FUF-korrespondenterna No 5 2012
FUF I VÄRLDEN FUF i Världen är Föreningen för Utvecklingsfrågors satsning på att låta unga människor göra sina röster hörda och dela med sig av sina erfarenheter. Genom webbtidningen FUF i Världen och bloggen fufkorrespondenterna. com vill FUF bredda svensk utrikesrapportering och fördjupa debatten, samt ge läsarna en unik inblick i aktuella händelser runt om i världen. Demonstration mot den nya vårdreformen utanför högsta domstolen i Washington DC i mars i år.
Foto: LaDawna, Flickr
Obamas sjukvårdsreform - en het debatt inför valet President Obamas nya sjukvårdsreJENNA ANDERSSON form har redan hjälpt miljontals amerikaner till ett tryggare liv - USA
1
1993 för en allmän sjukvårdsförsäkring, men utan resultat.
genom obligatorisk sjukvårdsförsäkring. Skarp kritik har dock riktats mot Obama-administrationens tillvägagångssätt att finansiera reformen och med det amerikanskt valet i sikte, är debatten kring det amerikanska sjukvårdssystemet mer aktuellt än någonsin.
Obamas främsta syfte med vårdreformen är att innan 2014 ge alla amerikanska medborgare rätt till hälso- och sjukvård genom obligatorisk sjukvårdsförsäkring. 23 mars 2010, drygt ett år efter att Obama blev vald till president, trädde den nya lagen, kallad "The Patient Protection and Affordable Care Act", i kraft.
När president Barack Obama kom till makten 20 januari 2009 var en av hans ledande hjärtefrågor att införa en ny sjukvårdsreform, något flera amerikanska presidenter tidigare misslyckats med, däribland Bill Clinton. Han propagerade år
I juni tidigare i år kom rapporter som visade att sedan vårdreformen började gälla har mer än sex miljoner amerikanska ungdomar fått en vårdförsäkring tack vare beslutet att låta ungdomar upp till 26 års ålder täckas av sina föräldrars försäkring.
En annan viktig del i den nya reformen har varit att täcka det så kallade "Coverage gap" (i folkmun "Donut Hole") med hjälp av bidrag till alla pensionärer som är i behov av receptbelagda mediciner.
skriver bland annat att reformen bygger på en tät väv av regler och avgifter för att ge den federala regeringen extra kontroll över varje hörn av hälsooch sjukvården.
Regeringen har tidigare gett bidrag till pensionärer för receptbelagda mediciner upp till 2,840 dollar. Sedan har de själva fått stå för kostaderna upp till 6,154 dollar, och har därmed tvingats betala mellanskillnaden (the coverage gap) själva. Med hjälp av den nya reformen har flertal pensionärer redan fått hjälp med att betala in mellanskillnaden och innan 2020 ska regeringen kunna täcka ”the coverage gap” helt.
Även finansieringen av reformen har ifrågasatts och enligt Romney har Obama tagit fem biljoner dollar från Medicare, ett sjukförsäkringssystem för personer 65 år och uppåt, till förmån för "Obamacare".
Det har även riktats en del kritik mot den nya reformen och motståndare har ifrågasatt statens rätt att tvinga varje enskild individ till en sjukvårdsförsäkring. Den 6 november i år är det dags för ett nytt
Mitt Romneys parhäst Paul Ryan debatterade den 3 oktober i år mot Vicepresidenten och demokraten Joe Biden och hävdade att Obama-administatrionen använde Medicare som en sparbössa till Obamacare. Citat: ”They got caught with their hands in the cookie jar, turning Medicare into a piggybank
Frågan är bara vilket pris amerikanerna är redo att betala för en statligt finansierad sjukvård.
Obamacare-supportrar utanför högsta domstolen i Washington DC i mars i år.
amerikanskt val och den republikanska kandidaten Mitt Romney har i ett uttalande sagt att om han blir han vald till president kommer hans första åtagande vara att eliminera den vårdreform Obama har infört, av republikanerna kallat "Obamacare". På sin hemsidan ägnar Romney en egen spalt med rubriken "Obamas Misslyckande" åt att förklara varför han är emot den nya vårdreformen. Han
2
Foto: LaDawna, Flickr
for Obamacare”, något som Joe Biden aldrig bemötte. Med en dryg vecka kvar till valet är ställningen mellan de två kandidaterna oerhört jämn. Att Obama redan har hjälpt miljontals amerikaner till en tryggare sjukvård är ett faktum. Frågan är bara vilket pris amerikanerna är redo att betala för en statligt finansierad sjukvård. Svaret får vi den 6 november.
VILLE HENRIK CLEMENS - NEPAL
Att organisera migrantarbetare 1500 personer lämnar varje dag Nepal för arbete i andra länder. Pengarna som skickas hem bidrar till 23 procent av Nepals BNP (Bruttonationalprodukt) men migrantarbetarna utnyttjas ofta hänsynslöst av arbetsgivare och oseriösa mellanhänder. Enligt Samar Thapa som har en bakgrund i den sydkoreanska migrantarbetarröreslen krävs internationellt fackligt samarbete och att migrantarbetare själva bli drivande i kampen för bättre villkor. 1994 kom Samar Thapa till Sydkorea med löfte om att tjäna pengar att skicka hem till Nepal. Istället fann han sig snart i en situation där alla pengar som han tjänade gick åt till att betala de mellanhänder som hade ordnat hans kontrakt och arbetstillstånd. – I praktiken var det som slaveri, jag jobbade hårt på allt från plastfabriker till kycklingfarmar men hade aldrig några pengar över. Efter att mitt arbetstillstånd gått ut var jag därför tvungen att stanna kvar och arbeta utan tillstånd för att kunna betala tillbaka skulderna. Samar beslöt sig för att engagera sig i den framväxande Sydkoreanska migrantarbetarrörelsen med krav som lika lön för lika arbete och rätt till att fritt kunna välja arbetsplats. Efter att ha lett en stor och uppmärksammad sittstrejk utanför Myungdongkatedralen i Seoul mot regeringens massdeporteringar av papperslösa arbetare arresterades han av polisen 2004. I häktet hungerstrejkade han i 32 dagar innan han deporterades tillbaka till Nepal. Idag arbetar Samar på det nepalesiska fackliga landsorganisationen GEFONT:s migrationsavdelning i Kathmandu. Informella mellanhänder kontrollerar rekryteringsprocessen 1500 personer lämnar dagligen Nepal för arbete i andra länder, oftast Indien, Malaysia och i Gulfstaterna. Pengarna som skickas hem beräknas stå för runt 23 procent av landets BNP. Enligt Samar är det största problemet för nepalesiska migrantarbetare det oreglerade nätverk av mellanhänder som kontrollerar rekryteringsprocesserna:
3
– Arbetarna är oftast aldrig själva i kontakt med arbetsgivarna i länderna dit de ska och blir ofta lurade att betala stora summor till många olika mellanhänder. I många fall liknar det ren trafficking. De sliter hårt men alla pengar tas av någon annan och för att kunna betala tillbaka skulderna måste de acceptera de villkor som arbetsgivaren ställer. Organisera migrantarbetare att själva bli drivande i kampen för bättre villkor För att vara medvetna om sina rättigheter innan de åker iväg håller de två stora nepalesiska landsorganisationerna GEFONT och NTUC-I gemensamma utbildningar för arbetare som är på väg att lämna Nepal. Deltagarna får lära sig om lagar och regler i de länder de ska till, olika risker samt hur de kan undvika att bli utnyttjade. I flera länder, till exempel Malaysia, Sydkorea, Indien och Bahrain, samarbetar GEFONT med de nationella facken för att ge stöd åt, och organisera, migrantarbetare. Under utbildningarna delas därför internationella fackliga pass ut från de globala fackföreningsfederationerna. Genom dessa kan medlemmarna få stöd och ansluta sig till respektive medlemsförbund i de länder de ska till.
Foto: Ville Henrik Clemens
”I praktiken var det som slaveri, jag jobbade hårt på allt från plastfabriker till kycklingfarmar men hade aldrig några pengar över.” - Samar Thapa, migrationsansvarig på nepalesiska fackförbundet GEFONT
– MTU organiserar migrantarbetare oavsett nationalitet och oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Genom solidaritet från andra delar av den koreanska fackföreningsrörelsen har MTU kunnat investera i utbildning av ledare bland migrantarbetarna själva. Så har de också kunnat nå större acceptens och förståelse för migrantarbetarnas villkor i samhället.
CECILIA ANDRÉN NYSTRÖM - MOÇAMBIQUE
Det viktigaste är enligt Samar att investera i utbildning för migrantarbetare att själva bli drivande i kampen för bättre löner och villkor. Hans egna erfarenheter från Sydkorea, där migrantarbetarfacket MTU (Migrant Workers Trade Union) bildats ur den rörelse Samar var med och startade, ser han som ett bra exempel på detta.
Hermengilda ritar sig själv som fotbollsproffs: "ja, hon kan!"
Ja, hon kan - mot alla odds! Att hon kan lika mycket som han är inte självklart överallt i världen, speciellt inte i Moçambique. I världens fjärde fattigaste land står tjejer lågt i kurs, men med fotbollar och livsviktig kunskap kan hon komma långt – mot alla odds. Den 11 oktober, uppmärksammades världens första internationella dag för flickors rättigheter. I Moçambique uppmärksammades detta av flera stora organisationer och myndigheter med temat: ”nej till tidiga äktenskap!”. Tidiga äktenskap innebär många gånger att flickor tvingas sluta skolan för att ta hand om hela hushållet och, alltför ofta, även egna barn. I Moçambique gifter sig hälften av alla flickor innan sin 18-årsdag. Det berövar dem deras
4
chans att bara vara barn, att gå i skolan och det leder till att de i större utsträckning blir utsatta för våld och övergrepp när de blir ensamma fruar i sin nya familj. I det hierarkiska samhället i Moçambique står flickor lågt i kurs och deras rättigheter kan inte nog uppmärksammas. Jag åkte till Moçambique första gången i september 2011 just för att uppmärksamma tjejers rättigheter. Jag tänkte starta ett fotbollslag för tjejer och lära dem om deras rättigheter, sex- och samlevnad och hur man förebygger HIV/ AIDS. Men framförallt ville jag stärka tjejernas självförtroende och uppmuntra dem till att själva förändra sin livssituation till en som de själva bestämmer över.
Mitt fotbollslag utvecklades till projektet Futebol dá força (fotboll ger styrka) som idag finns i Moçambiques alla elva provinser med över 3000 aktiva tjejer som spelar fotboll och samtidigt lär sig allt det där livsviktiga som gör att de själva kan börja påverka sin framtid – och våga drömma om den. Projektet drivs nu av mig tillsammans med min moçambikiska partnerorganisation, Lurdes Mutola Foundation, och vi har hittills utbildat 148 unga volontärer – både män och kvinnor – som nu jobbar för tjejers rättigheter som fotbollstränare runt om i hela landet.
fotbollsträning – tills en dag när hon plötsligt slutade komma.
Hennes föräldrar hade fått nog och satte ner foten: ”nu är det slut med trams, det är hög tid att du ska bli en riktig kvinna!”. Hermengilda blev förbjuden att gå på fotbollsträningar och skulle istället vara hemma och sköta hemmets alla sysslor. Men projektet och det vi kämpar för hade redan fått fäste. Hermengildas lagkamrater och tränare samlades och gick i gemensam trupp hem till Hermengilda och övertalade till slut hennes mamma att det trots allt var okej att spela Alla tränare får utbildning och ett start-kit med mate- fotboll, även om man är tjej. De slöt en överenskomrial, och så får de en t-shirt. På t-shirten finns projek- melse, så Hermengilda får numera gå på träningarna tets logga och på magen står det ”Sim, ela pode” – om hon först gör klart allt hushållsarbete. ”Ja, hon kan” med stora bokstäver.”Ja, hon kan” har Några veckor senare var jag i Albazine och pratade blivit projektets slogan, för i Moçambique handlar tjejfotboll fortfarande om att det ska bli accepterat att med spelarna där om framtidsdrömmar. Drömmar är inte något som tjejerna i Albazine tillåter sig att ha, tjejer faktiskt får spela. för det är oftast ändå inte de själva som bestämmer Många gånger är det spelarnas egna familjer som över sin framtid. Jag pratade med dem om att drömmotsätter sig att döttrarna spelar fotboll – de måste ju mar kan bli till mål som man faktiskt kan uppnå om hjälpa till med hushållet, hämta vatten och ved, laga man kämpar för det. Efteråt fick alla tjejer papper mat, passa småsyskon (om inte egna barn) och göra och penna och fick rita sina framtidsdrömmar som de allt för att vara alla till lags, och kan inte ha tid med hädanefter skulle tänka på som uppnåeliga mål. ”sådant trams” som att spela fotboll. Hermengilda ritade sig själv som professionell fotJag träffade en 12-årig tjej i Albazine, en timmes bollsspelare. Kanske kan hon spela i Sverige en dag? skumpig fyrhjulsdriven färd utanför huvudstaden Eller Portugal? Helst skulle hon vilja spela i Moçam-
”Nu är det slut med trams, det är hög tid att du ska bli en riktig kvinna!” - Hermegildas föräldrar
Hermegilda är tillbaka på fotbollsträningen.
Maputo. Hon heter Hermengilda, älskar att spela fotboll och är en riktig naturbegåvning. Hade hon varit född på en annan plats på jorden hade hon förmodligen redan idag börjat gå i fotbollstjärnan Martas fotspår. Jag träffade Hermengilda flera gånger eftersom hon aldrig missade en chans att gå på en
5
Tjejerna i Albazine som spelar mot alla odds.
Foto: Higino Dário Mucambe
bique, men där finns det ju ännu inte någon professionell damfotboll. Bredvid sin teckning hade hon skrivit ”sim, ela pode” – ”ja, hon kan”. Och kan hon, kan nog professionell damfotboll också lyckas få fäste – mot alla odds, så att Hermengildas dröm blir ett mål.
HANS FRIDLUND- SCHWEIZ
FUF spanar in FN:s råd för mänskliga rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter är FN:s främsta organ för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Det instiftades 2006 och efterträdde sin ofta kritiserade föregångare Kommissionen för Mänskliga Rättigheter. Rådet har dock förärats med större befogenheter och är underordnat FN:s Generalförsamling. 47 medlemsstater utgör rådsmedlemmarna vilka är fördelade efter geografisk tillhörighet och är valda på en treårsperiod. I början av september samlades rådet till sin tjugoförsta session.
rad hinder mot likaberättigande. I regel hålls förhandlingar inte på minoritetsspråk och översättningar är, i den mån de existerar, ofta bristfälliga. Dessutom är analfabetismen utbredd inom dessa grupper vilket ytterligare försvårar tillgängligheten. Till listan kan också ofta långa och kostsamma resor till domstolen i huvudstaden läggas, vilka drabbar landsbygdsbefolkningar hårt.
Under sessionens sista vecka togs glädjande konsensusbeslut om resolutioner för att stärka incitamenten för ökad tillgänglighet till säkert dricksvatten och sanitet samt för förbättrad mödrahälsa och ökade reJag hade privilegiet att för World Federation United surser i kampen mot mödradödlighet. Dessvärre rösNations Association bevaka sammankomsten under tades Rysslands mycket kontroversiella resolution om vilken bland annat de nedan beskrivna ämnena befrämjandet av traditionella värderingar igenom med handlades. tjugofem röster för och femton emot, sju avstod från att rösta. Det är problematiskt att resolutionen missDen av rådet tillsatta Syrienkommissionen presente- lyckas med att definiera dessa värderingar och många rade sin rapport i vilken man fastslog att regimstyrkor icke-statliga organisationer, så kallade NGOs, har begår såväl krigsförbrytelser som brott mot mänskliga med rätta uttryckt oro över att resolutionen söker rättigheter. Utomrättsliga avrättningar, tortyr och lansera traditionella värderingar som ett alternativ till godtyckliga häktningar har ägt rum med regimens FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Särskilt goda minne. Även oppositionsstyrkor har begått bekymmersamt är det i skenet av att sådana värdekrigsförbrytelser men rapporten menar att regimen ringar ofta åberopas till försvar för kränkningar mot bär det övergripande ansvaret för inbördeskriget i universella mänskliga rättigheter. Syrien. FN:s råd för Mänskliga Rättigheter håller sina näst Paneldiskussionen om ursprungsbefolkningars möjsession våren 2013. ligheter till likabehandling i brottsmål pekade på en
FN:s råd för mänskliga rättigheter sammanträder i Genève.
6
Foto: US Mission Geneva, Flickr
ANNA PETTERSSON - KENYA
Teachers' salaries: bottleneck for future development?
Pupils often need to share textbooks in public schools and do not always have access to pencils.
Foto: Anna Pettersson
School facility for Standard 1 and 2 classes in Laikipia county, Kenya.
Foto: Anna Pettersson
Teachers and lecturers in Kenya's primary schools, secondary schools and universities recently went on an over three week long strike. The lecturers and teachers continued to strike despite the government’s threat to dismiss all salaries.
There was even a tendency towards violent clashes. In 1997 the former education minister, Jospeh Kamotho, promised the teachers of Kenya that their salaries would increase over the years, but up until the strike the salaries have remained at the same level as in 1997.
When the teachers' strike was resolved, the Kenyan Government declared that Kenyans might face higher taxes and cuts in other sectors to finance teacher salaries. One might expect that money that has not yet been allocated to development projects might end up as teacher salaries, leaving other weak sectors behind while the parliamentarians earn more than a teacher does in a year. Is this solution sustainable?
Will this strike lead to improvements in the educational sector? People from the civil society (namely Twaweza a citizen centred NGO focusing on, among other things, education) are sceptical about the strike. “The claim of 300 percent raised salaries for teachers would be a heavy burden on the general budget of Kenya and the unions lack both a clear strategy and a perceived outcome of the strike”, says Ruth Changwu from Twaweza. But most people agree that there must be changes in the educational sector, “the strike is mainly concerning the citizens in Kenya coming from middle-income or poor families who
Ending strike is crucial The teachers’ strike went on for more than three weeks and no successful dialogue was taking place.
7
cannot afford taking their children to private schools”, Ruth continues. Right to education John Kinuthia, also from Twaweza, adds that: “The strike is in fact denying children the right to education”, something that is crucial for future development in Kenya. While the strike is denying children the right to education “the school system is not wor-
quality of education.” Ruth adds that to improve quality of education: “Our teachers need incentive salaries.” Regardless of if all students continue on to university or if no one is capable of it, teachers’ salaries are fixed.
MARIA LINDBÄCK - EGYPTEN
Future development This strike is in fact a “response to the great inequalities in Kenya”, says Ruth, and as these inequalities remain they also “bring violent clashes between people which could be better managed if more people were literate and could participate in decision making processes”, she continues. At the moment both the Presently the teachers' sources and the outcome of the strike are creating a salaries are so low that bottleneck for future development in Kenya. Regardmany teachers are forced less of who is affected, the teachers with below minimum wages or the pupils that lack quality of to take on extra jobs to education, there is time for change. This is not the make a sufficient living. first time public workers go on strike and without the changes required from the Kenyan Government this is unfortunately not the last. We are currently facing the last years of the Millennium Development Goals king and our children are not learning”, both Ruth and John agrees. Kenya has a great challenge ahead focusing among other things on education. Are we as of improving the educational sector and make child- the global community pleased to see that there is free primary schooling in Kenya and facilities for contiren well prepared for future studies and fight illitenuous studies or is it time to demand better quality? I racy. Presently the teachers' salaries are so low that many teachers are forced to take on extra jobs to ma- think we need to look beyond the first glance of the ke a sufficient living. This has led to teachers missing educational sector. Access to education will not bring out in classes and that the quality of education is po- Kenya to a middle-income country, nor will deveor. John has been working with school issues for ma- lopment aid do. The Government of Kenya needs to take its responsibility and we as a donor community ny years in Kenya and concludes that: “Focus in the educational sector has been to finance reconstruction needs to demand less inequality gaps. and new school facilities rather than increasing the
Medias roll efter den arabiska våren
Egyptisk nyhetsrapportering anses vara en av de mest betydelsefulla i arabvärlden.
8
Foto: Maria Lindbäck
Mycket har förändrats efter den arabiska våren. I de tidigare auktoritära staterna som har inlett övergångsprocesser försöker nya medieaktörer finna sina roller. I de länder där upproren fortfarande pågår kämpar dock regimerna för att behålla sin makt över nyhetsrapporteringen. Mellanöstern och Nordafrika är inte områden som vanligtvis associeras med fri media. Upproren år 2011 innebar dock en stor förändring för regionen där press- och yttrandefrihet historiskt sett har varit starkt begränsad. Idag finns det ett nyväckt intresse för nyhetsrapportering och antalet medieaktörer har ökat kraftigt. Utvecklingen innebar att auktoritära regimer världen över censurerade händelserna under de arabiska upproren av rädslan att deras egna befolkningar skulle följa dessa exempel. Libyen var innan regimskiftet en av världens värsta förbrytare av press- och yttrandefrihet. Därefter har dock ett stort antal nya medieaktörer registrerats och samma utveckling sker även i Tunisien. Egypten hade däremot redan innan upproren en viktig medieroll och dess nyhetsrapportering anses vara en av de mest betydelserika i arabvärlden då produkterna av egyptisk TV- och filmindustri sprids via satellit till de närliggande länderna. Under den arabiska våren växte betydelsen av de nya sociala medierna som har blivit något av ett fenomen. Upproren har kallats en ”Facebook-
media kontrollerades hårt. De sociala mediernas roll i att organisera protesterna, som till slut ledde till den egyptiska regimens fall, är en anledning till den totala Internet-blackout som infördes under de egyptiska upproren. Till och med i Syrien, där alla uppror idag slås ner med brutalt våld, rapporterar vanliga medborgare
Egypten hade däremot redan innan upproren en viktig medieroll och dess nyhetsrapportering anses vara en av de mest betydelserika i arabvärlden
om regimens övertramp med hjälp av foton och filmer, ofta fångade med helt vanliga mobiltelefoner. Dagens teknik möjliggör för människor som tidigare var maktlösa i dessa situationer att vara med och skapa opinion samt sprida kunskap, många gånger i realtid, om vad som händer i annars starkt avskärmade delar av världen.
Till och med i Syrien, där alla uppror idag slås ner med brutalt våld, rapporterar vanliga medborgare om regimens övertramp med hjälp av foton och filmer, ofta fångade med helt vanliga mobiltelefoner. Egyptens gator ar fulla av budskap
seger” eller ”Twitter-revolution”, då dessa sociala medier spelade en särskilt viktig roll för att sprida aktivisternas budskap under perioder då traditionell
9
Foto: Maria Lindbäck
Även om det har skett stora förbättringar av pressoch yttrandefriheten i delar av regionen är dessa framgångar fortfarande inte stöttade av nya institu-
tioner eller oberoende rättsliga strukturer. Framtidens tillgång till fri media hänger på om övergångsländerna lyckas befästa den övergång som de befinner sig i genom att författa konstitutioner som omfattar respekt för press- och yttrandefriheten.
menar att den egyptiska journalistkåren, trots sin sedan tidigare viktiga roll, måste komma över den exalterade fasen som inleddes under upproren då media fick en friare roll och istället ägna sig åt objektiva och professionella rapporteringar.
En väletablerad journalist som jag har talat med menar dock att det egyptiska fallet inte längre enbart handlar om att befästa press- och yttrandefrihet juridiskt, utan om huruvida det finns en kunskapslucka eller ej. Övergången som sker i landet är inte enbart politisk utan även kulturell och Egypten saknar en tradition av fri medierapportering. Han
Jag frågade nyligen en ung egyptisk tjej vad hon tror om Egyptens framtida utveckling och hennes svar sammanfattar kort samma fenomen som den erfarna journalisten beskrev: – Alla problem här i Egypten sker på grund av okunskap och viljan att uttrycka sin egen åsikt och ingen annans.
Föreningen för Utvecklingsfrågor Vill du bli korrespondent? Kontakta FUF på fuf@fuf.se Läs mer om FUF: www.fuf.se Följ korrebloggen: www.fufkorrespondenterna.com
Foto:Ylva Christiansson
10