Företagare 3/2014

Page 1

ledare Fungerande nätverk är guld värda | 3

3 / 2014

TRAFIK & TURISM

Cosy Finland utvecklade den finländska livsstilen till ett företagskoncept


3/2014

INNEHåLL trAFiK & tUriSM

LEDARE ArMi MUrto | 3

AKTUELLT FiF | 4 – 7

KOLUMN MiChAEl liNdholM | 5

8

COSy FINLAND

utvecklade den finländska livsstilen till ett företagskoncept

10 kUst-Österbottens FÖretagare

12 nylands FÖretagare

14 egentliga Finlands FÖretagare

18 hUVUdstadsregionens FÖretagare

16

20

22

helsingFors FÖretagare

issn ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖretagarna i Finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. teMa UtkoMMer Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 24 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

Material 27.1.2014 17.3.2014 19.5.2014 18.8.2014 13.10.2014 1.12.2014

Mellersta Österbottens FÖretagare

sÖdra Österbottens FÖretagare

Material ny koordinator! nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 584 8548

distribUtion Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CheFredaktÖr Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

Upplaga 3200 st.

UtgiVare Företagarna i Finland

tryCk Wasa Graphics Oy

oMbrytning Muotoilutoimisto Into


3

LEDARE

Fungerande nätverk är guld värda När jag började skriva denna ledare insåg jag att medlemstidningen fyller ett år. Vi grundade Företagare i Finland-tidningen förra våren och starten var snabb, men viktig. Viktigt att våra svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland har en egen informationskanal och även får Företagarinfon på svenska. Dessutom vill hela redaktionen tacka för all den respons som vi har fått. Det har varit en glädje för vår redaktion att få ge ut en tidning som varit så väl bemött. Detta nummer av Företagare i Finland har trafik och turism som tema. Genom detta nummer vill vi inspirera och informera om turismen och trafiken i vårt land. I fjol skrev jag några insikter om turismbranschen i Finland och tänkte att jag denna gång ska tangera ärenden som berör temat trafik. För företagare är både fungerande kontaktnätverk samt fysiska vägnätverk viktiga. Om vi vill påverka de konkreta vägnätverken, så att logistiken ska utvecklas och fungera för tranport av varor och så att vi kan förflytta oss från det ena stället till det andra – så behöver vi bra kontakter. Det vill säga, vår röst blir hörd om vi syns och är aktiva. Denna vår har många av oss på ett sätt eller annat varit involverade i EU-valet. Vi på Företagarna i Finland gjorde en kampanj med ett eget EU-valsprogram och en egen valmaskin. Hoppas att så många av er som möjligt besökte valmaskinen och med hjälp av den hittade en kandidat att lägga sin röst på. Dock är arbetet inte slut ännu. Vi fortsätter intressebevakningen på EU-nivå. Nu är det viktigt att skapa hållbara och bra kontakter till de personer som valts till parlamentet. Där kan även ni vara med och

hjälpa oss. Då vi har aktiva företagare blir deras röst inte bara hörd av FiF, utan även av Europa parlamentets nyvalda medlemmar samt deras medarbetare. En av våra samarbetspartners i detta arbete är Finlands Transport och Logistik SKAL r.f. SKAL r.f. är en intressebevakningsorganisation för företag inom vägtrafikens godstransporter och för företag som erbjuder logistiska tjänster. SKALs medlemskår utgörs av mer än 6 000 företag som är verksamma inom transport- och logistikbranschen. De är även en av de ca 50 branschorganisationerna som är våra medlemmar. Vi och SKAL r.f. har ett omfattande samarbete inom intressebevakningen gällande EU-ärenden, med de permanenta representanternas organisationer som finns i Bryssel. SKAL berättar att merparten av lagstiftningen vad gäller trafik, landsvägslogistik och transportnäring sker på EU-nivå och att de verkar aktivt för beredningen och beslutsfattandet av EU-lagstiftningen inom branschen. Så är även fallet inom många andra branscher. Påverkandet på EU-nivån är viktigt. Intressebevakningen ska rikta sig mot unionens centrala motions- och beslutsfattarorgan: EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Delar av lagstiftningen förbereds även i kommissionens interna arbetsgrupper, vilket kräver att man följer med beredningen och påverkar i ett tidigare skede. Samtidigt som vi måste jobba hårt för att påverka beslutsfattandet i Bryssel, så vill jag ännu påpeka att ett aktivt deltagande i diskussionerna här i Finland är viktigt. För tre år sedan beslutade statsrå-

Ps. Under sommaren kommer vi att ladda batterierna och ta vara på idéer inför hösten. Du får gärna skicka feedback om tidningen till armi.murto@yrittajat.fi, för vi vill väldigt gärna höra hur vi kunde göra den ännu bättre.

det gällande de rikstäckande målen för regionutvecklingen 2011– 2015. Beslutet innehöll regionalpolitiska riktlinjer och tyngdpunkter för utvecklingsåtgärderna som faller inom statsrådets kompetensområde och som ska följas och vidtas under den pågående regeringsperioden. Ett av utvecklingsmålen var att utveckla trafik- och kommunikationsförbindelserna. Det är viktigt att minnas att EU:s regional-, struktur- samt landsbygdspolitik kompletterar och stödjer den nationella regionutvecklingen, men att vi fortsättningsvis måste lyfta fram våra önskemål och behov. Som jag skrev, så är det nu ett år sedan vi grundade tidningen. Den är i första hand en medlemstidning för våra medlemmar, men även ämnad för att ge en inblick i företagarens värld här i Finland. Hoppas denna tidning ger dig ny information och får dig att fundera på dina nätverk – både på konkreta vägar och personliga kontakter.

armi Murto Chefredaktör


AKTUELLT FÖrEtAGArNA i FiNlANd

SME-företagarna är missnöjda med kommunernas anskaffningspolitik SME-företagare runt om i Finland kritiserar sina hemkommuners anskaffningar, eftersom kommuner inte beaktar små företag i anbudsförfaranden. Detta framgår av Företagarna i Finlands enkät Näringspolitikens mätare som besvarades av över 4300 SME-företagare. I samma enkät valde företagarna Keitele i Norra Savolax till Finlands bästa kommun.

D Anssi Kujala

et som företagarna är mest oroade över i kommunernas anskaffningar är att kommunerna inte beaktar små och medelstora företags möjligheter att delta i kommunernas anbudsförfaranden. — Om kommunerna vill behålla den lokala livskraften måste SME-företag tas ordentligt med i anbudsförfaranden, kräver Anssi Kujala, vice verkställande direktör för Företagarna i Finland. Kujala påpekar att frågan också har uppmärksammats i EU:s nya anskaffningsdirektiv.

— SME-företagens position måste stärkas med den nationella lagstiftning som är under beredning.

Utbildningen är i skick, beslutens effekter på företag bör dryftas

läsa hela rapporten: http://www.yrittajat.fi/ elinkeinopolitiikan_ mittaristo2014/

Man bad de svarande att ge ett skolvitsord (4–10) om sin kommuns näringspolitik som helhet. Det var endast nöjaktigt 6,6. Det fanns stora skillnader mellan olika kommuner: de svagaste fick enbart vitsordet 5+, medan de bästa nästan nådde upp till en nia. — Resultatet är klart: samarbetet mellan kommuner och företagare måste intensifieras, är Anssi Kujalas tolkning av resultatet. Förutom en övergripande bedömning bedömde företagarna också framgången på näringspolitikens delområden. De bästa vitsorden gavs om utbildning och kompetens samt kommuntjänster och infrastruktur. Förutom den dåliga anskaffningspolitiken är företagarna missnöjda över att man i kommunerna

Om kommunerna vill behålla den lokala livskraften måste SME-företag tas ordentligt med i anbudsförfaranden

4


5

KOLUMN Enligt företagare som svarade på enkäten lyckas kommunerna bäst med arbetet kring utbildning och kunnande.

6,8

6,9

6,7

Kommunala tjänster och infrastruktur

Utbildning och kunnande

Näringspolitik, resurser och informering

Skalan enligt skolvitsord, 4–10.

inte tänker över beslutens effekter på företagens vardag. Det är viktigt att försöka bättre bedöma hur anskaffningssätt och kommunala beslut påverkar företag, eftersom de svarande ansåg att dessa var de viktigaste frågorna i näringspolitiken.

Keitele är favoritkommunen för företagare På basis av enkäten är företagarnas favoritkommun Keitele i Norra Savolax. — Här samarbetar kommunen friktionsfritt med företagarorganisationen och företagarna, och kommunaldirektören är bra insatt i företagens situation. Kommunen har snabbt kunnat svara på till exempel industriföretagens behov, säger ordföranden för Keitele Företagare Anri Nyyssönen. — Kommunen kan alltså själv inverka på sin framgång. Till tätgruppen anslöt sig nu nya kommuner som medvetet har förbättrat sitt samarbete med företagarna och företagarorganisationen, påpekar Anssi Kujala.

Kommunernas tio i topp: 1. Keitele (Pohjois-Savo) 2. Muurame (Keski-Suomi) 3. Kannonkoski (Keski-Suomi) 4. Ilmajoki (Etelä-Pohjanmaa) 4. Karstula (Keski-Suomi) 4. Merikarvia (Satakunta) 7. Ilomantsi (Pohjois-Karjala) 7. Juva (Etelä-Savo) 7. Pihtipudas (Keski-Suomi) 7. Ruokolahti (Etelä-Karjala)

8,7 8,6 8,5 8,1 8,1 8,1 8 8 8 8

Kreativ offentlig beslutsfattning?

D

å vi med Staffan Sundström från Pargas åkte till FiFs senaste styrelsemöte berättade han om NTMcentralens beslut om att dra in förkörsrätten till färjorna för alla. Jag trodde först att Staffan skämtade men NTM-centralen drog faktiskt in förkörsrätten för alla också för företagarna. Jämställdhet skall det ju vara, ingen pardon här inte. Är det rätt att tjänstemännen kan ställa företagarna i skärgården i en helt annan ställning än företagarna på fastlandet på detta sätt? Efter en livlig diskussion och påtryckning har NTM centralen nu ändrat beslutet. Det andra exemplet på kreativ offentlig beslutsfattning fick vi höra för en tid sedan då man hade hittat på att ändra viktbegränsningarna på broar i Egentliga Finland. Överraskningen var stor för vissa företagare som inte överhuvudtaget längre kom med sin lastbil till jobbet längre. ”För säkerhetens skull, på grund av EU regler” var svaret i NTM-centralen. Egentliga Finlands Företagare reagerade snabbt och fick, tack och lov, beslutet tillbakadraget. Helsingfors stads beslut om att förbjuda färggranna markiser, vita bordukar osv. i uteserveringarna i Helsingfors skulle ha passat bra som ett första april skämt, skulle ha gott hem hos mig. Beslutet skulle ha inneburit tilläggskostnader i miljonklassen för företagarna för att inte tala om andra negativa konsekvenser. Som tur var avvärjdes även detta beslut. Man kan fråga sig varför dessa beslut överhuvudtaget kan komma i tankarna på tjänstemännen som sitter i den offentliga förvaltningen. Jag fattar det inte men det beror antagligen på att vi företagare tänker på dessa saker på ett annat sätt än många tjänstemän. Tjänstemännen känner helt enkelt inte till företagarnas vardag. Sådana här beslut borde inte se dagsljuset så vad kan vi göra för att inte sådan här skall hända igen? En näringslivskonsekvensbedömning (YRVA, Yritysvaikutusten arviointi) har tagits i bruk i många kommuner för att kontrollera vilka inverkningar besluten har för näringslivet. Konsekvensbedömningar borde tas i bruk också på den offentliga sidan i alla beslut. FiF har färdiga mallar och ett första steg kan i all sin enkelhet vara att kontrollera hur många företag som berörs av beslutet och vilka möjliga tilläggskostnader företagen kan få. Om kostnaderna är betydande kunde tjänstemannen vara i kontakt med FiF, en branschorganisation eller regionens företagarorganisation för att kontrollera bedömningen och eventuellt justera beslutet därefter. Det är viktigt att FiF aktivt fortsätter yrka på att näringslivskonsekvensbedömningarna tas i bruk i kommunerna och också i den offentliga sektorn. Ni skall alla ha en riktigt trevlig sommar Michael Lindholm


AKTUELLT FÖrEtAGArNA i FiNlANd

Kollektivavtalssystemet behöver förnyas De finländska företagen skulle bli mera konkurrenskraftiga, de skulle kunna behålla arbetsplatser och anställa mera folk om Finlands kollektivavtalssystem blev mindre förpliktigande. Detta skulle resultera i en bättre sysselsättningsgrad och därmed en starkare finansiering av välfärden. Dessa är slutsatserna av den rapport som Företagarna i Finland har publicerat i dag.

I

Företagarna i Finland har öppnat för diskussion om behovet att förnya regleringen av arbetslivet med sin rapport Työmarkkinat toimiviksi, työnteko kannattavaksi, työllistäminen helpoksi (”Fungerande arbetsmarknad, lönsamt arbete, enklare att anställa”). Rapporten fokuserar i synnerhet på kollektivavtalssystemet och kollektivavtalens allmänna förpliktigande, som härstammar från samhället som det var för över 40 år sedan. Rapporten går igenom de grunder på vilka kollektivavtalen i Finland blev allmänt förpliktigande och undersöker om grunderna kräver fortsatt allmänt förpliktigande. Resultatet var tydligt: – Grunderna för det allmänna förpliktigandet har till stor del fallit sönder. Effekterna av det allmänna förpliktigandet har tvärtom vållat skada både på kompetenskraften av finländskt arbete och på sysselsättningsgraden, sammanfattar direktör Rauno Vanhanen rapportens resultat.

Regleringen måste ändras Rapporten har kommit till slutsatsen att det är skäl att omvärdera systemet för fastställande av skäliga minimianställningsvillkor. – Regleringen ska ändras så att parterna i ett arbetsförhållande har möjlighet att tillämpa sådana arbetsvillkor som gör arbetet konkurrenskraftigt, säger Vanhanen. Ett alternativ är att avskaffa kollektivavtalens allmänna förplik-

6

tigande och att säkerställa skäliga arbetsvillkor genom att införa allmän minimilön som gäller i alla branscher. T.ex. i Sverige är kollektivavtalen inte allmänt förpliktigande. – Ett annat alternativ är att avskaffa kollektivavtalens absoluta förpliktigande genom att tillåta avvikelser från bestämmelserna i ett kollektivavtal på arbetsplatsnivån. Ett motsvarande system är i bruk i Tyskland. Företagarna i Finland har framfört detta förslag redan under en längre tid, säger Vanhanen. Genom att mildra kollektivavtalens förpliktigande skulle man ge företagen och deras anställda bättre möjligheter till att klara sig i konkurrensen och därmed skulle vi kunna behålla arbetsplatser. Samtidigt skulle svårsysselsatta få lättare att finna arbete. – Detta skulle resultera i en bättre sysselsättningsgrad och därmed en starkare finansiering av välfärden, påpekar Vanhanen. Rapporten föreslår även åtgärder till att säkerställa tillräckliga arbetsinsatser och att sänka sysselsättningströskeln.

Allmänt förpliktigande: Vad betyder det och varför tillämpas det? Allmänt förpliktigande betyder att det kollektivavtal som har slutits av arbetsmarknadsorganisationerna av en viss bransch ska följas även av de företag som inte är medlemmar i det arbetsgivarförbund som har undertecknat avtalet, dvs. även av sådana

företag som inte har givit arbetsgivarförbundet fullmakt att ingå i avtal som förpliktigar dem. Kollektivavtalens allmänna förpliktigande blev en del av det finländska arbetsmarknadssystemet 1970, då de stora årskullarna hade kommit in på arbetsmarknaden. – 1970 fanns det överutbud av arbetskraft, varför man skapade en mekanism för att säkerställa en skälig minimilön. Arbetsgivaren ansågs ha en tydligt dominerande ställning gentemot arbetstagaren både ekonomiskt sett och vad gäller kunskapsnivån, berättar Vanhanen. Vanhanen påpekar att arbetsgivarföretagen hade betydligt större personalstyrka för 40 år sedan jämfört med idag. –Under de senaste dryga 40 åren har relationen mellan parterna i ett arbetsförhållande ändrats radikalt. De flesta arbetsgivarföretagen idag är små, arbetstagarnas kunskapsnivå är likvärdig arbetsgivarnas och de små arbetsgivarföretagen är inte just rikare än sina arbetstagare, säger Vanhanen. I jämförelsen mellan de europeiska arbetsmarknadssystem är det allmänna förpliktigandet av de finländska kollektivavtalen bland de strängaste. I de konkurrerande länderna är det ofta lättare att tillämpa sådana arbetsvillkor som hjälper företaget att klara sig i konkurrensen. I de flesta EU-länderna tillämpas minimilön för att säkerställa skäliga arbetsvillkor.


7

Vill du ha ett kvitto?

O

m man inte erbjuder ett kvitto kan höga böter vänta runt hörnet. Ändå är den nya lagändringen fortfarande oklar för en del av företagarna. Från och med början av januari har företag varit skyldiga att erbjuda kunden ett kvitto för varje försäljning som betalats kontant eller med betalningskort. Enligt de inspektioner som skattemyndigheten gjort i mars är kvittotvånget dock fortfarande en ganska oklar sak för företagen. — Under mars genomfördes inspektioner på nästan 1200 företag. Cirka hälften av dessa företag hade allt i ordning vad gällde kvittona. I huvudsak var företagen också medvetna om den nya lagen och kvittoförpliktelsen. Mest fanns det brister i kvittouppgifterna, säger överinspektör Liisi Peltokorpi från Skatteförvaltningen. Många hade inte FO-numret eller det officiella namnet i handelsregistret på sina kvitton. Också i märkningarna om mervärdesskatt fanns det brister enligt Peltokorpi. I vår blev det ännu inga sanktioner för bristerna. I fortsättningen kan man åläggas att betala en försummelseavgift på 300–1000 euro om man inte gett ett kvitto, säger Liisi Peltokorpi.

rauno Vanhanen

En konstig ”ändring”. Företagaren Esa Ylikelloniemi i optikeraffären Proud Optiikka i Helsingfors var medveten om ändringen. — Jag tycker att hela lagändringen är konstig. Jag har alltid erbjudit ett kvitto och så skall man ju också göra, undrar Ihalainen. — Nu har jag ändå börjat vara övertydlig med kvittot, och även om kunden inte vill ha det, säger jag att jag skriver det ändå, så att inget förblir oklart, fortsätter han. Esa Ylikelloniemi erinrar sig att han läst om reformen i kvällstidningarna. – Jag har inte fått någon information eller något brev från Skatteförvaltningen om saken. Visst skulle det vara trevligt att man fick mer detaljerad information om dessa reformer, säger han. Också Dockdoktorn Aino Ihalainen önskar en klarare information från Skatteförvaltningen – helst per brev. – Det kommer så mycket e-post och andra elektroniska meddelanden att jag tycker det vore bra att få information om förändringarna i ett helt vanligt brev. Det skulle man åtminstone säkert öppna, säger Ihalainen.

Det kvitto som erbjuds köparen ska innehålla följande uppgifter: näringsidkarens namn, kontaktuppgifter och FOnummer, datum då kvittot har tagits fram, kvittots identifikationsnummer eller annan identifierande information, mängden och arten av varor samt arten av tjänster som har sålts, det belopp som har betalats för varorna eller tjänsterna och beloppet av mervärdesskatt enligt skattesats eller grunden för mervärdeskatt enligt skattesats.


Kirsi Sergejeff är fÜretagaren bakom det unika fÜretagskonceptet.

8


9

Cosy Finland utvecklade den finländska livsstilen till ett företagskoncept text ANNELI FRANTZÉN bild pepe makkonen

Esbobon Kirsi Sergejeff har utvecklat en unik affärsverksamhet kring den finländska livsstilen. Hennes företag, Cosy Finland, arrangerar besök i privata hem för turister.

C

osy Finland erbjuder turister möjligheten att bekanta sig med finländsk livsföring och vardag i vanliga finländska hem. Verksamheten grundar sig på samarbete med frivilliga värdfamiljer. Antalet gäster och programmet under besöket varierar från fall till fall. För administrationen av besöken ansvarar Cosy Finland, som också betalar de kostnader som uppkommer vid besöket. Som lön för mödan får värdarna öva sina språkkunskaper och bekanta sig med andra kulturer i sitt eget vardagsrum.

Affärsidén uppkom av egna erfarenheter Kirsi Sergejeff började utveckla sitt företagskoncept i början av 2000-talet, efter att under lång tid ha arbetat som anställd med merkantila uppgifter. Idén till hembesökstjänsten fick hon under en resa i Gambia år 2002. Förutom turistattraktionerna ville hon bekanta sig med den lokala livsföringen och lyckades ordna ett besök i ett privat hem. Erfarenheten gjorde starkt intryck och påminde henne samtidigt om motsvarande möten under tidigare resor. Efter att ha återvänt till Finland började Sergejeff som egen företagare skriva artiklar och hålla skolning med anknytning till resebranschen. Samtidigt utvecklade hon besökskonceptet och vågade till slut söka värdfamiljer genom tidningsannons. Intresset överträffade alla förväntningar och till slut var antalet värdkandidater större än efterfrågan. – De första kontakterna kom från Tammerfors och för närvarande har vi nästan hundra värdfamiljer runtom i landet. Flest finns i Helsingfors och Esbo och de mest avlägsna i Kemi och Idensalmi, berättar Kirsi Sergejeff.

– Intresserade hör av sig med jämna mellanrum, men i allmänhet åker jag iväg och intervjuar först när det finns flera kandidater på samma område, konstaterar hon.

Frivillig verksamhet Kunder som vill besöka ett hem kontaktar företaget Cosy Finland via företagets hemsidor eller via någon resebyrå. Flest gäster kommer från Japan, USA och Australien. Förutom privatpersoner använder sig även medierepresentanter av tjänsterna och till exempel lärare har genom tjänsten sökt kontakt med finländska kolleger. Vid valet av värdfamiljer beaktas kundernas önskemål och gruppens storlek. För värdarnas del sker verksamheten helt på frivillig grund. – Familjerna kan ta emot gäster då det passar dem själva. Jag skickar ut ett besöksförslag per e-post till värdfamiljerna i ett område och den som anmäler sig först får ta emot gästerna, berättar Sergejeff. – Också programmet för besöket bestäms i sista hand av värdarna. Oftast handlar det om en middag för några personer, men programmet kan också vara en bastukväll, bakning eller att spela mölkky på gården. Det enda kriteriet för besök där måltid ingår är att man bjuder på typisk finländsk mat, tillägger Sergejeff. – Vi erbjuder besök i alla slags hem och miljöer. Som värdar fungerar såväl ensamstående som storfamiljer i olika åldrar. Gäster har tagits emot till och med i servicehem. Det viktigaste under besöken är inte de yttre förhållandena, utan bemötandet och utbytet av erfarenheter, sammanfattar Sergejeff.


KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

restaurang Strampen erbjuder

moderna restaurangupplevelser i 1800-talsmiljö tExt ANNELI FRANTZÉN bild ESA SILTALOppI

Restaurang Strampen i Vasa verkar i Hovrättsparkens traditionsrika strandpaviljong, men idéer till menyn hämtar man från moderna internationella kök.

S

trampen är en populär lunchoch kvällsrestaurang bland företag och privatpersoner i Vasa. Restaurangen och fastigheten ägs av Robec Ab, som drivs av andra generationens restaurangföretagare Robert och Caroline Ekman. Paret har ägt restaurangen sedan 2007. Förutom ägarna sysselsätter Strampen sju fast anställda och under den livligaste sommarsäsongen ytterligare 35 säsongsarbetare. Restaurangen har 700 kundplatser, varav 300 inomhus och 400 på terrassen.

Från sommarpaviljong till fullskalig restaurang Strampens fastighet är planerad av C.A. Setterberg och den har fungerat som restaurang under så gott som hela sin historia, dvs. sedan år 1868. Fram till de senaste åren har restaurangens verksamhet varit koncentrerad till sommarsäsongen, men under de nuvarande ägarnas tid har öppethållningsperioderna förlängts. Numera öppnar Strampen sina dörrar den sista veckan i april och fortsätter verksamheten fram till jul. Den förlängda öppethållningen har enligt Robert Ekman gett nya möjligheter att utveckla verksamheten. – Vi kan nu ha fast anställda på lönelistorna och kan på så vis utveckla helheten långsiktigt från år till år, berättar Ekman. Man kan enligt Ekman dela in verksamheten i tre säsonger. – Det intensivaste skedet inleds i slutet av april och fortsätter fram till midsommar. Då har vi många företagskunder och vid vackert väder är det också livligt på terrassen. Från midsommaren och fram till mitten av augusti har vi många semesterfirare. Då är verksamheten lite annorlunda än i början av

robert Ekman vill utveckla sin restaurang som en helhet med respekt för fastighetens historia.

10


11 våren och till exempel lunchserveringen fortsätter längre in på eftermiddagen. I september och oktober ordnar vi Music & Dinner-kvällar och i november börjar julfesterna. Efter julen stänger restaurangen och då börjar vi planera nästa säsong, förklarar Ekman.

Idéer från andra länder Strampens matutbud omfattar både lunchservering från stående bord och à la carte. På menyn finns många välkända maträtter, men man söker ständigt efter även nya alternativ. – Vi följer med stort intresse de olika mattrenderna och får också nya idéer under våra resor utomlands. Vi är intresserade av nya råvaror och nya tillredningsmetoder. I fråga om råvarorna litar vi till stor del på närproducenternas kvalitet. Till exempel fisken skaffar vi från Replot och köttet från Jakobstad. – Höstarna är en bra tid för oss att testa nya maträtter och då får också våra kunder njuta av skräddarsydda tre rätters middagar till specialpris, berättar Robert Ekman.

AFFÄRER GÖRS OCH AVTAL KNYTS! INNE I VASA CENTRUM FÖR NÅGRA TIOR PER DAG.

ANVIA VIERASHUONE

FINNS I KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARES UTRYMMEN

Anvia Vierashuone erbjuder nätuppkoppling, dator och tillhörande utrustning för Kust-Österbottens medlemmar.

För Företagarna i Finlands medlemmar är hyran 20€ (+moms) per dag, för övriga 40 € (+moms) per dag.

ek” l r o t s ig l s s a ”P ”Förmånligt” ”Centralt”

SOMMARERBJUDANDE

DAG 1

GRATIS FÖR MEDLEMMAR

NORMALPRIS 20€/DAG

VÄLKOMMEN ATT GÖRA AFFÄRER

Adress: Sandögatan 6, 65100 Vasa Bokningar: info@vaasanyrittajat.com / 06-356 0820

En framåtblick mot hösten

D

et är med stor iver och spänning som vi inväntar hösten här på KÖF. Vi har en händelserik vinter och vår bakom oss och förhoppningsvis börjar våra företagare få en klarare bild av organisationen och vår verksamhet. Eller? Om vi börjar med uppbyggnaden av organisationen. Är det under kontroll eller vore det på sin plats med en snabb genomgång? Det slog mig att det kan behövas eftersom jag ibland får frågan: Vart hör jag? Vi som jobbar inom organisationen och som använder förkortningar i tid och otid kanske inte tänker på att man nödvändigtvis inte vet att Vasa Företagare liksom Korsnäs Företagare och alla andra lokalföreningar hör precis lika mycket till såväl Kust-Östebottens Företagare (KÖF) som till Företagarna i Finland (FiF). Det går varken att ansluta sig direkt till KÖF eller direkt till FiF, utan man hör till en lokalförening som i sin tur hör till båda. För tillfället har KÖF sex lokalföreningar (Vasa, Korsholm, Korsnäs, Lillkyro, Malax och Vörå) och bland dessa är det bara att fritt välja till vilken man vill höra. Angående verksamheten så har det skett en del förnyelser och förändringar den senaste tiden och nya vindar blåser fortsättningsvis hitåt. Den svenskspråkiga servicen har börjat få fotfäste inom KÖF och framöver kommer såväl FiF som KÖF att fortsätta förbättra och utveckla den. Det gläder mig att en så stor del av de svenskspråkiga företagarna aktivt deltar i företagarkvällar och andra evenemang. Den Svenska Träffen med minister Carl Haglund och riksdagsman Peter Östman var en lyckad tillställning och det kommer att ordnas flera av dem. Lokalföreningarna kan förbereda sig på nätverkskvällar och skolningar under hösten och tanken är att framöver öka samarbetet lokalföreningarna emellan. Så ta fram era kalendrar och pricka in följande: Den 6.9 ordnar Malax Företagare en Räkafton i Åminne och till denna tillställning välkomnas medlemmar från samtliga lokalföreningar inom KÖF. Samtidigt medan ni har kalendrarna framplockade vill jag passa på att påminna om Vasa Företagares 75-års jubileum som skall firas med pompa och ståt den 12.9. Mer information om dessa kommer senare. Till sist vill jag säga att vi ständigt jobbar med att förbättra informationsutbudet på våra facebook – och nätsidor. Via dessa kanaler kan man hålla sig uppdaterad om kommande, få nyheter och virtuellt ta del av vad som har hänt. Där finns även länkar till våra videor ”månadens företagare”, som är en av årets nyheter. Jag önskar er alla en riktigt skön sommar och hoppas att vi ses på höstens evenemang! Nina Fredriksson Kust-Österbottens Företagare Ansvarig för svenskspråkig service


nylands FÖRETAGARE

Gunilla Wikström och Jeanette Bäckström säger att helheten med restaurang och inkvartering är viktig.

Hotellet omfattar tio dubbelrum, alla med egen unik inredning.

På Westerby Gård tror man på kulinarisk turism text och bilder MIA BERG-LUNDQVIST

Det började med ett cateringföretag, så blev det ett café, en restaurang och också ett hotell. – I vår galenskap, säger Jeanette Bäckström. – Ingen av oss har ju någon som helst kockutbildning. Men vi tycker båda om mat, skrattar Gunilla Wikström.

F

ör ganska exakt sju år sedan öppnade Jeanette Bäckström och Gunilla Wikström restaurang i Gunillas barndomshem på Westerby Gård i Ingå. Det hela fick sin början en sommardag år 2002 ute på en brygga i skärgården. Båda damerna arbetade vid den tidpunkten med kontorsjobb; Bäckström som redovisningsekonom och Wikström med marknadsföring och utrikeshandel. Det var en hektiskt tillvaro. – Vi kom fram till att så här kan man ju inte ha det hela livet, minns Wikström. Därmed hade bollen satts i rullning. Först startade de ett cateringföretag som de arbetade med under veckosluten. Kort därpå sökte Ingå kommun efter företagare som ville driva ett café i biblioteket. Tjejerna satte in en ansökan och fick kontraktet.

12

– Vi hade caféet i ett par års tid. Men då det skedde en generationsväxling på Gunillas hemställe slutade vi med caféverksamheten och började renovera karaktärshuset för att öppna en restaurang, berättar Bäckström.

pass komplicerade att de istället byggde ett helt nytt hus. I dag inrymmer hotellet tio dubbelrum i gammaldags, lantlig stil. Alla mycket smakfullt och personligt inredda.

Folk ville övernatta

Företagskunderna spenderar mindre

Redan från allra första början började det komma förfrågningar om övernattningsmöjligheter. – Vi ligger ju lite avsides, så folk ville gärna övernatta efter att man ätit och druckit gott. Helheten med både restaurang och hotell är viktig, konstaterar Wikström. Därmed började tjejerna utreda möjligheterna att bygga hotell. Ursprungstanken var att bygga hotellrum i de övre våningarna av karaktärshuset. Men byggkraven från myndighetshåll var så

Lågkonjunkturen har gjort att tjejerna hamnat göra en omorientering beträffande målgrupp. Från början hade man primärt tänkt rikta in sig på företag. – Det har sparats och sparats, också om jag tycker att man börjar se en liten ljusning. Men det är fortfarande ovanligt att man håller möten borta från det egna kontoret. Staten har ju heller inte direkt varit till hjälp för restaurangbranschen då man numera inte får dra av representationskostnader, säger Bäckström. Hon säger att om man jämför


nredning.

13

situationen med den för ett par år sedan, konsumerade företagen mycket mera då. Tidigare var det också ganska vanligt att man ville ha extra aktiviteter, något som numera är sällsynt. – Företagskunderna och de privata kunderna är i dag ungefär jämnstora. Det som fallit bort i form av representation och möten, har istället kompenserats med familjefester av olika slag; bröllop, jämna födelsedagar, dop och liknande, tillägger Wikström.

Framtiden handlar om mat

Hotellsidan är öppen under hela året.

Hur ser Wikström och Bäckström att turistbranschen kommer att utvecklas i framtiden? – Jag tror att mycket kommer att handla om mat. Jag tror heller inte att gårdsturism skulle vara fel – om man hade mycket mera tid. Yngre stadsbor tar gärna sin familj med ut till landet för att bekanta sig med var maten kommer ifrån, svarar Wikström. – Hela den här regionen har mycket outnyttjad potential. Vi förstår inte alltid hur bra vi ligger till med närheten till Helsingfors, eller att ta vara på det vi har - för här finns ganska mycket, tillägger Bäckström.

Inte traditionella portioner • Företaget har två heltidsanställda året runt, förutom tjejerna själva. Under högsäsong kommer man i år att vara cirka tolv personer. • Förutom Westerby Gård driver damerna åter Wilhelmdals Café i det gamla biblioteket i Ingå. • Restaurangen håller öppet på veckosluten fram tilll midsommar. Därefter håller man öppet varje dag fram till skolstarten. Efter sommarsäsongen är restaurangen öppen på beställning.

Hotellet är öppet under hela året, restaurangen är däremot en säsongsrestaurang. I köket basar ingåbon Sebastian Malm, som under våren ingick i det finländska kocklaget i den europeiska uttagningen till Bocuse d´Or. – Vi satsar på bra råvaror, som gärna får vara lokalt producerade. Dessa serveras med en liten tvist. Det är inte traditionella ”kött och potatis”-portioner, utan det är upplagt på ett litet roligare sätt. Man är heller inte alls främmade för att servera portioner med olika internationella influenser. – Lite smaker härifrån och därifrån, och inte alls rädda för chili – om det behövs, skrattar Gunilla Wikström.


egentliga finlands FÖRETAGARE

Skärgårdsbokning – skräddarsydda upplevelser i skärgården text OCH BILDer LAURA JOHANSSON

Skärgårdsbokning vill göra det enkelt för kunden att resa i skärgården och köpa tjänster, men företaget vill också aktivt utveckla besöksnäringen.

P

irjo Hoffström har bott i skärgården redan i över 30 år och jobbat med turism i över 20 år. Jag har sett besöksnäringen växa upp i skärgården. På vissa ställen har den utvecklats mera, som till exempel i Nagu och i Kasnäs, medan den på andra ställen växt mindre. Då Hoffström köpte upp företaget Skärgårdsbokning år 2001 fanns företaget redan i Nagu. Verksamheten finns fortsättningsvis där, men tack vare bra nätförbindelser kan Hoffström jobba mycket på distans från sitt hem på ön Vänö. I skärgården måste man vara kreativ för att klara sig. Att jobba på distans möjliggör det för många att leva här ute på öarna, forstätter Hoffström som på fritiden gillar att bland annat röra sig i naturen, fotografera och pyssla i trädgården. Enligt Hoffström finns det massor med outnyttjad potential i skärgårdsturismen. Det gläder henne att man också på nationell nivå insett att skärgården är en av landets mest potentiella områden när det gäller turismen. Men nu bör man även locka utländska turister. Under den livligaste semestertiden i Europa, i augusti, är vägarna ofta väldigt

14

trafikerade i Mellan- och Sydeuropa. Här har vi det lugnt och kunde därför försöka locka en del av dessa resenärer hit. Som det är nu anser dock Hoffström att det finns vissa förhinder som akut borde åtgärdas. Det är svårt att ta sig hit. Det finns t.ex. ingen bussförbindelse på sommaren till Kasnäs som är en av båttrafikens knutpunkter. Vi har fungerande nätverk av förbindelsebåtar, som dessutom är gratis, men tvärgående förbindelser fattas. Dessutom är tidtabellerna komplicerade för en oerfaren resenär.

Bra förbindelser mellan öarna är ett måste för att skärgårdsturismen ska kunna fungera och utvecklas. Det Hoffström själv vill fokusera på är att ta fram rätta produkter för sina kunder. Vi vill bjuda kunderna helhetslösningar som man kan köpa direkt från Skärgårdsbokning. Det som just nu är populärt hos Skärgårdsbokning är bland annat resor

till Själö, samt gruppresor längs med Lilla Ringvägen. Det finns massor med mysiga pensionat och andra personliga övernattningsmöjligheter i skärgården, dessa vill vi erbjuda i kombination med fina och genuina upplevelser. Dessutom vill vi gärna satsa på att ta fram lokalproducerad mat och hantverk. Många finländare känner inte till att den åboländska skärgården har ett mildare klimat, vilket möjliggör att vi kan odla sådant som inte skulle klara sig i resten av landet. Hoffström drömmer om en ”Yttreskärgårdens Ringväg”; tvärgående båtrutter som skulle komplettera de nuvarande. Dessutom vill Hoffström erbjuda mera bl.a. guidade turer med naturupplevelser, paddling och cykling i skärgården. Det finns så många fina öar som är värda att besökas i skärgården!


15

Väståbolands företagare rf. och Staffan Sundström (på bild) var en av de drivande krafterna i att få NTM-centralen att backa i förtursfrågan.

Företagare i skärgården fick behålla sin förtursrätt till färjorna

E

n aktiv debatt har under våren förts kring förtursskyltarna till färjorna mellan stadsdelarna i Pargas. Under början av detta år var det flera företagare som inte längre lyckades förnya sina förtursskyltar, trots att de själv ansåg att dessa var nödvändiga för att kunna fortsätta företagsverksamheten. Några skärgårdsföretagare kontaktade Väståbolands företagare rf. om denna olägenhet och begärde om stöd för att få till stånd en förändring före säsongen skulle starta. NTM-centralen är organisationen som beviljar förtursskyltar. I regelverket finns en del tolkningsmöjligheter och bakom dessa nekade ansökningar fanns en strängare tolkning av dessa regler. Företagarna som blivit

av med sina förtursskyltar ansåg att det inte var rättvist att man som löntagare fick skyltar, men inte som företagare. NTM-centralen hänvisade i sin tur till att alla bör behandlas lika, sommargäster som fast bosatta, när det gäller förtursskyltar. Väståbolands företagare, med viceordförande Staffan Sundström i spetsen, beslöt att ta tag i situationen. Tillsammans med Pargas stads näringslivschef Tomas Eklund, Egentliga Finlands Företagare och andra inblandade kontaktade de NTM-centralen och satt igång en diskussion om ärendet. I början av maj kom beskedet att NTM-centralen trots allt kommer att bevilja skyltar även till företagare i området.

Väståbolands företagare och Pargas stad, tillsammans med några andra intressenter, har genom gott samarbete kunnat uppnå en förändring i förtursfrågan, säger Sundström. Enligt Eklund är grundproblemet i området att trafikmängderna är så stora, att det behövs en fast vägförbindelse. Detta är dock inte aktuellt inom den närmaste framtiden, enligt NTM-centralen (ÅU 7.5.2014). NTM-centralen ville vara så neutral och rättvis som möjligt, men vi tycker att de som verkar i skärgården behöver få förtur för att kunna driva sina företag. Nu har vi funnit en bra kompromiss och lösning tills vidare, säger Eklund.


MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Från Karleby-Jakobstad flygfält ut i världen! tExt NINA NIEMI bild EMILIA pySTyNEN

F

lygrutten är oerhört viktig för våra exportföretag i landskapet, konstaterar Mervi Järkkälä, vd för Mellersta Österbottens Företagare. – Men för att flygfältet kan fortsätta sin verksamhet och betjäna företagare och andra passagerare, behövs kontinuerlig och aktiv inverkan, på både våra beslutsfattare och flygbolagen, tillägger Järkkälä. Flera företag har köpt seriebiljetter redan långt i för-

väg, för att få sina arbetare snabbare ut i världen. Tidtabellen och priset inverkar störst på konkurrenskraften, jämfört med andra resealternativ. År 2013 hade Karleby-Jakobstad totalt ca. 69.000 passagerare och man har förväntningar att antalet stiger i år till 85.000–90.000. I år har man dessutom flugit flera charterflyg ut till Europa och trenden är växande. Under dagen har man flera avgångar med Flybe till Helsingfors och med

Nextjet till Stockholm. Genom att Flybe har samarbetsavtal med Finnair och Nexjet med SAS, gör det smidigare för passagerarna att fortsätta vidare från huvudstäderna uti i världen. Också nya flygbolag som t.ex. Scandjet, med direktflyg till Kroatien, har sökt sig till fältet och i höst börjar researrangören Nazar med charterresor med direktflyg till Antalya, Turkiet.

M-Ö:s Företagares kontor håller sommarstängt 30.6 – 3.8.2014. Under denna tid är kreditupplysningstjänsten ur bruk. Företagarna i Finland betjänar Er under sommaren på numret 09 229 221 www.yrittajat.fi

Vi önskar företagare och samarbetspartner en trevlig sommar!

16 16

FÖRETAGARNAS FM-GOLF 15 – 16.8.2014 I KALAJOKI Alla FiF:s medlemsföretagare är välkomna! Mera info på www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa


17

Ledningsgruppen (från vänster) Tuula Anttiroiko, Tapio Uusitalo, Juha Enlund, vd Mervi Järkkälä samt ny ordförande Kimmo Hanhisalo.

Kimmo Hanhisalo leder företagarna i Mellersta Österbotten text nina niemi BILD jorma uusitalo

M

ellersta Österbottens Företagares årsmöte 17.5.2014 valde enhälligt företagaren, vicehäradshövdingen Kimmo Hanhisalo (f. 1952), från Karleby, till regionorganisationens nya ordförande. Hanhisalo representerar MÖF bl.a. i Företagarna i Finlands arbetsmarknadsutskott

och i flera olika arbetsgrupper i regionen. Dessutom har han fungerat som regionorganisationens viceordförande under åren 1993–1995 samt 2013–2014. Hanhisalo, som är tvåspråkig, har redan länge fungerat som en av de regionala rådgivarna, med specialisering på företagsjuridik

och arbetsförhållanden. För den avstående ordföranden Tapio Uusitalo (Nivala), blev mandatperioden som ordförande full, men han valdes enhälligt till viceordförande tillsammans med Tuula Anttiroiko (Kalajoki) och Juha Enlund (Kaustby).

Lokalföreningarnas kontaktuppgifter 2014 Jakobstadnejdens Företagare ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari

Karleby Företagare ordförande Marika Hollström Yrityspalvelu Hollström Ab tel. 040 301 1358 marika.hollstrom@hollstrom.fi www.kokkolanyrittajat.fi

Kronoby Företagare ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org

PEDERSÖRE Företagare ordförande Birgitta Kaipio Tililaskenta Ab tel. 040 571 9412 tililaskenta@multi.fi

Mellersta Österbottens Företagare Ristrandsgatan 1, 67100 Karleby, tel. 06 831 5292 www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa


Huvudstadsregionens Företagare

Espoon Tilaustaxit Oy – det viktigaste är kunden Text Marianne Sundblad bilder Teija Elf

O

la Elf grundade ett eget taxiföretag år 1982 – för 32 år sedan med en personbil. Nu har företaget fyra invataxibilar, tre invabussar och en personbil i trafik och 14 anställda. En stor del av kunderna är skolbarn och handikappade, vilket ställer speciella krav på verksamheten och personalen.

Från ensamföretagare till arbetsgivare Ola är en infödd Esbobo. Hans nuvarande bilhall, kontor och hem ligger i Gammelgård i Esbo i en idyllisk miljö, bara en stenkast från hans barndomshem. Innan Ola grundade det egna företaget hade han kört taxi i sju år för sin bror. De 3 – 4 första åren jobbade han ensam med några ersättare, men när verksamheten utvidgades, började antalet anställda öka. Nu sysselsätter företaget Ola, hans fru, som tar hand om bl.a. beställningarna, och drygt tio taxichaufförer.

Skolskjutsar och handikappade kunder Under dessa drygt trettio år har Espoon Tilaustaxit mer och mer överfört sin verksamhet från småbilar och

18

sedvanlig taxiverksamhet till inva- och skoltransporter samt invabussar. För närvarande finns bara en bil ”på stolpen”. Jag frågar Ole om företaget har deltagit i anbudsförfaranden, men såsom de flesta småföretagarna har Ola under åren upplevt att det inte lönar sig. Anbudsförfaranden avgörs oftast huvudsakligen på basis av priset, och kvalitet har mindre betydelse. Och i Olas nisch är det kvaliteten som avgör. När kunderna är skolbarn och handikappade, kan man inte låta dem stå och vänta på en transport som kanske aldrig kommer. Och att kombinera kvalitet och låga priser är en ekvation som inte fungerar.

Höga krav på personalen Att köra taxi är kanske ett alternativ för många, men att betjäna handikappade kunder kräver av chaufförerna en annan attityd. Enligt Ola är det cirka 30 procent av de chaufförer som provar på att göra handikappsskjutsar som vill fortsätta med det. Men för dem som blir kvar får arbetet ett helt nytt innehåll. Espoon Tilaustaxit


19

har flera kunder som det har betjänat i över 20 års tid, och under åren har det uppstått verkliga vänskapsförhållanden mellan chaufförerna och kunderna. Ole säger att det är ett mycket givande arbete att jobba med handikappade kunder. Det finns inte två likadana arbetsdagar.

Hård konkurrens i dåliga tider – men arbetet ger glädje Förutom skol- och handikappsskjutsar betjänar företaget även firmor, föreningar, skolor m.m. med sina tre bussar. Men även i den här sektorn syns långkonjunkturen. Företaget får nog regelbundet förfrågningar och lämnar in anbud, men konkurrensen är hård, och oftast är det enbart priset som avgör. De senaste åren har överlag varit svåra för taxiföretag. Utgifterna har stigit och lönsamheten har fallit. Också myndigheterna ställer hela tider större krav på taxiföretag och chaufförernas utbildning. Trots detta finner Ola glädje i sitt arbete. När Espoon Tilaustaxit fyllde 30 år, arrangerade det en fest för sina handikappade kunder, som stod för programmet. På företagets webbsajt berättas följande om festen: ”Vi vill tacka alla de underbara människor som var med. Ni gjorde ett oförglömligt 30-årskalas för oss.” Detta kanske bättre än någonting sammanfattar Oles och hans företags attityd till arbetet. Det är kunden som är den viktigaste.

Ola Elf hjälper kunder till bilen.

Det finns inte två likadana arbetsdagar.


helsingfors företagare

Ronnie Åhman - min hobby blev mitt företag Text Pia Pakarinen BILDer Jaana Tihtonen

R

onnie Åhman har varit företagare för ett år. – Jag arbetade tidigare som anställd inom båtbranschen, säger Ronnie Åhman. – Cykling har alltid varit min hobby vilket ledde till att min företagsidé växte fram. Resultatet blev Velomix, som importerar två olika cykelmärken, lådcykeln Douze Cycles från Frankrike samt den stiliga stadscykel Paper Bicycle från Skottland, som du kan designa själv. Cyklarna är orginella – de sticker ut ur mängden. Lådcyklar, transportcyklar – cykeln som du kan transporetera det mesta, ett fordon som man kan cykla med året runt. Lådcykel är trenden i Europa, speciellt i Danmark och Holland, och också i Asien. Lådcykeln och cykling överlag, har mer och mer blivit ett alternativt transportmedel även i hela Finland. Cykelförbindelserna förbättras hela tiden i takt med cyklingens popularitet. I huvudstadregionen finns redan ett fint cykelvägnät som också är omskött under vintern. Cykeln är ett verkligt alternativ till bilen, ett av de snabbaste och smidigaste sätten att röra sig i stan, åka till butiken eller ta barnen till dagis. Med cykeln kommer du nära. Det som ännu saknas är trygga förvaringsplatser. – Det skulle behövas trygga förvaringsutrymmen för cyklarna, typ parkeringshus som finns bland annat i Malmö, konstaterar Ronnie Åhman. – Det är väldigt många som pendlar med tåg. För pendlarna kunde det finnas cykelgarage eller förvaringsbås, där cyklarna lyts upp stående med hjälp av en hävstång. Lyfts cykeln upp på höjden frigörs markutrymme. Dessa garage är vanliga i Sverige och motsvarande finns i Tyskland invid t.ex tågstationerna. På samma sätt som bilister vill välja bilens färg och utrustning, vill också cyklister designa sina egna cyklar.

20

– Jag vill erbjuda ett alternativ till det som finns på marknaden, säger Ronnie Åhman. Jag är den enda i Norden som säljer de här märkena. Nätbutiken är öppen dygnet runt. Hemsidorna har besökts av 38 länder. – Det är lätt och smidigt att handla på nätet då du kan besöka butiken då det passar dig bäst. Det skiljer sig rätt lite från en traditionell butiken då du har samma möjlighet att provköra bara vi kommer överens om en tid. Leveransen sker antingen per post och då måste kunden göra den enkla monteringen själv. Kunden får naturligtvis avhämta cykeln själv. I huvudstadsregionen levererar jag cykeln själv. Velomix marknadsföringen sker i de sociala medierna samt google annonsering. Kundkretsen består av både företag och privat personer. – Företagandet har kommit via modersmjölken. Mina föräldrar har varit företagare, så jag visste vad det är fråga om och hade realistiska förväntningar, säger Ronnie Åhman. – Man behöver tålamod, envishet och fötterna på jorden. Det är både positivt och negativt att vara sin egen herre. Ronnie Åhman saknar arbetsgemenskap att utbyta tankar och idéer med. Å andra sidan är det fint att få besluta själv. I något skede skulle Ronnie Åhman gärna expandera och ha flera cykelmärken i sortimentet. – Nu har jag planterat ett frö, och vill gärna att det skall växa till en vacker blomma, säger Ronnie Åhman.

Man behöver tålamod, envishet och fötterna på jorden.


21


företagarna i södra österbotten

Med säkerhet och g

Text och bilder Sara Bondegård, Studio-Sara

I början av 1940 talet tog Daniels farfar, Birger Hellman, körkort i Björneborg. Efter flera års körande av varor med lastbil aktualiserades persontrafiken och taxiskjutsarna tog fart. År 1964 började även farmor, Raili Hellman, köra taxi. Då inleddes egentligen skolskjuts transport eran för familjebolaget Hellmans del.

22

Yrkeschaufförer i flera generationer Jag träffar Jori och Daniel Hellman över en kaffekopp mittemellan två körningar. Sedan 2012 är det de två, far och son, som driver bussbolaget Hellman Transport Ab tillsammans. Till deras hörnpelare hör skolskjutsar i Kristinestad samt beställningstrafik enligt kundernas önskemål. – Jag började köra egen taxi på 1980 talet och då föräldrarna slutade sin verksamhet i mitten av nittiotalet och jag tog över även den, säger Jori Hellman.


23

h glädje i fokus Med flera verksamhetsområden märkte Hellman att tidsbristen blev påtagligare. 1997 tog han busskortet och skaffade tillstånd för busstrafik. Sedan dess har taxi verksamheten upphört och nu är det busstrafik som gäller. – Med taxi var det snabba ryck som gällde, säger Jori. Nu med buss så är det lugnare eftersom man bokar på förhand. Daniel, taxichauffören i tredje generationen, kom in år 2012. I det här skedet bytte man bolagsform och var ense om att man skulle ha företaget jämnt föredelat mellan varandra, 50–50. Bådas röst är lika mycket värd inom företaget, det anser de båda att är väldigt viktigt för dem. Som ny företagare har Daniel många järn i elden. Han verkar trivas i sin nya roll och ser många möjligheter för framtiden. Ibland tycker Jori att han måste bromsa lite. – Det är väl där som skillnaden mellan ny och gammal företagares syn på saker och ting kommer in i bilden. Unga företagaren ser mest möjligheter och den äldre är kanske lite för försiktig, funderar Jori och skrattar till.

Hård konkurrans inom näringen Skolskjutsarna är det största benet företaget står på. Varje vardag så rullar bilarna på i Kristinestads kommun med barnen till och från skolan. – Ibland blir det lite pusslande med bilarna om skolorna ändrar i sina scheman, säger Jori med ett skratt. ”Då tycks bilarna alltid vara på fel ställe. Men det brukar nog lösa sig bara man får fundera en stund. ” Åldersstrukturen på deras kunder varierar ganska rejält. Och det är nog den variationen som gör yrket så intressant funderar de båda. Punktighet, säkerhet och glädje värdesätts i deras arbete och har kommit att bli företagets filosofi. De anställda är antingen tvåspråkiga eller så kan man bägge språken. Det har varit en annan viktig sak för företagarna. Idag har man 5 bilar i rullning, med ett passagerarantal på 13 – 34 personer. Sedan har man ytterligare en bil på entreprenör. Man är 3 heltidsanställda och två inhoppare vid behov. – Samtliga chaufförer vi har bor i Kristinestads kommun, samt våra skatteintäkter tillfaller Kristinestads stad, påpekar Jori.

– Man önskar ju att kunderna förstår hur viktigt det är att understöda bolag som verkar i nejden, speciellt då konkurrensen häromkring är väldigt stor, inflikar Daniel. Inom området här i Syd Österbotten finns det många busstransport bolag och konkurrensen kan tidvis vara hård. För att hålla sig konkurrenskraftiga går företagarduon nu i tankar på att eventuellt göra en ny investering, buss med flera sittplatser. Eller rättare sagt så finns dessa tankar med byte/köp av bussar jämt och ständigt.

Paketresor Som ett litet företag så har man allt på sina egna axlar. Man gör det mesta själv. Marknadsföringen, det administrativa, körningar, lättare service av bilar, offereringar m.m. Tiden vill ofta bli knapp och med många års erfarenhet vet Jori att det är viktigt att ta hand om sig själv för att orka. Vilket kanske inte Daniel ännu hunnit erfara på samma vis. – Man vill så mycket men hinner kanske inte med allting. Det är också viktigt att ta in en annan chaufför och själv ta ledigt ibland för att ladda batterierna, påpekar Jori. Förutom alla körningar, hemsides uppdaterinagr och allt det andra som hör till, så håller Daniel på med företagets andra ben; resepaketeringar. – På kunders önskemål och enligt egna idéer lägger jag ihop resor runtom i landet. Senast var de till Himos och nu i sommar kommer en Tallinnresa för 3 dagar och 2 nätter”, berättar Daniel. ”Däremellan finns ju även inbokade resor som företags-, förenings- och privatkunder önskar. Den här delen kan förutom resor inom landet, även börja omfatta resor till bl.a. Sverige, allt beroende på kundernas önskemål. Möjligheter och vilja finns. På frågan om hur man ser på framtiden så är de nog överens om att de båda två tror på den och arbetar för den.

Punktighet, säkerhet och glädje värdesätts i deras arbete och har kommit att bli företagets filosofi.


Anmäl dig nu! De förmånligare priserna för tidig anmälan i kraft ända till den 30.6. www.yrittajapaivat.fi

I samarbete med:


Allmänt bostadsbidrag

Upphovsrättigheter och anställningsförhållande

Rambudgetens skattebeslut

3/2014

När får en arbetstagare hålla semester? Ett registrerat varumärke stöder affärsverksamheten Ledig dag för företagare i affärscentrum


BERÄTTA FÖR DIN FÖRETAGARKOMPIS

OM VÅRA RÅDGIVNINGSTJÄNSTER

OCH VINN EN MERCEDES-BENZ! Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland till en företagarkompis. I och med medlemskapet får företagaren över 100 expertersom ger råd och vägledning i företagsverksamheten. När din rekommendation leder till medlemskap får du fritt välja en facktidskrift för 3 månader. Dessutom deltar du i utlottningen av en Mercedes-Benz i A-serien! Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland på adressen yrittajat.fi/suosittele. Ju mera du rekommenderar, desto större möjligheter har du att vinna.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!


FÖRETAGARINFO 3/2014 SKATT OCH FINANS Rambudgetens viktigaste skattebeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Anmälningsskyldighet i byggbranschen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

ARBETSGIVARENS ABC Villkoren för alterneringsledigheten stramas åt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

FÖRETAGENS ABC Den juridiska rådgivaren svarar: semesterns tidpunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Yrkesutbildning på arbetsplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Ett registrerat varumärke stöder affärsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Reformer i näthandelns konsumentskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ledig dag för företagare i affärscentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 CE-märkningen ska vara i skick, annars får byggprodukter inte säljas . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

FÖRETAGAREN SOM PERSON Allmänt bostadsbidrag påverkas av hela familjens inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

LOKAL PÅVERKAN Välfärdstjänsternas framtid avgörs nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Näringspolitikens mätare uppmuntrar till samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

• Julia Ahlfors, juridisk rådgivare

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE)

• Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

• Harri Hellstén, juridisk ombudsman

• Riikka Koskenranta, journalist • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Laura Kurki, skattesakkunnig • Veli-Matti Lamppu, direktör

4 1 20 UTGIVNINDATUM

1 . . . . . . . . . . . 29.1. 2 . . . . . . . . . . . 26.3.

• Anna Lundén, direktör • Janne Makkula, chef för lagstiftnings- ärenden, vicehäradshövding

3 . . . . . . . . . . . 19.5.

• Atte Rytkönen, juridisk ombudsman

4 . . . . . . . . . . . 27.8.

• Saija Sampio, juridisk rådgivare • Jorma Hanski, chef för varumärkes- och mönsterregistret, Patent och registerstyrelsen

5 . . . . . . . . . . 22.10. 6 . . . . . . . . . . . 17.12.


SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Anna Lundén direktör t. 09 2292 2937 anna.lunden@yrittajat.fi

Rambudgetens viktigaste skattebeslut Regeringen har fattat beslut om ramarna för statsfinanserna för åren 2015–2018. Det blir många skatteåtstramningar, och skatteavdrag minskas. Det var viktigt att mervärdesskattesatserna inte höjdes. De slutliga detaljerna blir klara vid budgetberedningen i augusti-september, och de slutliga regeringspropositionerna ges på hösten.

Skattehöjningar Inkomstbeskattning Inkomstnivå- och inflationsjusteringar genomförs inte år 2015. Inkomstskatteskalans gräns för högsta inkomstklassen sänks till 90 000 euro. Beskattningen av låginkomsttagare lättas emellertid genom att höja grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Självriskandelen för arbetsresekostnader höjs till 750 euro. Också under ramperioden 2015–2018 minskas rätten till ränteavdrag med 5 procentenheter årligen så att endast 50 procent av räntorna är avdragsgilla år 2018.

Beskattning av kapitalinkomster Beskattningen av kapitalinkomster

stramas åt genom att sänka den högre skattesatsens inkomstgräns till 30 000 euro och höja den högre satsen från 32 procent till 33 procent. Eftersom företagarinkomster delvis beskattas enligt kapitalskattesatsen, inverkar förändringen också på beskattningen av företagarinkomster.

Arvs- och gåvobeskattning Arvs- och gåvobeskattningen stramas åt genom att höja skalornas alla marginalskatteprocenter med en procentenhet. Förändringen påverkar även generationsväxlingar i SME-företag.

Energibeskattning Energibeskattningen stramas åt med 120 miljoner euro genom att höja skatten i den allmänna elskatteklassen I.

Beskattning av trafiken Skatten på trafikbränslen höjs med 42 miljoner euro. Fordonsskatten på person- och paketbilar ökar dessutom med 150 miljoner euro och man upphör med taxibilarnas bilskattsavdrag med undantag av specialutrustade bilar. Förändringarna påverkar logistikkostnaderna i allmännhet samt yrkestrafiken med person- och paketbilar.

Inbesparingar De viktigaste nedskärningarna

YTTERLIGARE INFORMATION Ekonomisten Petri Malinen, tfn 050 434 5952, petri.malinen@yrittajat.fi Skatteexperten Laura Kurki, tfn 050 5677678, laura.kurki@yrittajat.fi Direktör Anna Lundén, tfn 050 544 3928, anna.lunden@yrittajat.fi

4

Därtill stramas beskattningen av uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen åt med 90 miljoner euro. Höjningen av energiskatterna inverkar på SME som inte är berättigade till återbäring av energiskatt.

Företagarinfo 3/2014

Det görs nedskärningar i barnbidrag, grundutbildningens statsbidrag, utgifterna för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd.Också utgifter som beror på sjukförsäkringslagen och läkemedelsersättningar samt biståndsutgifter skärs ner.


SKATT OCH FINANS Foto Pixhill

Företagarna i Finland Laura Kurki skattesakkunnig t. 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Anmälningsskyldighet i byggbranschen

Nedskärningar av stöd till investerings- och utvecklingsprojekt Befogenheten att stöda SME-företags investerings- och utvecklingsprojekt med anslag sänks med 17 miljoner euro. Anslagsbefogenheten för den nationella andelen som hör ihop med olika EUprogram sänks med 50 miljoner euro. Till följd av dessa minskar de stöd som syftar till att stärka SME-företags konkurrenskraft. I trafikledsfinansieringen sparas också 100 miljoner euro.

Stöd som syftar till att stärka SME-företags konkurrenskraft minskar.

Indexhöjningar ArPL- och FPL-bundna indexhöjningar verkställs år 2015 i huvudsak enligt 0,4 procent. Universitetens och yrkeshögskolornas indexhöjning verkställs halverad.

De nya anmälningsskyldigheterna i byggbranschen träder i kraft 1.7.2014 Företag och självständiga näringsidkare som beställer byggarbete måste från och med 1.7.2014 varje månad meddela byggplatsspecifika uppgifter om byggentreprenader och de personer som arbetar på byggplatsen. Också hushåll är anmälningsskyldiga som byggherrar, om byggandet förutsätter bygglov. Det nya förfarandet är en del av bekämpningen av den gråa ekonomin. Det finns skäl att utnyttja möjligheten att delta i Skatteförvaltningens kundmöten om ämnet. Mötenas tidpunkter och presentationsmaterial finns här: www.vero.fi > Skatteförvaltningen > Meddelanden > Företags- och samfundskunder > Välkommen till skatteinfo om de nya skyldigheterna vid byggande (14.3.)

YTTERLIGARE INFORMATION

Engångsprojekt som stöd för tillväxten

www.vero.fi > > Detaljerade skatteanvisningar > Näringsbeskattning > Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande (3.7.2013)

Finnveras och Tekes verksamhetsmöjligheter förbättras och ytterligare resurser riktas till främjandet av exporten. Tillväxtpaketet är positivt, även om dess detaljer framgår först senare. Åtgärderna är emellertid punktmässiga och engångsföreteelser, varför deras betydelse för tillväxten kan bli ringa.

www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Vanliga frågor > Byggbranschens skyldighet att lämna uppgifter – frågor och svar

Företagarinfo Yrittäjäinfo 3/2014 3/2014

5


synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare. I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn Mpsatljä n e l s D ä j e i ysM UU n


Ut!!

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Atte Rytkönen juridisk ombudsman t. 09 2292 2871 atte.rytkonen@yrittajat.fi

Villkoren för alterneringsledigheten stramas åt Regeringens proposition stramar åt alterneringsledighetens villkor. I fortsättningen kan man gå på alterneringsledighet efter en arbetshistoria på 16 år och det är inte längre möjligt att gå direkt i pension efter den. Också kraven för vikarien under alterneringsledigheten skärps.

Övre åldersgräns för en person som går på alterneringsledighet För den alterneringslediga ställs i fortsättningen en övre åldersgräns som motsvarar arbetstagarens nedre åldersgräns för åldersdomspension enligt pensionslagen minskat med tre år. När ändringarna trätt i kraft är åldersgränsen 60 år. Övre åldergränsen gäller inte personer som är födda före år 1957. Syftet med ändringen är att hindra att arbetstagarna går i pension direkt från alterneringsledigheten.

Kriterierna för alterneringsvikarien skärps Enligt gällande lag skall alterneringsledighetsvikarien vara en sådan arbetslös arbetssökande som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Största delen av alterneringsvikarierna har enligt undersökningar varit så kallade endagsarbetslösa. I fortsättningen måste den som anställs som alterneringsledighetsvikarie ha varit arbetslös kontinuerligt eller i delar minst 90 kalenderdagar före arbets-

förhållandet. Längden på arbetslösheten räknas för de 14 månader som föregått början av alterneringsledigheten. Villkoret för arbetslöshet gäller ändå inte arbetslösa arbetstagare under 30 år som avlagt yrkes- eller högskoleexamen för högst ett år sedan. En dags arbetslöshet räcker i fortsättningen också om vikarien är under 25 år eller över 55 år gammal när alterneringsledigheten börjar. Lagändringarna gäller inte en vikarie eller en arbetstagare som går på alterneringsledighet, om arbetstagaren har ingått ett avtal om alterneringsledighet före lagändringarna trätt i kraft och påbörjar ett ledigt år före slutet av år 2014.

rioder som överenskommits i alterneringsavtalet kan inte längre ändras efter att den första perioden har börjat. Enligt de ändringar som nu föreslagits skulle det i fortsättningen vara möjligt att ändra tidpunkten för arbetstagarens alterneringsledighetsperiod, om man kommer överens om den nya tidpunkten innan perioden börjar. Varje periods minimilängd skulle vara 100 kalenderdagar. Ändringen av periodens tidpunkt skulle inte behöva motiveras, utan ändringen av perioden baserar sig på ett avtal mellan alterneraren och arbetsgivaren. Man kan inte heller i fortsättningen ändra perioderna ensidigt.

Flera möjligheter att komma överens om alterneringsperioderna

Träder i kraft i höst

I fortsättningen skulle en alterneringsledighet ha en minst 100 kalenderdagar lång oavbruten del och vara sammanlagt högst 360 kalenderdagar lång. Enligt gällande lag skall man komma överens om periodiseringen av alterneringsledigheten i alterneringsavtalet före ledighetens början. Tidpunkten för de alterneringspe-

Regeringen gav propositionen om ändringar av alterneringsledigheten till riksdagen 10.4.2014. Förslaget hör ihop med regeringens strukturpolitiska program som syftar till att stärka ekonomins tillväxtförutsättningar och överbrygga den offentliga sektorns hållbarhetsgap. Förändringarna skall träda i kraft 1.9.2014.

För alterneringsledighet krävs i fortsättningen en arbetshistoria på 16 år.

Företagarinfo 3/2014

7


FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Saija Sampio juridisk rådgivare t. 09 229 221 saija.sampio@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: semesterns tidpunkt FRÅGA: När får en arbetstagare hålla semester?

8

SVAR: I princip är det arbetsgivaren som bestämmer tidpunkten för semestern, men stadgandena i semesterlagen begränsar arbetsgivarens bestämmanderätt. Semestern måste förläggas på semesterperioden, d.v.s. mellan den 2 maj och 30 september, medan vintersemestern skall hållas före början på nästa semesterperiod. Med ett gemensamt avtal kan arbetsgivaren och arbetstagaren också förlänga den tidsperiod på vilken semestern kan förläggas. Sådana avtal är det alltid bäst att ingå skriftligt. Även om arbetsgivaren har rätt att bestämma semesterns tidpunkt, måste man höra arbetstagaren innan semestern bestäms. Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagarna om de allmänna principerna för semester på arbetsplatsen och ge arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt om semesterns tidpunkt. Arbetsgivaren skall i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och behandla arbetstagarna jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms. Arbetsgivaren skall meddela arbetstagaren semesterns tidpunkt i god tid, en månad före semesterns början. Om detta inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare, dock senast två veckor före semesterns början.

lördagar räknas som normala vardagar, om de inte är till exempel kyrkliga högtidsdagar. Semesterlagens syfte är att garantera en oavbruten längre ledighet från arbetet, varför utgångspunkten är att sommar- och vintersemestern skall vara oavbrutna. Ett undantag utgör en situation,där det för att undvika driftsstopp är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 12 vardagar delas upp och hålls i en eller flera delar. Sommarsemestern kan alltså delas i flera delar bara om arbetstagaren har tjänat in mera än 12 semesterdagar. Också då måste arbetstagaren ha en sommarsemesterperiod på minst 12 dagar. Om det i säsongbetonat arbete orsakas betydande svårigheter för arbetsgivarens verksamhet av att semester ges under semesterperioden, kan sommarsemestern ges utanför semesterperioden under samma kalenderår. Med säsongbetonat arbete avses arbete, som enbart utförs under en viss tid av året eller som utförs betydligt mera under någon tid på året än under andra årstider. Svårigheterna måste vara väsentliga också i verkligheten. Till exempel en produktionstopp under sommarperioden berättigar inte nödvändigtvis till att ge semester utanför semesterperioden, om produktionen kan hållas igång med företagets interna arrangemang.

Utgångspunkten är att semestern är oavbruten

Man kan avtala om semesterns tidpunkt

Av semestern skall 24 vardagar ges under semesterperioden. Återstoden av semestern skall ges senast före ingången av följande semesterperiod. Också

Enligt semesterlagen ges arbetstagaren semester vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren på det

Företagarinfo 3/2014


FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Veli-Matti Lamppu direktör t. 09 2292 2868 veli-matti.lamppu@yrittajat.fi

Kontrollera också kollektivavtalens stadganden om semestern.

sätt som avses i lagen avtalar om hur semestern tas ut. Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar, till exempel under följande semesterperiod. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång. Till exempel om semesterperioden är 2.5–30.9.2014, kan man komma överens om att ha semester 2.1.2014–30.4.2015. Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut senare som sparad ledighet. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte detta medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall senast när att arbetsgivaren hör arbetstagarna i fråga om tidpunkten för semestern förhandla om sparandet av semester och om hur många semesterdagar som skall sparas. På arbetstagarens initiativ kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att den del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut

i form av förkortad arbetstid till exempel så att en veckas heltidsarbete utförs inom två veckor genom att halvera den dagliga arbetstiden. Ett sådant avtal skall ingås skriftligen.

Om arbetsförhållandet upphör Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan arbetstagaren har rätt att ta ut semester, kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att den semester som intjänats före anställningsförhållandets slut tas ut under anställningsförhållandet. Arbetsgivaren kan dock inte ensidigt bestämma om semestern i strid mot 20 § i semesterlagen. Utan arbetstagarens samtycke får semestern inte heller bestämmas att infalla under moderskaps- eller faderskapsledighet, men den kan ges under föräldraledighet. Om semestern på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet inte kan ges vid en normal tidpunkt, kan den ges inom sex månader efter att ledigheten upphört. I vissa kollektivavtal finns det avvikande bestämmelser om semestern, varför det finns skäl att kontrollera semesterbestämmelserna också i det egna kollektivavtalet före semestern.

Yrkesutbildning på arbetsplatsen Företagare är intresserade av att ta ungdomar till en utbildning som är inriktad på utbildning på arbetsplatsen. På detta sätt vill företagare säkerställa tillgången på arbetskraft också i framtiden. Därtill vill de också hjälpa ungdomar att få ett yrke. Sastamala utbildningssamkommun har fått statsunderstöd för att utveckla upplärning på arbetsplatsen. Företagarna i Finland marknadsför projektet till företagare som utbildning på arbetsplatsen. Projektet koordineras av Sastamala utbildningssamkommun. Följande anordnare av utbildning är med i projektet: Keuda, Edupoli, Luksia, Stadin ammattiopisto, JAO, Sataedu, Winnova, IJKK, VSKY, Hyria, VAO, Faktia, Lappia, Turun ammatti-instituutti ja aikuiskoulutus samt Yrkesakademin i Österbotten. Företagarna i Finland har ett starkt samarbete med projektet. I projektet deltar förutom Företagarna i Finland även Företagarna i Finlands lokalföreningar i utbildningsanordnarnas verksamhetsområde (Helsingin Yrittäjät, Uudenmaan Yrittäjät, Hämeen Yrittäjät, Pirkanmaan Yrittäjät, Varsinais-Suomen Yrittäjät, Satakunnan Yrittäjät, Keski-Suomen Yrittäjät, Lapin Yrittäjät och Rannikko-Pohjanmaan Yrittäjät).

!

Företagare,

YTTERLIGARE INFORMATION www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/vuosiloma (på finska) www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/tyoehtosopimukset (på finska) www.finlex.fi > Semesterlag 162/2005

Företagarinfo 3/2014

om du är intresserad att ta en ungdom till ditt företag där han eller hon kan förvärva sig yrkesfärdigheter i första hand genom inlärning på arbetsplatsen, hitta du uppgifterna för utbildningsanordnarens kontaktperson på www.yrittajat.fi/tyossaoppien.

9


FÖRETAGENS ABC

Patent och registerstyrelsen Jorma Hanski chef för varumärkes- och mönsterregistret t. 02 9509 5444 jorma.hanski@prh.fi

Ett registrerat varumärke stöder affärsverksamheten Har ditt företag skyddat sin produkt med ett varumärke? Ett av Patent- och Register styrelsen (PRH) beviljat registrerat varumärke ger ensamrätt till att använda märket i produktförsäljning och marknadsföring i Finland.

Ett varumärke är en s.k. immateriell rättighet och kan ha ett betydande finansiellt värde. Det är möjligt att sälja varumärket till en intresserad part eller bevilja användningsrättigheter till det. Ett registrerat varumärke medför betydande fördelar i affärsverksamheten. Ett varumärke stöder marknadsföring och försäljning eftersom konsumenterna identifierar produkterna med hjälp av varumärken. Varumärket hjälper till att skilja olika tillverkares produkter från varandra. Det är också lättare att ingripa i missbruk av varumärke om märket är registrerat. Hos patent- och registerstyrelsen söks nästan 4 000 nationella varumärken årligen. I Finlands varumärkesregister finns över 70 000 gällande finska varumärken. Det äldsta i Finland fortfarande gällande varumärket har registrerats år 1898.

Med ett varumärke utmärker du dig Till varumärke duger vilket som helst märke som kan presenteras grafiskt, till exempel ett ord eller en figur eller kombinationen av dem. Som varumärke registreras förutom bokstäver även nummer eller kombinationer av bokstäver och nummer. I registret finns också ljudsignaler och s.k. tredimensionella märken som skyddar varans form. Ett varumärke som godkänns till registret måste kunna avskilja sig, och det måste avvika tillräckligt från andra gil-

10

tiga varumärken. På patent- och registerstyrelsens webbplats finns en databas där man får information om varumärken och deras innehavare. Förutom varor kan ett varumärke även registreras för tjänster. Varumärket söks för en eller flera varu- eller tjänsteklasser. Det finns sammanlagt 45 olika varu- och tjänsteklasser. På patent- och registerstyrelsens webbplats och kundtjänst får man hjälp med att hitta den rätta klassen.

Registrera ditt varumärke Det är lätt att anhängiggöra ansökan om varumärke elektroniskt via patentoch registerstyrelsens webbplats. Ansökningsavgiften är då 215 euro. Från början av år 2014 berättigar ansökningsavgiften till en (1) varu- eller tjänsteklass. För en tilläggsavgift kan märket registreras i flera klasser. För varje klass debiteras en egen avgift. Ifall varumärket godkänns till registret, är märket med ansökningsavgiften giltigt i 10 år från och med ansökningsdagen. Efter detta kan märket hållas i

kraft i princip hur länge som helst genom att betala förnyelseavgiften med 10 års mellanrum. Varumärket kan användas i affärsverksamheten också utan registrering, men i tvister gör registreringen det lättare att bevisa de egna rättigheterna. Ett registrerat varumärke kan förloras, om märket inte har använts under de senaste fem åren.

Användning av varumärke Varumärket måste också användas rätt, så att allmänheten förstår att det är fråga om ett varumärke. Märkesinnehavaren måste övervaka användningen av sitt märke så att det inte förvandlas till en generell benämning av varor eller tjänster och på det viset förlorar sin skiljeförmåga. Ett produktnamn som registrerats som ett varumärke borde inte användas med olika kasusändelser, eftersom man då kan uppfatta det som ett artnamn. I samband med ett registrerat varumärke kan man också använda den internationellt kända ®-symbolen. Det är också möjligt att använda

YTTERLIGARE INFORMATION PRH: www.prh.fi OHIM: https://oami.europa.eu/ohimportal/en

Företagarinfo 3/2014


FÖRETAGENS ABC Foto Pixhill

Företagarna i Finland Julia Ahlfors juridisk rådgivare t. 09 229 221 julia.ahlfors@yrittajat.fi

Det är lättare att ingripa i missbruk av varumärke om märket är registrerat.

Reformer i näthandelns konsumentskydd Reformen av konsumentskyddslagen förändrar praxisen i distans- och hemförsäljning. De viktigaste reformerna gäller näringsidkarnas upplysningsplikter samt konsumentens rätt till avbeställning.

symbolen TM, men denna symbol används ofta också i samband med oregistrerade märken.

Kunden måste underrätta om avbeställningen av köpet

Skydd också i utlandet

Reformerna av avbeställningsrätten innebär att kunden är skyldig att separat underrätta om avbeställningen av köpet. Tidigare har en returnering av varan räckt som meddelande om avbeställning. Reformen utvidgar också kundens rätt att upphäva hem- och distansförsäljningsavtalet också i de fall där man redan har hunnit börja leverera tjänsten. I fortsättningen måste näringsidkaren inom hemoch distansförsäljning erbjuda konsumenten ett avbeställningsformulär.

Om affärsverksamheten bedrivs inte bara i Finland utan även utomlands, finns det skäl att överväga ett mera omfattande skydd för varumärket. Ett varumärkesskydd som omfattar hela EU får man genom att ansöka om ett s.k. gemenskapsvarumärke hos EU:s varumärkesmyndighet OHIM. På OHIM:s webbplats finns information om ansökningsprocessen och ansökningspriserna. Man kan också ansöka om varumärke direkt i alla de länder där man vill registrera varumärket eller ansöka om internationell registrering genom att uppge de länder där man vill att varumärket skall gälla.

Returneringskostnaderna betalas av kunden I fortsättningen måste kunden ansvara för de direkta kostnader som returneringen av varorna medför. Säljaren måste dock klart berätta om denna skyldighet. I näthandeln måste omnämnandet stå på beställningsknappen. Om man inte har berättat för kunden om betalningsskyldigheten för returneringskostnaderna, måste försäljaren ansvara för returneringskostnaderna. Säljaren kan också meddela att säljaren ansvarar själv för returneringskostnaderna. Ändringarna träder i kraft 13.6.2014. Ytterligare information och en modell för avbeställningsformuläret kommer på vår webbplats i början av juni. .

EXEMPEL Varumärket ”Tahko”, som Tahkovuori Oy tagit i bruk i början av 1980-talet, förlorade sin skiljeförmåga, när det utvidgades till att omfatta många olika företagares verksamhet i Tahkovuoriområdet.

Företagarinfo 3/2014

11


FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Janne Makkula chef för lagstiftnings- ärenden, vicehäradshövding t. 09 2292 2951 janne.makkula@yrittajat.fi

Ledig dag för företagare i affärscentrum Lagen om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger (s.k. affärstidslag) bestämmer när en affär eller en frisersalong får hållas öppen. Lagen har ändrats från och med 30.4.2014. Vad är kärnan i föreskriften? En näringsidkare har rätt att hålla sin detaljhandelsbutik eller frisersalong i ett köpcentrum eller en motsvarande koncentration av affärer stängd en valfri veckodag en gång i veckan. Rätten gäller inte en sådan kalendervecka, när handel inte får idkas alla veckodagar. Rätten finns, även om annat stipuleras i hyresavtalet eller till exempel i de anvisningarna som getts av köpcentrumets företagarförening. Ett köpcentrum kan alltså inte åberopa något avtal till den del som avtalet är i konflikt med föreskriften. Företagarna kan dock frivilligt iaktta enhetliga öppethållningstider.

Gäller företag som sysselsätter högst fem personer Föreskriften tillämpas på näringsidkare i vars affärer det regelbundet arbetar sammanlagt högst fem personer företagaren medräknad. Personerna kan arbeta i ett eller flera köpcentrum eller motsvarande. De som arbetar på andra ställen än köpcentrum räknas inte med. Detta gäller till exempel arbetstagarna i s.k. närbutiker. Till personalantalet räknas också regelbundet deltidsarbetande, vid behov inkallad och hyrd personal. Det som är avgörande är ett regelbundet behov av arbetskraft. Vikariaten har ingen inverkan på personantalet. Till exempel en

12

Ett köpcentrum kan inte åberopa något avtal till den del som avtalet är i konflikt med föreskriften.

Företagarinfo 3/2014


FÖRETAGENS ABC

vikarie som är på moderskaps- eller alterneringsledighet förändrar inte affärens personantal. Säsongsarbetare, som julbiträden, beaktas inte i personantalet. Till antalet räknas inte heller sådana näringsidkare som enbart har en avtalsrelation med småföretagaren (till exempel frisörer på hyresstol).

Köpcentrum eller motsvarande koncentration av affärer Fföreskriften tillämpas på näringsidkare vars affär finns i ”ett köpcentrum eller en motsvarande koncentration av affärer”. Koncentrationer av affärer har inte närmare definierats i lagen. Enligt lagens motiveringar är ett köpcentrum typiskt en affärsbyggnad, i vilken affärerna och tjänsterna öppnar sig inåt mot gångar eller en centralskvär. Som andra motsvarande koncentrationer av affärer nämns hypermarketcentrum, köpcentrum, köpmansvaruhus, Retail Park och koncentrationer av specialaffärer.

Vilka slags avtal omfattas av föreskriften?

Foto Pixhill

Företagarinfo 3/2014

Föreskriften gäller alla avtal och motsvarande juridiska förpliktelser om öppettider som binder affärsidkaren, som t.ex. hyresavtal, köpmannaföreningarnas regler och andra avtal. Föreskriften gäller också så kal�-

>>>> 13


FÖRETAGENS ABC

En näringsidkares rätt att hålla sin affär stängd 4 § i lagen om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger: ”En näringsidkare har rätt att hålla sin detaljhandelsbutik eller frisersalong i ett köpcentrum eller en motsvarande koncentration av affärer stängd en valfri veckodag under sådana kalenderveckor då yrkesmässig detaljhandel och frisersalongsverksamhet får idkas alla dagar i veckan. Ett avtalsvillkor och därmed jämförbart arrangemang som strider mot 1 mom. är utan verkan mot näringsidkaren. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på en näringsidkare i vars affärsrörelser enligt 1 mom. regelbundet arbetar sammanlagt högst fem personer.”

>>>>

lade kedjeavtal, om affären finns i ett köpcentrum, även om kedjeavtalet inte skulle ingås med ett köpcentrum eller en motsvarande koncentration av affärer. Med ett kedjeavtal avses ett avtal, med vilket detaljhandlaren kommer överens med den näringsidkare som administrerar kedjan om att agera enligt en viss enhetlig affärsmodell. Föreskriften gäller också näringsidkare som ingår ett avtal om att arbeta i köpcentrumet enbart en kort tid, till exempel under en viss kampanj eller ett visst evenemang.

Måste en näringsidkare hålla sin affär stängd? Syftet med föreskriften är att skydda näringsidkaren. Den begränsar inte rätten att hålla affären öppen sju dagar i veckan, om lagen annars tillåter detta och köpcentrumets avtal gör det möjligt.

Gäller stadgandet också avtal som ingåtts före år 2009? Föreskriften tillämpas på alla avtal – också på avtal och därmed jämförbara arrangemang som ingåtts innan lagen trätt i kraft. Ett avtal och därmed jämförbart arrangemang som ingåtts före denna lags ikraftträdande ska bringas

i överensstämmelse med affärstidslagen före 1.9.2014.

Om det finns bestämmelser om öppettider annanstans än i avtalet? En näringsidkare får inte åläggas att hålla affären öppen alla veckodagar ”med ett avtal eller därmed jämförbart arrangemang”. Föreskriften tillämpas på alla hyresavtal och andra avtal och arrangemang, som till exempel ingås inom ramen för köpcentrums företagarföreningar. Skyddet omfattar också de situationer där hyresavtalet förpliktar hyresgästen att bli medlem i företagarföreningen och därtill förbinda sig att följa de anvisningar som företagarföreningen och fastighetsbolaget utfärdat om gemensamma öppettider. Dessa hyresavtal är lagenliga som sådana, men de arrangemang om öppettider som ingår i dem kan strida mot den nya föreskriften. Om företagarföreningens anvisningar inte är lagenliga, kan näringsidkaren påpeka detta för föreningen eller fastighetsbolaget. Anvisningar eller andra arrangemang som strider mot lagen kan också ignoreras, varvid lösningen på situationen beror på hyresvärdspartens reaktioner.

YTTERLIGARE INFORMATION Mera ingående anvisningar om tillämpandet av lagen om öppettider: www.yrittajat.fi yritystoiminnan_abc_liikeaikalaki (på finska)

14

Företagarinfo 3/2014

Om hyresvärden ber företaget att förbinda sig på förhand till öppethållning t.ex. alla söndagar under året, kan företaget utnyttja de rättigheter som ändringen medför. Företaget kan meddela att det inte kan förbinda sig till öppethållning under alla söndagar som lagen tillåter, utan till exempel under söndagar på vissa månader och möjligtvis andra söndagar beroende på situationen.

Hurdana kunde välfungerande avtalsvillkor vara? Det viktigaste är att man i avtalen och andra arrangemang följer lagen. För att klarlägga avtal är det bra att ta med följande uttalande i avtalsvillkoren: ”En näringsidkare har rätt att hålla sin affär stängd på en dag i veckan. Dagen bestäms av näringsidkaren. Näringsidkaren har dock rätten att alltid hålla affären öppen sju dagar i veckan om han eller hon så vill och om lagen om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger annars gör det möjligt.” Information till organisationerna om hur föreskriften fungerar Företagarna i Finland och Erikoiskaupan Liitto önskar få information om hur föreskriften fungerar i praktiken.


...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag


FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Riikka Koskenranta journalist t. 09 2292 2846 riikka.koskenranta@yrittajat.fi

CE-märkningen ska vara i skick, annars får byggprodukter inte säljas Ca 4 000 företag måste skaffa en CE-märkning för sina produkter. En obligatorisk CE-märkning ersätter nationella produktgodkännanden i till och med 80 procent av byggprodukterna.

ringar och vattenkranar för närvarande inte av CE-märkningen.

Förenklat förfarande Ett förenklat förfarande har beviljats bland annat för fönsterindustrin, om

YTTERLIGARE INFORMATION www.henhelpdesk.fi www.metsta.fi http://sales.sfs.fi Företagarinfo 4/2013

Foto Pixhill

Övergångstiderna för byggprodukter som omfattas av produktgodkännande upphör snart. För bärande stål- och aluminiummonteringar som används i byggen förutsätts CE-märkning från och med den 1 juli. Testning görs av godkända institut, som finns i EU-kommissionens NANDO-informationssystem. CE-märkningstvånget gäller sådana byggprodukter som omfattas av de förenhetligade standarderna. För sådana byggprodukter, för vilka det inte har fastställts en harmoniserad produktstandard på Europanivå eller en europeisk teknisk bedömning, kan ett nationellt godkännandeförfarande användas. Dessa är frivilliga. EU:s byggproduktsförordning som trädde i kraft förra juli gäller bland annat ytterdörrar, betongelement och hållfasthetssorterat sågvirke. Å andra sidan omfattas till exempel betongarme-

16

Företagarinfo 3/2014

företaget sysselsätter under nio personer. Det förenklade förfarandet betyder att ett mikroföretag inte behöver anlita ett anmält organ i testningen. I det förenklade förfarandet kan beräkningarna och testerna utföras till exempel av en yrkeshögskola. Om du vill försäkra dig om produkten omfattas av en enhetlig standard, går det lättast i hEN-helpdesk. Webbplatsen är på finska och där kan man söka efter förenhetligade standarder med produktbeteckningar. Tillämpningsområdena för standarder kan granskas mera ingående gratis på webbplatsen sales.sfs.fi. En del av byggprodukterna kan CEmärkas också via det frivilliga EESförfarandet. Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) övervakar CE-märkningen av de byggprodukter som finns på marknaden.


JUSTUS KRAFTKRAM, Pådrivande talkochef

Företagarna i Finlands digitalbössa hittar du på adressen lipas.uls2017.fi/sy Utmana dina företagarbekanta att skänka.

Välj en summa och skänk den via kontot: FI93 5541 2820 0199 67 Mottagare: Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf, anonym donation med referensnummer 2927. Om du vill att ditt namn publiceras både på Nya Barnsjukhusets och på Företagarna i Finlands webbplats, donera med referensnummer 2985.

När eN företagare kavlar upp ärmarNa, börjar det häNda saker! En företagare om någon vet att ett sjukhus inte byggs av sig själv. Vi inbjuder Företagarna i Finlands 116 000 medlemsföretag att visa sin kraft och delta i byggandet av det nya barnsjukhuset. Ta del av ordförande Mikko Simolinnas personliga erfarenheter på Barnkliniken, www.yrittajat.fi/uusilastensairaala och utmana dina företagarbekanta.

POHA 2020/2013/3385/15.11.2013, Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf

VI BYGGER ETT NYTT BARNSJUKHUS TILLSAMMANS!


med i alla Faser av Företagandet! Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den. Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar. Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande! Som medlem får du experthjälp i frågor som gäller socialskydd,

i Företagarna i Finland står ett nätverk av hundra externa proffs

företagsjuridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och kon-

samt regionala rådgivare som nås genom den egna regionför-

kurrensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse, ut-

eningen till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning var-

bildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom experterna

dagar kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2014! Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

och datatekniktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader.

gångshistorier. Dra nytta av förmånerna. Du får rabatter och

Kom även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

förmåner på bl.a. försäkringsskydd, båtresor, mobilkommu-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mer på www.yrittajat.

nikation, biltvätt, biluthyrning, försäljning och marknadsfö-

fi/medlemsformaner.

ring, inkvarterings- och mötestjänster, elektricitet, postnings-

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi


FÖRETAGAREN SOM PERSON

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman t. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Allmänt bostadsbidrag påverkas av hela familjens inkomster Ett hushåll med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag från FPA för att minska sina boendekostnader. I bostadsbidraget betraktas FöPL-försäkringens arbetsinkomst som företagarens inkomst. Till samma hushåll hör de personer som permanent bor i samma bostad. Till hushållet kan höra en person eller flera personer. Bostadsbidrag beviljas till ett hushåll gemensamt. Bostadsbidraget påverkas av hushållets personantal, bostadens yta, kommun där bostaden är belägen, året för färdigställande eller ombyggnad samt uppvärmningssystemet, summan av hushållsmedlemmarnas bruttomånadsinkomster och egendom. Företagarens bruttomånadsinkomst uppskattas på basis av FöPL- eller LFöPL-försäkringens arbetsinkomst. I praktiken kan man säga att om en en-

samboende företagares FöPL-arbetsinkomst är under 19 000 (i huvudstadsregionen 23 000), kan hon eller han vara berättigad till bostadsbidrag.

Bostadsbidragets belopp Allmänt bostadsbidrag räknas så att bassjälvriskandelen subtraheras från de rimliga boendekostnaderna. Det finns ingen bassjälvrisk, om hushållets inkomster understiger de inkomstgränser som statsrådet har fastställt (705 €/mån; 2014). Bostadsbidraget är högst 80 procent av de rimliga boendekostnaderna. Hushållet betalar själv minst 20 procent av sina boendekostnader.

Ansökan och betalning Man ansöker om bostadsbidrag hos FPA. På FPA:s webbplats finns en räknare med vilken du kan bedöma om din familj har rätt till bostadsbidrag. Bostadsbidraget beviljas i regel för ett år framåt, och retroaktivt högst från ingången av den månad som föregår ansökningsmånaden. Bostadsbidrag beviljas inte för ett par månader. Om det sker förändringar i inkomsten eller andra omständigheter under året, justeras bostadsbidraget. FPA betalar det allmänna bostadsbidraget på månadens första vardag. Foto Pixhill

Företagarens bruttomånadsinkomst uppskattas på basis av FöPL- eller LFöPL-försäkringens arbetsinkomst.

YTTERLIGARE INFORMATION www.kela.fi/web/sv/allmant-bostadsbidrag

Företagarinfo 3/2014

19


LOKAL PÅVERKAN

Företagarna i Finland Susanna Kallama chef för näringslivsärenden t. 09 2292 2943 susanna.kallama @yrittajat.fi

Välfärdstjänsternas framtid avgörs nu Den politiska linjedragningen att koncentrera ordnandet av alla social- och hälsotjänster på fem sote-områden är unik och progressiv åtminstone inom Europa. Den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården måste vara ett lämpligt par för denna – en lag som står sig i tiden och ger möjligheter.

En fungerande sote-modell är en fördel för alla

20

Företagarinfo 3/2014


LOKAL PÅVERKAN Användningen av servicesedeln har ökat med 88 % på ett år.

Kommunernas och samkommunernas inköp av servicesedlar år 2012, miljoner € Hemvårdens servicesedel 11,6

Sammanlagt Beredningen av den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården pågår febrilt. Politiska partier kom i slutet av mars överens om ramarna, men i praktiken blev alla detaljer öppna. Den utmanande uppgiften för den av social- och hälsoministeriet tillsatta arbetsgruppen är att i snabbt tempo bereda ett lagförslag som påverkar hela vårt välfärdssamhälle och alla finländare. Syftet med sote-reformen är att främja finländarnas välfärd och hälsa, garantera jämlika social- och hälsovårdstjänster för alla, säkerställa välfungerande vård- och tjänstekedjor samt säkerställa finansieringen av

Övriga servicesedlar 32,7 Hälsovårdens servicesedel 8,9

Källa: Statistikcentralen, Ekonomi- och verksamhetsstatistik

tjänsterna. Med andra ord: mera av det bättre och för mindre pengar. En möjliggörande lag om ordnandet av social- och hälsovården ger ramen för en sådan reform av produktionen att detta blir möjligt.

Flerproducentmodellen skulle vara en fördel för alla

Den viktigaste uppgiften för lagen om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster är att skilja ordnandet från produktionen.

Serviceboendets servicesedel 26,5

Den viktigaste uppgiften för den nya lagen om ordnandet är att skilja ordnandet från produktionen. Ett sote-område måste vara en stark offentlig ordnare som beställer social- och hälsovårdstjänster av olika producenter – den offentliga sektorn, kommunerna, organisationer och företag av olika storlek. Företagarna i Finland anser att man i beredningen av lagen måste göra utstakningar som lgör det möjligt att finländska SME-företag brett kan delta i produktionen av välfärdstjänster lger kunden rätt att välja tjänsteleverantör lför med sig ett äkta system av kostnads- och kvalitetsjämförelse lställer alla leverantörer av social- och hälsovårdstjänster på samma linje med lika regler och dimensionering. Vi tror att kommunernas och företagarnas perspektiv och alla finländar-

Företagarinfo 3/2014

nas intresse förenas bäst av flerproducentmodellen. Ett sote-område ordnar tjänsterna på ett centraliserat sätt, men kommunerna, olika företag och den tredje sektorn producerar tjänsterna på olika håll i Finland nära kommuninvånarna.

Valfrihet fungerar I flera expertåsikter och -ställningstaganden har valfriheten konstaterats vara den starkaste kraften i reformering av sote-tjänster. I Finland har man experimenterat med valfrihet genom att använda servicesedeln och fått goda resultat. Jyväskylä stad, som har varit föregångare, räknar att kunna spara cirka två miljoner euro om året med servicesedeln. Valfriheten har också ökat livskraften – enlig en grov uppskattning har antalet servicesedelproducenter i tjänsteområdet i Jyväskylä-trakten fördubblats under fem år. Det har uppstått nya företag som har skapat nya arbetsplatser. Servicesedelns användbarhet har också märkts på andra håll i Finland. År 2011 använde kommunerna och samkommunerna 42,4 miljoner euro till köp av servicesedlar. År 2012 var den motsvarande siffran 79,7 miljoner euro. Tillväxten är alltså hisnande 88 procent. Detta är ett klart budskap om att valfriheten är en del av social- och hälsovårdstjänsters lösningar i framtiden. Och med servicesedeln kan den förverkligas här och nu.

21


LOKAL PÅVERKAN Rankinglistan är bara en metod att vända blicken mot näringspolitiken. Näpos kärna är i fördjupandet av dialogen. Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör t. 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Näringspolitikens mätare uppmuntrar till samarbete Resultaten från enkäten Näringspolitikens mätare publicerades i slutet av april. På enkäten svarade 4 356 företagare – mera än någonsin. Resultaten ger en bra helhetsbild av läget i kommunernas näringspolitik. Näpos viktigaste uppgift är att fungera som en öppnare av dialogen mellan kommunen och företagarna.

Företagarnas bedömning var inte särskilt smickrande ur kommunernas perspektiv. Skolvitsordet 6,6 blev medeltalet för näringspolitiken. Kommunspecifikt varierade de allmänna bedömningarna från 5,2 till berömliga 8,7. Förutom helhetsbedömningen bedömde företagarna också framgången och vikten inom olika delområden. Bäst hade man enligt företagarna lyckats inom utbildning och kompetens. Mest att förbättra finns det i kommunernas anskaffningspolitik. I enkätundersökningen som genomförs vartannat år kartlagdes också utvecklingsriktningen för näringspoliti-

kens delområden. Det var kommunernas anskaffningspolitik som gav mest bekymmer för företagarna. Som den mest positiva förändringen sågs det arbete som gjorts för företagarfostran.

En stund i strålkastarljuset, permanent i diskussionen Det skolvitsord som företagarna ger sin kommun är lätt att förmedla som nyhet, och rankinglistan intresserar läsarna. I enkätens resultat finns material till många artiklar. Klart viktigare än skolvitsordet och bedömningen är ändå att näringspoli-

De viktigaste delområdena i kommunens näringspolitik. % av de svarande har nämnt ett delområde. Näringspolitik och resurser

50%

Företagarorientering i kommunens beslutsfattande

77%

Kommunens kommunikation och information

29%

Utbildning och kompetens

25%

Kommunens anskaffningspolitik

50%

Kommuntjänsterna och infrastrukturen

36%

Det regionala utvecklingsbolagets eller motsvarandes

50%

YTTERLIGARE INFORMATION www.yrittajat.fi/elinkeinopolitiikan_mittaristo2014 (på finska)

22

Företagarinfo 3/2014

tiken blivit ett samtalsämne. Rankinglistan är bara en metod att vända blicken mot näringspolitikens tillstånd. Enkätens kärna och viktigaste uppgift är att fungera som ett redskap i dialogen mellan kommunerna och företagarna och fördjupa samarbetet.

Riktlinjer för det kommande arbetet Kommunspecifika resultat visar i vilka frågor man har lyckats bäst i kommunen och i vilka det finns mest att utveckla. Även om antalet svarande i kommunen skulle vara begränsat, ger jämförelsen av den kommunala och nationella rapporten information om på vilka delområden i kommunsamarbetet det lönar sig att satsa. Betydligt viktigare än att analysera det absoluta vitsordet är att tänka på vad avvikelsen från nationens eller det egna områdets medeltal kunde bero på, och framför allt, hur man ska gå vidare. Om kommunen och företagarna vid granskning av resultaten från enkäten Näringspolitikens mätare finner en gemensam vilja att intensifiera samarbetet blir verkningarna garanterat positiva. En lyckad näringspolitik och skapandet av en företagarvänlig verksamhetsmiljö är uthållighetsgrenar. Med hjälp av enkätens resultat kan vi kontrollera, om vi har hållit oss på kartan och i vilken riktning kursen borde ändras.


Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors som motsvarar företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller telefon 09 229 221.



Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.