BLADET
Foto: Eric Ward, Unsplash
BÖNDER STÅR INFÖR EXTREM FATTIGDOM I COLOBMIA
Foto: Privat.
Det är inte alltid den som ropar högst som har rätt – eller den historia som tar störst plats i media som är den enda värd att lyssna på. Ändå är det ofta just den högre rösten som blir hörd. Och berättelser blir bortprioriterade i mediaflödet. När dessa berättelser förblir undangömda blir även röster världen över nedtystade. I årets sista nummer av FUF-bladet uppmärksammas dolda konflikter och hur de påverkar samhällsförändringar, människor och miljö. Fokus flyttas över till länder som är grannar med konfliktdrabbade länder, mat som krigsvapen i Sydsudan och de områden i Kina där den ekonomiska utvecklingen visar sig i form av diskriminering och fattigdom. Även konstens potential som gömda rösters eko utforskas. Kanske får du inspiration till nya diskussioner? Kanske vill du ropa högre! Trevlig läsning! JANINA ROSVALL
Det omtalade fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och FARCgerillan har äntligen fått slut på det krig som har pågått sedan 60-talet. Trots detta återstår det att se hur regeringen och folket ska tackla de problem som uppstod efter kriget, såsom knarkindustrin. Efter den omtalade fredsöverenskommelsen mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan tacklas landet med nya problem. Den lukrativa kokainhandel har många intressenter som väntar på att FARC lämnar sina plantager. Kritik har riktats mot den colombianska regeringen för att ha misskött överlämningen av gamla FARC-styrda svåråtkomliga territorium av djungel och berg. Områden med plantager där man framför allt tillverkat kokain för att dra in pengar till gerillans verksamhet. Paramilitärer och mindre militanta knarkkarteller riskerar även att få Colombia att återgå det till våld som har plågat landet i flera decennier ifall de skulle försöka att ta makt över dessa områden. Den colombianska regeringen såg fredsavtalet som en möjlighet att eliminera den gerilla-styrda knarkhandeln och ersätta plantagerna med legalt jordbruk. Men på grund av dess låga avkastning har det funnits ett visst motstånd från bönderna att börja odla andra grödor. För att uppmuntra bönderna att överge kokaodlingen erbjuder den colombianska regeringen 325 dollar i månaden till de 50 000 första familjer som är villiga att ge upp sin kokaodling. De kommer även att få bidrag och utbildning för att odla nya grödor. Det är dock få som vill ge upp sina odlingar, vilket betyder att de blir förstörda av militären. Det är inte första gången den colombianska regeringen har försökt uppmuntra
BLADET
sprutning av kemikalier vars syfte är att eliminera illegal odling men som konsekvens även skadade legala odlingar. Denna besprutning stoppades 2015 av Världshälsoorganisation WHO eftersom man hittade kopplingar mellan kemikalierna och cancer. Detta avbrott av besprutning har enligt amerikanska källor ökat produktionen av kokablad.
Lokalbefolkningen hjälper militären med att förstöra illegala plantage Foto: Policia Nacional de los colombianos, Flickr
bönderna att odla andra typer av grödor. I början av 2000-talet försökte regeringen locka med att erbjuda familjer två stycken kor om de gav upp sina kokaodlingar. Detta ledde till att marknadspriset för nötkreatur rasade ner och att bönderna fick betydligt mindre inkomst än tidigare. Regeringen försökte även uppmuntra bönderna att odla vanilj istället, men misslyckades på grund av brist på kunskap om hur man odlade grödan.
Många bönder som lever i djup fattigdom finner inget annat val än vad att odla kokablad för att få ekonomin att gå ihop. Det går inte heller säga emot faktumet att kokaodlingen är mer lönsamt än odling av andra grödor. Dock har bönder bildat olika kooperativ för att kunna samarbeta för att skapa mer lönsamma legala odlingar och för kunna ställa större krav på det stöd som krävs av regeringen för att kunna avveckla narkotikaodlingen. SOFIA TRIANA FLORES
Javier Topaz, en lantbrukare från Los Rios i Colombia tog istället ett lån för att kunna odla kakao. Dock blev hans grödor blev förstörda på grund av militärens be-
SYDSUDANS REGERING ANVÄNDER SVÄLT SOM KRIGSVAPEN En ny FN-rapport som delades med Reuters i november 2017 redogör för hur Sydsudans regering, under president Salva Kiir, blockerar humanitärt bistånd till vissa områden i landet. Att undanhålla mat på det sättet klassar FN som ett krigsvapen som slår hårt mot landets civila befolkning. Anledningen till regeringens agerade tros vara att de anser att befolkningen är i opposition mot regeringen. Den ekonomiska kollapsen har gjort att mat har blivit två till fyra gånger så dyrt i landet det senaste året. Första rapporten om hungersnöden kom i februari. Senare under året kom även rapporter som beskrev hur minst hälften av Sydsudans statsbudget går till vapenhandel. Mellan år 1955 och 2005 pågick Afrikas historiskt längsta inbördeskrig mellan norra och södra Sudan. Sydsudan bröt sig loss och erkändes som en självständig stat år 2011, men 2013 utbröt inbördeskrig i världens yngsta land. Ett fredsavtal undertecknades år 2015, genomförandet går dock långsamt framåt.
2
Foto: Debbi Morello and the World Food Programme, Flickr
SARA HAMMERMO
BLADET
Hur kan det internationella samfundet hantera att konflikter konflikter spiller över gränserm som här på gränsen mellan Kongo Kinshasa och Rwanda.
Foto: Julien Harneis, Flickr
GRANNLÄNDERS KONFLIKTER - EN AV VÅR TIDS STÖRSTA SÄKERHETSPROBLEM Vi vet att konflikter har förödande effekter för de inblandade länderna. Men hur mycket vet vi om hur ett lands konflikt spiller över till grannländerna, det som på engelska kallas ”spillover effects”? Dessa effekter består främst av människor på flykt, men även ett förvärrat säkerhetsläge i grannländerna och ses som det största säkerhetshotet det internationella samfundet nu ställs inför. Kriget i Syrien har varit förödande för Libanon. Antalet flyktingar har inneburit en rad nya ekonomiska, sociala och politiska utmaningar för det libanesiska samhället. Även säkerhetsläget i landet har försämrats på grund av konflikten i Syrien. Både bombningar och väpnade sammandrabbningar har ägt rum i Libanon på grund av den syriska konflikten. Polariseringen mellan sunnitiska och shiitiska aktörer har blivit påtagligare i landet. Spänningarna har lett till en våldsspiral av terrorattacker och väpnade sammanstötningar och IS har utfört flera självmordsbombningar i landet. Särskilt längst gränsen mot Syrien är säkerhetsläget mycket instabilt och Utrikesdepartementet (UD) avråder från alla resor till gränsområdet mot Syrien. Även Syriens andra grannländer Irak, Jordanien och Turkiet har drabbats hårt av konflikten och får ta emot stora mängder flyktingar ifrån Syrien. Världens största flyktingläger finner vi i Kenya. 300 000 flyktingar bor i lägret och det är främst flyktingar från det
konfliktdrabbade Somalia. På grund av närheten till konflikten i Somalia har Kenya ett högt terrorhot. Al-Shabaab, en av de militanta islamistiska grupperna i Somalia, har bland annat utfört kidnappningar av turister och hjälparbetare i gränsområdet till Kenya. Al-Shabaab har även utfört attacker inne i Kenya, så som attacken mot köpcentret Westgate i huvudstaden Nairobi 2013. Attacken övergick till ett gisslandrama och pågick i tre dagar och nära 70 människor dog i dådet. I Kenya avråder UD till icke nödvändiga resor till gränsområdet mot Somalia och säkerhetsläget är särskilt besvärligt i gränsområdet till Somalia. Moçambique återupprepades historien 2016 när konflikten i landet fick Malawi att återöppna flyktinglägret Luandi Refugee Camp, på grund av det stora inflödet av tvångsförflyttade ifrån Moçambique. Moçambiques regering nekade till att dessa personer flydde från konflikt och påstod att de var malawier som ville få humanitär hjälp ifrån FN eller att det var personer ur Moçambiques oppositionsparti. Libanon, Kenya och Malawi är grannländer med länder som befinner sig i konflikt och har alla alltså drabbats hårt av ”spillover effects”. Detta är ett av de största säkerhetsproblemen det internationella samfundet står inför. Det är dags att uppmärksamma och lära oss mer om hur länder drabbas av konflikter i deras grannländer. CAROLINA KÖHLER DE CASTRO
3
BLADET
Lokalbefolkningen i området Niyamgiri i Odisha protesterar mot exploatering av mark för gruvdrift.
Foto: Sayantan Bera/CSE
MARKKONFLIKTER OCH MOTSTÅNDSKRAFT I ”THE SOVEREIGN FOREST” Våld och tvångsförflyttningar har varit vardag i den indiska delstaten Odisha. I utställningen ”The Sovereign Forest” skildrar Amar Kanwar hur regionens rikedom på mineraler har skapat markkonflikter och tar fasta på motståndet och kampen för markrättigheter. I över 20 år har Amar Kanwar, konstnär och filmmakare från Indien, bevakat och lyft hur markkonflikter i den indiska delstaten Odisha har påverkat dess miljö och invånare. Sedan Indien öppnade upp för internationella företag att verka i landet, har Odisha lockat då det är ett område rikt på mineraler och naturfyndigheter. Kanwar skildrar i utställningen ”The Sovereign Forest” grönskande platser och porlande vatten, som allt ska raderas och gå förlorat. Internationella företag vill utvinna bland annat aluminium och bauxit i området, men dess invånare vill inte samma sak. Genom otaliga protester och motstånd har enskilda individer och grupper i området försökt bevara naturområden, och bevisa sina rättigheter. Delstatsregeringen har svarat med våld och tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkning och bönder. Indiens lagar används inte till folkets fördel, utan av delstatsregeringen, polis, och stora internationella företag för att motverka lokalbefolkningens rättigheter. Kanwar frågar sig hur dessa brott kan fortgå. Det finns bevis på en brutal vardag för invånare i Odisha. Det finns bevis på brott.
4
– Om ett brott fortsätter att begås trots enorma mängder bevis, är då brottet eller beviset osynligt eller är båda synliga men inte sedda?, undrar Amar Kanwar. Utställningen erbjuder andra perspektiv för att försöka förstå dessa brott. Genom konsten skapar Kanwar närhet till människoöden. Han visar upp människor, de som gjort motstånd och det som påverkats. Kan teknisk bevisning i en rättegång utökas av konst och poesi för att komma närmare dessa människor? Kan konst och poesi användas för att förstå att konflikten inte bara handlar om mark och yta, utan även om förlust av miljön och dess biologiska mångfald?
Amar Kanwar. Foto: Jonty Wilde
I ”The Sovereign Forest” porträtteras både människorna och miljön. 260 olika rissorter från Odisha presenteras i utställningen, rissorter som är anpassade för att naturligt klara svåra väderförhållanden. De kommer från risodlaren och fröaktivisten Natabar Sarangi, som har återinfört gamla sorter efter att ha insett att mycket färre odlades i Odisha, till skillnad från när han var liten. Utställningen uppmärksammar även livet som småbonde i Odisha.
BLADET
På grund av storskaliga jordbrukares våld, organiserad brottslighet, hög konkurrens och växlande marknader, har erhållna skulder och psykiska påfrestningar lett till att många jordbrukare i Odisha har begått självmord. Utställningen tar fasta på motståndet och kampen för markrättigheter, och presenterar bevis för förståelse. Berättelser för att komma närmare konflikten och de som påverkas. – Detta handlar inte bara om en annan plats i världen, det handlar om rätten till mark, säger Sofia Johansson, museiintendent.
”The Sovereign Forest” ställs ut i Umeå. Samtidigt som utställningen porträtterar markkonflikter i Indien pågår även en rättsprocess i Umeå om markkonflikter i Sverige. Girjasmålet - mellan svenska staten och samer. Om Sveriges urbefolkning och deras UTSTÄLLNINGEN rätt till förvaltning av mark för jakt och fiske. Det är på en annan nivå, The Sovereign Forest men det som har pågått Amar Kanwar och pågår i Odisha, Bildmuseet, Umeå sker även här. MARIE KARLSSON
2017.10.20 – 2018.03.11
MEGADAMMAR - KONTROVERSIELL ENERGI ”De tre ravinernas damm” är en konstgjord megadamm på över 1 000 kvadratkilometer i Hubei-regioen i centrala Kina. Dammens samlade kapacitet är större än Sveriges alla dammar tillsammans och producerar enorma mängder energi, men vad har följderna varit för människorna i området? Under prospekteringstiden 1989 för att bygga ”De tre ravinernas damm”, det största och mest kontroversiella vattenkraftprojektet i världshistorien enligt Allt om Vetenskap, publicerade journalisten Dai Qing ”Yangtze! Yangtze!” . En samling av intervjuer, essäer och uttalanden av kinesiska forskare, journalister och andra motståndare till megadammens bygge vid floden Yangatze som megadammen mynnar ut i.
det för utveckling och fattigdom, en presskonferens om att över 200 miljoner människor i Kina lever i fattigdom, det vill säga Världsbankens definition att fattiga lever på 1,25 dollar om dagen. Det finns såklart positiva följder till dammbygget. Förutom den enorma energi som produceras, kontrollerar och förhindrar dammen översvämningar som under 1900-talet beräknas ha kostat en miljon människor livet och den möjliggör fartygstrafik oavsett årstid. Men väger det upp för de fyra miljoner människor som tvingats lämna sin hem? Tretton städer, 140 småstäder, nästan 1 400 byar och 650 fabriker är nu under vatten. Många har flyttat upp i bergen, med social marginalisering och arbetslöshet som följd. Löften gavs om kompensation för de människoliv som slitits upp, men korruptionen i landet är utbredd och pengarna hamnar sällan hos dem som behöver det. Inte att förglömma den stora miljöpåverkan som medföljt dammbygget, med ett rubbat ekosystem, ökad risk för jordskred och dränkta kulturella och arkeologiska miljöer. På flera ställen i världen finns dammprojekt med liknande följder. Ändå finns det planer på att bygga fler megadammar. Kina planerar att investera 3 300 miljarder kronor i förnybar energi. Det återstår att se vad följderna av dessa dammbyggen blir.
De tre ravinernas damm har lagt 13 städer, 140 småstäder, Foto: Garrett Nelson 1400 byar och 650 fabriker under vatten.
Den ekonomiska utvecklingen i Kina har gått ofattbart snabbt för befolkningen längs östkusten och i de stora städerna. Längre inåt landet, framförallt i bergstrakterna där minoritetsfolk bor, som Hubei-regionen, har utvecklingen gått mycket långsammare. Idag har Kina större inkomst- och klassklyftor än USA, och Kinas ekonomiska och sociala välfärdssystem diskriminerar landsbygdsbor på ett inhumant sätt och de lever i akut fattigdom. 2014 höll Zheng Wenkai, chef för statliga rå-
Foto: Privat.
AMANDA ZUÑIGA SVENSSON
5
BLADET
Vi på FUF vill tacka våra läsare och aktiva för i år och önskar er alla en god jul och ett gott nytt år! Vi ses 2018! / FUF:s kansli
6
BLADET
BLI FUF-SUPPORTER!
Organisationer, företag och myndigheter som vill ge ett långsiktigt stöd till FUF:s verksamhet och samtidigt synas i våra kanaler kan bli FUF-supportrar för 15 000 kr per år. Mer info om FUF-supporterskapet finns på fuf.se/om-fuf/bli-fuf-supporter
BLI MEDLEM!
FUF är en medlemsförening och medlemmarnas stöd är en förutsättning för vår verksamhet. Stöd oss i arbetet med att skapa en oberoende mötesplats för informationsspridning och nyanserad debatt om utvecklingsfrågor, vilken är nödvändig för att vi ska kunna arbeta mot en global hållbar utveckling. Medlemskapet kostar 200 kr /år (150 kr för studenter) och du kan swisha medlemsavgiften till 1234 818 613. Mer info på fuf.se/om-fuf/bli-medlem
FUF-BLADET Nr 5 2017 HEMSIDA www.fuf.se ANNONSKONTAKT fuf@fuf.se REDIGERING OCH LAYOUT AGNES CRONHOLM VIKTOR STOCKE
SKRIBENTER Carolina Köhler de Castro Janina Rosvall Sara Hammermo Sofia Triana Flores Marie Karlsson Amanda Zuñiga Svensson
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret är uteslutande författarens.
7
BLADET
8