Carmen

Carmen MED

PÅ BRUKET

Musik och konst har i århundraden haft ett starkt grepp om Österbyborna. Förr sjöng Jenny Lindh i herrgården där väggarna pryddes av Rembrandt och Rubens. Idag tvåhundra år senare flyttar Carmen in i Ånghammaren. ORD: Andreas af Malmborg

Ånghammaren. Foto: Lisa Karm Togo.

Uppländska Österbybruk vill vara ett omtalat kulturcentrum och Österbybruks operadagar är en viktig del i satsningen.

Niklas Tamm heter mannen bakom idén att arrangera operafestival i bruksmiljö. I sommar spelas ”Carmen” med premiär den 9 juli.

Många kan nynna någon melodi ur Carmen. Carmen av Georges Bizet är kanske världens mest spelade opera. Varför just ”Carmen”, kan man undra?

Niklas Tamm funderar lite. En anledning är att själva dramat är gripande. – Carmen provocerar fram det oundvikliga, svarar han.

Snart nog märker åskådarna att det går åt pipan, men publiken kan inte göra något. – Huvudkaraktärerna Carmen och Don José kan bara inte låta bli att agera som de gör. De har sin stolthet och sin heder och dom knuffar varandra steg för steg mot undergången. – Det som verkligen griper tag är hur tonsättaren skildrar känsloförloppet och målar det i musik. Musiken för oss rakt in i dramat och rakt in i de djupa känslorna. Där ligger operans storhet.

Med Bizets opera hoppas Niklas nå till en publik som inte vanligtvis ser så mycket opera. – Dramat är lätt att ta till sig. Musiken består mycket av sångbara melodier som fastnar lätt.

Operan spelas i Ånghammaren, en väldig, restaurerad fabrikslokal från 1889 som annars hyser konstutställningar och konsthantverk. Fabrikslokalen lämpar sig väl för just ”Carmen” menar Niklas, berättelsen rör sig ursprungligen kring en cigarettfabrik.

Valloner

Att Österbyborna är annorlunda konstaterade redan kyrkoherden Carl Gustaf Rollin år 1841 när han författade sin ”Beskrifning över Österby bruk”.

Han karaktäriserar vallonerna, de invandrade stålarbetarna från Frankrike och Belgien:

”I själsodling och belefvenhet stå de bestämt över allmogen i allmänhet. I umgänget äro de öpne och fritalige, känslige vid de minsta förolämpningar, skarpsinnige i omdömet och mycket läraktige.”

I Österby fanns skogen som gav träkol, vattnet som drev maskinerna och järnet från Dannemora gruva bara några kilometer bort. Med den importerade arbetskraften fick bruket den yrkesskicklighet som lyfte Österby till ett stort välstånd.

Österbybruk blomstrade när brukspatronen hette Per Adolf Tamm under 1800-talets förra hälft. P A Tamm eller Gammel-Tammen som han kom att kallas – utvecklade Österby till ett prydligt mönstersamhälle, inte olikt det senare svenska folkhemmet.

Jordbruket utvecklades, ängar och åkrar blommade. Vägarna rustades upp, alléer planterades. Dammar, trädgårdar och promenadvägar anlades. Prominenta gäster kom ofta på besök. Romantiska skalder vandrade i landskapet runtomkring och diktade högtidliga poem.

Arbetet pågick från klockan fem på morgonen till sju på kvällen. Bruksarbetaren disponerade ett hus med två rum, kryddgård och tillräckligt med foder för att hålla några kor och får. Alla som arbetade på Österby hade fri läkarvård och fria mediciner.

Åldringar och änkor åtnjöt mat och husrum utan betalning och kunde bo kvar tills de gick bort. Bruket hade också ett enklare system för sjukersättning. En veterinärläkare och en barnmorska var anställda på bruket.

Med sitt yrkeskunnande lyfte vallonerna Sveriges järnhantering. De fyllde också brukspatronens plånbok. När Per Adolf Tamm dog

Gammel-Tammen.

Wärdshuset Gammel Tammen.

OPERA DAYS IN ÖSTERBYBRUK

Music and art have always had a strong hold over Österbybruk. In 1845 “the Swedish nightin- gale” Jenny Lind sang in the manor house, where the walls were decorated with works by Rembrandt and Rubens. This year it is two hundred years since Jenny Lind was born. She is being commemorated with an evening concert in the salon of the manor house on 7 July, dur- ing Österbybruk’s opera days. The music will be performed on Jenny Lind’s own Rosenvall grand piano, which has been placed at the former ironworks. On 9 July, Carmen will be performed in Ånghammaren, a huge, restored factory premises from 1889 that otherwise houses arts and crafts.

Niklas Tamm is the man behind the opera days. He is a direct descendent of ironworks proprietor Per Adolf Tamm, who was Sweden’s second richest man at the time. During his time, the ironworks was home to an art collection featuring over 100 works of art by well-known artists. In 1917 the artist Bruno Liljefors moved here and had his studio by the manor pond.

år 1856 var han Sveriges näst rikaste man med tillgångar värda över fem miljoner kronor – ett belopp motsvarande 293 miljoner kronor idag.

Sjätte generationen

Jo, ni såg rätt – Tamm. Niklas Tamm är sjätte generationens Tamm, Gammel-Tammen var hans farfars farfars farfar. Men förmögenheten är borta, konstsamlingen och det kulturella arvet har också skingrats. – Det är inget jag har märkt av, säger han.

Niklas Tamm har sökt lite kring sitt ursprung, han har läst böcker och brev och fått en uppfattning. – Jag tror att Gammel-Tammen absolut var intresserad av kultur. Det fanns en konstsamling på Österbybruk.

Visst fanns det. Över hundra konstverk, många av konsthistoriens största namn är listade i en ”catalog” över husets konstskatter från 1841.

Ett porträtt av Rembrandt prydde östra gavelväggen. En bit därifrån en tavla av Rubens. Inte långt därifrån en bloddrypande målning av Tizian, ”Judith med Holofernis hufvud”.

Här hängde också ett mästerverk av Alexander Roslin föreställande en kvinna som drar sin slöja över halva ansiktet. Detta ”Portrait af ett fruntimmer” är identiskt med ”Damen med slöjan” som vi idag ser på Nationalmuseum i Stockholm.

Men det räckte inte med detta. I herrgårdsrummen fanns tavlor av bland annat David Klöcker Ehrenstrahl – den svenska målar konstens fader. Ehrenstrahls favoritmotiv var svenska kungar och adelsmän till häst. Här fanns också verk av Elias Martin och Johan T obias Sergel.

I litet hus inte långt därifrån låg det innehållsrika biblioteket, en samling av omkring 5000 böcker, också de katalogiserade. Gam mel-Tammen stöttade biblioteket för att stimulera bruksarbetarnas intellektuella utveckling.

Under Gammel-T ammens tid kom många berömda gäster på besök. Konstnärer, förfat tare och musiker besökte Österby. 1845 kom den ”svenska näktergalen” Jenny Lind, dit och sjöng. Jenny Linds sångröst hade en rik klang och ”varje ton var som en pärla i de svåraste ruladerna och kolo raturpassagerna” enligt en samtida åhörare. Gammel-T ammen rapporteras ha blivit mycket förtjust.

I år är det tvåhundra år sedan Jenny Lind föddes. Minnet firas i sommar med en konsertkväll i Herrgårdssalongen på Österby. Det blir romanser – alltså sånger – och operapärlor från Jenny Linds och P A Tamms dagar. Musiken framförs på Jenny Linds egen Rosenvall-flygel som har sin plats på bruket.

I konstväg är Österbybruk är också berömt för den folkkäre konstnären Bruno Liljefors som flyttade in 1917 och hade sin ateljé vid herrgårdsdammen.

Corona-viruset har – när detta skrivs – inte förändrat några planer . Niklas Tamm hoppas på att kunna genomföra festivalen. – Det är viktigt att vi gör det. Dels för att jag tror att efter jobbi ga tider behöver vi kulturen . – Men ännu viktigare är frilansmusikernas arbetsmarknad. Orkestermusiker och sångare har haft stora inkomstbortfall, avslutar han. Damen med slöjan av Alexander Roslin.

SOMMARNATTENS

toner

Jenny Lind.

SOMMARNATTENS TONER

Jenny Lind 200 years is being celebrated both in Österbybruk and Skebobruk ironworks. In Skebo, soprano Elin Rombo and pianist Sharon Rogers will be paying tribute to Jenny Lind. Every summer since 2002, the festival Sommarnattens toner (Music for a Summer Night) has offered music and art in Roslagen. The composer David Lampel who started the festival is based in Paris, and he attracts highly skilled musicians to Roslagen. The concerts are held in the Orangery in Skebobruk. The programme also includes classical chamber music from Trio Brantelid, Härenstam and Sparf, a sing-along ensemble, captivating baroque music and improvisations from the French ensemble Strava- ganza. Lampel will be premiering his own work Det femte inseglet (The Fifth Seal). The festival will end with funk and jazz from Chapter Two trombonist Nils Landgren and guitarist Johan Norberg. Skebobruk also offers art exhibitions during the concert days.

Hon skulle ha fyllt 200 år i år, den världsberömda operasångerskan Jenny Lind. I sommar sjunger ”den svenska näktergalen” runtom i Roslagen – i ny skepnad.

Ingen kan idag säga hur Jenny Linds röst egentligen lät, eftersom den inte finns bevarad på någon inspelning. Men hon beskrivs som en glänsande och stark sopran.

Rösten hade en genomträngande metallklang, den var kraftfull och häpnadsväckande böjlig. Många beskriver hennes fulländat klara, snabba löpningar. Omfånget var stort – nära tre oktaver.

I sommar firas Jenny Lind både i Österbybruk och i Skebobruk. I Skebo är det Sopranen Elin Rombo och pianisten Sharon Rogers som återskaORD: Andreas af Malmborg

par musik från Jenny Linds tid och repertoar. Elin Rombo har sjungit på många internationella scener och är känd från olika teve-evenemang.

Sedan 2002 bjuder festivalen Sommarnattens toner varje sommar på musik – och konst – i Roslagen.

Festivalen är nära och gemytlig. Initiativtagaren och kompositören David Lampel arbetar med Paris som bas och lockar meriterade svenska och franska musiker till sommarviste i Roslagen. Konserterna hålls numera i Orangeriet i Skebobruk och inte mer än tvåhundra besökare får plats.

Albert Engström Grisslehamn

T v Elin Rombo. T h överst Andreas Brantelid. T h nederst Nils Landgren.

– Hela idén är att det ska vara nära artisterna. Det blir en avspänd stämning och publiken kan tala med artisterna, berättar David Lampel.

Två konserter ges varje dag. Mellan konserterna leder David Lampel ett publiksamtal kring ett musikaliskt tema med anknytning till någon av konserterna.

Kammarmusik, funk och allsång

Att bredda festivalen är en strävan – från klassisk kammarmusik och romanser till mera funk och jazz, och ... allsång.

Sommarnattens toner inleds på fredagen med klassisk kammarmusik på fiol, cello och gitarr. Trio Brantelid, Härenstam och Sparf spelar musik av Bach, Paganini och Mozart.

Årets program innehåller förutom hyllningen till Jenny Lind, också en allsångsensemble. Dessutom dansant barockmusik med den franska ensemblen Stravaganza som spelar på gamla barockinstrument som teorb – en slags luta – barockgitarr och cembalo.

Barockmusiken liknar modern rockmusik i det att den ofta har en stark rytm och en tydlig basgång. Medryckande dansrytmer blandas med häftiga improvisationer.

Lampel hinner också med ett uruppförande av sitt eget stycke ”Det femte inseglet”. Musiken är inspirerad av en text ur Uppenbarelseboken och en målning av konstnären El Greco. – Jag tyckte att den kändes aktuell. Musiken illustrerar att det är något som är på väg att falla ... Och att det ska hända något nytt, förklarar han.

Festivalen avslutas med funk och jazz. ”Chapter Two” det vill säga funkiga trombonisten Nils Landgren spelar ihop med gitarristen Johan Norberg.

Skebobruk kan också bjuda på konstutställningar i Orangeriet, i Smedjan samt i Bruksgatan 10. Skebobruks museum håller öppet under konsertdagarna.

Hela programmet hittar du här: http://www.sommarnattenstoner.se

VÄLKOMMEN TILL ALBERT ENGSTRÖM I GRISSLEHAMN! Öppet i Museet, Ateljén, Tecknarens Hus och Kafé Kalaset: 20/6-16/8 2020 dagligen samt 23-24/8 och 29-30/8 kl 11-16. Guidade visningar i ateljén 5 gånger dagligen med början varje hel timme. 4/7 kl 11 – Albert Engström-dagen i Grisslehamn med underhållning och utdelning av Engströmpriset. Ateljékvällar med underhållning i Albert Engströms Ateljé kl 18-19 onsdagar 1/7, 8/7, 15/7, 22/7, 29/7 www.albertengstrom.se Museet +46 175 308 90 Kafé Kalaset +46 175 308 35

Här fi nns något för alla att upptäcka!

Pythagoras industrimuseum • Levande museum med snurrande maskiner och dunkande motorer. • Barnens Pythagoras, en nästan 500 kvm stor lekhall bara för barn. • Arbetarhem med kökstäppa. • Charmiga Kafé Smedjan.