FUF-bladet nr 2 2018 by Föreningen för Utvecklingsfrågor

GAG RULE OCH ABORTFRÅGAN GÄSTKRÖNIKA: MENS, MAKT OCH MÖJLIGHETER VIKTEN AV SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETMÖT REBU BURUBWA, GRUNDARE AV EN KVINNOKLINIK I KONGO GÄSTKRÖNIKA: LÄNDER MÅSTE ERKÄNNA VIKTEN AV SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER

Foto: Flickr/ Juan Chien-han

MENSLEDIGHET: EN VÄG FRAMÅT ELLER ETT STEG TILLBAKA En dags ledigt första dagen på mensen har nyligen införts av företaget Culture Machine i Indien. Införandet har väckt debatt i medier och vissa ser det som något som kommer att försvaga kvinnans ställning i samhället. Foto: Privat.

Hur mår du idag? Att må bra handlar inte bara om frånvaro från sjukdomar, utan hela välbefinnandet spelar in. Här ingår inte minst SRHR; sexuell och reproduktiv hälsa. SRHR berör alla människor, i alla åldrar, under hela livscykeln. Varje individ ska ha tillgång till likvärdig vård och kunskap. Men betyder det att alla ska behandlas lika trots individuella behov? Och när blir hjälp och stöd en svaghet som i längden skadar mer än läker? Ni får bland annat läsa om mensledighet och ”period poverty”, hälsoskadliga traditioner som könsstympning samt blicka in i den fria abortens framtid. Vikten av kunskapsspridning blir extra slående: att en lyhörd stat, en organiserad civilbefolkning och enskilda människorättskämpar har en viktig roll. Problem och lösningar, fördelar och nackdelar, rättigheter och skyldigheter. Här vägs de alla emot varandra. Låt diskussionen börja! JANINA ROSVALL

I juli förra året beslöt sig det indiska företaget Culture Machine för att erbjuda kvinnor en dags betald ledighet första dagen på mensen. Införandet av ledigheten har lett till diskussioner i media och många skriver att den typen av ledighet kommer att leda till att kvinnor får en mer utsatt position på arbetsmarknaden då det kommer vara mer kostnadseffektivt att anställa män. Mensledighet i olika former har länge funnits i vissa länder som Japan, Sydkorea, Indonesien och Taiwan även om den inte har utnyttjats. En förklaring till att den inte används kan vara att kvinnor är rädda att framstå som svaga om de utnyttjar den. Även i Europa har den här typen av ledighet introducerats. År 2016 införde det brittiska företaget Coexist ledighet för kvinnor som upplever smärta under mensen och Italien har nyligen infört tre dagars mensledighet för kvinnor med svåra smärtor under mensen. Gerda Larsson som arbetar på finansierings kollektivet The Case for Her med kvinnors och flickors hälsa är kritisk till den här typen av ledighet. – Till att börja med är själva ordet ledighet problematiskt. Det signalerar att man skulle vara på semester snarare än att man lider av sån smärta att man inte kan delta i arbetet. Även på engelska heter det menstrual leave, det låter som att man är hemma och har semester i några dagar. Larsson menar att mensledighet kan bli ytterligare en sak som håller kvinnor tillbaka, men hon framhåller också att det är bra att lyfta ämnet och på så sätt få bort

stigmat som finns runt mens. Hon anser att fokus istället borde ligga på att göra arbetsplatsen mer flexibel och att göra det lättare att prata om mens. – Man ska kunna jobba igen tiden i efterhand eller att erbjudas möjligheten att arbeta hemifrån kan vara ett första steg. Vi kan titta på hur vi har utformat arbetsplatserna. Finns det vilorum? Hur ser det ut där man byter sina produkter, finns det handfat inne på toaletten? Vi behöver arbetsplatser där man kan prata om mens och att man mår dåligt under mensen utan att stigmatisera den personen. Mens i sig är ingen sjukdom och vi får inte börja beskriva det så, dock måste vi se till att menstruerare med olika typer av smärtor och besvär får tillgång till den vård de behöver , säger Larsson.

FAKTA: THE CASE FOR HER

The Case for Her ett finasierings kollektiv som lanserades 2017. The Case For Her ger bidrag, investerar och lånar ut pengar till startups och organisationer som arbetar med kvinnors hälsa. De har en investeringsportfölj med mens som fokus som började som ett pilotprojekt redan för fem år sedan och formaliserade 2017. För tre veckor sedan lanserades även två nya investeringsportföljer med fokus på klimakteriet respektive kvinnlig njutning.

Enligt Devleena S Majumder, HR-chef på Culture Machine, har införandet av mensledighet uppskattats mycket av både män och kvinnor på arbetsplatsen. – Kvinnor vill ogärna använda sina vanliga semesterdagar under mensen men om de går till jobbet och mår dåligt kan de inte vara lika produktiva. Att introducera “First Day of Period Leave” är vårat försök att få bort tabut runt mensen och istället låta ämnet bli en del av vardagen. Det återstår att se om mensledigheten blir ett större fenomen i framtiden eller om den stannar vid ett fåtal företag och länder. Oavsett har införandet av mensledighet lyft ett stigmatiserat ämne och diskussionen kommer förhoppningsvis leda till ett samhälle mer anpassat efter kvinnors behov. LINDA LJUSLIN

20 procent av alla kvinnor säger att menssmärtor påverkar deras dagliga liv.

Foto: Holly Lay, Flickr

GAG RULE OCH ABORTFRÅGAN – VAD SKER HÄRNÄST?

Irland röstade den 25 maj 2018 ja till att göra abort lagligt. Detta innebär slutet för den tidigare utbredda så kallade aborttursimen FUF-bladet tidigare rapporterat om.

Den amerikanska presidenten Donald Trump är kontroversiell på många sätt. Jag behöver knappast beskriva honom mer än så. Förutom de miljoner amerikanska medborgarna som direkt berörs av hans inriKarl Follin. Foto: Privat kespolitiska beslut, berörs miljoner andra av hans utrikespolitik. Inget annat land i världen besitter lika mycket kapital, eller med andra ord makt, som USA. Det blir särskilt tydligt när presidenten utökar den policy som kallas ”Gag Rule” och som stoppar biståndet till organisationer som arbetar med familjeplanering och abortfrågor. Majoriteten av världens länder erbjuder idag ingen fri abort till sina medborgare. När den avgörande finansieringen dras in minskar inte antalet aborter – tvärtom ökar de. Andelen osäkra aborter kan försätta tusentals kvinnor i livsfara om de utför aborten själva. På samma sätt sprids könssjukdomar när utdelningen av preventivmedel minskar. Även om framtiden ser dyster ut finns exempel där de progressiva krafterna tycks segla i medvind. Ett sådant är Argentina där röster nu höjs för mer liberala abortlagar. Diskussionen i sociala medier har spridit sig till landets kongress där politikerna intensivt debatterar frågan. Detta är stort eftersom det historiskt konservativa landet haft mycket stränga lagar, i likhet med andra latinamerikanska länder.

Foto: Sebastian Dooris, Flickr

vi tillsammans organiserar oss. Detta är särskilt viktigt när nationalistiska idéer och populistiska utspel dominerar den politiska debatten. Därför är jag övertygad om att vi snart kommer se en förändring i positiv riktning. För även om politiker skapar nya lagar eller ändrar regler kommer de i det demokratiska samhället alltid vara beroende av sina väljare. Enskilda länders lagstiftning, tillika globala biståndsgivare, har ett betydande ansvar här. USA:s globala hälsobudget uppgår till 9 miljarder dollar. Pengar som räddar liv. Vi får hoppas att tre år går fort. KARL FOLLIN FAKTA: VAD ÄR GLOBAL GAG RULE?

Global Gag Rule, eller ”Mexican City Policy”, är ett förbud som begränsar den amerikanska finansieringen till organisationer som på olika sätt arbetar med familjeplanering.

Policyn utfärdades redan 1984 och har traditionsbundet införts av samtliga republikanska presidenter.

Donald Trump förstärker nu förbudet ytterligare och utvidgar det till hela den amerikanska globala hälsobudgeten på drygt 9 miljarder dollar. Det är i nuläget oklart hur stor effekt policyn får, men konsekvenserna antas vara omfattande.

Jag tror att civilsamhället spelar en avgörande roll i frågan. Vare sig vi använder oss av sociala medier, gatuprotester eller namninsamlingar, är huvudsaken att

FRÅN KAFFE TILL KVINNOKLINIK

Kvinnokliniken Rutasoka har vårdat 600 patienter hittills. Ännu fler när man räknar alla bebisar som fötts här.

Kongo-Kinshasa har drabbats hårt av krig och landet präglas fortfarande av väpnade konflikter och sexuellt våld. FUF-bladet mötte Rebu Burubwa, grundare av en kvinnoklinik i Uvira som ligger i landets östra delar vid Tanganyikasjöns nordspets. Rebu Burubwa, en entreprenör som har byggt upp Rutasoka-kliniken som riktar in sig till vård för kvinnor och mödrar i Uvira, Kongo, var själv tvungen att lämna Kongo på grund av oroligheterna och eftersom hans pappa var politiskt engagerad var hans familj extra utsatta. Efter en svår flykt landade familjen till slut i Sverige. Efter kampen för livet och spåren det satt i honom kämpade han hårt för att skapa ett liv i Sverige men han glömde aldrig de som var kvar i Kongo-Kinshasa och hans passion för att hjälpa växte. Det har han gjort genom att som entreprenör starta kaffeimport från sin del av Kongo och med delar av de pengarna vidareutveckla den klinik som han och hans sambo med egna medel byggt upp sedan 2015. Samtidigt skapar hans entreprenörskap möjlighet för lokalbefolkningen att vara delaktig i samhället utveckling och försörja sina familjer.

derna att vara kvinna i och utsatthet och sexuellt våld är vanligt. Med Rutasoka-kliniken vill Burubwa förbättra situationen för både kvinnor och barn. – Tanken med kliniken är att ge kvinnor de bästa förutsättningarna till en bra start på sitt moderskap och den bästa sjukvården. Kongo har en av världens högsta barnadödligheter och vi ville genom kliniken ge varje barn en chans och en värdig start i livet. Genom att skapa en klinik där blivande mammor känner sig trygga och en miljö som är säker och hygienisk vill vi att kvinnor ska vilja förlösa sina barn där och även komma in tidigt i graviditeten för att förebygga komplikationer. Detta är en

– Jag ville ge tillbaka till min stad och samhället som ställde upp för mig och min familj när vi hade det som svårast, då väcktes tanken och iden om kliniken säger Burubwa. 2003 skrevs det ett fredsavtal men trots detta fortsätter stridigheterna i landet och enligt organisationen Kvinna till Kvinna är Kongo-Kinshasa ett av de farligaste län-

Foto: Rutasoka

Rebu Burubwa brinner för kvinnors rätt till vård. Foto: Rutasoka

– Vi vill även genom kliniken ge möjligheter till de kvinnor som tappat hoppet om ett eget jobb och inkomst, säger Rebu Burubwa till FUF-bladet.

viktig del i hur vi ska minska barna- och mödradödligheten i Kongo. Idag består kliniken av 15 anställda, 22 sjukrum och sedan kliniken slog upp sina dörrar för första gången har det vårdats fler än 600 patienter. Förutom vård förser kliniken även befolkningen med jobbmöjligheter. – Det finns så mycket potential hos befolkningen och vi vill ta vara på den kompetens som redan finns. Vi vill även genom kliniken ge möjligheter till de kvinnor som tappat hoppet om ett eget jobb och inkomst. Genom att ge dem en chans så tror vi att det kommer att ha en stor positiv effekt på både individer och samhället, säger Rebu Burubwa.

Personal på kliniken som precis assisterat vid dessa nyfödda bebisars nedkomst.

Foto: Rutasoka

Kongo-Kinshasa är ett enormt land till yta vilket också resulterar i att det ofta är lång väg att färdas för att få vård. Burubwa berättar att det inte finns någon regeringsplan för att lösa problemet och han vill i framtiden bygga fler kliniker, så att fler får tillgång till vården i ett annars så otillgängligt land. – Eftersom att det inte finns något finansiellt stöd från regeringen eller politiker vill jag hjälpa människor att skapa ett liv där de står, förklarar Rebu Burubwa. Vi har drivkraften att göra skillnad och det arbetet har bara börjat. FELICIA LANEVIK

Rebu Burubwa och hans sambo har själva finansierat kliniken.

Foto: Rutasoka

MENS, MAKT OCH MÖJLIGHETER

Gästkrönikör Emilie Weiderud Foto: Svenska Kyrkan

Den 28 maj infaller internationella mensdagen. Miljontals flickor och kvinnor tvingas stanna hemma från skola och arbete på grund av stigman och trakasserier kopplade till mens, brist på rent vatten, mensskydd och fungerande eller säkra toaletter.

I utsatta miljöer, så som flyktingläger, riskerar man att tvingas byta sex mot mensskydd och ”Sex for pads” är en verklighet som våra internationella partner vittnar om. Mens har också många normer och traditioner kopplade till sig då handlar om kropp, sexualitet eller renlighet och många av dessa normer kan vara skadliga. På många platser ses första mensen som ett tecken på att man blivit vuxen och redo att gifta sig– även om man bara är barn. Stigma och skam kring menstruation är också en risk faktor för sexuellt våld där bristen på säkra toaletter eller isolering under menstruation ökar utsatthet. Bristande menshygien kan se olika ut på olika platser och påverkar också olika grupper i samhället olika så som de med funktionsnedsättningar och för icke-binära och HBTQ personer. Frågan är bred och behöver därför

adresseras på flera sätt och också av flera aktörer. Svenska kyrkan arbetar med religiösa aktörer och vet de har en viktig roll att spela då de bidrar starkt till att skapa och vidhålla normer. De bedriver också en stor andel sjukvård och utbildningsinrättningar i många delar av världen, ibland lika stor andel som staten eller når där staten inte gör. De är därför centrala att påverka så att de tillgängliggör för alla att alla ska få lika villkor i sjukvården, i utbildningsväsendet och i samhället. En sådan religiös aktör befinner sig i Tanzania. Där har man insett att tala om menstruation också ökat möjligheten att ta sig an andra tabubelagda frågor, så som sexualupplysning för unga där mens skapat en strategisk ingång. Mens berör rätten till hälsa, till utbildning, till vatten och sanitet, information och kroppslig integritet, att röra sig fritt i det offentliga rummet och delta på lika villkor i samhället. För att vi ska kunna möta det globala glappet behöver frågan få än mer synlighet i det globala utvecklingssamarbetet och det humanitära arbetet men också ses som den breda fråga det är och att det är centralt inte bara för hälsa men för att skapa ett demokratiskt utrymme för alla. EMILIE WEIDERUD Policyrådgivare SRHR Svenska kyrkans internationella arbete

LÄNDER MÅSTE ERKÄNNA VIKTEN AV SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER Alla har rätt att kunna ta beslut gällande sin egen kropp, och rätt att leva fri från stigma, diskriminering, kränkning eller tvång. Detta inkluderar beslut avseende sexualitet och reproduktion. En ny, bredare och mer Gästkrönikör Charlotte Deogan Foto: Privat omfattande definition av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har precis tagits fram av Lancet-Guttmacher-kommissionen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten publicerades den 9 maj och sammanfattar nyckelaspekterna kring varför kvinnor, barn, ungdomar och unga vuxna är centrala för utvecklingen inom SRHR. För det är så i världen, att inte alla människor idag har möjligheten att utöva rätten att bestämma över sin egen kropp – och det får konsekvenser på hälsa, social och ekonomiska utvecklingen samt slutligen på hållbarhetsfrågor.

Kärnan i jämställdhetsarbetet är att skapa jämlika förutsättningar för kvinnor och män för att de ska ha lika möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Detta avser även områden som makt och självbestämmande över utbildning, ekonomi och inte minst kroppslig integritet. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en bestämningsfaktor för både psykisk hälsa och allmän hälsa för alla människor, inte endast kvinnor, barn, ungdomar och unga vuxna. Länder måste därför erkänna vikten av sexuella och reproduktiva rättigheter samt agera för en förändring som inkluderar att både sociala normer samt lagar och regleringar garanterar ett samhälle där exempelvis kvinnor har makt och kontroll över sina egna kroppar. Det faktum att inte alla länder erkänner sexuella och reproduktiva rättigheter för kvinnor, ungdomar och unga vuxna är oacceptabelt. Och med sikte på de globala hållbarhetsmålens uppfyllelse, är SRHR-frågorna absolut centrala. CHARLOTTE DEOGAN PhD Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsa

MENS OCH MENSSKYDD - STÄNDIGT I BEHOV AV UTVECKLING

– En menskopp kan användas under flera år och är därför billigare i längden, vilket ger fler kvinnor möjlighet att köpa den. Dessutom är den bra ur ett miljöperspektiv, säger Madeleine Fogde. Foto: Privat

Mens har länge varit ett tabubelagt ämne. FUF-bladet träffade Madeleine Fogde, programchef på Siani. Fogde har följt utvecklingen kring ämnet under sitt arbete med att anpassa toaletter efter flickors behov och att informera om menstruation och mensskydd.

För att vi ska förstå problematiken med sanitet och mens ritar Madeleine Fogde upp en bild. När hon började arbeta på skolorna i Mocambique låg toaletterna så att man först behövde gå rakt över skolgården för att använda dem. Vattenpumpen där man kunde tvätta händerna låg centrerad mitt på skolgården.

Vi möts av Madeleine Fogdes energi när vi kliver in i ett anspråkslöst kontor i Garnisonen på Östermalm. Hon erbjuder oss något att dricka och visar in oss i ett av de mindre konferensrummen för att sätta oss till rätta. Fogdes engagemang lyser igenom och hon verkar ivrig att starta intervjun och få berätta om hennes erfarenheter och åsikter i frågan om mens. Hon förklarar att arbetet hon gör på Siani inte handlar om mens, men att hon länge under sitt yrkessamma liv arbetat med sanitet och kvinnor.

– Alla ser vem som går på toaletten så det är väldigt jobbigt, jag var ju ute och jobbade mycket i skolor så jag märkte det själv, man var väldigt utsatt när man gick på toaletten, säger Fogde. För att det skulle kännas tryggare för eleverna att använda toaletterna placerades de senare mer i skymundan, med vatten precis utanför toaletterna.

Avgörande för att flickor och kvinnor ska kunna sköta sin hygien är att det finns fungerande toaletter. När Fogde först kom till Mocambique i början på 90-talet, såg hon toaletter som hon beskriver som fullständigt obrukbara. Hennes uppgift var att utveckla mer hållbara sanitetssystem. Det första hon tog initiativ till var att fråga flickorna vad de saknade på skoltoaletterna. - Vad tror ni var högst upp på önskelistan? frågar Fodge oss. Vi tittar frågande på varandra och mumlar att vi inte vet. - En dörr, svarar hon.

Tillgången till mensskydd är också ett stort problem. Under sin tid i Mocambique träffade Madeleine Fogde kvinnor som inte hade råd att köpa mensskydd. Istället kunde de använda grus, kvistar eller uppätna majskolvar. – Fruktansvärt, eftersom det kan leda till infektioner och allvarliga sjukdomar, säger hon. En av lösningarna kan vara menskoppen, tror Fogde. – En menskopp kan användas under flera år och är därför billigare i längden, vilket ger fler kvinnor möjlighet att köpa den. Dessutom är den bra ur ett miljöperspektiv. Bindor innehåller till exempel farliga plaster som inte är nedbrytbara, och både bindor och tamponger är en katastrof om de hamnar i toaletter och avlopp, säger Fogde.

och skapat debatt framförallt i Storbritannien. Det handlar då om kvinnor som stannar hemma från jobb och skola för att de inte har råd att köpa tillräckliga mensskydd. – Kvinnor förlorar på det här i längden, det är tragiskt. Jag tror vi vet alldeles för lite, säger Fogde som tror att det sker i Sverige också.

Flickor vid en toalett i Tanzania.

Foto: Marni Sommer/SuSanA Secretariat, Flickr

I Sverige diskuteras det även om huruvida momsen på mensskydd ska tas bort. Bland annat har en apotekskedja haft en kampanj där de sänker priset på sina egna mensskydd, motsvarande dagens moms som är 25 procent. Fogde tycker att momsen ska plockas bort helt, det ur en jämställdhetssynpunkt.

Idag anser Fogde att tabun kring mens har försvunnit jämfört med tidigare. Detta gäller lika mycket i Mocambique som i Sverige.

Vi frågar Madeleine Fogde hur vi ska gå vidare från allt detta, vad behöver göras? Det har inte kommit några nya typer av mensskydd utan kvinnor har samma utbud av produkter som på 70-talet.

– Utvecklingen har gått otroligt fort, och Mocambique är definitivt på samma nivå som alla länder säger Fogde med eftertryck.

- Vi måste uppmuntra innovation, kanske ha tävlingar med kvinnliga innovatörer. Vem vet, det kanske finns jättehäftiga lösningar för framtiden, säger Fogde.

Samtidigt finns det mycket kvar att göra, även i länder som vanligen pratas om som höginkomstländer. ”Period Poverty” är ett begrepp som vuxit under de senaste åren,

MOLLY JERLSTRÖM & AMANDA ZUÑIGA SVENSSON

KÖNSTYMPNING - SNART ETT MINNE BLOTT? Första gången som jag kan minnas att jag hörde talas om könsstympning var jag 10 år och kunde inte ta in vad det faktiskt betydde. 14 år senare läser jag in mig i ämnet som bakgrund till ett uppsatsarbete. Nu förstår jag. Världen blir på samma gång mer begriplig och än vidrigare. Kvinnans rätt till sin egen kropp är en av de viktigaste grundpelarna för jämställdhetsarbetet. Det samma gäller för flickor. Ingen, oavsett religion, nationalitet eller ålder ska behöva utsättas för kränkningar mot den egna kroppsliga integriteten. Men det sker. Över två miljoner flickor i åldrarna 4–11 år könsstympas varje år, enligt siffror från Unicef. Idag lever, enligt WHO:s beräkningar, 200 miljoner flickor och kvinnor som blivit utsatta för någon form av könsstympning. Traditionen utförs i flera olika länder och kulturer. Trots att det inte finns något stöd i religionen lever traditionen kvar. Könsstympning är förutom en kränkning av flickor och kvinnors mänskliga rättigheter en stor risk för hälsan: Smärta, stress och infektioner är en risk, liksom psykiska problem, blödningar, infertilitet och – död. Men det är det ett lidande som kan få ett slut. Och det görs mycket arbete för att stoppa det, både bland organisationer och länder. En organisation som arbetar med

frågan, Tostan, har i samarbete med lokalbefolkningen fått 7000 byar i flera afrikanska länder att överge trad it ionen. Flera länder, som Etiopien, Egypten och Burkina Faso, Kirurgverktyg. Foto: Science Museum, London. Wellcome Images har även antagit en lagstiftning som förbjuder könsstympning. Unicef har dessutom tagit fram en handlingsplan för hur könsstympning skulle kunna avskaffas inom loppet av en generation. Det som behövs är resurser riktade till alla de som på lokal nivå arbetar för flickor och kvinnors mänskliga rättigheter. Med rätt engagemang från civilsamhället och från världssamfundet som helhet går det att stoppa. Ingen flicka ska behöva få sitt kön stympat. Det är ett brott mot mänskliga rättigheter som måste få ett stopp, nu. FANNY PERSSON JAUNZEMS

MANLIGA PREVENTIVMEDEL - FRAMTIDENS SKYDD? För några veckor sen stötte jag på en artikel som tog upp en studie från 2016, där männen i 266 heterosexuella par testade att injicera preventivmedel under ett års tid. Zeinab Hassano.

Foto: Privat

Resultatet? Preventivmedlet visade sig vara 96 procent effektivt i att förhindra oönskad graviditet. Av 100 användare blev 1,57 personer gravida – samma resultat som för de preventivmedel kvinnor tar för att förhindra graviditet. Dessvärre uppstod bieffekter på preventivmedlet som depression, akne och ökad libido, vilket ledde till att 20 män drog sig ur studien och att studien undersökningen abrupt avslutades. Preventivmedlet har inte gjorts tillgängligt för allmänheten. Kvinnor förväntas ofta ta ansvar för preventivmedel. Ända sedan 1960, då p-piller för kvinnor uppfanns av Gregory Goodwin Pincus och Carl Djerssi, har bördan av ansvaret på skyddat sex hängts på kvinnor. Men det krävs ju två personer för att reproduktion ska ske - inte en. Då bör ansvaret för preventivmedel mellan könen fördelas jämnt. Anledningen varför detta inte reflekteras i verkligheten är på grund av de befintliga patriarkala strukturerna. Strukturer i ett samhälle där män har makten och kvinnor i större eller mindre utsträckning är exkluderade från höga positioner med makt. Strukturer

FUF-BLADET Nr 2 2018 HEMSIDA www.fuf.se ANNONSKONTAKT fuf@fuf.se REDIGERING OCH LAYOUT Agnes Cronholm

som värderar mäns liv över kvinnor, där kvinnan som bärare av barn är ansvariga för att förhindra oönskad graviditet. Institutioner upprätthåller detta förtryck än idag genom att inte göra preventivmedel för män tillgängliga för allmänheten. Studier från Cancer Research UK visar att bruk av p-piller ökar riskerna för livmoderhalscancer och bröstcancer. Varför ska kvinnor vara tvungna att genomgå stor smärta och utsätta sig för en högre risk att få livmoderhalscancer på bekostnad av att ha skyddat sex och värdera mäns bekvämlighet över deras? Detta måste ändras då detta är orättvis och farlig förtryckande norm och har ingen plats i tjugohundratalet. Det banbrytande preventivmedlet för män skulle kunna göra ansvaret mer jämställt. Dessutom kommer detta uppnå många mål i Agenda 2030 särskilt mål 3 som säkerställer att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Det är ett allvarligt problem som det internationella samfundet måste ta tag i.

SKRIBENTER Charlotte Deogan Emilie Weiderud Janina Rosvall Linda Ljuslin Karl Follin Felicia Lanevik Molly Jerlström Amanda Zuñiga Svensson Fanny Persson Jaunzems Zeinab Hassano

ZEINAB HASSANO