Ett universitet, tusentals möjligheter
Åbo Akademi – Din akademiska resa börjar här.
miljoner euro årsbudget studerande anställda 1 286 109 5 034 (2023) 1 113
publikationer per år
I studiebostaden är livet bekvämt
Casper Loo som studerar kemi- och processteknik flyttade från sin hemstad Vasa till Åbo för att studera. Under sitt första studieår bodde Casper i en bostad han hittade på den privata marknaden, sedan bestämde han sig för att flytta till Domus, som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi.
- Jag har hittills tyckt om min tid i Domus, så länge som studierna fortsätter i Åbo lär jag inte flytta ut. Det är nära till allting som är viktigt för
Karriärvägledning
I över 30 år har Arbetsforum funnits till för våra studerande! Arbetsforum hjälper studerande med att fundera över kunnande och karriärmål, med att finslipa sitt CV, och ordnar kurser och evenemang samt hjälper till med att söka jobb och praktikplatser. Obligatorisk praktik ingår i många utbildningsprogram. Men visste du att praktik är en valbar del av alla våra utbildningsprogram?
en studerande och du bor verkligen i hjärtat av vårt fina campus i Åbo. Närheten till Aurum, där majoriteten av mina studier sker, är en stor fördel. Det är så nära att jag knappt behöver ta med mig morgonkaffet i en termos! Hyresbostäder specifikt till studerande erbjuds bl.a. av olika stiftelser och universitetens studentkårer. Hyran är ofta förmånligare jämfört med övriga bostäder.
Åbo
• Åbo Studentbystiftelse (TYS)
• Åbo Akademis Studentkår
• Stiftelsen för Åbo Akademi
Vasa:
• Stiftelsen Vasa Studiebostäder (VOAS)
• Lärkan
Må bra
Att må bra är en god grund för lyckade studier. Vi jobbar aktivt för att erbjuda en hälsofrämjande studiemiljö, varav tillgång till motionstjänster är en viktig faktor. Den gemensamma motionstjänsten för högskolorna i Åbo, CampusSport, erbjuder studerande bl.a. fem gym, nästan 100 timmar ledd motion och över 30 timmar öppna bollturer per vecka. I Vasa erbjuds de studerande ta del av ÅAU Sports tjänster, som förutom olika ledda pass även ger rabatt till många inrättningar i Vasa.
Casper trivs bra i sin studentbostad i Domus och uppskattar närheten till Åbo Akademis campus.
Åbo och Vasa
I Åbo, Finlands äldsta universitetsstad, har var fjärde person anknytning till högskolorna antingen som studerande eller personal. I Vasa är var fjärde person studerande, vilket gör Vasa till en av Finlands största studiestäder i förhållande till antalet invånare.
Åbo Akademi är litet nog för att våra professorer ska vara lätta att nå, samtidigt som det är stort nog för att erbjuda Finlands bredaste utbud av universitetsutbildning på svenska. Detta innebär att du får personlig handledning samtidigt som du kan skräddarsy en unik examen.
Åbo
Beläget intill domkyrkan och Aura å hittas Åbo Akademis charmiga campus. Urvalet av ämnen och utbildningar är brett, men stämningen vid campus är ändå familjär. Här är det naturligt att mötas över ämnesgränserna och det är lätt att röra sig till fots, på cykel eller med buss även utanför campusområdet. Staden har gamla anor men är lika livlig och ungdomlig som alla de 40 000 studerande som bor där. När det vankas Valborg samlas hela staden med studerande och stadsbor i Vårdbergsparken och i juletider är det evenemanget Glöggrundan som lockar studerande från hela Svenskfinland till Åbo.
Vasa
Det som tidigare var Vasa Ångkvarn är idag Åbo Akademis studentcampus i Vasa. Academill, som utrymmena kallas, finns i en trivsam miljö precis vid havet och endast ett stenkast från torget. Faktum är, att det brukar sägas att det mesta i Vasa nås på fem minuter. Som studerande finns det många olika evenemang att välja bland, årligen återkommande Pampas nationaldag är kanske det mest kända av evenemangen. Den tvåspråkiga staden Vasa är omgiven av en landsbygd med svenskspråkig dominans. Ett
6
40 000
Högskolor Högskolestuderande
avlades år
2023
Över 80 föreningar och nationer – hos oss hittar du garanterat sällskap, vare sig du väljer det utgående från ett intresse, din utbildning eller hembygd. Som examensstuderande vid Åbo Akademi är du automatiskt medlem i Åbo Akademis studentkår (ÅAS). ÅAS främsta uppgift är intressebevakning.
6
13 000 Högskolor
Studerande
41 544 648
lägre högskoleexamina
högre högskoleexamina
doktorsexamina
Klassisk vårpicknick med studentmössa – studielivet i Åbo bjuder på gemenskap och traditioner!
Åbo
Vasa
Finland behöver ledare med kunnande inom marknadsföring
Suvi Markko är ekonomie magister från Åbo Akademi och VD för kosmetikaföretaget Dermoshop, som utvecklar, tillverkar och säljer hudvård, hårvård och makeup under sitt eget varumärke Dermosil. Dermoshop är ett av Finlands största företag inom branschen och ledande inom e-handel.
Efter ett läsår av ekonomistudier vid Stockholms universitet valde Suvi att inleda studier i ekonomi vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Huvudämnet blev internationell marknadsföring. I Stockholm hade hon insett fördelarna med att bo i Finland.
- Till skillnad från Stockholm, där jag var tvungen att åka tunnelbana överallt, hade jag i Åbo 500m till campus och studentrestaurangerna, och nära till vännerna. Under ett sommarjobb fick hon in foten i marknadsföringsbranschen och senare även möjlighet att skriva sin pro gradu-avhandling för samma koncern. Den ena möjligheten ledde till en annan och plötsligt hade hon fått sitt drömjobb.
- Jag arbetade på marknadsföringsavdelningen på Raisio, på livsmedelssidan, och fick jobba med kända varumärken, såsom Elovena, Nalle och Risella. Det var rena drömmen.
Under årens lopp har Suvi haft olika roller inom allt från varumärkeshantering, kommunikation och marknadsföring. Även olika styrelseuppdrag finns i bakfickan. Den gemensamma nämnaren, marknadskommunikation, har hela tiden funnits med som en röd tråd.
I ledarrollen behövs kunnande inom marknadsföring
I sitt nuvarande jobb som VD för Dermoshop, är det Suvis ansvar att ha en helhetssyn på bolaget. - När man jobbar som VD i ett bolag som säljer direkt till kunderna så är marknadsföringen en viktig del av det: hur kommunicera med kunderna? Utöver det handlar mitt arbete om att skapa strategier tillsammans med styrelsen och att ha en överblick på företaget; på försäljning, utbud, ekonomi, personalfrågor och våra aktiviteter. Försäljningen och kommunikationen till kunderna är otroligt centrala. Varje dag funderar jag på brand och våra kunder. Och det är något som det också talas om i Finland: har vi ledare i finska företag som förstår sig på varumärken och kundupplevelsen? Eller är våra ledare mer fokuserade på de tekniska lösningarna?
Ett fält i konstant förändring – eller? Fastän marknadsföringsfältet ändras i snabb takt med bl.a. nya sociala mediekanaler som äntrar scenen, lyfter Suvi att det samtidigt inte är något nytt under solen. De grundläggande marknadsföringsprinciperna kvarstår, men plattformarna byts ut.
- Det fick mig att småle då alla helt plötsligt var så exalterade över möjligheterna med Tiktok. Allt det här med äkta interaktion, behind the scenes innehåll, viralhits och möjligheten att effektivt nå en bred publik är egentligen en repetition av det som pratades då Facebook blev stort i början på 2000-talet. Kommunikationskanalerna ändras, men konsumenten fungerar slutligen alltid på ett visst sätt. Om fem år har vi kanske någon ny kanal. Men principerna bakom kvarstår, och det handlar om att anpassa dessa till de olika kanalerna.
- Idag har vi dock tillgång till så mycket mer data än tidigare, men oberoende mängden måste man veta vad man vill kommunicera till kunderna. Det är där utmaningen ligger. Vi har bättre verktyg än tidigare, så i teorin borde man kunna lyckas bättre än tidigare generationer, men detta kräver kompetens, kreativitet och en personal som mår bra. Då finns också möjligheterna att använda dessa verktyg
Handelshögskolan vid Åbo Akademi har 2023 blivit ackrediterad av den internationella kvalitetsorganisationen AACSB. Det är en av de främsta internationella kvalitetsutmärkelser en handelshögskola kan erhålla, och bedömningen har gjorts utifrån 15 internationella standarder som berör hela verksamheten, från utbildning och studiemiljö till forskning och samverkan.
till deras fulla potential. Så på ett sätt är det konstant förändring, samtidigt som en stabil bas utgör det bästa sättet att vara förberedd för den föränderliga världen.
Suvis råd till dig som nu står inför val av framtida studier
- Satsa på det du redan vet du tycker om. Min mamma sa åt mig en gång: ’det du studerar kommer du få mera av i ditt liv – om du studerar exempelvis matematik, kommer du också få mera matematik i ditt liv. Om du inte tycker om matte så är det kanske inte värt det’. Och till sist: tacka modigt ja till möjligheter som dyker upp, och tänk positivt om dig själv. Det tar dig långt. Det kommer komma större och bättre saker i ditt liv som du inte ens har kunnat drömma om. Jag kunde inte drömma om att plötsligt vara VD för ett kosmetikbolag, men att våga tacka ja och inte bromsa sig själv är a och o.
Utbildningarna på detta uppslag hade 15.1.2025
1620
närvaroanmälda, alla examensnivåer, exklusive utbytesstuderande.
Suvi Markko.
Låga trösklar bidrar till gemenskap
Åbo Akademi stöder studerandena under studietiden på många olika sätt i olika ärenden. Det finns exempelvis studiepsykologer, studierådgivare och egenlärare, för att nämna några. Vid universitet skapar studerandena själva sina scheman för läsåret, men studerandena är ingalunda ensamma. Åbo Akademis studierådgivare ger individuell rådgivning och hjälper studerandena att planera studierna. Utöver studierådgivarna finns egenlärarna, som är utnämnda lärare som även de ger stöd. Upplägget med egenlärarna varierar mellan fakulteterna, men uppgiften är den samma: att följa upp hur studierna framskrider och stöda de studerande i studieplaneringen. Att det finns utsedda personer sänker tröskeln för studerandena att ta kontakt. Då får man snabbt hjälp och eventuella svårigheter i studierna uppdagas tidigt. Filippa Wilhelmsson studerar andra året folkrätt på samhällsvetenskapliga utbildningsprogrammet i Åbo. För Filippa har studierådgivarna utgjort ett enormt stöd. - De har varit till stor hjälp då jag planerat mina studier. Studierådgivarna tipsar bland annat om kurser som kan passa ens intressen och hjälper en planera läsåret. De är också måna om att man inte planerar in på tok för många kurser
så att arbetsbördan är hållbar i längden. Det blir lite mer av en personlig och människonära kontakt, och det är fint tycker jag. Det har alltid varit lätt att gå och prata med dem och de svarar snabbt på mejl. De hittar utrymme i kalendern för en, även med kort varsel. När jag har varit och talat med en studierådgivare har det varje gång känts mycket lättare när jag gått därifrån. Allt löser sig.
För Filippa, som är hemma från Jomala på Åland stod valet mellan att studera i Finland eller att flytta till Sverige och studera där. Valet föll på Finland, eftersom hon hade en syster som bodde i Helsingfors.
- Jag upplevde dock att Helsingfors var för stort och jag kände att svenskan är mycket starkare i Åbo. Jag kan bra tänka mig bo i Helsingfors i framtiden, men nu under studietiden är det trevligt att vara i en mer svenskspråkig miljö. Här behöver jag inte ta bussen någonstans och jag har nära till allt. Dessutom tycker jag det är så mysigt med Aura å som rinner genom staden, jag älskar den där ån! Åbo Akademis campus i Åbo är beläget intill Aura å och den historiska domkyrkan, ett stenkast från kärncentrum. Området är charmigt, med vackra, gamla trähus och lummiga lövträd som växer längs med Biskopsgatan.
Utbildningsprogram
Utbildningarna erbjuds i Åbo om inte annat anges.
Ekonomi (EK & EM)
• Informationssystem
• Internationell marknadsföring
• Nationalekonomi
• Organisation och ledning
• Redovisning
Juridik (RN+JM)
Samhällsvetenskaper (Åbo) (PK & PM)
• Folkrätt
• Informationsvetenskap (PK+EM)
• Nationalekonomi
• Offentligt ledarskap
• Sociologi
• Statskunskap
Samhällsvetenskaper (Vasa) (PK & PM)
• Statskunskap med medier och kommunikation
Magisterprogram (EM)
• Ekonomie magisterprogrammet
- Informationssystem
- Internationell företagsverksamhet
- Ledarskap, strategi och organisation
- Nationalekonomi
- Redovisning och styrning
Magisterprogram (JM)
• Juridik
Magisterprogram (PM)
• Samhällsanalys
- Nationalekonomi
- Sociologi
• Statsvetenskap (Vasa)
- Medier och kommunikation
- Statskunskap
• Statsvetenskap (Åbo)
- Europastudier
- Offentligt ledarskap
- Statskunskap
Internationella magisterprogram
• Governance of Digitalization (EM/ MSc (Econ. & Bus. Adm.))
• International Law and Human Rights (MICL)
Den som studerar folkrätt har efter PK-examen rätt att fortsätta studera för PM-examen inom International Law and Human Rights. Den som studerar informationsvetenskap har efter PK-examen rätt att fortsätta studera för EM-examen inom Governance of Digitalization.
Fastän området andas historia: på dessa gator vandrade Finlands första universitetsstuderande på 1600-talet, känner man också av det nya, det framtida. Studerandena, vetenskapen och de moderna campusbyggnaderna. Campusbyggnaden Aurum, där de flesta av de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna vid Åbo Akademi håller till, invigdes hösten 2021, och Astra, det nya campuscentret, står inflyttningsklart år 2026.
Filippa Wilhelmsson.
Från klassrummet till rektorsexpeditionen: Nicke vill vara en förebild för eleverna
Nicke Wulff hade ingen klar karriärplan efter gymnasiet. Han studerade vid olika fakulteter i Åbo och vikarierade sedan som klasslärare, vilket fick honom att inse att han både tyckte om och var bra på att undervisa. Efter att ha studerat till klasslärare i Vasa började han arbeta som lärare och senare som rektor.
- Trots att jag hade en mycket givande och rolig studietid i Vasa, började jag längta hem till Åbo. Jag fick ett vikariat i Pargas medan jag höll på att skriva min magisteravhandling. Det var tungt att göra båda samtidigt och är inget jag rekommenderar. Miljön i Pargas var dock den bästa möjliga starten på min lärarkarriär. Jag fick följa en klass i flera år, från årskurs tre till sex, och när jag tårögd delade ut avgångsbetygen
funderade jag på vilket annat jobb som kan ge sådana kickar som lärarjobbet?
Efter att Nicke fått sin magisteravhandling klar, fick han jobb på Cygnaeus skola i Åbo, en av Svenskfinlands största lågstadieskolor.
- Jag kan reta gallfeber på folk. Ser jag något som inte är rätt, så brukar jag säga till. Småningom ville jag ha fler utmaningar; det fanns element jag ville åt och ändra på. När det lediganslogs ett tillfälligt rektorskap på skolan sökte jag det, fick det, och samtidigt studerade jag vid Åbo Akademi för att bli behörig rektor. Under mina första år som tillsvidareanställd rektor var det viktigt för mig att förändra strukturer och vara en bra ledare, vilket förstås fortfarande är viktigt, men mitt
Cilla och Tia blev vänner under studierna i Vasa
Cilla Dalkvist och Tia Sjöholm studerar till speciallärare i Vasa. Även om deras väg till studierna är ganska lika om man ser till motiven för val av utbildning, skiljer sig deras bokstavliga väg till staden Vasa åt med ca 450 km.
- Jag vill dels ha ett praktiskt arbete, dels ett akademiskt. Jag behöver variation, så att kombinera en mängd olika ämnen som psykologi, sociologi, pedagogik och kurser i grundskolans olika ämnen passade mig. I gymnasiet kom jag dessutom nära en person
som har en funktionsvariation, och tankarna på att bli speciallärare väcktes. Jag vill hjälpa dem som har det svårt, och jag uppskattar att man får komma nära individen då man undervisar enskilt eller i små grupper. Det handlar om kreativ och individanpassad problemlösning, berättar Cilla.
- Läraryrket har nog alltid varit en dröm, jag fick ofta höra av kompisarna att jag var bra på att förklara olika saker. Jag tycker också att det är jätteintressant att lära sig om och jobba med olika funktionsvariationer, så möjligheten att få kompetens att arbeta både som speciallärare,
fokus skiftar allt mer till eleverna. Allt vi gör i skolan är för elevernas bästa. Därför har jag också börjat undervisa lite igen; jag vill vara nära barnen i deras vardag. Varje fredag är vikt för slöjdundervisning, något jag alltid ser fram emot. Jag är tacksam över min personal som möjliggör detta. Jag har också insett att även rektorer är människor; man behöver respektera rektorskapet som ett jobb och jag vill vara en förebild för personalen även i det avseendet. Vi gör alla så gott vi kan och världen blir inte klar på en dag.
Hur ser ditt jobb ut som rektor?
- Visst är det mycket möten, men jag försöker också vara en rektor som inte bara sitter på kansliet utan är närvarande exempelvis i korridorerna, både för eleverna och för lärarna. Jag är skolans ansikte utåt också till vårdnadshavarna och samhället. Så mitt jobb är varierande, det innehåller allt från budgetansvar till att söka försvunna ryggsäckar. Jag tycker inte att det ska finnas en uppgift i skolan som en rektor inte kan göra.
Du har nu hunnit jobba länge som rektor. Hur har skolvärlden ändrats under din tid? - Det som kanske ändrats mest är att vi allt mer fokuserar på eleven som en helhet, elevens fysiska och psykiska välmående samt eleven som en del av sin familj. Barnens liv har också blivit mer spretigt, skolmotivationen är inte som den var tidigare och det behöver vi kunna bemöta. Detta är en av mina hjärtefrågor, då även jag hör till de elever som stundvis varit omotiverade och testat gränser. Mobiltelefonen har blivit en konkurrent, och trots att vi som tidigare nämnt inte enbart sysslar med traditionell undervisning har skolans roll som informationsförmedlare en allt viktigare roll i dagens kunskapssamhälle. Skolan är en spegelbild av de elever och den personal som verkar i den, och jag upplever inte den finländska skolan vara i en kris. Om skolan lyckas skapa en trygg omgivning, så skapar vi också en omgivning där man lär sig, trivs och är motiverad. Detta gäller såväl för elever som personal.
Jag har ett jobb där jag får leda professionella lärare och vara en trygg vuxen, en förebild för väldigt många barn. I vilket annat jobb får man ta emot så här många kramar? Jobbet gör mig stolt, och är något jag vill gå till varje dag.
specialklasslärare, klasslärare och eventuellt också ämneslärare med hjälp av biämnen lockade mig definitivt. Man får en specialpedagogisk expertis som man kan använda sig av även utanför skolans väggar. Utbildningen bäddar för en mångsidig karriär, berättar Tia.
Vasa som studiestad Tia är hemma från Ekenäs i Västra Nyland, vilket innebar att Tia behövde flytta ungefär 450 km till sin utbildning i Vasa.
Engagerad och närvarande – rektor Nicke inspirerar eleverna både i klassrummet och i skolkorridorerna.
- Jag hade besökt Vasa bara en gång innan jag flyttade hit, och jag kände ingen. Men jag hittade snabbt min plats. I det lilla stora Vasa finns något för alla och allt är nära. Själv har jag varit föreningsaktiv, både i Nyländska Klubben och i ämnesföreningen Spirre. Jag spelar padel och badminton, och som medlem i ÅAU Sports får man träna billigt och även få rabatterade turer exempelvis till simhallen. Jag tycker också om att umgås med kompisarna på olika caféer och loppisar samt genom att spela brädspel eller bara studera tillsammans. Och vill jag åka hem, även om det bara är för ett kort veckoslut, fungerar transporterna bra.
Cilla valde att stanna kvar i sin hemstad Vasa: - Jag tycker att man ska välja den utbildning man är intresserad av och inte utgående från orten. En fördel med att stanna kvar är att man kan fortsätta med sina jobb och hobbyer, i mitt fall ridsport som går enkelt att utöva i Vasa. Och visst är det en fördel att ha familjen nära. Även om det skulle ha varit intressant att utmana sig själv och flytta längre bort, konstaterade jag snabbt att Vasa som studiestad är en annan stad än min hemstad. Vasas studieliv är något mycket annorlunda från vad jag föreställer mig i andra städer och något som talade till Vasas
fördel. Det är väldigt familjärt, man umgås tätt och lätt över högskole- och språkgränser. Och mitt gamla musikintresse fick nya uttryck inom Rockföreningens verksamhet. Nästan alla gamla kompisar har flyttat bort och jag har nu studiekompisar från hela Finland att umgås med.
Tia och Cilla blev vänner under studierna, och ingår numera i ett ganska stort gäng som alla hittat varandra under studietiden.
- Vi brukar en gång varje sommar åka till Tias lande i Kimitoön och varje vinter till en kompis stuga i Ylläs. Gänget växer hela tiden med nya bekantskaper och med dem kommer nya starka traditioner, som vi hoppas kunna hålla även efter studietiden.
Utbildningarna på detta uppslag hade 15.1.2025
1 390
närvaroanmälda, alla examensnivåer, exklusive utbytesstuderande.
Vill du bli ämneslärare?
Hos oss kan du utbilda dig till ämneslärare i alla undervisningsämnen som finns inom grundläggande utbildning och gymnasium i Finland, förutom i musik och bildkonst. Du söker in till det ämne som du vill bli ämneslärare i. Som ämneslärarstuderande läser du 60 sp pedagogiska studier för lärare, vilket består av både teori och praktik.
Utbildningsprogram
Utbildningarna erbjuds i Vasa.
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete (PeK & PeM)
• Allmän pedagogik
• Vuxenpedagogik
Lärare inom småbarnspedagogik (PeK & PeM)
• Småbarnspedagogik
• Småbarnspedagogik, inriktning språkbad Hälsovetenskaper (HVK & HVM)
• Vårdvetenskap
• Hälsofrämjande arbete och hälsokunskap
Klasslärare (PeK & PeM)
• Pedagogik, lärarinriktning
Klasslärare (PeK & PeM)
• Pedagogik, lärarinriktning
• Pedagogik, lärarinriktning språkbad
Socialvetenskaper (PK & PM)
• Socialpolitik
• Utvecklingspsykologi
Speciallärare (PeK & PeM)
• Specialpedagogik
Slöjdvetenskap (PeK & PeM)
• Slöjdvetenskap
Hushållsvetenskap (PeK & PeM)
• Hushållsvetenskap
Vid ÅA kan man utbilda sig till ämneslärare i alla undervisningsämnen som finns inom grundläggande utbildning och gymnasium i Finland, förutom i musik och bildkonst.
Internationella magisterprogram
• Advanced Practice Nursing (HVM/ M.H.Sc)
• Peace, Mediation and Conflict Research (PM/MSSc)
• Teaching and Learning (PeM/MA Ed.)
Tia Sjöholm.
Cilla Dalkvist.
Nyfikenheten tog henne ut i världen
Redan som barn i Karleby visade Maria Leppäkari prov på nyfikenhet och drivkraft när hon sålde jordgubbar på torget. Att denna nyfikenhet skulle ta henne via studier i Åbo ut i världen och så småningom leda till att hon blev första kvinna att prästvigas i den lokala arabiska församlingen i Jerusalem, kunde hon inte ana.
Från början hade Maria tänkt sig en karriär inom internationell marknadsföring. Hon var intresserad av kulturer och människor, och ville se mer av världen. Men när hon pluggade intensivt till inträdesprovet under en vistelse på Maldiverna insåg hon något viktigt: ”Mötet med andra människor är viktigare för mig än att räkna varje möte i pengar” minns hon.
Teologistudier – ett val med hjärtat Marias syster, som studerade teologi, uppmuntrade henne att fundera på den utbildningen. Intresset för människors drivkrafter och tankemönster ledde till att Maria valde teologi vid Åbo Akademi. Här blev hon snabbt en aktiv del av studentkårens verksamhet och engagerade sig i föreningar. Engagemanget ledde till att hon kunde vara med och påverka stora förändringar inom universitetet, så som en reform av sin egen utbildning.
Praktiska och filosofiska verktyg för livet
Teologistudierna gav Maria viktiga verktyg som hon haft nytta av genom hela sin karriär. Hon beskriver studierna som en väg till att förstå historiska och existentiella frågor samt hur samhällen formas av sina grundläggande principer. Denna förståelse har hjälpt henne i allt från ledarskap till internationella samarbeten. Efter magisterexamen var Maria hungrig efter mer kunskap och valde att doktorera i religionsvetenskap. Hon var en av få kvinnor inom teologisk forskning på den tiden. Under doktorandstudierna fick hon chansen att forska i Jerusalem, en plats som senare skulle spela en avgörande roll i hennes karriär.
Maria är docent, arbetade som forskare i sju år och reste världen runt som internationell expert. Hon har också varit överlärare vid Yrkeshögskolan Novia, där hon var med och utvecklade YH-examina och masterprogram. Hon har även lett Folkhälsans EU-projekt om förebyggande av utanförskap hos unga, efter skolskjutningar i Finland.
Maria blev headhuntad till tjänsten som direktör för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. Åren 2015-2022 samverkade hon där med ledare från olika religioner och kyrkor och hanterade komplexa politiska situationer. ”Man måste ha fötterna på jorden och veta vem man själv är för att leda ett sådant institut,” betonar hon.
Råd till dagens studenter
Maria rekommenderar starkt att ta chansen att studera utomlands: ”Att vistas borta från den vanliga miljön gör att man måste fundera på vem man är och hur man förhåller sig till världen. Det ger nya perspektiv.”
Maria Leppäkari följde sin nyfikenhet och blev pionjär inom teologi och internationellt samarbete.
Hon uppmuntrar också till att ta vara på alla praktikmöjligheter: ”Det var genom praktikplatser och nyfikenhet som jag hittade min egen väg.”
Var är hon idag?
Efter åtta år i Jerusalem återvände Maria till Finland och blev livskraftschef i Pargas stad. Idag arbetar hon som skärgårdsutvecklare i samma stad.
Vad befinner Maria sig om fem år? ”Jag vet inte var jag är om fem år, men jag vill fortsätta vara i sammanhang där jag får vara pionjär.”
Marias resa visar hur teologistudier kan leda till en mängd olika karriärvägar och ger verktyg för att förstå och påverka världen omkring oss. Hennes hunger efter kunskap och mod att utforska nya vägar gör henne till en inspirerande förebild för blivande studenter.
Utbildningarna på detta uppslag hade 15.1.2025
1 168
närvaroanmälda, alla examensnivåer, exklusive utbytesstuderande.
Tega utforskar världen under studietiden i Åbo
Utbytesstudier i Lyon, praktik i Bryssel och att vara internationell tutor på hemmaplan gav genusvetenskapsstuderande Tega Oke mångsidig internationell erfarenhet, nya vänner och möjligheten att utvecklas som människa.
- Jag har studerat franska sedan gymnasiet, och visste att jag ville studera i ett land där jag kunde göra det på franska och få uppleva den franska kulturen på riktigt. Jag spenderade ett halvår på Université Lumière Lyon 2 och lyckades hitta kurser som t.o.m. kunde tillgodoräknas inom mitt huvudämnes ämnesstudier.
Genusstudier är ju genusstudier oavsett var i världen man studerar, men man får nya perspektiv och olika fokus beroende på lärosäte och land.
Tega var hemma bara någon månad innan Europa åter lockade.
- Jag fick åka på en elva månader lång praktik, finansierad av Svenska kulturfonden, till Finlands Beneluxinstitut i Bryssel. Jag jobbade bl.a. med ett maskulinitetsprojekt som också visades på Svenska teatern i Helsingfors. Jag fick då åka till Helsingfors på arbetsresa, vilket var lite roligt då Helsingfors är min hemstad. Praktikens innehåll var alltså perfekt, då det passade väl ihop med såväl mitt huvudämne genusvetenskap som mitt biämne kulturledning.
Med över 400 partneruniversitet världen över erbjuder Åbo Akademi många möjligheter till internationella studieerfarenheter, och du får stöd på olika sätt.
- För det första får man många tips, exempelvis kunde jag lätt hitta vilka universitet som erbjöd sådana kurser jag var intresserad av. Jag fick också finansiellt stöd och hjälp att hitta varifrån jag kunde söka mer finansiellt stöd. Det emotionella stödet är också viktigt. Exempelvis under min tid i Lyon utbröt flera demonstrationer i staden, och då hörde min internationella kontaktperson på ÅA av sig och frågade om jag var okej. Det känns bra att veta att någon tänker på en.
Då Tega var på utbyte i Lyon, fick hon ett kärt och planerat återseende med en av de personer hon var tutor åt då han var utbytesstuderande vid Åbo Akademi.
- Det var speciellt att vara tutor under coronahösten, man fick anpassa evenemangen och umgänget efter situationen. Men vi kom nära varandra ändå, man är ju deras stödnätverk då de är här och får introducera dem i såväl studiesammanhang som finländska.
Tega Oke förverkligade sina drömmar genom utbytesstudier i Lyon och praktik i Bryssel under sin tid vid Åbo Akademi
Vad har dina internationella erfarenheter gett dig?
- Framför allt har jag utvecklats väldigt mycket som människa. Jag känner mig upplyft och inspirerad, och jag har blivit modigare. Paradoxalt nog känner jag mig exempelvis modigare att använda min finska. Har jag klarat mig i Frankrike på franska, måste jag nog klara mig på finska också! Jag har också fått utökad kunskap i sådant som främjar mina studier och framtida karriär, och framför allt har jag fått ett socialt nätverk som spänner över hela världen, inkluderat flera nära vänner.
Utbildningsprogram
Utbildningarna erbjuds i Åbo.
Kultur, historia och filosofi (KH & FM)
• Filosofi
• Genusvetenskap
• Historia
- Allmän historia (endast FM)
- Nordisk historia (endast FM)
• Konstvetenskap
• Kulturanalys med inriktning etnologi och folkloristik
- Nordisk etnologi (endast FM)
- Nordisk folkloristik (endast FM)
• Litteraturvetenskap
• Musikvetenskap
• Religionsvetenskap
Logopedi (KH & FM)
• Logopedi
Psykologi (PsK & PsM)
• Psykologi
Språk (KH & FM)
• Engelska språket och litteraturen
• Finska språket
• Franska språket och litteraturen
- Inriktning: Français langue étrangère: approche discursive (dubbelexamen, endast FM)
• Ryska språket och litteraturen
• Svenska språket
• Tyska språket och litteraturen
- Inriktning: Werbung interkulturell: Sprache, Medien, Marketing (dubbelexamen, endast FM)
Teologi (TK & TM)
• Teologi (TK)
• Teologi med fördjupning i (TM)
- Exegetik
- Kyrkohistoria
- Praktisk teologi
- Religionsvetenskap
- Systematisk teologi
Internationellt magisterprogram
• Social Exclusion (FM/MA, TM/MTh)
Målsättningar är nyckeln till framgång
”Jag ska bli diplomingenjör,” svarade Magnus Hindström självsäkert till reportern som intervjuade förstaklassister om vad de ville bli när de blev stora. Trots att han inte visste exakt vad det innebar, kändes valet självklart eftersom hans pappa också var diplomingenjör. Genom åren växte intresset och efter gymnasiet inledde Magnus studier i processteknik vid Åbo Akademi.
Studierna gav en bred bas Precis som många andra gymnasister var Magnus i ansökningsskedet lite osäker på vad universitetsstudierna faktiskt skulle innebära.
- Processteknik är ett väldigt omfattande ämne, man fick en bild av många olika ämnen, vilket hjälpte mig att välja min specialisering, som blev process- och systemteknik och industriell ekonomi.
Magnus insåg tidigt vikten av att ha en bred baskunskap i det tekniska, men även en helhetsförståelse för ekonomi.
- Ledarskapspositioner är alltid breda, man behöver kunna leda personer med olika expertisområden som man själv kanske inte känner till så bra. Man ska förstå det som man leder över på en tillräcklig nivå, men man behöver inte bli expert på allt. Här har den breda tekniska utbildningen som jag kunde kombinera med studier i industriell ekonomi och andra ekonomiska ämnen varit till nytta.
Idag jobbar han inte direkt med processteknik, men betonar att det ger stort mervärde att ha förståelse för hur processer i industriell produktion fungerar och hur man kan optimera produktionen.
- Jag brukar säga att en diplomingenjör från Åbo Akademi klarar sig var som helst. Det viktigaste är inte alltid den konkreta informationen man tar in och lär sig, utan hur man lär sig att arbeta och hantera stora mängder information snabbt. Det är något som var centralt i de flesta kurshelheter som jag tog del av.
Efter examen började Magnus arbeta med implementering av affärssystem på ett konsultbolag, men kände att något saknades. ”Jag jobbade 8–9 timmar om dagen och kände att, jaha, är det så här arbetslivet kommer att se ut?” När han efter några år bytte till Metsä Group upptäckte han hur roligt arbetslivet verkligen kan vara. Idag är han Vice President för försäljning och understryker vikten av att trivas och ha roligt på jobbet.
Hur ser ditt jobb ut idag?
- Mitt jobb handlar om att leda ett försäljningsteam som säljer träbaserade byggmaterial globalt. Byggbranschen står för 30–40 % av alla utsläpp, och därför arbetar och tror vi starkt på att främja hållbart byggande genom mer klimatsmarta, träbaserade produkter. I praktiken går mitt jobb mycket ut på strategisk planering, ledarskap och affärsutveckling inom försäljning. Jag utvecklar effektiva arbetssätt i mitt team, bygger upp långvariga affärsrelationer och gör upp strategier för olika marknader. Något som är intressant just nu är vår nya fabrik i Äänekoski, där jag har huvudansvar för försäljningsplanen. Investeringen innebär en ökning på 50 % i vår totala kapacitet, vilket kräver en hel del av försäljningsorganisationen.
Följ upp dina målsättningar Självutveckling och tydliga målsättningar har hjälpt Magnus att nå framgång både på jobbet och i privatlivet.
- Jag sätter upp mål varje år som jag följer upp nästan dagligen. Jag har en morgonrutin där jag ser över mina mål, mediterar, tränar, läser och skriver ner tankar. Det hjälper mig att fokusera på vad som är viktigt. Jag tillskriver mycket av det jag lyckas åstadkomma till att jag har den här rutinen. Genom att följa upp och reflektera över sina målsättningar regelbundet kan man se att saker börjar hända, det är då det blir magiskt. Då jag hade jobbat i ett år på Metsä skrev jag ner som målsättning att jag vill bli direktör innan jag fyller 40. Två år efter att jag skrivit ner målet och börjat arbeta aktivt mot det, blev jag befordrad till min nuvarande roll, vilket var både tidigare och bättre än förväntat.
Från målmedveten student till Vice President –Magnus Hindström betonar vikten av tydliga målsättningar för att nå framgång.
Studietiden medförde vänner och värdefulla kontakter
- Jag engagerade mig i föreningar, främst av allt min ämnesförening Kemistklubben, men även Åbolands nation och Studentkåren. Jag har dessutom suttit i Åbo Akademis styrelse som studeranderepresentant. Jag har fått kontakter för livet och mina bästa vänner idag är alla sådana som jag träffade under studietiden. Vi träffas fortfarande varje sommar med ett gäng vänner från Kemistklubben och några från den norska vänföreningen som ännu står mig nära. Närheten till studerande från olika fakulteter och ämnen är något Magnus tycker är unikt för just Åbo Akademi.
- Man kommer väldigt enkelt i kontakt med studerande från andra ämnen och träffar personer som man kanske vanligtvis inte skulle träffa. Det breddar din världsbild då du kommer i kontakt med människor som ser på saker från olika perspektiv, vilket också förbereder dig för arbetslivet där man ställs inför samma situation dagligen.
Jim Salmi och Emilia Håkans studerar tredje året på olika utbildningar, men något som förenar dem är att de båda upplever att det finns en tydlig kontakt till arbetslivet redan under studierna. Emilia studerar datateknik och har under sin studietid sommarjobbat inom IT-branschen. Hon har också varit i regelbunden kontakt med företagsrepresentanter och alumner via sin ämnesförening, där hon bland annat fungerat som styrelseordförande.
- Förra året hjälpte jag att ordna ämnesföreningens företagsmässa, där vi bjöd in företag och alumner som kom till campus för att berätta om potentiella sommarjobbsmöjligheter. Vår förening är ganska ung, bara 25 år, vilket har gjort att kontakten mellan alumner och nuvarande studerande är väldigt nära. Vi har en gemensam chatt med alumner från datatekniken, där vi håller mycket kontakt. Ibland bjuder vi in alumner till kansliet för att hämta upp medlemstidningen och ganska ofta
skickar alumner länkar till arbetsannonser via chatten. Varje år på vappen samlas studerande och alumner på samma ställe bredvid varandra på Vårdberget och alumnerna bjuder på egenbryggd mjöd till oss. Via föreningen har jag också fungerat som studeranderepresentant i en alumnförening för teknik- och kemistuderande vid ÅA, där man kan få bra kontakter. Redan på första mötet med alumnföreningen frågade någon om jag hade ett sommarjobb.
Jim, som studerar cell och molekylär biovetenskap, upplever att kontakten mellan studerande, forskare och alumner är något som naturligt utvecklas under studieåren tack vare gästföreläsningar, workshops och seminarier.
- Jag har haft nöjet att få delta i en del tillställningar där både studerande och alumner varit inbjudna. Det har varit naturligt att diskutera framtida mål och intresseområden, och ofta har alumner kunnat ge tips och information om forskningsgrupper som kunde vara intressanta för t.ex. labbskuggning eller sommarpraktik. Min utbildning baserar sig starkt på aktuell forskning, och så gott som alla föreläsare har pågående forskningsprojekt där många magisterstuderande och doktorander inom ämnet är anställda. Det har sänkt tröskeln att be om råd angående framtida karriärmöjligheter inom branschen.
I bådas utbildningar ingår obligatoriska moduler eller praktik vars mål är att studerande ska få en inblick i arbetslivet. Nästa år kommer Emilia att avlägga en obligatorisk projektkurs, där man i grupper planerar, designar och implementerar en mjukvaruprodukt.
- Projektkursen ger oss en inblick i hur det är att starta ett företag. Det finns en del exempel på väldigt framgångsrika företag som faktiskt fått sin början från den här projektkursen, så jag tror att jag kommer att få mycket ut av den.
Jim har obligatorisk praktik som en del av sina magisterstudier.
- Många studerande försöker hitta en betald sommarpraktik. Ofta är dessa forskningsinriktade, och om man får sommarjobb på ett forskningsprojekt kan det
öppna dörrar till magisterarbete vid samma labb. Många som studerar mitt ämne gör sitt magisterarbete i ett forskningsprojekt, antingen vid Åbo Akademi, Åbo universitet eller något företag här i BioCity.
Hur tycker ni att utbildningen har förberett er för framtida jobb?
- Tack vare mitt utbildningsprogram har jag fått omfattande teoretisk och praktisk erfarenhet som jag känner kommer ta mig långt i sommarjobbsansökan. Under våra laboratoriekurser har vi fått arbeta ganska självständigt med klara instruktioner, vilket lett till att en stor del av kunskapen fastnat bra och det känns naturligt att jobba i en laboratoriemiljö, säger Jim.
- Jag har lärt mig grunderna i det mesta som behövs i ett IT-jobb. Alla företag gör saker på olika sätt, så jag kommer ändå behöva lära mig den specifika arbetsplatsens sätt, men jag tycker att jag fått tillräckliga baskunskaper från studierna för att känna mig bekväm, förklarar Emilia.
Utbildningarna på detta uppslag hade 15.1.2025
1 647
närvaroanmälda, alla examensnivåer, exklusive utbytesstuderande.
Utbildningsprogram
Utbildningarna erbjuds i Åbo om inte annat anges.
Biovetenskaper (NaK & FM)
• Cell och molekylär biovetenskap (endast NaK)
- Biokemi (endast FM)
- Cellbiologi (endast FM)
• Miljö- och marinbiologi (NaK & FM)
Kemi och processteknik (TkK & DI)
• Kemi- och processteknik
Informationsteknologi
• Datateknik (TkK & DI)
• Datavetenskap (NaK & FM)
Farmaci
• Farmaceutexamen
• Provisorsexamen
Naturvetenskaper (NaK & FM)
• Fysik
• Geologi och mineralogi
• Kemi
• Matematik
Magisterprogram i Vasa
Informationsteknologi
• Datateknik (endast DI)
Kemi och processteknik
• Energiteknik (endast DI)
Internationella magisterprogram
• Biomedical Imaging (FM/MSc, Åbo)
• Sustainable Chemical and Process Engineering (DI/MSc(Tech), Åbo)
• Information Technology
- Computer Science (FM/MSc, Åbo)
- Computer Engineering (DI/MSc (Tech), Åbo och Vasa)
Jim Salmi.
Emilia Håkans.
Öppna universitetet
en alternativ väg till
universitetet
Öppna universitetet erbjuder flexibla möjligheter för distansstudier, det är öppet för alla och kräver inte att du är inskriven som examensstuderande. Årligen erbjuds ca 300 kurser i ca 50 olika ämnen. Till vardags kallar vi Öppna universitetet för Öpustudier. Du kan avlägga kurser vid Öpu för att prova på vad du kunde vara intresserad av att studera i framtiden, eller också kan du ansöka om en studieplats med hjälp av kurserna via Öpuleden.
Öpus kurser arrangeras i samarbete med respektive ämne vid Åbo Akademi och motsvarar de kurser som ges inom universitetets examensutbildningar. Du kan också gå kurser som arrangeras av någon av Öpu:s samarbetsparter. De kurser du avlagt kan senare räknas till godo inom en examen när du ansökt och blivit antagen till examensstudier.
Läs mer på abo.fi/opu
Sök till Åbo Akademi 11–25.3.2025 (ansökan stänger kl. 15.00)
www.abo.fi/ansok • studinfo@abo.fi • Tfn 02 215 4169
#aboakademi #åakärlek www.abo.fi/ansok facebook.com/aboakademi Instagram @aboakademi youtube/aboakademi studinfo@abo.fi
Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo
Åbo Akademi i Vasa Strandgatan 2 65100 Vasa
#åakärlek