Vårvete

Odling av vårvete innebär ofta en konflikt mellan två mål:

• Att undvika liggsäd.

• Att uppnå tillräckligt hög proteinhalt.

Denna konflikt löses genom att vid kombisådd lägga en måttligt stor kvävegiva och sedan komplettera under stråskjutningen och kring axgång då kvävetillförsel inte påverkar strålängd och stråstyrka lika mycket. Gödselmedel och gödslingsmetod till huvudgivan

Skillnaderna i effekt mellan olika gödslingstekniker och olika gödselmedel är större i vårsäd än i höstsäd på grund av vårsädens snabba utveckling i kombination med en vanligtvis torr såbädd och en svagare rotutveckling. Vårsäden är ofta känsligare än höstsäden för låg tillgång på P, K och S.

En allsidig växtnäringstillförsel har stor betydelse för att grödans tillväxt inte ska bli begränsad. Gödselgivan vid sådd bör därför innehålla all fosfor och kalium som grödan behöver. Svavel ska också tillföras eftersom svavel är nödvändigt för proteinbildningen och inte får vara en begränsande faktor. YaraMilaprodukterna är väl anpassade för vårvetets startgiva.

Kvävestrategi

För att den skördade varan ska klassas som vårvete bör den åtminstone hålla 13 % protein. Proteinbetalningen i vårvete innebär ofta att det är lönsamt att gödsla upp till den högsta betalningsgrundande proteinhalt man tror sig kunna uppnå. Givetvis ska detta inte innebära att man överstiger liggsädesgränsen med kvävegödslingen. Generella kväverekommendationer för totala kvävegivan finns på vår hemsida om bördighetsanpassad gödsling, du når det enklast genom att följa QRkoden längst ner på denna sida. Den totala kvävegivans bör alltid delas på flera givor eftersom detta minskar risken för liggsäd och möjliggör att önskad proteinhalt uppnås. Av stor betydelse är också att en delning minskar risken för en negativ miljöpåverkan eftersom mer kväve tas upp av grödan. I samband med sådd läggs en huvudgiva som är ungefär lika stor som till korn och havre. Resterande kväve läggs som komplettering senare. Justera huvudgivan om det finns anledning att tro att tillgången på kväve skiljer sig markant från normalfallet.

Planera för kompletteringsgödsling

Man bör alltid planera för en eller två kompletteringsgivor eftersom proteinhalten är en viktig betalningsgrundande parameter. Dessutom har vårvete ett något vekt strå. Kompletteringen underlättar också en årsmånsanpassning av kvävegivan, sidorna 36–38. Kompletteringsgivan kan läggas i slutet av stråskjutningen när flaggbladet börjar titta fram. Alternativt kan den delas upp på två givor runt denna tidpunkt. Ju senare kvävet tillförs, desto större blir påverkan på proteinhalten och desto mindre blir inverkan på skördens storlek. Allt kväve bör komma rötterna tillgodo åtminstone före begynnande blomning. Lämplig kompletteringsgiva är upp till 60 kg N/ha. Kalksalpeter är den mest effektiva kväveprodukten vid komplettering. För närvarande är priset på Kalksalpeter konkurrenskraftigt och bör därför vara det mest lönsamma alternativet.

Om kompletteringen görs med Axan eller N27 får givan inte läggas för sent eftersom dessa produkter inte tas upp lika snabbt som Kalksalpeter.

N-Tester BT, Yara N-Sensor® och Atfarm

Både skörd och markens kväveleverans kan variera från år till år, vilket gör det svårt att i förväg beräkna det totala kvävebehovet. N-Tester BT är ett bra hjälpmedel då kompletteringsbehovet ska fastställas och Yara N-Sensor eller Atfarm kan användas för att variera givan utifrån grödans skiftande behov i fältet.

För mer information www.yara.se