Världsklass by Webbentus AB

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

EN SKOLA I

ANNONS

AT BI E T S LA N PA GA RA !

V VÄR VÄRLDSKLASS FOTO: JEANETTE HÄGGLUND

EN BILAGA FRÅN UTBILdNINGSFöRVALTNINGEN I STOckHOLMS STAd

FOTOMONTAGE: PÄRMARTIN JONSSON

ELEVDEMOKRATI – ger ökad trivsel för alla sid 46

KINA – en dröm FOTO: BJÖRN TESCH

för många gymnasieelever sid 8 Lärarens engagemang avgörande menar professor Martin Ingvar

sid 34

Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter december 2007

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Vision

Visionen är en skola i världsklass Alla är nog överens om att skolan är viktig. Ja så viktig att målet måste sättas riktigt högt. Och det kan man verkligen konstatera att Stockholms stads politiska ledning gjort, eller vad sägs om en skola i världsklass? Men är det inte att spänna bågen lite väl hårt?

Hur ska det då gå till? – Nyckelordet är kunskap. Det är också därför vi lyfter fram betydelsen av utvärdering. Vi vill helt enkelt veta hur det går för våra barn i skolan. Och det är viktigt att veta det i ett tidigt skede. Det är viktigt både för eleven själv, för föräldrarna och för samhället. Därför inför vi nu skriftliga omdömen som både tar upp kunskaper och social utveckling och vi har som mål att införa betyg från årskurs 6. – Elever på grundskolan ska inte behöva fråga varför han eller hon fick veta så sent hur det egentligen låg till. Får man bara veta hur det går kan man snabbt sätta in extra stöd där det behövs. Därför inför vi nu läsutvecklingsscheman i samtliga grundskolor i Stockholm, från årskurs ett till sex. Just läs- och skrivkunnighet är avgörande för all kunskapsinhämtning. Problem där leder oftast till problem även i övriga ämnen. Min uppfattning är att om man menar allvar med att vilja ge våra barn bästa möjliga utbildning, måste man ha ett starkt kunskapsfokus.

Hur ser du på frågan om huvudman, är det en väsentlig fråga vid val av skola? – Nej, det viktiga är inte om skolan är kommunal eller fristående, utan att man kan hitta rätt skola för sina barn. Däremot ser jag konkurrenssituationen, som vi har i dag på skolans område, som något oerhört positivt. Det gör att alla parter måste skärpa sig för att hela tiden bli bättre och bättre. Det är en viktig motor i visionen om en skola i världsklass. – I dag har vi en stor frihet i Stockholm för olika aktörer att ta fram olika utbildningskoncept. Det gör att vi kan erbjuda ett brett utbud av utbildning i både kommunala och fristående skolor. Elever och

föräldrar får därmed frihet att välja den skola och den utbildning man anser vara bäst i det enskilda fallet. Här i Stockholm har vi en tradition sedan tidigt 90-tal av stark valfrihet på skolans område. Det gör att vi i dag har en hög andel av föräldrar och elever som gör aktiva val av grundskola. Andelen som väljer fristående skolor har ökat för varje år. I dag väljer 30 procent en friskola.

Valfrihet och kunskap, är det något mer som krävs för att visionen ska gå i uppfyllelse? – Ja, det är självklart många strängar vi måste spela på. Två nyckelord är trygghet och arbetsro. Inget skolbarn ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Goda studieresultat förutsätter att vi kan erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö. Även om de flesta känner trygghet i dag så vet vi att det inte gäller alla. Mobbning är ett problem i mer eller mindre omfattning. Det är helt oacceptabelt. Ingen mår bra i en stökig och otrygg skola, varken elever eller lärare. Vi kommer därför att göra de insatser som krävs för att vända utvecklingen. Det finns många goda exempel ute i våra skolor där man lyckats och som andra kan ta lärdom av.

Hur ser du på lärarnas uppgift? – Jag skulle säga att lärarna är skolan. Deras uppgift är oerhört betydelsefull och kan knappast övervärderas. Skolan kan fungera utan lokaler men inte utan lärare. Vi gör nu därför en storskalig satsning på att lyfta lärarna i våra skolor. Satsningen heter också mycket riktigt Lärarlyftet. Det syftar bland annat till att de ska få möjlighet att vidareutveckla, förnya och fördjupa sina kunskaper inom sina respektive ämnen. Hittills har lärarna inte getts tillräckliga möjligheter att uppdatera sina kunskaper, trots samhällets snabba utveckling. Det vill vi ändra på. –Vi har också beslutat att alla tillsvidareanställda lärare inom Stockholm stads skolor ska vara behöriga. Grundskolans rektorer, som har en avgörande roll i skolans utvecklingsarbete, kommer nu att få 5åriga förordnanden, precis som stadens förvaltningsdirektörer, vilket gymnasierektorerna redan har. Det här ger signaler om hur betydelsefull uppgift vi anser att skolledarna har. Det ger också signaler om hur viktig vi anser att skolan är.

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB TEXTANSVARIG: Per-Åke Hultberg FORMGIVNING: Magnusson Media REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Anders Söderberg, Björn Arvidsson, tel 018-18 34 07, anders.soderberg@activemediapartner.com

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

LOTTA EDHOLM SKOLBORGARRÅD (fp) Foto: BJÖRN TESCH

otta Edholm, skolborgarråd med ansvar för skolfrågor i Stockholms stad: – Nej absolut inte. Skolan ska självklart vara så bra som den bara kan vara. Det är oerhört betydelsefullt redan i dag och än viktigare i framtiden. Historiskt sett har skolan här i Sverige tagit oss vidare genom olika utvecklingsskeden. Globaliseringsprocessen är en stor utmaning på en rad områden, inte minst i fråga om utbildning. Här menar vi att ingenting mindre än en skola i världsklass är en självklarhet.

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, Agnetha Styrwoldt-Alfheim eller Roger Adolfsson Tel: 08-508 33 000 Epost: registrator@utbildning.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Kraften finns att återta vår ledande position Svensk utbildning har på senare år dalat på den internationella marknaden. Det kan vi inte acceptera, menar Thomas Persson, direktör för Stockholm stads utbildningsförvaltning. Svenska elever, både yngre och äldre, står sig väl i alla internationella kunskapsmätningar och har så gjort i flera decennier. Men efter att ha brukat tillhöra de länder som ligger bäst till har vi i de senaste mätningarna passerats av ett antal länder.

Vägen som Thomas Persson stakar ut går, som alltid när det gäller förbättringsarbete i skolan, via duktiga och engagerade lärare och skolledare. Det är alltså både en rekryteringsfråga och en fråga om fortbildning och kunskapsutveckling. Utbildningsförvaltningen startar därför ett program för lärarfortbildning. – Vi tror också på att sprida goda exempel genom att få igång olika mötesplatser där lärare kan träffas och dela erfarenheter. Det kan också minska de kvalitetsskillnader som finns mellan olika skolor i staden, även där förutsättningarna är lika. Vissa lyckas bättre, det är viktigt att lära av dem, säger Thomas Persson och

betonar vikten av att rekrytera duktiga rektorer och att sedan ge dem rejält med stöd och goda möjligheter till utveckling. Men utbildningsförvaltningen kommer också att satsa på forskning och utvecklingsarbete. Systematisk kunskap om hur undervisning fungerar och om vad som händer i klassrummet är en stor bristvara. – Det vill vi ändra på och kommer därför att uppmuntra och ge stöd till de lärare och skolledare som är intresserade att forska kring vilka verktyg och metoder som fungerar bäst. Ytterst handlar givetvis alla insatser om att skolorna i Stockholm ska kunna ge elever på alla nivåer bästa möjliga utbildning.

– Inte för att vi har blivit sämre, utan snarare att andra blivit bättre. Därför är det nu dags att ta nya tag och se till att vi kan återta vår position i yttersta världsklass, säger Thomas Persson och förklarar varför det är så viktigt.

120 000 elever 170 skolor 16 000 anställda 12 miljarder i budget Stockholm stads Utbildningsnämnd är skolstyrelse för stadens skolväsende och fristående förskolor. Nämnden ansvarar för drift av den kommunala verksamheten inom förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), kommunal vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och sfi. Nämnden ansvarar för att skolhälsovård anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Utbildningsnämnden ansvarar även för

Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommunikationschef på utbildningsförvaltningen, varför har du tagit initiativ till en tidningsbilaga om skolan i Stockholm? Varför inte? Barn och ungdomar är allas vårt framtidskapital och det är bland annat i skolans värld som deras framtid formas. Inom Stockholms stad arbetar vi med målet att ge alla barn och ungdomar kunskaper och färdigheter men också andra förutsättningar för att de ska bli ansvarskännande samhällsmedborgare och bidra till vårt demokratiska samhälles utveckling. Vi är därför angelägna att visa upp för alla stockholmare, både föräldrar, elever och övriga medbogare, vilken fantastisk skolmarknad som finns i Stockholm. Vi bjöd därför in såväl kommunala som fristående verksamheter att delta respektive annonsera i denna speciella bilaga.

– Det är ju så, säger han, att skola och utbildning inte bara är ett individuellt projekt utan i högsta grad även ett samhällsprojekt. Vill vi att Sverige ska kunna hävda sig på en världsmarknad krävs det att vi kan ge våra barn och ungdomar utbildning av högsta kvalitet.

En skola i världsklass

Varför göra en tidning om skolan i Stockholm?

Vi vill visa på all den kompetens, idérikedom och initiativkraft som finns. Därför gör vi en tidning om skolan!

mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och (svenska för invandrare) sfi. Nämnden har hand om hela kommunens hantering av enskilt driven förskola och fristående skola och av bidrag till utomstående organisationer som bedriver verksamheter inom skolans område. Utbildningsnämnden ansvarar för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i skolan inklusive förskola. Utbildningsnämnden har hand om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16-19 år. För förskola ansvarar utbildningsnämnden för den stadsövergripande kvalitetsredovisningen och inspektörsverksamheten. Kommunstyrelsen ska i nära samverkan med utbildningsnämnden bereda för stadsövergripande

samordning samt styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling inom den kommunala förskolan i staden. Grundskolor kan bedriva förskoleverksamhet på uppdrag av stadsdelsnämnd. Från och med 2008 har Utbildningsnämnden ansvaret för språkforskningsinstitutet som Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd tidigare ansvarat för.

utbildningsförvaltningen

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• Idrott har varit en del av schemat ända sedan införandet av allmän folkskola.

• Textilslöjd hette tidigare flickslöjd och har varit ett skolämne sedan 1940-talet.

ANNONS FotoN: ISTOCKPHOTO

ANNONS

• Stockholm och Reykjavik har den renaste luften av alla huvudstäder i hela världen

INTERNET öppnade för svensk-spanskt elevsamarbete Ett musikaliskt elevsamarbete över internet med en spansk skola gjorde att Elinsborgsskolans musikprofil knep eTwinningpriset för september månad. Målet, att lära känna varandras länder och kulturer genom ett gemensamt musikalisk projekt, har verkligen lyckats.

eTwinning eTwinning är ett eLearningprogram inom EU. Målet att gynna skolsamarbete i Europa med användning av informations- och kommunikationsteknik. Stöd, verktyg och tjänster finns för att göra det lätt att bilda korteller långsiktiga samarbeten inom alla ämnesområden. Ett eTwinningsamarbete kan vara mellan två eller flera klasser, lärare, skolor eller skolledare och kan påbörjas när som helst under läsåret. Deltagarna bestämmer hur långt projektet ska vara.

ade det inte varit för sitt engagemang och brinnande intresse för musik och elevarbete, hade inte Anders Enkvist, musikprofilansvarig vid Elinsborgsskolan i Tensta, suttit med den spanska jul cd:n i sin hand. Med digitala hjälpmedel spelade musiklärarna och elever i årskurs fyra och fem på Elinsborgsskolan in en kanon och en julsång förra hösten tillsammans med elever vid den spanska skolan, CEIP Luis Braille i Málaga utan att ha träffats.

Läs mer på: www.etwinning.net Lyssna på sångerna och se musikvideon på: www.elinsborgsskolan.stockholm.se Resultaten av samarbetet presenteras på skolornas webbsidor.

Christoffer Kvist och Lidia Mengstab går i femman på Elinsborgsskolan, Sara Jamal och Abbe Osman går i sexan. När de hör sina egna röster fylla högtalarna vrider de på sig och blir lite generade. – Först fick vi öva. Sedan valde Anders ut två elever som skulle sjunga melodistämman när vi spelade in. Det blev Sara och Abbe. Det kändes pirrigt att göra en skiva men det var kul att lära sig använda mikrofon på rätt sätt och att sjunga, berättar, Christoffer, Sara, Abbe och Lidia med en mun. Alla fyra barnen vill gärna träffa sina spanska sångkompisar antingen i Sverige eller i Spanien för att få sjunga tillsammans i verkligheten. De vill gärna fortsätta med musik i någon form i framtiden.

Ljudfiler via e-post Anders Enkvist var den som förra hösten tog initiativet till det musikaliska samarbetet inom programmet eTwinning och fick kontakt med den spanske musikläraren vid skolan i Málaga. De övriga musiklärarna vid musikprofilen har också aktivt medverkat.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

FotoN: JEANETTE HÄGGLUND

Svensk-spanska sånger

INITIATIVTAGAREN. Anders VÅGA. – Lärarna har varit noga med att vi ska lära oss att våga sjunga och att inte skratta bakom ryggen på dem som gör det, säger Lidia Mengstab och Christoffer Kvist som båda spelar gitarr. Sara Jamal och Abbe Osman med trumpinnarna i högsta hugg tillägger att eleverna har fått mycket stöd från lärarna.

De svenska eleverna övade in en kanon och julsången Stilla natt på svenska som nu finns med på den spanska skolans jul-cd. Ackompanjemang och sångpålägg spelades in och mixades i respektive skolas musiksal. Sångerna som de svenska och de spanska eleverna sjunger tillsammans finns i en svensk och en spansk version och är publicerade på skolornas webbsidor.

– Man kan ha en bra röst utan att veta om det. Det hände mig. Jag har alltid sjungit hemma, typ i duschen. Här i skolan har musiklärarna uppmuntrat mig att sjunga, säger Lidia.

Samarbete i framtiden Julsångerna gav både elever och musiklärare blodad tand vilket gjorde att de i

våras producerade en dvd som skickades till skolan i Málaga. Den innehåller bland annat en musikvideo där alla elever som då gick i årskurs fem presenterar Elinsborgsskolan genom att sjunga skolsången, Plugget och jag. Under vårterminen har alla elever på skolan arbetat med Pippi Långstrump som tema och ett resultat av detta blev en sång ur Pippifilmen

Enkvist, musikprofilansvarig vid Elinsborgsskolan i Tensta, var den som förra hösten tog initiativet till det musikaliska samarbetet inom programmet eTwinning.

som de svenska och spanska eleverna sjunger tillsammans på spanska och svenska och som också finns på skolans webbsida. Nästa projekt blir att spela in en gemensam musikvideo, där eleverna från båda skolorna sjunger och visar sin närmiljö samt några av sin stads attraktioner.

MARIE LINDELL

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Olympen Långbro park – Skola och förskola i slottslik miljö.

Pedagogik i rörelse

Främjar hälsa, inlärning och social förmåga Med tretton års erfarenhet från förskoleverksamhet slog Olympen hösten 2007 upp dörrarna även för skolverksamhet upp till femte klass. Redan nästa år erbjuder Olympen ytterligare förskole- och skolverksamhet F-9 i Långbro slottspark Älvsjö. – Det känns fantastiskt att kunna erbjuda en genomtänkt pedagogik i en så unik och vacker miljö, säger Roland Johansson, vd för Olympen. Redan 1994, långt innan sockerdebatten och diskussionen om vårt samhälles, och därmed våra barns, alltmer stillasittande livsstil, startades Olympens förskolor. Profilen var enkel och konsekvent: rörelse och hälsa. – Vi tog bort safter och krämer långt innan glykemiskt index, GI, blev ett modeord, berättar Roland Johansson.

Andras drömmar vår verklighet

SNABBFAKTA OLYMPEN

I dag arbetar Olympen med begreppet ”Pedagogik i rörelse”, som kommit att få dubbel innebörd i verksamheten: dels insikten att inlärning stimuleras av fysisk aktivitet och dels att verksamheten vilar

är balanserad med rätt proportioner av kolhydrater, fett och protein. Vem som ligger bakom Olympens kostprofil är det inte svårt att förstå när Roland i lyriska ordalag beskriver det kommande storköket som byggs och anpassas för ekologisk mat och hälsosam tillagning.

Friluftsliv inpå knutarna Lagom till skolstarten augusti 2008 ska Olympens nyrenoverade lokaler för grundskola F-9 och förskola stå klara. Lokalerna anpassas för Olympens verksamhetsprofil och den anrika och unika miljön ger skolan en pampig inramning.

på en lyhörd och förändringsbenägen pedagogik. – I skolan innebär detta att daglig fysisk aktivitet i många olika former finns på schemat i samtliga årskurser. Barnens och elevernas rörelsebehov sätts hela tiden i centrum. Rörelsens betydelse för barnets motoriska, sociala och intellektuella utveckling genomsyrar vår helhetssyn. Utevistelse och friluftsliv integreras som en del av den vardagliga pedagogiken.

Multipla intelligenser Olympens skola i Långbropark inspireras av Gardners teori om multipla intelligenser. Målet är att undervisningen ska träna

Skolor

Förskolor

Gärdet/Östermalm (F-5 ) Långbro slottspark, Älvsjö (F-9)

Långbro slottspark (Sv & Eng). Stickelbärsvägen, Östermalm. Gärdet/Östermalm (Sv & Eng).

Odysseus, Österåker. Skåvsjöholm, Österåker.

eleverna på olika sätt, för att uppmuntra ett kreativt och flexibelt tänkande, och för att de ska lära sig att uppskatta varandras olikheter. Alla elever skall kunna utmana utifrån sina egna förutsättningar.

Kostprofil för bästa studieresultat All forskning talar för att rätt kost har betydelse för studieresultat och inlärning. Här är det självklart att maten tillagas i egna kök av egna kockar. Hemlagad mat gjord på bästa råvaror innebär hög näringsnivå och friska barn. – På Olympen har vi diplomerade kostrådgivare som lägger grunden för att kosten

Inte nog med det... Utanför dörrarna till skolan finns en fantastisk park för lek och rörelse. På baksidan har barn och elever direkt tillgång till en av Stockholm mest kreativa och välbevarade äventyrsskogar.

Kunskap som mål i vetenskaplig miljö I skolans nya NO-salar utgår arbetssättet från ett naturvetenskapligt perspektiv där eleven via experiment och utforskande arbetsmetod fördjupar sig i de naturvetenskapliga ämnesområdena. Att integrera alla ämnen i varandra är viktigt för att skapa en helhet och ett sammanhang. I elevens strävan att skapa en solid grund för fortsatta studier och ett livslång lärande har baskunskaperna i svenska, matematik och engelska sin givet prioriterade position. Förstärkt engelska finns från förskolan upp genom hela grundskolan.

Kost

Kännetecken

Historik

Egen kostpolicy Ekologisk mat Egna kök

Egen simskola Pedagogik i rörelse® Gardner/ Multipla intelligenser

Grundade 1994

www.olympen.se EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS ELEVER PÅ GYMNASIET

”Vi vill nå ut till alla”

Anders Lindell och Johanna Svanelind går tredje året SP Global och sitter båda med i skolkonferensen. Det är viktigt med elevdemokrati anser de. – Idealet vore en skola helt styrd av elever, det skapar mer ansvarstagande, säger Anders Lindell. Johanna Svanelind håller med.

Teodor Poignant:

I en ideal värld skulle Globala gymnasiet inte behövas, säger dess rektor och initiativtagare Lars Benon. Han menar att de frågor som behandlas på hans skola, idén om att lära elever om hållbar utveckling och globalt ansvar borde vara en självklar del i all undervisning i dag.

– Det bästa med att gå i skolan är att man får möjlighet att lära känna människor som man aldrig skulle ha kommit i kontakt med annars, säger Teodor Poignant som går första året på SP Global.

Foto: NORDIC PHOTOS

året NV. Hon valde Globala gymnasiet på grund av inriktningen Hälsa och miljö på NV-programmet. Hon trivs jättebra på skolan säger hon, fast ibland är det jobbigt med alla hemuppgifter.

VÄRLDSMEDVETEN. Det finns tre program på Globala gymnasiet, SP Global, SP Bild och NV Hälsa och miljö. De globala frågorna är centrala i alla program.

et började för fem och ett halvt år sedan när en grupp lärare som alla delar ett gemensamt intresse för globala frågor, träffades för att diskutera bildandet av en ny skola med en mer ”världsmedveten” profil. Efter ett års bollande med idéer kontaktades Stockholms Stad som genast fick upp ögonen för projektet.

– De frågade ifall de kunde få vara med och starta skolan. Så i stället för att avknoppas, så inknoppades vi, säger Lars Benon och ler. Globala gymnasiet är en nydanande skola på många nivåer. Undervisningen sker inte på traditionellt ämnesinriktat vis. I stället planeras hälften av undervisningen som ämnesövergripande projekt. – Globala frågor är till sin karak-

tär tvärvetenskapliga och lämpar sig därför väldigt bra för projektarbeten, säger Lars Benon. Han berättar att eleverna under ett läsår jobbar med mellan fyra och sex projekt. Man delas in i projektgrupper där lärarna agerar handledare. Grupperna tar stort ansvar för det egna arbetet. – Det betyder inte att vi är någon flumskola. Det handlar om styrda projekt som är tydliga. Däremot finns det stort utrymme för kreativitet och analytiskt tänkande i det här arbetet, påpekar Lars.

Foto: JEANETTE HÄGGLUND

Engagerade elever

FLYTTLASS. I den topprenoverade skolbyggnaden på Hornsgatan hoppas

rektor Lars Benon att Globala gymnasiet ytterligare ska kunna förverkliga sina pedagogiska visioner. Inflyttningen är beräknad till januari 2008.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Det finns tre program på Globala gymnasiet, SP Global, SP Bild och NV Hälsa och miljö. De globala frågorna är centrala i alla program. Lärarna jobbar i lärarlag som är knutna till de olika utbildningarna. Varje lärarlag ser till att deras ämnen integreras i projekten. Man är även mån om att alla ska få säga sitt och vara med i utvecklingen av skolan. Att låta eleverna utvärdera sin undervisning är exempelvis en viktig del av verksamheten. Skolan har en tydlig struktur för elev-

demokrati och i skolkonferensen är elevrepresentanterna mycket aktiva.

Ekologiska fotavtryck I dag arbetar man med två stora samarbetspartners: Plan Sverige och Världsnaturfonden WWF. Globala gymnasiet är en av de tio skolor som utsetts till modellskola av Världsnaturfonden. – Vi tänker mycket på det här med ekologiska fotavtryck, fortsätter Lars. Är det exempelvis hållbart att ofta servera kött i skolan? Hur påverkar våra olika aktiviteter vår planet? Vi försöker tänka i nya banor. Som exempel kan nämnas att man är i full gång med att anställa en egen köksmästare till skolan. En person som ska stå för planeringen av en ekologiskt medveten skolrestaurang. Dessutom satsar man stort på den digitala tekniken. Inga onödiga papper delas ut. Som hjälpmedel använder man Stockholms Stads undervisningsportal Fronter som en plattform för kommunikation. Här kan eleverna följa veckans schema, få information om material i pågående kurser och projekt samt lämna in uppgifter och få feedback på dessa. Eleverna får alla låna en bärbar dator under sin skoltid.

– Mycket av det vi undervisar om står inte i läroböckerna. Nätet är en viktig källa till information för eleverna, säger rektorn.

Centrum för utveckling Till våren flyttar Globala gymnasiet in i den totalrenoverade skolan på Hornsgatan 93. Då öppnas det ännu fler möjligheter till utveckling och förnyelse. – Vi vill sprida våra idéer. På sikt tänker vi oss att Globala gymnasiet också ska kunna axla en roll som ett sorts globalt institut, ett centrum för hållbar utveckling om man vill, dit andra kan komma och bli inspirerade. Lars Benon tycker också att det är viktigt att locka till sig elever från alla samhällsgrupper. – Risken finns när en skola bli för populär att det blir för svårt att komma in. Vi vill inte bli en skola för eliten, utan en skola som når ut till alla. EDITH SÖDERSTRÖM

STOCKHOLMS GYMNASIER I Stockholms stad finns 28

kommunala gymnasieskolor, varav ett antal har gymnasie särskola. De kommunala gymnasieskolorna erbjuder hela 16 nationella program, dvs alla utom industriprogrammet. För den som behöver läsa in grundskoleämnen, eller inte kan söka ett nationellt gymnasieprogram, finns det individuella programmet.

FotoN: LUBBE GARELL

Hanna Sundwall går första

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Tre år i rad har man ökat andelen gymnasiebehöriga elever • Nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko

FOTO: IMAGEBOX.SE

”Det ska vara roligt med kunskap - det är då vi lär oss”

Helhet, ansvar och inflytande är hörnstenarna i Nytorpsskolans arbete där varje elev ska ges de bästa förutsättningarna till att lyckas. Har du hört det förut? Visst, men här finns ett tydligt innehåll bakom de fina orden. – Allt hänger ihop. Får vi mat som ger energi och närhet som ger trygghet tar vi lättare in kunskap som ger självförtroende - och då är mycket vunnet, det säger rektor Samuel Huhta som förtydligar med att ”helhetstanken” lika mycket handlar om lusten till lärandet som föds genom inflytande och eget ansvar. – Hos oss ska alla elever känna att de kan vara med och påverka, både vad de vill fördjupa sig i men även andra mer övergripande frågor. Det gäller förstås också föräldrarna som har en viktig roll att fylla på Nytorpsskolan. Redan från förskoleklass startar trygghetsarbetet som handlar om att bygga upp en varaktig relation mellan skolan, barnen och föräldrarna. Med små arbetslag, som följer sexåringarna ända upp till fyran, skapas kontinuitet både på ett socialt men också kunskapsmässigt plan. Denna organisation gör att Nytorpsskolan, till skillnad från många andra skolor, bara får två övergångar från förskoleklass till nian.

Tidig kontakt – Egentligen knyter vi kontakt med barnen redan som femåringar, när vi gör besök på förskolan för att förbereda dem inför skolstarten, berättar skolledaren Sabine Albertson. Vi har ett mycket gott samarbete med förskolecheferna och förbereder noga varje övergång.

Vad tycker föräldrarna? Eva Nygren mamma till Anna i årkurs 9: – Alla skolor har sina för- och nackdelar, men det jag är mest nöjd med är Nytorpsskolans sätt att arbeta med trygghet. Här finns en väl genomarbetat struktur för hur man tar hand om ett barn som hamnat i kläm.

Nytorpsskolan erbjuder ett helhetskoncept där utbildningen står i fokus och där filosofin är att man lär sig mer om man har roligt och kan påverka sin skolsituation. I linje med detta pågår just nu ett utvecklingsarbete kring den pedagogiska resan som syftar till att hjälpa alla att hitta ett intresse som de brinner för och kan utvecklas i genom skolåren. Skolan har klasser med idrottsprofil sedan tre år tillbaka där eleverna kan välja mellan ishockey, handboll, friidrott eller dans från årskurs sex. Grundtanken är att stötta varje enskild individ till ett aktivt idrottande som man vet leder till ett hälsosammare liv och ett bättre studieresultat. För att ytterligare fokusera på kunskapsutveckling har skolan från och med i höst breddat med två nya profiler, nämligen den ämnes- och estetiska profilen.

Profilämne som skolämne Varje profilämne räknas som ett skolämne och även när det handlar om idrottsinriktningen är det dans-, handbolls-, ishockey- och friidrottsundervisning som bedrivs, där både praktiska och teoretiska moment ingår. All undervisning utgår från individens utvecklingspotential. Trots att skolan vunnit flera medaljer, både guld och silver, är det inte vår ambition att till exempel skapa Stockholms bästa hockey- eller handbollslag utan vi vill ge varje elev rätten att lyckas i sitt eget idrottsutövande. Kost och hälsa ingår som ett viktigt ämne på idrottsklassernas scheman, men är även en del av skolans hela profilering. Med två välutbildade kockar, som vet hur en varierad nyttig matsedel ska se ut, blir varje skollunch en kulinarisk resa för stora och små. På skolrestaurangen serveras en kött, fisk och vegetarisk rätt varje dag samt soppa. Salladsbuffé och nybakat bröd finns varje dag samt Madeleine Norström, mamma till Hanna i årskurs 1 och Marcus i förskoleklass håller med och tillägger: – Det är en vaken skola som hänger med. Dessutom är det trivsamt och stämningen är familjär. Alla olika kulturer som finns representerade här gör att barnen får möta verkligheten som den ser ut. Det är viktigt.

NYTORPSSKOLAN

Läs mer om Nytorpsskolan på: www.nytorpsskolan.stockholm.se

FOTO: HELENA BEVENGÚT-LARSSON

På Nytorpsskolan ska alla elever känna att de kan vara med och påverka, både vad de vill fördjupa sig i men även andra mer övergripande frågor.

Skolan har nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko.

mellanmålsbuffé som går att köpa för endast 10 kronor. Gratis frukost serveras också för att alla barn ska få en bra start på dagen. Här är det ingen som skippar skollunchen och går hungrig, säger rektorn och klappar sig på magen. Och, energi lär behövas när planen är full fart framåt!

Nytorpsskolan har: • • • • • • •

Ca 450 elever 80 personal varav 60 pedagoger Samarbete med de lokala idrottsföreningarna Elevforum och föräldraforum Livskunskap för alla årskurser Läxhjälp vid behov för alla elever Två helt nybyggda skolgårdar, en för äldre elever och en för de yngre. • Tre år i rad har man ökat både andelen gymnasiebehöriga elever och meritvärdet på skolan. • Nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko • Nytt som händer: Fortsatt uppfräschning/ renovering av lokalerna så som nya möbler, målning mm.

Informationsmöte

för nya elever till sexårsklasserna och till alla profilklasser (idrott-, estet- och ämnesprofilerna): • Tisdag 22 januari kl. 19.00 • Tisdag 19 februari kl. 19.00 • ÖPPET HUS lördag den 2 februari mellan 10.00-13.30, prova gärna vår skolrestaurang

Välkommen till

Nytorpsskolan Den pedagogiska resan EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• SVERIGE var först med sexualkunskap i skolan.

• 97 % av orangutangens arvsmassa är identisk med människans.

ANNONS

• 17 % av världens befolkning är vänsterhänta.

FOTON: ISTOCKPHOTO

ANNONS

NEXT CHINA ger mervärde till gymnasieelever

UTBYTE. – 16 elever från Södra

sju gymnAsieskolor från Stockholms stad samarbetar i ett projekt där eleverna får arbeta med internationella frågor där kina står i fokus. Eleverna får kunskap om kulturmöten samt får en första inblick i vad en framtida internationell karriär kan innebära.

tockholms stads gymnasieskolor arbetar hela tiden med att utveckla och förbättra utbildningen - både för de mer teoretiska och de yrkesförberedande programmen. Ett sätt att se till att eleverna får en bra utbildning är att skapa en koppling till omvärlden till exempel genom kontakter med företag. – Nu har ytterligare ett steg tagits för att ge eleverna ett mervärde berät-

8 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

kINA I STOckHOLM. Globaliseringsfrågor, miljöfrågor och att Kina har en ekonomi som växer, kan integreras och

diskuteras i undervisningen. På detta sätt får eleverna en djupare kunskap om internationella och kulturella frågor som kan hjälpa dem i ett framtida yrkesliv.

tar Lennart Kågestam, projektledare för Next China och rektor på Södra Latins gymnasium. Det innebär ett samarbete med Kina där elever från sju av Stockholms gymnasieskolor på olika sätt får ett internationellt fokus på utbildningen under gymnasietiden.

Läsa kinesiska En del av utbildningen innebär att det finns möjlighet att läsa kinesiska som språk. Andra delar kan bestå av att aktuella frågor som har en koppling till Kina vävs in i de mer traditionella ämnena. Globaliseringsfrågor, miljöfrågor och att Kina har en ekonomi som växer kan integreras och diskuteras i

undervisningen. På detta sätt får eleverna en djupare kunskap om internationella och kulturella frågor som kan hjälpa dem i ett framtida yrkesliv.

värde och upplevelser för livet för de elever som deltar i projektet.

Utbyte mellan skolor

Next China har gett många positiva effekter. Flera olika skolor samarbetar och man kan på det sättet lära av varandra och skapa nya spännande möjligheter både för de enskilda eleverna och för de deltagande skolorna. Det finns också ett samarbete med högskolor i Sverige och Kina som berikar projektet. Utöver det sker en kompetensutveckling av skolornas ledning och lärare. I slutände betyder det att skolornas elever får kunskap erfarenhet som de kan bära med sig resten av livet.

– Utöver att frågor kopplade till Kina kan diskuteras i undervisningen sker även ett utbyte mellan skolor från Kina och Stockholm. 16 elever från Södra Latin besökte i våras Beijing och bodde hos värdfamiljer och under hösten har kinesiska elever besökt Stockholm, berättar Lennart Kågestam. På de yrkesförberedande programmen finns möjlighet att göra praktik hos flera svenska företag med verksamhet i Kina. Allt detta ger ett mer-

Spännande möjligheter

HENRIK DELLESTRAND

FOTOMONTAGE: PÄRMARTIN JONSSON

Latin besökte i våras Beijing och bodde hos värdfamiljer och under hösten har kinesiska elever besökt Stockholm berättar Lennart Kågestam, projektledare för Next China och rektor på Södra Latins gymnasium.

FAkTA Deltagande gymnasieskolor från Stockholms stad • Blackebergs gymnasium • Enskede Gårds gymnasium • Frans Schartaus gymnasium • IB-skolan Syd • Kungsholmens gymnasium/ Stockholms Musik gymnasium • Södra Latins gymnasium • Tensta gymnasium Next China: Lärande om olika kulturer och globalisering Kunskap om Kina Kontakter med företag etablerade i Kina Möjlighet till praktik och projektarbete i Kina Skolutbyte med Kina Högskolekontakter både i Sverige och i Kina Språkkunskaper i mandarin Erfarenhet och kunskap inför ett framtida yrkesliv

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

DesignGymnasiet

– lockar fram elevernas potential På designGymnasiet varvas studier med erfarenheter direkt från arbetslivet. – Genom vårt sätt att arbeta förser vi våra elever med både arbetsprover och egna nätverk inom näringslivet, säger Margret Näsström, rektor. I moderna och rymliga lokalerna på Marcusplatsen i det expansiva Sicklaområdet går 200 elever. Skolan erbjuder två treåriga industriprogram, Textil & Mode och Industridesign. Båda ger behörighet till fortsatta högskolestudier. Verklighetsförankring är denna friskolas ledstjärna. – Vi verkar i gränslandet mellan arbetsliv och skola, berättar Margret Näsström, rektor. Vår målsättning är att förse branschen med kunniga och kreativa aktörer. Hos oss får eleverna kunskap och erfarenhet av hela produktionskedjan – från att utveckla en idé till lansering av en färdig produkt.

Samarbete med näringslivet Genom sitt nära samarbete med näringslivet får eleverna stifta bekantskap med olika yrken inom området. Praktik utgör en stor och viktig del av utbildningen. Inspirerande gästföreläsare och externa aktiviteter står på schemat varje vecka och skolans egna lärare är yrkeskunniga och fungerar som coacher. Dessutom finns tillfälle att i årskurs tre testa sin entreprenörsanda i ett starta-eget-projekt.

DesignGymnasiet För mer information: www.designgymnasiet.se

– Vår uppgift är att vägleda och locka fram varje elevs potential, säger Margret Näsström. Engagemang och intresse för området har de redan. Under sin tid hos oss får de möjlighet att ta reda på var i designprocessen de vill arbeta. Rektor Margret Näsström i textilverkstaden med Anna Nyman som går första året på industriprogrammet Textil & Mode.

Så tycker eleverna Paula Zaitoun, 18 år, Textil & Mode: – Jag var trött på den traditionella skolvärlden. Dessutom ger utbildningen behörighet till högskolestudier. Andra året sydde vi mycket. Jag tänkte, vad har jag valt? Jag vill inte designa kläder! Så kom praktiken och öppnade mina ögon. Jag insåg att inköp var det jag vill arbeta med – jag valde rätt utbildning! Alison Alvarado, 18 år, Textil & Mode: – Syokonsulenten tipsade om skolan, eftersom jag alltid varit intresserad av arkitektur och design. Skolan hade en professionell inställning. Skolans närhet till arbetslivet har gett mig en ny syn på design – att jag kan välja flera inriktningar. Mitt mål är att fortsätta studera till textilekonom. Camilla Hassvik, 18 år, Textil & Mode: – Jag har alltid gillat syslöjd och bild och längtan efter att få arbeta praktiskt med något kreativt. Praktiken var en otroligt rik erfarenhet. Jag praktiserade hos en grossist för sydafrikansk inredning och accessoarer. För mig lockar egenföretagandet, även om jag först tänker skaffa mig arbetslivserfarenheter.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

STARTA EGET KURS. Rodrigo Ceciliano är här för första gången. Han har

”Många kommer direkt från krigshärdar, utan avslutade studier. För dem är utbildningarna som erbjuds en fantastisk möjlighet och kanske en förutsättning för att hitta sin plats och bli en del av det svenska samhället.”

Vuxenutbildning

FotoN: CHARLOTTE VON FRIEDRICHS

precis slutat läsa sfi och planerar nu att gå vidare. – Det finns några intressanta kurser, bland andra en starta eget-kurs. Jag har universitetsstudier från Mexico och funderar på att kanske starta ett eget företag.

RÄTT KURS. Nora Suleiman läser kärnämnena på Komvux. Här får hon här hjälp av studieadministratören Maggi Lund att sök

MÖJLIGHETEN för många att hitta Det är onsdag och klockan har passerat 12. Lokalen är redan om inte knökfull så åtminstone rejält välfylld av köande människor. Vi befinner oss i Utbildningsförvaltningens lokaler på Horngatan 124 på Södermalm där Vuxenutbildning Stockholm håller till.

it kommer de som vill ha personlig hjälp och studievägledning för att söka vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Men också alla som söker till sfi – svenska för invandrare. Just den här dagen är årets sista ansöknings-

dag till gymnasial vuxenutbildning. Intagning sker fem gånger om året. Vi får senare av verksamhetschefen Lars Brandt veta att de flesta som söker vuxenutbildning numera gör det via webben och att det totalt är cirka 8 000 ansökningar som ska behandlas inför första perioden 2008.

Hur många av dem som blir antagna går inte att säga i nuläget.

Från andra länder – Flertalet som söker vuxenutbildning kommer från andra länder. Det gäller både sfi och den vanliga vuxenutbild-

ningen. Många börjar på sfi, fortsätter på grundläggande vuxenutbildning för att sedan gå vidare till gymnasial vuxenutbildning. Andra går direkt till något sfx-projekt och sedan ut i arbetslivet, förklarar Lars Brandt. Trots att det som sagt är sista ansökningsdagen till gymnasial vuxenutbildning tycks det som att det är betydligt fler som är här för att söka till sfi, som har intagning när som helst under året. Sfi är till för den som är invandrad till Sverige och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Det finns kurser på flera nivåer. – Vilken nivå man börjar på avgörs

efter att vi testat den sökandes förkunskaper. Studietiden varierar beroende på tidigare utbildningsbakgrund. Här finns hela skalan från högutbildade akademiker till analfabeter, säger Lars Brandt.

Ta vara på kompetens För att ta tillvara på all den kompetens och yrkeserfarenhet som finns hos dem som kommit hit från andra länder har det i Stockholms län dragits igång ett antal projekt under samlingsnamnet sfx – Svenska för yrkesutbildningar. Exempelvis sfp – svenska för pedagoger som Utbildningsförvaltningen anordnar tillsammans med lärarhögskolan. Ett annat är sff – svenska för företagare, ett tredje är sfh – svenska för hantverkare. – Vuxenutbildningen är en investe-

VUXENUTBILDNING STOCKHOLM I SIFFROR: • Antal sfi-studerande är cirka 12 200 personer. • Grundläggande vuxenutbildning – grundskolan – cirka 4 400 personer.

KOMVUX. Silvija Comic arbetar inom hemtjänsten och på ett sjukhem

sedan ett par år tillbaka. Hon har varit här för att få hjälp en gång tidigare. – Jag är här för att söka ett par kurser, svenska och engelska. Jag vill studera till socionom men behöver först beta av några ämnen på komvux.

10 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

SFI-KURS. Violetta Abdul Karim kommer från Irak och är född 1938. Hon får här hjälp av en tolk att söka en sfi-kurs.

• Gymnasial vuxenutbildning cirka 17 600 personer. • 40 procent av vuxen utbildningen sker i egen regi, 60 är upphandlad.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Atmosfären sjuder av möjligheter

På MediaGymnasiet har eleverna en egen tv-studio.

MediaGymnasiet är en av de första skolorna i landet med renodlad medieinriktning. Här finns behöriga pedagoger och lärare med professionell yrkesbakgrund. – Skolan har en vänlig och varm atmosfär som sjuder av möjligheter, säger Emilia Tuomela, som går medieprogrammet med inriktning mot film och tv.

a kurser på webben.

sin plats i tillvaron

Runt bordet utanför rektor Barbro Erikssons rum sitter fyra elever och överträffar varandra i superlativer. MediaGymnasiet är mer eller mindre deras hem, här möter de förtroende från lärarna och får möjlighet och verktyg att själva vara motorn i sin personliga utveckling. Eleverna uppmuntras helt enkelt att bli självständiga och kreativa personer. – Jag bor en timme och en kvart från skolan, men det är inget problem. Jag är ändå motiverad att komma hit varje dag. Jag hade höga förväntningar på skolan och de har infriats, berättar Simon Westerlund, som går medieprogrammet med inriktning mot design.

ring för individen men också för samhället. För många är det en andra chans till utbildning, för vissa kanske den första. Oavsett vilket är det viktigt att det blir rätt, säger Lars Brandt. Han betonar att det därför är klokt att utnyttja den studie- och yrkesvägledning som Vuxenutbildning Stockholm erbjuder. Något som väldigt många också gör.

PER-ÅKE HULTBERG

INVESTERING. – Vuxenutbildningen är en investe-

ring för individen men också för samhället, säger Lars Brandt.

STÖRST BEHOV, FÖRST I KÖ De som är längst från arbetsmarknaden har högst prioritet. 1. Personer med enbart grundskola. 2. Personer med 2-årigt gymnasium eller ofullbordat 3-årigt gymnasium. 3. Personer med gymnasiebetyg med icke godkända kurser. 4. Personer med högskoleutbildning. För mer information om studieprogram, kurser, studietakt och så vidare, gå in på www.stockholm.se/utbildningsforvaltningen.

Foto: BJÖRN TESCH

Fantastiska möjligheter – Det är vanligt att den som kommer inte vet vad han eller hon vill, mer än att just studera. Många kommer direkt från krigshärdar, utan avslutade studier. För dem är utbildningarna som erbjuds en fantastisk möjlighet och kanske en förutsättning för att hitta sin plats och bli en del av det svenska samhället. – För oss som arbetar här känns det oerhört inspirerande att få hjälpa till att skapa en plats i tillvaron för dessa människor, avslutar Lars Brandt.

Foto: JIMMY RASTBÄCK, MEDIAGYMNASIET

Djup i utbildningen Alla fyra elever understryker att skolan kännetecknas av sammanhållning, kamratskap och trygghet. MediaGymnasiet har jobbat aktivt med antimobbningsorganisationen Friends och det har gett resultat. – Ingen kan svära sig helt fri, men vi är vaksamma, säger Barbro Eriksson. Elever på MediaGymnasiet får ett djup i

FAKTA MediaGymnasiet startades

1993. Skolan har två program: det yrkesförberedande medieprogrammet med inritning mot design eller film/tv, samt samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning media. Här finns i dag 470 elever.

Simon Westerlund, rektor Barbro Eriksson, Emilia Tuoumela, Jimmy Rastbäck och Rasmus Silhammar.

utbildningen som är unikt. På Medie- och Samhällsvetenskapsprogrammet ges inte bara kurser på A-, B-, och C-nivå, utan även på D-nivå, det vill säga 100 poäng utöver det som är brukligt. Kopplingen till omvärlden är central för skolan. Praktik, som i dag kallas APU, arbetsplatsförlagd utbildning, är viktig för eleverna ska få anknytning till arbetslivet. – Vi får ut ca 80 procent av våra elever på APU. Vi har ett stort kontaktnätverk eftersom vi varit med så länge, säger Barbro Eriksson. För mer information: www.mediagymn.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Mats Trondman:

FOTO: BJÖRN TESCH

UNGDOMSTIDEN blir allt längre

n anledning är rent fysisk: dagens barn liknar vuxna, kroppen utvecklas tidigare och tonårstiden börjar ofta redan i 12-årsåldern, säger Mats Trondman. För 100–150 år sedan var 16–17 år vanlig pubertetsålder. Forskarna är inte eniga om det beror på bättre kostvanor eller om yttre sociala faktorer ligger bakom. Samtidigt som ungdomstiden kryper allt längre ner i åldrarna, befinner sig allt fler ungdomar allt längre från att bli vuxna, när man med ”vuxen” menar färdig utbildning, egen ekonomi med arbete som man kan försörja sig på och eget boende i riktig lägenhet. I dag dröjer det till 25–28-årsåldern innan ungdomarna har kommit till det stadiet. – Alla ungdomar måste lära sig att hantera detta, säger Mats Trondman,

och de gör det på väldigt olika sätt och mår olika bra i sin situation.

Tweenies Redan i 10–12-årsåldern har barnen intressen och värderingar som tidigare var förbehållna tonårstiden. Utvecklingen är så tydlig att det numera finns ett begrepp för dessa brådmogna barn: tweenies, mitt emellan barn och tonåringar. Bakom detta finns många faktorer. Den globala ekonomiska utvecklingen är säkert en. Antalet arbetstillfällen, där låg utbildningsnivå räcker, har blivit färre. Utbildningstiderna har förlängts, det är i praktiken skolorna som får ta hand om den förlängda ungdomstiden.

Skötsamheten bruten Till den förlängda ungdomstiden bidrar även föreställningen att man ska må bra, att arbete inte är ett självändamål. Ungdomarna själva vill gärna förlänga ungdomstiden med resor och annat som hör till det goda livet. Äldre generationers stränga skötsamhetskultur är bruten. Är detta bra? – Mitt generella svar är att det är bra, svarar Mats Trondman. Det kan inte vara meningen med livet att jobba på fabrik hela livet. Frågar man ungdomarna själva, svarar mellan 60

och 90 procent i olika enkäter att det fungerar bra med familjen, de är nöjda med sina möjligheter att påverka sitt liv och framtiden. Framtidstron i Sverige är större än genomsnittet för andra EU-länder.

Osäker på framtid Kommen så här långt, betonar Mats Trondman att den generella bilden inte gäller alla. Ungefär en femtedel av 18-åringarna skulle vilja börja jobba, de far illa av den förlängda ungdomstiden och hittar inte rätt i utbildningsdjungeln. Även bland många privilegierade är ont i huvudet, magont, trötthet, stress och sömnsvårigheter vanliga problem. – Min förklaring är att även om ungdomarna tror på sig själva och sin framtid, har framtiden blivit mer osäker, säger Mats Trondman. Allt större ansvar läggs på de unga, samhällets ökade individualisering framtvingar krav på att göra egen karriär. Det är mer spännande men också mer ansvarsfullt.

Ständig oro Men auktoriteten byggs upp av hela samhället. De flesta tycker att skolorna är bra men det finns ingen samhällelig konsensus om vad som ska

betraktas som bra. Därför är det inte så konstigt att det råder ständig oro kring skolverksamheten. Skolorna är tveksamma till vilken profil de ska ha och drar sig ibland för att erkänna problem. – Jag tror på den generella välfärden, säger Mats Trondman. För att bevara den, behövs en stor och stark medelklass som också tror på välfärdsstaten och skolorna som en del av den. Då krävs det att klyftorna i samhället inte fortsätter att öka. Jag tror inte att det finns en enda pedagogik som är rätt men skolan måste våga stå upp för sitt uppdrag, stå upp för att den ställer andra frågor, bryter mönster och förmedlar kunskap. NINO SIMIC

Större ansvar Även barn längre ner i åldrarna tillskrivs större förmågor än tidigare. Barn, eller tweenies i den nya vokabulären, ställs i centrum, ges stora möjligheter att påverka men avkrävs

”Vi som vuxna måste försätta oss i en situation där vi kan påverka barn så att de kan bli fria individer när de växer upp.” 1 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

därigenom också större ansvar. Genom utvecklingen har skolans uppdrag blivit svårare. Auktoriteter ifrågasätts. Tidigare var auktoritet rå makt men är i dag mer kunskapsberoende, en situation som många vuxna har svårt att finna sig i. Ändå är auktoriteter lika viktiga i dag som tidigare. – Ett nyfött barn kan inte självt ta ansvar, säger Mats Trondman. Vi som vuxna måste försätta oss i en situation där vi kan påverka barn så att de kan bli fria individer när de växer upp.

ANSVARSkRAV. – Allt större ansvar läggs på de unga, samhällets ökade

individualisering framtvingar krav på att göra egen karriär. Det är mer spännande men också mer ansvarsfullt, säger Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Växjö universitet.

FOTO: NINO SIMIC

ungdomstiden kryper både nedåt och förkortar barndomen och uppåt, in i vuxen ålder. det är viktigt att förstå den förlängda ungdomstiden för att se skolans roll och möjligheter. det menar Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Växjö universitet.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Undervisning med finska resultat – Här kan man känna sig trygg oberoende av sin härkomst. Rektor Mikael Hakola och bitr. rektor Johanna von Kraemer-Elmqvist påpekar att kulturmötet på Sverigefinska skolan i Stockholm är ett kulturmöte som innebär att eleverna inte enbart får en trygg anknytning i den nordiska sfären utan också färdigheter att möta den multikulturella världen. – Jag vill ändå understryka att vi är en svensk skola, säger rektorn. Vi följer den svenska läroplanen Sverigefinska skolan i Stockholm är en tvåspråkig friskola där blandningen av de två kulturerna hjälper eleverna att förstå hur man gör, talar och ser på saker i olika samhällen. Insikten är något som eleverna sedan kan bära med sig i alla situationer i en allt mer globaliserad värld. Eleverna kommer från hela Stockholms län och har i de flesta fallen finskan hemma. Men observera att du inte behöver kunna finska när man börjar på skolan. Undervisningen bedrivs både på svenska och finska och alla lärare är behöriga.

Värderingar I mötet mellan språken uppstår en egen kultur på skolan

som ger den en särskild prägel och en trygg och bekant miljö för eleverna som gör att man känner sig hemma i det framtida Sverige. – Vårt mål är att eleverna skall finna lusten att läsa och söka reda på kunskap. De färdigheterna skall vara drivkraften bakom allt lärande säger rektor Mikael Hakola. Grundpelare som demokrati och jämlikhet är centrala i skolans verksamhet. All personal fungerar som förebild genom sitt beteende och sin kunskap och när det kommer till att upprätthålla dessa värderingar. – På så sätt bakar vi in respekten för andra människor och dess olikheter i elevernas vardag. Vi vill ge eleverna en meningsfylld skolgång. Anna-Maija Ben-Kalifa är bildlärare på skolan. Hon menar att tvåspråkigheten stimulerar elevernas kreativitet

SVERIGEFINSkA SkOLAN

För mer information: sverigefinskaskolan.eu

på ett positivt sätt. – Genom att tolka två olika språk, eller flera, så ifrågasätter de saker och tings betydelse, något som sedan kommer fram på väldigt intressanta sätt i deras bildspråk. Anna Maja beskriver jobbet på skolan som att dirigera en orkester: – Ibland är det lugnt och ibland stormar det till, det är det som jag tycker om. Efter att ha jobbat här sedan 1993 kommer jag ändå till jobbet varje morgon och säger: Yes!

FOTO: ALFONS LINDROOS

På Sverigefinska skolan i Stockholm sker undervisningen på svenska och finska. Skolan följer svensk läroplan, använder sig av sverigefinska metoder och når mycket bra resultat.

FAkTA:

På Sverigefinska skolan i Stockholm kan du gå från 1-åring tills du tar studenten. Om eleverna vill ges möjlighet till att avlägga finsk studentexamen också.

Ordning-och-redagymnasiet. Små skolor med stora möjligheteter Didaktus skolor är små, ingen har ﬂer än 500 elever. Vi har verksamhet för både gymnasieungdomar och vuxenelever på fyra platser i Stockholm och erbjuder en mängd olika utbildningsalternativ. Vi har fem gymnasieprogram, några med helt unika inriktningar och proﬁler. Inriktningen ekonomi och försäkring på samhällsvetenskapsprogrammet är vi till exempel ensamma om i Stockholm. Våra ungdomsgymnasier ligger i Liljeholmen, på Norrmalm och i Jakobsberg. För vuxenstuderande ger vi omfattande kompetensutveckling främst inom områdena tandvård, hälsa, vård och omsorg. Ordning och reda På Didaktus vet vi att inlärning fungerar olika för olika individer, därför anpassar vi utbildningen efter varje individs enskilda behov, så långt det är möjligt. Vi vet också att det är viktigt med ordning och reda för att inlärningen ska fungera väl. Vi skriver därför kontrakt med alla som börjar hos oss. Detta kontrakt innehåller ordningsregler för att befrämja egna och andras studier samt den gemensamma miljön.

Våra utbildningar Vi har både studie- och yrkesförberedande program med ﬂer olika inriktningar inom programmen. Exempelvis: Naturvetenskapsprogrammet, inriktning medicin, IT, naturvetenskap, tandvård eller medicinsk forskning. Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning juridik, ekonomi, försäkring eller entreprenörskap. Barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogisk och social verksamhet. Omvårdnadsprogrammet Hälsopedagogiskt program. Didaktus satsar på tvärvetenskap, det innebär att olika ämnen samverkar för att sätta in kunskap i ett tydligare sammanhang. Kontakt Didaktus Liljeholmen, Lövholmsvägen 2, 08-545 78 613 Didaktus Norrmalm, Crafoords väg 12, 08-545 78 646 Didaktus Jakobsberg, Järfällavägen 106, 08-545 78 626 Didaktus Utbildningar (vux), 08-545 78 618

www.didaktus.se EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

pm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Rätt val för framtiden Valet av gymnasieutbildning är ett viktigt steg i livet. Det gäller att välja en utbildning som intresserar och känns rätt. I Stockholms stad finns 28 kommunala gymnasieskolor med en mängd program, inriktningar och spännande profiler. Ambitionen är att det ska finnas alternativ för alla. Vårt mål är att utbildningen ska ge kunskaper och utveckla färdigheter som är till nytta genom hela livet. Vi samarbetar med andra länder, företag, högskolor och organisationer. Engagerad, kunnig och erfaren personal ger stöd till den som behöver och hittar individuella lösningar. Hos oss står eleven och undervisningen i centrum.

Välkommen till Stockholm stads kommunala gymnasieskolor. www.valetärditt.nu

Bernadottegymnasiet, Blackebergs gymnasium, Bromma gymnasium, Brännkyrka gymnasium, Enskede Gårds gymnasium, ESS-gymnasiet, Farsta gymna-

sium, Frans Schartaus gymnasium, Globala gymnasiet, Hässelby gymnasium, Höglandsskolan, IB School South, IVIK-gymnasiet, Kista gymnasium, Kungs-

holmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium, Kärrtorps gymnasium, Norra Real, Riddarfjärdens gymnasium/Kungliga Svenska Balettskolan,

S:t Eriks gymnasium, Spånga gymnasium, Stockholms gymnasium för scenkonst, Stockholms Hotell- och Restaurangskola, Stockholms RH-gymnasium,

Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium, Södra Latins gymnasium, Tensta gymnasium, Thorildsplans gymnasium, Östra Reals gymnasium

14 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

FotoN: PM & CO

”Vår stora och starka organisation gör också att vi har muskler att anlita de bästa konsulterna samtidigt som vi har en nära kontakt med forskarvärlden.”

KOMPETENSUTVECKLARE. Trots stora utbildningsinsatser är en noggrann rekrytering naturligtvis grunden.

RÄTT utbildning ger rätt rektorer

REKRYTERING. – Trots stora

utbildningssatsningar är naturligtvis grunden alltid en noggrann rekrytering, säger Birgitta Elm, personalchef inom Utbilningsförvaltningen.

åde Stockholms stad och utbildningsförvaltningen gör omfattande satsningar på chefer och skolledare i form av konkreta utbildningsinsatser och specialstöd för det breda arbetsområde som de har ansvar över, säger Birgitta Elm, personalchef i Utbildningsförvaltningen. – Men trots stora utbildningssatsningar är naturligtvis grunden alltid en noggrann rekrytering, fortsätter hon. Gunilla Söderström är ansvarig för utbildningsförvaltningens chefsprogram: – Min mission och passion är att höja statusen på skolan genom att höja statusen på dem som jobbar där, förklarar hon. Ytterst handlar det om att ge våra elever bästa tänkbara utbildning. Om vi lyckas rekrytera de bästa cheferna, som kan attrahera de bästa lärarna, kan vi också ge den bästa utbildningen. Men för att lyckas måste vi också vara en attraktiv arbetsgivare, som kan locka bra chefsämnen och det vet vi att vi kan, säger Gunilla utan att darra på manschetten.

krytering och utbildning av skolchefer. Exceptionellt bra till och med. Det tog fart på allvar för snart tio år sedan när utbildningsförvaltningens dåvarande direktör tog sig an frågan om rekrytering av skolledare. Gunilla

Bra på rekrytering

Skräddarsydd utbildning

För det är ingen tvekan om saken, Stockholm stad är riktigt bra på re-

– Oftast handlar det om att i dialog med dem som berörs skräddarsy lämp-

”När exempelvis en rektor eller biträdande rektor känner att han eller hon gjort sitt på en skola hjälper vi till att hitta nya spännande uppgifter. ” åtog sig då uppdraget att identifiera och utbilda blivande chefer, rektorer och biträdande rektorer, samt att kompetensutveckla befintlig skolledning.

vi har en nära kontakt med forskar världen, säger Gunilla. För att säkra kvaliteten på skolledarsidan har Stockholm stad därför exempelvis kravet att samtliga rektorer på såväl grundskole- som gymnasienivå ska genomgå den statliga rektorsutbildningen. Den är annars frivillig och det är upp till varje kommun att besluta hur man vill göra.

liga chefsutbildningar. För genomförandet anlitar vi externa konsulter. Gunilla Söderström beskriver det hela som ett designjobb där hon och hennes medarbetare gör ytterst noggranna analyser av vad som behövs på varje enskild skola. Det kan också vara så att en rektor hör av sig med önskemål om utbildning för sin ledningsgrupp. Om flera skolor utryckt samma behov kan en kurs tas fram och genomföras samtidigt för dessa skolor. Många kommuner har svårt att hitta rätt skolledare, men inte Stockholm. Gunilla berättar att det är betydligt fler toppkandidater som söker de tjänster som lyses ut än vad det finns behov av. Visst, Stockholm är en stor stad och attraktiv i sig, men här finns också stora utvecklingsmöjligheter, självklart kompetensmässigt men också fördelen att kunna flytta runt i en stor organisation med många alternativ.

Per-Åke Hultberg

Organisationsmuskler – När exempelvis en rektor eller biträdande rektor känner att han eller hon gjort sitt på en skola hjälper vi till att hitta nya spännande uppgifter. Vår stora och starka organisation gör också att vi har muskler att anlita de bästa konsulterna samtidigt som

Foto: MA

Chefer och skolledare har avgörande betydelse för verksamhetens utveckling och medarbetarens respektive elevens trivsel.

MISSION. – Min mission och passion är att höja statusen på skolan genom att höja statusen på dem som jobbar där, säger Gunilla Söderström.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

GLÄDJEN i ny efter sAmmAnlAgt 1 år som lärare och mitt i alltihop en tioårspaus som dagmamma, blev Liz Berg sugen på att pröva på att vara skolledare. Nu, efter ett antal år som först biträdande rektor och sedan rektor, konstaterar hon: – Jag har världens roligaste jobb och ett av de absolut viktigaste.

ARBETSGLAd. – Jag har världens roligaste jobb och ett av de absolut viktigaste, säger Liz Berg, rektor.

gentligen hade hon tänkt bli läkare. Men eftersom betygen inte riktigt räckte till började Liz jobba som obehörig lärare för att samla arbetslivspoäng. Efter fyra år, när hon skrapat ihop tillräckligt många, hade hon tänkt om. – Jag hade trivts så otroligt bra som lärare så jag var inte längre intresserad att studera till läkare. I stället utbildade jag mig till gymnasielärare i biologi, kemi och naturkunskap. Det var verkligen ett överlagt val, betonar hon. När Liz berättar om sin karriärväg inom skolvärlden slås man av vilken glädje och entusiasm hon utstrålar och hur mycket hon tycks gilla sitt arbete, först som lärare och nu som rektor. Det är nu drygt sju år sedan hon bestämde sig för att testa rektorsjobbet. Det var ett vikariat på ett år på

en grundskola. – Jag hade haft mycket tankar om hur en skola skulle kunna ledas och kände mig sugen på att testa. Jag ville vara med och påverka. När vikariatet tog slut var jag uppriktigt ledsen. Jag trivdes så otroligt bra, jag älskade det, minns Liz, som nu hade fått smak för det här med att leda en skola.

Utmaning Nästa utmaning var en tjänst som biträdande rektor i Tumba där hon hade ansvar för en del av skolan och alltså i princip fungerade som rektor över just den delen. Där blev hon kvar i tre år. Parallellt med arbetet gick hon den 3-åriga statliga rektorsutbildningen och blev lagom klar till att hon fick jobb som biträdande rektor på ESS-gymnasiet i Stockholm. Den skolan som vänder sig till elever

med särskilda behov, ofta med psykosocial problematik i botten. – Jag såg en annons med en tydlig kravspecifikation. Det var då jag kom i kontakt med Utbildningsförvaltningens ambitiösa baskunskapsutbildning för nya skolledare men också med den noggranna rekryteringsprocess som finns i Stockholm. Det var många intervjuer med flera personer inblandade, det var tester av olika slag, personlighetstest och intelligenstest. Ja, jag blev faktiskt överraskad att jag hade så höga poäng. Jag tänkte att jag kanske inte är så dum ändå.

Självkänsla Liz skrattar när hon berättar och erkänner att resultatet på intelligenstestet nog betydde en del för hennes självkänsla. Just självkänsla, tro på sig själv, tro på framtiden och tro på sin egen förmåga och möjlighet att påverka, är också något som hon ser som både sin och skolans viktigaste uppgift att förmedla till sina elever. Något som Liz också gärna vill förmedla är glädjen och tillfredsställelsen att inhämta ny kunskap. Parallellt med alla sina jobb, även under tiden

Skolan där det aldrig är ”fel” att gissa I Bandhagens skola lär man sig att labore- en hypotes. Jag tror att… stavar de med hjälp av sin lärara redan i förskolan. Sedan tre år tillbaka rinna. De har tilldelats en skål med vatten och en lerklump. lerklumpen att sjunka eller inte? Det visar sig att präglas undervisningen i skolans från för- Kommer den sjunker. Men, får barnen lära sig efter att ha provat skoleklass till och med årskurs 6 av pro- olika knep, om man formar leran så att den blir som en jektet NTA – Naturvetenskap och Teknik liten balja, ja då flyter den. för Alla. – det här handlar i grunden om en pe- Unik skola dagogisk metod, berättar Gunilla Olsson Bandhagens skola är unik så till vida att det är den enda skolan i landet där all personal är utbildade i NTA-prorektor på skolan. vilket även inkluderar fritidspersonalen. NTA – Barnen lär sig att tänka hypotetiskt grammet drivs av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga och att det aldrig är ”fel” att inte gissa rätt Ingenjörsvetenskapsakademin och syftar till att göra lä, säger hon. randet tillgängligare och mer spännande för eleverna. I klassrummet står 15 små sjuåringar och trängs runt sin lärarinna Ida. Hon har placerat en skål med vatten på ett runt bord. I skålen ligger en plastsked och guppar tillsammans med en pingisboll. Nu häller hon pizzakrydda över skålen. Barnen trängs för att se om örtflaken flyter eller ej. Vissa har gissat ja, andra nej. – Vad händer om jag häller en droppe diskmedel i skålen? frågar Ida Kravos. – Det blir bubbligt och vitt, svarar en liten pojke. – Jag tror att kryddan kommer att sjunka, säger en annan liten flicka. Ida häller i en droppe och vips flyger all pizzakrydda ut i kanterna på skålen. Det går ett sus genom publiken. Ida frågar vad som kan ha hänt och tillslut är det någon som listar ut att diskmedlet har förstört ytspänningen i vattnet. Senare får var och en ett papper på vilket de formulerar

– Det här är en pedagogisk metod som lika mycket fungerar språk- och begreppsutvecklande, säger rektorn Gunilla Olsson.Man behöver inte vara NO-lärare för att utbildas i NTA, berättar hon vidare. Det är det som är själva poängen med programmet. Rent praktiskt går det till så att inför varje delmoment i NTA som spänner över allt från till exempel ”flyta eller sjunka”, ”fjärilars liv”, ”balansera och väga” till ”mäta tid” måste varje lärare följa en dagslång På Bandhagens skola får barnen lära sig nya saker kurs. Med sig tillbaka får de en låda full med experiment- genom att prova sig fram metodiskt. utrustning som de sedan använder i sin undervisning. – Det bästa är att man lär sig nya saker själv, säger Bandhagens skola gör dessutom en gemensam fortbild- Maria. ningssatsning där all personal kommer att delta. Idén bakom NTA som ursprungligen kommer från USA har börjat få genomslagskraft i hela landet och på fler Bra upplägg och fler ställen utbildas grundskolelärare i NTA. Maria Winnberg och Mia Lagerhem som båda jobbar – Projektet är väldigt uppskattat av både lärare och som lärare på Bandhagens skola känner sig väldigt nöjda föräldrar. Och eleverna, de älskar det! Säger rektorn med med upplägget. ett leende.

BANDHAGENS SKOLA 1 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

För mer information: www.bandhagensskola.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

kunskap som dagmamma, har hon studerat i mer eller mindre omfattning. Bara för att det är så enormt roligt, som hon uttrycker saken.

Bottna i sig själv – Visst, det var tufft att läsa in rektorsutbildningen samtidigt som jag jobbade, men det var på samma gång så otroligt stimulerande och personlighetsutvecklande. Vi fick i diskussioner testa oss i gruppen hur vi ställde oss till olika problem hämtade från verkligen. Det gjorde att jag blev trygg i mig själv och mina värderingar. – Det är viktigt att man som ledare bottnar i sig själv, poängterar Liz, som också berättar om möjligheten hon fick att tillgodogöra sig 20 poäng från rektorsutbildningen och därmed kunde läsa vidare på lärarhögskolans Mastersutbildning på centrum för utbildningsledning. En som hon beskriver som oerhört bra, utvecklande och rolig utbildning. Fördjupad teoribildning kanske inte låter så kul men är faktiskt mycket användbar i det dagliga arbetet, försäkrar Liz, inte minst när det gäller

TILLSAMMANS. Liz Berg tillsammans med utgångseleverna vid Kärrtorps gymnasium.

att driva utvecklingsarbetet. Just det som hon menar är det allra roligaste med att vara rektor.

Tillsammans – Det är oerhört stimulerande att träffa eleverna, höra vad de tycker och känner, och tillsammans med dem och den här skolans engagerade och klarsynta personal utveckla och

förbättra verksamheten. ”Den här skolan” är Kärrtorps gymnasium där Liz är rektor sedan i våras. Hon kände väl till skolan och visste att det skulle bli en ledig tjänst där, i den som hon beskriver som en av Stockholms allra trevligaste och bästa skolor. – Men det var den långt innan jag kom dit, betonar hon och skrattar. PER-ÅKE HULTBERG

FöRBÄTTRA. – Det är oerhört stimulerande att träffa eleverna, höra vad de tycker och känner, och tillsammans med dem, och den här skolans engagerade och klarsynta personal, utveckla och förbättra verksamheten.

”Jag elsgar den her skolan” Södermalmsskolan är något så unikt som en oas av trivsel, trygghet och utveckling, mitt i en storstad. Här kombineras starkt tilltro till både elever och personal med ett helhetsperspektiv där sociala kompetenser och god hälsa är lika viktigt som kunskaper. Av barn och ungdomar får man oftast höra den oförställda sanningen, så den som vill veta hur det står till på Södermalmsskolan gör därför klokt i att prata med några elever. – Den här skolan är bra, den är lagom stor och alla känner till alla. Lärarna litar på eleverna och det känns som en trygg miljö, berättar Nina Fowler, 16 år. Alva Jacobsson, har uttryckt sina känslor i skrift: ”Jag elsgar den her skolan”, skrev hon med en sexårings direkta och oförställda koppling mellan hand och hjärta. Ute på gården, två år senare, griper hon tag i två kompisar, kramar dem hårt och upprepar: – Det här är världens bästa skola, det är bara så, det ser du väl själv!

Särskola och grundskola tillsammans Elisabeth Ahrencrantz, tf rektor, säger att pulsen stiger lite extra när barn och ungdomar recenserar Södermalmsskolan: – Det de säger är ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt, att vi skapar en bra och trygg

Rebecca Lundberg, Alva Jacobsson och Julia Nyström på skolgården vid Gamla Maria.

En bra, trygg, lagom stor skola där ingen försvinner in i anonymitet och där lärarna litar på eleverna. Det tycker Axel Brännström, Mikaela Baum, Nina Fowler, Erland Edberg och Jonathan Nilsson.

skola – för alla barn. Här arbetar grundskola och särskola tillsammans, Södermalmsskolan är en av få skolor som har särskoleverksamhet från förskoleklass till klass 10. Helhetsperspektiv är ett ledord som driver verksamheten framåt. Kompetent, behörig personal med stark lust att utvecklas är ett centralt inslag. Höga förväntningar i kombination med tilltro är en del av skolans själ. – Vi tror på allas möjligheter och förmågor. Prestatio-

SÖDERMALMSSKOLAN

För mer information: www.sodermalmsskolan.stockholm.se

ner, trivsel och välbefinnande ökar genom att alla känner sig trodda om att klara arbetsuppgifter. Gott lärandeklimat skapar vi genom att bygga på elevens inneboende resurser och stärka självbilden, säger Elisabeth Ahrencrantz.

SödERMALMSSkOLAN:

Ur Skolverkets rapport 2006:

• • • •

• Undervisning och arbetssätt är allsidiga och varierade. • Alla lärare har adekvat utbildning. • Eleverna har inflytande över verksamheten. • Skolans ledning fungerar mycket bra.

650 elever. 120 medarbetare. Grundskola år F-9. Små undervisningsgrupper. • Särskola år F-10.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• LEONARdO Da Vinci uppfann saxen.

• I SVERIGE har vi över 2 250 myggarter, men endast ett tretiotal är blodsugare.

ANNONS

• I VÄRLdEN talas just exakt nu 6 912 språk

DRÖM eTwinning

eTwinning är ett eLearningprogram inom EU. Målet att gynna skolsamarbete i Europa med användning av informations- och kommunikationsteknik. Stöd, verktyg och tjänster finns för att göra det lätt att bilda korteller långsiktiga samarbeten inom alla ämnesområden. Ett eTwinningsamarbete kan vara mellan två eller flera klasser, lärare, skolor eller skolledare och kan påbörjas när som helst under läsåret. Deltagarna bestämmer hur långt projektet ska vara. Läs mer på: www.etwinning. net Lyssna på sångerna och se musikvideon på: www.elinsborgsskolan.stockholm.se Resultaten av samarbetet presenteras på skolornas webbsidor.

fra

GLAd ELEV. Pontus Lindén är 19 år och går sitt fjärde år på S:t Eriks gymnasium. Och varje år har han känt sig glad över att var här, berättar han.

LYSSNAR IN. Varje månad träffar Eva Jugas, biträdande rektor, eleverna

för att höra vad de tycker om undervisningen. Många viljor och önskemål ska tillgodoses.

18 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

gymnAsiesärskolAn är inrymd i St: Eriks gymnasieskola och fungerar som vilken gymnasieskola som helst. På dagens schema står idrott och hälsa, datakunskap och musik. Pontus Lindén är en av fem elever i klass V3. Hans favoritämne är musik och han drömmer om att bli programledare på tv.

rare framför datorn, med ett par elever tätt intill sig. Tillsammans tittar de på bilder från fredagens dans, då elever och personal åkte till Fryshuset för att dansa. Varje fredag klockan tolv har de sällskapsdans, ett mycket populärt inslag i schemat.

Glad över skolan

ymnasiesärskolan har samma läroplan som vanliga gymnasieskolor, det är kursplanen som ser lite annorlunda ut. I Pontus Lindéns klass går fem elever och läser det individuella programmet ”verksamhetsträning”, en utbildning på fyra år. Man kan även läsa inriktningen ”yrkesträning” och det är ungdomarnas handikapp och kognitiva utveckling som avgör programval. Fem basämnen ingår i kursplanen för verksamhetsträning: estetisk verksamhet, idrott och hälsa, kommunikation och socialt samspel samt vardagliga aktiviteter. Under ämnet ”vardagliga aktiviteter” ingår till exempel upptäckt av

närmiljö, besök på museum och annat som stimulerar och ger ungdomarna nya erfarenheter.

Får hjälp När vi kommer på besök klockan elva en måndag förmiddag har klassen lunchrast. Lukten av skolmat letar sig ut i korridoren. Pontus och hans vänner får hjälp med maten av varsin elevassistent, som finns vid deras sida större delen av dagen. – Det får ta tid när vi äter, säger Monica Carlstedt, klasslärare i V3. Vi väntar utanför på att ungdomarna ska få avsluta lunchen i lugn och ro. I ett klassrum snett emot sitter en lä-

Så är lunchen avklarad och vi får en pratstund med Pontus och hans klasslärare. Det är roligt att bli intervjuad, tycker Pontus, och nästan ännu roligare att bli fotograferad. Han är nitton år och går sitt fjärde år på skolan. Och varje år har han känt sig glad över att var här, berättar han. – När du kom först hit var vi så försiktiga, säger Monica och ler mot Pontus. Det är så roligt att få följa elevernas utveckling, få etablera en kontakt med dem och bidra till att utveckla deras kapacitet. Att vara lärare på särskolan innebär utöver undervisningen att sköta kontakten med ungdomarnas habiliteringsteam. Det

• HYPERNERVAUkUSTISkAdIAFRAGMAVIBRATIONER är ett annat ord för vanlig hicka.

FOTON: LUBBE GARELL

Pontus MMAR om amtiden blir många samtal med arbetsterapeuter och sjukgymnaster, fortsätter hon.

Favoritämnen Musik och data hör till Pontus favoritämnen. Det här året har han skrivit ett arbete om dansbandet Vikingarna och läst om olika musikstilar. – Punk, hårdrock och opera räknar han upp. Han har även gjort en egen film, men det var svårt, tycker han. Helst av allt vill han göra musik och vara med i tv, kanske bli programledare… Snart är det dags för eftermiddagslektionen med dataundervisning härnäst. Just nu arbetar man med temat Gustav Vasa. Man letar bilder, läser och fördjupar sig i ämnet. Nästa vecka besöker man Vasamuseet, något som Pontus ser fram emot med spänning.

Vara lyhörd Eva Jugas är biträdande rektor och har många års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Hon pratar om att utmana eleverna men samtidigt respektera deras

val, lyhördheten är oerhört viktig i deras arbete. Varje månad träffar därför Eva eleverna för att höra vad de tycker om undervisningen. Många viljor och önskemål ska efterlevas. – De är ju tonåringar vi arbetar med, tonåringar med sina egna förutsättningar, avslutar Eva Jugas. EMILIE JOSEPHSON

S:T ERIkS GYMNASIUM S:t Eriks gymnasium erbjuder utbildning inom sex olika nationella program och har dessutom en gymnasiesärskola och yrkesinriktad vuxenutbildning.

Gymnasieprogram man kan söka på

S:t Eriks gymnasium är El- Hantverks-, Estetiska-, Individuella-, Natur- och Teknikprogrammet.

Nytt är att hantverksprogrammet

Skrädderi-Mode-Design och Florist flyttar till S:t Eriks gymnasium HT-2008.

I dag finns det möjlighet att studera

öppna dörrars skolpolitik och ett rikt kontaktnät

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad FOTON: ISTOCKPHOTO

ANNONS

100 10 % t 0% Ny ecke tal tek nsp nik råk

Nya Broskolan -en skola för alla-

ÖPPET HUS 10/1 & 14/2 16.30-19.30 Långbro Park Hus 06, Älvsjö. VÄLKOMMEN! www.nyabroskolan.se

<KK C@K<K C8E; 9<?{M<I JKFI8 BLEJB8G<I

M cbfdd\e k`cc C iXieXj I`bj] iYle[ ` JkfZb_fcd C iXieXj I`bj] iYle[ i [\k \e[X ]XZb] iYle[\k jfd \eYXik fi^Xe`j\iXi Y\_ i`^X c iXi\ fZ_ jkl[`\$ fZ_ pib\jm ^c\[Xi\% ;l jfd i c iXi\ \cc\i jkl[`\$ fZ_ pib\jm ^$ c\[Xi\ ` JkfZb_fcdj jkX[ i m cbfdd\e Xkk Yc` d\[c\d ` C iXieXj I`bj] iYle[ JkfZb_fcd% M` _a cg\i d\[c\ddXi d\[ ]i ^fi fd Xe$ jk cceè^jm`ccbfi# ^\i è]fidXk`fe fZ_ blij\i jXdk jk [ ` ]XZbc`^X ]i ^fi% G m i _\dj`[X Ôeej dpZb\k dXkepkk`^k% ; i bXe [l ] jmXi g mXec`^X ]i ^fi fd k`cc \o\dg\c c e fZ_ XiY\kjk`[% ;l bXe fZbj c jX fd j [Xek jfd i Xbkl\cck ] i c iXieX fZ_ jkl[`\$ fZ_ pib\jm ^c\[XieX ` JkfZb_fcdj jkX[ ` m i d\[c\djk`[eè^ 9 ebgi\jj\e% Æ 8ccX m` jfd _Xi ] ikif\e[\lgg[iX^ èfd C iXieXj I`bj] iYle[ ` JkfZb_fcd i ]fik]X$ iXe[\ c iXi\# _Xi c iXic e fZ_ le[\im`jXi g

fc`bX jbfcfi% ;\k ^\i fjj [\ Y jkX ] ilkj kk$ eè^XieX Xkk ^\ YiX j\im`Z\% M` m\k mX[ [\k èe\Y i Xkk XiY\kX ` jbfcXe# j ^\i C`jY\k_ N ccY\i^# fi[] iXe[\ ] i C iXieXj I`bj] i$ Yle[ ` JkfZb_fcdj jkX[% M` ^\i kip^^_\k ] i [\e \ejb`c[\ ` jè Xejk cceè^ fZ_ g XiY\kjgcXkj\e ^\i i [ fZ_ jk [ è] i Xejk cceè^ fZ_ c e\] i_Xe[cè^ _Xi \kk Yi\kk lkYl[ Xm d\[c\dj ] id e\i fZ_ i kk`^_\k\i Xejclk\i èk\ jbfcc\[Xi\ C iXieXj I`bj] iYle[ Æ \kk XbX[\d`b\i ] iYle[ èfd JXZf%

C j d\i nnn%ci$jk_cd%X%j\ nnn%ci%j\&Yc`d\[c\d

trä- och möbelteknik eller hudvård inom ramen för yrkesinriktad vuxenutbildning.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Foto: JEANETTE HÄGGLUND

ANNONS

Den lilla skolan med det stora nätverket Vill du kunna studera på engelsktalande universitet världen över? Tycker du att engelska och IT är viktigt? Då kan International IT College of Sweden vara något för dig. Är du dessutom intresserad av en karriär i Sverige eller utomlands, ska du definitivt överväga att söka dig hit, säger läraren Alper Yilmaz. – Vi vill erbjuda en utbildning som motsvarar samhällets behov, det vill säga högutbildade personer som behärskar IT och engelska väl. Vi är övertygade om att den kompetensen alltid kommer att efterfrågas inom många olika branscher - i Sverige men även utomlands.

Engelska och svenska Innanför skolporten surras det både på engelska och svenska och konversationen går lekande lätt. Det beror på att International IT College of Sweden är en tvåspråkig skola där alla elever, oavsett vilket program de valt, har lektioner på båda språken. Rektor Parviz Kamjou förtydligar: – För att så många dörrar som möjligt ska stå öppna för våra elever när de är färdigutbildade är det viktigt att både svenska och engelska står på schemat. Och, att lärarna har kompetens att lära ut på hög nivå. Det gäller förstås för samtliga ämnen. I början av höstterminen får alla förstaårselever genomgå diagnostiska prov i engelska, svenska och matematik. Därefter blir de placerade i nivåindelade grupper. De som har mycket goda förkunskaper i engelska får läsa

E-post: info@initcollege.com Webb: www.initcollege.com

20 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

både kurs A och B under första året medan de andra läser i normal studietakt, dvs kurs A första året och kurs B andra året. Detsamma gäller matematik. Alla ska läsa engelska till och med C-nivå och dessutom erbjuder skolan D-nivån som ger 50 poäng och möjlighet att certifiera sig inom Cambridge Advanced English. Med ett sådant diplom kan eleverna söka till hö-

”Genom skolans stora kontaktnät finns även möjlighet till praktik och kurser i t ex Storbritannien eller på Malta.” gre studier på samma villkor som inhemska studenter i de flesta engelsktalande länder. Förra året var det dessutom ett antal elever som läste Engelska E, en 200-poängskurs som avslutades med examinationen Cambridge Proficiency in English. Alla klarade provet. Flera av eleverna från tidigare års avgångsklasser har nu gått vidare till studier eller arbete i England och USA.

Praktik utomlands – Genom skolans stora kontaktnät finns även möjlighet till praktik och kurser i t ex Storbritannien eller på Malta, lägger Alper Yilmaz till. Gruppindelningen första året innebär en social fördel, eftersom gränserna suddas ut och eleverna blandas och läser tillsammans oavsett vilket program de har valt. – Det bryter upp den programindelning som är så

vanlig på många gymnasier, säger svensklärare Marie Banebro.

Genomtänkt profil Eleverna håller med och är rörande överens om att utbildningen på den lilla skolan med de många kontakterna har en genomtänkt profil som kommer att ta dem långt. Oscar Hägglund inflikar: – Det som också är suveränt med skolan är den flexibilitet som erbjuds och som tillåter oss att välja kurser utanför vårt programval. Tack vare detta kan jag kombinera det tekniska programmet med intressanta kurser på medieprogrammet och nå mitt drömmål - att bli speldesigner utomlands.

International IT College of Sweden :

är en fristående skola som finns i både Stockholm och Göteborg. Skolan har riksintagning och erbjuder följande nationella program: • Elprogrammet • Specialutformat med inriktning datorteknik med profilering • Medieprogrammet • Specialutformat med inriktning medieproduktion med profilering • Webbdesign, musik, film studioproduktion • Naturvetenskapsprogrammet • Specialutformat med inriktning matematik och datavetenskap med profilering • Samhällsvetenskapsprogrammet • Specialutformat med inriktning internationell ekonomi med profilering • Teknikprogrammet • Specialutformat med inriktning datorteknik med profilering

Stockholm: Besöksadress: Crafoords väg 20, 113 24 Sthlm. Postadress: Box 12302, 102 28 Stockholm. Telefon 08-704 22 15

Göteborg: Besöksadress: Elof Lindälvs Gata 13, 414 55 Göteborg. Postadress: Box 5387, 402 28 Göteborg. Telefon 031-15 76 50

ÖPPET HUS: Onsdag 23 januari kl 17.30-19.30 Tisdag 5 februari kl 18-20

ÖPPET HUS: Tisdag 4 december kl 17.30-19.30 Tisdag 22 januari kl 17.30-19.30

Fotbollsklassen i år 7 har träning. Bildtext: Linnea Zallin vid målet.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

FOTON: LUBBE GARELL

Fotboll på hög nivå

I Gubbängshallen rusar spelare målmedvetet i Hammarbys gröna och vita färger fram över golvet. Tränare ropar. det dribblas och nickas både lustfyllt och koncentrerat. Fotbollsklassen i skolår sju i Gubbängsskolan har fotbollsträning.

baseras på teknikövningar, spelförståelse, kost- och hälsorådgivning samt domarutbildning. En av tränarna är Hammarbylegenden Kenta Ohlsson, som ju både har spelat länge i Hammarbys A-lag och varit tränare för dem. Tränare sedan lång tid är även Per Johansson, som tycker att träningarna också är en social plattform.

För skolår sju till nio erbjuder Gubbängsskolan en fotbollsprofil. Den leds genom ett samarbete mellan skolan och Hammarby Akademi. Dels finns fotbollsklasser att söka till genom intervjuformulär och provspelning, dels kan elever i vanliga klasser välja fotboll som elevens val. Nivån på träningen i Gubbängsskolan är hög. Den

– Det ska vara ordning och reda men samtidigt glädje. Vi tränare får en nära relation med alla eftersom vi utvecklar varje enskild spelare. Och att träningen för tjejer och killar är gemensam fungerar hur bra som helst. Det enda man kan önska, är att fler tjejer söker hit, säger Per Johansson.

Enskild utveckling

GUBBÄNGSSKOLAN

För mer information: www.gubbangsskolan.stockholm.se

Grundtanken med fotbollsprofilen är inte att skära ned på den ordinarie undervisningen, utan snarare att den tidsmässigt ska kunna förenas med fotbollen. – Skolan ger läxhjälp och mellis inför eftermiddagsträningarna, så att eleverna slipper åka hem emellan, säger Per Johansson. – Man får mer vilja och presterar bättre i alla ämnen om man vet att man ska ha kul senare på dagen, säger Linnea Zallin, en av spelarna i Gubbängshallen.

GUBBÄNGSSkOLAN: 700 elever från förskoleklass till skolår 9. - Förutom fotbollsprofil har skolan också en dramaprofil och en internationell profil. - Skolan har Gubbänglar – kamratstödjare i år 6 och 9. - Skolbyggnaden är den ranchlika tidigare bondgården Gubbängens gård. - Utomhusaktivitet lockar med det stora Gubbängsfältet intill.

NU pRESENTERAR vI 2008 åRS KY-UTbILDNINgAR.

Dags för en ny karriär! 7 januari 2008 är sista chansen att söka till vår nya utbildning butiksledning 60p som startar 4 februari 2008. kY-utbildningar med start höstterminen 2008, sök senast 5 maj • Apotekstekniker 60p • Hotel MAnAgeMent 80p • Hotellreception & konferens 40p • redovisningskonsult 80p • resor & turisM 80p alla utbildningar är avgiftsfria och berättigar till csn

Kvalificerade yrKesuTbildningar FRANS SCHARTAUS HANDELSINSTITUT | Telefon 08-508 402 00 | www.schartau.se EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

VÄRLDENS MEST

innovativa lärare finns i Stockholms stad nAturbrukslärAren birgittA kAjler vid Spånga gymnasium har utsetts till världens mest innovativa lärare. Vid Innovative Teachers Forum i Helsingfors vann hon med projektet ”Biodiversity”. det är ett samarbete där elever i Sverige och Madagaskar med informationsteknikens hjälp får lära sig mer om Madagaskars unika flora och fauna och om biologisk mångfald. Bakom det prestigefyllda priset står Microsoft och Unesco.

irgitta Kajler undervisar i djursjukvård på Spånga gymnasium, där man har en egen djurpark med både regnskogsrum och tropiskt terrarium. Med hjälp av webbkameror, projektorer, interaktiva skrivtavlor och mobiltelefoner har Birgitta och hennes elever en tät kontakt med vänskolan utanför Ambalavao på södra Madagaskar. Och utbytet handlar inte bara om djur och natur. – Jag och mina kolleger ser fram emot att kunna ha ”världslektioner” i skolan. Vi kan till exempel ha kontakt med en webbkameraförsedd djurskö-

tare i Sydafrika eller en politiker på Sri Lanka som talar direkt med eleverna. Och när mina elever är ute på praktik får de en webbkamera med sig och kan redovisa för klasskompisarna via smartboard i stället för skriftligt efteråt. Det krävs inte så mycket utrustning som man skulle kunna tro.

Omvärld – För mig handlar alltsammans om att öka förståelsen för vår omvärld. Det är det vi ska använda tekniken till. Eleverna behöver få en inre medvetenhet om hur de ska agera som sam-

hälls- och världsmedborgare. Empati och medmänsklighet är lika viktigt som att kunna räkna upp WEBBASERAd ödLA. På Spånga gymnasium har man en egen djurpark med både regnskogsrum artnamn och tropiskt terrarium. Med hjälp av webbkameror, projektorer, interaktiva skrivtavlor och mobiltelefoner på latin. har Birgitta och hennes elever en tät kontakt med vänskolan utanför Ambalavao på södra Madagaskar. Innovative Teachers Forum är en del av om informations- och kommuni- och information samt dela med sig Microsofts initiativ Partnerskap i kationsteknik. En del av initiativet av sin kunskap till kollegor runtom lärande som syftar till att hjälpa är det Innovativa Lärarnätverket, i världen. lärare att ge sina elever kunskaper en webbplats där lärare kan få tips

ELEVSKRIVBORDET - ett hjälpmedelskoncept

FOTO: NORDIC PHOTOS

AllA bArn hAr rätt att gå i skolan och att få den hjälp och det stöd de behöver, men en del får inte den möjligheten på grund av för stora klasser, för få lärare och för dåliga hjälpprogram.

HJÄLPMEdEL. Elevskrivbordet finns till just för att hjälpa elever som behöver lite extra hjälp med planering, rättstavning och läsförståelse.

örändringar och hjälp för en elev behöver inte vara enorma mirakelmedel. Det kan vara så enkelt som att eleven behöver en sax för vänsterhänta, ett speciellt tangentbord eller extra hjälp med rättstavning, läsförståelse och planering av studierna. IT-stödet Elevskrivbordet finns till

just för att hjälpa elever som behöver lite extra hjälp med det sistnämnda, det vill säga planering, rättstavning och läsförståelse. Elevskrivbordet är ett helt koncept, som med hjälp av enskilda möten, utbildning av eventuella programvaror och uppföljning av studierna hjälper eleverna till en mer strukturerad studiemiljö och en bättre planerad vardag.

Olika programvaror De programvaror som ingår i Elevskrivbordet är bland annat rättstavning, ordlistor och uppläsning, som alla är samlade på en och samma server. Detta gör att eleven med hjälp av en dator med internetuppkoppling kan komma åt programvarorna i och

utanför skolan, vilket underlättar genomförandet av både lektionsuppgifterna och läxläsningen. Genom att dessutom hålla uppsikt över antalet inloggningar hos varje elev på Elevskrivbordets server kan personalen snabbt se hur studierna går och enkelt ringa upp eleven om studierna avtar eller problem uppstår. Elevskrivbordet riktar sig främst till barn och unga med läs- och skrivsvårigheter samt problem med planering och struktur. Till en början var det endast gymnasie- och komvuxelever i Stockholms stad som hade tillgång till programmen och hjälpen, men nu får även grundskolan och särskolan i detta område rätt att använda hjälpmedlet.

The Tanto International School

A small, private school with a family atmosphere. We follow a 100% English/International Curriculum for children between 4 and 12 years old. Established for over 20 years and situated on Södermalm. High expectations both socially and academically. www.tantoschool.org EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

www.hjulstaskolan.se

ANNIKA PETTERSSON

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Visionen om ett Stockholm I VÄRLDSKLASS Innovativ & växande

Stockholms stad har tillsammans med ett ﬂertal aktörer i regionen under våren 2006 - våren 2007 arbetat med att ta fram en långsiktig och samlad vision för Stockholms utveckling och för en hållbar tillväxt i projektet ”Vision Stockholm 2030”. I visionen som antogs av kommunfullmäktige i Stockholms stad den 11 juni 2007, presenteras tre sammanhållande teman för stadens framtida utveckling och ett antal väsentliga karaktärsdrag som visar hur det är att bo, verka i och besöka Stockholm år 2030,Vision 2030.

År 2030 ska Stockholm vara navet i den växande Stockholm-Mälarregionen. Den internationella konkurrenskraften ska stärkas för att Stockholm ska bli den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen ska det finnas ett dynamiskt och innovativt näringsliv i världsklass, som framgångsrikt konkurrerar med varor och tjänster på den globala marknaden. Näringslivet ska präglas av starkt kunskapsbaserade verksamheter, hög innovationskraft och av unik samverkan med utbildning och forskning.

Medborgarnas Stockholm

Mångsidig & upplevelserik

Kista

Kista Science Park

ILLUSTRATIONER: ANDREAS SLÄTTNER

År 2030 ska Stockholm vara en mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass. I regionen ska det finnas ett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service, kultur och nöjen med stark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och tar tillvara allas potential. De unika stadsmiljöer som kombinerar storstadens puls med närheten till natur och vatten ska locka besökare från hela världen.

År 2030 ska Stockholm vara navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. I regionen ska det finnas obegränsade möjligheter för människor att resa, bo och mötas. Det ska också finnas en högklassig och kostnadseffektiv samhällsservice baserad på valfrihet och mångfald som ger stockholmarna unika möjligheter att välja mellan olika vårdoch omsorgsgivare och skolor.

Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket

Klara hotell och konferens Klara hotell

För mer information: www.stockholm.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

ARBETAR med avhopp

– Vi finns till för dem som inte har hittat en plats i gymnasieskolan, som kanske inte blivit placerade, varit obehöriga eller haft för dåliga betyg. Men vi är också till för dem som har hoppat av sina studier och är beredda att börja om på nytt, förklarar Ingrid Carlsson Florin, enhetschef på Gymnasieslussen i Stockholm.

ngrid Carlsson Florin har lärarbakgrund och lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar som har svårt att anpassa sig i den vanliga skolan. Hon berättar med stort engagemang om Gymnasieslussens nya uppdrag att med hjälp av Hanna, KIR och Walter leta rätt på de ungdomar mellan 16 och 20 år, som av en eller annan anledning inte pluggar och inte har slutbetyg. För att hitta dem samkörs några olika register. Först och främst Hanna, som är ett register med samtliga cirka 18 000 elever i Stockholms gymnasieskolor. Det registret körs mot kommunens invånarregister KIR och mot VHS, det vill säga Verket för Högskoleservice register. Där finns uppgifter om slutbetyg från gymnasiet. – På det här sättet hittar vi ett an-

tal ungdomar som läggs in i vårt eget register Valter, där vi just nu har cirka 2 350 namn, ungdomar som alltså inte studerar på gymnasiet och inte har slutbetyg.

handlar inte den här registreringen om att kontrollera och tvinga dessa ”studielösa” ungdomar, många med mer eller mindre skolproblematik i bagaget, tillbaka till skolbänken. – Nej, syftet är att ge service och information om möjligheterna att studera, att ge studie- och yrkesvägledning och att förmedla utbildningsplatser till alla som vill. Det handlar om att ge hjälp. Det måste helt enkelt finnas vägar att ta sig fram för alla ungdomar.

Registret Valter

Många svar

– Valter körs varje vecka och vi kan då konstatera att det hela tiden försvinner ett antal namn. Det är, förklarar hon, alla dem som under veckan blivit överåriga och de som studerar i andra kommuner. Så många som 2 500 Stockholmsungdomar studerar nämligen på andra håll runt om i landet, faktiskt i hela 90 kommuner, även om de flesta givetvis finns i kommunerna inom Stockholms län. De ungdomar som finns registrerade i Valter får sedan brev några gånger per år, senast var det drygt 2 000 brev med svarskuvert som skickades ut. Självklart

Mellan 25 och 30 procent svarar på utskicken och svaren är minst sagt skiftande. ”Jag pluggar visst, varför har ingen anmält det?” Det kan vara föräldrar som svarar, ”Nej, hon studerar utomlands” eller ”Vad i hela världen, är han inte registrerad som studerande?” eller ”Vad bra att ni frågar. Det kanske kan hjälpa igång henne”. Vid varje utskick är det också ett antal ungdomar eller deras föräldrar som hör av sig och vill boka tid för studievägledning och som vill hitta en utbildningsplats. – Det här arbetet känns oerhört

spännande samtidigt som det är frustrerande att vi inte kan hjälpa alla. Men vi har nu trots allt en chans att hjälpa fler ungdomar än tidigare.

Uppföljning – Hittills under hösten har vi hjälpt cirka 400 ungdomar, vilket är 200 fler än förra året. Det beror bland annat på att det nu finns en allmän medvetenhet ute i skolorna att vi har ett uppföljningsansvar. Det gör att många fler nu vänder sig direkt till oss för att få hjälp att hitta studieplatser åt elever

som hoppat av. – Den som inte svarar på våra brev lämnar vi uppgift om till den aktuella stadsdelen, som då kan följa upp det hela och som kanske redan har kontakt med just den här personen ifråga. Självklart reagerar vissa och undrar vad vi har med det att göra, om de studerar eller inte, och det får vi givetvis acceptera. Samtidigt måste vi försöka förklara att hela det här förfarandet handlar om vårt uppföljningsansvar och vår uppgift att erbjuda utbildning till alla. PER-ÅKE HULTBERG

En skola I Tiden På Östermalm ligger Gärdesskolorna, en grundskola som har skolgång från förskoleklass hela vägen upp till år 9. Närheten både till pulserande innerstad och den vidsträckta naturen i form av norra och södra Djurgården gör det här till en dynamisk mötesplats. – Vår profil, Rörelse och Hälsa, är ett viktigt inslag på våra skolor, berättar rektor Jörgen Rüdeberg. Det innebär att skolan satsar på utökad idrottsaktivitet men också på att våra elever får lära sig om hur kroppen fungerar och hur man ska äta för att må bra till exempel.

Tillgodoser elevers intressen

På Gärdesskolorna är man mån om att tillgodose varje elevs intresse och att hjälpa dem att nå målen i läroplanen. På Gärdesskolan kan eleverna välja mellan fyra inrikt-

Gärdesskolan tillsammans med Olaus Petri- skolan och Hjorthagens skola bildar tillsammans Gärdesskolorna. Här är man mån om att lyssna på den enskilde eleven. Goda studieresultat, moderna pedagogiska lösningar som satsningen på bland annat IT i undervisningen har bidragit till skolornas goda rykte. – Vi får många studiebesök från andra skolor som vill lära av oss, säger rektor Jörgen Rüdeberg

ningar då de kommer till år 7. Matte/No, internationell -eller praktisk /estetisk inriktning samt friluftsliv. Inriktningen utgör grunden för hur elevens schema kommer att se ut. Den gamla klassföreståndaren har ersatts av en så kallad mentor som har hand om mindre grupper av elever. Även i år 4-6 kan man välja inriktningar, men då i lite mindre omfattning och inom klassens ram. – För oss är det viktigt att skolan tillgodoser elevers intressen snarare än att stöpa alla i samma form, tillägger Jörgen Rüdeberg. Därför har vi också satsat mycket på vårt Resurscentrum för barn i behov av särskilt stöd. Här arbetar vi medvetet med att stödja varje elev men samtidigt att i mesta möjliga mån integrera dem i vanlig undervisning utifrån vars och ens förutsättningar. De studiebegåvade

GÄRDESSKOLORNA 24 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

eleverna läser redan i år 9 A-kurserna i matematik och engelska på Östra Real.

Det moderna klassrummet Gärdesskolan har också fått agera pilotskola i staden för en stor satsning på tekniska IT-lösningar i undervisningen och i kommunikationen med hemmen. Detta innebär mer precist att skolans klassrum i taket förses med storbildsprojektorer, som enkelt kan kopplas till en dator. Läraren kan på så sätt förbereda sin undervisning hemma på sin lap-top. Nästa dag är det bara att koppla upp datorn och köra. – Klassen kan t ex kolla nyheterna via nätet på stor bildskärm, säger Johan Ekstrand som är drivande bakom projektet. Eleverna redovisar med hjälp av power-pointpresentationer för kamraterna och så vidare.

Litteratursatsning På Gärdesskolorna har man också gjort en medveten litteratursatsning med fokus på läsning. Flera års toppnoteringar i Stockholm Stad vad avser skolresultaten talar sitt tydliga språk. – När Skolverkets inspektör vad här i våras fick vi väldigt fin feed-back säger en stolt Jörgen Rüdeberg. Inspektören avslutade sin muntliga dragning med att säga att om han hade haft barn i skolålder hade han gärna valt att sätta dem i Gärdesskolorna!

För mer information: www.ostermalmsskolor.stockholm.se/gardesskolan Välkommen på Öppet Hus lördagen den 26 januari 10-14!

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

- ÄNTLIGEN

kan mamma vara stolt över mig! INFORMATION. – Syftet är att ge service och information om

möjligheterna att studera, att ge studie- och yrkesvägledning och att förmedla utbildningsplatser till alla som vill, betonar Ingrid Carlsson Florin, enhetschef på Gymnasieslussen.

UR SKOLLAGEN

de hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som ännu inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.

Kommentar: Uppföljningsansvaret har funnits i många år men har fungerat otillfredsställande. Det som nu hänt är att Skolverket tagit över tillsynen att kommunerna gör vad som åläggs dem. Det vill säga att erbjuda ungdomarna sysselsättning. Stockholms stad har tagit ett politiskt beslut att det innebär skolgång. Det handlar alltså om en skärpning av en lag som redan finns.

Gymnasieslussens NYA slussplatser Att hitta studieplatser i början på läsåret är ofta inte så svårt. Men vad gör man när en tjej eller kille hör av sig och vill börja plugga i november-december? Det är här som Gymnasieslussens nya slussplatser kommer in i bilden.

ymnasieslussen har givetvis kontakt med samtliga gymnasieskolor i Stockholm. Dessutom erbjuds nu kontinuerlig intagning under pågående termin. Just handlar det om 117 så kallade slussplatser som har bokats i sju olika skolor, fyra kommunala och tre fristående. Platserna är skräddarsydda för elever som vill göra en nystart.

Skolorna är Debut i Farsta, ESS-gymnasiet på Söder, Flex på Fryshuset, Stadsmissionens skola i Liljeholmen, Hantverksakademin i Blåsut, Bernadottegymnasiet på Söder och Salut på Tensta gymnasium. Slussplatserna är en bra början men behoven är betydligt större än dessa 117 platser. Önskemålet från Gymnasieslussen är framförallt att få fler IV-platser men också att få mer att välja för de elever som vill ha en praktisk utbildning. Där råder en stor brist i dag. Fotnot: IV – Individuella program - är till för elever som lämnat grundskolan utan godkänt i svenska/svenska som andraspråk, matematik eller engelska. IV utformas både som en ettårig PREP – preparandkursen som eleverna läser för grundläggande behörighet under ett år - eller som en PRIV – en programinriktad IV på 1 – 3 år.

GYMNASIESLUSSEN VÄNDER SIG TILL DIG: • Som är 16-19 år. • Som inte har hittat en plats i gymnasieskolan • Som inte funnit en utbildning du är intresserad av eller har avbrutit en pågående utbildning • Som är under 20 år som söker dispens för komvuxstudier.

Foto: JENNY HÖRBERG

Kap 1 Allmänna föreskrifter Information om icke skolpliktiga ungdomar § 18 En hemkommun skall löpan-

KOM TILLBAKA. – Ja, när jag nu fick chansen att göra det jag borde ha gjort långt tidigare så pluggade jag, kom i tid och skötte mig. Jag tror att jag under halvåret på Salut bara var borta två dagar, säger Patrik Norström.

Patrik Norström bor på Södermalm. Han studerar på Tensta gymnasium där han går första året på det nationella programmet natur med forskarinriktning. Han gillar skolan, kompisarna och att studera. Ingen kan ana att den här välartade och studiemotiverade grabben, nu 18 år gammal och två år äldre än sina klasskamrater, varit en notorisk storskolkare.

-J

ag skäms när jag tänker på det. Jag var inget problembarn och vet egentligen inte hur jag tänkte och hur det hela började. Jag var väl sjuk och tyckte att det var skönt att vara hemma och sedan bara fortsatte det. Jag brydde mig inte. Jag var ung och dum, säger Patrik Norström när han försöker förklara hur det kom sig att han började skolka i slutet på årskurs 6. Efter en uppryckning i sjuan blev det snart samma visa igen och i nian var Patrik knappt i skolan över huvud taget. – Jag sov på dagarna och var uppe på nätterna. Gick och la mig klockan fem, hängde med kompisarna eller satt vid datorn.

Omotiverad – Jag var inte alls ute och krökade eller bråkade. Jag var bara omotiverad och lat. – Morsan kämpade verkligen för att få igång mig och gjorde så gott hon kunde. Men hon var ju tvungen att gå till jobbet och hade jag nyss gått och lagt mig så gick det ju inte för henne att få upp mig. – Lärarna försökte väl men uppenbarligen inte tillräckligt. De gav väl upp, men nu efteråt tycker jag att skolan kunde ha gjort mer. De skulle ha hämtat mig. Jag fick olika tillfällen och öppningar att skärpa mig. Jag hade

inga problem att hänga med i skolan, var jag bara där så gick det bra. Och de sa att om jag bara kom dit så skulle vi glömma det som varit och jag skulle få börja om på nytt. ”Är du bara här så får du godkänt”. Jag fick chanser men struntade i det. Du fick väl inget slutbetyg, så vad gjorde du? – Jag fortsatte som förut med lov varje dag. Jag tänkte att det är väl bara att ta ett skitjobb men lat som jag var så sökte jag inget. Jag fattade inte heller hur arbetsmarknaden fungerar, att ingen vill ha en outbildad grabb utan betyg från grundskolan. Jag tänkte att jag behövde disciplin och lumpen får säkert igång mig. Men inte ville de ha mig. Utan betyg kallades jag inte ens till mönstring. Jag hade fyllt 17 år när Navigatorcenter här på Södermalm ringde.

Fick hjälp – Jag var då så jävla uttråkad på att inte göra någonting så när de frågade om jag var intresserad av att få hjälp att lösa min situation var jag beredd. Javisst, självklart! Efter bara ett utvecklingssamtal sa de: ”Du verkar vara en Salutkille”. Samma vecka var jag där på studiebesök. Jag fastnade direkt. – Det var så otroligt uppfriskande att komma dit. Det var världens grej. Jag var skitglad. Det var så otroligt fint,

så hemtrevligt och trivsamt, en liten grupp i en liten miljö. Ju längre tiden gick desto gladare blev jag. ”Äntligen”, tänkte jag, ”nu gör jag verkligen något av mitt liv”.

Tillbaka Så skolkandet och slöandet var borta? – Ja, när jag nu fick chansen att göra det jag borde ha gjort långt tidigare så pluggade jag, kom i tid och skötte mig. Jag tror att jag under halvåret på Salut bara var borta två dagar. Vi var en sammansvetsad grupp, alla var motiverade, alla ville plugga och gå vidare i livet. Nu pluggar du på Tensta gymnasium. Inte på söder där du bor? – Salut tillhör Tensta gymnasiet så jag lärde känna skolan och gillade hela området och människorna där. Det är många nationaliteter, flera kulturer och en skön mångfald. Det gillar jag. Klassen är kul som fan, man skämtar och har skoj på ett helt annat sätt än i stan. De är underbara. Och studierna? – Jag är väldigt nöjd, visst det kan vara ganska svåra uppgifter men jag är där för att lära mig. Och jag vet hur tråkigt det är att vara hemma. Jag har varit sjuk ett par dagar, det är allt. Det känns att jag är på rätt väg. Äntligen kan mamma vara stolt och nöjd med sin son. PER-ÅKE HULTBERG

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

SALUT en officer som sAdlAde om, headhuntad av Utbildningsförvaltningen, fick uppdraget att skapa ett mirakel inom ramen för skollagen. Ungdomar som inte klarade den vanliga skolan, de flesta notoriska skolkare, behövde en alternativ skolmiljö. ”Se till att de blir fungerande samhällsmedborgare.”

et var för tre år sedan. Magnus Emilsson, som också är behörig lärare i fysik och matematik, hade efter tio år som yrkesmilitär påbörjat en rektorskarriär med att som biträdande rektor prova på olika arbetsuppgifter på Tensta Gymnasium. Personal från IV-Slussen, nuvarande Gymnasieslussen, uttryckte vid ett besök behov av slussplatser. Det blev startskottet till Salut, det som sedan dess är Magnus Emilssons skötebarn. Salut är ett fristående projekt inom Tensta Gymnasium, där ungdomar från hela Stockholm i åldern 16-19 år och som inte klarat grundskolans kunskapskrav, under ett år får hjälp att komma tillbaka, antingen till en vanlig gymnasieplats eller ut i arbetslivet.

TÄTT INPÅ. Magnus Emilsson

beskriver det hela som att leva i en u-båt, 20 ungdomar plus två lärare, hela tiden tätt inpå varandra, där det helt enkelt inte går att glida undan. De oundvikliga konflikterna måste bara lösas.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Stort engagemang Magnus berättar med stort engagemang om arbetet med ungdomarna. Inspirationen hämtade han bland annat från filmen Tolv fördömda män, där en amerikansk major un-

der andra världskriget får i uppdrag att träna ett dussin straffångar för en svår uppgift. – Det var framförallt tre saker som jag såg som avgörande för att vi skulle lyckas. Det första var avskildhet. Vi skaffade därför egna lokaler i ett nedlagt dagis någon kilometer från skolan. Det andra var att sätta upp tydliga mål, det tredje att lägga stort fokus på praktisk gruppdynamik, berättar han. Han beskriver det hela som att leva i en u-båt, 20 ungdomar plus två lärare, hela tiden tätt inpå varandra, där det helt enkelt inte går att glida undan. De oundvikliga konflikterna måste bara lösas.

Inget ”fritids” Ett annan viktig ingrediens var undervisningen. Det fick inte bli ett fritids. Nej, i den trygga, intima miljön fick ungdomarna hjälp och stöd av bästa tänkbara lärare, både vad gäller ämneskompetens och ledaregenskaper. I dag är Salut inne på år två, har 40 elever fördelade på två olika ställen, i Tensta och i Vällingby. Vad har du tagit med dig från militä-

ren? Disciplin och en tuff jargong? – Nej, inte alls. Höja rösten behöver man aldrig göra. Däremot gripa in i när det behövs, ibland handgripligt. Det jag tagit med från det militära är snarare det situationsanpassade ledarskapet, förståelsen att alltid vara ledare hela tiden i alla situationer. Att som ledare gå före, att vara den som bär fanan först över muren, att alltid finnas där för att inspirera och bygga upp. Det räcker inte med att lyssna. Du måste också entusiasmera, få eleverna att lyfta, att tro på sig själva och sina möjligheter. ”Du har oanade möjligheter, himlen är gränsen”.

Negativ självbild Magnus berättar att de här eleverna i stort sett bara fått höra negativa omdömen under sin skoltid. De har betraktats som hopplösa fall, och många gånger helt felaktigt stämplats som ”ADHD- eller Damp-ungar”, i föräldrars, skolans och myndigheters iver att hitta förklaringar till problemen. ”Det är skitprat, jag spelade med”, sa en av grabbarna när han kom till Salut. För honom och de övriga ungdomar har situationen fullständigt vänt. Den onda cirkeln har brutits. – Skolket är det stora problemet. Många har också spel- och datormissbruk men skolket är klart värst. Får man bara eleven att komma till skolan är mycket löst. Vi åker och hämtar dem

om det krävs. I övrigt får varje elev vara som han eller hon är. ”Du har problem, okej! Det gör inget.” Magnus Emilsson betonar hur viktigt det är att se varje individs behov, att alla är unika och att villkoren inte behöver vara lika för alla.

Accepterade regler – Vi har delvis olika regler för eleverna, det viktiga är att de är framtagna gemensamt och accepterade av alla. Självklart har vi vissa grundregler. Vi äter till exempel alltid lunch tillsammans. Elever och personal promenerar då 1,3 kilometer till en förskola där vi äter samtidigt som förskolebarnen. In kommer stora coola Mohammed som sedan serverar 6-åriga lilla Lisa, efter att han först av respekt för de små barnen tagit av sig kepsen. Den som annars nästan alltid sitter på. – Vi är gäster i matsalen och har ögonen på oss. Då gäller det att vi sköter oss så att vi får vara kvar. Just den här situationen, där våra elever visar respekt, dels för barnen på förskolan, dels för Salut och för kompisarna, åskådliggör det som är det mest fundamentala i vårt koncept.

Goda resultat Hur har det då gått? Att det fungerar i ubåten är en sak, men hur har det fungerat när de mönstrat av?

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

”Alla har fullföljt, ingen har hoppat av. Och jag har fullständig koll på minst 80 procent av dem som lämnat oss. Antingen har de gått vidare till ett nationellt program eller till PRIV, programinriktad IV.”

ANNONS

Med två språk på Manillaskolan Manillaskolan är en tvåspråkig grundskola för barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har Cochleaimplantat. Skolan bedriver även fritidhemsverksamhet. Målet är att eleverna skall vara tvåspråkiga när de lämnar Manillaskolan. Våra två språk är teckenspråk och svenska. Vägen till tvåspråkigheten ser olika ut för olika elever. Manillaskolan vill ge eleverna en grundskolekompetens som möjliggör en positiv gymnasietid och ett rikt vuxenliv. Hörnstenar i arbetet för att uppnå detta är trygghet, identitet, arbetsglädje och kunskap. Alla – både elever och personal- skall tycka att det är roligt att komma till skolan varje dag.

Manillaskolans vision är att alla elever lämnar vår skola med en framtidstro.

www.ma.spm.se FOTON: JENNY HÖRBERG

– skolan som är som en u-båt för elever när inget annat finns att ta till

Vi finns på Djurgården i Stockholm, världens första nationalstadspark. Hos oss möts varje läsår 150 elever från förskoleklass till och med år 10.

RöSTER FRÅN SALUT: 1) Hur gick det i skolan förut?

”… Förut gick jag på Xskolan. Innan dess skolkade jag mycket, jag hade svårt att koncentrera mig. Men jag gillade inte Xskolan heller. Jag kände mig inte välkommen. Det var bara två – tre elever. Min kompis och mamma berättade om SALUT. Det var som en familj och vi lärde känna varandra snabbt…”

2) Nutid

”… Jag tycker det går bra för mig här och eleverna hjälper mig. Här får man mer hjälp. För mig är också den sociala biten viktig, att vi umgås och är tillsammans. Jag tror SALUT skulle kunna bli ännu bättre på aktiviteter och den sociala biten… att göra grejer tillsammans. Laserdome var häftigt, sånt är bra för sammanhållningen och gör det lättare att klara skolan…”

3) Tankar om framtiden, personliga mål – just nu

”… Mitt vikigaste mål är kunna komma in på gymnasium, t.ex. ekonomiprogrammet, på nått sätt ett framtidsyrke i affärsbranschen. Jag tror att jag driver en liten affär eller butik och kanske bygger affärs-

– Alla har fullföljt, ingen har hoppat av. Och jag har fullständig koll på minst 80 procent av dem som lämnat oss. Antingen har de gått vidare till ett nationellt program eller till PRIV, programinriktad IV. Så det har gått över förväntan. Redan nu efter två år har min dröm gått i uppfyllelse. – Nu vill jag bara gå vidare och utveckla arbetet ytterligare utifrån det jag lärt mig. Drömmen skulle vara att få inkludera både fritid och arbete i ett koncept för ungdomar från 16 kanske hela

verksamheter. Jag vill bli bra på att fullfölja det jag påbörjar, använda min fantasi mer och ha bättre tålamod…”

1) Hur gick det i skolan förut?

”… Under våren var jag på låst ungdomsvårdsanstalt. Där var det mycket tjafs och bråk, och vi sket i undervisningen. Det var inte mycket som funkade. Jag är intresserad av ishockey och fotboll, jag tränade mycket när jag var yngre…”

2) Nutid

”… Att det inte är så stor grupp är bra för mig. Det är lugnt och undervisningen är lätt att hänga med i. Det är även större frihet. Om jag inte kan koncentrera mig kan jag ta rast om jag behöver det. De som jobbar här är bra…”

3) Tankar om framtiden, personliga mål – just nu

”… Jag vill inte ändra på någonting här på SALUT, det är bra som det är. Mitt mål är att få betyg i matte. Jag tror jag vill jobba som byggare, jag har släktingar som är det och det verkar bra. Jag har en kusin som är 29 år och gruppchef inom bygg. Och så vill jag ta körkort förstås…”

vägen upp till 24 år. Det vill säga att koppla ihop praktik, arbete och fritid med skola i en enhet som leds av en och samma styrgrupp. Att vi även är med klockan 20 på kvällen, i princip 24 timmar om dygnet. Det skulle vara något helt unikt!” PER-ÅKE HULTBERG

Fotnot: Salut står för Skola, Arbetsliv, Ledar-

skap, Utveckling och Tillit. IV står för individuella program.

SMEDSLÄTTSSKOLAN ÅR F-5 DEN LILLA UNIKA SKOLAN MITT I BYN. Vi är en skola i en lugn och småskalig miljö där vi fokuserar på kunskap, trygghet, trivsel, hälsa och rörelseglädje. Professionella pedagoger följer alla elevers kunskapsutveckling. Särskilt stor vikt lägger vi vid elevernas läs- och matematikutveckling. Vi är en skola i tiden, som också värnar om Smedsslättsskolans gamla traditioner. I den lilla skolan känner vi varandra och alla blir sedda. Skolans fadderverksamhet, där äldre elever tar hand om de yngre, storsamlingar, Smedslättsskolans dag mm, bidrar till samhörighet och skapar ”vi-känsla”. I vårt eget kök tillagas maten av ekologiska råvaror. På Smedslättsskolan ska alla, barn och vuxna, känna att " jag kan, jag vill och jag vågar".  Smedslättsskolan Drömstigen 32 16761 Bromma 08-50807300 www.smedslattsskolan.stockholm.se EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• Den enda boken som tryckts i fler exemplar än bibeln är IKEA-katalogen.

• Det går 31 536 000 sekunder på ett helt år.

•

ANNONS

Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya personbilar, varje år.

Foto: ISTOCKPHOTO

ANNONS

FotoN: PM & CO

Lässatsning ger GODA resultat

Punktinsatser. Så fort man ser att någon står och stampar på samma fläck i läsutvecklingen styrs resurserna om och det görs punktinsatser. Det kan handla om att eleverna får läsa böcker intensivt under en eller flera veckor, både i skolan och i hemmet.

Oxhagsskolan i Akalla har jobbat med läsutveckling sedan 1999. Fördelen är att man kan rikta om resurser och sätta in specialinsatser där det behövs.

xhagsskolan har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete med läsutveckling, både från andra skolor och kommuner i Sverige och Norge. För rektor Monica Guilotte är läsutveckling ett strategiskt verktyg. Läsutvecklingsscheman (lus) fungerar som ett hjälpmedel för att underlätta en gemensam bedömning av elevers läsutveckling. – Så fort vi ser att någon står och stampar på samma fläck i läsutvecklingen styr vi om resurser och gör punktinsatser. Det kan handla om att eleverna får läsa böcker intensivt under en eller flera veckor, både i skolan och i hemmet.

Viktigt med riktiga böcker En del i det arbete som Oxhagsskolan gör med läsutvecklingsscheman handlar om böcker och läsning. Läsning genomsyrar hela Oxhagsskolan och redan under läsinlärningen läser eleverna bara skönlitteratur, dramati-

28 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

serar, återberättar, går på biblioteket med mera. Oxhagsskolan uppmuntrar också föräldrarna att läsa mycket hemma, gärna också på eventuellt annat modersmål. Syftet är att stimulera elevernas tidiga läsutveckling med stöd av läsutvecklingsscheman.

Positiv synergi Klasslärare Ingegärd Wallman har jobbat med läsutveckling och ”bokbad” sedan starten i slutet av 90-talet och berättar att man köper in nästan hur mycket böcker man vill. Men också andra ämnen tjänar på att eleverna läser skönlitteratur. Matematik till exempel handlar ju mycket om att kunna läsa och förstå problemlösning, säger Ingegärd Wallman. Även andra ämnen kan påverkas positivt, för vad det handlar om är att självkänslan ökar och då presterar man bättre. – Har man hela tiden böckerna framme så att de är synliga och till-

gängliga, så underlättar det arbetet med läsutveckling, säger Ingegärd Wallman.

Digitala läsutvecklingsscheman Just nu är det barnen i skolår 1–3 i Stockholms stad som får stöd via läsutvecklingsscheman. I budgeten för 2008 avsätts pengar för att täcka in alla barn i skolår F–6. En ny digital version av läsutvecklingsscheman tas fram med koppling till Stockholm

Skolwebb. Elever, föräldrar, lärare, rektorer och förvaltning ska kunna gå in och studera resultaten på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå. Oxhagsskolan är en av fyra pilotskolor. På sikt kommer resultaten att kopplas till den skriftlig informationen i ämnet svenska. Dessutom ska det utses en lokal läsutvecklare på varje skola med uppdrag att vara ett stöd för övriga lärare. Mikael HåkanssonPoppermaier

FAKTA OM STADENS LÄSSATSNING Satsningen på läsning, skriv-

ning och språkutveckling är ett område som Stockholms stads kommunala skolor fortsätter också nästa år. Från och med 2008 kommer satsningen att gälla för alla elever i förskoleklass till och med skolår 6. Det handlar om allt från lokalt utvecklingsarbete till mer riktade utbildningsinsatser. Naturligtvis har stadens skolbibliotek här en central betydelse.

För att lättare kunna följa upp

och sammanställa elevers läsutveckling kommer en digital version av läsutvecklingsschemat att finnas i Stockholm Skolwebb, som beskri-

ver och visualiserar elevens läsutveckling. Uppföljning kommer att kunna ske på elev-, klass-, skolår-, skol- och kommunnivå. Även vårdnadshavare kommer att ha möjlighet att följa sitt barns läsutveckling i Stockholm Skolwebb. Redovisning av resultaten görs i skolenheternas kvalitetsredovisning och till vårdnadshavare i samband med den skriftliga informationen.

Elevskrivbordet, som utvecklats

för gymnasieelever med fysiska och neuropsykiatriska funktionshinder, ska prövas på ett par grundskolor för motsvarande elevgrupp.

Kunskaperna om läs- och skriv-

svårigheter ska öka inom gymnasieskolan och då främst inom yrkesprogrammen och det individuella programmet. Elevskrivbordet, är även ett gott stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter eller inlärningssvårigheter.

Insatser i syfte att stimulera

lässvaga elever har gjorts på ett antal gymnasieskolor. Det har handlat om utbildning av bibliotekarier och speciallärare/lärare, samt utrustning av biblioteken. Under 2008 kommer fler skolor att få detta stöd.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Aspdammsskolan

– lugnt och individanpassat för elever med inlärningssvårigheter Aspdammsskolan är en grundskola för elever med diagnosen/erna Aspergers syndrom/ADHD, dyslexi och dyskalkuli med inlärningssvårigheter, årskurs 4-9. Skolan har plats för 14 elever med behov av en lugn arbetsmiljö och att få arbeta i sin egen takt med specialpedagogisk inriktning. Undervisningen är noga anpassad till varje elevs unika förutsättningar. Det är föräldrarna som söker till skolan och man har elever från hela Stockholms län. Tanken är att skolan, så långt som det är möjligt, ska vara som en vanlig skola. Man följer läroplanen och försöker ge varje elev de förutsättningar som krävs för att hitta

den bästa vägen till inlärning. Tydlighet genomsyrar hela skoldagen och är ett ledord för pedagogerna. Eleverna vet i förväg vad de ska göra, vilka uppgifter de ska lösa och vad som händer under dagen. Även rasterna har en struktur och ett schema för att skapa trygghet. Personalen är tillsammans med eleverna under hela dagen. Aspdammsskolan samarbetar med en intilliggande skola, där man äter, har gymnastik, slöjd och hemkunskap. Om en elev är särskilt duktig eller motiverad för ett visst ämne, kan man integreras i en stor klass.

Tydliggörande pedagogik På ”svarta tavlan” som numera är vit, står dagens schema uppskrivet, och för varje moment som avslutas suddar läraren, så att eleverna själva ska kunna följa med. Det

ASPDAMMSSKOLAN

hjälper eleverna att känna tiden. Ytterligare en del av den så kallade tydliggörande pedagogiken är att undervisningen ska ligga på en nivå som eleverna klarar. Här ska eleverna lyckas och känna ”det här är en lagom nivå för mig”. Men det är också viktigt att få mäta sina kunskaper, man gör nationella prov och de betyg som sätts följer de betygskriterier som gäller för alla skolor. Lärare och rektor märker hur stressnivån sjunker hos eleverna när de börjar på Aspdammsskolan. Många har en problematisk skoltid bakom sig och får nu en nystart. Skolarbetet börjar plötsligt gå bättre och de kan lättare finna sin plats i den lilla klassen. Här känner man sig inte annorlunda, här känner man sig trygg. Skolan ligger nära Nackareservatet vilket de utnyttjar då det är utomhusaktiviteter. Närmiljön är trivsam med både grönska och aktivitetsmöjligheter inpå knuten.

För mer information: www.aspdammsskolan.com eller ring Iréne Thunberg 08-39 49 01

Kunskap – Struktur – Trygghet Vi lägger stor vikt vid elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Vi har en engagerad, behörig och erfaren personalstyrka.

Vi arbetar alltid för att eleverna ska känna sig trygga.

Välkommen till oss i Farsta! HÄSTHAGSSKOLAN Centrala Farsta

MAGELUNGSSKOLAN Farsta Strand

Skolår F-3

Skolår F-6

Fritidshem finns i skolans lokaler.

Magelungsskolan är en liten och familjär skola som ligger vackert vid sjön Magelungen.

Hästhagsskolan är en lugn och trygg skola för elever i de tidiga skolåren. Stor vikt läggs på elevernas läs- och språkutveckling.

Stor vikt läggs på elevernas läs- och språkutveckling.

Vi har en ny matematikverkstad.

Vi satsar på laborativ matematik.

Redan i förskoleklassen introducerar vi ämnet Natur och Teknik för Alla – NTA.

Vi erbjuder läxhjälp. Vi har simundervisning i egen regi.

I år 2 får alla lära sig spela blockflöjt.

HÄSTHAGSSKOLAN, Torsbygatan 31-37, 123 41 Farsta Telefon 08-508 474 60 Rektor Per Mård Telefon: 08-508 474 65 www.hasthagsskolan.stockholm.se

Vi erbjuder läxhjälp. Skolans profil är idrott och rörelse.

Vår egen kock lagar god och näringsrik mat.

MAGELUNGSSKOLAN, Ullerudsbacken 39, 123 73 Farsta Telefon 08-508 474 00 Rektor Per Mård Telefon: 08-508 474 04 www.magelungsskolan.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

1786 De första flickskolorna grundades i Sverige.

1842 Sveriges riksdag

introducerar fyra årig utbildning kallad folkskola.

1882 Folkskolan blev

1807 Tyska och franska

obligatorisk och sex år lång.

ersätter latin i undervisning på gymnasiet (Reformationen).

1868 Första folkhög-

1941 Engelskan bör

skolan i Sverige.

införas som första främ mande språk i underv ningen i folkskolan.

1905 Läroverket delas i en lägre

Alla har vi suckat vid skolbänkarna, gjort läxor en fredagskväll och frågat fröken om en penna. Oavsett om vi älskade skolan eller hatade den, är det fortfarande någonting som vi har gemensamt. Vi har alla gått där, lärt oss multiplikationstabellen och utvecklats till unika individer. Men på vilket sätt har skolan förändrats? Utvecklingen från husförhören i byarna till dagens globala datoriserade skolundervisning är både intressant och lärorik. Här är några nedslag i skolans historia.

och en högre skola, realskola och gymnasium. Flickor får även tillträde till studier, dock endast på de lägre realskolorna.

1920 Flickor

får studera vid gymnasium.

1964 Inrättar

linjer: humanis naturvetenskap

PRISREGN PRISREGN. Medaljen Historia Magistra Vitæ har delats ut sedan 2003. På bilden syns rektorerena Per Engback

(Norra Real) och Inger Nyrell (Tensta gymnasium) samt museichef Lars Amréus och biträdande rektor Kerstin Friborg (Tensta gymnasium).

30 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Foto: Heléne Grynfarb

Under hösten har de kommunala skolorna i Stockholm fått en mängd priser, bland annat utmärkelsen Historia Magistra Vitae och första priset i robottävlingen First Lego League.

edaljen tilldelas någon som har gjort särskilda insatser för att visa historiens betydelse i dagens samhälle. Museichefen Lars Amréus var mycket positiv till att för första gången kunna ge medaljen till en skola. – Tensta gymnasium har på ett framsynt sätt insett att historia är

betydelsefullt inte bara för att ge kunskap och bildning, utan även för förståelsen av dagens samhälle. Det är roligt att kunna uppmärksamma den viktiga lärargärningen på det här sättet.

Historisk tonvikt På Tensta gymnasium lägger man

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

SVENSKA SKOLAN GENOM TIDERNA

rjar mvis-

1950 9 års

skolplikt och försök till vad som kallades enhetsskola.

1962-1966

Enhetsskolan döps om till grundskola. Flickskolorna börjar avvecklas. Betygen är i skala 1–5 med 5 som högsta betyg.

1968 Kommunal

vuxenutbildning, särvux och SFI startar upp i Sverige.

1968 Var sista året för

den ”gamla” traditionella studentexamen.

1958 Aga förbjuds i skolorna.

r ett gymnasium med fem stisk, samhällsvetenskapligt, pligt, ekonomiskt och teknisk.

1978 Läroplanen

ändras och skolans viktigaste uppgift skulle bli att få elever att tänka kritiskt, stärka självkänslan och ge dem material att kunna uttrycka sig själva.

1969-1970 Grund-

skolan och gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.

1972 Obligatorisk

2000 Gymnasieskolan har

skolgång från sju års ålder till och med 16 år.

nu 17 nationella program. SV EN

Vi visste väl att vi var lika mycket värda!

1980 Skolan delas upp

i tre delar: låg-, mellan- och högstadiet. Grundskolan är obligatorisk för åldrarna 7–16 år.

FIK

BY RÅ N

1991 Ny gymnasieskola

med 16 nationella och tre-åriga program (Några av de 16 nationella programmen är: Barn och fritidsprogrammet och Estetiska programmet.)

1996 Betygsskalan ändras från 1–5 till GMVG.

2008 Ny gymnasieutredning på gång.

över kommunala skolor stor tonvikt på historia. Det genomsyrar alla program. Genom att blicka bakåt tar man avstamp inför framtiden. Utmärkelsen är ett betyg på att arbetet vid Tensta gymnasium ligger helt rätt i tiden, arbetet med idé- och kulturhistoria i undervisningen har på ett positivt sätt synliggjort de erfarenheter som många av Tenstas elever bär med sig från andra länder. Alla elever stärks av att arbeta på det här sättet. De lär av sin egen och andras historia och får lättare att förstå både sin samtid och omvärld.

Medaljen Historia Magistra Vitæ har delats ut sedan 2003. Tidigare pristagare är bland andra Tore Frängsmyr, professor i vetenskapshistoria, och Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria.

Vinnare i robottävling Elever från klass 5B på Stenhagsskolan tog en av fem förstaplatser i robottävlingen First Lego League i november. First Lego League (FLL) är en nordisk tävling i robotprogrammering för barn i

åldern 10-16 år. Bakom tävlingen står Institutionen för tillämpad IT vid KTH, Tekniska museet och iQa, och syftet är att stimulera barnens intresse för naturvetenskap och teknik/matematik. Stenhagsskolans 11-åringar i laget ”Sten Robbi B” vann klassen ”Dagbok” i hård konkurrens med lag från bland annat Lidingö, Danderyd och Bromma.

Lagarbetet I dagboksklassen skulle eleverna

beskriva sitt tävlingsprojekt och samarbetet i gruppen. I sin motivering skrev juryn bland annat ”… att tillsammans ger dagböckerna en mycket god bild av lagets arbete. Det är trevligt att läsa berättelserna. Texterna är livfulla. Lagarbetets dramatik kunde nästan ge underlag till en film … ” – Det är extra roligt med detta pris, eftersom det ofta sägs att elever här har svårigheter med svenska språket, säger Elisabet Mau, rektor vid Stenhagsskolan.

”Det är extra roligt med detta pris, eftersom det ofta sägs att elever här har svårigheter med svenska språket, säger Elisabet Mau, rektor vid Stenhagsskolan.”

Per-åke Hultberg

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Tryggare kan ingen vara

Skolan är en grundskola för årskurserna F-6. Mottot på skolan lyder ”hela barnet hela dagen”. Det innebär att skolan vill arbeta med såväl barnens teoretiska tänkande som sociala utveckling och personliga trygghet. ¬– Barnen måste få utvecklas till lyckliga, uppfinningsrika och positiva människor. Goda resultat i skolan är otroligt viktigt, men minst lika betydande är att bygga en trygg grund. Fri lek är jätteviktigt. Vi delar inte upp ansvaret mellan skola och fritids. Vi tror på ett helhetstänk, säger rektor Margareta Scherman. Fritids och skola ligger därför i rummen intill varandra, där lärare och fritidspedagoger arbetar i samma arbetslag. På så sätt kan de följa barnens utveckling tillsammans och planera för gemensam verksamhet. – Till exempel ordnande vi en vattenfestival på skolgår-

Foto: JEANETTE HÄGGLUND

Innanför porten till den vackra skolbyggnaden från 1888, doftar det påtagligt gott av nybakat bröd. Tillsammans med ljuden från lekande barn blir orden hemtrevnad och trygghet plötsligt levandegjorda. Och trygghet är just vad Katarina Södra skola arbetar för att skapa. Sabina Novo och Axel Lundström kollar in spännande böcker.

den, med bland annat stora bassänger att både bada och pröva flytbarhet i, säger lärare Maya Ekman Lundberg och fritidspedagog Tommy Jansson.

Fritids och skola Den täta samverkan mellan fritids och skola skapar också ett förtroende mellan föräldrar och lärare, eftersom lärarna ofta finns kvar på skolan när föräldrar kommer och hämtar. – Föräldrar behöver inte boka tid för att träffa personalen här. Det är viktigt att inte bara ses vid enstaka utvecklingssamtal, utan att ha en dialog som blir naturlig, fortsätter Maya Ekman Lundberg.

KATARINA SÖDRA SKOLA För mer information: www.katarinasodraskola.stockholm.se

32 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Skolan är ”Friendskola” och arbetar med kamratstödjare i varje klass från åk 3. På schemat finns också ämnet Livskunskap, som går ut på att öka barnens självkänsla och medmänsklighet. Sabina Novo, sjätteklassare i Katarina Södra skola, tycker att arbetet för trygghet verkligen märks. – Jag tror att alla klasser står väldigt nära varandra. Håller ihop. Det känns faktiskt som om ingen är utanför på den här skolan, säger Sabina Novo.

FAKTA: • Skolan innefattar fritids, förskoleklass, årskurserna 1-6 samt förberedelseklass för icke svensktalande barn. Skolan har ca 440 elever. • Maten är ekologisk och lagas av kockar. Bröd bakas dagligen. • Unikt för en låg – och mellanstadieskola är ämnes lärare i bild och musik. • Uteverksamhet uppmuntras genom en stor skolgård och egen kolonilott.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Skolan i det nya Sverige

satsar stenhårt på svenska språket Hon är märkbart stolt över sina 280 elever, rektor Anna Söderberg. Och man förstår henne. Husbygårdsskolan precis bakom Husby centrum ligger i ett område där många tänker: skadegörelse, dålig svenska, segregation. Men inget kunde vara mer fel. Skolan mitt i byn, pratade man om förr i tiden. Här är det skolan mitt i bostadsområdet. Alla elever har en bilfri väg till skolan. Det är nästan ingen skadegörelse. De fina prydnadssakerna i skolhuset får stå där de står. Eleverna, till och med 8-åringarna, beställer tid hos sin rektor när de har något att prata om. Det är LUGNT i skolan, inget skrik och jag möter inte någon som har den där stöddiga attityden som annars ofta märks i förortsområden. – Jag skulle önska att alla föräldrar i området kom och hälsade på här, så får de se att vi satsar oerhört mycket på språkutveckling, på lust att lära och på demokratiskt fostrande, säger rektor Anna. Jag skulle kunna prata hur länge som helst om vår holistiska pedagogik, om vår genomarbetade värdegrund och om vårt vackert inredda skolhus. – Men jag har lärt mig vad det är som föräldrar uppskattar: vi har nästan ingen personalomsättning. Vi har i princip ingen skadegörelse. Vi har tid och kompetens att uppskatta ungarna för vad de är.

Skolans värdegrund handlar bland annat om demokrati, trygghet och lust att lära. Alla barn och föräldrar har skrivit under på värdegrunden.

Det nya Sverige En skola som Husbygårdsskolan representerar ju det nya Sverige. De satsar på att fostra eleverna i saker som de kommer att behöva när de blir vuxna. Praktiska kunskaper i demokrati sker bland annat genom att lära sig bli en bra publik till kabaréerna en gång i månaden – att kunna sitta still, uppskatta andras arbete, hålla tyst när någon pratar. Det gynnar respekten för kamrater hos stora och små Husbygårdsskolan satsar också på svenska språket i allt de gör, från läsning till skapande. Här finns bland annat en inspelningsstudio som ger osökta tillfällen att prata, skratta och sjunga och på så sätt lära sig svenska. – Som förortsskola möter vi förstås många fördomar, och en av dem är att eleverna inte lär sig riktig svenska. Den fördomen vill jag spricka hål på! säger rektor. Dels har stadsdelen Kista en rejäl satsning, dels har vi en satsning där svenska språket finns med som en del i varje ämne.

Active board Här finns också – som en av de första skolorna i Sverige – den nya typen av ”svarta tavlan”. En ”active board”, en stor pekskärm som styrs med fingrarna och är kopplad till datorn. När man skriver något på tavlan, sparas det dessutom i datorn. – Det har ökat lärarnas samarbete ännu mer genom

Husbygårdsskolan

– Som förortsskola möter vi förstås många fördomar, och en av dem är att eleverna inte lär sig riktig svenska. Den fördomen vill jag spricka hål på! säger rektor Anna Söderberg.

att vi enkelt kan ta del av varandras anteckningar, säger Anna Söderberg. Skolans värdegrund handlar bland annat om demokrati, trygghet och lust att lära. Alla barn och föräldrar har skrivit under på värdegrunden. Det gör att skolans personal verkligen kan säga ifrån när föräldrar till exempel kommer med intoleranta önskemål om vem deras barn ska få leka med.

Se sin egen utveckling Varje elev har järnkoll på sin egen utveckling. Dels tack vare utvecklingssamtalen där det är eleven som styr samtalet, dels med hjälp av en individuell utvecklingsplan med egna mål där eleven kan se sin egen utveckling. Det ger en

tydlig bild av vilka mål man uppnått och vad man kan. De är också synnerligen bevandrade i demokrati, och räds inte att säga till personalen när de någon gång beter sig på ett sätt som inte stämmer med skolans värdegrund. Det händer ibland, på fotbollsplanen till exempel. Så är det då en riktig mönsterskola, det här? Anna Söderberg funderar en lång stund. – Vi har inga större problem. Och de barn som gått vidare till högstadiet har mycket bra resultat och är omtyckta. Men hur har ni åstadkommit det? – All personal drar åt samma håll och är mycket kompetent. Vi har en bra struktur och en värdegrund som hjälper oss i vardagen. Dessutom har vi har stor tillit till våra elever och deras förmågor.

Läs mer på: www.husbyskolan.stockholm.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Engagerade lärare

stimulerar våra

HJÄRNOR

Visionen är en skola i världsklass. Det innebär givetvis en ständig kvalitetsutveckling och förnyelse på en rad områden. Frågan är hur kunskapen om hjärnan kan bidra till att ge skolans elever bästa tänkbara utbildning? att tro på deras egen förmåga att kunna göra någonting bra.

Olik behandling I det här sammanhanget har Martin Ingvar under många år påpekat nödvändigheten av att skolan förstår sina egna belöningssystem och effekten av sitt eget arbetssätt. Gör man inte det är

Hjärnan i bild Med modern kamerateknik har han och hans medarbetare kunnat kartlägga den mänskliga hjärnan och i bild dokumenterat känslor, förmågor, förändringar och sjukdomar. De har bland annat kunnat konstatera att vissa saker hjälper det inte att kunna, utan måste övertränas för att sitta. Det är alltså en sak att kunna läsa och en annan att kunna läsa tillräckligt mycket, så bra att läsprocessen inte tar plats i tänkandet. Det är alltså nödvändigt att läsandet blir en helautomatisk process. Om inte räknesätten sitter får man exempelvis bekymmer med matematikens resonemang. Sannolikt beror mycket av problemen med inlärning på en lärmiljö som inte tillräckligt tar hänsyn till och beaktar dessa forskningsresultat.

Bra blir bättre Vad som kanske är mer allvarligt är att problem med inlärning och kunskapsinhämtande i högsta grad styr vår självbild. Den som är bra på en sak blir bra på nästa och så vidare och blir därför öppen för nya impulser och intryck. För den som upplever sig dålig blir effekten givetvis den motsatta. – Självbilden är oerhört bestämmande för hur det kommer att gå i livet. Det är därför väldigt viktigt att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt får uppleva en engagerad skolmiljö, där de möts av lärare som uppmuntrar dem

34 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

barn från icke-läsande familjer.

Ovetenskaplig attityd Resonemanget kan uppfattas som snusförnuftighet, konstaterar Martin Ingvar. Icke desto mindre bekräftas det av den senaste hjärnforskningen. Fortfarande tror många inom skolans värld att enbart den sociala miljön är avgörande för inlärning, vilket får till följd att man har en uppgiven och ovetenskaplig attityd till många ”problembarn”. Ännu värre är det för dem med konstaterad dyslexi då man nu vet att det är en språkstörning med biologisk grund, och där man genom att sätta in intensiv lästräning så snabbt som möjligt kan åstadkomma stora framsteg. – Skolan är mycket bättre i dag på det här, på vissa skolor riktigt bra till och med. Det som är viktigt är att varje skola inser att man själva äger de verktyg som krävs för förändring. Vänta inte på att någon annan ska lösa problemen. Se vad man gör på andra skolor och lär av varandra, är Martin Ingvars recept.

Viktig vision Förmåga. – Det är väldigt viktigt

att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt får uppleva en engagerad skolmiljö, där de möts av lärare som uppmuntrar dem att tro på deras egen förmåga, säger Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska Institutet i Solna.

de som drabbas hårdast just barn med läs- och skrivsvårigheter. I synnerhet pojkar som utvecklas senare än flickor. Om alla ska få lika chanser i skolan och senare i livet måste pojkar och flickor ibland behandlas olika och framför allt måste varje elev mötas på en individuell nivå och det från förskola och uppåt. – Om man inte mäter inlärningssvårigheter förrän i årskurs 8 finns det inga inlärningssvårigheter förrän då, och då är det mycket svårare att få effekter av sina hjälpåtgärder. Skolan har genom sin okunnighet på det här området svikit generationer av barn genom att inte ha haft rätt verktyg och inte hjälpt dem i tid. Värst är det givetvis för

På tal om en skola i världsklass, påpekar Martin Ingvar att visioner ofta visat sig ha goda effekter på verksamheter av olika slag. En visionsfri skola är en medioker skola. – Jag har inget att invända mot ett högt ställt mål, tvärtom. Men det gäller att man vågar sätta ut visionen i ljuset och att man genom kvantitativa mätningar verkligen kan se hur verksamheten utvecklas över tiden. Högt ställda mål och en långsiktig hållning ger också signaler att man tycker att skolan är viktig. Att tala om skolan utan att säga några ord om lärarens roll vore närmast tjänstefel. Martin Ingvar har kallat läraryrket ”världens viktigaste”. – Det är ju i deras händer vi lämnar våra barn och deras hjärnor. Då är det klart att jag både som forskare och förälder har en del kvalitetssynpunkter, påpekar han.

Skillnaden i klassrummet Alla mätningar visar samma sak, det är lärarens engagemang som är den

FotoN: JAN COLEMAN

em kan svara på den frågan om inte Martin Ingvar, välkänd professor i neurofysiologi vid Karolinska Institutet i Solna. Ett av hans främsta debattområden är just skolan och barns biologiska möjligheter. – Skolan och vad som händer där är helt livsavgörande, i synnerhet de första skolåren. Det är då hjärnan utvecklas som snabbast, kodar in kunskap, förhållningssätt och värderingar som man för med sig och som alltså påverkar hur vi kommer att agera senare i livet. Vi får värderingar som antingen begränsar eller leder till framgång. Liksom vi blir vad vi äter, blir hjärnan vad vi upplever. Det finns alltså anledning att ta skolan på största allvar, betonar Martin Ingvar.

Mätningar. – Jag har inget att invända mot ett högt ställt mål, tvärtom. Men det se hur verksamheten utvecklas över tiden.

enskilt viktigaste faktorn och den som verkligen gör skillnad i klassrummet. – Lärarens engagemang är extremt betydelsefullt och kan åstadkomma enorma resultat. Alla andra faktorer, pedagogiker av olika slag, tillgång till arbetsmaterial, skolans miljö etcetera, är klart underordnade. Läraren har alltså oerhört stor

betydelse men därmed också ett stort ansvar.

Personligt engagemang Allra viktigast är den pedagogiska relationen. Signalen från läraren att ”det är viktigt för mig att du lyckas med det här”. Om man tar bort det personliga engagemanget försvinner drivkraften i

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Välkomna till Bagarmossens skola – bara 17 min från T-Centralen Gör som Skolverkets inspektörer - besök Bagarmossens skola, inspektera och gläds

FOTO:Regina Arbelund från inrikningen Scenkonst

Ur Skolverkets rapport Bagarmossens skola juni 2007 ” god kvalitet…goda kunskapsresultat… lustfyllda lektioner...lektionerna präglas av arbetsro… ämneskompetenta lärare... engagerad personal... med trygg arbetsmiljö där eleverna trivs… ordning och lugn råder under raster och i matsalen.”

Vi erbjuder följande inriktningar år 6-9

Matematik/Naturvetenskap Fotboll Scenkonst Kärnkunskaper www.bagarmossen-brotorp@skarpnack.stockholm.se Boka ett personligt möte redan idag, träffa lärare och elever - kontakta Risto Viitanen 50815677 Fokus på framtiden! Kunskap och Kreativitet ger arbetsglädje Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje

”Lärarens engagemang är extremt betydelsefullt och kan åstadkomma enorma resultat. Alla andra faktorer, pedagogiker av olika slag, tillgång till arbetsmaterial, skolans miljö etcetera, är klart underordnade.” gäller att man vågar sätta ut visionen i ljuset och att man genom kvantitativa mätningar verkligen kan

inlärningen, framförallt för yngre barn som är beroende av adekvat feedback. Här är vi tillbaka vid en av Martin Ingvars käpphästar, vikten av tydlighet i skolans signaler till barnet. Eftersom hjärnan har ett visst motstånd mot inlärning måste det vara lönsamt att anstränga den och att lära in saker, annars lär vi oss inte. Belöningen kan vara, ”vad duktig du är”, eller ” det var nästan rätt, försök igen”. Vilken belöning barnet behöver och hur beroende han eller hon är av yttre

belöning skiljer sig från individ till individ och avtar med åldern. – Dogmen att alla ungar är lika har överlevt alltför länge och har gjort att vi inte tagit barns behov och i vissa fall deras problem på allvar. Att alla är lika värda innebär inte att alla är lika. Barn är individer och bör mötas individuellt för att de ska få bäst start i livet. Per-Åke Hultberg

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

• Elefanter är det enda djuret som inte kan hoppa

• Det är fysiskt omöjligt att slicka på sin egen arnbåge.

ANNONS

• Den svenska sjömannen Carl Emil Pettersson (1875-1937) betraktas som förebilden till Pippi Långstrumps pappa Efraim Långstrump.

Foto: VIKIPEDIA

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Foto: ISTOCKPHOTO

ANNONS

Foto: Charlotte Kim Boed/SCANPIX

” Redan när man kliver över tröskeln på en skola märker man om det är en skola där man bryr sig om varandra.”

FÅ FALL av mobbning på Stockholms skolor Det framkom av Skolverkets inspektion av grundskolan och gymnasieskolan i Stockholm – Redan när man kliver över tröskeln på en skola märker man om det är en skola där man bryr sig om varandra, säger Sören Bernhardtz, grundskoleinspektör, som efter ett års kartläggning av skolors arbete mot mobbning, kan konstatera ett de flesta elever känner sig helt trygga.

åld, mobbning och kränkningar hör till vardagen – i alla fall om man ska tro medias larmrapporter. I själva verket känner sig de flesta elever trygga och nöjda med sin skolmiljö. Det resultatet kan Sören Bernhardtz styrka efter en inspektion av ett trettiotal skolor i Stockholms län. Syftet med undersökningen var att hitta goda exempel på hur skolor utvecklat och förbättrat arbetsmetoderna för

36 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Man besökte skolor, intervjuade hundratals elever samt pedagoger och rektorer.

Vilka skolor klarar sig bäst? Utmärkande för de skolor som i stort sett var befriade från problemen var studiero, tydliga ordningsregler och genomgående god stämning. Sören Bernhardtz och hans kollegor funde-

rade inledningsvis över om det fanns en geografisk förklaring, att skolor i innerstaden hade färre problem, men kunde snart utesluta den teorin. – Vi hittade skolor i utkanten av Stockholm som hade marginella problem, samt skolor i områden med bättre förutsättningar, där mobbningen var mer omfattande.

erna själva säger ifrån och reagerar på ett mer medvetet sätt. – Man finner sig inte i vad som helst, och kommunicerar med vuxna när något inte känns bra. Många skolor är skickliga på att lösa problemen när de uppstår, och har i utarbetade strategier att falla tillbaka på.

Fler vuxna ser och agerar

E-mobbning - ny företeelse

Även pedagoger och rektorer upplever stämningen som god. Visst, problemen finns där, men de är få och blir allt färre. Anledningen, menar Sören Bernhardtz, är att vuxna är mer observanta än tidigare och att skolorna är duktiga på att utreda fall där mobbning eller kränkning föreligger. Elev-

En ny företeelse är den så kallade emobbningen, där mail, sms, chatt och så kallade communities utgör kanalerna för trakasserier. Då fenomenet är så pass nytt och många vuxna inte är tillräckligt insatta, uttrycker inspektionen en viss oro för att problemen inte uppdagas i tid. E-mobbningen

bör, enligt Sören Bernhardtz tas på samma allvar som övriga trakasserier.

Mycket återstår att göra Trots att skolorna kommit en bra bit på väg återstår en hel del att göra, framför allt inom det förebyggande arbetet. – Där behövs omfattande insatser. Man måste hitta en systematik och tillämpa övergripande funktioner som gemensamt kan tillämpas på skolorna, menar Sören Bernhardtz. Ofta arbetar man i större utsträckning med värdegrundsskapande i lägre årskurser, medan det i högstadie- och gymnasieklasser finns ett tomrum och en uttalad efterfrågan. Emilie Josephson

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Guldsitsen

- ett sätt att kroka arm med föräldrarna ”Nära samarbete och dialog med föräldrar”. Det är en av Folkhälsoinstitutets fyra hörnstenar för ett framgångsrikt förebyggande arbete i skolan. Den är också vad Guldsitsen handlar om! Det kan tyckas självklart att föräldrar backar upp skolan och att skolan ser föräldrarna som självklara partners i en jämbördig relation med barnens bästa för ögonen. Men verkligheten ser ofta helt annorlunda ut. Föräldrakontakten upplevs ofta som jobbig, många gånger för både lärare och föräldrar. Magnus Waller jobbar på Preventionscentrum Stockholm PreCens – med uppdraget att som inspiratör och föreläsare sprida Guldsitsen. Ett erbjudande från socialtjänstförvaltningen till personal inom skola och förskola. – Guldsitsen är känslan som läraren kan få om han eller hon har ett tillitsfullt förhållande till sina elevers föräldrar. Det är ett förhållningssätt snarare än en arbetsmetod. Ett sätt att se på människor och relationer, som växt fram ur många års arbete i skolan och inom olika delar av socialtjänsten, förklarar Magnus Waller.

Dialog, tillit och samarbete Det handlar, som han säger om att kroka arm med föräldrarna, att få dem med på tåget. Det handlar om dialog, tillit och samarbete. Ja visst, Guldsitsen handlar mycket

FAKTA: Guldsitsen skapades 2002 som ett samarbete

mellan socialtjänstförvaltningen och skolan med Magnus Waller, tidigare lärare och Tommy Jurdell, socionom tidiga-

om att återerövra självklarheter. Magnus Waller berättar om ett möte på en skola där en lärare ruskade på huvudet och sa ”Varför har ingen sagt det här förut för?”. Han hade jobbat som lärare i 20 år men aldrig haft tid att riktigt tänka efter. – En del i Guldsitsen är just detta enkla, att lärare får tid och möjlighet att stanna upp och tänka efter. Fundera lite djupare på hur vi vill arbeta, hur vi ser på föräldrar och hur vi vill ha det. I Guldsitsen finns ett antal grundantaganden. Ett sådant är att vad vi i skolan tänker om elevernas föräldrar har en avgörande betydelse för hur barnen lyckas i skolan. Ett annat är att alla goda förändringsprocesser innehåller ett visst mått av tillit. – Om relationerna mellan skola och föräldrar är til�litsfulla får det en rad positiva konsekvenser. Lärare och föräldrar känner och litar på varandra. Barnen ser den här tilliten, det gör att glappet mellan skola och familj minskar. Om problem ändå skulle uppstå finns en beredskap, en god relation som gör det mycket enklare att hitta vägar framåt, förklarar Magnus Waller.

Olika genomföranden Hur Guldsitsen genomförs i praktiken varierar från skola till skola. Det kan börja med en inspirationsföreläsning då skolan ifråga vill få nya synvinklar på hur man kan tänka kring föräldraarbete. Det kan också vara ett arbetslag som vill veta mer och därför går en kurs för att sedan kunna

– Om relationerna mellan skola och föräldrar är tillitsfulla får det en rad positiva konsekvenser. Lärare och föräldrar känner och litar på varandra. Barnen ser den här tilliten, det gör att glappet mellan skola och familj minskar, säger Magnus Waller från Stockholm PreCens.

implementera Guldsitsen i sin skola. Det blir ett tillfälle att stanna upp, tänka och att starta tankeprocesser. Förhoppningsvis väcker det nyfikenhet och entusiasm att gå vidare och gör att jobbet bli både roligare och enklare. – Guldsitsen är inte en färdig mall som man kan applicera på skolan rakt upp och ned. Varje skola har sina förutsättningar. Arbetslagen som går kurserna gör det av egen vilja, inte av tvång. Det måste finnas en ömsesidig lust att jobba med de här frågorna. Ledningens stöd är jätteviktigt, men det fungerar inte att chefen bara säger åt personalen att ”nu ska vi jobba enligt Guldsitsen”.

re verksam i Spånga/Tensta stf, som upphovsmän. Ingår nu som en del i Preventionscentrum Stockholm, PreCens, den enhet inom socialtjänstförvaltningen där utvecklingen

av det förebyggande arbetet i staden finns samlad. Precens samarbetar med skolor i Stockholms Stad utifrån ett skolutvecklingsperspektiv.

Ungdomstjänst i stället för böter och fängelse

En framgångssaga över förväntan Sedan första januari 2007 har landets samtliga kommuner skyldighet att verkställa straffpåföljden ungdomstjänst. Syftet är att ersätta böter och korta fängelsestraff med samhällstjänst. Detta för ungdomar från 15 till 21 år, med prioritet upp till 18 år. I Stockholm stad var det Bromma arbets- och studiecenter BAS som fick uppdraget att starta och administrera verksamheten under namnet Stockholms Ungdomstjänst. Hittills har man där hunnit påbörja verkställandet av 160 domar, varav 63 har avslutats. En förutsättning för att få ungdomstjänst är att man inte har ett särskilt vårdbehov till följd av grov kriminalitet eller tungt missbruk. – Jag har arbetat med kriminella ungdomar i 20 år, det här är något helt annorlunda och jag är förundrad över hur bra det har gått, säger verksamhetschefen Inge Odstam. Ungdomstjänsten ska vara oavlönad och utföras på fritiden, vid sidan om den dömdes dagliga verksamhet. Det kan vara praktikplatser ute på företag, i föreningar, frivillig

organisationer eller i offentliga verksamheter. Utöver själva arbetet, som kan vara påföljder från 20 till 150 timmar, går den dömde även igenom ett obligatoriskt så kallat påverkansprogram. Det aktuella brottet diskuteras och samtal görs kring den enskildes livssituation och framtid. Syftet är givetvis att förhindra fortsatt kriminalitet. – Det här är ungdomar som kanske gör ett brott men aldrig mer. Mycket är alkoholrelaterat, misshandel och stöld. Inge Odstam berättar att för det stora flertalet har ungdomstjänsten fungerat mycket bra. Och responsen från ungdomarna har varit klart positiv, vilket kan tyckas förvånansvärt eftersom de är dömda och inte har något val. – Jag tycker själv att det här är ett mycket bra initiativ. Det är så här långt en framgångssaga klart över förväntan och som redan visat sig kunna vända en negativ utveckling för flera ungdomar. Kan vi rädda en ungdom är det värt det. Vi tackar de arbetsplatser vi använder men vårt stora behov nu är att hitta ännu fler arbetsplatser. Ring oss gärna, avslutar Inge Odstam

SÅ FUNGERAR SOCIALTJÄNSTEN I STOCKHOLM Det mesta av det direkta arbetet inom socialtjänstområdet sker på de 14 stadsdelsförvaltningarna i Stockholm. De ansvarar bland annat för social service och omsorg, socialbidrag, stöd och behand-ling till barn, ungdomar och vuxna, familjerätt samt service till funktionshindrade. Socialtjänstförvaltningen har verksamheter som kompletterar och förstärker stadsdelsförvalt-ningarnas insatser inom socialtjänstområdet.

SOC IALTJ ÄN S TFÖ RVALTN I NG EN Swedenborgsgatan 20, 106 64 Stockholm Tel. 508 25 000 www.stockholm.se/socialtjanstforvaltningen

• Har öppet när staden i övrigt har stängt, bl a socialjour, kriscentrum för kvinnor och upp-sökande arbete • Säljer tjänster till stadsdelsnämnder och andra kommuner, bl a institutionsvård för

barn, ungdomar och vuxna missbrukare • Driver verksamhet för bl a hemlösa och våldsutsatta kvinnor • Har olika specialistfunktioner, exempelvis familjerådgivning samt rådgivning för alkohol- och narkotikamissbrukare • Samverkar med ca 100 frivilligorganisationer • Utarbetar riktlinjer för socialtjänsten i Stockholms stad • Handlägger ansökningar om serveringstill stånd samt utövar tillsyn enligt alkohollagen vid stadens restauranger

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Visste du att ...

•

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Antalet elever i Stockholms gymnasieskolor var 30 200 under läsåret 06/07! Av dessa gick 60 % i kommunalt drivna gymnasier.

• Det vanligaste gymnasie programmet är det samhälls vetenskapliga.

ANNONS FotoN: ISTOCKPHOTO

ANNONS

• 15 februari är sista ansökningsdag till gymnasieskolan.

Elever och föräldrar NÖJDA med skolan D

e flesta föräldrar, elever och studerande är nöjda med skolan/utbildningen. Och det har inte varit några stora skillnader över tiden sedan vi började med undersökningarna, säger Inger Willner, som arbetar med Utbildningsförvaltningens brukarundersökningar. Man kan dock se att nöjdheten sjunker i de högre årskurserna. På gymnasienivå svänger det sedan uppåt där eleverna åter är mer nöjda med sin skolsituation. Syftet med undersökningarna, som görs på både kommunala och fristående skolor och vuxenutbildning, är att fungera som underlag för skolornas kvalitetsutveckling, från förskolenivå upp till komvux/sfi och

Foto: BJÖRN TESCH

Sedan slutet på 90-talet har utbildningsförvaltningen gjort regelbundna och systematiska undersökningar av Stockholms skolor, där elever och föräldrar svarar på frågor inom fyra områden. Den senaste på grundskole- och gymnasienivå gjordes våren 2007. att ge information till medborgarna om de pedagogiska verksamheterna i staden. I förskolan görs undersökningar vart tredje år då föräldrar besvarar frågorna.

Vartannat år I grundskolan, där undersökningarna görs vartannat år, är det föräldrar och elever i förskoleklass och skolår 3 och elever i skolår 6 och 9 som svarar på frågorna. Även på gymnasieskolorna är det vartannat år som gäller, då för alla elever i årskurs 2. – Undersökningarna fungerar dels som underlag för utvecklingen av skolan generellt i Stockholms stad, dels internt i det egna kvalitetsarbetet på varje skola. Det är också ett underlag

för föräldrar och elever att bedöma kvalitet vid val av skola. – Regelbundenheten och systematiken gör att vi kan jämföra verksamheter över tid, förklarar Inger Willner. Ett av frågeområdena handlar om trygghet och relationer, ett ständigt aktuellt område som engagerar alla inblandade, elever och föräldrar, lärare och övrig skolpersonal men även samhället i stort med media i spetsen. Har elevers vardag ute i skolorna blivit mer otrygg?

Nöjd med trygghet I undersökningarna finns frågor om elevers möjligheter att känna sig trygga och om de är nöjda med situationen

när det gäller mobbning. De flesta föräldrar och elever känner sig nöjda med tryggheten medan nöjdheten med mobbningssituationen är lägre. – Vi kan dock konstatera att det inte har varit några dramatiska förändringar i elevernas upplevelse av sin skolsituation sedan undersökningarna startades i den här formen, säger Inger Willner. Generellt verkar det som föräld-

Förutom grundläggande färdigheter satsar vi extra på språk, musik, idrott och hälsa och från år 2 får eleverna undervisning i natur och teknik med skolans No-lärare. Skolan är känd för sina framgångar i robottävlingen First Lego League i samarbete med KTH. Samarbetet med föräldrar är en viktig del i vardagen och skolans mycket aktiva föräldraråd är en tillgång för skolan.

GULLINGESKOLAN 38 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Adress:Gullingeplan 28 163 63 Spånga Tel: 08 508 03 940

Per-Åke Hultberg

BRUKARUNDERSÖKNINGEN FYRA FRÅGEOMRÅDEN 1. Utveckling och lärande 2. Trygghet och relationer 3. Yttre och inre miljö 4. Inflytande och samverkan Undersökningarna finns tillgängliga på www.stockholm.se/ utbildningsforvaltningen

Välkommen till Gullingeskolan! Gullingeskolan satsar särskilt på språkutveckling, hälsa och värdegrundsfrågor. Det gemensamma arbetet i Gullingeskolan syftar till att befrämja en god kunskapsutveckling samt att skapa trygghet och trivsel för alla elever och vuxna.

rar och elever /studerande överlag är nöjda med sin skola eller utbildning. Men självklart finns det variation mellan skolorna. Vissa har mycket goda resultat medan andra ligger sämre till och det är blandat mellan kommunala och fristående skolor, men med en viss fördel för de fristående skolorna.

Skolverkets inspektion visar att Gullingeskolan är en skola där elever och föräldrar trivs. Närheten till grönområden ger stora möjligheter till naturstudier och friluftsliv. Både skogar och ängar finns på promenadavstånd och vi använder bl.a Järvafältet, Spånga by, Spånga IP och Tensta simhall i vår undervisning. Anne-Charlotte Borgbrant Rektor i Gullingeskolan

Vill du veta mer kan du besöka skolans hemsida: www.gullingeskolan.stockholm.se

ANNONS

•

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

En loppa kan hoppa 350 gånger så långt som sin kroppslängd, det är som om en människa skulle hoppa lika långt som en fotbollsplan.

• Alla nationella program består av 2 500 gymnasiepoäng. 25 sådana motsvarar ungefär en veckas heltidsstudier.

•

ANNONS

Om hälften av alla hushåll har tre lågenergilampor i stället för glödlampor så sparar vi tillsammans drygt 100 miljoner kronor i energikostnader.

Skolan är skit! INTE alls tycker eleverna hela taget ganska eller mycket nöjd med sin skola.

Att klaga på lärarna, skolmaten och läxbördan brukar vara vanligt bland skolungdomar, men hur stor del är jargong och hur upplever egentligen eleverna sin skola? Trivs de? Känner de sig trygga och säkra i sin skola? Kan de tänka sig att rekommendera den till andra elever?

iffrorna från årets undersökning talar ett tydligt språk – de allra flesta elever är nöjda med sin skola! I de allra flesta avseenden får gymnasieskolorna mycket likartade omdömen av sina elever oavsett kön, språkbakgrund, skolornas storlek samt om de är kommunala eller fristående.

Eftersom undersökningarna gjorts under flera år är det möjligt att jämföra resultatet. Det är glädjande att kunna konstatera att ungdomarna i dag är mer nöjda med sin skola i dag än de var för åtta år sedan!

• Hela 87 procent av eleverna känner sig trygga i skolan.

• De förhållanden i gymnasieskolan som får de mest positiva omdömena av eleverna är möjligheten att känna sig trygg i skolan och lärarnas ämnes kunskaper samt deras sätt att bemöta eleverna.

• 2/3 vill rekommendera sin skola till andra elever. • De mindre positiva

omdömena gäller information och inflytande, framförallt när det gäller en del aspekter av den fysiska skolmiljön – miljön i klassrummet, trivseln i matsalen och tillgången till allmänna uppehållslokaler.

•

Nästan var femte elev (18 procent) ifrågasätter huruvida skolans betyg och omdömen är rättvisa.

Läs gärna undersökningen i sin helhet på www.edu.stockholm.se/kvalitetiskolan

• 77 procent av eleverna i Stockholms gymnasier är på det FotoN: ISTOCKPHOTO

GYMNASIEUNDERSÖKNINGEN I STOCKHOLMS STAD 2006/2007 • Under åren 1999-2007 har Utbildningsförvaltningen genomfört årliga undersökningar där eleverna i årskurs 2 fått bedöma hur nöjda de är med sin skola i en rad olika avseenden.

• I år deltog fler fristående gymnasier än tidigare. • Totalt täcker undersökningen 91 procent av alla gymnasieelever i årskurs 2. Svarsfrekvensen bland eleverna var 84 procent.

• Syftet med undersökningen är: 1) Att mäta den upplevda kvaliteten av stadens pedagogiska verksamheter, 2) Att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamhe-

ten, där jämförelser kan göras mellan olika skolor, olika program och över tiden, samt 3) Att ge information till brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag vid valet av skola.

Hökarängen/Skönstaholm – både bredd och elit

– Vi har en mycket positiv och engagerad personalgrupp, förklarar en av skolans lärare, Charlotta Lindqvist. Många har jobbat här länge. Det specifika för skolorna i Hökarängen är satsningen på gemensamma aktiviteter. En gång i månaden är det elevsamling. Elever framträder med sång och musik och elever som lyckats väl i studier eller idrottstävlingar uppmärksammas. En av många uppskattade traditioner är den årliga squaredanstävlingen på Valborg. Alla dansar, stora och små. – Vi dansar mycket i den här skolan, berättar Charlotta Lindqvist. På idrotten lär sig eleverna bugg, vals och mycket mer. I särskolan finns dansgrupper. Kryddgårdsskolan för elever med flerfunktionshinder har rullstolsdans en gång i veckan. Hökarängsskolan har stark idrottsprofil och går in för att eleverna ska få pröva på många sporter. Skolan har flera

Foto: MARIA WAXIN

I Hökarängen/Skönstaholm finns plats för alla, både de som har lätt för sig och de som behöver mycket hjälp. Skolan består av Hökarängsskolan, Skönstaholmsskolan, Hökarängens särskola och Kryddgårdsskolan. De fyra enheterna har elever med mycket olika förutsättningar, ändå råder en stark sammanhållning och hög trivsel bland både personal och elever.

lag som med stor framgång deltar i Skol-DM och SkolSM. Alla elever i särskolan har simundervisning. Kulturen är också viktig. Det populära Kulturlotteriet ger elever möjlighet att besöka olika teater- och dansföreställningar. Hela Skönstaholmsskolan är musikprofilerad och erbjuder stort utrymme för skapande i skolans temaarbete. – Våra många aktiviteter binder oss samman och ger eleverna omväxling, men i allt vi gör fokuserar vi på lärandet, poängterar Charlotta Lindqvist. Våra elever presterar över det förväntade meritvärdet och klarar sig sedan bra på gymnasiet.

HÖKARÄNGSSKOLAN

HÖKARÄNGEN/SKÖNSTAHOLM: består av fyra skolenheter, som sammanlagt har ca 700 elever. • Hökarängsskolan, F-9: Musikprofil, idrottsprofil, basketprofil • Skönstaholmsskolan, F-6: Musikprofil, orkester klass, estetiska lärprocesser, Bifrostinspirerat temaarbete • Hökarängens särskola F-10: Grundsärskola, träningsskola • Kryddgårdsskolan, F-10: Flerfunktionshinder, teckenkommunikation, musik, rörelse

För mer information: www.hokarangsskolan.stockholm.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

”En sådan här skola vill man vill gå i” Skanskvarnsskolan har: • Ca 400 elever • Cirka 300 barn i åldrarna 6-16 år • Musikprofil f o m åk 4 • Särskilda undervisningsgrupper för barn med funktionshinder • Habilitering i huset • Skolbarnomsorg från förskoleklass • Personaltäthet och kompetens inom många områden • Aktivt föräldraråd • Samarbete med Friends – i varje klass finns två kamratstödjare • Bra kommunikationer med T-bana och tvärbana till Gullmarsplan och därefter bussförbindelse. Fem minuters promenadväg från Gullmarsplan.

”Vi lyssnar på hur alla vill ha det och testar hela tiden nya roliga aktiviteter i och utanför klassrummet.”

Musikprofilen genomsyrar hela skolan och binder samman de olika grupperna. Särskilt de återkommande storsamlingarna är en samlingspunkt då alla elever träffas i aulan och sjunger ihop

På Skanskvarnsskolan firas ”Astrid Lindgren 100 år” med sång och musik och glada upptåg. – Självklart uppmärksammar vi den här dagen med en egen show, eftersom musik är vår profil, säger rektor Karin Ekstrand. I publiken står Moa Ericson och Li Arlert, två elever i sexans musikklass som gärna berättar om sin skola. – Vi trivs jättebra och vill gärna att fler får reda på hur roligt det är att gå här och vilken bra sammanhållning vi har – inte bara med musikklasserna utan med alla, förklarar Moa och Li nickar och tar vid: – Innan jag kom hit var jag jätterädd för att uppträda inför publik, men det har jag kommit över nu, tack vare att ingen någonsin buar utan alla istället uppmuntrar och stöttar varandra. Man växer på den här skolan, både socialt och kunskapsmässigt och det vill vi förmedla!

Musikprofil Skanskvarnsskolan ligger naturskönt nära Årstaviken och är en inkluderande grundskola med många verksamheter under samma tak. Här går förutom musikklasser elever från upptagningsområdet och barn med funktionshinder. Musikprofilen genomsyrar hela skolan och binder

samman de olika grupperna. Särskilt de återkommande storsamlingarna är en samlingspunkt då alla elever träffas i ljushallen och sjunger ihop, men även andra evenemang som till exempel luciafirande, redovisning av temaarbeten och avslutningar anordnas gemensamt. – Framträdandena håller alltid hög nivå och alla som vill får vara med efter egen förmåga, säger Karin Ekstrand och Moa tillägger: – Genom storsamlingarna och de andra aktiviteterna vi gör ihop lär vi känna hela skolan. Innan jag började här trodde jag inte att man kunde bli vän med någon som satt i rullstol. Nu vet jag bättre och har massor av olika kompisar. Det är kul!

Trygghet och trivsel Skanskvarnsskolan lägger ned mycket arbete på att försöka hitta gemensamma aktiviteter som känns utvecklande för varje elev och som förenar. Den röda tråden är en lärande miljö där trygghet och trivsel råder. Det berättar Martin Hellstadius vars uppgift är att samordna skol- och omsorgsverksamheten i en riktning som kommer det enskilda barnet tillgodo. – Om all skolpersonal samarbetar och delger varandra sin kunskap får vi en kvalitativ verksamhet som hänger ihop hela dagen. Det är väsentligt, säger han och tillägger; minst lika viktigt är barnens lust och engagemang. Vi lyssnar på hur alla vill ha det och testar hela tiden nya roliga aktiviteter i och utanför klassrummet. Nu ska vi

SKANSKVARNSSKOLAN 40 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

– Vi trivs jättebra och vill gärna att fler får reda på hur roligt det är att gå här, säger Moa och Li här tillsammans med rektorn Karin Ekstrand.

till exempel prova rullstollsbasket och då kan alla delta – om de vill. Karin Ekstrand menar att skolan ligger väl framme vad gäller IT och använder sig av teknik som hjälper och stödjer barnen. För elever med funktionshinder finns till exempel kommunikationsdatorer med Blissymboler eller konkreta bilder. Vissa datorer styrs med fotkontakt, andra med handkontakt eller ögonpekning, beroende på vad som lämpar sig bäst för eleven.

Kunskapsutvecklingen Även om Skanskvarnsskolan är en skola med mycket fart och fläkt där musik, sång och dans dominerar, är elevens kunskapsutveckling central. Att uppnå målen står alltid i fokus och oavsett vilken grupp man tillhör ska varje elev känna att just han eller hon får rätt stöd att lyckas med sina föresatser. För att kunna tillmötesgå elevernas olika förutsättningar och behov behövs naturligtvis en kompetent lärarkår. – Och det har vi verkligen, betonar Karin Ekstrand och får medhåll av både Moa och Li – Här är till exempel ett väldigt lugn och arbetsro på lektionerna, mycket på grund av lärarna som är vana att ingripa snabbt, men också tack vare kamratstödjarna som ser till att alla trivs. Låter det här för bra för att vara sant undrar Moa och Li: – Men det är ju så här det är, konstaterar båda glatt.

Läs mer på www.skanskvarnsskolan.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

På Enbacksskolan blir alla sedda Vill du att ditt barn ska få en trygg och harmonisk skolgång i vacker, stimulerande och lärande miljö? Ta då en tur till Enbacksskolan och gå in! Utanför är det ingenting särskilt som skvallrar om att något uppseendeväckande skulle finnas bakom skolportarna. Därför blir förvåningen stor, när en värld av varma färger och spännande arkitektur öppnar sig innanför tröskeln. − Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan och det tror jag också att de flesta av våra elever och lärare tycker, säger rektor Malla Taipale som får medhåll av Bersin Akdeniz och Mohamed Abdi i årskurs 8.

Skön atmosfär − Miljön, med den osymmetriska arkitekturen och de stora rundformade fönstren, ger en ljus och hemtrevlig atmosfär som gör att det känns skönt här. Tofflorna som vi har på oss inomhus och den hemlagade skolmaten förstärker känslan, säger Bersin och tittar på sina skolkamrater som nickar och tillägger: – Lärarna här är ändå bäst! De tar sig alltid tid när vi har problem och ger oss motivation och vägledning när det är något vi undrar över. Enbacksskolan är en liten F - 9 -skola som förutom att satsa på en stimulerande och vacker skolmiljö fokuserar på kunskapsutveckling i alla skolämnen. I kombination med profilämnena idrott, friluftsliv, språk och kultur, ska detta ge eleverna en lustfylld inställning till lärande, när teori och praktik varvas på ett spännande sätt. − Skolan har skidor, skridskor, långfärdsskridskor till hela klasser och en stor utrustning för ett aktivt friluftsliv under alla årstider. Vi kan ha ett eget Vasalopp och en stor konsert med musik från alla världens hörn, berättar Malla Taipale. Hon påpekar att alla, oavsett nationalitet och inkomst, ska ha samma förutsättningar att pröva på och hitta något som intresserar.

Mohamed Abdi går i åttan på Enbacksolan. Här är en värld av varma färger och spännande arkitektur.

”Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan”

Mediateket Med vetskapen om att ett rikt språk är A och O för att komma tillrätta i samhället, satsar skolan betydande resurser på elevernas språkutveckling. Under glaskupolen mitt i Enbacksskolan ryms Stockholms största grundskolebibliotek som är ett mediatek där eleverna förutom böcker kan använda många andra källor för sitt informationssökande. Malla Taipale anser att det är en förmån, både kunskapsmässigt och socialt, att vara elev på Enbacksskolan. En mångkulturell enhet med flerspråkiga barn har större resurser vilket leder till mindre undervisningsgrupper med kompetenta, behöriga och engagerade lärare. Varje elev blir sedd och har större chans att nå sina kunskapsmål. De flesta lärare har arbetat länge på skolan. Sammanhållningen och trygghetskänslan som råder på skolan beror på många olika faktorer, men den

lilla enheten där alla känner alla och tar ett större ansvar är en bidragande orsak, tror hon. På Enbacksskolan vet man att varje barn både kan och vill och just därför är kraven höga. Skolans regler är tydliga.

Ordning Det ska vara roligt på skolan, men inom ramarna. Mis�sköter sig någon elev: är dum och otrevlig mot andra eller förstör sina egna eller andras lektioner upprepade gånger, blir konsekvenserna märkbara. − På Enbacksskolan har vi ”försitting” istället för kvarsittning eftersom kvarsittning inte upplevs som något negativt här - snarare tvärtom, avslutar Malla Taipale med ett skratt.

ENBACKSSKOLAN

− Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan och det tror jag också att de flesta av våra elever och lärare tycker, säger rektor Malla Taipale

ENBACKSSKOLAN HAR:

• Ca 400 elever • 80 medarbetare varav 50 lärare. • Tvåparallelligt från förskoleklass till skolår 6 • En klass av varje i skolår 7, 8, 9 • Förutom hemlagad lunch även frukost • Små undervisningsgrupper, behörig personal. • Stigande resultat i betygsstatistik och nationella prov. • Aktivt föräldraråd • Samarbete med Verdandi • Skoltidningsredaktion • Ett välfungerande elevhälsoteam

Läs mer om Enbacksskolan på www.enbacksskolan.stockholm.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Källkritik som gymnasieämne En hemsida på internet

påstod sig tillhöra SÄPO och spred budskapet om hur organisationen skulle utrota ryska piroger, men denna sida var bara en bluff. Det blir allt vanligare att hemsidor läggs upp enbart för att sprida felaktig information. I och med att allt fler elever använder sig av internet för att söka information anser utbildningsminister Jan Björklund att källkritik ska bli ett ämne för gymnasieskolan. Dock är inte ämnet på scheman ännu, så tills vidare kan man använda hemsidan för att lära sig hur man ser kritiskt på information och hur man avgör en sida är sann eller falsk.

ANNONS

”Flytten hit, till S:t Eriks gymnasieskola blir ofta en lättnad och början på en ny etapp i livet.”

www.kollakallan.skolutveckling.se

Projektet Flicka Att konflikter mellan flickor och deras föräldrar förekommer är ett faktum, men vad gör man om man som barn vill göra en sak och föräldrarna har andra planer? Rädda Barnens kriscentrum i Stockholm ansvarar över hemsidan flicka.nu. De flickor som behöver tala med någon kan enkelt höra av sig via ett mail eller telefon och personen de talar med har tystnadsplikt. Denna tystnadsplikt får endast brytas om det förekommer misshandel eller övergrepp, då anmäls detta till socialtjänsten. Måndag – fredag kl. 8:30 – 17:00 tel: 08 – 698 90 19 www.flicka.nu

Fair Play Många föräldrar är oroliga över sina barns tv- och datorspelande och det är just därför som Fair Play finns. Detta är en organisation som arbetar med att informera om hur spelandet påverkar barn och ungas hälsa och beteende. Fair Play vill öka medvetenheten om spelandets effekter och anser att chansen till lugn och ökad förståelse hos föräldrarna ligger i hur mycket just föräldrarna själva engagerar sig i sina barns intressen. www.fair-play.se

INTRESSE. Här är alla elever på samma nivå och har ett gemensamt intresse för bilar och service.

De meckar sig RAKT UT – Här är eleverna lika välkomna även om de bara dyker upp en dag i veckan. På det individuella programmet servicemekaniker vet lärarna att eleverna är ordentligt skoltrötta när de börjar första ring. Deras mål är i stället att återuppbygga elevernas självkänsla och slussa dem ut i arbetslivet.

arje år börjar tio killar med vitt skilda bakgrund på det individuella programmet servicemekaniker på S:t Eriks Gymnasium. En sak har de gemensamt, de har haft svårt att tillgodogöra sig kunskaperna i grundskolan. Många har dyslexi eller andra diagnoser, en del har endast bott

i Sverige en kort tid och har ännu inte svenskan på plats. Det är alltså ett gäng ganska skoltrötta och omotiverade elever, som helst av allt vill slippa skolbänken. Inte sällan har de en problematisk skoltid bakom sig, med halvdana skolresultat och undervisning i specialklasser. Flytten hit, till S:t Eriks

gymnasieskola blir ofta en lättnad och början på en ny etapp i livet.

Slussas ut – Här är alla på samma nivå, här är ingen sämst, säger Gustav Lundbäck, lärare. Det är viktigt för eleverna att känna att de inte tillhör något B-lag, bara för att de inte har en akademisk framtid. Tanken med utbildningen är i första hand att slussa ut eleverna i arbetslivet, inte nödvändigtvis läsa upp ämnena från grundskolan och söka de nationella programmen. – Då är det inte hela världen om man inte klarar Svenska A eller Matte A, säger Kjell Lundberg, en annan lärare.

Pegi Som förälder kan det inte vara lätt att förstå alla symboler som sitter på datorspelsfodralen. Pegi.se har samlat alla symboler på en hemsida där de förklarar betydelsen på ett enkelt sätt. Förutom detta finns tips till hur föräldrar med spelande barn kan bli mer delaktiga i barnets intresse. www.pegi.se

42 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

”Då är det inte hela världen om man inte blir godkänd i Matte A”

I verkstaden pågår undervisning. Killarna är klädda i blåställ och har samlats runt läraren. Det stojas och busas, men när läraren börjar tala lyssnar de noga. Alla har ett uttalat intresse för bilar och är ivriga att lära och komma ut på arbetsmarknaden.

Ingen ro i kroppen Servicemekaniker är ett nedbantat fordonsprogram, för ungdomar som vill ha praktisk erfarenhet, hellre än teoretisk undervisning. – De gillar inte direkt teori, killarna. De har inte ro i kroppen att sitta stilla hela dagarna, säger Gustav. Men kärnämnena ska ändå med på något sätt, fast det får ta tid hos oss.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad ELEVER OM UTBILDNINGEN Varför läser du service mekaniker? Amer Hourie, 18 år: – Jag har alltid gillat att mecka.

Vad är det bästa med skolan?

– Att få jobba i verkstan och att det är bra lärare.

Varför läser du service mekaniker?

Philip Toor, 16 år: – För att jag tycker om att bygga och mecka. Har alltid gjort det.

Vad är det bästa med skolan?

– Att man inte behöver plugga. Och att lära sig byta däck och framgaffel.

Varför läser du service mekaniker? Hakan Colak, 16 år: – För att jag är intresserad av bilar.

Vad är det bästa med skolan?

FotoN: ULRIKA ABRAHAMSSON

Man lär sig bra om bilar och annat också.

ANNONS

Stenhagsskolan Språkutveckling Matematik Rörelse Stenhagsskolan är en F-5 skola som ligger i Akalla nordväst om Stockholm, nära Järvafältet och Akalla by. Våra värdeord är Trygghet, Ansvar och Respekt. Våra elever når goda resultat. Skolans inriktningar är Språkutveckling, Matematik och NO samt Rörelse och friluftsliv. Språkutvecklingen stärks med årliga författarbesök i alla årskurser och utmynnar i novellskrivningar på olika teman. Dessa används som tävlingsbidrag i vår novelltävling med prisutdelning varje år på Nobeldagen. Matematik tränas i vår matteverkstad med konkreta material och hemma med hemliga ”mattepåsar” och familjematematik. NO undervisas i på ett nytt sätt med NTA, Natur och Teknik för Alla, där vi arbetar tematiskt. Några exempel är Från frö till frö.Vi vill också uppmuntra

elevernas teknikintresse. I åk 1-3 får alla barn tävla i uppfinningar till Nobeldagen. Elever från åk 5 vann i år i en klass i den Nordiska tekniktävlingen First Lego League. Rörelse och friluftsliv tränas med rörelsepass och utomhuspedagogik. Vi besöker ofta Järvafältet där eleverna får lära sig om naturen och hur man vistas där. För att stimulera musikintresset får alla elever musikundervisning och uppträda minst en gång per år. Ett populärt inslag bland både elever och föräldrar . – Vi vill att vår skola ska vara en kreativ arbetsplats dit både elever och lärare går med glädje, säger Elisabet Mau, rektor.

STENHAGSSKOLAN www.stenhagsskolan.stockholm.se

Man ”kapar topparna” och ger eleverna ett annat spelrum än på nationella gymnasieprogram. Ett av ämnena på schemat är livskunskap, då pratar man om sådant som berör elevernas vardag och som står i dagstidningarna. Hur man beter sig mot tjejer till exempel, och varför våldet ökar i samhället. – Socialt fyller vi en jätteviktig funktion, säger Gustav. Många av dem har aldrig tidigare haft den här typen av samtal med vuxna.

inte upp i matsalen och hade svårt att interagera med sina klasskompisar. – Men så började han att öppna upp sig, fick kompisar och blev erbjuden arbete, innan han ens hunnit avsluta sin utbildning. Då blir man förstås glad och stolt, det är ju delvis vår förtjänst att han slussats in i det här, säger Gustav. EMILIE JOSEPHSON

Positiv förvandling Det händer mycket under gymnasietiden. Lärarna berättar om hur många av deras elever förvandlas under utbildningen. Framförallt minns de en solskenshistoria om en gammal elev med ett socialt handikapp. Han stod mest i ett hörn av lokalen de första veckorna, han gick

För mer information om Friskolornas riksförbund och om friskolor i Sverige, besök www.friskola.se

I arbetslivet Vem vill ha omtyckta skolor? Alla barn och ungdomar ska få gå i en bra skola. Det spelar ingen roll om det är en

fristående eller en kommunal skola. Den valfrihet friskolor innebär driver kvalitetsutvecklingen både hos friskolor och hos kommunala skolor. Möjligheten att få välja sin skola gör att chansen ökar för att fler får gå i en skola de tycker om. Friskolornas riksförbund är branschorganisationen för Sveriges fristående förskolor

och skolor. Vi arbetar med att sprida idén om ett skolväsende som utvecklas och förbättras då skolorna förtjänar sina elever till följd av hög kvalitet och efterfrågan. Det är Friskolornas riksförbunds uppgift att stimulera en fortsatt utveckling av mångfald och valfrihet inom skolan. Som medlem i Friskolornas riksförbund stödjer du vårt gemensamma arbete för att ge landets friskolor en rättvis och konkurrensneutral behandling. Medlemskap i Friskolornas riksförbund ger dig tillgång till juridisk och annan

rådgivning, möjlighet att delta i kvalitetshöjande utbildningsinsatser samt olika typer av medlemsförmåner. Vi arrangerar nätverksträffar där erfarenheter och kunskaper delas mellan deltagarna. Du uppdateras om vad som händer inom friskoleområdet genom vårt nyhetsbrev.

- Funderar du på att starta en fristående skola? Då är du välkommen som observatörsmedlem. Du är även inbjuden till vår Starta skola-kurs i januari.

PRAKTIK. Servicemekaniker är ett nedbantat fordonsprogram, för ungdomar som vill ha praktisk erfarenhet, hellre än teoretisk undervisning.

Friskolornas riksförbund | www.friskola.se | info@frisklola.se | 08-762 77 58

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

FotoN: JEANETTE HÄGGLUND

Skolan från hela världen

Rödabergsskolseleverna Filip Claesson, Yihan Pei, Chanté Ball, Fatima Osman och Roslain Gautam

Att kliva in genom entrén till Rödabergsskolan är en fascinerade upplevelse. I den stora ljushallen som öppnar upp sig sjuder det av liv. Några spelar pingis, andra spelar kort, på en bänk sitter några elever och fnissar – kort och gott som det brukar vara på en skola med ett stort undantag: Här finns elever från 80 olika länder. – Du skulle se skolan under FN-dagen, säger rektor Peter Lundström, när alla elever springer upp på skolans scen med sitt lands flagga – det är en riktig fest. Skolan är hemvist åt elever från skolans närområde på Norrmalm, elever från hela Stockholm som sökt sig till den tvåspråkiga utbildningen och elever på den helt engelskspråkiga utbildningen.Intagningskriterier för den sistnämnda är att eleverna vistas i Sverige en begränsad tid, tidigare har gått i engelskspråkig skola samt är barn till gästforskare eller andra experter.

Goda studieresultat I skolverkets senaste mätning hamnar Rödabergsskolan på tredje plats bland de kommunala skolorna i Sverige.

Här syns läraren Brid Keaveney-Sharp med sina elever.

Bengt Ekegärd som är matematik och NO-lärare på skolan förklarar de goda studieresultaten så här: – Skolan har en kreativ miljö. Eftersom eleverna kommer ifrån hela världen har vi kompetens från en mängd olika kulturer. De elever som kommer hit tillfälligt kommer ofta från en akademisk bakgrund vilket självklart också smittar av sig. Eleverna tar intryck av varandra och på så sätt skapas ett bra klimat för deras inlärning. Bengt berättar också att det är de intresserade eleverna och deras receptiva förmåga som får honom att pendla hit till Stockholm från Uppsala varje morgon. – Alla som åker med de tågen vet hur krångligt det är, så jag tycker verkligen om eleverna vi har här.

Omsorg och omhändertagande Eftersom de internationella eleverna kommer och går i stor utsträckning är skolan väldigt mån om att alla skall känna sig välkomna och att relationerna mellan elever och lärare är bra. De elever som går på skolan är vana vid att det kommer nya klasskompisar. – Vi ser till att de kommer in i gemenskapen direkt, säger niondeklassaren Filip som går på det engelskspråkiga programmet. Det är inget som är uttalat utan det bara sker, vi är så vana vid att det kommer nytt folk. Han klasskompis Rosalyn, som bott i New York fram tills hon var tolv och går på skolan för att hon inte ville tappa engelskan, är inne på samma spår. – Alla är snälla mot alla, det är skön stämning här. Vi tycker om våra elever och månar om att de ska

RÖDABERGSSKOLAN 44 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

känna sig uppskattade och uppmärksammade säger rektorn. – Våra fyra speciallärare ser till att elever som av olika skäl behöver extra stöd kan få hjälp både i klassrum, enskilt och i grupp. Att ha roligt tillsammans kan inte underskattas. Därför har vi många gemensamma evenemang och samlingar under läsåret. Några exempel är Talentshow, flygplanstävling, Science day, turneringar med lärare. Inte minst är FN-dagen en viktigt dag då alla våra 80 nationer är representerade och föräldrar bjuder på mat från hela världen. Han talar vidare om att det finns ett nära samarbete mellan stadsdelen och skolorna på Norrmalm både när det gäller särskilda undervisningsgrupper och att ge eleverna en trygg miljö på fritiden.

SKOLA PÅ TRE OLIKA SÄTT

På skolan finns det tre olika möjligheter till utbildning: • Den helengelska utbildningen (från år 1 till år nio) • Den helsvenska utbildningen (från förskoleklass till år nio) • Den tvåspråkiga engelsksvenska utbildningen (från år sex till nio)

Förskoleklassen

Skolan har nära kontakt med avlämnande förskolor och föräldrar för att barnen ska få en bra start i förskoleklassen. Personalen arbetar med att väva samman lek och lärande både i praktik och teori. Skolverket var vid sitt senaste besök mycket nöjda med detta

Fritidsverksamhet

Skolan har tre olika fritidsverksamheter • Ett engelskt fritidshem(från år 1-3) • Ett svenskt fritidshem(från år f-3) • En fritidsklubb för både svensk-och engelsktalade elever(från år 4-6)

Läs mer om Rödabergsskolan på www.rodabergsskolan.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

En mångfald av unika skolor En mångfald av skolor och förskolor, men i en gemensam organisation, det ger fördelar för barn, föräldrar och medarbetare. Pysslingen är mångfald, med ett sjuttiotal skolor och förskolor under samma paraply. De enheter som ingår skapar eller har kvar sin särprägel. Medarbetarna kan diskutera sin arbetsplats och lära av andra verksamheter. Det kommer barn och föräldrar till del i varje vardag, varje möte. – Ett gott bemötande är nog bland det viktigaste vi gör, anser Eva Husbom på Pysslingen. Det är i varje vardagligt möte man kan bevisa sin kvalitet. Att man menar allvar med de fina orden om respekt, tillit och föräldrarnas inflytande. När nyblivna föräldrar ska välja förskola frågar de om vissa saker, berättar Eva och hennes kollegor. Men antal vuxna per barn eller gruppstorlek säger inte så mycket om hur barnen får det på förskolan. Istället är kvaliteten på organisationen viktig – tas det några beslut och händer det något? Kommer jag att kunna ha inflytande? Kommer mitt barn att märka något av de fina orden och lära sig något? – Det är en konst att förmedla till föräldrarna det värde som deras barn får ut av verksamheten. Vi vill även att folk ska kunna hitta den verksamhet som är den rätta för dem. Om de ska kunna välja måste vi vara tydliga med vad vi erbjuder lokalt i förskola och skola.

Banade vägen Det var bland annat rätten till valfrihet som gjorde att Pysslingen startade sin första enhet 1986. Den minnesgode kommer kanske ihåg Lex Pysslingen, debatten som så småningom banade väg för friskolor och privata alternativ. – Det är roligt varje gång en skola eller förskola med ambitioner väljer att styra sin egen verksamhet och bli friskola. Vi ser förstås gärna att de kommer till oss, vi kan erbjuda en bra framtid. Det som förenar skolorna och förskolorna i Pysslingen är en gemensam syn på nödvändigheten – och glädjen! – i det livslånga lärandet. Varierande pedagogiska inriktningar blir som olika glasögon varigenom man

FAKTA OM PYSSLINGEN

Pysslingen driver förskolor och skolor och vårt uppdrag är att skapa lärandemiljöer som berikar elevernas erfarenheter och utgör grunden för en mångsidig talangutveckling. Kärnverksamheten är barn och elevers lärande. Varje skola och förskola har själva valt sin pedagogik och sina metoder.

”Vi är inte bara fina dokument. Man har mycket av hjärta, hjärna och gympadojor.” ser Pysslingens egen kultur av nära ledarskap, respekt, ansvar, och samverkan som grund för lärande. Man har ett gemensamt handlingsmönster även om varje enhet har sin lokala anknytning och sina metoder. Förskolor och skolor drar nytta av varandra och av det stora företagets möjligheter att låta personalen vidareutbildas och få stöd i sitt uppdrag.

Nära besluten Varje skola och förskola har sin egen chef och besluten Pysslingen har 57 förskolor och 19 skolor fördelat på Storstockholm, Mälardalen och Skåne. Det är ca 7000 barn och elever inskrivna i Pysslingens enheter. Antal anställda är 1343. Arbetsklimatet präglas av respekt, tillit och ansvar. Medarbetarna utvecklar kontinuerligt sin kompetens. Pedagogiska rådgivare finns knutna till varje enhet för kvalitetssäkring, stöd och inspiration.

ligger i den dagliga verksamheten. Mångfalden berikar till diskussion om lärande och pedagogik i företaget, och en medarbetare kan byta jobb utan att byta arbetsgivare. Studiebesök och utbyte främjar kvalitet och sammanhållning! – Allt det här kanske är enkla ord. Men det tyder på att vi har manglat dem fram och tillbaka under flera års tid. I till exempel ordet bemötande, ligger mängder av olika alternativ. Vi vet vad varje enkelt ord betyder för oss, och lever därefter. Många säger, men vi gör, betonar Eva Husbom.

Läs mer om Pysslingen på www.pysslingen.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

• En struts öga är större än dess hjärna.

”Vi kan alltid gå in till rektorn som oftast är här och bara prata. Det känns lätt att nå personalen om man vill något.”

• att det i sjöhästarnas värld är männen som föder ungarna.

ANNONS

• De flesta människorna somnar inom 7 minuter.

FotoN: JEANETTE HÄGGLUND

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

FotoN: ISTOCKPHOTO

ANNONS

EngageradE. Karin Fröderberg, Evelina Bonardi och Thorgny Arwidson trivs bra på Åsö grundskola. De är engagerade i olika råd på skolan och kan genom sin medverkan påverka mycket i skolans verksamhet. Men de elever som bara klagar utan att själva göra något har de inte mycket till övers för

Engagemang och öppenhet GER ökad trivsel Kan elevdemokrati och inflytande fungera konstruktivt utan att det bara blir en klagokultur eller frågor diskuteras fram och tillbaka utan att något beslutas och verkställs? Trivs eleverna bättre på skolan när de får vara med och påverka?

å Åsö grundskola i Stockholm är eleverna väldigt nöjda med sin skola. Där arbetar man aktivt med att ge eleverna inflytande i verksamheten bland annat genom möjligheten att delta i fem olika råd. Karin Fröderberg är 15 år och går i klass 9g. Hon trivs för det mesta i skolan och sitter med i kulturrådet för att kunna arrangera till exempel

46 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

skoldisco och liknande aktiviteter. – Elevdemokratin fungerar här på Åsö grundskola genom råden eftersom det ofta är engagerade och drivna personer som sitter med. Men alla elever är inte intresserade. Vissa vågar inte riktigt säga vad de tycker och tänker utan kommer efter ett beslut eller något vi gjort och bara klagar. Det är tråkigt.

Vill ha med fler lärare Karin tycker att flera lärare och framför allt rektorn är engagerade i elevdemokratiarbetet. Vissa lärare är mer öppna än andra för elevinflytande i undervisningen. Eleverna kan få rösta mellan olika förslag på till exempel prov eller planering. Evelina Bonardi, 15 år i klass 9c, håller med Karin om att fler lärare borde ge eleverna en chans att påverka undervisningen. För henne betyder Åsöandan trygghet och att man bryr sig om varandra på skolan. Evelina är intresserad av ekono-

mi generellt och sitter därför med i miljö- och ekonomirådet. Rådet har arbetat för att fräscha upp på skolgården och ersätta torkfläktarna på toaletterna med pappershanddukar.

Skidresa lockar – Det vi jobbar nu med är att sänka kostnaderna för klottersanering och renovering vid skadegörelse genom att få eleverna intresserade av skolmiljön. Vårt förslag är att de pengar vi sparar åt skolan ska gå till en skidresa. Elevdemokrati i undervisningen här på Åsö innebär att vi får ha åsikter om hur vissa saker ska göras, till exempel hur proven i vissa ämnen ska genomföras. Det funkar bra. Men på min förra skola där jag gick mellan ettan och sexan fungerade det inte så bra. Thorgny Arwidson i klass 8a är 14 år. För honom är det är viktigt att medverka i råden för att få inflytande över skolmiljön och hur saker och

ting sköts, till exempel hur skoltoaletterna städas.

Mycket att säga till om – Just nu jobbar vi tillsammans med miljö- och ekonomirådet för att fixa till toaletterna. Många elever går inte på toan under hela skoldagen för att de är rädda att någon kan ta sig in och för att det är så ofräsch miljö där. Vi hjälper också rektorn med den årliga elevenkäten och fyller på med relevanta frågor. Han konstaterar att de 20 – 30 elever som sitter i råden kan påverka mycket och har nästan lika mycket som lärarna att säga till om. Men som alltid finns elever som inte orkar engagera sig.. Att vissa elever klagar utan att komma med konkreta förslag är korkat. – Men jag tycker att Åsö grundskola är jättebra. Vi kan alltid gå in till rektorn som oftast är här och bara prata. Det känns lätt att nå personalen om man vill något. MARIE LINDELL

Närvarande. Eleverna känner att de kan komma in och prata med rektor Bo Andersson. Åsöandan Åsöandan är ett förhållningssätt som innebär att alla på skolan anstränger sig litet extra för att andra ska ha det bra.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Samverkan ger södra Älvsjö bättre skolor

I områdets förskoleklasser får man leka mycket och det är bra, tycker Adam Bratt. Erik Andersson, som går i F - 5 skolornas gemensamma högstadium, tycker att det är bra nivå på lärarna i skolan, att de har eleverna med sig och vill att var och en ska komma vidare. Bakre raden: Anna Synnerdahl, Erik Andersson, Sofie Andreasson. Främre raden: Adam Bratt, Filip Lindskog, Thea Abramsson.

Positiv konkurrens, ömsesidigt utbyte Ekängens skola F - 5 och en ständig strävan att bli ännu Arbetar med integrerad förskola, skola och fritidshem. bättre. Det är några kännetecken för Här finns cirka 150 elever i en liten, gripbar skola. En Johan Skytteskolan, Herrängens sko- klass i varje årskurs. Ambitionen är att se barnets utveckla, Kämpetorpsskolan, Långbrodals- ling i helhetsperspektiv. Jobbar med devisen att ”alla barn är allas barn” och lägger stor vikt vid att stärka barnens skolan och Ekängens skola i Älvsjö. Med fem skolor som samverkar blir resultatet bättre. Det anser Christer Oja, rektor. Det uppstår en ”positiv konkurrens” mellan skolorna. – Skolorna delar på bra initiativ och goda utvecklingsidéer, förklarar han. Varje skola vill vara bäst, men de är också ömsesidigt beroende av varandra. Detta borgar för hög kvalitet och goda resultat. Med resultat menar Christer Ojas både ekonomiska resultat och elevernas resultat. – Det finns en konsekvens och en trygghet i att skolorna samverkar, vilket bland annat syns på föräldraengagemanget. Cirka 200 föräldrar kommer till vårt föräldraråd. Vi har en föräldrastyrelse med beslutsbefogenhet. Rent konkret innebär samverkan också att det går att hålla ner overheadkostnaderna och använda pengarna till kärnverksamheten – eleverna. – Vi har en tydlighet i den pedagogiska planeringen år F-9, som är ett direkt resultat av att skolorna samverkar, säger Christer Oja.

självkänsla. Har även en väl utvecklad och uppskattad fadderverksamhet. www.ekangensskola.stockholm.se

Herrängens skola F-5 Är belägen i ett naturskönt villaområde nära Långsjön och Älvsjöskogen. Här går ca 450 elever i år F-5. Skolan har hög kunskapsnivå på nationella tester. Hela skolan arbetar med livsviktigt som metod i livskunskap. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och samverkar med FRIENDS och kulturskolan. Vi har ett väl fungerande skolbibliotek samt eget kök.

Långbrodalsskolan F-5 Här finns cirka 340 elever. Barnen går i små klasser I samma hus under sina tre första skolår. Skolan har en egen arbetsmodell för läsinlärning, läsning på talets och upplevelsens grund, LTUG, detta påbörjas redan i förskoleklasserna. LTUG introducerar läsningen på ett lustfyllt och utmanande sätt. Samtliga klasser jobbar även med Livskunskap varje vecka, det vill säga social utveckling. Våra elever når höga resultat och är väl rustade för framtiden. www.langbrodalsskolan.stockholm.se

www.herrangensskola.stockholm.se

Kämpetorpsskolan F-5 Kämpetorpsskolan är en liten skola med 270 elever från förskoleklass till år 5. Skolgården gränsar till ett omväxlande naturområde och en fotbollsplan. Kämpetorpsskolans främsta resurs är personalen, som är välutbildad och arbetar med starkt engagemang och stor arbetsglädje. Skolan har, enligt utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad, den bästa fritidsverksamheten i Stockholm.

Johan Skytteskolan 6-9 Här finns drygt 700 elever uppdelade i små klasser om 20 elever. Skolan har en särskild inriktning mot matematik och engelska och eleverna gör bra ifrån sig på nationella matematiktävlingar. I årskurs 9 erbjuds eleverna att läsa gymnasiekurser i engelska och matematik. Skolan anses av elever och föräldrar vara en mycket bra gymnasieförberedande skola, präglad av trivsel, trygghet och en hög kunskapsnivå. www.johanskytteskolan.stockholm.se

www.kampetorpsskolan.stockholm.se

”Skolorna delar på bra initiativ och goda utvecklingsidéer,” SÖDRA ÄLVSJÖ SKOLOR EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• Världens sömnigaste djur är sengångaren som sover bort 80 % av sitt liv.

FotoN: ISTOCKPHOTO

ANNONS

• En jordnöt innehåller lika mycket fett som en kilometer gurka.

ANNONS

• Man nyser i en hastighet av 160km/tim.

SAMVERKAN näringsliv och skola ger framgång Stockholms transport och fordonstekniska gymnasium, också kal�lat STFG är mer än bara en skola där man lär sig om bilar. Här finns en engagerad ledning med en tydlig vision kring sitt lärande. – Vi vill att eleverna som utexamineras från oss ska kunna möta verkligheten. Därför anpassar vi våra utbildningar efter hur det ser ut därute, säger biträdande rektorn Pär Emteryd.

Nära till näringslivet Det finns fyra utbildningar på STFG. Maskin- och lastbilsteknik Transport, Mc, Småmotorer och ATV samt Personbilsteknik. I gamla Skärholmens gymnasium går förstaårseleverna sitt så kallade basår i fordon. Därefter flyt-

FotoN: IMAGEBOX.se

å STFG är siktet inställt på att ge eleverna en så bred bas så möjligt inom transport- och fordonsteknik. Utbildningen siktar alltså inte på att göra eleverna till fullfjädrade specialister inom det ena eller andra området, utan på att skapa de bästa förutsättningarna för eventuella framtida val. – Jag bytte till den här skolan från en annan. Det är kul när det är mer praktiskt, säger Zandra Andersén som går första året på transportprogrammet. Zandra gillar bilar, något som ligger i släkten. Hennes mamma är nämligen lastbilschaufför. – Jag tycker att gymnasiet är mycket roligare än högstadiet för det känns som om det man gör här är viktigt, säger hon.

Roligare. Zandra Andersén går första året på Transport. Hon tycker att det är roligare på gymnasiet än på högstadiet. – Det känns som om man gör något viktigt nu, säger hon.

tas utbildningen till de splitter nya lokalerna i Kungens Kurva där elevernas inriktning tar vid. Läget är idealt. Mitt emot byggnaden ligger Scania och Volvo och i huset intill ligger tyska lastbilstillverkaren MAN. Näringslivskontakterna finns med andra ord bokstavligen runt hörnet. De nya lokalerna stod klara i våras och nu råder det full aktivitet i den stora verkstadshallen. För en besökande kan det vara svårt att veta ifall man har kommit till en skola eller en modern bilverkstad. Eleverna är så upptagna att de knappt lägger märke till vad som

händer runt omkring dem. – Det bästa med att gå i skolan är att tiden går så snabbt. När man är hemma känns det som om tiden går jättesakta, säger Serdar Ucar som går tredje året på Personbilsteknik.

Drömmar Linus Johansson går första året på personbilsprogrammet. Han har varit intresserad av bilar så länge han kan minnas. Dessutom kör han Go-cart på fritiden. En av Linus kusiner är rallyförare.

– Drömmen är så klart att bli rallyförare en dag, säger han. Men det är också kul med tekniken runt omkring. Linus trivs på skolan, han reser hela vägen från Bromma för att få gå här. – Lärarna är schyssta, de pratar med alla och de känner alla, säger han.

Racet Under hela det första året arbetar eleverna med ett projektarbete som kallas för Racet. Det är ett uppdrag som går ut på att bygga ett fordon och genomföra ett race på en bana som sätts upp i ett närliggande parkeringshus (med fordon räknas allt från lådkonstruk-

tioner till mer avancerat). I arbetet integreras ämnena svenska, engelska, fordonsteknik och estetisk verksamhet. Genom att sätta undervisningen i ett verkligt sammanhang, vill man göra lärandet mer tillgängligt. Ett exempel på skolans medvetna pedagogiska profil. – Vi är måna om att ha en tydlig organisation med tydliga värderingar och tydlig ledning. Vi lär våra elever gott uppförande bland annat. Det är oerhört viktigt, exempelvis i kontakten med framtida kunder, säger rektor i huset intill ligger tyska lastbilstillverkaren MAN. EDITH SÖDERSTRÖM

DE 17 NATIONELLA GYMNASIEPROGRAMMEN SP: Samhällsvetenskapsprogrammet

HV: Hantverksprogrammet

ES: Estetiskt program

HR: Hotell- och restaurang programmet

NV: Naturvetenskapsprogrammet BF: Barn- och fritidsprogrammet BP: Byggprogrammet EC: Elprogrammet EN: Energiprogrammet

VÄRDEGRUND. Pär Emteryd biträdande rektor på STFG betonar vikten av en tydlig värdegrund i skolan. – Det handlar om något så enkelt som att lära eleverna gott uppförande, säger han.

48 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Skönt. Det är skönt att få jobba

praktiskt, säger Shavez Malik som går andra året på Personbilsteknik.

FP: Fordonsprogrammet HP: Handelsprogrammet

IP: Industriprogrammet LP: Livsmedelsprogrammet MP: Medieprogrammet NP: Naturbruksprogrammet OP: Omvårdnadsprogrammet TE: Teknikprogrammet

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Fruängens skola Vi som är elever på Fruängens skola vill gärna berätta om hur vi har det!

Engagemang. En rundvandring på skolan ger en inblick i den dagliga verksamheten. När direktören för utbildningsförvaltningen Thomas Persson, besökte skolan överraskades han av Pippi Långstrump. Det var läraren Anna Lundberg som på detta sätt i sin klass uppmärksammade att Astrid Lindgren just denna dag, den 14 november, skulle ha blivit 100 år.

ENGAGEMANG, delaktighet och tydligt ledarskap När Stockholms stads kvali- grupper, blandade till profession, ålder och tetsutmärkelse delades ut den kön. Därutöver träffas de 3–4 gånger per år 23 oktober utsågs Nya Elemen- vid längre sammankomster. tar i Bromma till vinnare i klassen Skola – för andra gången. Hörnstenar Det har aldrig tidigare hänt i Arbetssättet på Nya Elementar känneteckkvalitetsutmärkelsens tolvåri- nas av trygghet, trivsel och delaktighet. Små undervisningsgrupper, mentorskap och ämga historia. nesintegrering är några av de hörnstenar som

ektor Lars Gustavson ger sin förklaring till varför man vann igen. – Det handlar om vår tilltro till eleverna. Och att vi organiserar oss på ett sätt som placerar eleven i fokus. För eleverna märks Nya Elementars arbetssätt främst genom personalens tillgänglighet, menar Lars Gustavson. – De vet att vi alltid finns där för dem om det behövs. Vi hittar lösningar och vi kan specialanpassa dem för varje elev. Hos oss är alla i personalen med i arbetet med eleverna på något sätt. Som exempel: en intendent hos oss är ute och löptränar med en elev två gånger i veckan. Vi går lite utanför ramarna.

Motiveringen Just engagemanget, allas delaktighet och tillvaratagandet av varje medarbetares kompetens fanns med i motiveringen till vinsten, förutom kontinuerliga analyser och ett tydligt ledarskap. Nya Elementar jobbar hårt på att förankra sin vision och sina tydligt uttalade hörnstenar hos alla medarbetare. I praktiken innebär det till exempel att personaRektor Lars Gustavson len ofta möts i tvär-

skolans arbete vilar på. För skolans personal är kvalitet synonymt med att allt görs för att varje elev ska ges bästa tänkbara start i livet. En förutsättning är att alla arbetar tillsammans, har god föräldrakontakt och att alla kompetenser tas tillvara. Nu röstar eleverna om hur de kan ha mest glädje av den ena halvan av prissumman på 200 000 kronor. Den andra halvan går till kompetensutveckling för lärarna, antagligen i form av en studieresa.

Fler sökande Nya Elementar har drygt 700 elever i årskurserna F–9 och särskola. Antalet sökande till skolan ökar, trots att två friskolor har etablerats i samma stadsdel. Första gången skolan vann var år 2005. Stockholms stads kvalitetsutmärkelse delas ut varje år för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling på olika områden i staden. I år var 24 enheter nominerade. – Kvalitetsutmärkelsen är ett nav i stadens lärprocess, sade stadsdirektör Irene Lundqvist Svenonius vid prisceremonin i Blå hallen. Jag hoppas att den kan tjäna som inspiration för alla kommunala verksamheter som finansieras av staden. – Utmärkelsen ska lyfta fram bra exempel och sporra andra. Alla kan lära av vinnarna. Det brukar inte vara fint att stjäla, men i detta sammanhang är det fint.

Lärarna är kunniga inom respektive ämnen och (för det mesta) jättetrevliga. De flesta lärare engagerar sig i varje elev och försöker få oss att prestera så bra som möjligt. Det finns bra kursplaner och betygskriterier i alla olika ämnen som gör att alla har en chans till högre betyg än G. Lokalerna är många, stora och fräscha. Miljön är hemtrevlig. Man kan känna sig avslappnad. Maten är jättebra, nyttig och god! Mattanterna är jättetrevliga. På skolan finns kompisstödjare, elevråd och matråd. Trygghetsgruppen och alla andra vuxna jobbar tillsammans för att ingen mobbning ska förekomma. Man trivs! På skolgården kan man leka så bra. Den är stor

och där finns mycket att göra. Elevernas föräldrar lyfter fram det de tycker är viktigt: – Det är ett skönt klimat – en trygg miljö för eleverna. Särskolan är integrerad på skolan, vilket berikar! ”Mångfald” är ett honnörsord. Skolan har fina byggnader och ligger i naturmiljö. Närhet till det mesta har man och bra kommunikationer. Lärarna är kompetenta och undervisningen är bra. Elever som behöver extra hjälp kan få det. Läxhjälp erbjuds två eftermiddagar i veckan. På skolrestaurangen serveras hemlagad mat! Nystartat skolråd finns, ett för F-6, ett annat för 7-10. Fruängens skola har förskoleklasser, år 1 – 9, förberedelseklass för 7-9 samt särskoleklasser 1-10. Skolbarnsomsorg erbjuds på fritidshemmen Borgen, Slottet, Flaggskeppet och Skolbaggarna samt på fritidsklubben och Delfinen.

Välkommen att ta kontakt! Gunnel Oldbring, rektor 08-508 23 703

Annika Nilsson, biträdande rektor 08-508 23 704

FRUÄNGENS SKOLA

Fruängens skola Stockholms Praktiska Gymnasium Vill Du gå en gymnasieutbildning som innebär att Du: • får större delen av Din utbildning på en riktig arbetsplats • får behörighet till högskolan • får en lärlingsliknande utbildning inom El, VVS, Fordon eller Låssmed? • får en kokutbildning.

Då är Stockholms Praktiska Gymnasium ett bra val för Dig. Vår slogan är tre dagar i plugget och två dagar på jobbet.

Vi har öppet hus

den 24/1 kl.18-20 i Liljeholmen och 30/1 kl. 18 00-20 00 i Ulvsunda

Du når oss på telefon 08-7923870 eller 08-6437400 Stockholms Praktiska Gymnasium Mejerivägen 2 117 43 STOCKHOLM För mer information besök vår hemsida www.praktiska.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Visste du att ...

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

• dU BLINkAR över 10 miljoner gånger per år.

• FJÄRILAR smakar med fötterna.

ANNONS

• EN kÄNGURUUNGE får plats i en tesked när den är nyfödd.

Från trasig

till stabil t när AnnA thoor gick i sexAn började hon och en kompis att skolka och som en följd halkade Anna efter i skolarbetet. I åttan hade Anna tappat så mycket kunskapsmässigt på grund av hög frånvaro att hon inte alls hängde med och läget var nu akut.

fter åtskilliga möten med Annas dåvarande rektor, Ingela Fondin, Annas föräldrar och Anna, samt ett brutet avtal där hon hade förbundit sig att inte skolka mer, startade diskussioner om andra lösningar, som till exempel att byta skola. Då föreslog Ingela Fondin Tjejforum, en av de 34 enheter, inom S:t Örjans verksamhet som skulle passa Anna bra.

Underliga typer

FOTON: JEANETTE HÄGGLUND

”Här kan jag sitta ensam med en lärare eftersom de har mer tid med varje elev än på en vanlig skola” TRIVS. Nu går Anna Thoor i nian på Tjejforum och trivs bra i skolan. Om hon får för låga betyg i vår vill hon gå om sista året på Tjejforum för att höja betyget.

My way – is the only way

– Men jag var inte så intresserad eftersom det bara var tjejer som gick där. Var det tjejer med tungt missbruk, vad hade de bakom sig? Men efter att jag hälsat på kändes allt mycket bättre. De tjejer som jag då träffade verkade schysta och skolmiljön var lugn. Det här var i våras och när jag bestämde mig för att börja på Tjejforum fick jag skriva på ett nytt antiskolkkontrakt och börja på studs, berättar Anna. Nu går Anna i nian på Tjejforum och trivs bra i skolan. Om hon får för låga betyg i vår vill hon gå om sista året på Tjejforum för att höja betyget.

Lugnt med bara tjejer – Det är verkligen en fördel med bara tjejer, kil-

Tänk själv. Och välj den utbildning som passar just dig. På Utbildningsinfo.se hittar du allt du behöver. Här finns alla program och skolor i Sverige, info om yrken, arbetsmarknad, fortsatta studier och stöd för att välja. Utbildningsinfo.se väljer inte åt dig, utan hjälper dig att gå din egen väg.

0 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Hela denna bilaga Ă¤r en annons frĂĽn UtbildningsfĂśrvaltningen i Stockholms stad FOTON: ISTOCKPHOTO

ANNONS

â&#x20AC;˘ kROPPENS STARkASTE muskel Ă¤r tungan.

ANNONS

LĂ¤ra om, lĂ¤ra nytt eller lĂ¤ra mer? PĂĽ Lernias vuxenutbildningar fĂĽr du en konkurrenskraftig yrkesutbildning inom omrĂĽden dĂ¤r det finns jobb.

g skolgĂĽng tillvaro

Genom vĂĽrt samarbete med fĂśretag i olika branscher kommer du snabbt ut pĂĽ arbetsmarknaden.

t &MUFLOJL t 'Ă&#x161;STĂ&#x160;MKOJOH PDI TFSWJDF t )PUFMM PDI LPOGFSFOT t #BHFSJ PDI LPOEJUPSJ t 3FTUBVSBOH

t 'BTUJHIFU WWT PDI TWFUT t .BSLOBETBTTJTUFOU t 4UBSU BW OĂ&#x160;SJOHTWFSLTBNIFU t "GGĂ&#x160;STTLPMBO ET!

NYH

ET!

NYH

5FM XXX MFSOJB TF TUPDLIPMN Lernia i samarbete med:

UtbildningsfĂśrvaltningen

ELEVENS BEHOV. â&#x20AC;&#x201C; St: Ă&#x2013;rjans skolor bestĂĽr av 34 olika enheter i anslutning till de kommu-

nala grundskolorna eller i egna lokaler. Fyra till 20 elever gĂĽr i enheterna och undervisningen utgĂĽr frĂĽn elevens behov. Det viktigaste Ă¤r att den egna skolan har prĂśvat egna ĂĽtgĂ¤rder fĂśr att mĂśta elevens behov innan de bĂśrjar hĂ¤r, sĂ¤ger Birgitta Elmdahl, rektor vid S:t Ă&#x2013;rjans skolor Stockholm, hĂ¤r tillsammans med Ingela Fondin, rektor vid BjĂśrkhagens skola.

lar ska alltid skrika hĂśgst och hĂ¤vda sig. HĂ¤r kan jag sitta ensam med en lĂ¤rare eftersom de har mer tid med varje elev Ă¤n pĂĽ en vanlig skola och de jobbar pĂĽ ett sĂ¤tt som kĂ¤nns bra. Nu Ă¤r skolan rolig och lĂ¤rarna kĂ¤nns mer som kompisar fast jag har sĂĽklart favvolĂ¤rare. Det gĂĽr ocksĂĽ att prata med dem om mer privata saker. Vi sitter inte i skolbĂ¤nken hela tiden utan gĂĽr till exempel pĂĽ museum och pĂĽ utflykter. Det tycker jag den vanliga skolan skulle gĂśra mer.

NĂśdvĂ¤ndig resurs FĂśrut var Annas Thoors mĂĽl att komma upp

pĂĽ morgonen och ta sig till skolan och hon mĂĽdde mycket dĂĽligt av att skolka. I dag Ă¤r mĂĽlet att bli bĂ¤ttre pĂĽ att passa tider pĂĽ morgonen och att komma in pĂĽ byggprogrammet pĂĽ gymnasiet. â&#x20AC;&#x201C; Vi har haft mĂĽnga elever som har gĂĽtt klart nian pĂĽ S:t Ă&#x2013;rjan och fortsatt pĂĽ gymnasiet vilket de klarat av kunskapsmĂ¤ssigt och socialt. Vi hade inte kunnat hantera dessa i den vanliga skolan och vĂĽra erfarenheter Ă¤r att det har blivit vĂ¤ldigt bra fĂśr dem, konstaterar Ingela Fondin, rektor vid BjĂśrkhagens skola. FĂśrĂ¤ldrarna brukar kĂ¤nna tilltro och trygghet nĂ¤r barnen fĂĽr gĂĽ pĂĽ S:t Ă&#x2013;rjan. MARIE LINDELL

TJEJFORUM De elever som kommer till Tjejforum Ă¤r flickor i ĂĽldrarna 12-16 ĂĽr som gĂĽr i grundskolan men med stor skolfrĂĽnvaro och skoltrĂśtthet. MĂĽlsĂ¤ttningen fĂśr skolgĂĽngen Ă¤r att ge flickorna en ordentlig grund att

stĂĽ pĂĽ med undervisning enligt lĂ¤roplanen. Genom att stĂśtta och hjĂ¤lpa eleverna kan de nĂĽ en social mognad och fĂśrbĂ¤ttra sin sjĂ¤lvkĂ¤nsla fĂśr att kunna klara av fortsatta studier.

S:T ĂśRJANS SkOLOR Har i uppdrag att erbjuda grundskolor inom utbildningsfĂśrvaltningen plats i sĂ¤rskilda undervisningsgrupper fĂśr elever i behov av sĂ¤rskilt stĂśd. Verksamheten inom S:t Ă&#x2013;rjans skolor Ă¤r intĂ¤ktsfinansierad,

vilket innebĂ¤r att skolorna fĂĽr kĂśpa en plats. Ă&#x201E;ven kommuner utanfĂśr Stockholms stad erbjuds resursen i mĂĽn av plats. PĂĽ nĂ¤tet: www.orjan.stockholm.se

EN SKOLA I VĂ&#x201E;RLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Hagsätraskolan

I Alfred Nobels fotspår Att bli uppfinnare står högt på listan hos många barn. På Hagsätraskolan i Stockholm finns det strålande möjligheter att prova på den kreativa processen av att konstruera något eget.

tersmiddag, ha prisutdelning för sina uppfinningar och till sist dansa en obligatorisk vals som de fått träna in på idrotten. – Eleverna tycker själva att det är jätteroligt. De får utlopp för sin kreativitet och sin nyfikenhet samtidigt som de tidigt lär sig att ta ansvar för sitt eget arbete.

Under de senaste åren på Hagsätra- och Ormkärrsskolorna har eleverna i årskurs fyra och fem haft temaarbeten under elevens val-tid med det svenska snillet Alfred Nobel som en röd tråd genom projekten. Tanken är att eleverna själva skall konstruera en uppfinning med olika förutsättningar från år till år. – I år har eleverna fått i uppgift att konstruera uppfinningar som består av återvunnet skräp, något som både ligger rätt i tiden och som verkligen får dem att arbeta med sin fantasi, säger skolans rektor Monica Söderberg.

Positiv process

Uppfiningarna När uppfinningarna är klara ställs de ut på skolan så att alla elever kan få se sina skolkamraters arbete. En jury bestående av skolans elevråd och lärare tilldelar sedan uppfinningarna pris i olika kategorier. Projektet avslutas med en stor fest för fyrorna och femmorna. De kommer till skolan på kvällen, finklädda, för att äta en trerät-

Klasslärare Anna-Lena Rönnberg jobbar nära eleverna i uppfinnarprojektet. Hon menar att det uppstår en positiv process som får eleverna att reflektera över saker och tings funktioner i samhället. – Dessa reflektioner leder till en förståelse för orsak och verkan genom en process som kan vara svår att få liv i genom enbart teori. För mig som lärare är det också nyttigt att få se hur elevernas begreppsuppfattning fungerar för att anpassa mina metoder därefter. Hagsätra- och Omkärrsskolorna satsar en del på temaundervisning där lärare och elever väver samman olika ämnen. Det finns också möjligheter till fördjupning i en rad olika ämnen under högstadiet när det kommer till elevens val. Skolan erbjuder bland annat fördjupningar i språk, NO och något så ovanligt som fotbollsträning – kanske kommer framtidens Zlatan eller Ljungberg att ha gått på Hagsätraskolan

HAGSÄTRA- & ORMKÄRRSSKOLORNA

När uppfinningarna är klara ställs de ut på skolan så att alla elever kan få se sina skolkamraters arbete.

För mer information: www.hagsatraskolan.stockholm.se

Foto: JEANETTE HÄGGLUND

Bredbyskolan hittar nya vägar individuell läxhjälp efter skolan två gånger i veckan. Läxhjälpen sker i biblioteket och våra ämneskunniga studenter fungerar som en engagerad – Vi är alla språklärare på skolan, oavsett vilket ämne vi har, säger Mariana Sellgren som storebror eller syster. använder genrepedagogik i sin undervisning. Här tillsammans med Selver och Najibi år 4. Vi har prioriterat kärnämnena matematik, svenska som andraPå Bredbyskolan i Rinkeby har språk/svenska och engelska och arbetar med kontrakt och många av eleverna ett annat språk studieplaner med tydliga mål och delmål, berättar Maria än svenska som modersmål. Det Arneng, projektledare för Läxhjälpen vid studentportalen innebär speciella utmaningar. Lycknis. En elev på Bredbyskolan började lära sig svenska i 7:an. Projektet sponsras av olika goodwillföretag och studenInnan dess hade han inte gått i skolan sedan 4:e klass. Nu terna får ett arvode. går han i 9:an och ska söka till gymnasiet. Situationen är inte ovanlig på Bredbyskolan i Rinkeby. Att ännu inte ha språket men ändå försöka hänga med Pedagogik från Australien i den vanliga ämnesundervisningen, kan innebära stress Vad är det som gör att ämnesundervisningen ofta går de och frustration. Det är lätt att komma efter. som har svenska som andraspråk förbi? Mariana Sellgren På Bredbyskolan arbetar man på ett flertal fronter för som är lärare och även språkforskningsassistent har tittat att stötta eleverna, både för att nå bättre skolresultat och närmare på frågan och delvis funnit svar i den genrepeför att stärka självkänslan. dagogik som utvecklats i Australien, genom samarbete En av dem är läxläsning tillsammans med högskole- mellan språkforskare och lärare. Förenklat bygger den studenter. på teorin att det i skolan finns ett antal textgenrer som – Vi har just nu 14 elever i 8:an och 9:an som får eleverna bör få en uttalad undervisning i för att lyckas.

BREDBYSKOLAN 52 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Det finns särskilda språkmönster som används i olika situationer. Ett visst mönster används vid återberättande, ett annat när en instruktion ges, ett tredje när man argumenterar.

Bygga upp förståelse – Men i stället för att låta eleverna famla arbetar vi efter en modell där man bygger upp en förförståelse, studerar texterna tillsammans och gemensamt skriver en text som förberedelse för det enskilda skrivandet. Då kan alla elever få tillgång till språket i varje ämne och därmed lyckas med ämnesstudierna. På ett sätt handlar det om att återta stoltheten i att undervisa. Vi är alla språklärare på skolan, oavsett vilket ämne vi har, säger Mariana Sellgren. Arbetssättet utvecklas nu vidare på skolan genom studiecirklar och kurser. Vid Bredbyskolan finns även ett elevhälsoteam som sammanträder varje vecka. Här finns ett batteri av specialister, vars uppgift är att snabbt komma tillrätta med saker som lärare eller föräldrar inte tycker fungerar bra. Victoria Edman är kurator. – Fördelen är att vi tillsammans kan se på eleverna ur ett helhetsperspektiv. Vi finns på plats hela veckan och är välkända personer för alla på skolan, säger hon. Rektorn Peter Lilliu tycker att skolan nu har hittat en väg för framtiden. – För fjärde året i rad har Bredbyskolan ökat antalet elever som går vidare till gymnasiet, säger han.

För mer information: www.bredbyskolan.nu

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Från koja till slott Från att fram till i augusti ha huserat i vad rektor kjell Sjöberg kallar skruttiga baracker är Smedshagsskolan i Hässelby numera en luftig, modern och sällsynt trivsam grundskola. Smedshagsskolan har tre kockar som lagar maten här. Man håller alltid med fräscha grönsaker och roliga rätter, till och med fisken är god, tycker eleverna.

Han möter oss på kunskapstorget, ett atrium med över sju meter högt i tak som ger en härlig känsla av rymd. Vi tar oss upp för trapporna till det nyinvigda elevfiket för högstadiet där man kan spela ishockeyspel, füssball, eller bara sitta och snacka. På våningen under ligger 6-årsverksamheten. Det luktar nybakat i klassrummet och lärarinnan förklarar att de precis bakats kakor där. Klassrummet ligger på markplan och utanför ligger skolgården som endast är avsedd för lågstadiet. I skolans musikrum träffar vi 7e klassarna Linnea och Ranja som tränar sina ackord på gitarr och piano. De tycker att tack vare den nya stora skolan så får de mer tid att lära sig saker − Vi får mer tid eftersom det t.ex. finns fler gitarrer, datorer och mer plats till att ta del av de saker vi har. Det är nästan lite roligare att gå till skolan nu, säger Linnea och från medhåll av Ranja.

var tredje elev och dessutom så har skolan ett trådlöst nätverk som gör det möjligt för eleverna att sätta sig lite varstans med datorerna och jobba. − På så sätt kan de uppsöka en plats där det är lugnt att jobba och kan du jobba avspänt så höjs produktiviteten, säger rektorn. Finns det något annat som gör er skola speciell? − Maten, säger Linnea och Ranja i mun på varandra. Vi har tre kockar på skolan som lagar maten här. Det är verkligen jättegott det är alltid fräscha grönsaker och roliga rätter, till och med fisken är god!

flera grupprum, en soffhörna och till sist ligger klassföreståndaren kontor i direkt anslutning. Tanken är att det alltid skall finnas tre lärare i dessa stora klassrum så eleverna alltid har någon att vända sig till.

Lugnande miljö

Kjell Sjöberg poängterar att de har en bärbar dator på

Linnea påpekar också att det är skönt att de börjar klockan nio varje dag. − Vi orkar mer nu efter som man kan sova lite längre på morgonen. Vi fortsätter vidare på vår rundvandring via ett fräscht kemilabb till elevernas hemvist – ett av tio klassrum som är dubbelt så stort som är normalt. Dessutom finns det

7ornas klassföreståndare, Maria Keymer, förklarar att en av de största skillnaderna är att miljön är mycket lugnare för eleverna: – Det förekommer väldigt lite skadegörelse eftersom eleverna tycker att det är så fint här nu. Att det finns så stora ytor inomhus gör att de inte behöver gå ut varje rast. Det leder till en trygghet och ett lugn eftersom det mesta buset förekommer utomhus. Det har blivit dags för matrast. På menyn står kokos, lime och chilikryddad kycklinggryta. På vägen dit morsar alla på sin rektor, både de små och de lite större eleverna. − Tjena rektorn Du, varför får vi inte kasta snöboll? Kjell förklarar varför, och eleverna verkar nöja sig med svaret. Nästan lika nöjda som de är med sin nya skola.

Linnea och Ranja tycker att tack vare den nya stora skolan så får de mer tid att lära sig saker.

I sexårsverksamhetsn luktar det nybakat, för här har lärarinnan precis bakat kakor

Den nya miljön gör det lugnare för eleverna i högstadiet.

Laptop datorer

klockan nio varje dag

SMEdSHAGSSkOLAN HAR: Handikappanpassad

Skolan är byggt helt enligt 2007 års normer angående handikappanpassning. Det betyder att det inte finns några som helst problem för elever som exempelvis är synskadade eller sitter i rullstol att kunna gå på skolan.

Ljudnivån

Alla bord har ett bullerdämpande material som gör att ljudnivån i klassrum, matsal och andra utrymmen minskar radikalt

SMEDSHAGSSKOLAN

Särskilt stöd

På skolan har de en specialverksamhet för Asbergers syndrom och autism – hela vägen från sexårsverksamheten upp till skolår 9. För de elever som behöver mycket språkstöd finns det också en särskild klass.

Läs mer på www.smedshagsskolan.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

54 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Ungdomsparlamentet låter eleverna VÄXA För tredje året i rad arrangerade Stockholms stads utbildningsförvaltning Ungdomsparlamentet. I år deltog över 700 elever från 17 skolor, vilket är mer än dubbelt så många ungdomar som förra året.

blivit modigare och insett vad viktigt det är att försöka påverka. Efter förra årets Ungdomsparlament har jag gått med i ett politiskt ungdomsförbund, och i ”Ungdomar mot Rasism”, säger Wendy Francis. – Vi träffar ungdomar som vi aldrig skulle få kontakt med annars. Jag hoppas verkligen att Ungdomsparlamentet fortsätter många år till. Det kan inte finnas ett bättre sätt att lära sig om politik på, än att få prova hur det är själv.

Frågeställningen Årets frågeställningar, som eleverna arbetat fram motioner utifrån, har varit:

Foto: Björn Tesch

nder hösten har lärare och elever arbetat med fem övergripande frågeställningar i olika ämnen. Dessa har sedan lett fram till fem motioner, som behandlades vid den avslutande sessionen i riksdagens andra kammare i slutet av oktober. – Både lärare och elever har engagerat sig över all förväntan. Tack vare att Ungdomsparlamentet nu är en permanent verksamhet kan vi dra nytta av tidigare års erfarenheter. I år har vi arbetat väldigt metodiskt, med dels teambuildning i de olika utskotten, och dels med plenarsessioner på lokal nivå, där motionerna antagits, säger Helena Barrett, projektsamordnare på utbildningsförvaltningen.

• Vad kan vi göra åt arbetslösheten bland 18-24 åringar? • På vilka sätt kan vi bekämpa rasismen i samhället? • Hur kan vi få en bättre och billigare kollektivtrafik i Stockholm? • Hur kan vi bidra till ett miljövänligt beteende bland Stockholms invånare? • Hur kan unga som studerar vidare efter gymnasiet få en bättre ekonomisk situation? Vid den avslutande omröstningen i riksdagen gick debatten stundtals hett till. Många ville komma till tals, och frågorna vändes och vreds på. Vid omröstningarna fick eleverna markera

ja eller nej med gröna, respektive röda kort. Få valde att inte ta ställning i de olika frågorna som debatterades under dagen.

Deltar för andra året Wendy Francis, åk 3 på Riddarfjärdens gymnasium, var en av många elever som arbetat med frågan om hur man kan bekämpa rasism i samhället: – Tack vare Ungdomsparlamentet tränas man i att ta ställning och göra sin röst hörd. Det är väldigt bra. Jag deltog förra året, men det är lika spännande i år igen. För mig har det rent personligen inneburit mycket att delta. Jag har

Lantz, från Thorildsplans gymnasium, tycker att Ungdomsparlamentet är bra både ur ett lärar- och ett elevperspektiv: – Jag har varit lärare ganska länge, men sällan sett ett sådant engagemang från eleverna. De växer verkligen med uppgiften, säger Maria Näsström lärare i samhällskunskap och psykologi. Och Peter Lantz, svensklärare fyller i: – Som lärare är det väldigt spännande att få arbeta med en så verklighetstrogen uppgift. Dessutom lämpar sig det här projektet utmärkt för ämnesövergripande arbete. Idel fördelar, konstaterar han.

Roligt att delta Det håller även Konstantin Gatsoios med om. Han går i ettan på Thorildsplan och tycker det varit lärorikt och roligt att delta: – Jag blev nog förvånad när jag fattade hur lång tid det kan ta innan en motion blir klar. Att det ligger så mycket arbete bakom. Det har varit väldigt bra att få träna på att argumentera för sin sak. Dessutom tränar man sig i att samarbeta, även med personer man inte kände sedan tidigare. Det har varit nyttigt och kul, säger han med stort eftertryck och poängterar att det faktum att den avslutande omröstningen äger runt i riksdagen, ger lite extra glans och allvar.

Diskussion i stadshuset Skolborgarrådet Lotta Edholm avslutade årets omgång av Ungdomsparlamentet genom att bjuda in några elevrepresentanter för fortsatta diskussioner i stadshuset. – Det ger självfallet ytterligare tyngd åt Ungdomsparlamentet. För eleverna har det stor betydelse att deras förslag tas på allvar. Det viktigaste med höstens arbete är, att eleverna verkligen fått lära sig i praktiken vad demokrati handlar om. De har upptäckt att det är viktigt att göra sin röst hörd och att det går att påverka i olika frågor. Det är kunskap som de bär med sig vidare i livet, säger Helena Barrett.

Lärare ser eleverna växa Och lärarna Maria Näsström och Peter

Agneta Berghamre Heinz

Ett enkelt sätt att studera – på egna villkor På Infokomps Vuxenutbildning vill man inte göra undervisningen onödigt komplicerad. Idén är att låta eleverna själva bestämma upplägget i så stor utsträckning det är möjligt. Här kan man läsa in gymnasiekurser antingen på plats i Hammarby sjöstad, eller på distans. Och kommunerna som ansluter sig blir bara fler och fler. Från Kiruna i norr till Laholm i söder. – Vi har i dag nästan 30 kommuner och flera företag som jobbar med våra gymnasiekurser på distans, berättar Janne Bruce, kundansvarig, på Infokomp. Klassrumsundervisning sker förutom på huvudkontoret i Stockholm också på flera platser runt om i landet.

Närundervisning och distanskurser! Infokomp är speciellt, berättar Janne vidare, eftersom elever kan studera både på distans och i klassrum, eller välja något mittemellan. Exempelvis har man en så kallad studiestuga i lokalerna i Hammarby sjöstad, dit elever som studerar på distans kan komma två gånger i veckan och ställa frågor. I distanskurser har InfoKomp ett eget kurssystem på nätet precis som man har på vissa högskolor och universitet. Eleverna får inloggningsuppgifter till hemsidan utifrån vilken de kan navigera sig fram i sitt lärande. Här finner man allt från kursbeskrivningar, information, delresultat på moment i kursen eller diskussionsforum, för att nämna några saker. – Det är ett smidigt system. Alla kommandon går

på ett ögonblick, och det är enkelt att hitta vägen, säger Daniel Kimgren elev på skolan. Alla elever (i klassrum eller på distans) har stor valfrihet, och kan inom ramen för kursens start- och slutdatum välja att lämna in hemuppgifter allt efter förutsättning. Friheten är stor och därmed också ansvaret. – Men ingen elev släpps vind för våg. Varje vecka måste de visa studieaktivitet, och ifall de sackar efter, skickar våra lärare ut ett påminnelsemail. Det är som en närvarokoll, säger Janne.

Positiv kritik Något som är unikt för Infokomp är att distanseleverna har tillgång till alla kurser de har anmält sig till via webben oavsett startdatum för kursen. På så sätt kan man beta av uppgifter långt innan sista datumet. På Infokomp är man dessutom noga med att ge positiv och konstruktiv feedback på elevernas inlämningsuppgifter. Som elev har man alltid möjlighet att bättra

sig. Den som underkänns på en kurs har dessutom chansen att inom en rimlig tidsram höja sitt betyg.

Semester i Thailand Kurserna på Infokomp är CSN-berättigade och den enda kostnad som tillkommer är kurslitteraturen. – Som elev kan man ringa hit och få hjälp av lärare, alla dagar under kontorstid, säger Janne. Och visst finns det utrymme för improvisation på Infokomp. – Vill man åka till Thailand i två veckor är det bara att göra det, om man tar igen vad man missat sedan så klart och informerar sin lärare, avslutar han.

Läs mer på www.infokomp.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

Catrin Hyllander Nyqwist, rektor

ANNONS

Ingrid Sahl, biträdande rektor

Positiv lärandemiljö på skola med tvåspråkig inriktning I en stor sekelskiftesbyggnad vid Roslags- integrera språket har man gjort en poäng av att dessa lärare tull huserar den kommunala Johannes sko- talar engelska på skolgården och i skolans korridorer. la. Barn från förskoleklass upp till årskurs 5 får här tvåspråkig undervisning av erkänt Internationell karaktär hög kvalitet. Resultaten i årets nationella Den tvåspråkiga inriktningen har gett Johannes skola en prov i årskurs 5 talar sitt tydliga språk. Alla mycket internationell karaktär med hela 50 nationaliteelever blev godkända i svenska och nästan ter representerade! Catrin Hyllander Nyqwist, rektor på skolan, betonar att detta är något positivt. – I och med alla i matematik och engelska. Johannes skola ligger vid Roslagstull, och även om det egentliga upptagningsområdet är det så kallade Sibirien, söker sig föräldrar och barn hit från hela Stockholms kommun och även från angränsande kommuner. En av anledningarna är att man på Johannes skola har tvåspråkig profil. I varje årskurs finns en tvåspråkig klass, där eleverna får undervisning både på svenska och engelska. Övriga klasser är svenskspråkiga, men får utökad undervisning i engelska redan från första klass. På skolan är man mån om att endast anställa behöriga lärare, och enbart personer med engelska som modersmål kan komma i fråga som engelsklärare. För att på ett naturligt sätt

elevernas skiftande bakgrund blir det naturligt att jobba med ömsesidig förståelse och värdegrund, vilket i sin tur leder till en öppen, stimulerande atmosfär. Skolans fritidsverksamhet är integrerad med den övriga verksamheten, både vad gäller lokaler och verksamhet. Ofta pågår gemensamma temaarbeten eller projekt som genomsyrar hela dagen för barnen. Fritidspersonalen finns också med på skolgården, i matsalen och under en stor del av dagens lektioner i klassrummet. Vad tycker då eleverna själva om den skola de går i? Jesper, Vera och Sam tycker att både skola och fritids är jättebra. Liza, åtta år, tillägger att – Det är som en vanlig skola, men den är bra!

Hit till Johannes skola vid Roslagstull söker sig föräldrar och barn från hela Stockholm

JOHANNES SkOLA: *Är en kommunal skola med plats för 400 elever. *Har tvåspråkig inriktning (svenska/engelska). *Har integrerad fritidsverksamhet i skolans lokaler. *Har en stimulerande internationell miljö. *Har uteslutande behöriga lärare.

JOHANNES SKOLA För mer information: www.johannesskola.se

KlimatAkuten – Miljöförvaltningens lyckade skolprojekt Som en del av arbetet med miljö- och klimatfrågor driver Miljöförvaltningen projektet klimatAkuten tillsammans med skolor i Stockholms stad. klimatAkuten hjälper skolor att komma igång med sitt miljöarbete både i undervisningen och genom praktiska råd hur skolan kan använda energi förståndigare. KlimatAkuten består av flera delar och allt är gratis för skolorna berättar Örjan Lönngren som är projektledare för KlimatAkuten. En del av projektet består av att hjälpa skolor att ta reda på och bättre förstå hur energin används. Sedan kan skolorna genom enkla grepp minska energianvändningen och en minskad energianvändning leder både till att skolorna kan spara pengar men även till att utsläppen av växthusgaser minskar. En annan del av arbetet innebär att åka ut till skolorna och prata med lärare om hur de kan arbeta med klimat-, miljö- och energifrågor i undervisningen. Det finns även hjälp att få för att komma igång och arbeta med miljö- och klimatprojekt. Som ett stöd finns dessutom en lärarhandledning. KlimatAkuten åker också ut till skolklasser och håller lektioner där eleverna får lära sig fakta om hur vi alla kan bedriva ett miljö- och klimatarbete, detta varvas sedan med olika praktiska övningar berättar Örjan Lönngren.

Miljöprojekt Klass 5A på Rödabergsskolan har precis genomfört ett miljöprojekt tillsammans med sin lärare Anita Louca och Örjan Lönngren har hjälpt till i arbetet med det projektet.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Klass 5A på Rödabergsskolan har precis genomfört ett miljöprojekt tillsammans med sin lärare Anita Louca

Klassen berättar att Örjan har varit hos dem och berättat om olika slags energikällor samt om skolans energiförbrukning. De har också fått lära sig hur de kan minska skolans energianvändning och kunnat ge råd till sin rektor om hur det går att konsumera energi förståndigare. Örjan Lönngren berättar att KlimatAkuten är något som är uppskattat hos skolorna och av eleverna. Genom att arbeta tillsammans med KlimatAkuten får skolorna tillgång till experter på energifrågor samt på klimat- och miljöarbete. Genom KlimatAkuten kan både skolor, lärare och elever aktivt bli involverade i klimat- och miljöarbetet på många olika sätt anpassat efter varje skolas behov.

Anita Louca och Örjan Lönngren, projektledare för KlimatAkuten har hjälpt till i arbetet med det projektet.

MILJÖFÖRVALTNINGEN För mer information: www.miljo.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Inlärningsmiljön på JENSEN grundskola skapar goda förutsättningar för eleverna att nå målen.

JENSEN education

– Träning för verkligheten i alla åldrar Från förskolan genom grundskolan och upp till gymnasiet samt på vuxenutbildningen arbetar man med att skapa förutsättningar för eleverna att träna för verkligheten på JENSEN education. Elevernas egna och de nationella målen är viktiga och JENSENs elever får verktyg för att kunna uppnå dessa mål. Karin Franzén, som är chef för affärsområdena förskola och grundskola, berättar att Träning för verkligheten genomsyrar hela verksamheten. Eleverna får träna olika färdigheter som leder till framgång i livet efter utbildningen. Varje individ sätter sina egna mål och tar vara på sin egen potential för att nå målen. Det ger livskvalitet! Åsa Byström, kvalitetschef på JENSEN, fyller i att det ständigt pågår ett arbete med att utvärdera och förbättra kvaliteten i verksamheten tillsammans med eleverna, dels genom att eleverna får utvärdera hur nöjda de är med skolan, dels genom att eleverna är delaktiga i att utveckla sin skola och sin inlärningsmiljö. Utvärderingarna visar att 98 procent av eleverna är nöjda med skolan och JENSEN har fått Stockholms stads kvalitetspris två år i rad.

Förskola På förskolan sätts barnet själv i centrum bland annat genom att de får förutsättningar att känna ”jag vill, jag kan, jag vågar och jag duger”. Karin Franzén berättar att hälsoaspekter är mycket Förskolan – träning för verkligviktiga för JENSEN heten och i förskolan är man utomhus mycket med barnen samtidigt som de får en näringsriktig, osötad kost. Det ger friska och sunda barn och skapar en bra och trygg grund för en inlärningsmiljö bestående av friluftsliv, skapande, rörelse och Träning för verkligheten. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har inspekterat JENSEN förskola och skriver: ”Vi upplevde öppna och respektfulla relationer mellan barn och

personal samt nöjda föräldrar, vilket skapar en trygghet och en god grund för pedagogisk verksamhet.”

Grundskola JENSEN grundskola, som startar hösten Grundskolan – träna sig på att 2008, kommer att aromvandla information till kunbeta på många olika skap. sätt för att träna sina elever för verkligheten. Med syfte att nå målen kommer eleverna bland annat att få träna på olika inlärningsstilar, samarbeta över åldersgränserna, delta i social och emotionell träning, äta näringsriktig osötad kost samt delta i fysisk och mental träning varje dag. Eleverna kommer att träna sig på att omvandla information till kunskap. Genom att tillämpa dessa kunskaper och träna på dem, kommer eleverna på JENSEN grundskola att bli ansvarstagande individer med kompetenser de kan bära med sig och ha nytta av resten av livet.

Gymnasium

Gymnasieelev tränar sitt ledarskap genom att delta i undervisningen på Grundskolan.

JENSEN gymnasium är utformat för att individen ska nå sina egna mål i livet och det uppnås genom att tänkandet bakom utbildningsfilosofin Träning för verkligheten också

genomsyrar gymnasieutbildningen hos JENSEN. Staffan Mörner, som är chef för affärsområdet gymnasium, berättar att det finns en verklighetsanknytning i skolarbetet genom till exemGymnasium – elevernas pel projektarbeten, utvecklingsmöjligheter lyfts verklighetsnära profram. blemlösning, gästföreläsningar och studiebesök. På gymnasiet fortsätter eleverna med daglig fysisk och mental träning för att både öka livskvaliteten och förmågan att nå de personliga och nationella målen. Elevernas utvecklingsmöjligheter lyfts fram genom regelbundna samtal med en coach. Den personliga utvecklingen är också central, dels genom de nationella målen, dels genom de personliga mål som eleven sätter upp.

Vuxenutbildning JENSEN vuxenutbildning erbjuder både yrkesinriktade utbildningspaket, fristående kärnämneskurser samt kompetenshöjande kurser. Det gör det enkelt att hitta något som passar för alla, särskilt med tanke på att man fritt kan välja att studera på distans, i klassrum eller i en kombination av dessa berättar Karin Hallendal, chef för JENSEN vuxenutbildning. Kurserna ger deltagarna de verktyg och kunskaper som behövs för På JENSEN vuxenutbildning kan att senare lyckas med man fritt välja att studera på dishögre studier eller i tans, i klassrum eller i en kombiyrkeslivet. nation av dessa.

www.jenseneducation.se

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

En stor skola där alla elever syns

FotoN: JEANETTE HÄGGLUND

– Fritidsledarna fixar mycket, till exempel hjälpte de oss med logi när vi var på fotbollsturnering i Lund, säger George Ringström som går i nian.

– Som klasslärare är det väldigt skönt att ha samma barn omkring sig under hela dagen. Det är lättare att lära känna dem och dessutom har vi fler ögon som kan se barnen, tre på 25 barn, säger Christina Matell Nordin, lärare vid Gustav Vasa.

Trots att Gustav Vasa/Vasa Real är en att ha skolan och fritids integrerade i samma lokaler, och tycker att övergången till årskurs fem gick väldigt stor skola med 1 220 elever är trygg- med samma personal och barn de första tre åren. Barnen smärtfritt trots att skolan är så stor. alltså inte lärare mellan förskoleklassen och ettan – Men jag är en stadsmänniska i allmänhet och med het och lugn utmärkande för skolmil- byter som är vanligt. Nu är vi inne på tredje året med den det följer ju stort, konstaterar han. jön. Samma lärare upp till årskurs här arbetsmetoden och det fungerar bra, säger Christina tre, lärartäthet och ett program mot Matell Nordin, lärare vid Gustav Vasa. Engagerad personal mobbning och kränkande beteende är Trots många anställda på Gustav Vasa/Vasa Real, 150 några lösningar. Uppskattat av föräldrarna stycken, anser George att avståndet till rektorn känns Gustav Vasa/Vasa Real är en sammanslagen grundskola och består av två pampiga skolhus byggda 1926 respektive 1886, på Norrmalm i Stockholm. I skolhusen känns miljön genuin och många detaljer är bevarade. På Gustav Vasa börjar man i förskoleklass och går till år fem medan man i Vasa Real går i årskurserna fyra till nio. För att göra övergången så mjuk som möjligt finns årkurserna fyra och fem på både Gustav Vasa och Vasa Real. – För att få en stabil start för barnen har vi börjat med

GUSTAV VASA/VASA REAL: • 1 220 elever från förskoleklass – årskurs 9 • 150 anställda, varav cirka 120 är pedagoger • skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie - och yrkesvägledare, speciallärare samt skolledning

Hon konstaterar att eftersom barn och personal slipper byta miljö skapar det mindre stress. Föräldrarna är väldigt positiva, speciellt de som upplevt lärar/pedagogbyten. Barnen är trygga och det finns ett lugn kring dem, både i undervisningssituationer och på fritids. – Som klasslärare är det väldigt skönt att samma barn omkring sig under hela dagen. Det är lättare att lära känna dem och dessutom har vi fler ögon som kan se barnen eftersom vi har mer personal, tre på 25 barn. George Ringström, 15 år i klass 9D, har gått på Gustav Vasa och Vasa Real under hela grundskolan

• Vårterminen 2007 var 98,2 procent av de avgående eleverna behöriga till nationellt program, skolans särskilda undervisningsgrupper är ej inräknade • Skolans övergripande profil är rörelse, vilket bland annat innebär utökad tid för idrott

GUSTAV VASA/VASA REAL 58 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

nära eftersom många av hans lärare har nära kontakt med skolledningen. Uppstår det några problem brukar de lösas. Det gemensamma uppehållsrummet på Vasa Real är en populär samlingsplats för årskurs 6 – 9. Där finns också två fritidsledare till vilka många elever vänder sig till med förslag och frågor. – De fixar mycket, till exempel hjälpte de oss med logi när vi var på fotbollsturnering i Lund. Efter att vår före detta klasslärare pensionerade sig i våras har vi varit hemma hos honom och tittat på fotboll, säger George.

• skolan har påbörjat ett forskningsbaserat mobbningsförebyggande arbete, Olweus-modellen

Mer information finns på: www.vasareal.stockholm.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Stockholms Musik gymnasium

s s Tensta gymnasium Tensta gymnasium

Tensta gymnasium

Ö Ö

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad

ANNONS

Uppdrag: en bättre skola för alla – Alla elever har rätt att känna att de lyckas i skolan utifrån sina förutsättningar. Även de som behöver stöd i skolarbetet ska kunna nå de uppsatta kunskapsmålen och känna sig delaktiga i verksamheten. Det säger Carina Nilsson, chef för uppdragsavdelningen, som erbjuder stadens skolor specialistkompetens och kompletterande stöd inom en lång rad områden – alltifrån neuropsykiatrisk expertis till modersmålslärare i kinesiska och datoriserade elevskrivbord. – Vår uppgift är att underlätta lärandet och undanröja eventuella hinder för lärandet, säger Carina Nilsson. Varje enskild elev i Stockholms skolor ska ges så goda förutsättningar som möjligt till hälsa, lärande och utveckling. Utbildningsförvaltningens uppdragsavdelning ligger i Liljeholmen, har närmare 700 medarbetare och omsätter runt 300 miljoner kronor per år. Verksamheten är intäktsfinansierad – det vill säga man säljer sina tjänster till stadens skolor – men har inget vinstintresse. Här arbetar modersmålslärare, skolläkare, psykologer, kuratorer, skolsköterskor och arbetsterapeuter, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare, bibliotekarier, medieoch nätverkstekniker och pedagogkonsulter – alla med eleven och hennes villkor i centrum. Samlat grepp om kropp och själ Inom Psykologenheten arbetar ett 50tal psykologer med särskild kompetens för skolans värld. De utreder, ställer diagnos och ger stöd och behandling

utbildningsförvaltningen uppdragsavdelningen

60 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

till elever som har svårigheter i sin skolsituation. Lärare och annan personal kan få handledning och konsultation i sitt arbete med elever. Vid kriser och olyckor ger psykologen stöd till elever, föräldrar och personal för att bearbeta svåra upplevelser och händelser. Metoderna är självklart kvalitetssäkrade enligt Socialstyrelsens krav. Elever som på grund av funktionsnedsättning behöver stöd i sitt skolarbete kan få hjälp via kompensatoriska hjälpmedel och programvaror som diktafoner, elevskrivbordet och läspennor. Elevskrivbordet är ett nyutvecklat verktyg som används av 300–400 elever runtom i staden. – Det innehåller en uppsättning datorprogram, individuellt utprovade, som underlättar för eleverna att läsa, få uppläst eller översätta olika dokument. Elever med dyslexi eller nedsatt syn kan till exempel få en text eller ett dokument uppläst för sig. Elevskrivbordet kan nås från elevens hemdator så föräldrarna tycker att det är ett fantastiskt stöd, inte minst i läxarbetet. – Vi har en unik position i staden genom att vi träffar samtliga sexåringar. Det gör att vi tidigt kan identifiera barn som är i behov av särskilt stöd och också erbjuda dem lämpliga insatser. Vi tar ett samlat grepp om den själsliga och kroppsliga elevhälsan och arbetar mycket med förebyggande åtgärder. 14 000 barn och 60 språk Avdelningen har ett Språkcentrum, som riktar sig till barn och elever i Stockholms stad med annat moders-

mål än svenska. Varje vecka möter Språkcentrums medarbetare cirka 14 000 barn och ungdomar i 60 olika språk. – Vi arbetar inte bara med språket utan även med kulturfrågor – varför vi gör som vi gör och tänker som vi tänker, säger Carina Nilsson. Vi arbetar för att öka förståelsen för hur det är att leva i två kulturer och med två språk. Modersmålsundervisningen gör det lättare för barn och ungdomar att utvecklas till flerspråkiga människor med en flerkulturell identitet. IT-stöd och biblioteksservice Men uppdragsavdelningens verksamhet riktar sig inte bara till elever som behöver särskilt stöd i skolarbetet. Medioteket erbjuder ett varierat utbud av kurser, seminarier, föreläsningar, utvecklingsprojekt, biblioteksservice, video och film samt IT-stöd i undervisningen. Medioteket har ett pedagogiskt uppdrag med utgångspunkt i att alla barn ska få sina behov tillgodosedda. Det finns många olika lärstilar, och vi har någonting för alla när det gäller bild och text, filmer och böcker. Vi är en pedagogisk resurs för både elever, lärare och annan personal. – Det är viktigt att poängtera att alla barn och ungdomar i Stockholm har rätt till en bra arbetsmiljö i skolan och att de har rätt att få det stöd de är i behov av för sin utveckling och sitt lärande utifrån sina förutsättningar, säger uppdragsavdelningens chef Carina Nilsson.