Din guide till slow fashion by wilmasofie

DIN GUIDE TILL Slow fashion

Wilma Pettersson 1

WILMA PETTERSSON ES3E G YM N A S I E A R B E T E 2 0 1 8 / 2019 2

innehållsförteckning Förord..................................................................................... 7 Hej!.......................................................................................... 8 Sociala problem....................................................... 10 – 17

Textilarbetare.............................................................. 14 – 15

Bomullsodlare............................................................. 16 – 17

Miljö problem.......................................................... 18 – 23

Uttorkning................................................................... 20 – 21

Kemikalier & Återvinning......................................... 22 – 23

Slow fashion............................................................ 24 – 41

Introduktion................................................................ 26 – 27

Hur identifierar du fast fashion.............................. 28 – 29

Second hand............................................................... 30 – 35

Etiska märken.............................................................. 36 – 39

Att tänka på när du handlar..................................... 40 – 41

Din garderob............................................................. 42 – 47

Rensa garderoben....................................................... 44 – 45

Återvinna....................................................................... 46 – 47

Tidlösa kläder............................................................ 48 – 67 Statement pieces...................................................... 68 – 73 Detaljer..................................................................... 74 – 83 Gör om kläder........................................................... 84 – 91 Tack!......................................................................... 92 – 93 Läs vidare.................................................................. 94 – 95

Förord Om du alltid hört hur dålig modeindustrin är för både miljö och de som tillverkar kläderna men inte ägnat det en närmre tanke och istället fortsatt handla som vanligt så är du inte ensam. Idag är det här inget vi tänker på, det kommer nya trender hela tiden och för att lyckas hinna med dessa trender måste vi köpa nya kläder hela tiden och det gör vi utan att egentligen reflektera över det. Man tror att för att kunna ha det där perfekta livet måste man också ha de perfekta kläderna. Jag har själv varit där, tills för något år sedan då jag upptäckte en video där de pratade om hur vår klädkonsumtion faktiskt påverkar miljön och arbetarna. Jag blev nyfiken och började läsa mer och mer om det. Till slut insåg jag att jag behövde förändra mina vanor och försöka börja tänka på vad jag faktiskt köper. Jag visste inte hur jag skulle gå till väga, särskilt i början, det var jättesvårt och det är därför jag skriver den här boken. Den är för dig som vill lära dig mer och inte bara hur din konsumtion påverkar miljö och människor utan också lära dig hur du kan bryta det här mönstret. Jag hoppas att den här boken kan hjälpa dig som vill göra något åt saken och att du kommer ha mycket nytta av den. Det här är din guide till slow fashion.

/Wilma

Hej! Slow fashion har på senare år ökat i popularitet. Många får upp ögonen för hur dåligt fast fashion är och jag är en av dem. Innan har jag handlat utan att tänka på varför kläderna är så billiga och hur kläderna egentligen påverkar miljön och arbetarna. Men tack vare att slow fashion är ett ämne som diskuterats på senaste tiden så har jag nu insett konsekvenserna. Jag har insett mitt ansvar i det hela och hur jag påverkar flera hundra människor i länder långt härifrån genom att köpa dessa kläder. Jag vill nu dela med mig av denna kunskap och mina erfarenheter som nykomling inom slow fashion världen och hoppas du kommer att lära dig något!

fast fashion Verb Billiga kläder som i högt tempo massproduceras av stora återförsäljare som svar på de senaste trenderna.

Sociala problem 12

Mode ska vara något kul men när det tillverkas i så stor skala följer många negativa konsekvenser, inte minst för oss människor. Textilarbetare, bomullsodlare och vi som individer är endast några av de grupper som påverkas negativt av textilindustrin. För att få en så bred överblick som möjligt men samtidigt hålla det någorlunda kortfattat kommer jag i detta kapitel endast generellt berätta om hur textilarbetare och bomullsodlare utsätts. För mer detaljerad information rekommenderar jag att se dokumentären The true cost!

Textilarbetare 14

du jobbar på ett jobb där du tjänar 30 kr om dagen, jobbet innebär många hälsorisker och du har hört om fabriker, precis som dina, som har kollapsat. Föreställ dig sedan att det här är ditt bästa alternativ. Det här är hur verkligheten ser ut för många inom textilindustrin. f ö r e s t ä l l d i g at t

Varför är det så här? Att svara på den frågan är egentligen ganska enkelt, i grund och botten handlar det om företagens makt och pengar vilket har skapat ett korrupt system. Det låter ganska enkelt att fixa, höj lönerna och se till att arbetsmiljön är säker, lätt eller hur? Tyvärr går det inte så lätt att fixa. Fast fashion är ganska nytt och det har vuxit väldigt snabbt. Idag köper vi över 400% mer kläder än vad vi gjorde för två decennier sedan1. Förfrågan på billiga kläder har därmed ökat något enormt eftersom att ju billigare kläder man säljer desto mer kunder kommer vilja köpa. Klädföretag som till exempel H&M eller Zara börjar därför att tillverka så billiga kläder som möjligt. Eftersom företagen vanligtvis inte äger fabrikerna som kläderna tillverkas i så kan de väldigt lätt välja bort en fabrik om de tycker att den är för dyr. Det här sätter en press på fabrikerna eftersom de vet att om de inte accepterar förfrågan från företagen så kommer företagen att vända sig till en annan fabrik istället. Det brukar då oftast sluta med att fabrikerna accepterar förfrågan även om de inte har råd med det. Det är här problemen börjar, för att tillverka så mycket och så billiga kläder som möjligt så väljer fabrikerna att skära ner på andra kostnader istället. De sänker arbetarnas löner och säkerhetskostnader medan de ökar arbetstiderna för att kunna nå produktionsmålet1. Resultatet av detta är vad som hände 2013 när Rana Plaza, en åtta våningsbyggnad i Bangladesh, rasade. I Rana Plaza tillverkade man kläder åt flera stora klädföretag. Byggnaden hade många brister i sin struktur och flera synliga sprickor i väggarna. Arbetare påpekade det här för cheferna men de tvingades bara fortsätta arbeta, tills byggnaden en dag kollapsade. 1129 personser dog och över 2500 skadades. Men det är inte den enda katastrofen. 2012 utbröt en fabriksbrand i Pakistan i fabriken Ali Enterprises, där dog nästan 300 personer. Senare samma år var det en till fabriksbrand, den här gången var det 1 2 3

Ross, M. (Producent) & Morgan, A (Regissör). (2015). The true cost Union to union (2018). Bangladesh: Höjd minimilön för textilarbetare. Hämtad 2018-12-28 Lieberman, A. (2014, 3/1). Poliser sköt ihjäl arbetare i Kambodja. SVT nyheter.

Tazreen fashion, över 100 personer dog. Tre av de fyra värsta händelserna inom textilindustrins historia inträffade inom ett år1. Allt för att butikerna skulle kunna sälja så billiga kläder som möjligt. Det var när Rana Plaza kollapsade som folk började ifrågasätta fast fashion på riktigt och förstå att det har en negativ påverkan på arbetarna. De tvingas att jobba övertid nästan varje dag utan ersättning, vissa måste ta med sina barn till fabrikerna för att ingen kan ta hand om barnen medan de jobbar. En miljö som inne i dessa fabriker är farlig för alla, särskilt barn. Kemikalierna som används i fabrikerna där man färgar och bleker tyger är livsfarliga att få i sig. Dock brukar det sluta med att arbetarna får i sig dessa kemikalier ändå eftersom fabriken inte köper in riktig skyddsutrustning, detta kan leda till allvarliga sjukdomar eller defekter. Kemikalierna som sedan släpps ut i vattendrag påverkar allt och alla som lever vid vattendragen också när de får i sig kemikalierna genom dricksvatten eller liknande. Då de inte får tillräckligt med lön så har de heller inte råd med sjukvård vilket resulterar i att många dör till följd av detta1. En levnadslön i Bangladesh beräknas vara ca 2300 kronor, det här är alltså ett minimum på vad man skulle behöva tjäna i månaden för att lyckas överleva. Minimilönen i Bangladesh ligger dock just nu på ungefär 900 kronor2. De flesta arbetarna får minimilön eller ibland mindre. När arbetarna sedan försöker protestera möts de av fysiskt våld istället. I Kambodja var det stora protester 2014 för att textilarbetare skulle få högre lön och över 350 000 personer deltog i protesterna. Men istället för att regeringen lyssnade började istället poliserna bruka våld mot demonstranterna och många skadades, andra dog3. Anledningen till detta är för att Kambodja är en av de största textilexportländerna i världen och deras regering är därför desperata efter att internationella företag ska välja att tillverka sina kläder hos dem eftersom det skapar en marknad. För att Kambodja skulle vara så attraktiva som möjligt för företagen så kunde regeringen inte höja lönerna eftersom företagen antagligen hade valt andra länder isåfall1. Alltså finns det mycket lite arbetarna själva kan göra för att påverka sina arbetsvillkor. Så länge vi fortsätter köpa fast fashion kommer deras villkor inte att förbättras.

Bomulls odlare 16

materialen inom textilindustrin är bomull. Ungefär 2,5 – 5 % av världens odlingsytor upptas av bomullsodling och ändå använder det 11 % av världens totala bekämpningsmedel1. Det här är problematiskt för miljön men också för de som arbetar på bomullsfälten. När man besprutar bomull gör man det oftast på ett av två följande sätt: antingen så går någon och besprutar bomullen för hand eller så använder man flygplan som sprayar stora mängder bekämpningsmedel över fälten. Besprutningsmedlen man använder är giftiga och cancerframkallande och därför får oftast personer som jobbar i bomullsfälten, cancer eller liknande. Om man använder flygplansmetoden sprids bekämpningsmedlen dessutom över marken runt omkring också vilket gör att folk runt bomullsfälten också påverkas. Under ett år beräknas 22 000 personer dö och 3 000 000 personer att förgiftas av dessa bekämpningsmedel2. e t t av d e va n l i g a s t e

Länder som exporterar bomull är bland annat USA, Kina och Indien. I Indien är det många små bönder som odlar bomull på sina egna fält. Bönderna är oftast fattiga personer. De har också svårt att ta sig ur fattigdomen då de är beroende av att sälja bomull. Om det blir en dålig skörd ett år så kan deras ekonomi försvåras rejält. Det här är vad som hände när Monsanto kom in på marknaden. Monsanto är ett företag som genmodifierar fröer för att man ska få större skördar. Dessutom så påstod de att dessa plantor är resistenta mot vissa insekter också. Dessa fröer var dyrare men med tanke på vad Monsanto lovade så skulle bomullsodlarna inte behöva köpa lika mycket insektsmedel och de skulle få större skördar så bönderna investerade. Då de flesta är fattiga var det många som var tvungna att ta lån. Det visade sig sedan att fröerna inta hade hållit vad de lovat. Istället för att få större skördar blev skördarna mindre och av sämre kvalité och därmed fick bomullsodlarna mindre betalt för sin skörd. Detta drev många av bönderna in i en skuld de inte kunde betala tillbaka. När deras skulder fortsatte växa var det många bönder som inte såg en utväg utan valde istället att ta sitt liv genom att dricka insektsmedel2.. 1 Naturskyddsföreningen. (u.å.). Fakta om kläder och textilier 2 Ross, M. (Producent) & Morgan, A (Regissör). (2015). The true cost

miljรถ problem 18

Textilindustrin påstås idag vara en av de mest miljöförstörande industrierna i världen. Anledningen till detta är för att den påverkar så många aspekter av miljön. Den bidrar till ca 20 % av världens alla vattenföroreningar, den bidrar till uttorkning och den bidrar till att koldioxidutsläppen ökar. Det är helt enkelt en väldigt stor belastning på vår miljö och här är varför.

Uttorkning

f ö r at t g å till grund och botten så måste vi börja från början, hur materialen framställs. Det finns två generella grupper som textilmaterial delas in i, dessa är naturfibrer och konstgjorda fibrer. I naturfibrer ingår material som bomull, silke och ull, alltså fibrer som växer och tillverkas naturligt. I konstgjorda fibrer ingår till exempel polyester, nylon och viskos, dessa fibrer är framställda på konstgjord väg i labb.

Det vanligaste materialet inom naturfibrer är bomull som täcker ca 40 % av textilbehoven idag1. Bomull kräver mycket resurser för att växa, man måste använda både mycket vatten och bekämpningsmedel för att det ska kunna växa. Bomullsplantan behöver också växa i varma klimat. Problemet är att oftast finns inte så mycket vatten i dessa klimat varpå man ofta behöver använda sig av konstbevattning. Det här är vad som hände vid Aralsjön. Aralsjön som ligger på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan var år 1960 världens fjärde största inlandssjö med en yta på 67 000 kvadratkilometer2. Sjön fick sitt vatten från de två stora floderna Amu-Darja och Syr-Darja och har i flera årtusenden behållit sin storlek tack vare naturlig avdunstning och tillförsel av vatten från floderna. Detta förändrades dock på 1920 talet när dåvarande Sovjetunionens ledare Stalin bestämde att man skulle uppföra stora bomullsodlingar så att Sovjetunionen kunde försörja sig själva med bomull. Problemet var att det inte fanns tillräckligt med vatten för att odla bomull, man grävde då kanaler från floderna Syr-Darja och Amu-Darja. Systemet fungerade ganska bra fram till år 1960 när man började gräva ännu mer kanaler. Aralsjön började successivt att torka ut när floderna inte kunde försörja den med tillräckligt mycket vatten för att det gick åt till att odla bomullen istället. År 1987 hade vattenmängden sjunkit så pass mycket att sjön delade sig i två delar, en nordlig och en sydlig sjö. Det här stoppade dock inte bomullsodlingen, man fortsatte alltjämt att använda vattnet från floderna och Aralsjön torkade ut mer och mer. År 2002 delades även den södra sjön in i två delar, en östlig och en västlig. År 2014 torkade den östra sjön ut helt. Idag finns endast 10% kvar av den ursprungliga sjön. Det som är kvar av den södra sjön idag har ingen vattentillförsel vilket betyder att den antagligen också kommer torka ut så småningom2. Där det förut låg en stor sjö som livnärde allt runt omkring den finns idag endast en stor saltöken.

1 Bomullsrapport WWF. Hämtad 2018-12-19 2 Synnot, M. (2015, Juli). Aralsjön: sjön som försvann. NationalGeographic.

21 Jesse Allen [Public domain], via Wikimedia Commons

Kemikalier 22

kanske att det är bättre att köpa konstgjorda fibrer istället. Tyvärr är det inte så lätt. Den kanske allra vanligaste konstgjorda fibern är polyester. Det kan användas för sig självt eller så blandar man det med andra fibrer som bomull till exempel. Konstgjorda fibrer behöver inte lika mycket vatten eller kemikalier som bomull för att framställas men har istället andra nackdelar.

nu tänker ni

Material som polyester framställs nästan alltid av fossil olja. Det här gör att produktionen påverkar miljön på andra sätt. Till att börja med är det tre gånger mer energikrävande än vad bomull är att odla. Ett annat problem är att fibrer som polyester eller liknande släpper ifrån sig små mikroplaster när de tvättas. Dessa åker sedan ut i haven och förorenar dem. Så även om konstgjorda fibrer inte kräver lika mycket vatten bidrar de till att hav och sjöar förorenas1. Som ni kanske märkt är ett av de största problemen med textilindustrin att det använder och förorenar väldigt mycket vatten. Industrin använder så mycket vatten att det beräknas vara världens näst största industri i fråga om vattenföroreningar och vattenanvändning, 20 % av världens vattenföroreningar kommer därifrån. Det finns några olika moment inom ett plaggs livscykel som bidrar till föroreningarna och det är när bomullen besprutas, när de färgar/bleker tyget och när vi tvättar våra kläder. Störst andel kemikalier går åt när tyget bleks/färgas. Det förorenar vattnet något enormt och eftersom dessa fabriker ligger i länder där det råder vattenbrist och majoriteten av befolkningen inte har tillgång till rent vatten så försvårar detta deras livssituation ännu mer. I Indien till exempel är grundvattnet förorenat på upp till 100 meters djup på en del ställen på grund av detta2. Av de 2000 olika kemikalierna som används när våra kläder tillverkas så är endast 16 st godkända av environmental protection agency (EPA)2. 1 Hallå konsument. (2017). Polyester och miljö. Hämtad 2019-01-30 2 Naturskyddsföreningen. (u.å.). Fakta om kläder och textilier

1 Kärnstrand, M. (2017, 29/9). Mer klimatsmart att inte återvinna. DN.

återvinning

med textiler är återvinningen. Återvinning brukar vara något bra och man förknippar det med att vara miljövänlig. När det kommer till att återvinna textiler finns det dock några problem. För det första så är inte tekniken inom textilåtervinning tillräckligt utvecklad för att vi ska kunna återvinna våra kläder. De allra flesta av våra kläder är tillverkade av så kallade blandmaterial. Detta innebär att några olika fibrer används i plagget, till exempel i jeans så består plagget ofta av bomull blandat med elastan. När olika fibrer är blandade på detta sätt så är det svårt att utvinna fibrerna ur tyget vilket gör att man i princip inte kan återvinna blandmaterial. Det går att återvinna vissa material, bomull till exempel men det kräver att tröjan är gjord av 100 % bomull. Det är heller inte fiberframställningen som har mest miljöpåverkan inom textilindustrin utan det är själva produktionen av plagget vilket betyder att man trots allt inte sparar så mycket på att återvinna textiler1. Självklart är det bättre att återvinna än att slänga men återvinning hjälper kanske inte så mycket som man tror. Istället är det bättre att försöka använda kläderna så mycket som möjligt och endast återvinna dem när de är så trasiga att man inte längre kan använda dem.

e t t a n n at p r o b l e m

slow fashion 24

Nu när du vet vad fast fashion är och hur det påverkar människan och miljön så kanske du har kommit fram till att du vill handla lite mer hållbart? Det är svårt att veta hur man ska gå till väga i början då kläder är något man behöver köpa ibland. Det här kapitlet kommer handla om just det, hur du kan handla hållbarare! Det är för dig som vill hitta nya och bättre alternativ när det kommer till din klädkonsumtion. För dig som vill börja med slow fashion.

Slow fashion Låt mig börja med att förklara vad slow fashion är. Slow fashion är, som ni kanske redan förstått, motsatsen till fast fashion. Inom slow fashion handlar det istället om hållbarhet och att förlänga ett klädesplaggs livscykel. Man brukar prata om de 5 R:en och dessa är själva grundprinciperna till slow fashion. Om man följer de här principerna är man redan en bra bit på väg. Det första du kan göra är att kolla i din egen garderob för att se vad du har och hur du kan använda det. När du vet vad du har och vad du behöver köpa så är de två lättaste och vanligaste sätten att antingen köpa second hand eller köpa från etiska märken.

REFUSE Behöver du ha plagget? Kommer du använda det? Är det bara en trend?

REDUCE Minska det du köper, tillför det någon nytta i ditt liv? Är det värt det?

REUSE Använd det du redan har! Styla det på ett nytt sätt och tänk om eller skapa nya plagg av det.

REPAIR RECYCLE

Släng inte dina trasiga kläder utan laga dem istället om det går!

Återvinn kläder som är för trasiga att lagas eller gör om det till något helt annat.

Hur vet jag om det är fast fashion? Det kan vara svårt att avgöra vad som är fast fashion och inte. Även om kläder är dyra så kan de fortfarande vara tillverkade på ett dåligt sätt. Här kommer några tips på hur du lättare kan identifiera fast fashion.

priset Börja med att kolla priserna, är de väldigt billiga? Isåfall är det troligen fast fashion.

Men låt dig heller inte luras, dyra märken/företag kan också tillverka på dåliga sätt.

läs på Gå in på märkets/företagets hemsida, längst ner på hemsidan brukar det finnas en flik som heter hållbarhet eller om oss. Gå in på fliken och läs vad som står. Oftast låter märkena/företagen ganska hållbara när man läser om dem så tänk på att vara kritisk. Det är vanligt att märkena/företagen skriver vad de vill göra men ingenting om hur de ska uppnå målen, det är oftast något som tyder på att det är fast fashion. Om det inte finns någon sådan information alls så är det väldigt troligt att det är fast fashion. miljömärkningar Kolla om märket/företaget är certifierade av några miljömärken. Exempel på dessa märkningar kan vara oeko tex, GOTS eller svanen. Om märket/företaget har något av dessa märken är det lite bättre för miljön.

transparens Finns det information om vilka fabriker som märket/företaget tillverkar

sina kläder i? eller vart deras bomull odlas? Oftast finns det inte och det beror på att märket/företaget antagligen själv inte har koll på vart kläderna tillverkas. Om märket/företaget inte har koll på fabrikerna de tillverkar i kan de heller inte säkerställa att deras riktlinjer och krav för arbetsvillkor och löner följs i fabrikerna.

good on you Använd appen Good on you. Good on you är en gratis app som har en sökfunktion där man kan söka efter olika företag/märken för att se deras rankning utefter hur hållbara de är. Appen förklarar också vad som är bra respektive dåligt med företaget.

second hand Second hand är det vanligaste sättet att handla hållbara kläder. Ett bra alternativ för att minska sin miljöpåverkan då kläderna som säljs där redan är tillverkade och därmed inte bidrar till att förstöra miljön. Man kan hitta många unika plagg på second hand, oftast till billigt pris också. Men det finns också vissa nackdelar med det som att det kan vara ganska rörigt och jobbigt att sortera igenom alla kläder och hitta något man gillar. Därför kommer här lite tips och exempel på plagg som är köpta på second hand.

fördelar

nackdelar

• Billigt

• Kan vara svårt att hitta kläder som

• Unika kläder

man vill ha

• Miljövänligt alternativ

• Svårare att hitta större storlekar

• Fysiska butiker, lätt att prova

• Osorterat och rörigt vilket gör det jobbigt att leta

färg Är det någon speciell färg du gillar? Kolla efter den så blir det lite lättare att hitta saker som passar din stil.

storlek Leta inte efter storlek. Ibland så kan saker passa även om det inte är rätt storlek så prova istället. Om det är för stort kan man sy in det hemma.

avdelning Om du är kvinna, kolla på mansavdelningen och vice versa. Ibland kan man till och med hitta saker på barnavdelningen. lista När du har kollat igenom din garderob, skriv en lista på saker som saknas och leta specifikt efter det. Om du vet vad du letar efter när du kommer till butiken blir det lite lättare att hitta. bekväma kläder Ha på dig bekväma kläder som går lätt att ta på och av när du ska prova. Det är också bra om de är neutrala färger så du vet om plaggen du provar passar till det. prova Även om det ser fult ut på galgen kan det se fint ut på kroppen. Prova

hellre för mycket än för lite. Om du är osäker, prova!

I början kan det verka särskilt svårt att hitta något men man lär sig med tiden. Ju mer du handlar på second hand desto lättare blir det att snabbt sålla igenom kläderna och hitta vad du letar efter. Om du inte vill gå in i affärer och leta så kan du också köpa via nätet. Där är det lättare att söka mer specifikt efter vad du vill ha. Några bra sidor är tradera.se, secondhand.se och sellpy.se. 31

etiska märken Om man vill köpa nytt men ändå hållbart så finns det flera etiska märken som man kan vända sig till. Oftast så är dessa märken lite dyrare men plaggen är också oftast av högre kvalité och rättvist tillverkade, bättre för miljön och arbetarna. De allra flesta märkena går enbart att beställa via nätet. En fördel med dessa märken är att man kan beställa kläder som idrottskläder, underkläder eller badkläder, alltså kläder man kanske inte vill köpa begagnade. Det är också lättare att navigera och hitta vad man letar efter. En del märken specialiserar sig på olika plagg, vissa märken kanske enbart säljer jeans medan vissa andra säljer endast underkläder medan en del säljer lite allt möjligt. Här kommer en lista på några av dessa märken.

fördelar

nackdelar

• Lättare att hitta vad man vill ha

• Dyrare

• Ofta bra kvalité

• Måste oftast beställas från nätet

En sak man bör tänka på när man beställer från etiska märken är att oavsett om kläderna är tillverkade bättre så behöver de ändå tillverkas vilket påverkar miljön. Alla märken i listan bredvid är märken som på ett eller annat sätt är bättre för miljön och arbetarna men det betyder inte att dessa är perfekta. En del märken som till exempel Adidas kan fortfarande vara fast fashion eftersom de tillverkar så mycket men ändå gör det på ett hållbarare sätt. Ett tips är att kolla appen Good on you så kan du fort och lätt få upp information om hur olika märken påverkar miljön och/eller arbetarna.

• Everlane • Reformation •

Ecosphere

• Earthlingbrand • Threads 4 thought • People tree • Kuyichi

jeans

• Patagonia ytterkläder •

Fjällräven

ytterkläder

• Know the origin • Organic basics •

Adidas

basics , underkläder

underkläder

sportkläder

earthlingbrand.com Denna tröja är köpt från earthling brand och är ett exempel på hur kläderna från dessa märken kan se ut. Tröjan kostade ca 350 kr.

Att tänka på när du handlar kläder Det kan vara svårt att sluta köpa från vanliga klädaffärer och det är förståeligt. Det kan finnas många anledningar till att du behöver köpa från vanliga klädaffärer som att det inte finns i din storlek eller att du inte har råd eller att du helt enkelt inte har tillgång till annat än fast fashion. Man kanske inte alltid vill handla på second hand heller. Underkläder eller badkläder till exempel kanske man vill köpa nytt. Självklart finns det många olika skäl till att man kanske behöver handla i vanliga klädaffärer MEN det finns sätt du fortfarande kan vara lite hållbarare när du handlar i vanliga affärer eller bara när du handlar överlag. Här kommer några tips på saker du kan tänka på när du handlar.

fundera igen Köp inte mer än nödvändigt. Fundera en extra gång om du verkligen behöver den där tröjan eller de där skorna. Kommer det tillföra något i ditt liv eller är den bara fin utan att vara funktionell? Kommer du använda den ofta? Om inte kanske du inte borde köpa den.

butiker Tänk på att även inom fast fashion världen är vissa butiker bättre än andra. H&M är till exempel bättre än Wish eller New Yorker.

ekologiskt Oftast har klädmärken/företag något som kallas för ”consious

collection” eller liknande. Det innebär att kläderna oftast är tillverkade av ekologisk bomull eller är mer miljövänliga på andra sätt. Det är också oftast högre kvalité vilket gör att de håller bättre. Även om plagget bara är lite miljövänligare så är det bättre än inget. Du kan också kolla efter miljömärkningar.

kvalité Köp lite dyrare kläder. Även om kläderna nödvändigtvis inte är bättre

för miljön eller arbetarna så är dyrare kläder oftast av bättre kvalité. Det betyder att plagget kommer hålla längre och att du kan använda det längre istället för att köpa nytt oftare. Dessutom är köpen inte så impulsiva när det kommer till dyrare kläder.

30 gånger Det finns en tumregel att man ska använda ett plagg minst 30

gånger för att det ska vara hållbart. Använd kläderna du köper mycket. Ju mer du använder kläderna desto bättre för miljön för då behöver du inte köpa lika mycket nya kläder heller.

följ inte trender Försök hitta din egen stil och köp kläder du vet att du kommer använda länge och inte bara under en viss tid för att det är trendigt. När trenden försvinner finns risken att du inte kommer använda det plagget mer.

Din garderob 42

Även om det finns en del sätt att handla hållbart på finns det inget som är lika bra för miljön som att älska kläderna du redan äger. Problemet är att vi oftast har massor av kläder men samtidigt känner att vi aldrig har något att ha på oss. Nyckeln till det hela är att skaffa en liten men mångsidig garderob. Jag har därför skrivit ihop några listor som kan hjälpa dig att organisera din garderob.

Rensa garderoben Något som kan vara bra att börja med är att kolla igenom din garderob och se vad du redan har och ta bort det du inte vill ha. Se vilka kläder du vill behålla och vilka du kanske vill ge bort. Vanligtvis när vi känner att vi inte har något att ha på oss kan det bero på att vi har för mycket saker i garderoben och vi blir överväldigade av allting. Det är därför bättre att ha en mindre garderob med plagg som du älskar än en stor garderob med plagg som du inte ens använder. Här är lite saker du kan tänka på när du rensar din egen garderob.

när använde du det senast Om det inte var inom ett år kanske du inte kommer använda den igen? Vissa kläder kanske du inte använt på ett tag eftersom de är finkläder eller annan säsong, isåfall kan du kanske lägga undan dem tills du ska använda dem igen. passar den Om plagget är för litet kanske det är dags att ge bort det, om det är för stort så kan du antingen sy in det eller kanske ge bort det också.

kommer du att använda det

Vi har alla den där tröjan som legat längst in i garderoben i två år oanvänd eftersom man ”inte haft tillfälle att använda den”. Tro mig när jag säger att du förmodligen aldrig kommer använda det heller, gör dig av med den istället.

är plagget bekvämt Kliar det eller sitter obekvämt är det kanske

ingen ide att spara eftersom du antagligen inte kommer att använda det.

lägg ut alla plagg När du tar ut alla plaggen ser du hur mycket klä-

der du faktiskt har, antagligen ganska mycket. Det hjälper till med att sätta det hela i perspektiv och du kan minska högen tills du tycker den är en bra storlek.

sortera plaggen Lägg plaggen i högar, t-shirtar för sig, jeans för sig,

klänningar för sig och så vidare. Det här gör att du får en överblick över vad du har mest av och kanske vad du kan minska på.

prova Kläderna som du är osäker på om du vill ha kvar eller inte kan du prova för att se om du gillar hur de känns och sitter ut på kroppen. sälj , skänk , återvinn

Plaggen du inte vill ha kvar kan du dela upp i respektive högar, mer om detta på nästa sida!

Återvinna Nu när du har rensat ut det du inte vill ha kvar så är det dags att göra sig av med det. Det finns lite olika sätt att göra det på.

sälj Det här är bästa alternativet för plagg som fortfarande är i gott skick men som helt enkelt har tröttnat på. När du säljer det vet du att personen som köper plagget kommer att använda det mycket, särskilt eftersom hen har betalat för det. Dessutom tjänar du pengar på det också. Några vanliga sidor man kan sälja på via nätet är tradera.se eller sellpy.se. ge bort Om du inte får sålt plagget eller om du inte vill sälja det kan du alltid

ge bort det till någon du känner. Det kan vara en vän, en släkting, ett syskon eller vem som helst som skulle vilja ha plagget.

skänk Kläder som du inte får sålt kan du skänka till second hand eller välgörenhet. Det finns dock ett problem med att skänka kläder och det är att alla kläder inte kan tas om hand och därför kan vissa kläder behöva slängas ändå så försök i första hand att sälja om du har möjlighet och ork till det!

laga Kläder som du fortfarande vill ha kvar men som är trasiga går att laga. Du

kan antingen laga själv hemma om det är små hål eller stryka på lappar över hålen. Om det är ett större problem kan du lämna in till en skräddare.

återvinn Kläder som du inte vill behålla och som är för trasiga för att säljas eller skänkas kan återvinnas. Detta bör dock vara en sista utväg eftersom det är svårt att återvinna kläder, läs mer om detta på S. 23.

Tidlösa kläder

Det finns kläder som man alltid kan ha, klassiska klädesplagg som passar till allt, så kallade tidlösa klädesplagg. Dessa plagg är väldigt bra att ha, de passar till de mesta och kommer alltid se bra ut. Att ha dessa i din garderob hjälper dig väldigt mycket eftersom du kan ha det till i princip vad som helst och det är ett bra komplement till din egen stil.

Svart kjol

DEN LILLA SVARTA

Svart klĂ¤nning

Stickad

trรถja

p o l o t r รถ j a

kostymbyxor

JEANS 60

t-shirt

kappa 65

skjorta 66

Statement pieces

Själva poängen med mode är att du ska kunna uttrycka dig själv genom vad du har på dig. Det är väldigt kul att experimentera med och prova olika stilar eller helt enkelt hitta din egen. Statement pieces är plagg som talar för sig själva. Plagg som symboliserar dig och din stil. Dessa plagg är ofta färgglada eller mönstrade, plagg som står ut från mängden och som man lägger märke till.

Bild gul klĂ¤nning 71

Bild rรถd kjol

detaljer

Ibland kan det räcka med att förändra små detaljer för att få en outfit att se bättre ut. Det kan till exempel vara att lägga till någon accessoar eller något smycke. Kanske en hatt passar till eller ett bälte? Prova att experimentera med olika detaljer eftersom det kan vara det där lilla extra som behövs ibland.

bĂ¤lte

band

Lager

Knut i midjan

Gör om kläder

Om du har tröttnat på dina kläder så kan du göra om dem! Det finns oändligt många sätt att förändra ett klädesplagg på. Det bästa är att det är både billigare och bättre för miljön att göra om ett plagg än att köpa ett nytt. Det behöver heller inte vara svårt att göra om. Här kommer tre tips på hur du kan göra om dina kläder utan att behöva sy.

Klipp i dina kläder. Du kan klippa kläderna kortare, göra byxor till shorts, klippa mönster. Allt är möjligt

Måla på dina kläder! Ett roligt sätt att förändra ett plagg är att måla med pensel och färg. Jag använde mig av akrylfärg men rekommenderar att köpa textilfärg då det håller bättre och längre.

Patches

Stryk på patches. Det här är antagligen den enklaste sättet att förändra något och valmöjligheterna är många.

TACK Tack för att du valde att läsa denna bok! Jag hoppas att du nu har lärt dig något och har förstått hur du påverkar med din konsumtion och hur du kan förändra det. Genom att bara vara medveten om konsekvenserna av din konsumtion har du redan tagit ett steg i rätt riktning. Du kanske inte slutar köpa kläder helt men när du är medveten kan du också göra medvetna val och det är vad som räknas. Även om det bara är en enda tröja mindre så har du ändå sparat resurser. Tänk om alla hade köpt en tröja mindre om året, det hade blivit en hel del. Det är genom att sprida denna kunskap som vi kan förändra. Det är då fler folk kan säga ifrån och ju fler desto bättre. Tillslut kommer vi nå målet om en rättvis textilindustri, en t-shirt i taget.

/ Wilma 92

läs vidare! Om du vill lära dig mer om slow fashion och fast fashion så kan jag rekommendera att kolla in dessa: The true cost – Netflix The true cost är en dokumentär om fast fashion och dess påverkan på arbetarna och miljön. I dokumentären får man höra personer som jobbar inom textilindustrin, både inom fast fashion och slow fashion, berätta sina egna historier.

Fashion revolution – fashionrevolution.org Fashion revolution är en hemsida där du kan hitta information om fast fashion. De har en kampanj som heter #whomademyclothes vars syfte är att få klädföretag och märken att bli mer transparanta. Du kan läsa om hur du kan delta på deras sida.

Clean clothes campaign – cleanclothes.org Clean clothes campaign är en organisation med syfte att förbättra villkoren för folk inom textilindustrin. På deras hemsida kan du hitta både information och nyheter om textilindustrin samt hur du kan hjälpa till.

Arden Rose – Youtube Arden Rose är en youtuber som är ganska ny inom slow fashion rörelsen, i hennes videor så får man se hennes slow fashion resa och hur den utvecklar sig.

Kristen Leo – Youtube Kristen Leo är en youtuber som är väldigt insatt i slow fashion rörelsen. På hennes kanal kan man bland annat hitta videor där hon pratar om olika ämnen inom fast fashion och förklarar varför det är dåligt.

Sarah Hawkinson - Youtube Likt Arden Rose gör Sarah Hawkinson också videor om sin slow fashion resa. Hon berättar om problemen med att ställa om till livsstilen men gör även videor där hon lär ut om vad fast fashion är.

Johanna Nilsson – slowfashion.nu Johanna Nilsson blev årets second hand profil 2019 på grund av sitt engagemang inom slow fashion. På hennes blogg kan man hitta både info om vad slow fashion är samt hjälpfulla tips om hur man själv kan handla mer hållbart.

Good on you – App Good on you är en gratis app. I appen kan man hitta artiklar om slow fashion och även rankningar på olika klädföretag och märken baserat på hur hållbara de är.

Fotografer och modeller ELLEN EKEROTH EMIL KARLSSON JOSEFIN KÃ&#x201E;LL WILMA PETTERSSON

Slow fashion? Du som läser den här boken är antagligen nyfiken på vad slow fashion är och kanske vill handla lite mer hållbart? Du har kommit rätt. De senaste åren så har slow fashion rörelsen vuxit och fler och fler personer engagerar sig. Man hör om hur dålig textilindustrin är för miljön och arbetarna men oftast så vet man inte vad man som individ kan göra för att hjälpa till. Man är vilse och vet inte riktigt vart man ska börja. Det är just där jag hoppas denna bok kommer att komma till nytta, att guida dig in i slow fashion rörelsen!