FUF-bladet nr 1 2018 by Föreningen för Utvecklingsfrågor

BLADET

DET KONTROVERSIELLA SURROGATMÖDRASKAPET

SAMERNA: EUROPAS ENDA ERKÄNDA URFOLK

GÄSTKRÖNIKA: VILL DU VARA DEN SOM KNÖT HANDEN I FICKAN ELLER DEN SOM GJORDE NÅGOT?

Foto: Flickr/Molly Adams.

HALVA FOLKET - HALVA MAKTEN? Historiska feministiska segrar som tagit generationer att uppnå riskerar att gå förlorade. Utrymmet för civilsamhället, och i synnerhet kvinnorörelsen, att organisera sig och kräva sina rättigheter riskerar att krympa - även i demokratier som Sverige. FUF-bladet möter påverkans- och policyrådgivare Charlotte Pruth på Kvinna till Kvinna för att diskutera förutsättningarna för makt för den globala kvinnorörelsen.

Foto: Privat.

Att skriva kring begreppet ”makt” kan vara knepigt. Det egenupplevda maktförtrycket kan skilja sig väsentligt beroende på de olika förutsättningar vi lever med. Men att skriva om det svårdefinierade begreppet ”makt” handlar också om att belysa de privilegier som vi kanske inte medvetet tänker på. Detta kan handla om maktbalansen mellan producenter och konsumenter, människor och stat, folkgrupper och maktstrukturer. I detta nummer försöker vi synliggöra och förstå maktutövningar i relationen mellan stat och folk. Vi skriver om maktfördelning som bör ifrågasättas, arbetsvillkor i fabriker i Etiopien, den västerländska interventionen i krigsdrabbade länder och belyser problematiken kring surrogatmödraskap. Trevlig läsning! SOFIA TRIANA FLORES

Inte sällan hörs ropen skandera ”halva makten, hela lönen” från 8 mars-demonstrationer hemma i Sverige. Frågan om kvinnors makt och ställning i samhället har ännu inte funnit ett jämställt svar från makthavare i det som anses vara ett av världens mest jämställda länder. Charlotte Pruth beskriver en utbredd kraft och vilja att gå samman för att förändra situationen i alla de länder där Kvinna till Kvinna jobbar. Samtidigt poängterar hon de svåra förutsättningarna för organisering globalt. – Utgångspunkten är att det går framåt för kvinnors rättigheter och organisering. Kapaciteten och uthålligheten hos kvinnorörelsen stärks och lagstiftning går framåt. Men samtidigt ser vi hur finansiering för jämställdhet i allt mindre grad går till lokala nationella kvinnoorganisationer. I ett läge när lokala kvinnorättsorganisationer är underfinansierade och samtidigt möter ett krympande utrymme blir situationen sårbar, säger Charlotte Pruth. Kvinna till Kvinnas rapport visar att det krympande utrymmet för civilsamhällets organisationer är en global trend och slår extra hårt mot kvinnorörelsen. De faktorer som tros ligga bakom detta är ökad nationalism och traditionella värderingar, religiös fundamentalism, terrorismbekämpning och rädslan för politiska förändringar. Charlotte Pruth förklarar:

BLADET

AWID, Association for Womens Rights in Development, på demonstration på Istanbuls gator. Foto: Kvinna till Kvinna/Christina Hagner

– I länder inom EU är det framförallt nationalismen och en ökad nationalistisk retorik och politik som ligger bakom. I konfliktdrabbade länder lyfter kvinnoaktivister oftare starka patriarkala strukturer, en religiös fundamentalism och traditionella värderingar. De slår ju ofta på ungefär samma sätt – för att begränsa kvinnans rörlighet i yrkeslivet men också i civilsamhället. När vi gjorde rapporten såg vi att det finns skillnader, men de är mindre än vi trodde. När nationalistiska rörelser växer så är en naturlig del att begränsa kvinnans rörelsefrihet och man använder kvinnans könsidentitet som ett sätt att slå mot henne. Därför har vi nu lanserat ett upprop, #Kvinnorsval, för att uppmana den kommande statsministern att ta ställning mot all form av nationalism efter valet i september.

Än har inte kvinnor halva makten - varken i Sverige, EU eller konfliktdrabbade länder. I rapporten vittnar 123 röster från olika delar av världen om både det krympande utrymmet för kvinnor att åtnjuta makt, men också en aktiv kamp för ökad jämställdhet - trots fasansfulla konsekvenser med fara för livet. Utan det civila rummet för organisering har kvinnorörelsen inga eller få arenor att föra kampen för kvinnors rättigheter, menar Pruth:

Det krympande utrymmet handlar oftast om en konfliktfylld relation mellan stat och civilsamhälle. Starka demokratier utgår ifrån folkets vilja och således karaktäriseras relationen av ett ömsesidigt beroende och samarbete. Något som kommit att bli allt vanligare i mindre demokratiska kontexter är att relationen istället är manipulativ: utöver exkluderingsmetoder, manipulerar den resursstarka parten den andra parten att acceptera dennes strategier och tillvägagångssätt. I många fall knyts organisationer som förväntas representera civilsamhället till makten och förlorar därmed sin neutralitet och sin förmåga att kritisera den styrande regimen.

Charlotte Pruth avslutar samtalet med hur vi kan bemöta att de förtryckande staternas metoder har blivit mer strategiska och sofistikerade, exempelvis som lobbyister på FN-nivå. Flera länder har tillsammans drivit igenom FN-resolutioner som syftar till att stärka familjen som institution och tolka mänskliga rättigheter på basis av traditionella värderingar.

– I Irak har de gått ut från regeringen sida med en lista över flera hundra organisationer som de vill ta bort registreringar för. Regeringen har också sagt att de i mycket större uträckning vill ha kontroll över internationell finansiering för att kunna distribuera till organisationer. De har också knutit en av de större kvinnorättsorganisationerna i Irak närmre till regeringen. Det kan vara ett bra tecken att man samarbetar närmre civilsamhället, men det gör också att den organisationens kritiska röst tystnar och det blir ytterligare splittring i civilsamhället, säger Pruth.

Charlotte Pruth, påverkans- och policyrådgivare på Kvinna till kvinna. Foto: Kvinna till kvinna

– Kvinnorörelsen måste driva på jämställdhetsfrågor för att de ska uppmärksammas, det ligger i den patriarkala strukturen att dessa frågor lyfts först när kvinnorörelsen lyfter dem. Vi vet ju, och det säger också forskningen, att en stark feministisk kvinnorörelse är den enskilt viktigaste faktorn att det går framåt för kvinnors rättigheter.

– Det är viktigt att kvinnoorganisationer och kvinnorättsaktivister från olika länder träffas för då ser de hur likartade deras situationer är. På samma sätt som regeringar kopierar repressiva lagstiftningar av varandra så måste också kvinnorörelsen och civilsamhället lära sig strategier av varandra och mobilisera regionalt eller internationellt. JANINA ROSVALL & SAYRAN ELIASSI

BLADET

VILL DU VARA DEN SOM KNÖT NÄVEN I FICKAN ELLER VILL DU VARA DEN SOM GJORDE NÅGOT? Under en period slutade jag att ta del av nyhetsrapporteringen för jag mådde för dåligt av det jag läste eller såg på TV. Så mycket elände i vår värld, för mycket lidande att ta in. Jag orkade inte. Klyftorna ökar både vad gäller jämställdhet och fattiga respektive rika. Antalet naturkatastrofer ökar. Det pågår många svårlösta konflikter och fler människor än någonsin befinner sig på flykt. Fler hatbrott med rasistiska motiv begås. Men världen blir inte bara sämre. Utvecklingen går faktiskt åt rätt håll också. Den extrema fattigdomen har halverats. Den globala hälsan har förbättrats. Fler barn går i skolan världen över. Takten och omfattningen av de förändringar som sker i omvärlden ställer stora krav på oss, både som aktörer i civilsamhället och som världsmedborgare som bryr sig. Det är lätt att känna sig maktlös, men det går faktiskt att göra konkret skillnad för en annan människa. I Röda Korsets Ungdomsförbund, den organisation som jag arbetar för, engagerar sig tusentals frivilliga varje vecka för att barn och unga ska få vara trygga och må bra. De chattar med ungdomar som mår dåligt men inte har någon att prata med, de hjälper till med läxor, äter frukost tillsammans innan skolan eller träffas och gör roliga grejer med ensamkommande ungdomar efter skolan. En volontär i vår chatt ”Jourhavande kompis” förklarar: – Världen är tuff och istället för att vänta på att nån annan gör nånting tänkte jag att jag skulle göra nånting och då kändes Jourhavande kompis helt rätt för mig. Att gå med i Jourhavande kompis är verkligen nåt av det bästa

jag har gjort. Även om det kan vara tufft att hantera ibland, så bidrar det faktiskt till att hjälpa ungdomar direkt. Man är inte längre bara nån som tittar på utan faktiskt hjälper till. Med vetskap om att en själv kan vara med och påverka är det också lite lättare att orka se och ta in det som pågår runt omkring oss. Det är viktigt att vi vågar möta våra medmänniskor även när de befinner sig i en utsatt situation. Vi kan och får inte acceptera den avhumanisering som pågår när människoliv blir till ekonomiska siffor i ett Excelark. Istället för hopplöshet känner jag ofta hopp nu. Tillsammans kan du och jag skapa en förändring. Det är en makt vi besitter och som vi också måste använda. Makt att påverka, makt att förändra. Så pausa nyhetsscrollandet ibland, inte för att du inte orkar se eländet, utan för att engagera dig och vara en del i den stora positiva Gästkrönikör Tove Kopperdal kraft som finns istället. TOVE KOPPERDAL Ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

UNDANTAGSTILLSTÅND I ETIOPIEN EFTER PREMIÄRMINISTERNS AVGÅNG Etiopien har utlyst ett sex månaders undantagstillstånd efter premiärministern Hailemariam Desalegns avgång den 15 februari. Avgången kom i ett försök att dämpa protester och oro i nationen. Den främsta orsaken till oron är att en av landets minoritetsgrupper, Tigray, har den styrande politiska makten i Etio- Etiopiens premiärminister HaileDesalegn avgick februari pien och planerade att utvidga mariam 2018. Foto: Flickr/UNIDO. huvudstaden Addis Ababa till Oromia, minoritetsgruppen Oromos territorium. Detta skulle ge Tigray större kontroll över Oromia. Planerna övergavs men spänningen förblev.

rayregeringens kontroll. De har dock mer makt än Oromofolket inom politiken, då amhariska är det språket som används vid officiella uttalanden.

Även Amharagruppen har deltagit i protesterna mot Tig-

DEBORAH SOLOMON

Hailemariam Desalegn har varit premiärminister och ledare för det styrande partiet EPRDF (Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front) sedan 2012 efter den tidigare ledaren Meles Zenawis död. Hailemariam uttalade i sitt avgångstal att han kommer att sitta kvar som premiärminister fram tills en efterträdare väljs. Etiopen utlyste senast undantagstillstånd i oktober 2016 varade i tio månader. Det är inte klart vem Desalegns efterträdare kommer att bli, men den nya premiärministern kommer ha i uppdrag att stilla oron och hantera att en stor del av befolkningen tycker att det politiska systemet behöver reformeras fullständigt.

BLADET

EUROPAS ENDA ERKÄNDA URFOLK BOR I SVERIGE

Sápmi har inga exakta gränser, därav de gråa nyanserna.

Sverige har inte skrivit under konventionen för ursprungsfolks rättigheter. Kunskapen om samerna finns, men den når inte ut i samhället. Det visar sig att ansvaret för kunskapsspridningen har hamnat på samerna själva, men frågan är om det räcker. Det har snart gått en månad sedan samernas nationaldag och vi diskuterar vad vi egentligen vet om Sveriges ursprungsfolk. Den bristande kunskapen gör att vi börjar gräva själva. Det visar sig att samerna erkändes som ett folk i den svenska grundlagen 2011 och att de dessutom är Europas enda erkända ursprungsfolk. Långt innan gränserna för Sverige, Norge, Finland och Ryssland ritades in på kartan så fanns Sápmi, vars historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har granskat Sverige i Genève och riktar bland annat kritik mot Sveriges hantering av alla frågor gällande samer och deras rättigheter. Genom århundradena har samernas tillgång till fjällvärlden minskat och sedan länge pågår flertalet rättsprocesser om renbetet, fisket och jakten. Här kommer ILO-konventionen 169 in. Det pratas mycket i media om konventionen, men det missförstås ibland vad den är. Den säger att ursprungsfolk ska ha samma grundläggande frihet och mänskliga rättigheter som majoritetsbefolkningen har med särskild betoning på ursprungsfolkens historiska koppling till marken. I Sverige skulle ILO 169 inte innebära några nya markrättigheter, men den skulle erkänna att folket har levt där sedan innan Sveriges gränser drogs. Den skulle också se till att samernas rennäring,

Foto: Nordiska museet

land, vatten, kultur och miljö skyddas från förvaltning och utvinning av naturresurser. För att försöka förstå vad konventionen betyder för samerna så ringer vi upp Ragnhild Nilsson. Hon är doktorand i statsvetenskap med frågor om ursprungsfolk som huvudämne. Hon forskar också om ursprungsfolks rätt till självbestämmande samt olika typer av representation.

Doktoranden Ragnhild Nilsson forskar om ursprungsfolk. Foto: Privat

– Det finns flera vägar att gå för att nå samma gemensamma mål men det är en symboliskt viktig fråga för samhället. Det är beklagligt att svenska staten inte haft en mer offensiv politik kring samernas rättigheter, men rent rättighetsmässigt har man kommit längre än ILO 169. En pågående utveckling sker gällande ursprungsfolks rättigheter och förståelsen har kommit längre än konventionen, säger Nilsson. Vi gjorde en enkätundersökning som visar att många i Sverige vet om att samerna är Sveriges ursprungsbefolk-

BLADET

Norge skrev under ILO-konventionen 169 redan år 1990. På bilden syns Sametingets plenisal i Karasjok i Norge.

ning och att de har ett eget språk. Nästan ingen av de som svarade minns om dem fick lära sig något om samerna i grundskolan. Läroplanen för grundskolan säger att elever ska ha kunskap om de nationella minoriteterna, men det är upp till varje enskild skola om det faktiskt följs. Samiskt informationscentrum och Luleå universitet hoppas kunna öka kunskapen om samer genom den nya utbildningsplan de tagit fram. Tanken är att den kan bygga en ny grund för hur samernas historia och kultur tas upp i skolan och vad som lärs ut. På uppdrag av regeringen drivs minoritet.se och samer.se vars uppgift är att informera om samiska förhållanden, berättar Ragnhild Nilsson. – Staten har under lång tid smitit från sitt ansvar gällande många frågor om samerna, men samerna med Sametinget ser det som en del av sitt självbestämmande att informera och öka kunskapen. Norge skrev under ILO 169 redan 1990 och Danmark följde 1996, men Sverige har alltså inte skrivit under konventionen. Efter att förslaget röstades ned 2015 svarade konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M) att om förslaget hade godkänts så hade det inte lett till några konkreta förändringar, utan mer varit en uppmaning att jobba vidare med de samiska frågorna. – Vi har förtroende för den process som sker inom regeringskansliet, säger Norlén och menar att ett arbete med ILO 169 redan pågår, säger Norlén.

Foto: Sámediggi Sametinget/ Denis Caviglia.

Vi pratar med Carolina Gustavsson från Vänsterpartiet Norrbotten, som motionerat om att skriva under konventionen. Gustavsson säger att det är skamligt, men att de än så länge inte fått majoritet för frågan i riksdagen. Ragnhild Nilsson menar dock att det finns fler sätt än ILO 169 för att nå lika rättigheter. I dagsläget håller en nordisk samekonvention på att jobbas fram som är tänkt som en egen version ILO 169. I den ska det finnas representanter från de nordiska sametingen Carolina Gustavsson (V) med gruvan i Kiruna i som för att ge verktyg bakgrunden. Foto: Sandra Merten för en förbättrad dialog mellan stat, myndigheter och det samiska folket. Nilsson säger att eftersom att samerna ser sig själva som ett folk så är det rimligt att ha en gemensam plattform. Men enligt Carolina Gustavsson förändrar den nordiska samekonventionen inte behovet av att skriva under ILO 169. Det behövs mer förståelse för det svenska ursprungsfolket och icke-samer har ett ansvar att lyfta frågan och att säga ifrån. Ska det verkligen vara så att vi vet mer om andra kontinenters ursprungsfolk än de som bor i samma land? KRISTIN BLOMDIN & ANDRÉA HAMDAN

BLADET

SURROGATMÖDRASKAP - KONTROVERSIELL GRAVIDITET

Rätten till barn och surrogatmödraskap är en omdebatterad fråga.

Kommersiellt surrogatmödraskap är en växande miljardindustri. Handeln har väckt frågor om ojämna maktrelationer och kvinnors mänskliga rättigheter. Trots förbud i Sverige kan svenska barnlösa par vända sig till utlandet. Flera kvinnorättsorganisationer menar på att den växande industrin måste förbjudas även utomlands. Många svenskar drabbas av ofrivillig barnlöshet. I en statlig utredning från 2016 undersöktes barnlösas möjlighet att få barn på annan väg, däribland via altruistiskt eller kommersiellt surrogatmödraskap. Det första innebär att en kvinna bär och föder ett barn för någon annans räkning utan ersättning, det andra involverar en ekonomisk kompensation. Utredarna fastslog att all form av surrogatmödraskap är etiskt oförsvarbart och därför bör förbjudas i sjukvården. Risken att kvinnor utnyttjas eller pressas att bära någon annans barn för pengar kan aldrig uteslutas. Dessutom ansågs det gå emot den internationella principen att människor inte får användas som handelsvaror. Svenska par söker sig därför utomlands till länder som tillåter kommersiellt surrogatmödraskap. 2016 var USA och Indien de vanligaste destinationerna, men även i hög utsträckning Ukraina, Ryssland och Thailand.

Foto: Flickr/Leonardo Aguiar.

Medvetna val eller utnyttjande Surrogatmödraskap är en kontroversiell fråga som väckt het debatt. Förespråkare för kommersiellt surrogatmödraskap menar att kvinnor själva måste få välja och bestämma över sina kroppar. Ett surrogatarrangemang bör betraktas som ett handelsavtal som när väl reglerat skapar vinster för alla parter. Barnlösa par får hjälp att skaffa barn och i utbyte får surrogatmodern ut en ekonomisk vinst, men även glädjen av att hjälpa andra. Enligt motståndare är det en förenklad bild som i verkligheten ser annorlunda ut. All form av surrogatarrangemang menar kritiker kan utgöra en form av handel med kvinnor och barn och är därför brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Många gånger är surrogatmödrarna från låg- och medelinkomstländer och paret från höginkomstländer, vilket menas visa på ett ojämlikt maktförhållande utifrån ett globalt perspektiv. En bild som styrks av faktumet att dessa kvinnor oftast befinner sig längst ner i vinstkedjan i miljardindustrin. Stater som förbjuder surrogatmödraskap, men samtidigt tillåter barnlösa par att åka utomlands, anses skydda kvinnor i det egna landet på bekostnad av surrogatmödrarna i utlandet. Förespråkare varnar däremot för konsekvenserna av ett totalt förbud i Sverige. Risken är att ett totalt förbud i förlängningen bidrar till en illegal marknad utomlands som ytterligare ökar sårbarheten för surrogatmam-

BLADET

mor. Växande industri möter motstånd Den kommersiella industrin har efter flera uppmärksammade skandaler mötts av ett allt större motstånd. Stater som tidigare varit populära destinationsmål, däribland Thailand och Indien, har infört flera restriktioner och förbud mot utländska beställarpar. Syftet uppges vara att skydda kvinnor som anses lockas att bli surrogatmammor för rika utländska pars barnlängtan. I Europa har Italien, Frankrike och Tyskland redan infört totalförbud.

Även EU-parlamentet uppmärksammar i en resolution från 2011 att kvinnor och barn riskerar göras till handelsvaror i den internationella reproduktionsmarknaden. I ett meddelande från biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) meddelades tidigare i år ett fortsatt nej för surrogatmödraskap i Sverige från regeringens sida. En utveckling som Sveriges Kvinnolobby välkomnar och menar att regeringen nu måste följa hela vägen genom totalt förbud även utomlands.

INTERVENTIONSPRINCIPER - FÖRKLÄDD VÄSTERLÄNDSK DOMINANS? Suveränitetsprincipen är en av de enklaste och mest grundläggande överenskommelserna i internationella relationer: varje stat har självbestämmanderätt inom sitt eget territorium. Därför har ingen stat rätt att intervenera – alltså ingripa – i andra stater. Det finns dock flera undantagsregler, fastslagna av FN, som rättfärdigar intervention vid särskilda tillfällen. Ofta motiveras dessa undantag av någon form av humanitär anledning, till exempel för att skydda ett nationellt folk när den egna

staten bedömts misslyckats med detta. Och även fast dessa principer för legitim intervention skapar en bild av ett betryggande skyddsnät är de inte enbart moraliska förpliktelser av det internationella samhället. Inte heller gäller de universellt utan används selektivt utifrån dominerande intressen i västvärlden, som när ingen assistans har givits till Palestina, trots att intervenering är rättfärdigat vid assistans till folkligt initierade utbrytningsprocesser. Att Palestina inte erkänns som stat av de norda-

BLADET

merikanska och de flesta västeuropeiska staterna skapar ett samband som inte går att ignorera. Samtidigt har USA:s illegitima interventioner i Afghanistan under tidigt 2000-tal accepterats utan större konsekvenser. Detta selektiva användande visar att interventionsprinciperna har en inneboende och ojämn maktfördelning där västvärlden har lyckats skapa kryphål i suveränitetsprincipen som återinrättar den rådande världsordningen och således den västerländska dominansen. Ännu tydligare illustreras denna maktdimension i motsatta situationer: medan USA:s interventioner i Afghanistan godtogs (dock med viss kritik) skulle vice versa aldrig kunna förekomma utan uppfattningen om att suveränitetsprincipen hade kränkts och med enorma påföljder.

De mycket subjektivt formulerade och använda principerna för legitim intervention tjänar inte ett större globalt intresse. De används snarare som verktyg för att rättfärdiga västvärldens kränkningar av suveränitetsprincipen. Interventionsprinciper blir därför förklädd västerländsk dominans – något som måste uppmärksammas och aldrig låtas passera utan en kritisk granskning.

Krönikör Maja Sundstrand.

Foto: Privat

MAJA SUNDSTRAND

ETIOPIEN - TEXTILINDUSTRINS NYA LÅGLÖNEPARADIS? I februari 2016 lanserade H&M ett projekt för att förbättra textilindustrin i Etiopien som en del av ett projekt med Sida (statliga myndigheten för internationell utveckling), Swedfund (ett statligt riskkapitalbolag) och ILO (internationella arbetsorganisationen). Tre månader senare meddelades att H&M öppnade en ny textilfabrik för hållbar produktion. Detta gäller miljömedvetenhet och att förbättra levnadsvillkoren för etiopier, särskilt etiopiska kvinnor. I en rapport som publicerades av SVT-nyheter avslöjades dock att dagpenningen är cirka tio kronor om dagen. Med stigande kostnader och de anställda som redan lever på låga löner finns det oro att lönen inte går att leva på. Detta är i linje med en rapport av organisationen Fair Action som säger att H&M inte lever upp till den lönestandarden som meddelades.

FUF-BLADET Nr 1 2018 HEMSIDA www.fuf.se ANNONSKONTAKT fuf@fuf.se REDIGERING OCH LAYOUT Agnes Cronholm

Det finns också, enligt den intervjuade källan, en oro bland de anställda att lämna in klagomål av rädslan för repressalier. Frågan är om H&M upprepar misstaget att investera och köpa från företag som inte har dugliga arbetsförhållanden och om lärdomarna från tidigare skandaler verkligen anammats. Swedfunds VD Gerth Svensson har sagt att lönenivån i Etiopien är lägre än i Bangladesh. Detta väcker frågan om H&M gör samma misstag som förut och skapar ett nytt Bangladesh i Etiopien. Medan målet var att öka kvinnors egenmakt och att öka arbetstagarens rättigheter och friheter, kan det sägas att en motsatt effekt håller på att uppnås.

SKRIBENTER Tove Kopperdal Sofia Triana Flores Janina Rosvall Sayran Eliassi Kristin Blomdin Andréa Hamdan Joanna Jiménez Maja Sundstrand Deborah Solomon

DEBORAH SOLOMON

BLADET

Häng med till Sommarakademin! Är du intresserad av världen? Vill du lära dig om hur alla länder tillsammans ska a rbeta för att utrota fattigdom och skapa hållbar utveckling? Häng med till Sommarakademin! Under en sommarvecka ges du möjlighet att lära dig om de Globala målen för hållbar utveckling och om vad världen, Sverige och du kan göra för att målen ska uppnås. Seminarier, workshops och utställningar blandas med sommarsol, god mat och ljusa sommarkvällar. Sommarakademin är ett unikt tillfälle för dig att diskutera världen med andra unga vuxna! FÖR VEM? Dig som är 18–25 år och vill lära dig om hållbar global utveckling. NÄR?

19-17 augusti 2018.

VAR?

Sida Partnership Forum i Härnösand. Deltagarna bor på kursgården.

KOSTNAD? Det är gratis att delta! Vi står för kurs, resa, mat och boende. HUR?

Anmälningsperioden är 2 april-9 maj. Läs mer och anmäl dig på fuf.se!

ARRANGÖRER: Föreningen för Utvecklingsfrågor tillsammans med Sida.

BLADET