI kl. 18:30 Vallto bönhus Sommarmöte. Lars E Eriksson. Sång av Team Vänskap. Servering.

SÖNDAGEN DEN 27 AUGUSTI kl. 11:00 Kyrkan Mässa. Lars E Eriksson. Psalm med Andreas Franzén.

I samarbete med studieförbundet

Firas Kraiem photography Jag heter Firas Kraiem och kommer från Syrien, från staden Jasmine i Damascus där döden vandrar på gatorna och tar Jasmines själ.

Gymnasiet gick jag på en av Damascus vackraste skola, ”The Mission Laique Francaise”. Jag studerade sedan media på Damascus university, ett av det mest prestigefulla universitetet i världen. Jag har arbetat som ljudingenjör inom filmindustrin och jag har en samling av spelfilmer och kortfilmer. Fotograferandet var en hobby som började tidigt. Jag är familjefotografen och vänners fotograf på resor. Hobbyn utvecklade sig tills det blev ett arbete.

I början var det dyrt att fotografera på grund av kostnaderna för framkallning av bilder och filmer. Men efter att det digitala formatet kom har det blivit lättare och jag har kunnat förbättra kunskaperna. Med kameran i mobilen

har det blivit mycket roligare. Att redigera bilder är enligt mig mycket viktigt då kameran inte kan förmedla den rätta känslan som det mänskliga ögat kan se. Jag bor i Nordingrå på Olivlunden, ett mycket vackert område och människorna här är snälla och trevliga. Jag hjälper en grupp kvinnor i ett hus nära kyrkan (Sockenstugan, red. anm.) och känner att de är min stora familj, de hjälper mig att klara av mycket av smärtan att vara långt från mitt land och min familj.

Firas har nu flyttat till Bollstabruk och försöker att där aklimatisera sig, men han saknar Nordigrå. (Red. anm)

Olivlunden – i en tid när verkligheten trängde sig på Men Kyrkoherden tog sig an dom, pratade och försökte sätta sig in och hjälpa till så gott han och församlingen kunde. Jag såg herden ofta sitta på utebänken vid Sockenstugan utåt vägen med några nytillkomna.

Tiden gick och flyktingarna blev en del av vardagen.

Precis som tiggaren som satt utanför ICA. Plötsligt fanns det både tiggare och kvinnor med täckta huvuden i Nordingrå. Så konstigt.

Ibland turades två av flyktingkillarna om med att hjälpa ICA:s kunder att bära matkassar. Det där var riktigt konstig. Hjälpa till att bära – gratis? Det var nog många som inte riktigt fattade det där. Men det var så enkelt.

Killarna ville känna att dom hade ett jobb, en mening!

När man besökte Vallen för att handla mat på ICA eller nåt på Nordingrå Järn så blev vi för några år sen varse något nytt - människor som gick gatan fram med mobiltelefonen framför sig ivrigt skrivande, en del såg ut som vi men dom flesta var på något sätt annorlunda. En del lite mörkare – en del i huvudsjal – ja någonting var det. Det såg ovant ut helt enkelt. Om inte annat så hade dom fel kläder för årstiden – flip-flopsandaler när det var sen höst? Det kan man väl inte ha. Jaha, så detta var flyktingarna som vi hade hört om skulle komma.

Nog såg dom bra underliga ut jämfört med oss – vi som var ”vanliga”.

Och du – hur tusan kunde dom ha Iphones å liknande – flyktingar med skitdyra telefoner. Nä, nu började det kännas väldigt konstigt. Hade vi inte sett på TV att dom flytt å fått lämna allt bakom sig? Verkade lite skumt minst sagt att dom hade såna dyra telefoner. Inte hade väl vi tid att bara gå och skriva på telefonen å lyssna på musik.

Dom fick förstås en massa pengar från Migrationsverket så dom kunde köpa sånt som vi knappt hade råd med.

18

Efterhand kom olika verksamheter igång som klädförsäljning och kafé PAX varje vecka – där vara ALLA välkomna. I början var det lite trögt med anslutningen men snart nog tog det fart. Det visade sig när vi började umgås att dom ju var som vi! Samma behov av kontakt och göra något. Minns en gång när jag kom upp på övervåningen i Sockenstugan och hittade tre unga flyktinggrabbar spelandes fia med knuff med Signe Ullsten. Vilka kontraster men vad dom hade kul ihop !!

Flyktingarna blev flyktingvänner och många hjälpte dom med svenskan och det knöts vänskapsband.

Men samtidigt var det nog en stor besvikelse för flyktingarna på Olivlunden att det var så svårt att få Nordingråborna att besöka Olivlunden – deras hem. Det pratades en hel del OM flyktingarna istället för att prata MED dom. Vid ett tillfälle bjöd man in Nordingråborna till sig en kväll men det kom bara en person. Kanske hade inte alla nåtts av budskapet men ändå. Det var ett bakslag för flyktingarna som kändes. Nästa gång försökte man locka med mat från sina respektive hemländer och se –

då kom det ganska många Nordingråbor. Stor glädje och förbrödring. Det var ett stort antal rätter som serverades och sen blev det sång och dans.

Efterhand kom många föreningar igång med att hjälpa till, EFS, SPF och PRO, Församlingen och alla damer från Röda Korset. Det startades ett Flyktingråd där problem diskuterades och lösningar värktes fram. Rådet fick låna lokal av Krambo och där startades ett kafé och sygrupp.

Svenskaundervisning har också hela tiden pågått med frivilliga krafter. Det har reparerats cyklar och sparkar och upprop på facebook när klädbehovet varit akut.

Kläder, barnvagnar, blöjor har dykt upp utan fördröjning, ICA har bidragit med matpåsar och mycket mycket annat.

Ett ljust minne är när Birgit Dahlgren tog sig an ett antal flyktingar och pratade svenska med dom och bjöd på kaffe. Efterhand fick Birgit hjälp och då blev det dans och sång och stor uppslutning på Kiörningsgården.

Under åren har det varit några tillfällen när det blivit lite upprört – med all rätt. Det har varit detta med grovsopshanteringen. Grejer som ställts ut för hämtning kanske veckor senare. För de som har all tid i världen och inga pengar – vilket varit fallet för en del – så har det varit lockande att riva i grejerna utanför husen. Vi har försökt förklara på svenskalektionerna bl.a att det inte är OK att gräva i andras slängda grejor. Men det har varit svårt att få genomslag där. Man får försöka förstå att flyktingarna är ett utsnitt av befolkningar i olika länder.

Så precis som vi själva har man det olika ekonomiskt och där finns alla samhällsklasser representerade. Vi har inte samma sätt att ta hand om våra barn. För flyktingarna är det på flera håll så att far-och morföräldrar tar hand om barnen. Men dom finns inte med hit – så ibland har det blivit riktigt tufft för personalen och kunder på Blomsterhuset med alla ungar som åkt utför backen på de mest märkliga tingestar som t.ex. dammsugare och fullvuxna barn i barnvagn – ja någon brist på fantasin har inte funnits.

skolan – flera som sista tiden jobbar som asylprao – på caféet och på projektet på gamla ICA. Det är bara att hålla tummarna för att det ska hittas bostäder här för de som behöver.

Torsdagen den 3:e april var det avskedsfest för alla i Nordingrå – både befolkning och asylsökande – så många Nordingråbor som fått vänskap för livet och vice versa. Man kan hoppas att det inte glöms bort denna period i bygdens historia. En hemsk anledning – krig i människornas vardag men något annorlunda och positivt för bygden för oss alla som varit med på något sätt i det som skett.

Hur var det nu med dom dyra telefonerna? Jo dom telefonerna var den enda kontakt dom hade med sina vänner och kära i hemlandet och andra flyktingläger – det var det liv dom hade nu.

Tack till alla som satsat så mycket tid och glädje på våra nya vänner – och tack till er asylsökande som fick oss att tänka om och fylla våra dagar med meningsfull verksamhet.

Säga vad man vill – det har varit mera liv i centrala Nordingrå sista åren.

Nu har vi dock tydligen nått vägs ände och det har beslutats från högre ort att Olivlunden ska stängas den 19 april. Fortfarande bor många kvar där som ännu efter lång tid inte fått besked om sin framtid. Svårt att förstå hur det kan ta sån tid att reda ut deras situation.

Man lever i ovisshet och mår förståss inte bra. Men för många har livet på Vallen blivit deras vardag och det är faktiskt flera som vill stanna för gott och få sitt uppehälle här. Vi har en som arbetar på Hemtjänsten och två på

Salong Volym Norrfällsviken Ring för tidsbeställning tel.210 94 Gun-Britt Sundell Hamnslåtten 125 (vid vandrarhemmet) Välkommen!

Ett speciellt tack till Ingalill och Bodil som försökt göra Olivlunden till något som liknar ett hem (se foto nedan).

Det saknas en massa namn i texten ovan – men det finns ingen ände på denna uppslutning. Ni vet själva vad ni bidragit med, vill inte göra någon ledsen som missats. Vi har gjort detta tillsammans och vi har fått uppskattning i stunden av våra flyktingvänner.

Lycka till alla ni som nu lämnar Nordingrå. Lite lite av Nordingrå tar ni med er...

Tack alla! / Joje von Boisman April 2017 Foto: Joje von Boisman

19

undervisa församlingsborna. På husförhören skulle dessa sedan visa sina kunskaper, framförallt i kristendom.

Okunnighet i kristendomens huvudstycken ledde till ganska betänkliga följder, avstängning från nattvarden, förbud att ingå äktenskap o.s.v. Men trots den nit och det Utdrag som ur Jonas Berglund, Nordingrå intresse präster och klockare lade iFolkskola dagen, var1842-1942 deras undervisning ej längre till fyllest. Statsmakterna insåg, att tiden krävde enklockaren bättre folkundervisning, och så kom 1842 Prästen och i församlingen var års folkskolestadga till. ålagda att undervisa församlingsborna. På Folkskolestadgan vardessa daterad 18 juni ochsina redan den husförhören skulle sedan visa 9kunskaper, oktober 1842framförallt dryftades skolfrågan på sockenstämma i i kristendom.

Okunnighet i kristendomens huvudstycken till ganska Nordingrå och en kommitté tillsattes. ledde 1845 inköptes ett betänkliga följder, avstängning fråntill nattvarden, hemman i Körning som skulle användas skolhus. förbud att ingå äktenskap o.s.v.

Men trots den Den 20 februari 1848 sammanträdde sockenstämman nit och det intresse som präster och klockare för att välja Nordingrås förste lärare. Det blev Aron lade i dagen, var deras undervisning ej längre Lönnroth. I 1842 års folkskolestadga bestämdes lärarens till fyllest. Statsmakterna insåg, att tiden krävde minimilön 53 riksdaler 16 skilling och åtta års en bättretill folkundervisning, och banko så kom 1842 tunnor spannmål årligen. folkskolestadga till. (Till denna avlöning bidrog staten med halva beloppet.) Dessutom tillkom bostad och koföda.

I Nordingråvar kom minimilönen att överskridas, Folkskolestadgan daterad 18 juni och redan den 9 då skolhemmanet, vars jordskolfrågan skollärarenpåskulle bruka, födde oktober 1842 dryftades sockenstämma i Nordingrå och en kommitté inköptes mer än en ko.

Men med tanketillsattes. på att den1845 förste lärarenett hemman i Körning skulle enades användas tillom skolhus. även var organist ochsom klockare man att låta honom erhålla denna högre avlöning.

Den februari 1848 sammanträdde sockenstämman Det20första reglementet för Nordingrå skoldistrikt för att välja Nordingrås förste lärare. Det blev Aron upprättades i juni 1849, och i det regleras lärotiden: Lönnroth. I 1842 års folkskolestadga bestämdes lärarens "Årliga lärotiden i trenne terminer; den första minimilön till 53indelas riksdaler 16 skilling banko och åtta från och medspannmål den 1 februari till (Till aprildenna månads slut. Den andra tunnor årligen. avlöning bidrog från och med den 1 maj till medlet av juli.

Den tredje staten med halva beloppet.) Dessutom tillkom bostadfrån och och med Iden 1 oktober till minimilönen den 15 december.

Gossarna då koföda.

Nordingrå kom att överskridas, begagne den första och tredje terminenskulle och flickorna den skolhemmanet, vars jord skolläraren bruka, födde mer än en ko. Men med tanke på att den förste läraren andra." även varde organist ochförberedelserna klockare enadeshade manskolan om att låta Trots grundliga honom erhålla denna högre avlöning. ännu inte tagit sin början år 1849, och socknemännen fann sig nödsakade att iordningställa mangårdsbyggnaden Det första reglementet för Nordingrå skoldistrikt på skolhemmanet till skollokal. Men därmed var inte upprättades i juni 1849 och i det regleras lärotiden: bekymren slut. Inga barn ville besöka skolan.den Mycket "Årliga lärotiden indelas i trenne terminer; första tyder på, att den största motviljan för skolan från och med den 1 februari till april månadskom slut.från Den föräldrahåll.

Efter klagomål fråntillDirektionen hos Den Kungl. andra från och med den 1 maj medlet av juli.

Befallningshavande socknemännen attdecember. försöka tredje från och medlovade den 1 oktober till den 15 förmå föräldrarna att mera sända sina Gossarna begagne den första regelbundet och tredje terminen och flickorna den andra." barn till skolan, och resultatet blev att allt flera barn besökte skolan i Körning, vilket ledde till att där snart Trots grundliga ännu blev fördetrångt.

1853förberedelserna var man färdig hade för ettskolan nytt beslut inte tagit sin början år 1849, och socknemännen fann i sockenstämman: Sockenstuga och skola skulle byggas sig nödsakade att iordningställa mangårdsbyggnaden tillsammans på den gamla sockenstugans plats. på skolhemmanet till skollokal. Men därmed var inte Det var givetvis förenat kostnader ochMycket besvär bekymren slut. Inga barn med ville besöka skolan. för föräldrar sända sinamotviljan barn till för skolan på Vallen. tyder på, attatt den största skolan kom från För den skull hade föräldrarna rättighet att undervisa sina föräldrahåll. Efter klagomål från Direktionen hos Kungl. barn i hemmet, men barnen skulle besöka skolan första Befallningshavande lovade socknemännen att försöka och sistaföräldrarna dagen i varje för att förhöras. de då förmå att termin mera regelbundet sändaOm sina barn till skolan och resultatet blevmåste att allt inte visade tillräckliga kunskaper, deflera gå i barn skolan. besökte skolan i Körning, vilket leddeskolgång, till att däroch snart Dylika förordningar ledde till flitigare för blev för trångt.

1853 var man färdig för ett nytt beslut att undvika trängsel indelades socknen i rotar. Barn i

rote fredagar. Övriga dagar skulle barn från skolans närhet jämte mera försigkomna barn från alla rotar undervisas.

Förhållandena efter denna förändring blev inte mycket bättre; barnen hade ju i alla fall lika lång väg till skolan som förut. Därför beslöt man, att skolan skulle ambulera mellan olika rotar. År 1866 bestämdes sålunda, att läraren skulle undervisa fyra månader vid fasta skolan inteVallen visadeoch tillräckliga de gå besöka i skolan. på under dekunskaper, övriga fyramåste månaderna Dylika förordningar ledde till flitigare skolgång och för följande sju ställen: Mäland, Salsåker eller Hyndtjärn, att undvika trängsel indelades socknen i rotar.

Barn Mjellom, Ulfvik, Edsäter, Näs och Ådal. Det blev ju från inte Veda rote skulle besöka skolan måndagar, från Omne rote mera än cirka fjorton dagar på varje ställe, och någon tisdagar, från Häggviks rote torsdagar och från Näs rote grundligare undervisning kunde det naturligtvis inte bli fredagar. Övriga dagar skulle barn från skolans närhet tal om.mera försigkomna barn från alla rotar undervisas. jämte 1867 hade man enats om att anställa ytterligare en lärare.

5 personer sökte, men "ingen avblev de inte sökande Förhållandena efter denna förändring mycket kunde vara competent, alldenstund hade bättre;visas barnen hade ju i alla fall lika lång ingen väg tillenda skolan som förut.

Därför beslöt man, att skolan skulle ambulera företett intyg om inhämtad kunskap i infanterirörelser, mellan olika rotar. År 1866 bestämdes sålunda, att man gevärsexercis och bajonettfäktning".

Senare översåg läraren skulle undervisa fyra månader vid fasta skolan med dessa brister och anställde C. A. Didon. Läraren på Vallen under de övriga fyra månaderna besöka vid Vallensoch skola skulle nu undervisa fyra månader där följande sju ställen: Mäland, Salsåker eller Hyndtjärn, och två månader i Salsåker och i Ulfvik. Didon skulle Mjellom, Ulfvik, Edsäter, Näs och Ådal. Det blev ju inte undervisa i Mjellom, Räfsön, Näs och Fällsvik. mera än cirka fjorton dagar på varje ställe, och någon 1874 föreslog kyrkoherde Brandell att två biträdangrundligare undervisning kunde det naturligtvis inte bli de lärare eller lärarinnor skulle anställas, och 1876 tal om. valde Nordingrå sina två första småskollärarinnor, Anna Höglund Olivia Dalström.

Från 1876 1867 hadeoch man enatsKristina om att anställa ytterligare entill lärare.år5 in personer sökte, men "ingen av de sökande några på 1890-talet utgjordes lärarkåren inom kunde visas vara competent, alldenstund.

----------------------------------------------------------------------

175-års jubileum för 1842 års folkskolestadga

sockenstämman: Sockenstuga och skola skulle byggas tillsammans på den gamla sockenstugans plats.

Det var givetvis förenat med kostnader och besvär för föräldrar att sända sina barn till skolan på Vallen. För den skull hade föräldrarna rättighet att undervisa sina barn i hemmet, men barnen skulle besöka skolan första och sista dagen i varje termin för att förhöras. Om de då

20

Striden omom varvar skolan skulle stå inom roten,roten, var ganska Striden skolan skulle stå inom var het byarna emellan.

När tex.

Ulfviks skola skulle byggas, fanns ganska het byarna emellan. När tex. Ulfviks skola flera byggnadsplatser att välja på.

En plats ovan Omne by på. skulle byggas, fanns flera byggnadsplatser att välja skulle gratis upplåtas av Omne byamän.

En plats vid Omne såg En plats ovan Omne by skulle gratis upplåtas av Omne kostade 800:och i Ulfvik utbjöds en tomt för 200:-.

Den första byamän. En plats vid Omne såg kostade 800:- och i tomten av tomt Omneför byamän, avtomten Ulfviks och Ulfvikförordades utbjöds en 200:-.den Dentredje första Öhns.

Vid ett senare skolrådssammanträde hade ännu en plats förordades av Omne byamän, den tredje av Ulfviks föreslagits, nämligen på Olof Nilssons skifte i Omne.

Priset och Öhns. Vid ett senare skolrådssammanträde hade var 300 kronor, men Omne byamän åtog sig att gräva grund ännu en plats föreslagits, nämligen på gratis Olof Nilssons tillskifte skolhuset på den tomten.

Men strax kom ulfviksborna i Omne. Priset var 300 kronor, men Omne med ettbyamän fördelaktigare anbud; tomten i Ulfvik skulle för 100 åtog sig att gratis gräva grund tillsäljas skolhuset kronor, och dessutom skulle man gratis planera och förbättra på den tomten. Men strax kom ulfviksborna med ett planen där. Och såanbud; blev skolan placerad i Ulfviksbacken. fördelaktigare tomten i Ulfvik skulle säljas för (Ca år 1900) 100 kronor, och dessutom skulle man gratis planera och förbättra planen där. Och så blev skolan placerad i Ulfviksbacken. (Ca år 1900) "ingen enda hade företett intyg om inhämtad kunskap i infanterirörelser, gevärsexercis och bajonettfäktning".

Senare översåg man med dessa brister och anställde C. A. Didon. Läraren vid Vallens skola skulle nu undervisa

fyra månader där och två månader i Salsåker och i Ulfvik.

Didon skulle undervisa i Mjellom, Räfsön, Näs och Fällsvik.

1874 föreslog kyrkoherde Brandell att två biträdande lärare eller lärarinnor skulle anställas och 1876 valde Nordingrå sina två första småskollärarinnor, Anna Höglund och Olivia Kristina Dalström. Från 1876 till några år in på 1890-talet utgjordes lärarkåren inom Nordingrå av tre lärare, en manlig (efter att Didon avlidit anställdes ingen efterträdare) och två kvinnliga.

Resultatet av undervisningen blev inte så lysande och många var missnöjda. Vid kyrkostämman 1890 upplyste ordföranden att av församlingens 589 skolpliktiga barn hade under 1889 364 barn icke besökt någon skola. Det klagades att barnen i roteskolorna gjorde ringa eller inga framsteg, men det kunde inte avhjälpas, så länge barn i olika åldrar och med olika kunskapsmått på samma gång skulle besöka skolan.

Vid biskopsvisitation kritiserades skolväsendet och skolrådet föreslog att man borde ordna med endast en egentlig skola mitt i socknen och mindre skolor i socknens alla vrår och vinklar. De 8 skolrotarna utökas 1894 med två nya rotar: Edsäter-Tollsäter-Själand-Orsta och DalHåll-Mäland-Bergnäs-Vennersta-Jernsta och 1897 med tre nya rotar: Fröstvik-Veda-Överveda-Östansjö, BjörnåsKåsta-Bäckland-Öden och Sund-Häggvik-Gärde.

Så länge det endast fanns en lärare i socknen, var frågan om skolhus inte särskilt brydsam. Under den korta tid läraren undervisade ute i byarna, kunde man lätt hyra lokal i någon bondgård. Dessutom hade flera rotar med tiden själva byggt skolhus. Sådana "byskolhus" fanns i Räfsön, Mjellom, Fällsvik, Ulfvik, Näs och Mädan. I övriga rotar fick man hyra lokaler.

Men i och med fordringarna på bättre undervisning, kom också kravet på ändamålsenligare lokaler. När nu skolhusfrågan skulle ordnas började man med att inköpa

"byskolhusen" och sedan byggdes skolhus i Häggvik och Tollsäter.

Frågan om nytt skolhus på Vallen hade länge varit aktuell, och 1899 beslöts att bygga ett gemensamt skolhus och kommunalhus, som invigdes 1904. Skolhus byggdes också i Ulfvik, Salsåker och Räfsön.

1900-talet visar en snabb utveckling av skolväsendet i Nordingrå. Nya skolhus byggdes, i Ådal och Valto 1907, Mjellom 1910, Vennersta 1914, Näs 1925 och Själand 1929.

På grund av skolväsendets omorganisation och av att barnantalet minskat i en del rotar har skolans myndigheter varit nödsakade att dra in en del skolor.

Så t.ex. ha skolor förr varit stationerade i Mäland och Hamnslotten. Så sent som 1919 fanns det skola i Bäckland. 1940 indrogs Häggviks, Mädans och Veda skolor. Den sista flyttande mindre folkskolan var mellan Valto och Räfsön. Den upphörde 1927.

Barn från fattiga hem hade det svårt. Föräldrarna hade inte råd att ge dem matsäck till skolan och då köpte kommunen in strömming och bröd att dela ut bland dessa barn. Städningen i skolan skötte barnen själva. Flickorna sopade och dammade, pojkarna bar ved och vatten.

Några läroböcker i historia, naturkunnighet och geografi användes inte. Eleverna fick göra anteckningar och lära sig utantill namn på floder och städer, regentlängder, antalet ben i människans kropp osv. "I människokroppen finnas 207 ben, tänderna ej inräknade." För att på kortast möjliga tid inlära dylikt läste barnen i kör. Läxan var ofta att lära sig utantill och den skulle helst gå som ett "rinnande vatten", annars kunde man få "bakläxa" och få "sitta kvar".

1916-1921 fanns en skola på Högbonden, inrättad av Lotsstyrelsen för fyrpersonalens barn. Ett rum på vinden var skolsal.

Text: Marianne Nilsson

För att få veta något om Nordingrås skolor under de senaste 75 åren, gör vi en kort intervju med Signe Ullsten, elev och lärare i Nordingrås skolor: Var gick du i skola?

Jag gick först 2,5 år i Häggvik och sedan 3,5 år i Ulfvik. Fortsättningsskolan på ett år gick jag tillsammans med bara pojkar i en klass i Häggvik med John Bykvist som lärare. Jag blev lite favoriserad, eftersom jag var den enda flickan i klassen. Skolkök gick jag i Omne på Sågbacken.

När tog du lärarexamen?

Jag blev färdig folkskollärare 1949 efter fyra års utbildning i Umeå.

Var fick du din första tjänst?

Det blev i Näs. Jag hade egentligen fått en tjänst i Vibyggerå, men jag ville hellre till Näs. Vi var tre lärare där och jag hade klass 3 och 4. Sen blev jag kvar i Näs till 1967 med undantag av ett år, Signe Ullsten vid då jag var lärare på Vanföre-anstaltens skolhem i folkskollärareexamen Härnösand.

Foto: Albert Olsson ca 1950

Näs och Vännersta skolor las ner 1967. Före det hade Salsåkers skola lagts ner 1962, Själands skola 1961, Ulfviks skola 1953 och Ådals skola 1950.

Sedan fanns skolor bara på Vallen och i Mjällom och jag arbetade i skolan på Vallen. Jag hade sagt att jag inte ville flytta till Mjällom, men efter att jag blivit speciallärare fick jag jobba i Mjällom och möttes av trevliga kollegor och trevliga barn och föräldrar!

Jag arbetade till 1989, då jag gick i pension.

Signe tillägger, lite skämtsamt: Det stora jag gjorde på Vallen var att införa skolresa och lägerskola, och att avskaffa stipendiet till avgångsklassens bästa elev.

21

Klockarens psalmbok

Klockarens Klockarens psalmbok psalmbok

Tänk om väggar automatiskt skulle spela in Sångledare i kyrkan skrev ibland ner melodierna och bevara ljud! Sedan kunde man gå dit och för hand. 1695 får Sverige sin första officiella trycka på en knapp ON och spela upp vad psalmbok som ska användas i kyrkor i hela landet som sagts eller sjungits. I många fall vore det och 1697 trycks psalmboken med musik, en en skrämmande uppfinning, skulle koralbok.

Tänk om väggar automatiskt skulle spelamen in ochjag bevara 1695 får Sverige sin första officiella psalmbok som Tänk om väggar automatiskt skulle spela in och bevara 1695 får Sverige första officiella psalmbok gärna vilja haman den kyrkoruinen, ljud!

Sedan kunde gåpå dit väggarna och trycka påien knapp ska användas i kyrkorsin i hela landet och 1697 tryckssom ljud!

Sedan man gå sagts dit och trycka påkunde enIknapp ska Att användas i kyrkor i hela landet 1697 trycks vår gamla kyrka.

Tänk om man höra psalmboken göra en psalmbok med och melodier var inte så ON och spelakunde upp vad som eller sjungits. många med musik, en koralbok.

ON och spela upp vad som sagts eller sjungits.

I många psalmboken med musik, en koralbok. hur församlingen sjöng för 200-250 år lätt, eftersom en text sjöngs på olika melodier, fall vore det en skrämmande uppfinning, men jag skulle Att göra en psalmbok med melodier var inte så lätt, fall vore det en skrämmande uppfinning, men jag skulle Att göra en psalmbok med melodier var inte sålokala lätt, sedan! och melodierna hade dessutom många gärna vilja ha den på väggarna i kyrkoruinen, vår gamla eftersom en text sjöngs på olika melodier, och melodierna gärna vilja ha den på väggarna i kyrkoruinen, vår gamla eftersom en text sjöngs på olika melodier, och melodierna kyrka.Tänk Tänkom omväggar man kunde höra hurskulle församlingen sjöng dessutom många variationer.

För den nya man variationer.

Förlokala den psalmboken ville automatiskt spela in och bevara hade 1695 får Sverige sinnya första officiella psalmbok som att kyrka.

Tänk om man kunde höra hur församlingen sjöng hadevarje dessutom många lokala variationer.

Försin den nya för 200-250 år sedan! psalmboken ville man att varje text skulle ha rätta Medan vi väntar på att någon ska komma på text skulle ha sin rätta melodi och bland ljud! Sedan kunde man gå dit och trycka på en knapp psalmboken ska användas i kyrkor i hela landet och 1697 trycks alla förMedan 200-250 år sedan! villealla man att varje text skulle haskulle sin rätta vi väntar på att någon ska komma på melodi och bland variationer på melodin man inspelningsoch uppspelningstekniken får vi variationer på melodin skulle man välja den mest ON och spela upp vadnågon som sagts eller sjungits.

I många melodi psalmboken med musik, en koralbok.

Medan vioch väntar på att ska komma på och bland alla variationer på melodin skulle man inspelningsuppspelnings-tekniken får vi använda välja den mest användbara. använda andra metoder.

I kyrkans arkivanvända finns användbara. fall vore detuppspelnings-tekniken en skrämmande uppfinning, jagen skulle välja göraanvändbara. en psalmbok med melodier var inte så lätt, inspelningsoch får vi men denAtt mest andra metoder.

I kyrkans arkiv finns en gammal I Koralboken ärtext melodierna med enoch melodierna gammal psalmbok.

Den är tryckt 1774 och är andra gärna vilja ha den på väggarna i kyrkoruinen, vår gamla eftersom en sjöngs påutskrivna olika melodier, andra metoder.

I kyrkans arkiv finns en gammal I Koralboken är melodierna utskrivna med en Endast psalmbok.

Den är tryckt 1774 och är andra upplagan av besiffrad basstämma.

Orglar var inte vanliga 1697. kyrka.Den Tänk om man1774 kunde höra hur församlingen sjöngbesiffrad dessutomär många lokala variationer.

Förmed den nya upplagan av 1697 års koralbok.

I hade Koralboken melodierna utskrivna en psalmbok. är tryckt och är andra upplagan av basstämma.

Orglar var inte vanliga 1697.

Endast 1697 års koralbok. kyrkorpsalmboken i större stadsförsamlingar hadetext orgel.

(Nordingrå för 200-250 år sedan! ville man att varje skulle ha sin rätta besiffrad basstämma.

Orglar inte vanliga 1697.

1697 års koralbok. kyrkor i störreorgel stadsförsamlingar hadevar orgel.

(Nordingrå fick sinmelodi första 1851.) var utan Medan vi väntar på att någon ska komma på och bland allaFörsamlingens variationer på sång melodin skulle Endast kyrkor i större stadsförsamlingar hademan orgel. fick sin första orgel 1851.)

Församlingens sång var utan beledsagning.

Men kanske den besiffrade inspelnings- och uppspelnings-tekniken får vi använda instrumentell välja den mest användbara.

(Nordingrå fick sin första orgel 1851.)

Församlingens instrumentell beledsagning.

Men kanske den besiffrade basen är en fingervisningärom att någotutskrivna nytt är påmed gång, andra metoder. I kyrkans arkiv finns en gammal Koralboken melodierna enMen basen är Ien fingervisning om att något nytt är på gång, sång var utan instrumentell beledsagning. en möjlighet att kunna ackompanjera församlingens sång psalmbok. Den är tryckt 1774 och är andra upplagan av en möjlighet besiffradattbasstämma.

Orglar var inte vanliga 1697. ackompanjera församlingens sångEndast kanske denkunna besiffrade basen är en fingervisning om med orgelspel.

1697 års koralbok. kyrkor i större stadsförsamlingar hade orgel. (Nordingrå med orgelspel. att något nytt är på gång, en möjlighet att kunna Sången leddes avorgel klockaren ofta hade valt fick sin första 1851.)som Församlingens sång var utan Sången leddes av församlingens klockaren som ofta hade valt ackompanjera sång med orgelspel. ut några duktiga sångare till medhjälpare.

Kanske instrumentell beledsagning. Men kanske denhade besiffrade

Klockarens psalmbok

Psalmboken: 200mm x 150 x 65 mm Psalmboken: 200 x 150 x 65 Psalmboken: 200 x 150 x 65 mm

ut några duktiga sångare till medhjälpare.

Kanske hade några församlingsbor en psalmbok, men många basen är en fingervisning om att något nyttlärde är på gång, några församlingsbor en psalmbok, men många lärde sig texterna utantill.

Psalmen intonerades klockaren, Sången leddes av klockaren somavofta hade valt ut en möjlighet att kunna ackompanjera församlingens sig texterna utantill.

Psalmen intonerades av klockaren, sång som vanligtvis sjöng första raden, och sedan sjöng några duktiga sångare till medhjälpare.

Kanske hade med orgelspel. som vanligtvis sjöng första raden, och sedan sjöngoch församlingen med.

Psalmerna hade många verser, några församlingsbor en psalmbok, menoch många Sången leddes av klockaren som ofta hade valt församlingen med. hade kvinnor/män. många verser, man sjöng alla, men Psalmerna ibland växelvis lärde sig texterna utantill.

Psalmen intonerades ut några duktiga sångare till medhjälpare.

Kanske hade av man sjöng alla, men ibland växelvis kvinnor/män. några församlingsbor en psalmbok, många lärdeoch klockaren, som vanligtvis sjöng men första raden, sig texterna Psalmen med. intonerades av klockaren, sedan sjöngutantill. församlingen Psalmerna hade som vanligtvis sjöng första raden, och sedan sjöng många verser, och man sjöng alla, men ibland församlingen med. Psalmerna hade många verser, och växelvis kvinnor/män. man sjöng alla, men ibland växelvis kvinnor/män.

Psalmboken: 200 x 150 x 65 mm

Psalmen Hela världen fröjdes Herran Psalmen världenpsalmbok fröjdes Herran Nr 4 Hela i nuvarande Nr 4 i nuvarande psalmbok

Vem använde Nordingrås gamla psalmbok? Den Vem 1774 använde Denså är tryckt och Nordingrås 1819-1820 gamla kom enpsalmbok? ny psalmbok, är tryckt 1774 och 1819-1820 kom en ny psalmbok, så psalmboken kan ha använts åren 1774-1820. De klockare Psalmen Hela världen fröjdes Herran psalmboken kan ha använts åren 1774-1820.

De klockare som tjänstgjorde i Nordingrå under den tiden var: Helaivärlden Herran Nr 4fröjdes i nuvarande psalmbok somPsalmen tjänstgjorde Nordingrå under den tiden var: Gabriel Fornell ca 1770 - ca 1780 Nr 4 Gabriel i nuvarande psalmbok ca 1770 - ca 1780 Fornell Olof Börlin ca gamla 1780 - ca 1815-20Den Vem använde Olof Börlin Nordingrås ca 1780-psalmbok?

-ca ca1850 1815-20 J. H. Gillöf 1815-1820 är tryckt 1774 och 1819-1820 kom en ny psalmbok, så J. H. Gillöf 1815-1820 ca 1850 Vem använde Nordingrås gamla psalmbok?

Klockarämbetet var ha ett prestigefyllt uppdrag och förde psalmboken kan använts åren 1774-1820.

De klockare var ett prestigefyllt uppdrag och förde Församlingssången hade blivit viktig efter reformatio- medKlockarämbetet Den är tryckt 1774 och 1819-1820 kom en ny sig en tjänstgjorde viss status och position iunder samhället.

Klockaren som i Nordingrå den tiden var: Församlingssången hade blivithade viktig efter reformatiomedpsalmbok, sig en status ochsom position i samhället.

Klockaren nen, men det tog tid innan psalmer skrivits eller hade ofta ett viss eget boställe, församlingen tillhandaså psalmboken kan använts åren 1774Församlingssången hade blivithade viktig efter Gabriel Fornell caha 1770 - ca 1780 nen, men det tog tid innan psalmer skrivits eller hade ofta ett eget boställe, som församlingen tillhandaöversatts och församlingen blivit en sjungande församhöll,1820. och uppbar en Börlin skälig lön förtjänstgjorde sitt uppdrag.

De klockare som i Nordingrå reformationen, men det tog tid innan psalmer hade Olof ca 1780 ca 1815-20 översatts församlingen blivitmen en sjungande församhöll, och uppbar enmånga skäliguppgifter. lön för sittAnsvaret uppdrag.för ling.

Flera och psalmböcker trycktes, de användes lokalt Klockaren hade under den tiden var: J.hade H. Gillöf 1815-1820 -förca 1850 skrivits eller översattstrycktes, och församlingen blivit en ling.

Flera psalmböcker men de användes Klockarenvid många uppgifter.

Ansvaret och inte i hela riket, de hade ett mindre antal psalmerlokalt psalmsången gudstjänsterna var egentligen kyrkoKlockarämbetet var ett prestigefyllt uppdrag Gabriel Fornell

ca 1770 ca 1780 sjungande församling.

Flera psalmböcker trycktes, och inte i hela riket, de hade ett mindre antal psalmer psalmsången vid gudstjänsterna var egentligen kyrko-och förde och saknade noter. Sångledare hade i kyrkan skrev ibland herdens men delegerades oftast till klockaren.

Klockaren Församlingssången blivit viktig efter ner reformatiomed sig en viss status och position i samhället.

Klockaren Olof Börlin

c a 1780 ca 1815-20 och saknade noter.

Sångledare i kyrkan skrev ibland ner men de användes lokalt och inte i hela riket, de herdens delegerades oftast till klockaren.

Klockaren melodierna för hand. läramen barnen katekesen och som att läsa och skriva.

Han nen, men tog tid innan psalmer hade skrivits eller skulle ofta ett eget boställe, församlingen tillhandaJ.hade H. Gillöf 1815-1820 ca 1850 melodierna för det hand. hade ett mindre antal psalmer och saknade noter. skulle lära barnen katekesen och att läsa och skriva. Han översatts och församlingen blivit en sjungande församhöll, och uppbar en skälig lön för sitt uppdrag.

Klockaren hade många uppgifter. Ansvaret för 22 ling. Flera psalmböcker trycktes, men de användes lokalt och inte i hela riket, de hade ett mindre antal psalmer psalmsången vid gudstjänsterna var egentligen kyrko-

Klockarämbetet var ett prestigefyllt uppdrag och förde med sig en viss status och position i samhället. Klockaren hade ofta ett eget boställe, som församlingen tillhandahöll och uppbar en skälig lön för sitt uppdrag.

Klockaren hade många uppgifter. Ansvaret för psalmsången vid gudstjänsterna var egentligen kyrkoherdens men delegerades oftast till klockaren.

Klockaren skulle lära barnen katekesen och att läsa och skriva. Han skulle förstås ringa i kyrkklockorna när det behövdes och dessutom vid behov sköta vaccineringar.

Hur mycket musik kunde han?

Han hade säkert en god sångröst, men kunde han tyda notskriften i psalmboken?

Koralboken har 1177 sidor med följande innehåll: Förteckning på the stycker, som i thenna öfwersedda Handbok innehållas.

I.

II. III.

IV. V. VI. VII. VIII. IX.

En Tabell på the rörliga Fester , ifrån 1771 til 1800, efter nya stylen.

Then Swenska Psalm-Boken.

Ewangelier och Epistler med ther til höriga Collecter och Böner.

Swenska Mässan.

Catechismus Lutheri, med Hustaflan.

Athanasii Symbolum .

Christi pinos Historia.

Om Jerusalems förstöring.

En nödtorftig Bönebok.

Psalmboken, som var gemensam för hela riket, skulle vara en rikslikare för kyrkosången och en bok där man kunde träna sin läskunnighet och lära sig grunderna i den kristna tron. Vid husförhören kontrollerades dessa, men husförhöret var också ett tillfälle att lära och sjunga psalmer. Husandakter med psalmsång var ett viktigt inslag i det dagliga livet.

Det finns i psalmboken inga namn på författare, översättare eller kompositörer och inga uppgifter om psalmernas ursprung, men senare efterforskningar har visat att av de 250 melodierna var närmare hälften tyska och 15 melodier var svenska eller svenska varianter på utländska melodier. Dessutom var 59 melodier av okänt ursprung, men förmodligen var de svenska.

Psalmerna är ordnade under följande rubriker

I. Catechismus författad i Sånger.

1-21 II. Konung Dawids Psalmer.

22-112 III. Årliga Högtiders psalmer.

113-200 IV. Psalmer öfwer några Söndags Ewangelier. 201-215 V. Åtskillige Läro-Psalmer. 215-247 VI. Bot-Psalmer. 248-259 VII. Psalmer om et Christeligt Lefwerne.

260-279 VIII. Psalmer i Bedröfwelse, Sorg och Anfäcktning. 280-294 IX. Böne-Psalmer.

295-301 X. Låf- och Tacksägelse Psalmer.

302-306 XI. Psalmer i åtskilliga Nödtorfter.

307-319 XII. Psalmer för åtskilliga Stånds-Personer,

och vid besynnerliga tilfällen.

320-338 XIII. Måltidspsalmer.

339-343 XIV. Morgon- och Afton-Psalmer.

344-379 XV. Döds- och Begrafnings-Psalmer.

380-402 XVI. Om Menniskones Tilstånd efter Döden. 403-413

Uppspelningsknappen ON i kyrkväggen finns inte, men den starka sångtradition som vi har i Nordingrå idag har nog sitt ursprung i psalmsången för över 200 år sedan i den gamla kyrkan.

Text: Marianne Nilsson

Foto: Uno Nilsson

Till psalmbokens 413 psalmer användes 250 melodier. Flera texter sjöngs alltså på samma melodi trots att man från arbetets början hade haft ambitionen att varje text skulle ha sin egen melodi.

Visningsträdgård, cafe och restaurang.

En fantastisk trädgård med något för både öga och gom.

Ett måste för finsmakaren och den trädgårdsintresserade. Öppet 10 juni – 31 aug alla dagar 10.00–18.00.

Kvällsöppet se hemsidan. Välkommen!

0613-12145 | Info@villafraxinus.se | www.villafraxinus.se

Måttanpassade snickerier Måttanpassade snickerier Renoveringar Renoveringar Joakim Kjellgren Tel 073-500 78 90 Näsänget a www.jkfinsnickeri.se Tel 073 500 78 90 Joakim114 Kjellgren www.jkfinsnickeri.se 870Näsänget 30 Nordingrå 114 a info@jkfinsnickeri.se 870 30 Nordingrå

info@jkfinsnickeri.se

23

Nordingrå

Intresse & Företagarförening

Tycker du om tidningen du har i handen?

Stöd NIFF för att säkra dess framtida utgivning!

Läs mer om vad NIFF gör för Nordingråbygden på www.nordingra.nu

Foto: Kajsa Åberg

NIFF - Nordingrå intresse och Företagarförening NIFF är en ideell förening som verkar i Nordingrå socken i hjärtat av Höga Kusten. NIFF är en förening som skapades 2012 då Nordingrå Intresseförening och Nordingrå Företagareförening gick samman. Vi utför ett ideellt och allmännyttigt arbete för Nordingråbygden och dess utveckling. En av de aktiviteter som vi gör är att sedan några år börjat bjuda in och hälsa nyinflyttade och nyfödda välkomna till Nordingrå socken i samband med Nationaldagsfirandet på hembygdsgården. En annan del är våran stolta symbol för Nordingrå, Nordingråflaggan som finns till försäljning och vajar på många platser i och utanför Nordingrå. Samt NIFF:s medverkan i arbetet kring tidningen Vi i Nordingrå som kommer med ett nytt nummer varje år.

NIFF vill även stimulera och uppmärksamma insatser i bygden genom att årligen dela ut två priser. Muntergöken är ett pris som Nordingrå Företagarna instiftade 2008 med tanken att uppmuntra en person/företag som från idé till handling har en uthållighet och stor framtidstro i Nordingrå.

Utmärkelsen är ett vandringspris designat Ove Grandics.

Utmärkelsen Årets Noling är ett annat pris som instiftades 1993 av Nordingrå Intresse Förening och delas ut första advent.

Vidare är NIFF en kontaktyta för kommunen och andra myndigheter för dialog med Nordingråbygden. Vi har en plats i Kramfors kommuns landsbygdsråd. I det rådet finns alla socknar i kommunen representerad. Detta råd verkar för gemensamma frågor och samverkan inom kommunen.

jekt. Genom att använda vår unika natur och kultur som bas, skapa ett liknande projekt. Detta genom att skapa en digital vägvisare/plattform samt att skapa en entreprenörsskola för utveckling av företag och applikation.

Tanken är att denna applikation ska vara en naturlig del för våra turister att kunna ta del av vad vi lokalt i Nordingrå kan erbjuda i form av natur-, kultur upplevelser och aktiviteter samt boende, mat mm. Här ska vi lokalt kunna lägga upp våra erbjudanden. Och bygga vidare på vårat registrerade varumärke Nordingrå hjärtat i Höga Kusten.

I Nordingrå finns närheten till unika naturupplevelser, då områdets geologiska motsvarighet endast finns på ytterligare en plats på vår jord, nämligen i Kanada i vildmarken utan kulturinslag. Historiens vingslag kan upplevas bl.a. genom att följa landhöjningen genom de historiska trappstegen bakåt i tiden. Genom projektet kan vi återskapa och förstärka den starka position som Nordingrå tidigare haft som besöksmål i Höga Kusten. Den digitala plattformen, som accessas via en applikation i mobiler och surfplattor, ger oss möjlighet att lagra gammal och ny information om både vårt genuina kulturarv och vårt unika världsarv, som finns i mer än 50 byar i Nordingrå.

På så vis kan området fortsätta växa i takt med att landet reser sig ur havet. Detta leder till nya affärsmöjligheter för nya och befintliga företag som tillsammans med genomförda och pågående fibersatsningar skapar en attraktivare miljö för både företag och boende. Vi ser i detta projekt även en tydlig samverkan mellan olika organisationer som tex Världsarvsledens vänner, Hembygdsgården, kyrkan, Konstrundan, Högakusten Destination mfl.

Text: Örjan Löf ordförande i NIFF

Årets Noling 2016

I Nordingrå socken med 1354 bosatta (161231) har vi en hög andel av företagande. Det finns 250 st enskilda firmor (varav 107 jord och skogsfastigheter) och 82 st bolag i form av handels- och aktiebolag. Många av dessa företag är hantverkare som verkar lokalt i bygden. Ett exempel är skolan i Näs där tre familjer har flyttat in och alla vuxna driver sina egna företag. Även föreningslivet är omfattande med 57 st ideella föreningar och 10 st ekonomiska föreningar. Med tanke på antalet invånare blir det även här en hög siffra. I bygden så engagerar man sig i bland annat i bevarandet av våra natur och kulturskatter, som Mannaminnets vänner och hembygdsföreningen. Även Fiber i Nordingrå ekonomiska förening med 1000 tals medlemmar och ett fibernät som täcker hela bygden. Och den fortsätter att växa med två pågående projekt.

NIFF verkar för att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av näringslivet och tillväxten i Nordingrå socken. Vi har hand om hemsidan nordingra.nu där alla byar, historia, kultur, föreningar, företag, boende och aktiviteter presenteras. Hemsidan är ett resultat av tidigare projekt som genomförts i NIFF:s regi. Värdsarvsleden som är 10 mil vandringsleder i området är ett annat lyckat projekt som nu sköts av Världsarvsledens Vänner.

Vi jobbar nu för att se över möjligheter till ett nytt pro-

Årets Noling 2016, som traditionsenligt presenterades vid första advent i Nordingrå kyrka, blev Lena Bagge Lindström med motiveringen: ”För att hon sprider glädje, inspirerar och ordnar musikarrangemang. Det ger ett rikt musikliv som lockar människor från när och fjärran till Nordingråbygden.”

På bilden flankeras hon av Madeleine Grip och Örjan Löf, representanter från NIFF.

25

SUIF Salsåkers - Ullångers IdrottsFörening 100-årsjubileum 2016 En berättelse om oöverträffad slitstyrka!

Den 2 och 3 december 2016 ägde det stora jubileet rum på Centrum i Ullånger på själva födelsedagen. Då hördes ”ja, må du leva uti hundrade år” som aldrig förr i trakten! Men redan den 20 augusti 2016 firade Salsåkers byalag 100-jubileet i samband med sitt traditionella surströmmingskalas på festplatsen. – Det var ju ändå här det började, påpekade byalagsstyrelsens Anette Lundkvist i sitt tal på jubileumsfesten i Ullånger.

S-UIF startade i december 1916 på initiativ av sågverksdisponenten Bertil Kjellström i Salsåker, som också blev föreningens förste ordförande fram till 1927. Övriga i den första styrelsen var grosshandlare Albin Nordlander, sågens kontorschef Folke Kull, folkskolelärare Hans Nordin. Antalet aktiva damer var väldigt få.

ville andra släktingar annorlunda, så pokalen blev kvar i familjens ägo. År 1923 vanns alla skidtävlingar i distriktsmästerskapet av S-UIF:are! Inför OS i Chamonix 1924 skedde alla träningstävlingar i Salsåkersterrängen. En namnkunnig bybo bland Sverigeeliten var Elis Sandin som blev åtta på 18 km.

En annan som så småningom blev superkändis och ungdomens idol i bygden – ja, hela Sverige – var Elis Wiklund. Han vann sin första tävling 1928 i Skog som junior. År 1934 tog han EM-guld på femmilen i Sollefteå. (Därefter börjar han tävla för Kramfors IF.) År 1932 tog S-UIF:s skidåkare de fyra första platserna i en nationell tävling i Husum. Utöver skidor bedrevs terränglöpning, friidrott och fotboll.

I jubileumsskriften från 1946 finns en mängd annonser med lokala företag i Ullånger och Salsåker med omnejd – det vi i dag kallar Höga kusten.

Där marknadsförs även ”Salsåkersvallan” för skidåkning.

Typen ”N:o 1 vid grovkornig våt snö och hårt isigt före, och N:o 2 vid finkornig våt snö och skare vid temp. -6 grader. Oöverträffad i slitstyrka – ger gott glid. I parti och minut från Helge Sandin Tel. 8, Ullånger”.

– Tänk att bara kunna slå en siffra, telefonnumret 8 för att komma till Helge Sandin och beställa Salsåkersvallan, i stället för dagens långa sifferserier och mobilnummer, avrundade Anette Lundkvist sitt tal på jubileumsfesten i Ullånger.

Under första året 1917 ordnades tre klubbtävlingar på skidor i Salsåker och en i Ullånger. Under 1918 tävlade man två gånger i Salsåker och lika många i Ullånger.

Framgångar uppnåddes för byborna Rikard Bergman, G. Häggblad, K. Andersson och Rikard Westman. Det fanns också en särskild Salsåkerspokal. År 1921 vann grabbarna Carl-Johan Westin, Oskar Olsson och Helmer Karlson Salsåkerspokalen för tredje gången – och därmed för alltid! En av dessa vinnares ättlingar bor i Kramfors och hörde av sig om pokalen, som hon ärvt av sin far och funderade på att återbära den till Salsåker. Emellertid

Vi hjälper dig med trädfällning 26

I dag har S-UIF sitt kansli på Kinavallen, där flera sportgrenar äger rum. En del i samverkan med grannklubbarna i Höga kusten-socknarna, som Nordingrå Sportklubb (NSK), Docksta Bordtennisklubb (DBTK) samt Norabygdens IK. Till exempel spelas fotboll med herroch damlag, samt flera ungdomslag i Ångermanlandsfotbollen och Kustligan för 7–10-åringar. I övrigt står en del fridrott och skidor på schemat. En skidåkare som är väl värd att nämna är Magdalena Forsberg som fick en strålande professionell karriär i spåren jorden runt under åren 1996-2002.

Text: Anette Lundkvist Foto framtaget av Folke Bohman

HÖGBONDEN Ön som knappast lämnar någon oberörd...

Ytterst i Nordingrå reser sig Högbondens krökta rygg mörk och fast ur Bottenhavet. Överst på klippan står fyren med den gamla fyrvaktarbostaden tätt intill randen av ett bråddjupt stup. Här härskar kargheten och vädrets oberäkneliga skiftningar. Hamnen vid Getviken ligger oskyddad och vid blåsig väderlek kan det vara omöjligt att angöra ön.

Högbondens fyr är av Riksantikvarieämbetet utpekad som en av 25 fyrar i landet med högt bevarandevärde. Fyrplatsen, som numera är vandrarhem, byggdes under åren 1906-1909. Här finns förutom fyren och bostadshuset, även uthus, djupbrunn, linbana, bastu samt en vaktmästarbostad och annex för boende. Fyrplatsen bemannades 1909 med fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde. Från 1952 skötte fyrmästaren ensam anläggningen och 1963 automatiserades fyren. Husen stod tomma fram till 1986 när länsstyrelsen tog initiativ till en upprustning och uthyrning av fyrvaktarbostaden.

När jag tänker på Högbonden så går mina tankar för det mesta till farbror Sixten. Han var gift med min mammas faster Anna. Farbror Sixten var bara ett par veckor gammal när han kom till Högbonden 1913. Yngst av sex syskon. Son till fyrvaktare Axel Söderblom (Fyrmästare 1935-1942) och hans fru Johanna. Familjen Söderblom bodde på Högbonden från 1913-1942. När befolkningen var som störst bodde här 21 personer och en skola inrättades i vindsvåningen.

Att vara barn på ön var nog inte så lätt alla gånger. Isolerat, ensligt och utan några som helst moderniteter och med en fyrmästare Sjöberg (1909-1935) som inte gillade när barnen lekte och trampade ner gräsmattan på gårdsplanen, eller bröt kvistar i skogen. Enda stället de fick leka på var ute på Klubbudden där de vuxna kunde hålla ett öga på dem! Skolan lades ned 1921 och då fick barnen inackorderas i land under skolterminerna.

Kajsa G. Åberg åkte ut till Högbonden för första gången en augustidag 2003. Senare den dagen stod det klart att hon skulle komma att tillbringa mycket tid därute. Det skulle rentav bli tio år och avslutades när sonen skulle börja skolan och familjen flyttade in till fastlandet: ”När jag samlade berättelser och föremål inför fyrens 100-års jubileum 2009 insåg jag att trots att mitt liv

därute skilde sig från fyrvaktarnas hade vi en känsla gemensam; Upplevelsen av oerhörd frihet framför horisonten, blandad med att vara fängslad vid ön – i fysisk och arbetsmässig mening. Åren på Högbonden är en stor del av mitt liv. Det är en oerhört märklig plats som kryper in under skinnet på oss som haft glädjen att få vara där mycket. Det var en fantastisk plats att bo och arbeta på. Men var det ett hem? Nej, jag vågar nog säga att det aldrig varit något riktigt hem för någon som bott där. Öns otillgänglighet och den stolta fyren som aldrig möter din blick skapar ett avstånd. Så nej, Högbonden var inte ett hem. Det var ett liv”. Berättar Kajsa G. Åberg Förra sommaren kunde man läsa i TÅ/ÖA (6/7) att Naturvårdsverket/Länsstyrelsen ville sälja Högbonden. ”Driftkostnaden är för hög. Naturvården anses inte motivera kostnaden... ” I skrivandets stund pågår en diskussion mellan berörda myndigheter om Högbondens framtid och den föreslagna försäljningen har för närvarande stoppats. Vi kan inte annat än hoppas att detta leder fram till en för alla, godtagbar lösning. Att Högbonden fortsatt ska få vara en plats som är öppen och tillgänglig för oss alla, att njuta och fascineras av!

Text: Madeleine Grip

Foto: Kajsa Åberg

27

Världsarvsledens Vänner

Världsarvsleden mellan Omne och Klocke Världsarvsledens Vänner är den ideella föreningen som under de senaste två åren ryckt upp Nordingrås egna vandringsled ur sin anonyma törnrosasömn. Världsarvsleden är genom föreningens nätverk numera väl omhändertagen av en lång rad personer som sköter varsitt avsnitt av leden.

Bitvis överraskade den frodiga sommargrönskan oss förra året. Därför har nätverket av medhjälpare byggts ut ytterligare inför 2017 och vi får även hjälp av Skogsstyrelsen att röja vissa delar. En välskött vandringsled i Nordingrå är något som alla kan vara stolt över.

Närheten till havet och alla byar, sjöar och berg gör Nordingrå unikt. Nordingrå ligger dessutom i Höga Kusten, som är ett världsarv på grund av sin speciella landhöjningsgeologi. Den kuperade terrängen vid havet gör att en av världens största och fortfarande pågående landhöjningar kan avläsas i ett begränsat geografiskt område.

Här formar havet nya stränder, när marken som varit nedtryckt av den senaste inlandsisen sakta reser sig.

Grundläggande för en vandringsled är att den går att hitta. Världsarvsledens Vänners styrelse tog ideellt fram en aktuell vandringskarta 2016, som trycktes i 10 000 exemplar. Den är gratis och finns på Höga Kustens turistbyråer och turistställen i Nordingrå. Att leden gör skäl för sitt namn blir tydligt när man ser på kartans baksida. Där beskrivs flera av världsarvet Höga Kustens sevärdheter, naturreservat och geologiska besöksmål som ansluter till Världsarvsleden.

Världsarvsledens Vänner har arbetat hårt för att förbättra skyltning och märkning i terrängen. De 14 informationstavlorna har uppdaterats med vägvisande information.

På nätet går leden att hitta, genom hemsidan www. varldsarvsleden.nu och FB-sidan Världsarvsledens Vänner. Vi har även jobbat för att lyfta fram de mer anonyma delarna av leden genom att placera ut rastbord på triv-

28

samma platser. Borden lockar till nya utflykter som ger bättre upptrampade stigar.

2016 utsågs Världsarvsleden till en av Sveriges vackraste vandringsleder av Dagens Nyheters läsare, detta tack vare den nya hemsidan och Världsarvsledens Vänners satsning på en nystart. I höstas utsågs Höga Kusten som Sveriges vackraste natur av Sveriges naturs läsare. Sveriges natur är Naturskyddsföreningens tidskrift. Nordingrå som ligger mitt i hjärtat av världsarvet Höga Kusten, har genom Världsarvsleden stor potential att locka även långväga besökare.

För att uppmärksamma Världsarvsleden och göra den mer känd anordnas en årlig temadag, med information, vandring, tipspromenad och korvgrillning. I år hålls Världsarvsledens Dag i Bönhamn lördag den 10 juni.

Föreningens gedigna arbete stöttas ekonomiskt av Kramfors kommun. Vi får också hjälp av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Västernorrland, Höga Kusten Turism och Skule Naturrum. Medlemmarna bidrar med årsavgifter. Alla hjälpande händer i nätverket för skötsel är oumbärliga, vandrarnas fötter trampar upp stigarna. Stort tack till er alla!

Text och foto: Anna Renström, Ordförande i Världsarvsledens Vänner

www.varldsarvsleden.nu

Det är vi som står bakom tidningenEVit ti Nordingrå. nytt seniorboende Här är våra kontaktuppgifter: NORDINGRÅ HEMBYGDSFÖRENING Medlemmar i styrelsen: Uno Nilsson 0613-200 42, 070-644 49 98 Sture Norberg 0613-201 47, 070-642 76 23 Assar Sundkvist 070-691 18 68 Gunnela Nordlander 070-671 45 14 Jacob Heissenberger 073-314 05 57 Lise-Lotte Eriksson 070-347 13 81 Ulrika Olsson 072-560 38 08 Lars Stattin 070-554 19 29 Ulf Häggström Astrid Robillard 073-062 03 35 Foto: Patrick Melander

Nordingrå

Intresse- och FöretagarFörening Ordförande: Örjan Löf, Gåsnäs 070-3731500 mailto: info@nordingra.nu Ledamöter: Erik Meijer, Vallen, Peter Edholm, Salberg, Madeleine Grip, Älgsjö, Örjan Wallin, Fällsvik Suppleanter: Henrik Bjerneld, Barsta Mari Mella, Ulvvik

Mjälloms byaförening

Styrelseledamöter: Thomas Nordlund (kassör), Stig Perbo (vice ordf.), Owe Sjölund (sekr), Yngve Gerdin, Hanna Nyberg, Irene Sjölander, Liselott Elander.

Suppl. Kent Karlsson, Barbro Lehr.

Sockenstugan 2, 870 30 Nordingrå.

Telefon: Pastorsexpeditionen 0613-200 21 Pastorsexpeditionen har följande öppettider: Måndag kl.10-12, Onsdag kl.13-15, Fredag kl.10-12 E-post: nordingra.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/nordingra Vi finns även på facebook.

Kyrkoherde Lars Parkman 070-268 83 70 lars.parkman@svenskakyrkan.se Förvaltningsassistent Lennart Lundkvist 0613-200 21 lennart.lundkvist@svenskakyrkan.se Ett senoirboende planeras att byggas. Platsen som visat Kanslio vaktmästarassistent sig mest lämpad är på kyrkans mark vid Vågsfjärden, väster Annika Ojala 0613-200 21 om kyrkan. Det är ännu på planeringsstadiet men enligt den annika.ojala@svenskakyrkan.se enkät som Nordingrå församling skickat ut är intresset stort.

Kantor Lena Bagge Lindström 070-635 01 17 lena.bagge@mac.com Om planerna går i lås och någon byggintressent dyker upp Kyrkvaktmästare Sundström 070-217 08 93 kommer församlingen Per att sälja av marken. ”Församlingen kommer inte att ha något med byggprojektet att göra. Däremot per.m.sundstrom@svenskakyrkan.se har församlingen varit medBo och finansierat en enkätundersökVaktmästarassistent Östman 070-368 60 82 ning och ett planbesked ifrånGustaf Kramfors kommun" säger 51 Carl Kyrkorådets ordf. Carl Nordin 0613-221 Gustaf Nordin, kyrkorådets ordförande. carlgustaf.nordin@gmail.com Kyrkofullmäktiges ordf. Göte Omnell 0613-221 21 Men innan desss är det en lång väg kvar. Marken måste undergote.omnell@gmail.com sökas eftersom det är en gammal sjöbotten.

Det är planerat Vallen för 24 lägenheter med 2-3 rum fördelat på 4 st hus. Dessutom ordf. kommer Lage Öhlen 0613-201 32 36 det till 2 parhus07, med070-344 4 rum o kök.

Carport kommer att finnas för alla lägenheter.

Det blir spännande att se fortsättningen på detta projekt, en utveckling i och för bygden.

Text: Vivianne Perbo

Rosta först, dela sen!

UPPSATSTÄVLING FÖR NORDINGRÅSKOLANS LÅG-och MELLANSTADIE-ELEVER

Öppet alla dagar Telefon 0613-20018

Gruppen "Gammalt Nordingråmål" har inbjudit eleverna på Nordingråskolan att skriva om Nordingrå. Uppsatserna kan handla om • Upplevelser i Nordingrå •

Det bästa i Nordingrå

•

Att vara barn i Nordingrå

Eleverna fick höra valda delar av de uppsatser som 1966 skrevs av elever i Nordingrå - "Det bästa i Nordingrå"- och som publicerades i tidningen "Gisten", som Signe Ullsten så påpassligt har kvar.

Vinnande bidrag kommer att belönas och publiceras på Nordingrås hemsida samt läsas upp på nationaldagen och skolavslutningen.

Vi ser fram emot att se resultatet!

19

29

Kulturfabriken, en samlingsplats för alla!

Kulturfabriken i Mjällom är inte vilken fabrik som helst, det är egentligen inte någon fabrik alls längre. Byggnaden som Mjälloms byaförening har ställt i ordning var en gång en av flera skofabriker i området, nu inhyser denna från utsidan sett enkla fastighet en hel del intressanta företeelser.

Här finns ett trevligt litet kafé med gott fika, det finns en stor loppmarknad i källaren och på övervåningen finns en enorm lokal där ni finner både konst och hantverk som tillfredställer både hand och öga. Ni kommer även att finna museet som berättar om de industrier som uppstått i området, industrier som alla springer ur händiga företagare som förverkligat sina drömmar.

Här visas bland annat historien om skofabrikerna, om hur tunnbrödet blev en industri och hur sågverks och surströmmingsindustrin kunde se ut.

Mjällom är fortfarande levande och har några verksamma industrier som också visar sina produkter och tjänster på museet.

Här går också att läsa om landhöjningen som är unikt för Högakusten, det finns en pedagogisk modell som visar landhöjningen på ett kreativt sätt.

Vi har också en intressant motorcykelutställning inne i museet, det är klassiska motorcyklar från 1930 – 1950 talet. En samling som kommer från Arne Åström i Domsjö, nu tillhör den Yngve Gerdin, som lånat ut den till Kulturfabriken.

Mjälloms byaförening är en ideell förening som genom de fantastiskt duktiga och ihärdiga medlemmarna tillsammans med alla besökare håller föreningen och framförallt kulturfabriken levande. Byaföreningen arbetar tillsammans med Servicepunkten i mjällom för att bofasta och besökare i vårt vackra samhälle ska trivas och må bra.

Servicepunkten är en oas där alla stannar till för att tanka sin bil, fylla på sitt skafferi eller bara träffa andra över en kopp kaffe i deras kafé. Servicepunkten är öppen året runt.

Välkommen till Mjällom önskar vi.

MOTORMUSEÈT I HÖGAKUSTEN Öppet 10 juni – 12 Augusti Tel: 070 – 205 61 95, 076 – 771 83 34 E-post: yngve.gerdin@kramnet.se Kustvägen 32 870 31 MJÄLLOM

MJÄLLOM

Butik ∙ Café ∙ Drivmedel ÖPPET Mån-Fre 10-18 ◆ Lör 10-14 Söndag stängt Sommaröppet söndag VÄLKOMMEN IN!

Välkommen in!

Konst & Hantverksutställning Vernissage den 25/6 kl.13-17 Därefter öppet alla dagar kl. 11-17 t.o.m. den 13/8

◆Café med hembakat bröd ◆Museum ◆Loppis onsdag, lördag & söndag 12-16 ◆Mc utställning

www.kulturfabriken-mjallom.se 30

Ombud för:

Senior- och trygghetsboende vid Vågsfjärden De flesta vet att kyrkan har ett markområde vid Vågsfjärden som kan användas för byggande av senior- och trygghetsboende. För ett antal år sedan så genomförde Nordingrå församling en enkätundersökning för att se intresset av boende inne på Vallen, vilken fick många positiva svar. Arbetet har sedan fortsatt med att ta fram en skiss via en arkitekt för att kunna visa hur det skulle kunna se ut. På den skiss som togs fram 2014 fanns 28 lägenheter inplanerade, visas nedan. Efter en geotekniksundersökning, som kommunen varit tillmötesgående och finansierat, framkom att marken har förutsättningar att kunna bebyggas. Kommunen har dessutom räknat med att det här boendet kommer till stånd och tagit med det i sin plan över byggnationer i kommunen.

Den 24 januari 2017 bjöd SPF, PRO, NIFF, Nordingrå församling och Kramfors kommun in till ett informationsmöte i Kusthallen. Där fick ett 50-tal Nordingråbor lyssna till Fredrik von Platen arkitekt SAR/MSA, bostadssakkunnig hos SPF seniorerna och tidigare en av cheferna i Boverket. Fredrik har varit med om att genomdriva 3 byggprojekt i Karlskrona tillsammans med andra seniorer. De har dessutom utarbetat en handbok, som verkar väldigt praktisk. Han visade kalkyler och tipsade om viktiga byggdetaljer om bl a tillgänglighet och gemensamma ytor. Han påminde också om de fördelar ett samlat boende innebär för kommunens äldreomsorg.

Intresset på mötet var stort och Görel Thurdin fick uppdraget att tillsammans med SPF, PRO, NIFF, Nordingrå församling och Kramfors kommun jobba vidare med projektet. Detta arbete är nu påbörjat och en ideell förening är bildad. Många aktiviteter är nu påbörjade.

På hemsidan http://seniorhus.se finns det mer att läsa om Handboken med erfarenhet, råd, anvisningar och andra länkar.

Det finns win-win-projekt för både seniorerna och kommunerna, detta beskrivs mer i artikeln opinion http:// www.svt.se/opinion/bygg-for-seniorer-fa-fart-pa-bostadsmarknaden

Utför allt inom

BYGGBRANSCHEN NORDINGRÅ

BYGG AB

Nybyggnad, till- och ombyggnad

• Lösvirkeshus • Sommarstugor och villor • Plåttak, Farstukvistar • Betongarbeten • Schaktning, dränering • Isolering med lösull

070-692 93 99 • info@nordingrabygg.se • www.nordingrabygg.se

Elinstallatören i Höga Kusten

0613-200 02

Elbutik öppet: Mån-fre 15.00-17.00 31

BOKNYTT Dikter - Sånger Musik

Einar Pálsson Bygg Mädan 114, 870 30 Nordingrå

från Nordingrå

Vi utför alla typer av bygg och VVS-arbeten, stora som små.

Möt Annika Ojala

“Ingen att det fanns så många Annikatrodde Ojala jobbar för Svenska dikter och diktare med anknytning till kyrkan i Nordingrå församling, Nordingrå. ” SåDels uttrycker sig projektsedan 2004. som vaktmästare ute på kyrkogården och dels för gruppen Gammalt Nordingråmål kyrkan på gudstjänster sininne nya ibok: Dikter - Sånger - Musik och Nordingrå. förrättningar som dop, från Boken är påvigs160 sidor lar och begravningar.

Dessutom varav ca 30 är notsidor med sång och tjänstgör hon på pastorsexpedimusik. Boken kommer ut i höst. tionen med kundkontakter och Text och foto: Uno Nilsson administration m.m.

Hon jobbar

Vi erbjuder även värmekamera-analyser av mindre och större fastigheter med Flir E50bx värmekamera.

ROT- arbeten. Innehar F-skattesedel.

073-846 91 95

epbygg.se

heltid på sommaren och deltid under vinterhalvåret.

Vad är bäst med jobbet?

– Det bästa är alla kontakter med människorna och variationen i jobbet, svarar Annika.

Det bästa med arbetsplatsen är?

– Vi är ett bra arbetsgäng som kompletterar varann, tycker Annika.

EnHar historisk sammanfattning om du jobbat med något Nordingrås nyaste fiskarekapell annat?

Fällsviks kapell.

En inom bok om hur det – Jag har jobbat handikappomsorg och på upp Polarbröds nya kapellet byggdes av entusiasbageri. tiska bybor och sommarboende. Boken kommer ut i sommar på initiativ Var borkapellag. du och har du av Fällsviks familj?

– Jag bor med maken Jorma och en katt i Mädan. Vi är inflyttare, som passerade trakten flera gånger och sa alltid att ”Här är så vackert. Här ska vi bo någon gång”! Och så blev det.

SKIVNYTT Text: Anette Lundkvist

Ta nätet till Sveriges vackraste Duon Sara Öhlén & Pelle Nordlander har släppt sin kust! sjätte skiva - Andrum - med eget material. De har arbetat www.nordingra.nu tillsammans i 13 år och skrivit över sjuttio sånger och gett oräkneliga konserter runt om i landet. Den 2/7 spelar de i Nordingrå kyrka.

Res med Byberg & Nordin!

Gruppresor & Konferenssåväl transport som hela arrangemanget

Europaresor - med flyg, buss och båt

Konsert & Teaterresor

Festival, Event & Idroosresor

Kryssningar

Sparesor

Välkommen aa kontakta oss på 010-722 0300 eller bybergnordin.se