Företagare 4 2013 by Suomen Yrittäjät

Ledare Hur mår du? | 3

4 / 2013

hälsa & välmående

Företagarnas socialskydd intresserar riksdagen

4/2013

innehåll hälsa & välmående

ledare armi murto | 3

Aktuellt fif | 4 – 7

kolumn Michael Lindholm | 5

Företagarnas socialskydd intresserar riksdagen

12 nylands företagare

18 Huvudstadsregionens Företagare

kust-österbottens företagare

mellersta österbottens företagare

helsingfors företagare

TEMA utkommer material Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 27.1.2014 Bygg & Fastigheter vecka 15 17.3.2014 Trafik & Turism vecka 24 19.5.2014 Industri & Logistik vecka 37 18.8.2014 Handel & Service vecka 45 13.10.2014 Hälsa & Välmående vecka 52 1.12.2014

10 16

egentliga finlands företagare

företagarna i finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

händelsekalender 2013 | 7

södra österbottens företagare

material maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 3740 727

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

chefredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 3200 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryck Wasa Graphics Oy

ombrytning Muotoilutoimisto Into

ledAre

hur mår du? Nuförtiden är det viktigt att vara upptagen och ha en massa att göra. Desto mera vi håller på med så desto mera får vi gjort. Långa arbetsdagar och ännu mera jobb. Ibland undrar man varför det är så. Varför har vi börjat göra på det sättet? Visst, för en företagare betyder det oftast att ju mera man jobbar ju bättre kan det gå för företaget eller att man helt enkelt måste jobba nästan 24/7 för att få en bra kickstart på det nya företaget, men är det alltid det bästa sättet? Ibland känns det att detta 24/7 inte räcker. Vi måste akta att vi inte kör slut oss. Antingen jobbar man och ger sitt allt för att företaget behöver det eller så har man i misstag kommit in i ett stort ekkorhjul som man inte kan hoppa ur. Det viktigaste är då att vi skulle minnas att stanna upp och fundera. Hur mår du? I detta nummer av vår tidning så koncentrerar vi oss på hälsa och välmående. Man kan alltid må bättre och även ha en bättre hälsa. Det finns en hel del företagare som jobbar just med hälsa och välmående. Det finns en stor efterfrågan för sådana tjänster. Den privata sektorn växer och är allt mer framgångsrik. Redaktionen hoppas att tillsammans med detta nummer av Företagare i Finland så tar du en kort stund för att läsa igenom tidningen och sedan funderar på hurudan din egen situation är just nu. Är du i behov av en kartläggning för vad du behöver för att öka eget välmående eller skulle denna bransch vara attraktiv att gå med i? Branschen är en stor helhet, men kanske där finns något just för dig. När jag tänker på stora helheter, så kan jag inte undvika att tänka på Pekka Himanen. Även han har funderat på välmående. Hans undersökning om framtiden diskutera-

des i medierna under hösten väldigt mycket. Denna undersökning har använts som bas för Framtidsrapporten som regeringen utgav i oktober. I detta framsynsarbete och under hela processen funderades bl.a. vilket Finland vi vill leva i 2030. Ja, hurudant är vårt samhälle och den omgivning vi bor i, men även hurudana vi är som bor där. Dessutom framhävar rapporten den kunskap som vi har här i Finland. Välmående är inte bara det att vi går på gymmet alltid då och då. Det är även något mycket mer. I Framtidsrapporten står det att ”Finländarna har en sund livsstil ur både samhällets och miljöns synvinkel. Man främjar människornas hälsa på ett övergripande sätt, både den fysiska och den psykiska hälsan. Beprövade lösningar inom bland annat förebyggande hälsovård, mentalvård och tjänster för den åldrande befolkningen är framgångsrika exportprodukter. De utvecklas i smidigt samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Marknaden för välfärdstjänster och hälsovård växer i snabb takt i de utvecklande länderna, som Finland systematiskt samarbetar med.” Ja, är vi på väg åt det hållet? Kommer vi att bli ett ledande exportland inom tjänster för den åldrande befolkningen? Det står även att 2030 så är ”Finland är en föregångare inom välfärdstjänster för människor. Datatekniken är den viktigaste faktorn i ökningen av produktiviteten. Samhället är rättvist och främjar nationens elasticitet och återhämtning från olika kriser.” Vi vet inte om framtiden ser ut så 2030, men detta kan ju vara målsättningen. Iallafall behöver vi åtgärder för att trygga möjligheterna främja nationens välmående. Företagarna i Finland

Vi kommer att skicka ut en medlemsenkät i början av 2014. Hoppas att så många som möjligt svarar på den.

anser att delar av dessa skapas av att befrämja möjligheterna att vara företagare. Företagarna i Finland tar och bär sitt strå till stacken på olika sätt. I vår verksamhet är det t.ex. viktigt att vi är verksamma så lokalt som möjligt. Nära företagare och hjälper företagare att verka i sina kommuner. Därmed skapar vi bättre möjligheter för företagare att skapa välmående i kommunen. Vi har alltså fina organisationsnyheter. Nämligen aktiva företagare i Vörå har grundat en lokalförening! Grattis och lycka till! Företagarna i Finland växer så det knakar och vi är glada för det. Tillsammans är vi starkare.

njut av vintern och hoppas det nya året hämtar med sig framgång till er alla!

armi murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Företagarna i Finland om regeringens strukturpaket:

Besparingarna framskrider – företagardriven tillväxt fattas Enligt Företagarna i Finland saknar regeringens strukturpolitiska program vidare åtgärder som skulle skapa tillväxt för företag. – Strukturprogrammet nämner ingenstans företagande som skapar ekonomins tillväxt, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Jussi Järventaus. Det som är positivt är att programmet möjliggör kommunernas besparingar och bättre lönsamhet.

nligt Företagarna i Finland leder enskilda punkter i regeringens strukturpolitiska program utvecklingen i rätt riktning. – Som exempel kan nämnas åtgärder som strävar efter en ökning av arbetskraften bl.a. inom arbetslöshetsskyddet, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Jussi Järventaus. – Tyvärr framskrider åtgärderna i vissa områden för långsamt. Till exempel utredningar om utvidgningen av lokala avtal om anställningsvillkor nämns inte alls, konstaterar Järventaus och jämför programmet med de riktlinjer som regeringen kom med i augusti. – I alltför många frågor blir även viktiga beslut om framtida riktlinjer beroende av vidareberedning.

Att minska kommunernas uppgifter är ett rätt beslut Järventaus är nöjd med regeringens beslut att gallra kommunernas skyldigheter och ge dem större frihet att göra saker på ett nytt sätt. – Regeringen vågade plocka från nedskärningslistan sådana förmåner vars inverkan känns och syns i kommunernas utgifter. Lösningarna ger kommunerna möjligheten att ordna sina tjänster så att deras ekonomiska ställning blir bättre. – Nu är det kommunerna som har bollen. De måste kunna genomföra rejäla strukturella reformer, säger Järventaus. Enligt Järventaus återstår det att se om regeringens beslut kan åstadkomma besparingar på en miljard euro i kommunernas ekonomi.

Utbildningsreformerna bör följas upp Järventaus anser att kortare studietider och anpassningen av behörighetsvillko-

ren till arbetslivets behov är förnuftiga beslut. Höjningen av läropliktsåldern strider dock mot yrkesutbildningens omfattande nedskärning. – När man höjer läropliktsåldern, måste man fästa uppmärksamhet vid utbildningens kvalitet och dragningskraft, säger han. Järventaus stöder regeringens syn på den strukturella reformen av andra stadiets utbildning. – När finansieringen förnyas, måste man dock trygga finansieringen för yrkesinriktad vuxenutbildning, eftersom möjligheten att upprätthålla och utveckla kunnande är en central faktor med tanke på företagens konkurrenskraft.

Småföretagens tillväxtmöjligheter måste utnyttjas – det behövs ett företagaravdrag i näringsidkarnas och personbolagens beskattning Regeringen vill förstärka den ekonomiska tillväxten. – Det viktigaste tillväxtelementet, företagandet, har dock glömts bort, konstaterar Järventaus. Riksdagen behandlar för närvarande de ändringar i företagsbeskattningen som regeringen föreslagit i syfte att sporra aktiebolag och deras ägare till tillväxt. Näringsidkarna och personbolagen verkar dock bli helt utanför de nya skatteincitamenten. – När bara samfundsskatten har sänkts och kapitalskatten höjts, står cirka hälften av företagarna utanför incitamenten. Därför måste det i beskattningen införas ett företagaravdrag, som även tar hänsyn till småföretagens tillväxtmöjligheter, kräver Järventaus.

Enligt Jussi Järventaus anser FiF att saknar regeringens strukturpolitiska program vidare åtgärder som skulle skapa tillväxt.

KOLUMN Fart på ägarbyten

öretagarna i Finland har startat ett nyt projekt som siktar på att ägarbyten blir lättare att genomföra. Under projektet kommer man att definiera sådant som berör ägarbyten, som t.ex. serviceprocesserna, servicemöjligheterna, aktörerna och Du kan vara i kontakt med deras roller. En av målsättningMika Haavisto på FiF om du arna för projektet är att klargöra har frågor gällande ägarbyten. skillnaderna mellan offentliga och privata aktörernas arbetsfördelning. Under projektet kommer man att dokumentera olika praxis och vidareutveckla dem. På detta sätt kommer de allra bästa praxis att framföras till de olika områdena så att de olika aktörerna kan identifieras och användas på lättaste sättet möjligt. Projektet är även starkt kopplat till att utveckla Yrityspörssitjänsten. Den kommer att förnyas under kommande året. Förnyelsen kommer att hämta med sig ett nytt användarsystem och därmed bli lättare att använda.

Personalnyheter på Företagarna I Finland – tre nya personer Företagarna i Finland har glädjen att välkomna tre nya personer till organisationen. Mika Tuuliainen (42) börjar arbeta på FiF som chef för utbildningsärenden 2.1.2014. Han kommer från helsingfors Universitets utbilnings- och utvecklingscentret Palmenia. Mika är till sin utbildning pedagogie magister och i FiF rapporterar han till direktören av utbildningsärenden Veli-Matti Lamppu. Siri Markula (41) börjar som informatör i FiF 7.1.2014. Hon ansvarar för intern kommunikation och deltar i att sköta medierelationer tillsammans med kommunikationschefen Eeva Ketvel. Markula är till sin utbildning magister i samhällsvetenskaper. Hon kommer från Helsingin Sanomat där hon har jobbat som redaktionschef. Susanna Kallama (44) har blivit vald till FiF:s chef för näringslivsärenden och har börjat arbeta för organisationen 1.12.2013. Till sin utbildning är hon ekonomie magister. Kallama kommer till FiF från att ha varit verkställande direktör på Kumppania Oy:n.

Privat och offentlig vård, båda behövs

ur mycket av de kommunala vårdtjänsterna kan skötas av den privata marknaden? Den frågan funderade jag på efter att jag var till företagshälsovården för kontroll av det egna maskineriet och måste få en tilläggskontroll som inte ingår i företagshälsovården. Väntetiden blev för tilläggsundersökningen till den kommunala sidan över två månader och under två veckor till den privata vården. Om köerna är för långa till olika tjänster så varför kan man inte införa servicesedlar för den undersökning jag skulle gå på? Låt oss anta att servicesedeln skulle täcka t.ex. 70 % av kostnaderna och resten skulle jag själv stå för om jag vill ha undersökningen snabbare. Jämlikt för alla? Nej, det är det kanske inte, men det skulle innebära att de som inte vill vänta / har möjlighet att använda den privata sektorn skulle få sin undersökning snabbare på den offentliga sidan. Det gör väl saken bättre för alla? Servicesedlarna är bra det har redan konstaterats. Hoppas att den offentliga sektorn ser sedlarna som en möjlighet och inte ett hot. Vi behöver vårdtjänster som styrs av den offentliga sektorn samtidigt som vi behöver fungerande privata tjänster. Låt mig dessutom understryka att dessa privata tjänster inte skall vara kommunalt ägda för det förvränger konkurrenssituationen. Kan servicesedlarna tillsammans med längre samarbetsavtal från den offentliga sektorn råda bot på den brist på svenskspråkig personal som finns inom hemvården och äldreomsorgen t.ex. i Åbo? Utbildade småföretagare kan mycket väl ta hand om många av de tjänster som behövs på svenska. Om någon av er är intresserade så ta omedelbart kontakt med Åbo Stad, där finns jobb!

Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År

Michael Lindholm, ordförande för det svenska utskottet

Vi är Finlands mest inflytelserika företagarorganisation. Ju fler vi är, desto större nytta får våra medlemmar och desto tyngre är vårt budskap. Rekommendera medlemskap även för dina vänner. www.yrittajat.fi/rekommendera

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!

startskottet för en massiv kampanj text riiKKA KoSKenrAnTA

ppmuntra din företagarbekanta att bli medlem i företagarorganisationen. Där är målsättningen i ett nötskal för den medlemsvärvningskampanj som Företagarna i Finland har sparkat i gång. Varför är det viktigt att en stor grupp företagare hör till Företagarna? – Ju fler medlemmar, desto starkare organisation. I kampanjen handlar det om en gemensam marknadsföringsansträngning på alla organisationsnivåer. Nu startar vi i en hög växel, och när vi sätter in alla våra krafter så lyckas vi uppnå våra målsättningar, säger marknadsföringschef Johanna Haanpää entusiastiskt. Det finns närmare 265 000 små och medelstora företag i Finland. För närvarande är 116 000 medlemmar i Företagarna i Finland. Enligt medlemsenkäten är medlemmarna nöjda med sin organisation, och en tredjedel vill rekommendera organisationen till andra företagare. Kan vinna ett pris. Kampanjen startade den 18 november och pågår under hela nästa år. Huvudpriset är en Mercedes-Benz i A-serien som tillverkats i Finland. Utlottningen sker julen 2015. – I utlottningen deltar alla de företagare som under kampanjen anslutit sig som medlemmar och även de som framgångsrikt rekommenderat medlemskap. För varje rekommendation som leder till medlemskap får förordaren en lott till utlottningen av huvudpriset, säger Haanpää. Företagarna i Finland kommer under den närmaste tiden att ställas inför olika utmaningar i sin verksamhet. Bland dessa kan nämnas förändringar i medlemsstrukturen, stora omställningar i kommunstrukturen och ägarbyten. Enligt Haanpää står dock organisationen på en stabil grund.

Fyra skäl till att vara medlem 1. Vi påverkar beslutsfattandet på ett sätt som tar hänsyn till de små och medelstora företagens behov. 2. Ett färdigt nätverk för samarbete och samvaro med andra företagare. Vi-andan. 3. Hjälp även när du stöter på problem i din företagsverksamhet. 4. Allsidiga medlemsförmåner både på lokal och på nationell nivå.

hÄndelSeKAlender 2013 deCemBer

Företagarinfo 6/2013

5.12. 10.12.

Yrittäjä-tidningen 6/2013 kommer ut FiF:s arbetsutskott har möte

12.12. 13.12.

Yrittäjäsanomat 11/2013 kommer ut Svenskspråkiga nyhetsbrevet skickat till medlemmarna

hÄndelSeKAlender 2014 JAnUAri 17.1. 20.1.

21.1. 23.–24.1.

Obs! Det kan ske förändringar i datum och tidtabeller.

Företagarinfo 1/2014 produceras Suomen Yrittäjien uusien hallituksen jäsenten ja aluejärjestöjen uusien puheenjohtajien perehdytys FiF:s styrelsemöte Seminarium för regionorganisationernas vd:n

FeBrUAri 2.–4.2. 11.2.

Seminarium för ordföranden (lokalföreningar, region- och branschorganisationer) FiF:s arbetsutskottsmöte

mArS 11.3. 21.–22.3. 24.3.

FiF:s arbetsutskottsmöte BOSS-utbildning Seminarium för regionorganisationernas ordföranden

25.3.

FiF:s styrelsemöte

Aktiv i en lokalförening som ordförande eller viceordförande?

Reservera den 21– 22.3.2014 för

BoSS-

UTBildningen Kom och lär dig om Företagarna i Finland, organisationsarbete och föreningsverksamhet. Denna utbildning är speciellt bra om du är ny i ditt förtroendeuppdrag. mera information: Armi Murto, armi.murto@yrittajat.ﬁ 040 653 1999

Lars-Erik Gästgivars är styrelseordförande för Företagarnas Socialskyddsgrupp i riksdagen.

företagarnas socialskydd intresserar riksdagen text Anneli FrAnTZÉn Bild AleKSi poUTAnen oCh VASTAVAlo

öretagarnas socialskydd har förbättrats under årtionden, men fortfarande finns det många missförhållanden som behöver rättas till. I riksdagens ekonomiutskott är företagare ett återkommande tema och också en parlamentarisk arbetsgrupp har grundats bland ledamöterna för att främja företagarnas sak.

intresse över partigränserna I Företagarnas Socialskyddsgrupp finns representanter från alla partier. Gruppens grundare och styrelseordförande, företagarrådet Lars-Erik Gästgivars, berättar att han förvånades över sina kollegors intresse för ärendet. Hela 52 ledamöter gav ett jakande svar, då gruppens sammansättning inledningsvis kartlades. – Gruppens centrala uppgift är att upprätthålla dialogen mellan företagarna och lagstiftarna. Företagarorganisationerna och enskilda företagare kommer med synpunkter och information, som vi vidarebefordrar till riksdagen. Vi tar också ställning till aktuella lagreformer och utarbetar våra egna lagmotioner, berättar Gästgivars. – Arbete med att främja företagandet i Finland finns i det oändliga. Vi behöver i vårt land t.ex. ett register, där företagen på förhand kan kontrollera att kunderna har kapacitet att betala. Finland, Frankrike och Malta är de enda länderna i Europa där man ännu inte har ett sådant register. Å andra sidan bör en företagare som hamnat i betalningssvårigheter kunna få sitt namn ur registret så snart han eller hon har betalat sina skulder. Nu måste företagaren vänta fem år innan det går att starta en ny verksamhet. I dessa tider behövs det företagande i landet, och ett positivt skuldregister vore ett klart steg i rätt riktning, konstaterar Gästgivars.

Arbetslöshetskassan ger trygghet En av de senaste decenniernas viktigaste förbättringar i företagarnas socialskydd är Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland, SYT. Till en början var tanken med en egen arbetslöshetskassa främmande även för många företagare, men under åren har kassan visat sig vara behövlig. Medlemsantalet har hela tiden ökat och idag hör hela 24 000 företagare och familjemedlemmar till kassan. – Åtminstone för min del handlade det om principen. Eftersom 60 procent av en löntagares arbetslöshetsersättning betalas med gemensamma skattemedel, ansåg jag det vara rimligt att företagare som samhällsmedlemmar skulle behandlas jämlikt, säger Gästgivars som var en av de sex grundarna till kassan. – Kassan sänker också tröskeln till att inleda företagsverksamhet, eftersom man vid ett eventuellt misslyckande har något att falla tillbaka på. Gästgivars har som riksdagman avstått från både medlemskap och förtroendeuppdrag i arbetslöshetskassan, men utvecklingen av systemet ligger honom fortfarande varmt om hjärtat. – För att få ersättning måste en företagare i dag ha varit medlem i kassan minst 18 månader, medan motsvarande gräns för en löntagare är åtta månader. Gränsen kommer troligtvis att sänkas till 16 månader, men i den här frågan borde gränsen vara den samma för alla. – För familjemedlemmarna som jobbar i ett familjebolag är det viktigt att välja rätt kassa. Som det är nu kan de få ersättning endast från företagarnas arbetslöshetskassa, och medlemskap i andra kassor räknas inte, påpekar Gästgivars.

KUST-öSTerBoTTenS FöreTAgAre

holistiskt välmående som företagsfilosofi text Anneli FrAnTZÉn Bild eS ViSUAlS / Kimmo KArinen

Den vegetariska restaurangen Vegana i Vasa främjar hälsosamma levnadsvanor på bred front. Förutom matservering bedriver restaurangen också försäljning av ekologiska livsmedel och ordnar hälsofrämjande evenemang. Målet är att öka kundernas intresse för ett holistiskt välbefinnande.

å menyn finns dagligen flera varmrättsalternativ och därtill serveras olika sallader, efterrätter och mellanmål. Maten tillreds huvudsakligen av ekologiskt producerade råvaror och inga animaliska produkter används. Samma kvalitetskriterier omfattar också produkterna i ekobutiken som finns i anslutning till restaurangen.

Konceptet från Jakobstad Veganas verksamhet bedrivs av amerikafödda Huldah Karlsson. Hon hade under en lång tid planerat att starta en vegetarisk restaurang, och när hon arbetade på den traditionsrika restaurangen Vegana i Jakobstad hittade hon konceptet hon hade sökt. Kontakterna till den före detta arbetsgivaren är fortfarande goda, och restaurangerna

veganas verksamhet bedrivs av huldah Karlsson.

har också gemensam marknadsföring och inköpsverksamhet. – Vasa kändes som rätt plats för restaurangen, eftersom staden är tillräckligt stor och det inte sedan tidigare fanns någon restaurang här som var specialiserad på vegetarisk mat, förklarar Karlsson. Hon berättar att Vegana har fått ett gott mottagande av vasaborna och hälsomedvetna ungdomar har också hittat till restaurangen. – Antalet kunder i restaurangen varierar från dag till dag. Speciellt på förmiddagarna har vi många lunchgäs-

11 ter. Vasabornas favoriter är italienska rätter, som t.ex. lasagne och pizza, men också olika gratänger, lådrätter och biffar är populära, berättar Karlsson. – Många har också varit överraskade av hur näringsrik den vegetariska maten är och hur pigga de känner sig efter måltiden, skrattar Karlsson.

Föreläsningar och matlagningskurser på gång Förutom restaurangverksamheten och livsmedelsförsäljningen kommer man på Vegana även att ordna olika evenemang, såsom matlagningskurser, matlagningsdemonstrationer och föreläsningar med hälsotema. Inom den här delen av verksamheten samarbetar restaurangen även med utomstående experter. För evenemangen tas en liten deltagaravgift och vissa är helt avgiftsfria. Principerna för prissättningen grundar sig på restaurangägarnas livsåskådning. – Vegana har, förutom mig, två andra privatpersoner som ägare, och också Adventskyrkan, som betonar en hälsosam livsföring, äger en liten del. Vår verksamhet styrs inte enbart av affärsekonomiska faktorer, utan vi vill erbjuda alla möjligheten till holistiskt välbefinnande, förklarar Karlsson. Enligt Karlsson är målet med matevenemangen att sticka hål på fördomarna om att vegetarisk mat är svår att tillreda. – På matlagningskurserna lär vi oss genom praktisk övning och på matlagningsdemonstrationerna genom att se hur kocken arbetar. Deltagarna smakar på de olika maträtterna och får med sig recepten. – Inom den närmaste framtiden kommer vi också att ordna andra evenemang. I januari har vi planerat stop smoking-kurser och nu håller vi på att utarbeta ett täckande program för hela våren, berättar hon.

Ett lyckat ägarskifte sker välplanerat Text och bild Kia Lettelin, VASEK

Den 25 november ordnade VASEK, Kust-Österbottens Företagare och Ernst & Young (EY) en Generations- och ägarskifteskväll, där företagare upplystes om saker som de bör ta i beaktande innan ett möjligt ägarskifte kan ske i deras företag. Experterna Benita Öling och Kjell Renlund från EY höll föredrag och svarade på företagarnas frågor. Benita Öling berättade om de nyaste skatteändringarna och deras inverkan på generations- och ägarskiften i företag. Hon poängterade att planering är a och o, speciellt vid generationsskiften där den äldre generationen förstås vill det bästa för den yngre generationen. Kjell Renlund ledde kvällens åhörare in på företagsjuridik. Han introducerade flera ägarskiftesstrategier, från vilka företagarna kan fundera vilken som bäst passar deras situation. Mera om kvällen kan ni läsa här: www.vasek.fi

Caj-Erik Karp forsättar som ordförande i Kust-Österbotten Företagare Till viceordförande valdes Jarmo Uutela, Vasa och Gustav Vesterqvist, Malax

Till Styrelsen valdes 2014 – 2015 Ordinarie Suppleant Anneli Frantzén, Vasa Mikael Fredman Juhani Ahola, Vasa Heidi Similä Kim Backman, Korsholm Reijo Einola Kari Rinta, Lillkyrö Timo Kytönen Petra Sundholm, Korsnäs Jan-Erik Ravall

I styrelse forsätter 2014 Ordinarie Suppleant Tuula Perälä, Vasa Tuula Kamila Seppo Autio, Vasa Arto Helminen

Y-Gala Kust-Österbottens Företagare firade Y-Gala den 16.11.2013 med festtal, god mat, dans, fina företagarkollegor – och priser, naturligtvis. Årets Företagare i landskapet: Wasa Dredging Oy Ltd Årets företagare, Vasa: Kumi-Järvinen Oy och Prohoc Årets företagare i Lillkyrö: Scansolo

God jul och gott nytt år!

(Kontoret är julstängt 23.12.2013 – 05.01.2014)

nylands FÖRETAGARE

Företagen i Hangö är bra på att stöda sin personal att röra på sig text OCH BILDer MIA BERG-LUNDQVIST

I tolv års tid har hangöborna haft förmånen att kunna sköta hälsan och träna kroppen i strandskick i Steelstudio. Gymmet finns inrymt i det så kallade Helkamahuset, beläget ett stenkast från turiststråken kring Östra hamnen. Det tog några år innan gymmet fann sin form och Teddy Nordling, som äger stället tillsammans med sin bror Anders, säger att år 2008 var något av en nystart – en väg de fortfarande är inne på.

n viktig milstolpe till egenföretagandet var för Teddys del åren som professionell handbollsspelare för Alingsås Handbollsklubb. Arbetet förutsatte att han gick mycket på gym och han fick då nya idéer om hur ett gym kunde se ut och vilken typ av funktioner det kunde ha. År 2001 gjorde Teddy slag i saken och öppnade en konditionssal i Hangö till-

entusiasmen dämpats bland ägarna och Nordling säger att gymmet sköttes lite på lösa boliner. Nystarten kom år 2008 då Nordling hade avslutat sin handbollskarriär i Sverige och flyttade tillbaka till Hangö. Utrymmena piffades upp invändigt och antalet instruerade pass ökade.

Företagen stöder bra sammans med sin pappa Rune, lillebror Anders och Peter Andström. – Visst fanns det en viss oro över hur den ekonomiska biten skulle gå ihop i en liten stad som Hangö. Men risken var inte så stor då vi var fyra delägare i starten. Attityden var nog mera att vi gör ett försök, skrattar Teddy Nordling åt minnet. Efter en tid hade den inledande

Nordling vill hålla antalet medlemmar hemligt, men säger att det krävs minst 400–450 medlemmar för att verksamheten ska gå runt. – Då är vi två på månadslön, varav jag själv är den ena heltidsanställda. Därutöver har vi timinstruktörer. Förutom privatkunder utgör också de lokala företagen en mycket viktig kundandel.

20 åringar, eftersom många lämnat orten för fortsatta studier. Bland medlemmarna är kvinnor som män ganska jämt fördelade. Men det finns ett klart mönster i vilken typ av träning man väljer. Kvinnorna dominerar nämligen stort då det gäller instruerade pass. – Men vi har sett en viss förändring under senaste året. Vi började med en klass enkom för män, Äijä Mix, för två år sedan. Den har tydligen väckt intresset för att prova även andra ledda pass, säger Nordling. Bland träningsformerna finns två tydliga trender. Dels finns det en ökad efterfrågan på klasser med så att säga mjukare, avslappnande träning. Dels har den funktionella träningen vuxit i popularitet. – Funktionell träning innebär i korthet att man involverar hela kroppen i en rörelse, istället för att fokusera på bara en muskelgrupp. Vi tror stort på det här. –Till framtidsplanerna hör att utöka våra utrymmen med ytterligare en sal för bara det ändamålet, säger Nordling.

Teddy Nordling och Tina Signell tror att det finns potential att värva ytterligare nya medlemmar.

– Företagen i Hangö ställer väldigt bra upp och stöttar sina arbetstagare att röra på sig och komma i form. Vi har ett tjugotal företag som vi fakturerar varje månad. Nordling berättar att ett vanligt arrangemang är att företagen står för halva medlemsavgiften och arbetstagaren för den andra halvan.

Värvar genom social media Nordling får frågan om han upplever att hangöborna är ett motionerande folk. – Det beror på vad man jämför med. Jag har ju bara siffror på hur många som besöker Steelstudio. I Alingsås, som jag ofta jämför med, går i genomsnitt femton procent av befolkningen på gym. I Hangö landar det på under tio procent. Jag ser det som så att det finns ytterligare potential att fånga upp nya medlemmar. I kampen att värva nya medlemmar har Steelstudio nästan helt övergått från traditionell tidningsannonsering till sociala medier. – Vi når de flesta genom vår hemsida och Facebook. Men den klart viktigaste informationskanalen i en liten stad är nog det folk berättar åt varandra, summerar Nordling.

Få män på instruerade pass Bland användarna är det den arbetande massan i åldersgruppen 30–55 år som dominerar. För just Hangös del finns ett kännbart bortfall bland

egentliga finlands FÖRETAGARE

Anne Nyman med sin kund Erna Sandblom som återhämtat sig nästan helt från en stroke hon fick 2008.

Anne Nyman – fysioterapeut och företagare i Pargas text OCH BILD Laura Johansson

nne Nyman har varit företagare sedan 1996. Det som Nyman märkt är att återhämtning från hennes ofta fysiska jobb tar längre tid än förut. Hon betonar vikten av att ta den tid som man behöver för att koppla av från jobbet. Professionellt är neurologisk fysioterapi närmast Nymans hjärta. Strokeoch hjärninfarktpatienter, samt personer med Parkinsons och MS-sjukdom behöver neurologisk fysioterapi. Det blir en hel del hembesök hos kunderna och även bassängterapi. Nyman erbjuder också fysioterapi, fysikalisk vård, traditionell massage och massage av stödorgan, som många med sittjobb behöver. På senare år har hon märkt att redan skolelever och ungdomar har oftare problem med rygg och nacke.

Som fysioterapeut har Nyman tystnadsplikt och hon uppmuntrar kunderna att berätta om svårigheterna i livet åt henne eller någon annan vuxen person. – Det är viktigt att få prata om det som tynger, istället för att grubbla på sakerna under nattens timmar, säger Nyman. Sömnsvårigheter beror väldigt ofta just på att man inte har behandlat det som tynger under dagtid. Vissa reagerar sedan på dessa svårigheter med sömnproblem, andra genom att få spänningar i nacken eller genom att stressa med magen. Huvudsaken är att ta itu med detta istället för att låta det växa till sig. – Jag tycker att det är mycket viktigt att man varje dag tar tid för sig själv. Att man gör något som kopplar av och för tankarna bort från jobbet. Vissa sysslar med yoga - jag åker motorcykel.

När jag sätter hjälmen på mig och åker iväg, njuter jag av dofterna och vyerna och glömmer alla problem, fortsätter Nyman. – Man har väl med åldern insett att jobbet inte är allting, utan att de andra sakerna i livet också måste få utrymme för att man ska orka, avslutar Nyman. Nymans kund Erna Sandblom fick en stroke 2008. – Vi har börjat från noll och nu är det egentligen bara Ernas vänstra hands grepp som inte fungerar normalt, berättar maken Osmo. – Anne är den som kan bäst det här med stroke-patienter i Pargas. Det är ett långsiktigt jobb, och om vi nu skulle sluta rehabiliteringen, så skulle mitt tillstånd gå bakåt, säger Erna.

Susanna Visuri från Arbetshälsoinstitutet påminner företagare att söka hjälp i tid om de upplever att de har problem med orket.

Hälsobarometern avslöjar hur företagare mår text Laura Johansson

rbetshälsoinstitutet har undersökt hur företagare i Egentliga Finland mår. Även om svarsprocenten ligger kring 10 % korrelerar resultaten bra med företagarstrukturen i området. – Företagares mående här hos oss ligger ungefär på samma nivå som genomsnittet i landet. Kvinnor anser sig må lite bättre än män, säger Susanna Visuri, sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet. Många företagare mår bra och tror på en positiv framtid. Sedan finns det företagare som lider mycket av konjunkturnedgången. De som har det tungt ekonomiskt har oftare problem med att orka med sitt jobb. Ett samband som talar ett tydligt språk är den höga korrelationen mellan fritid och stress. En företagare som

jobbar väldigt mycket och inte finner tid till annat, mår ofta sämre än företagare som tar tid för sig själv. Samma gäller även semester – de som håller semester orkar bättre i sitt jobb. Det som också kommer fram i undersökningen är att sömnen är extremt viktigt för välmåendet. Om företagaren inte sover bra lider välmåendet genast. Tillgångar som ökar välmåendet är också positiva tillgångar, som t.ex. energi och trivsel. Slutsatsen kan alltså vara att företagare som hittar tid för annat än jobb och som tar hand om sig själv, mår betydligt bättre än den som jobbar för mycket och koncentrerar sig enbart på företaget. – Det som jag hoppas företagare kommer ihåg är att söka hjälp i tid om det blir för tungt. När närstående personer börjar oroa sig för företagarens

hälsa och ork, så borde varningssignalerna börja ringa, fortsätter Visuri. Undersökningen gjordes av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med Egentliga Finlands Företagarare som en del av HYVE-projektet, vars huvudfinansiär är Europeiska Socialfonden.

Slutsatsen kan alltså vara att företagare som hittar tid för annat än jobb och som tar hand om sig själv, mår betydligt bättre än den som jobbar för mycket och koncentrerar sig enbart på företaget.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Lokalföreningen – företagarnas egen forum TEXT NINA NIEMI BILD DOROTEA´S BEAUTY

otivationen är hög när man är privatföretagare och lyckats med det, konstaterar Teija Östman. – Det bästa är att jag själv får välja fritt vilka produkter som används och att arbetstiderna går att anpassa med familjelivet, berättar Östman. Dessutom när kunderna är nöjda och vill besöka salongen på nytt, gör att man får tillfredställning av arbetet. Teija Östman driver företaget Dorotea´s Beauty, som bjuder tjänster i bl.a. grund kosmetologi och hon är specialiserad på att göra make-up, naglar och fransar. Som ny tjänst har man i höst börjat med tandblekning. Teija Östman blev företagare nästan genast efter kosmetolog utbildningen. Hon köpte några maskiner och instrument för att kunna utöva bl.a. fotvård på åldringshem och make-up i friserings-

Motivationen är hög när man är privatföretagare och lyckats med det.

salonger. – Jag var anställd kosmetolog i en salong och företagare på sidan om, berättar Östman. Detta var möjligt även när hon en tid arbetade på Sverige båtarna i parfymen. Under de lediga veckorna hade hon möjlighet att ta emot egna kunder. Östman grundade företaget 2005 när hon öppnade salongen på Styrmansgatan i Jakobstad. Företaget anställer förutom Teija en person under sommartiden. – Oftast kommer personen först på Lia (Lärande i arbetet) till salongen

och sedan blir de anställda till sommaren, berättar Östman. Som utmaningar ser företagaren tidsplaneringen och branschens höga moms (24 %). I Östmans framtidsplaner hoppas hon att kunna vidareutbilda sig inom branschen och att orka bedriva företaget vidare med en anställd till. – Jag är med i styrelsen för Jakobstadnejdens Företagare och detta är viktigt sak för mig, berättar Östman. – Lokalföreningen bidrar med ett eget forum för företagare och dessutom är det roligt att planera och ordna olika aktiviteter för medlemmarana, konstaterar Östman. Östman vill påminna andra medlemsföretagare att använda sig aktivt av organisationens tjänster och förmåner. – Själv har jag använt mig av tågbiljetterna och bl.a. av båt-, och parkeringsförmånen.

E O e

16 16

7099

17 LOKALFÖRENINGARNAS KONTAKTUPPGIFTER 2013

M-Ö:s Företagares kontor håller julstängt 23.12.2013 – 6.1.2014. Under mellandagarna betjänas Ni av Företagarna i Finland tel. (09) 229 221

Vi önskar företagare och samarbetspartner En Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År!

JAKOBSTADNEJDENS FÖRETAGARE ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari KRONOBY FÖRETAGARE ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org KARLEBY FÖRETAGARE ordförande Hannu Göös Koralli-Tuote Ab tel. 044 274 5135 hannu.goos@korallituote.fi www.kokkolanyrittajat.fi PEDERSÖRE FÖRETAGARE ordförande Kenneth Enlund Lateshift Moon Ab tel. 044 593 4484 info@lateshift.fi

“Det där är ju en förmånlig och riktigt rymlig portfölj

för en företagare!” Nokia Lumia 925

€/mån (24mån. avtal) Eller 336 € (moms 0 %)

Elisa Idea -abonnemangspaket Nu är hastigheten inte längre ett hinder när du behöver jobba mobilt!

50 €/mån (moms 0 %)

100 min. samtalstid/mån. 50 textmeddelanden/mån. Elisa Mobiilidata 4G LTE

Elisa Toimisto

Du har alltid de senaste Officeverktygen och dina viktiga dokument med dig. Fr.

verkkokauppa

Boka tid för ett möte elisa.fi/ajanvaraus

70 €/mån (moms 0 %)

Ring 010 19 13 19 (vard. 8.00–16.30, lna/msa)

Alla priser moms 0 %. Priserna gäller endast nya avtal som ingås av företagskunder med FO-nummer.

Elisa: Karleby, Fabriksgatan 3–5 Olli Wiklund 050 506 7718 email: olli.wiklund@elisa.fi

70991_EL_YJA_KPY_210x148.indd 1

26.11.2013 14.51

Huvudstadsregionens Företagare

Sitt mindre – så mår du bättre! Text Marianne Sundblad bilder Ilona Savitie och UKK-institutet

Esbo Företagare ordnade i oktober den redan traditionella kvällen för damer. Kvällens tema var hälsa och välbefinnande och en av föreläsarna var medicine doktor Tommi Vasankari, som berättade om vikten av motion och å andra sidan om riskerna med att sitta för mycket.

ommi Vasankari är chefen för UKK-institutet, som är en forskningsoch expertcentral i hälsomotion. Tidigare har Vasankari arbetat bl.a. som professor i hälsomotion vid Åbo universitet. Vi vet säkert alla att motion främjar hälsan. Men Vasankari poängterar att motionen inte får vara alltför ensidig. Om man vill må bra, behövs både motion som förbättrar hållbarheten och får upp pulsen, såsom joggning eller en rask promenad, och motion som stärker musklerna och förbättrar balansen. Men motion räcker inte om du annars sitter största delen av dagen. Under de senaste fem åren har forskarna i synnerhet i Kanada, USA och Australien nämligen märkt att även om man motionerade enligt alla rekommendationer, kompenserar detta inte de risker som för mycket sittande medför.

Bristen på motion och sittande är två självständiga riskfaktorer, som enligt undersökningar är oberoende av varandra. Vasankari poängterar att det finns 24 timmar i dygnet. En halv timmes joggningsrunda kan inte kompensera det att man kanske annars sitter halva dygnet framför datorn på arbetet och televisionen på kvällen. Eftersom forskningsområdet är tämligen nytt, finns det inte än några exakta rekommendationer om hur mycket sittandet som är skadligt för hälsan. Vasankari konstaterar dock att det är helt klart att en person som sitter mindre än fyra timmar per dygn har lägre dödlighetsrisk än en person som sitter mer än åtta timmar per dygn – oberoende av den övriga aktiviteten. Hittills har farorna med sittandet främst forskats genom förfrågningar dvs. människorna har själva fått bedöma hur mycket de sitter. Nu försöker man vid UKK-institutet ta fram mer objektiva metoder, t.ex. en aktivitetsmätare, som visar hur mycket man rör på sig under dagen. På basis av det pågående forskningsarbetet kommer UKK-institutet att ge ut konkreta anvisningar om hur mycket man får sitta under ett dygn utan att detta ökar dödlighetsrisken.

Vad kan man själv göra? Vad kan du då själv göra om du har ett sådant jobb att du måste tillbringa en stor del av dagen framför datorskärmen? Stig upp med minst en halv timmes mellanrum. Hämta kaffe, sträck benen, vad som helst bara du tar en paus i sittandet. Du kan börja med att planera din arbetsmiljö så att du ibland måste stiga upp. Ställ t.ex. printern så långt från datorn att du måste stiga upp för att hämta pappren, ställ kaffeautomaten i andra ändan av korridoren. Du kan också fundera på att ändra dina rutiner. På en vanlig kontorsstol behöver du inte anstränga musklerna. Vad om du skulle sitta på en gympaboll eller en sadelstol i stället? Och när du har ett möte, måste ni sitta? Kunde man i stället stå – eller till och med ha mötet under en promenad? Och om du tittar på TV på kvällen, behöver du göra det i sittande ställning? Kunde du i stället ställa en motionscykel framför televisionen eller stryka medan du tittar? Du behöver bara använda din fantasi.

Forskning tar fram nya hjälpmedel Hur kan vetenskapen då hjälpa människor som i sin vardag sitter för mycket? Enligt Vasankari kunde man t.ex. utveckla en mätare som piper när man har suttit för länge eller ha ett arbetsbord som stiger upp med jämna mellanrum. Men i grund och botten handlar det om ens egen vilja – på samma sätt som gällande motion. Fatta ett beslut att sitta mindre – och förverkliga det. För din egen hälsas skull.

Kunde du tänka dig att ha ett möte med kunden under en promenad?

helsingfors företagare

Ramona Lindberg jobbar i Corner Office

Utrymme för företagare Text Pia Pakarinen BILDer AJ Savolainen

Arbetslivet är just nu inne i ett brytningsskede och jobbet är inte längre bundet till en viss plats. Företagarparet Ramona och Ray Lindberg erbjuder utrymme för företagare. Kontoret ligger på Skillnaden i Helsingfors – i januari öppnas deras andra Kontoret i Sähkötalo, Kampen.

ur fick ni idén om Kontoret? – För ett och halvt år sedan startade Ray en konsultfirma och var i behov av ett kontor. Då föddes idén till Kontoret, svarar Ramona Lindberg. – Det visade sig vara svårt att hitta en plats som kändes som vår egen och vi ville inte binda oss för en längre tid. Vi besökte ett antal kontorshotell, men upplevde dem som tråkiga och inte i linje med våra behov. Branschen är

enorm, men vi kände att det fanns ett tomrum att fylla. Arbetslivet är just nu inne i ett brytningsskede och jobbet är inte längre bundet till en viss plats. I framtiden kommer arbetsplatsens viktigaste funktion att vara ett ställe där människor kan mötas. Flexibiliteten i arbetslivet kommer att öka ytterligare. – Vi vill vara en del av den här förändringen, säger paret.

En effektiv arbetsdag på nytt sätt Kontoret utmanar de traditionella aktörerna inom branschen genom att erbjuda nya möjligheter till en effektiv arbetsdag och en bättre balans mellan fritid och arbete. De fysiska arbetsoch mötesutrymmen skiljer sig genom otaliga detaljrika lösningar, men de riktiga hörnstenarna kommer via ett unikt självservicekoncept med bl.a. eget användarkonto och bokningssystem via nätet. Kunden betalar endast för den tid som används och man behöver inte binda sig. – Visionen är att med snabb takt skapa en omfattande kedjeverksamhet så att du hittar Kontoret överallt – både i Helsingfors, runtom i Finland och ut i världen, tack vare våra optimerade ut-

rymmeslösningar, lovar Ray Lindberg. – Vårt första utrymme finns på Skillnaden. I januari öppnas vårt andra Kontoret i Sähkötalo, Kampen och flera andra förhandlingar är på gång. Typiska kunder på Kontoret är stora företag med personal som reser mycket i sitt arbete, projektarbetare och försäljare samt mikroföretagare, start-ups och frilansarbetare. All nödvändig teknisk utrustning är tillgänglig. Kunden behöver bara sin egen laptop.

Gränsen mellan arbete och fritid dragen i vatten Paret har redan lång erfarenhet som företagare. Ramona hade i sju år en egen grafisk byrå. Ray har sedan tidigare arbetserfarenhet samt har i tio års tid varit involverad i diverse mindre start-up verksamheter. Nu har de varit verksamma snart i två år med sitt gemensamma konsultbolag Integrator, och förstås - Kontoret. Hurdan är vardagen av ett företagarpar? – Det senaste året har nog varit som en bergoch-dalbana och det har varit en stor utmaning att hålla äktenskapet flytande, säger Ray Lindberg. – Gränsen mellan arbete och fritid är dragen i vatten. När vi riktigt behöver komma bort har vi åkt iväg på en kort veckoslutsresa, men för att klara vardagen bygger vi in gemensam tid som ett projekt. – Sedan finns det förstås en risk om man är så ivrig att man inte ”kommer ihåg” att koppla bort. För att bota det har vi introducerat ”Action Friday”, där vi turvis skall överraska varandra med något spännande program - detta kan rekommenderas varmt.

En god drive för företagandet på gång Kontoret har fått stöd från Tekes som var med i uppbyggnadsskedet, där det utvecklades ett nytt unikt betalningssystem som skulle integreras med övriga delar av konceptet, som passerkontroll, övervakning och reservation. – En negativ sak som kan nämnas är en snedvridning av konkurrensen som staten och staden i vissa fall gör då de ibland subventionerar i onödigt stor grad gratis tjänster. Det leder lätt till att ny företagsamhet inte byggs upp enligt hållbara lönsamhetsprinciper samtidigt som det försvårar verksamhetsförutsättningarna för andra. Samtidigt som det är tungt med uppsägningar på många håll, ger det upphov till nya företag. – Det känns att det är en god drive för företagandet i Finland och speciellt i Helsingfors, säger Ray Lindberg. – Vi märker mycket av detta i vår verksamhet då det bl.a. är många småföretag och nystartade företag som är våra kunder. – Ett tydligt bevis på att vi tror starkt på företagsamheten är ju att vi redan öppnar ett nytt utrymme. I januari kommer vi att utöka med 150m2 av arbetsutrymme och mötesrum i Sähkötalo i Kampen, lovar Ray Lindberg.

Kontoret på Skillnaden

I framtiden kommer arbetsplatsens viktigaste funktion att vara ett ställe där människor kan mötas.

Ray Lindberg (till vänster) håller möte på loftet på Skillnaden

företagarna i södra österbotten

Vård på litet sjukhus minskar väntetiderna för patienterna Text och bilder Kirsi Rantatalo, Kristinestads Företagare

ristina Medi är ett privat sjukhus som är specialiserad på dagkirurgi. Sjukhus- verksamheten drivs i tidigare Bottenhavets sjukhus lokaler i Kristinestad. Efter det att Vasa sjukvårdsdistrikt avvecklade den Bottenhavets kretssjukhus och på sjukhusbacken erbjöds Kristinestads stad en möjlighet att köpa tillbaka hela fastigheten. Där fanns bland annat en nyligen renoverad operationsenhet med fyra operationssalar med bra grundförutsättningar för fortsatt operationsverksamhet. Den privata sjukhusverksamheten startades från noll och de första verksamhetsåren har varit inskolnings år då sjukhuset körts igång och man har arbetat upp ett förtroende bland användarna. Sedan våren 2013 har Kaido Kotkas, som är som chefsläkare inom ortopedi, traumatologi och kirurgi, arbetat som chefsläkare för sjukhuset. Han har även erfarenhet från större sjukhus bland annat i Tallinn där han under många år arbetade på som ledande läkare med ansvar för över 2 000 anställda. Kotkas flyttade till Kristinestad från Etseri och i dagens läge delar han sin tid mellan Kristina Medi och Ähtärin aluesairaala, han chefsläkare på båda sjukhusen och har utöver en läkarexamen (MD) även en MBA examen dvs. han har även en utbildning inom företagsadministration. På frågan hur det kommer sig att han, med sin bakgrund och arbetserfarenhet, nu tar sig an en litet sjukhus som Kristina Medi, svarar han sig tro på att specialsjukvård av denna karaktär sköts bäst i mindre enheter där man kan vara nära klienterna. Enhetens storlek inverkar endast positivt när det gäller dagkirurgiska ingrepp, då Kristina Medi är flexibelt och är ganska långt anpassningsbart enligt patienternas behov. För dagkirurgiska ingrepp, där patienten i

princip kan åka hem samma dag, är det viktigt att klienten inte behöver vänta i en vårdkö i många månader utan att man försöker göra ingreppen i så tidigt skede som möjligt. Fördelen med Kristina Medi är att patienten inte behöver

är i regel snabbare än om man måste åka långt bort. Detta har uppskattats av sjukhusets kunder. Enligt Kotkas är Kristina Medis koncept ganska nytt och utmanande en typ av Public –Private - Partnership,

Chefsläkaren Kaido Kotkas trivs bra både i operationssalen och med att leda verksamheten på Kristina Medi. köa länge och det i sin tur minskar tiden man är sjukskriven. En viktig aspekt är att patientens sjukdomstid blir då kortare, vilket inverkar på hans eller hennes möjlighet att återhämta sig snabbt. Ur samhällelig synvinkel är det en direkt kostnadsbesparing om man är arbetsför utan längre sjukfrånvaro eller på annat vis behöver vård under onödigt lång tid. Kotkas framhäver också att så länge vi har mindre lokala sjukhus är resetiden för patienten kortare och hela processen

dvs. en blandning av kommunalt och privat ägande. Han anser att det är till fördel att det funnits ett kretssjukhus på området tidigare och erfarenhet finns på orten. I nuläget kommer Kristina Medis läkare till största delen från andra orter och de arbetar i Kristinestad under någon dag i veckan. Genom inhyrningen har man fått ett imponerande brett utbud på läkartjänster. För att nämna några finns specilalläkare inom ortopedi; traumatologi; gastroenterologi; urologi;

plastikkirurgi; öron-, näsa- och halssjukdomar; barnreuma; gynekolog och kvinnosjukdomar; ögonsjukdomar; thorax och blodkärlskirurgi och handkirurgi. Därutöver finns även tillgång till psykolog och psykoterapeut. Utvecklingen av sjukhuset börjar vara i fas två nu när verksamheten är så pass etablerad, att man kan börja planera anställa egna specialläkare. Dessutom utvecklas verksamheten med service på flera språk. I dagsläget kommer ungefär hälften av kunderna via kommunala remisser och försäkringsbolagen och andra hälften är helt privata kunder. Inom vården är även kostnadsaspekten väldigt viktig och den privata sektorn är många gånger minst lika kostnadseffektiv om inte mer kostnadseffektiv än den offentliga sektorn. Kostnadsjämförelserna är ganska utmanande då grundpriset är ett men sedan finns en hel del tillägg för olika steg i vårdprocessen och de kan variera mycket. Även om kostnaderna inom den privata och den offentliga vården sannolikt är ganska nära varandra har den privata en klar fördel. Mycket korta väntetider. Denna aspekt är viktig när man beaktar sjukfrånvarotiden och alla omkringliggande kostnader när en människa får vänta länge på behövlig vård. Enligt Kotkas kan man med fördel effektivisera vården utan att behöva ge avkall på kvalitén.

info om Kristina medi Oy Kristina Medi Ab grundades 2011 med ägare bestående av både Kristinestads stad och privata finansiärer. Som samarbetspartners fungerar läkarstationer och försäkringsbolag. Verksamheten bedrivs i f.d. Bottenhavets sjukhus lokaler i Kristinestad och företaget har tillgång till fyra salar varav två operationssalar av vilka två är fullt utrustade för operationsverksamhet. Därtill finns sex uppvakningsplatser och fem undesökningsrum. Instrumentvårdsenhetens kapacitet möjliggör att man även kan erbjuda rengörings- och steriliseringstjänster åt utomstående. Sjukhusets kunder består till femtio procent av privata kunder, både privatpersoner och samfund samt resterande femtio procent kommer via kommuner och försäkringsbolag. Sjukhuset arbetar med verksamhetsstyrsystemet Acute Sairaala.

KOMMUNLEDNINGENS SEMINARIUM 2014

Företagarna i Finlands

Kommunledningens seminarium seinäjoki 14–15.5.2014 Kommunledningens seminarium ordnas redan för 22. gången och är en unik möjlighet för näringspolitiska aktörer att träffas.

Målsättningen i samarbetet är att påverka hur vi tryggar arbetsplatser i Finland, skapar nya sådana och hur mycket livskraft det finns i kommunerna.

Under seminariet kan både kommunbeslutsfattare och företagarpåverkare lära sig nya saker gällande utvecklandet av kommuner och skapandet av livskraft utan att glömma den lättsamma samvaron.

År 2014 kommer bl.a. Esko Aho, Paula Risikko samt visionsrika företagare tillsammans med kommunpåverkare att agera som talare.

Välkommen till Seinäjoki! Anmäl dig senast 22.4. www.yrittajat.fi/kunnallisjohto

ArrAngör

I SAmArbete med

Permittering av arbetstagaren

Uppsägning på grund av sjukdom

Lösningar till problemen på den inre marknaden

FÖRETAGARINFO I DETTA NUMMER 6/2013 Så här förändras företagarens beskattning nästa år Det nya skatteavdraget sporrar till utbildning av personalen Lagen om regional utveckling reformeras

synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare. I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn Mpsatljä slen D ä j e i M s y UU n

Ut!!

FÖRETAGARINFO 6/2013 SKATTER OCH PENGAR Så här förändras företagarens beskattning nästa år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Skatteavdrag från företagarnas arbetshälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

ARBETSGIVARENS ABC Den juridiska rådgivaren svarar: Permittering av arbetstagaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Den juridiska rådgivaren svarar: Uppsägning på grund av sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Det nya skatteavdraget sporrar till utbildning av personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

FÖRETAGENS ABC Hinder på den inre marknaden - hjälp från EU:s tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

FÖRETAGAREN SOM PERSON Övergångsperioden för FöPL-försäkringen upphör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Korrigering: Ändringar i åldersgränserna för pension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

LOKAL PÅVERKAN Lagen om regional utveckling reformeras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-4637 REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

• Harri Hellstén, juridisk ombudsman • Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Ville Kukkonen, juridisk rådgivare • Laura Kurki, skatteexpert • Anna Lundén, direktör • Thomas Palmgren, chef för internationella ärenden • Atte Rytkönen, juridisk ombudsman

4 1 20 UTGIVNINDATUM

1 . . . . . . . . . . . .17.1.

2 . . . . . . . . . . . 14.3. 3 . . . . . . . . . . . . 9.5. 4 . . . . . . . . . . . 15.8. 5 . . . . . . . . . . 10.10. 6 . . . . . . . . . . . 5.12.

SKATTER OCH PENGAR

Företagarna i Finland Anna Lundén direktör t. 09 2292 2937 anna.lunden@yrittajat.fi

Så här förändras företagarens beskattning nästa år Dessa uppgifter är baserade på regeringens förslag som ligger för behandling i riksdagen. Det kan med andra ord ske ytterligare förändringar i beskattningen. Vi ger närmare information om dessa i nästa nummer av Företagarinfo.tarkemmin.

Förändringar i företags- och utdelningsbeskattningen

Samfundsskattesatsen sjunker

• Samfundsskatten sjunker från 24,5 procent till 20 procent.

Progressiviteten inom beskattningen av kapitalinkomst skärps • Skatten på kapitalinkomst är fortfarande 30 procent, men en kapitalskattesats på 32 procent kommer att til�lämpas redan för den del av kapitalinkomsterna som överskrider 40 000 euro (nuvarande gräns är 50 000 euro). • Den totala skatten för onoterade företag och aktieägare är 26–26,4 procent, dvs. mindre än den allmänna kapitalskatten.

Beskattningen av utdelningsinkomster förändras. Den nuvarande dubbla beskattningen av onoterade företag ersätts med en lindrad utdelningsbeskattning

• Börsbolagens utdelningar är kapitalinkomst till 85 procent. • Upp till 25 procent av utdelningen från ett onoterat företag är skattepliktig kapitalinkomst för mottagaren till och med det belopp som motsvarar en årlig avkastning på åtta procent (för tillfället är det nio procents avkastning). Skatten beräknas på det matematiska värdet för aktierna. Den nya skatten på utdelningen är 7,5–8 procent av den utbetalda utdelningen (25 procent x 30–32 procent). Den övre gränsen för lindrad beskattning höjs samtidigt från 60 000 euro till 150 000 euro. • Utdelningarna för den del som överstiger maximigränsen på åtta procent utgör till 75 procent förvärvsinkomst (den totala skatten är högst 53 procent beroende på mottagarens förvärvsinkomster). Utdelningarna som överstiger 150 000 euro är till 85 procent kapitalinkomst (den totala skatten på dessa är 40,4–41,8 procent). • Sänkningen av avkastningsgraden på nio procent till åtta procent skärper framför allt beskattningen för de aktieägare som har dimensionerat utdelningen optimalt i förhållande till nettotillgångarna. Motvikten är skattelätt-

Företagarinfo 6/2013

naden för utdelningar som utökas från 60 000 euro till 150 000 euro samt möjligheten att expandera företaget snabbare i och med att samfundsskatten sjunker. • Utdelningarna mellan aktiebolag är huvudsakligen skattefria. Den utdelning som ett onoterat företag får från ett noterat företag beskattas dock som skattepliktig inkomst till hundra procent i stället för nuvarande 75 procent, när ägarandelen i bolaget är under tio procent.

I övergångsskedet krävs det extra noggrannhet

• Förändringarna träder huvudsakligen i kraft i början av år 2014. Även sänkningen av samfundsskattesatsen och den nya utdelningsskatten tillämpas för första gången vid beskattningen för 2014. • Om aktiebolagets räkenskapsperiod har ändrats den 21 mars 2013 eller därefter så att skatteåret inte slutar 2013 eller så att det skatteår som slutar 2014 har börjat efter den 21 mars 2013, är samfundsskatteprocenten ännu 24,5 procent vid beskattningen för 2014.

SKATTER OCH PENGAR • Även de nya ändringarna i utdelningsbeskattningen tillämpas för första gången vid beskattningen för 2014. Detta innebär att om man beslutar att under våren 2014 ge utdelning för den räkenskapsperiod som slutar senast den 31 december 2013 så att utdelningen först kan tas ut under 2014, ska utdelningen redan beskattas enligt de nya bestämmelserna. Beskattningen skärps för aktieägaren, även om aktiebolaget ännu inte fått nytta av den sänkta samfundsskattesatsen. • Företagarna i Finland har krävt att förnyelsen skulle få en övergångsbestämmelse gällande räkenskapsperioder som upphör senast den 31.12.2013 eftersom den nya dividendskatten väsentligt har att göra med att samfundsskatten sjunker till 20 procent. Kravet har tillsvidare inte godkänts och det finns en orsak att följa med situationen. Vid behov kan dividender delas ut ännu under år 2013 om det är finansiellt motiverat, till exempel på basen av den nuvarande avkastningsgraden utan ett strängt skattetillägg från förvärvsinkomstdividenden. Det lönar sig alltid att räkna ut skattetillägget efter företag och mottagare.

Avdragsrätten för representationskostnader slopas • Representationskostnadernas nu-

varande avdragsrätt på 50 procent slopas.

Utbetalning av medel från fonden för inbetalt fritt kapital ändras • Beskattningen för utbetalning av medel från fonden för inbetalt fritt kapital ändras. Från börsnoterade företag beskattas utdelningen av resurser från fonden för inbetalt fritt kapital alltid som dividender. Även utbetalning av medel inom icke börsnoterade företag skulle i första hand vara dividender. Utbetalning av medel kan trots allt beskattas som utlämnande och i praktiken utan skattetillägg, om den skatteskyldiga återbetalas den kapitalplacering som hon/han har gjort och placeringen har gjorts högst för tio år sedan. Som förutsättning för återbetalning är en pålitlig redogörelse om att utbetalningen utformas av de kapitalplaceringar som är inskrivna i fonden då det handlar om att återbetala placeringen till aktieägaren som gjort den.

• Tillämpningsperioden för forskningsoch utvecklingsverksamhetens tilläggsavdrag förkortas med ett år. Lagen til�lämpas inte längre under skatteåret 2015. • Tillämpningstiden för produktiva investeringars tilläggsavdrag förkortas även med ett år så att lagen inte längre tillämpas under skatteåret 2015. Enligt den gällande regleringen tillämpas lagen i beskattning som utförs under skatteåren 2013–2015.

Ramförhandlingarnas tidigare linjedragning om förflyttande till nyttighetsspecifik avskrivning slopas • Beträffande långvariga nyttigheter kommer man inte att övergå till nyttighetsspecifika jämnstora avskrivningar och därmed förblir nuvarande avskrivning för restvärde oförändrat.

Tillämpningsperioden för forskningsoch utvecklingsverksamhetens tilläggsavdrag och produktiva investeringars förhöjda tilläggsavdrag förkortas med ett år

Förändringar i inkomstskattelagen • Arbetsinkomstsavdragets maximibelopp och tillväxtprocent samt kommunalbeskattningens maximumbelopp för grundavdraget höjs. • I samband med budgetförslaget meddelade regeringen att de förbereder ett beslut som stöder en omfattande arbetsmarknadslösning. I och med att arbetsmarknadslösningen fastslogs den 25.10.2013 görs den inkomstskattbaserade revisionen av skatteskalan enligt 1,5 procent år 2014, men inte på inkomster som överskrider 100 000 euro. • Den för år 2014 planerade förminskningen av kilometerersättningen slopas. • Hushållsavdragets maximumbelopp höjs från 2 000 euro till 2 400 euro. • Ränteavdraget för bostadsskulden sänks så att den avdragbara delen år 2015 är 70 procent. • Inkomstskattelagen förändras tillfälligt så att då en naturlig person säljer fast egendom åt kommunen räknas försäljningsvinsten som skattefri inkomst på avträdelser som sker mellan oktober 2013 och slutet av året 2014.

Företagarinfo 6/2013

VEROT JA OCH SKATTER RAHAT PENGAR

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t. 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Skatteavdrag från företagarnas arbetshälsovård Skatteförvaltningen har uppdaterat sina instruktioner om hur företagarens hälsovårdskostnader ska avdras i beskattningen.

En företagare kan, som ett led i tjänster inom arbetshälsovården, ordna åt sig själv sjukvård, andra hälsovårdstjänster samt förebyggande arbetshälsovård. Som en del av arbetshälsovården är sjukvård i första hand på allmänläkarnivå men även sådan specialläkarkonsultation som företagsläkaren anser nödvändiga med tanke på arbetsförmågan, hör till arbetshälsovården. Arbetshälsovården kan ordnas antingen i ett kommunalt hälsovårdscenter, på en privat läkarstation eller producerat av en yrkesperson inom arbetshälsovården.

Avdrag av kostnader i beskattningen Kostnader som orsakas av arbetshälsovård som företagaren har frivilligt ordnat är avdragbara som kostnader inom näringsverksamhet eller jordbruksverksamhet. Kostnader som orsakas av arbetshälsovård för skogsbruksföretagare eller personer som driver någon annan verksamhet i enlighet med inkomstskattelagen, är inte avdragbara i beskattning. De kostnader från arbetshälsovården, som hör till hälsovård som ersätts av Folkpensionsanstalten, kan avdras i beskattningen. För att beviljas avdrag ska en verksamhetsplan för hälsovården skapas och det ska finnas ett giltigt kontrakt med serviceleverantören

PIXHILL

Företagarinfo 6/2013

SKATTER OCH PENGAR

för hälsovården. Kostnader från företagarens egen hälsovård kan avdras i beskattningen endast i den mån de är rimliga i hänsyn till arbetsinsatsen. En till förutsättning för avdragning är att företagaren i verkligheten arbetar i företaget och att motsvarande tjänster erbjuds också eventuella andra arbetstagare i företaget. Det är inte en förutsättning för avdrag av företagarens kostnader att företaget har övriga anställda.

Näringsidkare och förvärvsarbetande Den betalda summan för arbetshälsovården är avdragbar i beskattningen för näringsidkare och förvärvsarbetande samt jordbrukare. Ersättningen från FPA är skattbar inkomst. I praktiken återstår som avdragbara utgifter endast den del av arbetshälsovårdens

kostnader som FPA inte har ersatt. Med skattedeklarationen för näringsverksamheten och jordbruket kan man alltså dra av endast den del av arbetshälsovårdskostnader som företagaren har betalat, men som FPA inte har ersatt till företagaren. Om man i bokföringen har dragit av alla kostnader från arbetshälsovården och den ersättning som FPA har betalat åt företagaren då inte har behandlats som inkomst, måste ersättningen dras av från de utgifter som har anmälts i skattedeklarationen för näringsverksamheten.

Aktieägare och personbolagets bolagsman Arbetshälsovård som är av samma nivå som den vård som ersätts av FPA och aktiebolaget organiserar för sin aktieägare eller personbolagets bo-

lagsman kan ses som skattefri personalförmån. Som förutsättning för detta är att aktieägaren eller bolagsmannen arbetar inom företaget och att arbetshälsovården har organiserats på samma nivå för hela eventuella övriga personalen. Aktiebolagets aktieägare och personbolagets bolagsman försäkras med vissa förutsättningar enligt företagarens pensionslag. FPA tillämpar samma förfarande i ersättning av kostnader för aktieägarens och bolagsmannens arbetshälsovård som för näringsidkare och förvärvsarbetande samt jordbruksidkare. Om företaget har stått för kostnaderna och FPA därefter betalar ersättningar åt företaget kan man från företagets beskattningsbara inkomst dra av skillnaden mellan den betalda utgiften för arbetshälsovården och ersättningen från FPA.

MER INFORMATION www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Företagares utgifter för företagshälsovård vid beskattningen (4.10.2013, dnro A47/200/2013) Se även Skatteförvaltningens guide om beskattning av arbetshälsovård som ordnas via sjukvårdsförsäkringen: www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2011 > Beskattning av en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivaren har tagit (21.11.2011, dnro 555/32/2011)

Företagarinfo 6/2013

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Ville Kukkonen juridisk rådgivare t. 09 229 221 ville.kukkonen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: Permittering av arbetstagaren FRÅGA: Mitt företag har på grund av den finansiella situationen varit tvungen att permittera mina arbetstagare. Hur sköter jag permitteringsförfarandet enligt lagen?

SVAR: Med permittering avses tillfällig avbrytning av arbete och lönebetalning utan att anställningen upphör. Permittering baserar sig på arbetsgivarens beslut eller ett kontrakt som görs med initiativ av arbetsgivaren.

Mindre arbete som krav Enligt arbetsavtalslagen kan arbetsgivaren permittera arbetstagaren om det finns en i lagen beskriven finansiell eller produktiv grund för att säga upp kontraktet. Permitteringen är möjlig också om arbetet, eller arbetsgivarens möjlighet till att erbjuda arbete, tillfälligt har minskat och arbetsgivaren inte rimligt kan organisera annat passligt arbete eller utbildning som motsvara arbetsgivarens behov. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om permittering då det är nödvändigt för arbetsgivarens verksamhet eller för den finansiella situationen. Vid permittering ska man alltså utvärdera mängden minskat arbete, som ska vara väsentligt och tillfälligt.

Permittering av de tidsbundna och förtroendepersonen I arbetsavtalslagen finns undantagsregler för permittering av vissa arbetstagargrupper. Anställda som har tidsbundna kontrakt får permitteras endast om denne vikarierar en fastanställd och om arbetsgivaren skulle ha rätt till att permittera den fastanställ-

Företagarinfo 6/2013

da om denne skulle arbeta. Uppsägningsskyddet enligt arbetsavtalslagen gäller även vid permittering förtroendemannen, förtroendefullmäktige och samarbetsrepresentanten som har valts till en verksamhetsperiod enligt lagen om samarbete. Permittering eller uppsägning på grund av produktiva eller finansiella skäl av den ovan nämnda personalen, är möjlig enbart om deras arbete upphör fullständigt och arbetsgivaren inte kan erbjuda dem arbete som motsvarar deras yrkeskunnighet eller annat passligt arbete eller utbilda dem till andra uppgifter.

Först en förhandskontroll Permitteringsförfarandet beror på om företaget är inom lagen om samarbete. Om det i företaget arbetar regelbundet över 20 arbetstagare eller flera är arbetsgivaren förpliktad till att ordna samarbetsförhandlingar innan permitteringsbeslut. I denna artikel behandlas samarbetsförhandlingarnas innehåll. Företag som ligger utanför lagen om samarbete ska omgående presentera en förhandsutredning till arbetstagaren om orsakerna bakom permitteringen och det uppskattade omfånget, verkställande, tidpunkt och längd då behovet för permittering blir aktuellt. Om permitteringen gäller flera arbetstagare kan utredningen ges åt arbetstagarnas representant eller gemensamt åt arbetstagarna. Dessutom ska arbetsgivaren reservera tid åt arbetstagarna eller deras re-

ARBETSGIVARENS ABC

presentant för att höras om utredningen. Förhandsutredningen kan presenteras muntligt men det är att rekommendera att den görs skriftligt. Blanketter för förhandsutredningen finns på hemsidan för Företagarna i Finland.

Olika tillvägagångssätt för permittering Permittering kan förverkligas på heltid då arbetsförpliktelsen och löneutbetalningsförpliktelsen slutar tillfälligt. Alternativt kan man förkorta den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka. Arbetstagarna kan också permitteras i tur och ordning så att de arbetar varannan dag eller varannan vecka. Detta kan vara motiverat för likvärdig behandling av arbetstagare som gör liknande arbete.

Meddelande om permittering och permitteringsintyg Enligt arbetsavtalslagen ska man informera arbetstagarna om permitteringen senast 14 dagar innan permitteringen börjar, om man inte skriftligt

kommer överens om annat med arbetstagaren. Man ska också meddela om detta till representanten av de permitterade arbetstagarna. Om permitteringen gäller minst 10 arbetstagare ska arbetsgivaren meddela om detta även till arbetsoch näringstjänsten, ifall arbetsgivaren inte redan tidigare har på basen av lagen om samarbete fullgjort sina motsvarande skyldigheter. Arbetsgivaren som planerar permittering ska också kontrollera instruktioner gällande permittering från det kollektivavtal som gäller företaget. Förpliktelse att ge meddelande om permittering gäller både arbetsgivare som är inom och utanför lagen som samarbete. Meddelande om permittering ska ges personligt, men om det inte är möjligt kan den även skickas per post eller elektroniskt enligt samma anmälningstid. I detta fall ska arbetstagaren vara medveten om permittering innan tiden för meddelande om permittering har börjat löpa. Arbetsgivaren ska också ge ett skriftligt permitteringsintyg om arbetstagaren så önskar. På intyget ska

det åtminstone framgå orsaken till permittering, begynnelsetid och längd eller uppskattad läng. På hemsidan för Företagarna i Finland finns blanketter både för meddelande om permittering och permitteringsintyg.

Permitteringsförfarande ska göras noggrant Orsakerna bakom permittering ska alltid vara produktiva eller finansiella. Den är avsedd som en tillfällig åtgärd. Då villkoren inte längre fylls ska permitteringen avbrytas eller återkallas. Arbetsgivaren får inte rekrytera arbetstagare till motsvarande eller liknande arbetsuppgifter under permitteringen. Permitteringsförfarandet ska göras noggrant eftersom försummelse av förfarandet eller omotiverad permittering kan leda till ersättningsskyldighet. Om arbetsgivaren är osäker på sitt kunnande är det rekommendabelt att anlita en jurist för processen. Företagarna i Finlands rättsliga rådgivning ger gärna instruktioner åt medlemsföretagen gällande frågor kring permittering.

MER INFORMATION Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper medlemsföretagen under vardagar mellan 9–16 i numret 09 229 221. Företagarna i Finlands guide till samarbetslagen: www.yrittajat.fi/arbetsgivarens_ABC/samarbetslagen Blanketter för förhandsutredning, meddelande om permittering och permitteringsintyg: www.yrittajat.fi/arbetsgivarensabc/blanketter Arbets- och näringstjänstens kontaktuppgifter för anmälan: http://www.mol.fi/mol/se/01_arbetsgivare/ 06_omstallningsskydd_personalminskning/02_permittering/index.jsp www.mol.fi > Arbetsgivare > Omställningsskydd, personalminskningar, permittering > Permittering

Företagarinfo 6/2013

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Sanni Kotilainen juridisk rådgivare t. 09 229 221 sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: Uppsägning på grund av sjukdom FRÅGA: Kan arbetstagarens sjukdom vara en lagenlig orsak att säga upp arbetsförhållandet?

SVAR: Enligt arbetsavtalslagen kräver uppsägning av arbetstagaren en saklig och tung orsak. Sjukdom, skada eller olycka kan inte anses vara sådana om arbetstagarens arbetsförmåga inte på grund av dessa har minskat väsentligt och så långvarigt att man inte med måtta kan förutsätta att arbetsgivaren fortsätter arbetsförhållandet. En klar huvudregel i arbetsavtalslagen är att arbetstagarens arbetsförhållande inte kan avslutas ens på grund av en alvarlig sjukdom om personen i fråga klarar av sina arbetsuppgifter. Sjukdomen kan trots allt undantagsvis vara en orsak för att säga upp arbetsförhållandet om arbetstagarens arbetsförmåga som följd av sjukdomen sjunker betydligt och långvarigt. Arbetsförmågan är betydligt nedsatt om arbetstagaren inte klarar av de vanliga kraven för sitt arbete. Med betydligt nedsatt förmåga avses sådan arbetsförmåga som enligt lagen om arbetspension berättigar till full sjukpension.

Uppskattning av sjukdomens varaktighet Med långvarig sjukdom avses i arbetsavtalslagen att arbetsförmågan har nedsatts ”tillräckligt varaktigt”. Varaktigheten kräver inte att sjukdomen skulle vara livslång. Då man uppskattar varaktigheten beaktas sjukdomens längd innan uppsägningen och prognosen på sjukdomens varaktighet. Vid uppskattning av en långvarig sjukdom är det viktigt att se på den medicinska prognosen för sjukdomens eventuella framskridande och

Företagarinfo 6/2013

arbetstagarens rehabiliteringsmöjligheter. På grund av detta kräver uppsägningsbeslutet alltid en värdering av en sakkunnig inom medicin. Endast en medicinsk utvärdering om sjukdomens långvarighet och väsentlighet godkänns som tillräckligt bevis om arbetsförhållandet ska avslutas på basen av en sjukdom. Enbart ett konstaterande av läkaren gällande arbetstagarens arbetsförmåga räcker oftast inte som sådant till att avsluta arbetsförhållandet. Den medicinska utvärderingen av arbetstagarens arbetsförmåga kan göras till exempel av företagsläkaren, FPA:s läkare eller av patientens vårdande läkare. I sista hand värderas arbetstagarens arbetsförmåga av en specialläkare. I rättspraxisen har en ett år lång oförmåga att arbeta räknats som en bestående nedsatt arbetsförmåga. I oklara och svåra situationer är det ofta nödvändigt att få utlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga av minst två läkare.

Först ska annat arbete erbjudas Arbetsgivaren ska innan uppsägning erbjuda arbetstagaren annat arbete som arbetstagaren kan utföra på basen av sin yrkeskunnighet, erfarenhet och sjukdom. Arbetstagaren behöver trots allt inte påbörja omorganisering som avviker från det vanliga för att uppfylla skyldigheten att erbjuda annat arbete. Arbetsgivaren behöver inte skapa en ny arbetsplats för den insjuknade

ARBETSGIVARENS ABC

Arbetsförhållandet kan inte avslutas ens på grund av en alvarlig sjukdom om personen i fråga klarar av sina arbetsuppgifter.

arbetstagaren. Annat arbete ska erbjudas då en passlig arbetsplats öppnas utan åtgärder. Skyldigheten att erbjuda annat arbete framhävs i större företag där det finns bättre förutsättningar för det. Om arbetsgivaren säger upp arbetstagarens arbetskontrakt olagligt kan det leda till ersättningsskyldighet för uppsägande av arbetsförhållandet utan giltig orsak. Minimiersättning är oftast tre månaders lön och maximum ersättningen är 24 månaders lön. I uppsägningssituationer lönar det sig att reda ut den egna situationen med en sakkunnig.

Exempel på rättspraxis under den senaste tiden I arbetsdomstolens beslut TT 2012-153 hade arbetstagarens sjukfrånvaro under flera år varierat mellan 32 och 70 procent. Orsakerna till sjukfrånvaron hade varierat under hela tiden i arbetslivet och även efter operationer som hade gjorts åt arbetstagaren. Arbetstagaren hade på basen av arbetstagarens bakgrund i arbetslivet, hälsotillstånd och medicinska prognos orsak att anta att arbetstagaren inte trots operationerna skulle klara av arbetsuppgifterna utan sjukfrånvaron. Arbetstagarens arbetsförmåga hade blivit nedsatt så betydligt och långvarigt att man inte med måtta kunde kräva att arbetsgivaren fortsätter arbetsförhållandet. www.oikeus.fi/tyotuomioistuin/60640.htm (endast på finska)

MedleMsföretagare koM ihåg att utnyttja dina MedleMsförMåner! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 6/2013

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Atte Rytkönen juridisk ombudsman t. 09 2292 2871 atte.rytkonen@yrittajat.fi

Det nya skatteavdraget sporrar till utbildning av personalen Den nya utbildningsavdraget sporrar till att utveckla kunnandet mångsidigt. I framtiden kan man i avdra i beskattningen kostnader som kommer från utbildningsplaner. Den centrala tanken i förnyelsen är att arbetsgivaren får avdrag i beskattningen eller motsvarande ersättning då arbetsgivaren utvecklar arbetstagarens kunnande. Med lagförändringen stiftar man inget tvång på att utbilda personalen eller ger personalen en subjektiv rätt till utbildningen. Med förnyelserna strävar man efter att med finansiell uppmuntran leda arbetsgivarna till att mångsidigt utveckla personalens kunnande och ta hänsyn till sådana arbetstagargrupper som har specialbehov inom utvecklingen av kunnandet. Om utvecklandet av personalens kunnande och allokeringen av den bestäms fortfarande med utgångspunkt i arbetsplatsens behov.

Utbildningsplan enligt lagen om samarbete Avdrag i beskattningen får man endast om utbildningen baserar sig på utbildningsplanen i lagen om samarbete. I utbildningsplanen definieras de utvecklingsbehov som har kommit fram inom företaget samt de mål och principer som följs för utvecklandet av kunnandet inom företaget. Med hjälp av planen kan man i samarbete med personalen kartlägga kunskapsbeho-

ven för arbetsuppgifterna och planera nödvändiga utbildningsåtgärder. Utbildningsplanen fungerar också som ett verktyg då man främjar förvarandet av kunskapsnivån inom arbetstagargrupperna med specialbehov för utbildningen. Utbildningsplanen ska innehålla utvärdering av hela personalens yrkeskunnighet och förändringarna i kraven om kunnande och förändringarnas orsak. Planen, som baserar sig på utvärderingen, ska grupperas enligt personalgrupper eller på annat meningsfullt sätt. I planen ska också behandlas de allmänna principerna enligt vilka man strävar efter att uppehålla arbetsförmågan hos de som riskerar att lida av nedsatt arbetsförmåga eller föråldrande, samt sådana arbetstagares arbetsmarknadsduglighet som riskerar att bli arbetslösa. I planen ska också skrivas in hur den ska förverkligas och uppföljas.

Utanför lagen om samarbete Att skapa en utbildningsplan är inte obligatoriskt ifall lagen om samarbete inte kan tillämpas inom företaget. I sådana företag får man avdrag i be-

Med lagförändringen stiftar man inget tvång på att utbilda personalen eller ger personalen en subjektiv rätt till utbildningen. 12

Företagarinfo 6/2013

skattningen enbart om utbildningen baserar sig på en plan och fyller övriga kraven för avdraget. Om det inte finns en utbildningsplan kan arbetstagaren be arbetsgivaren att diskutera frågor kring yrkeskunnighet och utvecklandet av den. Det finns inga krav för förfarandet av diskussionen men det är sakligt att diskussionen hålls inom en rimlig tid efter att arbetstagaren har bett om det.

I praktiken ett nytt skatteavdrag Med de nya bestämmelserna ändrar man inte på den redan giltiga rätten, som baserar sig på nuvarande bestämmelserna om att få avdrag i beskattningen på kostnader som uppstår av att utbilda personalen. Ur beskattningssynvinkel är det alltså för arbetsgivaren ett nytt avdrag som kallas för utbildningsavdrag. Bestämmelserna om utbildningsavdraget är en del av lagen om beskattning av näringsinkomst och jordbrukets inkomstskattelag. För att komplettera dessa har det föreslagits en lag som istället för utbildningsavdrag skulle berättiga till utbildningsersättning då arbetsgivaren inte passar in i någondera av de ovan nämnda skattelagarna.

Planen ska följas noggrant Enligt propositionen kalkyleras utbildningsavdraget så att arbetstagarnas genomsnittliga dagslön multipliceras

ARBETSGIVARENS ABC

PIXHILL

med de dagar som utbildningsavdraget berättigar till, sedan divideras inkomsten från det med siffran 2. Skatteavdraget tilldelas under skatteåret på basen av arbetstagarnas utbildningsdagar. Rätten till skatteavdraget uppstår om det finns minst en utbildningsdag under skatteåret. Avdragets skatteårliga maximumbelopp är tre utbildningsdagar per arbetstagare. Till en utbildningsdag räknas en dag där utbildningen räcker minst sex timmar. En utbildningsdag kan utformas från flera utbildningar eller utbildnings-

perioder vars ihop räknade längd under skatteåret är minst sex timmar. Arbetsgivaren ska också skriftligt redogöra för utbildningsavdragets beräkningsgrund samt hur rättigheten uppfylles för varje arbetstagare. . Det räcker alltså inte med en utbildningsplan för hela personalen utan planens förverkligande måste följas per arbetstagare för att avdraget ska beviljas. Mera instruktioner kommer senare Arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om utvecklandet av verksamhetsmodellen i november

2013. Lagstiftningen träder i kraft från början av året 2014. Noggrannare instruktioner för til�lämpande av de nya bestämmelserna och en modell för skapande av utbildningsplanen hittar du från hemsidan för Företagarna i Finland från delen ”Työnantajan ABC”. Skattemyndigheterna publicerar instruktioner om tolkning av bestämmelserna i början av året 2014.

MER INFORMATION www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/osaamisen-kehittaminen (endast på finska)

Företagarinfo 6/2013

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Thomas Palmgren chef för internationella ärenden t. 09 2292 2958 thomas.palmgren@yrittajat.fi

Hinder på den inre marknaden - hjälp från EU:s tjänster Företag, som verksamma på den inre marknaden, har flera stödtjänster att tillgå till.

Problemlöningstjänst Solvit Lösningar till problem med myndigheterna Solvit är ett problemslösningsförfarande mellan medlemsländernas myndigheter. Med hjälp av förfarandet strävar man efter att hitta lösningar till sådana praktiska problem som företag och medborgare möter i andra medlemsländer då myndigheterna bristfälligt tolkar och tillämpar EU:s lagstiftning om den inre marknaden. Solvit kan användas för att lösa hinder på den inre marknaden mellan två eller flera medlemsländer. I Finland fungerar Solvit-centret under Arbets- och näringsministeriet. Centret registrerar alla hinder som dyker på EU:s inre marknad i Solvit-systemet. Man strävar efter att behandla fallen inom 10 veckor och 70 procent av fallen utfaller till kundens förmån. Tjänsten är gratis.

Mera information: Solvit-center t. 010 606 4686 solvit@tem.fi http://ec.europa.eu/solvit/ site/index_fi.htm

Centraliserad besökspunkt för servicedirektiv (Point of Single Contact) Administrativa formaliteter och praktisk hjälp Den centraliserade besökspunkten är en portal för elektroniska myndighetstjänster med hjälp av vilken företag får information om lagstiftningen gällande nationella tjänster, förutsättningar för att komma in på marknaden, behöriga myndigheternas kontaktuppgifter och information om rättsskyddsmetoder vid tvister. I besökspunkten kan man sköta nödvändiga administrativa formaliteter som att skicka blanketter och de bifogade filerna till myndigheterna elektroniskt. De centraliserade besökspunkterna hjälper företagen även i flera praktiska frågor: Vilka tillstånd, anmälningar och intyg behövs då man börjar affärsverksamhet i ett annat EU land och hur man kan ansöka dem? Vad ska man göra då företaget vill tillfälligt erbjuda tjänster i ett annat EU land? Vad kostar tillstånden? I Finland fungerar besökspunkten som en del av Yritys-suomi-portalen.

Mera information: http://ec.europa.eu/internal_ market/eu-go/index_fi.htm

www.tem.fi/index. phtml?s=953

Företagarinfo 6/2013

Produktkontaktpunkt (Product Contact Point) Information om nationella produktkrav I Arbets- och näringsministeriet fungerar en så kallad ”produktkontaktspunkt” som erbjuder information om nationella produktkrav åt företag. Med hjälp av informationen från produktkontaktpunkten och medlemsländernas myndighetssamarbete strävar efter att sänka tröskeln för att börja verksamheten på nya marknader. Varje medlemsstat har en kontaktpunkt som aktörerna kan vända sig till för att få reda på vilka tekniska regler som tillämpas för produkterna i ifrågavarande landet.

Mera information: http://ec.europa.eu/ enterprise/policies/singlemarket-goods/index_fi.htm

FÖRETAGENS ABC

Enterprise Europe Network Råd och kontakter för internationalisering Enterprise Europe Network är ett nätverk som erbjuder sakkunnighet och internationaliseringstjänster för smf-företag. Nätverkets tjänster sträcker sig från rådgivning inom EU ärenden till stöd inom internationell teknologiöverföring. Nätverket fungerar i över 50 länder och tjänster erbjuds av ca 600 organisationer. I Finlands nationella närverk finns sju organisationer. Tjänster gällande affärer och finansiering, juridik och företagskontakter erbjuds av Egentliga Finlands ELY- central och Helsingforsregionens handelskammare. Nätverket koordineras av Arbetsoch näringsministeriet.

Mera information: www.enterpriseeurope.fi www.yrityssuomi.fi

EURES - Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet

TRIS – Anmälnings-förfarande om tekniska bestämmelser

Arbetstagare och arbetsgivare

Anmälning om nationella produktlagstiftningen inom Europeiska unionen

Det i hela Europa fungerande nätverket för arbetsadministration EURES (”European Employment Services”) främjar rörligheten av arbetskraften inom Europa. Nätverket instruerar både arbetstagare och arbetsgivare, speciellt om smf-företags behov. Arbetsgivaren kan på EURES hemsida bekanta sig med landspecifik arbetsmarknadsinformation och statistik. Arbetsgivaren kan söka fram passliga kandidaters CV:n och kontakta dem genom att gratis registrera sig i databasen på hemsidan för arbetsgivarna. Arbetsgivaren kan också anmäla en öppen arbetsplats i EURES-portalen. EURES-tjänsten erbjuder bland annat hjälp med rekrytering utomlands och informerar om olika rekryteringsevenemang i Europa. EURES ger också mera information om arbetstagare som har skickats ut.

Det är viktigt att företag som verkar på den inre marknaden är medvetna om hurdana krav olika medlemsstater ställer på produkternas tekniska egenskaper och på att produkten får komma ut på marknaden. Företagen kan följa med produktlagstiftningen inom sin egen bransch i olika medlemsländer med hjälp av det så kallade anmälningsförfarandet om tekniska bestämmelser. I förfarandet ska medlemsländerna anmäla alla nationella tekniska bestämmelser och standarder som är i planeringsskedet samt bestämmelser som gäller tjänster inom informationssamhället. Förfarandet möjliggör att andra medlemsländer kan kommentera på förslagen och kommentarerna ska i mån av möjlighet beaktas vid fortsatt förberedelse. Anmälningsförfarandet administreras från Arbets- och näringsministeriet. Man kan delta i den egna sektorns distribution genom att skicka e-post till adressen maaraykset.tekniset@tem.fi.

Mera information: http://eures.europa.eu

Mera information: http://ec.europa.eu/enterprise/ tris/index_fi.htm www.tem.fi/index.phtml?s=532

Företagarinfo 6/2013

FÖRETAGAREN SOM PERSON

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman t. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Övergångsperioden för FöPL-försäkringen upphör Från och med början av år 2014 måste även de ägare som tidigare omfattades av FöPL-försäkringen med över 30 procent av företagets aktier och som arbetar i ledande positioner inom företaget, övergå till ArPL-försäkringen. Definitionen för FöPL förändrades i början av år 2011. Tidigare försäkrades sådana personer enligt ArPL som ägde mindre än 50 procent av företagets aktier och som arbetade i ledan-

de position och fick lön för sitt arbete. Övergångstiden för nya lagen börjar vara förbi. Därför måste dessa personer bli FöPL-försäkrade om de övriga kraven för FöPL-försäkringen fylls. Enligt de gällande bestämmelserna hör en sådan företagare till FöPLförsäkringkretsen som är i ledande position i aktiebolaget och är aktieägare som äger ensam över 30 procent eller över 50 procent av aktie-

bolagets aktier tillsammans med sina familjemedlemmar. En aktieägare som arbetar i ledande position hör till FöPL-kretsen även om personen ensam har 30 procent av aktierna eller över 50 procent av rösträtten genom aktierna eller motsvarande bestämmanderätt i något annat samfund.

PIXHILL

Korrigering: Ändringar i åldersgränserna för pension I Företagarinfons artikel 5/2013 Åldersgränserna för pension förändras kunde man få uppfattningen att de som är födda år 1951 skulle ha rätt till ålderspension i förtid vid 62 års ålder, men endast om man pensioneras under år 2013. Detta stämmer inte utan deras rätt till denna pension fortsätter även år 2014 fram tills de fyller 63 år och kan pensioneras enligt den egentliga ålderspensionen. Däremot

kan de som är födda år 1952 eller senare inte längre bli på pensionerade genom ålderspensionen i förtid.Också de som är födda år 1953 har rätt till att bli deltidspensionerade vid 60 års ålder under år 2014. De som är födda år 1954 eller senare har en åldersgräns på 61 år.

Harri Hellstén

Företagarinfo 6/2013

Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors som motsvarar företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller telefon 09 229 221.

LOKAL PÅVERKAN

Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör t. 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Lagen om regional utveckling reformeras I riksdagen behandlas lagarna om regional utveckling, administrering av strukturfondverksamheten och utveckling av regionerna och finansiering av strukturfondsprojekten. Förnyelsen av lagarna har att göra med den nya fondperioden som startar i början av året inom EU. Tidigare minskade Finlands andel i samband med EU:s finansieringslösning i den så kallade kohesionsfinansieringen till 425 miljoner. Då den nationella finansieringsandelen är 50 procent minskar medlen avsedda för regional utveckling med ca 850 miljoner euro under programperioden 2014–2020. På grund av de minskande medlen är det bra att lagarna om regional utveckling och strukturfondernas administrering slås nu ihop till en lag. I propositionen syns nu en strävan efter att avbelasta administrationen och försnabba processerna. Om detta genomförs på rätt sätt möjliggör det finansieringen av faktorer som är viktiga med tanke på Finlands konkurrenskraft som att förbättra mikro-, små och medelstora företagens verksam-

hetsförutsättningar. Förutom att stöda växten och internationaliseringen och forskningsoch utvecklingsverksamheten, har finansieringen av ägarbyte inom företagen med hjälp av strukturfondsmedel också varit framme.

Företagarorganisationens ställning förstärks? Företagarnas i Finlands (FiF) verksamhet baserar sig på ett starkt lokalt och regionalt nätverk. Därför har FiF redan i förberedelseskedet påverkat lagarna om regional utveckling. Representanter av vår organisation påverkar bland annat inom samarbetsgrupperna i landskapen i olika delar av Finland. Samarbetsgruppernas roll har oftast ansetts vara liten. Det är således positivt att man förstärker deras betydelse med hjälp av lagförslagen. Det är viktigt att företagarna är mer involverade i att identifiera framgångsfaktorer samt att företagarna kan påverka även projektens innehåll. I sista hand är det trots allt frågan om det arbete som våra lokala aktörer utför.

Stöd till öst och norr Under strukturfondsperioden 2014–2020 får Norra Finland ungefär 71 procent av den regionala finansieringen, medan Södra och Västra Finland får ungefär 29 procent. Ålands andel är ca 0,5 procent. Östra och Norra Finlands EU-andel är ca 722 miljoner euro, Södra och Västra Finlands andel ca 286 miljoner euro och Ålands andel ca 5 miljoner euro. Till verksamhets linjedragningar hör främjandet smf-företagsverksamhetens konkurrenskraft och utnyttjande av kunskapsproduktionen, rörligheten av sysselsättning och arbetskraft, utbildning, sakkunnighet och livslång inlärning samt den sociala delaktigheten och bekämpning av fattigdom.

Företagarinfo 6/2013

Oberoende av aktörerna är det motiverat att förminska på administrationen: förminska den onödiga regleringen och administrationen samt underlätta förutsättningarna för företagande och sysselsättande. Målet med förändringarna är också att samla ihop regional utveckling och strukturfonder till en helhet. Till exempel landskapsprogrammets verkställandeplan skulle bytas ut till landskapsprogrammets implementeringsplan som skulle föras vartannat år (nuförtiden varje år). Det är positivt eftersom man i praktiken under senaste åren i flera landskap har slagit ihop olika dokument med olika linjedragningar. Som bäst kan det koncentrera programmen till några mål som är viktiga för landskapet.

Finansiering direkt till företagen Det är även väsentligt att finansieringen riktas så rakt som möjligt till företagen. Som grund för linjedragningen är att ELY-centren skulle finansiera företagsbaserade projekt och direkta företagsstöd. Landskapsförbundet skulle däremot finansiera de övriga, dvs. kommunbaserade projekten. Det är en utmaning att ministergruppen för administration och regional utveckling redan 18.9.2013 bestämde att under strukturfondsperioden, som börjar i början av året 2014, ska fyra ELY-center specialisera sig på administration av strukturfonder. Företagarna i Finland har framhävt att mikro-, små och medelstora företagen ska involveras även i kommunbaserade projekt. Regional utveckling består till stora delar av utveckling av företag. Till detta hör också de regionala utvecklingsföretagens roll eftersom de i första hand skulle finansieras av kommunerna.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi