Företagare i Finland 1/2017 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Finland 100 - tillsammans i skogen! | 3

1/ 2017

EXPORT AV UTBILDNING skapar nya mรถjligheter fรถr hรถgskolor

1/2017

INNEHÅLL INTERNATIONALISERING

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

EXPORT AV UTBILDNING skapar nya möjligheter för högskolor

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

NYLANDS FÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMAN 2017 UTKOMMER (vecka) Internationalisering 6 Kommunikation, Försäljning & Marknadsföring 15 Sommarnummer - Turistnäringen 23 Egenföretagarnummer - Samarbete & Nätverk 36 Skatter, Ekonomi & Finansiering 44 Design & Formgivning 51

MATERIAL 17.1 14.3 9.5 8.8 3.10 28.11

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Morgan Digital

LEDARE

Finland 100 - tillsammans i skogen!

oppas ni har haft möjlighet att vila upp er under julen och andats en stund. Detta nummer av Företagare i Finland handlar om internationalisering. Internationalisering erbjuder en möjlighet till tillväxt. Allt som allt bedriver 20 procent av de SME-företag som deltog i SME-barometern, export eller har affärsverksamhet utomlands. Direkt export är den vanligaste formen av internationalisering och mer än hälften av de SME-företag som bedriver export eller har verksamhet utomlands är engagerade i den. Därför handlar årets första nummer om internationalisering. Detta är ett väldigt spännande och intressant tema och vi hoppas att ni inspireras av de intervjuer vi har i detta nummer. Vi tangerar även ämnet på den Riksomfattande Svenska träffen, som i år ordnas i Kristinestad tillsammans med Södra Österbottens Företagare den 19–20.5.2017. Alla är välkomna för att höra om erfarenheter kring internationalisering, export, logistik och ägarbyten. Vi träffas kring ett symposium på dagen där vi får höra företagarerfarenheter och tips på hur man lyckas och vad man ska undvika. Efter det besöker vi några företag i regionen och första dagen avslutas med en middag och möjlighet till mingel och utbyte at kontaktuppgifter. Kom på evenemanget för att nätverka och träffa potentiella businesskontakter! Detta är en möjlighet att träffa likasinnat sällskap och diskutera företagande med andra företagare. Kom och koppla av från vardagen. På lördagen har vi mera historia och ett kulturrelaterat program med en rundvandring i Kristinestad. Så, det är dags att starta jubileumsåret med information om vårt fantastiska samarbete med scouterna. Vår organisation ansåg att det är viktigt att vara med och skapa upplevelser under jubileumsåret. Vi deltar i firandet genom ett samarbete med Finlands Scouter. Företagarnas

och scouternas gemensamma kampanj tar barn och unga ut i skogen. Kampanjen Yhdessä metsään (Tillsammans i skogen) pågår hela året. Vi är glada och väldigt stolta att få vara med och stöda denna kampanj. Varför just skogen? Skogen erbjuder en utmärkt inlärningsmiljö och upplevelse för alla oberoende ålder eller bakgrund. På utflykterna får barn och unga uppleva skogens mångfald via skogsturer som även scoutverksamheten har i sitt program. Det viktigaste för en lyckad skogsutfärd är att alla har roligt och att alla accepteras för den man är. Vilken ypperlig chans att ladda företagarbatterierna i en inspirerande miljö och med suveränt sällskap! Företagarna i Finland uppmanar sina lokala företagarföreningar att erbjuda scouterna stöd för genomförandet av utflykter och Finlands Scouter uppmuntrar sina scoutkårer att arrangera skogsutflykter för sådana barn och unga som inte tidigare har vistats så mycket i skogen. Scouterna ansvarar alltså för innehållet under skogsutflykterna och för de allmänna arrangemangen. För detta har ett äventyrligt utflyktsmaterial gjorts upp för scoutkårerna. Med andra ord behöver företagarna inte vara oroliga att allt arrangerande hänger på deras axlar. Detta förverkligas på ett äkta sätt tillsammans, i jubileumsårstema. Företagarföreningarna kan tillsammans med sina medlemsföretag erbjuda hjälp gällande arrangemangen av utflykterna. De kan exempelvis erbjuda transport, mat eller utflyktsmaterial eller delta som vuxna och berätta företagarhistorier. Var i kontakt med din lokalförening eller närmaste scoutkår. Det blir alldeles säkert oförglömliga utflykter! Ännu till sist vill jag ta upp ett viktigt ärende, kommunalvalet. Vi har nu publicerat vårt kommunalvalsprogram och sammanfattningen finns även på vår nätsida på svenska. Ta gärna och kontakta kandida-

terna och be att få skicka den till dem samt diskutera med dem om ärenden i den. Eller ännu bättre, är du kandidat själv? Gå rakt till våra nätsidor och läs sammanfattningen. Kontakta mig om du har några frågor gällande den. Vi tycker att alla ska veta att företagsamhet är kommunens allra viktigaste resurs och genom företag i kommunen skapar man livskraft till den. Med dessa ord, ha en fin fortsättning på det nya året och hoppas det är kommunalvalsrikt och fyllt med utflykter till skogen.

Företagsamhet är kommunens viktigaste resurs!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Rådgivningstjänstens öppethållningstider utökas

en avgiftsfria juridiska rådgivningen för Företagarna i Finlands medlemmar får utökad servicetid och ny telefonnummer. På basis av medlemsenkäten är Företagarna i Finlands avgiftsfria juridiska rådgivning en medlemsförmån som upplevs som värdefull och viktig. Tjänsten är avgiftsfri för medlemsföretag. Det kommer in över tiotusentals samtal årligen. Vanligast är frågor gällande anställningsförhållanden och arbetslivet samt frågor gällande avtal. Företagarna i Finland vill betjäna sina medlemmar ännu bättre och utvidgar därför rådgivningens öppethållningstider från och med den 2.1.2017. Tidigare har rådgivningen betjänat medlemsföre-

tagen kl. 9–16. Från och med den 2.1 har man öppet varje vardag kl. 8–20. – Företagare är ofta upptagna dagtid och därför är det viktigt att juridisk rådgivning även kan ges kvällstid, säger Företagarna i Finlands arbetsmarknadschef Janne Makkula om behovet av utvidgningen.

Tjänsten utvecklas ytterligare Företagarna i Finland fortsätter utvecklingen av rådgivningstjänsten. Senare i vår tas en omfattande malldokumentbank för medlemsföretag i bruk. – Vi får många förfrågningar om olika avtalsmallar för t.ex. sekretessavtal eller köpebrev. Vi vill svara på det här behovet och utvecklar därför dokumentmallar

som våra medlemsföretag kan använda sig av i affärsverksamheten, säger Janne Makkula.

Nytt nummer! Den juridiska rådgivningens telefonnummer ändras: de juridiska rådgivarna svarar från och med nu på numret 09 229 222.

Sote och transportbalken har satt fart på anslutningen till arbetslöshetskassan

nder årets första dagar anslöt sig över 350 företagare till SYT-kassan. Det är regeringens stora projekt som satt fart på anslutningen eftersom man ännu inte vet vilken inverkan dessa kommer att ha på företagen. I början av året har 350 företagare anslutit sig till Företagarnas arbetslöshetskassa i Finland. Enligt kassachef Merja Jokinen är antalet företagare inom taxisamt social- och hälsovårdsbranschen exceptionellt stort bland de medlemmar som anslutit sig i början av året. – Det är framförallt osäkerheten gällande förändringarna de kommande åren som angetts som orsak till anslutningarna. I toppen ligger alltså regeringens stora projekt: sote-reformen, transportbalken och landskapsförvaltningen. Företagarna är helt klart oroliga över hur förändringarna inverkar på deras förmåga att vara verksamma som företagare och hur de ska klara sig i den framtida konkurrensen, berättar Jokinen. Det som företagarna funderar över gällande sote-reformen är till vilket pris

tjänsterna kommer att säljas och om de ger tillräckligt med inkomst för företagarna. Det är främst de företagare som inte hör till Taxiförbundet som är oroliga över den kommande reformen av taxitrafiken. – Det största orosmomentet är vem som får sköta om Fpa-skjutsarna i fortsättningen och om de som hamnar utanför dessa alls har förutsättningar för verksamhet. Även den ökade användningen av Uber-taxitjänsten skrämmer taxiföretagarna. Lyckligtvis är de flesta företagarna medvetna om och inser att det nu om någonsin är en bra idé att säkerställa den egna ekonomiska tryggheten genom att ansluta sig som medlem i kassan eftersom en företagare måste tillhöra arbetslöshetskassan i minst 15 månader för att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning, säger Jokinen. För närvarande har kassan över 25 000 företagare inom olika branscher och i varierande företagsstorlek. År 2016 anslöt sig över 3500 företagare till arbetslöshetskassan, största delen av dessa var ensamföretagare.

KOLUMN

Att starta och driva företag i olika länder 2002 kom jag till Finland för att starta upp en import och tillverkningsverksamhet med produkter från Sverige. Finland hade några år tidigare gått med i den gemensamma europeiska valutan, Euro, men Sverige valt att stanna kvar i sin egen valuta som föddes 1873.

Egen valuta

Varför blev det så här

Stora frågetecknet var, skulle Sverige klara sig med sin krona. Svaret alla ger, syns nu, men för oss som arbetar brett inom export och import, så är valutan endast en teknisk enhet, som ej styr handel eller tillverkning. Idag så har alla svenska företag som sysslar med export eller import s.k. valutakonton, och blir därigenom mindre känsliga för eventuella kursvariationer för de olika valutorna. Däremot så har den starka utvecklingen på US dollar gentemot den svenska kronan försämrat inkomsterna lite för den svenska tillverkningsindustrin. I Sverige har man sen lång tid varit van med olika valutor och därigenom skapat olika valutakonton i företagen och detta ger företagen stora möjligheter och också eventuella kursvinster utöver normalt täckningsbidrag för sina produkter.

Beträffande lönebildningen, så har Sverige redan 1997, med förnyelse 2011, haft ett lönebildande system, där landets exportindustri är lönebildande i avtalsrörelsen. Som ett resultat så har löneglidningen varit förhållandevis låg i förhållande till prisökningarna och löntagarna får reella löneökningar. Genom att den konkurrensutsatta exportindustrin som utgör minst hälften av vad vi producerar. Detta avtal kallas industriavtalet. En annan del är transportstödet, som i vissa fall uppgår till närmare hälften av företagens fraktkostnader. Det är en stor kostnad för företag med stor m3 volym i förhållande till varuvärde.

Att anställa personal Vid starten 2002 så anställdes inga, men redan samma år till hösten anställdes den första, och i detta fall så gick det smidigt. Några år senare när vi byggde upp både produktion och lager, så blev bilden en annan. Personal behövdes och tjänster utannonserades. Sökande var det ingen brist på. En av deras första frågor vid anställningsintervju var, hade företaget ”Pekkas-dagar”. Utifrån kommande så ställde jag alltid frågan, vad är ”Pekkasdagar”? Svaren var skiftande, men stannade i att jag skulle betala dessa extra lediga dagar per år utöver den lagstadgade semestern. Efterforskningar visade att jag kunde undvika dessa ”Pekkas-dagar” med lite arbetstidsregleringar. Att betala full semester med de extra avgifter som tillkom, och dessutom ge extra lediga betalda dagar fanns inte i mina tankar. 25 + 12 = 37 arbetsdagar mindre produktion?

Vad hände sen Under ett antal år drev vi på i Finland men när marknaden började svika 2007–2008 så blev vi uppmärksammade på våra bikostnader. Som ett resultat av detta så startade vi en total omorganisation av hela vår verksamhet. Lagret i Finland avskaffades och flyttades hem till Sverige. Endast den nödvändiga tillverkningen blev kvar i Finland. Från att sysselsatt ett 10 tal personer samt ett flertal underentreprenörer så blev det kvar 4 personer i Finland och supporten, lagret med mera flyttades hem. Denna åtgärd gav oss kostnadsbesparingar på över 20 %, men närmare 30 % mot att vi varit kvar i Finland. Dessutom flertal logistiska fördelar gavs. Dessa kostnads besparingar kunde vi direkt transportera till våra kunder.

Ett par slutord Enligt min personliga syn, för att Finland skall komma på rätt köl, här är några men viktiga punkter. Lönebildning = En mer lokal avtalsrörelse och löneutvecklingen måste regleras på tillverkningens efterfrågan. De enorma helgtilläggen måste justeras till mer normala normer som följer de övriga EU-länderna. Löneavtalen bör göras så lokalt som möjligt, med lokala förhandlare och exempelvis vid dygnet runt arbete redan i anställningsskedet vara klara för eventuellt helgarbete. En typ 4 eller 5-skifts avtal med klar lönebildning. Tillbaka från semestern penning bör avskaffas och ersättas med en typ av inarbetat semesterersättning. Bidrag från Team Finland = Dagens former av olika bidrag, såsom innovationsbidrag, Team Finland Explorer m.m. bör breddas och betalas ut till bl.a. till enskilda företagare. 2015 så bildades det i Finland 28 749 nya företag och 13 671 av dessa var enskilda företagare. Dessa faller nu direkt ur TEKES procedur och har ej möjlighet till några bidrag. Samarbete = Inom flertal områden så saknar jag ett samarbete och då främst inom den traditionella industrin. Det framgår klart att databranschen, och speciellt inom spelbranschen så har man ett gott samarbete. Är det kanske en nyckel till dess framgång? Tål att funderas över. Nå, nu är allt inte så nattsvart som jag målar upp, men skillnaden mellan framgång och katastrof är liten och vi får hoppas att det går vägen för AB Finland Oy.

Micael Blomster Ordförande svenska utskottet

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Vad åstadkom vi för ensamföretagare

2016

öretagarna i Finlands (FiF) uppgift är att berätta för beslutsfattarna vilka reformer de ska och vilka reformer de inte ska genomföra för att företagarna ska kunna fungera så bra som möjligt. Mer än hälften av våra medlemmar är ensamföretagare, vilket gör att vi arbetar mycket med frågor som gäller dem. Här finns en översikt över sådana förändringar som påverkar en ensamföretagares arbete, som vi arbetade för och som framskred 2016.

Företagaravdraget i kraft i januari Det nya företagaravdraget togs i bruk i början av 2017. Modellen byggdes av Företagarna i Finland och genomfördes på Företagarna i Finlands initiativ. Företagaravdraget är fem procent av inkomsterna för firmanamn, öppna bolag och kommanditbolag. Det hjälper i synnerhet ensamföretagare.

Man kan betala mervärdesskatten först då pengarna ﬁnns på kontot Från början av 2017 kan företagare betala momsen först när de har fått pengarna av sina kunder. Denna lagändring, som är viktig i synnerhet för ensamföretagare, gjordes på FiF:s initiativ.

Beskattningsförfarandet utvecklas – ingen straﬀ för små förseelser Företagarna i Finland har föreslagit för Skatteförvaltningen att skattehöjningarna skulle lindras och att dröjsmålsavgiften på skattekontot skulle göras flexiblare när den skattskyldiga

själv rättar sina betalningar. Riksdagen godkände lagändringar genom vilka förfaringssätten och dröjsmålsavgiftens struktur ändras. Från början av 2017 kan ett företag hela tiden rätta till små fel i momsen och förskottsinnehållningar på högst 500 euro utan straff, när rättelsen görs utan dröjsmål efter att felet har upptäckts. Även dröjsmålsavgiften på större fel sjunker i sin helhet. Fel av alla slag kan rättas utan påföljder under 45 dagar efter den sista dagen då uppgifterna bör ha anmälts. I reformerna ingår även andra ändringar såsom en harmonisering av besvärstider till tre år och koncentreringen av momsbesvär till rättelsenämnden.

Lön eller arbetsersättning – Skatteförvaltningen uppdaterade sina anvisningar Skatteförvaltningen uppdaterade sina anvisningar om när arbete av en underleverantör har utförts som företagare. Frågan berör alltså uttryckligen ensamföretagare. Anvisningarna ändrades förra gången på Företagarna i Finlands initiativ 2014 i en riktning som var mycket bättre för företagarna. Beskattarens attityd var dock alltjämt gammalmodig, och arbetet betraktades oftast i första hand som lönearbete, vilket även förvaltningen medgav. Därför fortsatte vi att påverka för att en företagarvänlig tolkning skulle gå genom inom förvaltningen. Skatteförvaltningen har följaktligen utbildat sitt fält i frågan. Alltjämt finns det branscher där företagarlösningar inte är problemfria. Företagen

borde även kunna komma överens om dem mer flexibelt sinsemellan.

Rätten av köpcentrumföretagare till en ledig dag blir kvar trots friare öppettider Bestämmelserna om affärernas öppettider upphävdes. Samtidigt garanterades affärer samt frisörsalonger möjligheten att själva bestämma om sina öppettider, oberoende av veckodagar eller helger. FiF drev tidigare genom en lagändring enligt vilken en företagare på ett köpcentrum alltid får ha en ledig dag per vecka. Det är viktigt att befrielsen av affärernas öppettider inte ändrade denna rätt.

Upphandlingslagen förnyas SME-företagen bättre med i oﬀentlig upphandling Totalreformen av upphandlingslagen träder i kraft någon gång i början av 2017. Ändringarna genomför väl FiF:s långsiktiga mål om uppdelningen av anskaffningar, enklare reglering och undvikande av konkurrensstörningar. Vid sidan om inverkan på lagstiftningen förbereder sig FiF på att delta i rådgivningen om upphandlingar. FiF samlar in och sprider bästa praxis om SME-företagarvänliga upphandlingssätt samt främjar dialogen med offentliga upphandlare.

Reklamaﬃscher vid landsvägar kräver bara en anmälan Företagarna i Finland har länge arbetat för att man fritt ska få ställa reklamaffischer vid landsvägar. Landsvägslagen och banlagen ändrades så att det

7 allmänna förbudet mot uppsättande av reklamaffischer och annonser vid landsvägar upphävdes. I stället för undantagsförfarande övergår man till ett anmälningsförfarande. Även förutsättningarna för uppsättandet av reklamaffischer lindrades.

Experimentet med innovationssedlar visade sig vara en framgång På basis av Företagarna i Finlands initiativ startade Tekes i oktober ett experiment med innovationssedlar avsedda för mikro- och SME-företag. Med innovationssedeln kan företaget utveckla sina produkter, tjänster eller processer samt utvidga och utveckla sin affärsverksamhet. Det har ansökts om flera hundra innovationssedlar, som är värda 5000 euro, per månad, och nästan alla har fått ett positivt beslut inom några dagar.

Miljötillståndsprocesser blir smidigare I juli trädde ikraft en lagändring som gör den gemensamma behandlingen av en miljötillståndsansökan och ansökan om tillstånd för täktverksamhet smidigare. Man kan ansöka om ett och samma projekt gällande täktverksamhet med en ansökan. Efter tillståndsbehandlingen ger myndigheten i princip sitt avgörande med ett beslut. Reformen är en fortsättning på strävan att göra hanteringen av miljötillstånd smidigare och effektivare.

Förfrågningen Näringspolitiska mätare påverkar kommunernas näringspolitik Företagarna i Finlands förfrågning Näringspolitiska mätare kartlägger medlemsföretagens åsikter om kommunernas näringspolitik vartannat år. Våren 2016 besvarades enkäten av ett rekordantal (6 347) företagare. Uppskattningarna om näringspolitiken var kritiska (medeltal 6,7). Den synliga publiceringen av förfrågningens resultat vid seminariet för kommunernas ledning hade en positiv inverkan på kommunernas näringspolitik. På basis av responsförfrågningen 1) känner kommunerna igen förfrågningen, 2) resultaten och deras genomgång har gagnat kommunens näringspolitik och samarbetet med företagare och 3) förfrågningens resultat har lett till åtgärder. De nästan 270 rapporterna i förfrågningen har blivit konkreta verktyg med vilka förutsättningarna för företagsverksamheten kan förbättras i samarbete med kommunen och företagen.

Lärarnas intresse för företagarkunskaper ökar kraftigt Lärarna är allt mer intresserade att utveckla företagarkunskaper. Mer än 4 500 lärare har deltagit i utbildningsprogrammet Osaavia opettajia – yrittäviä nuoria, som har organiserats av Företagarna i Finland och som i synnerhet stöder lärarnas pedagogiska kunskaper i anslutning till företagande. Utbildningen har riktats till lärarnas utbildare samt till lärare vid universitet, yrkesläroanstalter och gymnasier.

Om du vill sysselsätta: lättare att anställa den första arbetstagaren Arbetsavtalslagen ändrades den 1 januari 2017 i enlighet med FiF:s

målsättningar: Prövotiden förlängs till sex månader, och arbetsgivaren har rätt att fortsätta med den om den anställda under prövotiden varit frånvarande på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet. Arbetsgivarens återanställningsskyldighet förkortas från nio till fyra månader När anställningsförhållandet varat 12 år är skyldigheten sex månader. En långtidsarbetslös person får anställas för viss tid utan några särskilda motiveringar. Dessa ändringar underlättar anställandet av den första arbetstagaren. Företagarna i Finland var med i den arbetsgrupp som beredde ändringarna och arbetade också starkt för dem i riksdagen.

Träder i kraft senare Bättre exportfrämjande Team Finland-nätverket, som skapats som stöd för företagens internationalisering, är alltjämt ganska okänt för de flesta företagarna och dess tjänster möter inte företagarnas behov. Därför förnyas nätverkets verksamhet. FiF:s verkställande direktör Mikael Pentikäinen är med i arbetsgruppen som förbereder reformen. Arbetsgruppen föreslår att det vid erbjudandet av tjänster ska fästas särskild uppmärksamhet vid de servicebehov som små företag som inleder sin internationalisering har, eftersom dessa företag erbjuder gott om tillväxtpotential.

Utbildningsavtal som en del av yrkesutbildningsreformen För att främja utvecklingen av ungdomarnas sysselsättning och yrkeskunskaper har FiF redan länge arbetat för införandet av ett utbildningsavtal som baserar sig på inlärningen på arbetsplatsen. Det skulle göra det lättare för ensamföretagare att utbilda ungdomar till ett yrke. Utbildningsavtalet ska tas i bruk den 1 januari 2018. Avsikten är att utvidga utbildningsavtalet att inte bara täcka ungdomar utan även bl.a. invandrare.

Valfriheten förverkligas i social- och hälsovårdsreformen Företagarna i Finland har länge arbetat för valfrihet, som verkar förverkligas i den kommande reformen av social- och hälsovårdstjänster och landskapsreformen. Valfriheten ger klienten omfattande valfrihet och företagen i social- och hälsovårdsbranschen en möjlighet att erbjuda sina tjänster. Detta är speciellt viktig för branschens ensamföretagare.

Transportbalken innebär en rättvis verksamhetsmodell för delningsekonomin Företagarna i Finland är med och definierar en rättvis verksamhetsmodell för delningsekonomin. Under beredningen av transportbanken ville FiF se till att det inte uppstår en sådan situation på marknaden där en del aktörer inte just har några samhälleliga skyldigheter medan andra omfattas av tung reglering. Vi var emot undantag som gäller verksamhet i liten skala och i andra hand. Vår syn gick igenom, och regeringens proposition är tämligen balanserad.

Export av utbildning skapar nya möjligheter för högskolor TEXT HANNELE TEIR OCH PETER FINELL BILD TIINA LOUHULA

Finländska högskolor har länge varit aktiva när det gäller traditionella internationella samarbetsformer såsom t.ex. student- och lärarutbyte och internationalisering på hemmaplan, men nu står universiteten och yrkeshögskolorna inför nya utmaningar. Från och med i år är det obligatoriskt för högskolorna att uppbära terminsavgifter av studerande som kommer från länder utanför EU och EES, vilka utgör merparten av alla utländska studeranden vid våra högskolor. Lagändringen ger också högskolorna förbättrade möjligheter att exportera uppdragsutbildning som leder till examen. På yrkeshögskolan Centria inser man vilka utmaningar terminsavgifterna för med sig, men man ser också vilka fina möjligheter utbildningsexporten kan erbjuda.

Centria samarbetar med 120 högskolor runt om i världen och välkomnar ungefär 90 utbytesstuderanden varje år. Också samarbetet med Mellersta Österbottens Företagare har pågått i många år och kommer att fortsätta i framtiden.

9 Centria – en internationell högskola Yrkeshögskolan Centria med campus Karleby, Jakobstad och Ylivieska är ett av Finlands mest internationella högskolor. Emedan ungefär en femtedel av studeranden är utländska, är vardagen och studiemiljöerna på Centrias campus i hög grad präglade av mångfald. Av dessa drygt 500 studerande utgör 90 utbytesstuderande som oftast stannar i en termin eller ett helt läsår, medan de övriga avlägger hela tradenom- ingenjörs- eller sjukskötarexamen hos oss. Tillsammans representerar dom här studeranden mer än 40 olika nationaliteter. Det stora antalet utländska studerande har sin förklaring i att Centria redan i ett tidigt skede valde att satsa på internationalisering och utvecklade ett antal utbildningsprogram med engelska som undervisningsspråk. Centria erbjuder idag utbildningarna Degree Programme in Business Management, Degree Programme in Environmental Chemistry and Technology, Degree Programme in Information Technology, Degree Programme in Industrial Management och Degree Programme in Nursing på Bachelor-nivå på engelska, medan man kan avlägga en högre yrkeshögskoleexamen: Master of Business Administration på engelska.

Studentutbyte och Internationalisering på hemmaplan ger internationella perspektiv Centrias finländska studerande har och genom åren varit aktiva när det gäller att åka på ubyte. De senaste åren har ungefär 100 studerande avlagt ett helt läsår eller en termin vid något av Centrias samarbetshögskolor utomlands. Partnerhögskolorna i USA, Storbritannien, Spanien och Kina brukar vara mest populära bland Centrias studerande och under de senaste åren har det också blivit populärt att avlägga en praktikperiod utomlands. Centrias studerande har också ypperliga möjligheter att utveckla internationella kompetenser på hemmaplan genom att vara aktiva och skapa kontakter och nätverk över nations-, språk- och kulturgränserna och genom att t.ex. ta del av den undervisning som våra utländska gästföreläsare erbjuder. Målet med vår policy för internationalisering på hemmaplan (Internationalisation@ Home) är att ge internationella perspektiv när det gäller kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Att skapa mer

kontaktytor mellan våra finländska och utländska studerande, att inkludera internationella element i våra utbildningar och belysa internationella perspektiv i undervisningen utgör centrala element i denna policy.

Under 2017 införs obligatoriska terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (under 2016 var det redan möjligt att uppbära terminsavgifter). Det här betyder att en del av våra studerande blir tvungna att betala för sina studier, men eftersom högskolorna åläggs skapa ett stipendiesystem för att stöda dem som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning, torde i alla fall en del av de studerande som betalar terminsavgifter kunna få ekonomiskt stöd. Införandet av terminsavgifter för med sig möjligheter för export av utbildning, emedan högskolorna kan ta betalt för utbildning som leder till examen. Målen med terminsavgifter är bl.a. att högskolornas expertis och finländsk högskoleutbildning utvecklas till betydande exportprodukter som främjar den finländska exporten överlag. Högskolorna själva har en central roll när det gäller marknadsföringen av det kunnande som finns inom högskolorna. Terminsavgifterna gör det också möjligt för högskolorna att bredda finansieringsbasen.

sjukskötare, så att de kunde erhålla en finländsk sjukskötarexamen som gör det möjligt för dem att arbeta inom EU. Avtalet föregicks av ett noggrant förarbete för att utreda hur man kunde planera en så högklassig kompletteringsutbildning som möjligt på den examen och det kunnande som studerandena redan erhållit genom sin tidigare examen. Det egentliga försäljnings- och marknadsföringsarbetet kom igång först efter att avtalet var klart och det gällde att vara snabba eftersom tiden var knapp. Även om avtalet slöts med ett universitet så är det studerandena själva som ansöker till programmet och betalar terminsavgifterna. Allt gick vägen och till hösten 2016 hade vi lyckats rekrytera det behövliga antalet studerande och själva utbildningen kunde köra igång i Shanghai i september. Programmet är uppbyggt så att den första terminen går av stapeln i Shanghai medan undervisningen och praktiken under de två följande terminerna sker i Karleby. Under höstterminen har således Centrias modiga och fördomsfria lärare turvist åkt till Shanghai för att undervisa. I skrivande stund har studerandena just anlänt till Centrias campus i Karleby för att påbörja den andra terminen av utbildningen som de blir klara med i december 2017. Hittills har erfarenheterna varit positiva bland såväl studerande som bland lärarna i programmet, och Centria har redan påbörjat rekryteringen av nästa grupp.

Sjukskötarutbildningen – Centrias första utbildningsexport

Kan ﬁnländska utbildning bli en exportprodukt?

Centria har fördomsfritt antagit de utmaningar och möjligheter som utbildningsexporten erbjuder genom att satsa på att utveckla den finländska sjukskötarutbildningen till en exportprodukt på den kinesiska marknaden. Centria har i över 20-års tid samarbetat och etablerat nätverk med ett antal universitet i Shanghai och under denna tid också byggt upp den egna expertisen och kännedomen om affärskulturen i Kina. Dessa erfarenheter har varit ovärderliga för att lyckas med utbildningsexport på den kinesiska marknaden. Vi kan med fog hävda att Centria är en pionjär bland finska högskolor när de gäller utbildningsexport. Under våren 2016, när det blivit möjligt för finska högskolor att uppbära terminsavgifter slöt Centria ett avtal med Shanghai University of Health and Science om kompletteringsutbildning för kinesiska sjukskötare. Enligt avtal skulle Centria fortbilda kinesiska

Exporten av utbildning är verkligen en utmaning för finländska högskolor, speciellt eftersom vi alla saknar erfarenhet av hur man ”säljer” utbildning och examina på den globala marknaden. Vi tävlar på samma marknad med högskolor från Nordamerika, Australien och Storbritannien som har årtionden av erfarenhet av utbildningsexport, men marknaden är stor och efterfrågan på högskoleplatser i väst är större än utbudet. Finland har ett utbildningssystem som håller en hög kvalitet och som vi med rätta kan och skall vara stolta över i våra exportsträvanden. Det är viktigt för högskolor och andra utbildningsorganisationer att se utbildningsexport som en möjlighet och det gäller att se till att produkten är bra, att välja rätt marknad och att gå in helhjärtat.

Införandet av terminsavgifter för med sig förändringar

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Hammerglass Finland

- satsar på färdiga produkter till fasta priser TEXT OCH BILD NINA FREDRIKSSON

nton Salmis företagarkarriär började då han tillsammans med sin dåvarande kompanjon köpte en specialaffär i Vasa. Redan i det skedet blev han bekant med utrikeshandeln eftersom företaget importerade maskinständer från Kina och väktarutrustning från Pakistan. Idag driver han företaget Hammerglass Finland som både importerar och exporterar okrossbara glasningslösningar inom sektorerna inom infrastruktur-, fastighets- och automotivesektorn. Hammerglass är en svensk produkt som Anton först kom i kontakt med då en kund som hade besökt en mässa tipsade honom om den. Han tog kontakt med det svenska bolaget och år 2009 lanserades Hammerglass i Finland. Idag är han produktens officiella försäljningsrepresentant i Finland och Estland.

Känner sin produkt

Satsar på återförsäljare

Innan man introducerar en ny produkt eller tjänst på marknaden är det viktigt att man gör sin hemläxa och tar reda på allt som går att ta reda på om produkten. Det krävs know-how för att få tillförlitlighet och trovärdighet. Så resonerar iallafall Anton. Han tror på sin produkt och vet att den både är kvalitativ och har en lång livscykel eftersom han själv har utfört tester och lärt känna sin produkt på djupet. – Kunden skall inte veta mera om den produkt som jag säljer. Det som jag inte vet tar jag reda på och jag testar allting, säger Anton. Hemläxan har gett resultat. Anton besitter stor kunskap i dagens läge och konsulteras av återförsäljare. Han har byggt upp ett kvalitativt nätverk och det målinriktade arbetet har gjort att volymen ökat.

Till en början byggde affärsverksamheten till stor del på direktförsäljning till slutkunden. Efterhand valde Anton istället att börja bygga upp ett bredare nätverk av återförsäljare och har idag kring 30 distributörer runtom i landet. – Det gäller att få ut sitt budskap till så stor publik som möjligt. Ordet sprids snabbt och genom sina återförsäljare kan man sälja utan att sälja, förklarar Anton. En bra produktkvalitet, ett känt varumärke och goda referenser väger i alla branscher. För att komma dit krävs hårt arbete och man hinner göra ett och annat misstag på vägen. Men det återbetalar sig nog. – Man kan säga att man har fått en viss ”touch” när det är kunden som kommer till dig och inte tvärtom, ler Anton.

11 Siktet inställt på Ryssland Hammerglass Finland ser potential i Ryssland och håller som bäst på att etablera sig på den ryska marknaden. Projektet är i startgropen men utsikten är god. Tack vare tidigare erfarenheter har Anton ett bra perspektiv på hur man kan lyckas om man tar sig in på en utländsk marknad. Själva gränsöverskridandet förenklas enormt genom dagens digitalisering. – Jag började med att köpa annonsering för en billig peng på Google.ru och använde mig helt kallt av Google translate då jag översatte alla tänkbara ord som har med min verksamhet att göra, skrattar Anton. På den vägen är det. Ett ryskt företag tog kontakt och samarbetsförhandlingarna startade. Tidvis kräver det många långa dagar i sträck att arbeta sig igenom olika processer. Framför allt gäller det att ta fram all tillgänglig information till sin nye kompanjon. – Det är ytterst viktigt att återförsäljaren har så bra produktkunskap som möjligt om man vill att försäljningen ska öka, säger Anton.

Världen står öppen Antons uppmaning är klar som korvspad. Våga satsa. En internationalisering är inget att vara rädd för utan det kan snarare vara så att det är lättare att sälja internationellt än nationellt. Kan du sälja en produkt i Finland kan du sälja den i princip var som helst. I exempelvis Sverige kan du sälja en produkt via telefon, medan finnen kräver att få hålla i produkten och själv testa den. – Precis som jag själv gjorde med min produkt, skrattar Anton.

Är det dags att ta steget in på den svenska marknaden nu?

sterbottniska företag står för kvalitet och affärsmoral. Affärerna går bra, men det skulle finnas utrymme för att växa på nya marknader. Ändå tvekar man inför att ta steget utanför Finland. Varför? – Jag tror att det ibland kan finnas en nedärvd försiktighet i den österbottniska själen. Trots att man representerar hög kvalitet både i produktion och leverans, så är det kanske inte alltid självförtroendet går hand i hand med den kapacitet man har, säger Fredrik Dahlström som är österbottning bosatt i Sverige sedan 25 år, men med starka band till Österbotten, där han tillbringar mycket av sin tid. En del företagare är nöjda med formatet på sitt företag och omfattningen på sin business. Andra ser en tillväxtpotential, men känner sig osäkra inför hur man skall gå tillväga. I valet mellan att utforska möjligheterna på en ny marknad eller att låta bli, så låter man bli. Det kan handla om att man inte vill ta en ekonomisk risk. Det kan upplevas som besvärligt att rekrytera i ett annat land och svårt att hitta dugliga och kompetenta medarbetare. Det kan t om finnas en mental språkbarriär mellan österbottniska och rikssvenska, hur otroligt det än låter. Därmed går man potentiellt miste om nya kunder och ökad omsättning. Tröskeln till Sverige kan upplevas som högre än den egentligen är. – Jag ser att det kan finnas ett intresse bland österbottniska företagare att komma in på den svenska marknaden, men att steget vore lättare att ta, om man hade någon på plats i Sverige som man kunde känna förtroende för. Om man är tvungen att börja med att köpa dyra tjänster och ta stora kostnader innan man nått någon lönsamhet så är det sannolikt en hindrande faktor. Istället handlar Fredrik Dahlströms koncept om att erbjuda österbottniska företag samarbete utgående från deras egna förutsättningar. Fokus ligger på att skapa resultat och lönsamhet genom försäljning i ett instegsskede med marknadsundersökningar och marknadskommunikation som komplement. På litet längre sikt kanske man vill rekrytera och etablera kontor när affärerna utvecklas. Min erfarenhet av att göra affärer i Sverige, i kombination med min österbottniska bakgrund, känns som en perfekt plattform för att erbjuda österbottniska företag hjälp att expandera västerut , säger Fredrik Dahlström som är bosatt i Stockholm och har 20 års erfarenhet av det svenska affärslivet. Under sina år i Sverige har han alltid fått positiva reaktioner på sin finländska härkomst. Finländare har ett gott anseende i Sverige, och det ökar förutsättningarna för goda affärer. – Det som lockar mig är förstås att jag är österbottning och därigenom känner en gemenskap i samarbetet med andra österbottningar. Det handlar också om ärlighet och kvalitet, begrepp som jag uppfattar som centrala i österbottnisk affärskultur. Man står för sitt ord och sätter en ära i att hålla vad man lovat. Och man är angelägen om att leverera hög kvalitet. Den som är intresserad av att göra affärer på den svenska marknaden är välkommen att kontakta Fredrik Dahlström. Tel. +46(0)709205535, epost: fredrik@dahlstrom.fi

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Utrymme att växa. En viktig faktor som inverkat på läget är utrymme för utvidgning. Produktionsutrymmena har precis ändrat form på KirEe, berättar företagarna.

KirEe har fullt upp

å företaget KirEe Oy, som uppkallats efter företagarparet Kirsi och Eero Väisänen, är det fullt upp då jag besöker fabriken i Pargas. Företaget grundades år 2008 och för närvarande sysselsätter företaget 6 personer inklusive företagarna. År 2015 var omsättningen redan 1,35 miljoner euro.

Allt som beställs Företagets viktigaste material är aluminium, i synnerhet bikakestrukturen gjord av aluminium. KirEe har bland annat tillverkat lekplatserna i VR:s Allegrotåg och nu senast har man enligt nyckelfärdiga lösningar arbetat med balkonger till sviterna på Meyer varvets fartyg Mein Schiff. – Vi gör allt som beställs. Allegrotågen har varit i trafik i sex år redan och lekplatserna har fungerat bra, berättar verkställande direktören Eero Väisänen. Eero har en lång karriär inom internationell handel och till en början konsulterade företaget export till Europa. Men så stötte man på en order som KirEe själva ville ta emot och på den vägen är företaget i metallbranschen idag. – Under åren 2011 och 2012 låg orderstocken på noll och då det var nog tufft då tidigare maskin- och utrymmesinvesteringar skulle betalas, berättar Kirsi om företagets skeden. Nya maskiner köptes till företaget och trots de svåra åren var det ett lönsamt beslut, maskinerna har fungerat tillförlitligt och problemfritt. Man har redan hunnit förnya maskinparken. Företagets läge i Pargas är mer en summa av tillfälligheter eftersom familjen som bor i Pargas hittade lämpliga utrymmen där. Kunderna finns dock runt om i Europa, bland annat tillverkas tågvagnar till England för DB. Gällande läget är det även viktigt att det finns möjligheter till utvidgning. – Den största svagheten hos finländska företag är fortfarande den att man så snabbt som möjligt borde nå

ut över gränserna. Skalan är så mycket större i Europa, en affär ger genast stora volymer, säger Eero. På KirEe fruktar man inget och företaget har hela tiden varit verksamt på den internationella marknaden.

Alla produkter som man tillverkar borde ha en egen innovation. Produktutveckling och ett sammansvetsat team i centrum Även om företagarna inte rekommenderar att man kör igång med en halvfärdig produkt måste man vara beredd på kontinuerlig produktutveckling. På KirEe utvecklar man lösningar tillsammans med kunderna så att det visuella, den tekniska funktionen och hållbarheten uppnår önskad nivå. – Alla produkter som man tillverkar borde ha en egen innovation, något originellt, för att nå framgång. Och man märker nog om försäljaren tror på sin egen produkt, konstaterar Eero. KirEes framgång baserar sig på en hållbar, stark och lätt kombination. Den lätta men starka konstruktionen minskar exempelvis kundens bränsleförbrukning för t.ex. fartyg. – Nu först har vi fått vår huvudsakliga produkt riktigt färdig efter en utvecklingsprocess på 5–6 år, säger Eero och

Kirsi. Det finns även andra som tillverkar bikakestrukturer men KirEes produkter och produktionssätt skiljer sig en aning från de andra produkterna på marknaden. Paret som arbetar på företaget berättar att de båda två gör nästan allt men Eeros specialområden är försäljning och tekniskt kunnande medan Kirsi igen ansvarar för produktion och ekonomi. – I ett litet företag måste gänget vara sammansvetsat och fungera som ett tajt team. Arbetstagaren som först anställdes till företaget arbetar fortfarande för oss, berättar de.

Framtidsplaner Målsättningen är att få företaget att stå på egna ben och att befästa företagets kompetens så att det praktiska och kunskapen inte bara förlitas till företagarna. – Det är en verkligt stor utmaning att hitta tillräckligt mångsidiga personer som kan göra det mesta. Naturligtvis kan ansvaret i takt med tillväxten även delas med specialister. Situationen i Åboregionen är dock sådan att det är svårt att få tag på arbetskraft inom metallbranschen, konstaterar de. KirEes framtid ser hektisk ut: arbete och tillväxt finns.

Fakta 1. Flexibilitet – vi gör det som beställs 2. Mod – tappert ut på internationella marknader 3. Innovativitet – produkten måste vara originell 4. Sammansvetsat team och pålitliga maskiner

NYLANDS FÖRETAGARE

Nya värderingar gynnar växtbaserat protein TEXT MIA BERG-LUNDQVIST BILDER MIA BERG-LUNDQVIST OCH OY SOYA AB

Det går bra för Oy Soya Ab i Raseborg. Under det senaste året har försäljningen ökat med hela trettio procent. En ökad miljömedvetenhet gör att efterfrågan på växtbaserat protein ökar.

tig Vesterlund, vd vid Oy Soya Ab, berättar att företaget växer så det knakar. Utmaningen ligger närmast i att växa i en takt där de fortfarande kan värna om kvaliteten, behålla kontrollen över sina värderingar och inte låta medarbetarna bränna ut sig. Vesterlund har varit litet av en föregångare inom sin bransch. Redan för trettio år sedan ifrågasatte han ett globalt system som bygger på ständig tillväxt och ökad konsumtion.

– Man förstår ju att det inte kan vara hållbart i längden. För oss har det varit viktigt att verksamheten måste vara skonsam för miljön, säger Vesterlund och tillägger att hela produktionskedjan ska vara rättvis. Det handlar om allt från energianvändning, till ekologiska råvaror och rättvis handel. Men det handlar också om medarbetarna, att de mår bra. Vesterlund minns de första åren i branschen, hur deras

tankar uppfattades som ”hippielika”. De fick kämpa på i motvind. Men tiden har nu hunnit ifatt dem. Han är övertygad om att den ökade efterfrågan på växtbaserat protein inte är en tillfällig trend, utan en grundläggande förändring i samhället. En höjd miljömedvetenhet är en av de viktigaste faktorerna till att allt fler lägger om sin kost och blir veganer, vegetarianer eller flexitarianer. Marknadsundersökningar visar att genomsnittskunden är en högutbildad kvinna i åldern 28-45 år. – Men det finns andra grupper som är starkt på kommande, såsom medelålders män över femtio. Överdriven köttkonsumtion är inte längre ”macho”, säger Vesterlund.

Exporten växer Oy Soya Ab har i dag en välbefäst position i Finland under namnet Jalotofu. Utöver den finska marknaden exporterar man tofuprodukter till Sverige och Estland. Den ryska marknaden var aktuell innan Krimkrisen, men det arbetet ligger för tillfället på is – Vi avvaktar läget och är beredda att återuppta kontakterna då handelsembargot lyfts. Norge och Danmark står nu nästa i tur, säger vesterlund. Företaget har valt en branded label-strategi för exporten. Det innebär att tillverkningen sker i Finland, men produkterna får olika förpackningar beroende på var de ska säljas. I Sverige till exempel säljs tofuprodukterna med Kung Marakatta-etikett. Kung Marakatta är Sveriges största partihandel för ekologiska varor och ett välkänt märke för de svenska konsumenterna. – Genom om att välja lokala samarbetspartner med liknande värderingar når man lättare ut till kunderna. De är bekanta med vad märket representerar, förklarar Vesterlund. En annan fördel med branded label-strategin är att båda parter förbinds tätt till varandra, det är ett ömsesidigt beroende.

Kvaliteten i fokus Vesterlund har blandade känslor inför frågeställningen hur mycket de vill växa som företag. De är medvetna om de storskalsföredelar de stora europeiska tillverkarna har. De vet att de inte kan konkurrera med pris, utan måste istället satsa på kvalitet; proteinhalt, smak, konsistens och tilläggsvärden. – För egen del kunde jag vara nöjd som det är, men marknaden fungerar ju inte så. Om vi inte svarar på efterfrågan, finns det andra som tar över. Men det finns de som klarat att göra det annorlunda. Vesterlund omnämner det belgiska öl som tillverkas av munkar och som flera år premierats som världens bästa. Trots växande efterfrågan har munkarna meddelat att de inte tänker satsa i nya anläggningar eller jobba mer än åtta timmar per dag. De satsar allt krut på kvaliteten. Klyftan mellan tillgången och efterfrågan gör att priset ständigt stiger. – Men det är kanske lättare med öl än med tofu, skrattar Vesterlund.

Oy Soya Ab • På fabriken i Ekenäs arbetar sexton personer. • Under hösten köpte företaget en liten fabrik i Kuopio med två anställda. Kuopiofabriken ska flytta till Ekenäs i framtiden. • Oy Soya Ab ägs av fyra privatpersoner och av företaget Makrobios som finns på samma tomt. • Omsättningen under förra bokföringsåret var dryga två miljoner euro.

Stig Vesterlund, vd vid Oy Soya Ab, berättar att de under senaste året arbetat mycket med att finslipa företagets vision och mission.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Ökande samarbete i Norden

Det treårige ABC-projektet som börjades år 2015, där Mellersta Österbottens Företagares verkställande direktör fungerar som ordförande, samlar ihop Mellersta Österbottens bästa resurser när det gäller främjandet av storprojekt och export

ellersta Österbottens landskap är speciellt känd för sin storindustri, båtkunnande och för sina dynamiska landskap. På dessa grunder har man börjat bygga mer tillväxt av exporten och storprojekten. Det treårige ABC-projektet som börjades år 2015, där Mellersta Österbottens Företagares verkställande direktör fungerar som ordförande, samlar ihop Mellersta Österbottens bästa resurser när det gäller främjandet av storprojekt och export. Andra viktiga mål för projektet är att samla ihop kontakter och viktig information av pågående och kommande projekt, projekt- och kundbehov och att fungera som ett aktivt nätverk på de nya marknadsområdena samt i storprojekt och därmed öppna dörrar för företagen till internationella investeringsmiljarders anbud. Projektet syftar också till att hjälpa fram olika former av företagsnätverk, och via detta öppnas en chans för t.ex. små och mellanstora företag att delta i större enheters anbudsgivningar. I projektet har man kartlagt olika verksamheters export kluster och storprojekt i syfte. Till nyckelkluster har det bildats ett industriellt underhåll, byggnadsindustri samt båtindustri. Som en utvecklande bransch utöver dessa så har man kartlagt kluster också på mat och de kreativa branscherna. Områdets tvåspråkighet ger en lysande grund på Sveriges och Norges fungerande marknad. Språkkunniga företag håller Sverige som en hemmarknad och det är väldigt naturligt att verka där. Norges olje- och gasbransch utmaningar har höjt Sveriges omfattande och jämna tillväxt till ett högt värde som en bra marknad, där gruvindustrin verkar hantera låga världsmarknadspriser på metaller. Även i norra Sverige, där startades en

partiell överföring av Kiruna och Gällivare centra utanför gruvindustrin, har också bidragit till den positiva surr särskilt bland byggbranschen. På grund av ryska handelns avmattning, har projektets exportverksamheter fokuserats främst till Sverige och Norge. Affärsmöten har arrangerats i samband med gruvindustrin och konstruktion. Dessutom har de västerländska grannar erbjudit händelser i andra kluster, såsom båtindustrin, livsmedelsindustrin och den kreativa industrin. I bakgrunden av denna omfattande utbudet är också ett gott samarbete med andra utvecklingsföretag samt Finpros tillväxtprogram. Detta samarbete gör det möjligt för ett brett spektrum av händelser, men också en utmärkt bas för nätverk med andra finländska experter. Förutom de aktiva exportprojekten så har de inhemska stora projekten i Äänekoski och i Pyhäjoki fått ett positivt tecken. Som en bra fortsättning åt dessa så verkar det som att komma upp nya bio-projekt, uppfriskande byggande, investeringar till vägnät, samt på basindustrin, utan att glömma Kelibers litiumgruva som är planerad i trakten av Karleby. Summan av dessa positiva nyheter i mellersta- och norra Österbotten är betydelsefull och det är sannolikt att skapa förtroende för tillväxt. De mest meningsfulla framgångar har vårt områdes företag fått från Sveriges marknad, samt från hemlandets stora projekt. En särskild anmärkning bör riktas mot inhemskt samarbete samt på företagets och tjänsteleverantörens nivå. Ett ökande samarbete mellan utvecklingsbolagen samt Team Finland konceptets bearbetning klargör säkert utbudet och ger företagen en chans att delta i exportaktiviteterna över landsortsgränser.

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Steripolar

tillväxt och lönsamhet i över 30 år TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD STERIPOLAR OY

Bakom framgången ligger Steripolars VD Kaj Dalström, som grundade företaget i augusti 1985. Under dessa år har företaget vuxit alla år – med undantag för ett – och resultatet har trots tillväxten alltid varit positivt. Idag har Steripolar en omsättning på 14,6 miljoner euro, 53 anställda och ett dotterbolag i Sverige.

Företagaren

Fokus på patienten

Steripolars VD Kaj Dahlström berättar att hans bakgrund till företagandet kanske inte är den allra vanligaste: efter gymnasiet bestämde sig Kaj att bli sjukskötare. ”Det var kanske inte det populäraste valet för en man i slutet på 60-talet”, säger Kaj leende, och konstaterar att han år 1969 säkert var den första manliga sjukskötarstuderanden i huvudstadsregionen. Hans mål var visserligen att fortsätta med studierna och bli läkare, men så gick det inte till.

Steripolar har under sina drygt 30 verksamhetsår blivit en välkänd aktör med gott rykte, inte bara på den finska marknaden men även internationellt. Steripolar låter ett företag regelbundet mäta kundernas tillfredsställelse med verksamheten, och resultaten har alltid varit ovanligt bra. Verksamheten är uppdelad i olika kunskapsområden, men enligt Kaj Dahlström bygger allas verksamhet på samma princip: ”Allt Steripolar gör, gör det för att patienten ska må bättre”. Bland kunskapsområdena kan nämnas till exempel kontroll av kroppsvärmen och luftvägarna, diagnostik, sårvård samt hygien och infektionskontroll. Steripolar jobbar ständigt för att patienten ska få bättre vård och snabbare tillfriskning, men de nya innovationer och metoder som Steripolar säljer ger inte bara verkliga fördelar för patienter utan även personalen och samhället drar nytta av dem, när teknologin till exempel förkortar vårdtider och sjukhusvistelser.

Till medicintekniska branschen Efter militärtjänstgöringen blev det inga fortsatta studier utan Kaj började arbeta på Instrumentarium. Efter tre år headhuntades Kaj av ett amerikanskt bolag i samma bransch. Där blev han Norden-ansvarig och hade i uppgift att bygga ett distributionsnät. Därefter följde den stora svenska Mölnlyckekoncernen, där Kaj var landsansvarig för Finland. På Mölnlycke jobbade Kaj i 11 år tills företaget år 1984 beslöt att sälja sin medicinska plastverksamhet. Kaj frågade om han kunde få köpa distributionsverksamheten i Finland. År 1985 blev han således företagare, när han grundade företaget Steripolar.

Tillväxtbolag Steripolar har vuxit i snart 32 års tid, och alltjämt beskriver Kaj sitt företag som ett tillväxtföretag. Tack vare verksamhetens goda soliditet har det varit lättare att

Allt Steripolar gör, gör det för att patienten ska må bättre.

utvidga verksamheten utomlands. Från början av 2014 har Steripolar haft ett dotterbolag i Sverige. Enligt Kaj är Sverige ett ”absolut tillväxtområde”. Den svenska marknaden är ju dubbelt så stor som i Finland, så det finns gott om potential. För närvarande har Steripolar fyra anställda i Sverige. Utöver organisk tillväxt nämner Kaj också potentiella företagsköp som tillväxtmöjligheter: ”Vi deltog till exempel i förra årets Slush-evenemang och kunde tänka oss ett inhemskt hightechföretag som målet för ett förvärv”.

Generationsväxling Trots att Kaj helt tydligt alltjämt njuter av sitt jobb och är full av framtidsplaner säger han att har inte tänker fortsätta som VD för företaget när han har fyllt 70. Enligt honom har många erbjudit sig att köpa företaget, men Kaj har andra planer. Hans son arbetar på företaget, och snart är det dags att se på möjligheterna till ett eventuellt generationsskifte. Helt tänker Kaj dock inte lämna Steripolar utan arbetet fortsätter i företagets styrelse. Jag frågar Kaj hur en man som arbetat hårt hela sitt liv tänker fylla sina år ”som pensionär”. Kaj säger att han nu ska ha mera tid för sina fritidsintressen, bland annat vin och mat. Men framför allt ser han framemot att kunna tillbringa mera tid med sin familj. ”Jag vill ha tid för dem som jag aldrig någonsin haft tid för”, avslutar Kaj Dahlström.

Kunskapsområdena · kontroll av luftvägarna · kontroll av kroppsvärmen · infusion · diagnostik · smärtlindring · läkemedelsleverans och access-produkter · gynekologi och obstetrik · sårvård · hygien och infektionskontroll

HELSINGFORS FÃ&#x2013;RETAGARE

Företagsaffärer i Finland och blicken utomlands TEXT ILONA SAVITIE BILD JAANA TIHTONEN

Ett lokalt och finländskt företag kan samtidigt även vara globalt. Så fungerar Markku Raitanens företag IDcontrol.

Dcontrol Oy:s verkställande direktör Markku Raitanen har fungerat som företagare sedan år 2009. På några år har han köpt ett företag, sålt halva företaget och samtidigt utvecklat ny affärsverksamhet och börjat exportera till nya målländer. Nu omges han av ett företag som specialiserar sig på passerkontroll och RFID-terminaler och som djupt bottnar i det lokala och det finländska men som också har siktet inställt utomlands. Raitanen hade köpt ett befintligt företag som tillverkade plastkort: stamkundskort, bonuskort, vip-kort, individualisering av kort och tilläggstjänster. Då efterfrågan på utnyttjandet av RFID (radiofrekvensidentifiering, radio frequency identification) i passerkontrollsystem ökade fäste företaget all uppmärksamhet på detta. Plastkortsföretaget skapade möjligheten att utveckla en ny produkt ända tills den gamla affärsverksamheten slutligen fick övergå till en ny ägare. – Plastkorten fungerade som bärfarkost för affärsverksamheten. Med den tog vi oss ut i yttre rymden där vi nu jobbar framåt, säger Raitanen. – Vi skulle ha uppnått ett riktigt bra resultat även med plastkorten men det resultatet gick till produktutvecklingen. År 2014 började vi göra en alldeles egen passerkontrollprodukt, Digiovi-tjänsten. Det är ett passerkontrollsystem med RFID riktat till sme-företag. Programmet och terminalen har vi utvecklat helt själva.

Lokalt och globalt IDcontrol är samtidigt både ett lokalt och ett globalt företag. Produktutvecklingen sker inom företaget, den egna Digiovi-produkten säljs i synnerhet till finländska företag och installationspartnerna är lokala aktörer. Det är viktigt för Raitanen att företaget är finländskt och att de egna produkterna tillverkas i Finland.

Det lokala utesluter dock inte övriga världen. IDcontrols försäljning är för tillfället 20/80 till hemlandet och utlandet men Raitanen uppskattar att det om några år är tvärtom. Vi har nu kring 20 målländer, bland annat Ghana, Sydafrika och Nigeria. – Många är rädda för Afrika men för oss går det riktigt bra där. Ghana är exempelvis enklare än Ryssland: där talar alla engelska och temperaturen är alltid över 30. Och de har inte heller sådant vägsalt vintertid som förstör skorna på ett år, säger Raitanen. Afrika är IDcontrol Oy:s fokusmarknadsområde där företaget gör affärer inom många branscher. – Professorns goda råd i tiderna var att det är bättre att vara en liten bit av en stor pizza än en stor bit av en liten pizza. Fast man strävar efter endast 2 % av marknaden i Afrika är det ändå otroligt mycket.

Kortare än att pendla till Ural Markku Raitanen som inhämtat sin drivkraft från Europa, Ryssland och OSS-länderna är van vid att arbeta utomlands i olika handelsmiljöer. Senast arbetade han som verkställande direktör i Finland för ett österrikiskt familjeföretag och byggde upp ett försäljnings- och partnernätverk i det forna Sovjetunionen. Därefter var det dags att övergå till nya utmaningar. – Som konsult reste jag en gång i tiden 200 dagar i året, under den österrikiska företagstiden var jag verksam från Finland men fick ihop 100 resedagar: kring hälften i Ryssland, resten i Finland och Centraleuropa. Nu är det riktigt roligt att vara i Finland då arbetsresan går snabbt med tåg. Först tänkte jag skaffa en riktigt liten kvartersbutik i Kronohagen och skulle då ha kunnat promenera till arbetet men den här platsen är enklare för samarbetspartnerna, konstaterar Raitanen om kontorslokalen i Airside Center invid flygplatsen.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Alarm och övervakning TEXT OCH BILD SARA BONDEGÅRD, STUDIOSARA

Elotec Finland är ett företag med fokus på Brandlarm me näven övriga säkerhetssystem finns i portföljen. Huvudsätet ligger i Österbotten men med hela landet som arbetsfält.

eter Kvis i Kristinestad startade sin företagarbana med en elfirma redan på 1989. Som aktiv företagare har han alltid trivts. I början av 2000 talet deltog han i en aktuell föreläsning om brandalarm för fähus, som den lokala Lokalförsäkringen (idag LokalTapiola) ordnade. Där han kom i kontakt med Elotecs alarmsystem. Eftersom han i det skedet hade en kund som var i behov av ett dylikt system, så tog han kontakt med Elotec Norge och snart kunde man konstatera att ett samarbete var igång. 2003 grundade han sin

nya firma Elotec Finland Ab, tillsammans med moderbolaget Elotec Norge. Huvudprodukten var ända till 2014 brandalarm för lantbruket medan man idag har kommit mera in på brandalarm för offentliga sektorn. I och med samarbetet med moderbolaget så får Peter Kvis och hans anställda koncentrera sig på att sälja och serva sina kunder. All produktutveckling och produkttestning sker i Norge och det är sedan helt färdigt testade produkter som de får till sig och kan marknadsföra. Detta ser Kvis som en stor fördel med samarbetet.

Brandalarmen som Elotec levererar är idag är ofta direkt kopplade till nödcentralen. Alarmcentralen kunden har samlar in uppgifter och ger sedan ut information till folk i huset, via sirener, samt att det även går direkt till nödcentralen. Detta kräver auktoriserat folk som installerar centralerna. Elotec har idag 5,5 anställda. I Österbotten finns tre och en halv person anställda och i Hesingfors trakten har man två stycken. En försäljare och en serviceman.

Montörerna kan enkelt ta i bruk Aspiratindetektorer som känner av rök i stora arealer. An APP installeras på smarttelefon, via Appen kan enhetens alla parametrar kan kalibreras och ställas in.

– En produkt kan man få var som helst, säger Peter Kvis. Men får man inte service om det skulle vara problem med produkten, så är man ute och seglar. Därför satsar vi hårt på att vara serviceinriktade. Vi tycker det är viktigt att få bra service. Cirka 100 auktoriserade återförsäljare inom lantbruk finns utspridda i Finland. Samtliga samarbetspartners får skolning eftersom bl.a. försäkringsbolagen idag kräver det. Brandlarm kopplade till nödcentralen kräver att firmorna är godkända av inrikesministeriet, där är Elotec ofta med

som samarbetspartner till elfirmorna som sålt bandlarm som kopplas till nödcentralen. – Vi säljer till största delen brandalarm. Inbrotts alarmen är enbart någon procent av hela kakan, säger Peter. – Nu till våren kommer det att komma ut på marknaden en enhet som gör att vi inte behöver åka ut till kunden för att kolla upp felalarmeringar, berättar Kvis. Det kommer en liten server i kundens brandalarm som vi sedan kan ”prata” med via nätet. Därmed kan man se var felet ligger och eventuellt korrigera utan att behöva vara på plats. Det

här sparar dessutom pengar åt kunden i slutändan. Andra framtidsplaner som man har är att man förhoppningsvis kommer att komma mera in på höghus marknaden. Här ser man att behov verkligen finns. Största komplexet på bostadsmarknaden som man i dagsläget har in sitt alarmsystem på är 170 lägenheter. Detta installerades för 4 år sedan och nu har samma kund beställt 4 nya system av dem. Konkurrensen finns som inom alla branscher men Kvis ser att möjligheterna är större!

Välkommen på vårlunch! ”Finlands och Sveriges samarbete inom försvarsindustrin” Finsk-svenska handelskammarens våroch höstluncher är nätverksträffar, där näringslivsrepresentanter från Finland och Sverige får möjlighet att träffas. Detta är en inbjudan till dig som läser tidningen Forum. Tid: 27 mars 2017 kl 11:45 - 14:00 Plats: Grand Hôtel i Stockholm Copyright Saab AB / Ingemar Lindewall

Lunchtalare: Håkan Buskhe VD och koncernchef för Saab AB. Ämne: ”Finlands och Sveriges samarbete inom försvarsindustrin” Information och anmälan: www.finsve.com/varlunch Finsk-svenska handelskammaren (FINSVE) är en pålitlig partner och en resurs för finländska fö-

retag. Vi hjälper framför allt små och medelstora företag att starta sin affärsverksamhet på den svenska marknaden.

Kontakta Finsk-svenska handelskammaren Telefon +46-(0)8 442 88 60 | E-post info@finsve.com

www.finsve.com Forum1-2017_helsida.indd 1

2017-01-16 21:00:00

Rådgivningstjänsten utvidgas

Arbetspensionerna ändras

Upphandlingslagen hjälper småföretag

2017

2017 års viktiga siffror och datum Ändringar i arbetsavtalslagen 2017

– KEIjO jAATINEN

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG? Företagare skapar nytt och håller Finlands hjul i rörelse. Det kräver hårt arbete – företagsamhet. Företagarna sysselsätter och betalar en stor del av skatterna. Om det blir kvar något åt företagaren själv, är det helt rätt. Företagarna är vana att klara sig med egna medel. Men alla behöver hjälp, stöd och nätverk någon gång. Därför lönar det sig att gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity

Innehåll

FÖRETAGARINFO 1/2017 UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

Infodisken

2017 års viktiga siﬀror

Arbetspensionsförsäkringspremierna

Sosial- och sjukförsäkringspremier

Naturförmåner

Dagtraktamenten och kilometerersättningar

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt har trätt i kraft

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

Ändringar i arbetspensionerna

Den nya upphandlingslagen hjälper småföretag att delta

Eeva Ketvel, kommunikationschef tfn 09 2292 2952 eeva.ketvel@yrittajat.fi

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE)

PÄRMBILD Pixhill

Ändringar i arbetslagstiftningen 2017

Konkurrenskraftsavtalets inverkan på företagen

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

Tjänsten Early Warning för mikroföretag samt för små och medelstora företag

• • • • •

Satu Grekin Anna Lundén Ville Kukkonen Albert Mäkelä Atte Rytkönen

7 1 20 UTGIVNINGSDATUM

1 . . . . . . . . . . . vk 6

ET PÅ NÄT O F N I AR

RETAG LÄS FÖ

INFO R A G A FORET MER!

AT.FI/ T MEDLEMSNUM J A T T I YR ED DIT LOGGA

IN M

2 . . . . . . . . . . vk 15 3 . . . . . . . . . . vk 23 4 . . . . . . . . . . vk 36 5 . . . . . . . . . . vk 44 6 . . . . . . . . . . vk 51

N F O D

S K E N

Rådgivningstjänsten är i fortsättningen öppen från morgon till kväll

Är ditt företag framtidens arbetsplats?

Telefonrådgivningen är kostnadsfri för FiF:s medlemmar och ger allsidig handledning och rådgivning om företagsverksamhet. Till ditt förfogande står förutom Företagarna i Finlands egna experter även flera utomstående sakkunniga.

Framtidens arbetsplats är en möjlighet som Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra erbjuder kostnadsfritt till 50 olika arbetsplatser och som går ut på att med framstående experters hjälp utveckla fungerande verktyg för att förnya den egna arbetsplatsen. Arbetsplatsen kan vara av vilket slag som helst – stor, liten, en föregångare i fråga om reformer eller någon som nyss har kommit till insikt om saken – det viktigaste är intresset för att utvecklas tillsammans. Arbetsplatser som har anmält sig får delta i en utvecklingsdag i form av ett så kallat boot camp med ett team på två till fem personer. Det ordnas åtta utvecklingsdagar runt om i Finland i mars och april. Varje arbetsplats får under dagen konkreta verktyg för att uppdatera arbetstagarnas kompetens och förnya arbetsplatsen. Ansökningstiden till projektet börjar den 16 januari.

• Rådgivningstjänsten är öppen vardagar kl. 8–20 på nummer 09 229 222.

Mer information och anmälningar: www.sitra.fi/tyo-ja-talous/tulevaisuuden-tyopaikka

Den juridiska rådgivningen, som är avsedd för Företagarna i Finlands medlemmar, har fått längre öppettider och nytt telefonnummer. Enligt medlemsenkäter är Företagarna i Finlands juridiska rådgivningstjänst en medlemsförmån som upplevs som värdefull och viktig. Vi vill ge våra medlemmar bättre service än tidigare. Därför har rådgivningen fått längre öppettider. Rådgivningen är öppen varje vardag kl. 8–20. Telefonnumret till den juridiska rådgivningen ändras också: nytt nummer till den juridiska rådgivningen är 09 229 222. Tjänsten är kostnadsfri för medlemsföretagare. Senare i vår publiceras en omfattande bank med dokumentmallar på vår webbplats till medlemsföretagens förfogande.

Så här fungerar rådgivningstjänsten

• Var beredd att ange ditt medlemsnummer. • Skicka inte frågor till rådgivningen per e-post!

Valfrihet är bra för företagare

En idé och en innovation är inte samma sak. För en innovation krävs visserligen en idé, men det räcker inte med bara en idé: förutom en idé och kreativitet behövs genomförande och verkställande av idén.

Regeringen offentliggjorde ett utkast till sin valfrihetsmodell före jul. Den nya modellen ser ut att skapa mer utrymme för små och medelstora företag inom social- och hälsovårdsbranschen. I modellen ingår även en kundsedel och en personlig budget, som är ett bra sätt att genomföra valfriheten ur både kundens och de små och medelstora företagens synvinkel. Vi befinner oss dock bara i början av en omfattande reform. Många detaljer och det praktiska genomförandet av valfriheten avgör hur verksamhetsförutsättningarna för företagare inom social- och hälsovårdsbranschen slutligen kommer att se ut. Mycket beror även på företagen inom branschen. Företagarna i Finland anser att den modell regeringen har lagt fram ger en god grund att bygga på. Mer information: www.alueuudistus.fi

Taru Jussila Företagarna i Finlands kommunikationsdirektör och chefredaktör för tidningarna Yrittäjäsanomat och Yrittäjä.

LÄS FLERA BLOGGAR PÅ ADRESSEN YRITTAJAT.FI

Företagarinfo 1/2017

Lagarna och förordningarna i produktregleringsreformen har trätt i kraft Lagpaketet gällande EU:s produktreglering och de anknytande förordningarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagpaketet består av följande författningar: 1. hissäkerhetslagen 2. elsäkerhetslagen 3. lagen om anmälda organ för vissa produktgrupper 4. lagen om ändring av lagen om mätinstrument 5. lagen om marknadskontrollen av vissa produkter 6. lagen om överensstämmelse med kraven för utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar 7. lagen om explosiva varors överensstämmelse med kraven 8. lagen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven 9. lagen om tryckbärande anordningar. Den gamla lagstiftningen upphävs. De nya lagarna innehåller dock övergångsbestämmelser om till exempel behandlingen av ärenden som inleddes före årsskiftet. Regleringen enligt EU:s nya produktdirektiv har nu i sin helhet verkställts i Finland. En del av lagstiftningen trädde i kraft redan 2016. Reformen är huvudsakligen teknisk. Dessutom är lagstiftningen gällande olika produktsektorer enhetligare än tidigare. Olika tekniska bilagor som ingår i produktdirektiven har i den nya lagstiftningen endast nämnts i hänvisningar, dvs. innehållet i de tekniska bilagorna läses direkt i direktiven i stället för i lagen. Mer information: Arbets- och näringsministeriets meddelande 21.12.2016: www.tem.fi/ajankohtaista

DEN JURIDISKA RÅDGIVNINGEN TILL DIN TJÄNST!

Ta del av de nya betalningsanvisningarna för skatter på eget initiativ Vid årsskiftet publicerades många nya och uppdaterade anvisningar på vero.fi. De nya anvisningarna motsvarar de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2017. Det görs stora ändringar i beskattningsförfarandet. Ändringarna gäller i synnerhet kunder som anmäler och betalar skatter på eget initiativ, till exempel mervärdesskatt och arbetsgivarprestationer. Kundanvisningarna på vero.fi har förnyats till följd av ändringarna. Den största ändringen gäller anvisningarna för deklaration och betalning av skatter på eget initiativ, som ersätter de tidigare anvisningarna för skattekonton och periodskattedeklarationer. En del av anvisningarna finns till en början enbart på finska. Enligt Skatteförvaltningen kommer de svensk- och engelskspråkiga versionerna av anvisningarna att publiceras så fort som möjligt. Mer information om skatteändringarna: Företagarinfo 6/2016, www.yrittajat.fi/foretagarinfo www.vero.fi/muutoksia2017

Fria öppettider Butiker och frisersalonger kan själva bestämma om sina öppettider. Även om öppettiderna har avreglerats ska begränsningarna och skyldigheterna i arbetslagstiftningen och det aktuella kollektivavtalet beaktas exempelvis vid söndags- och helgarbete, till exempel när det gäller planering av arbetspass och arbetstagarnas veckovila. För exempelvis arbete som utförs på söndagar, helgdagar, kvällar och nätter ska dessutom ersättning betalas på det sätt som lagstiftningen och det aktuella kollektivavtalet kräver. Ytterligare information: www.yrittajat.fi > Företagens ABC

09 229 222 Sammanställd av: Anna Lantee, kommunikationsplanerare, tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 1/2017

2017 års viktiga siffror Uppgifter om skatter på eget initiativ (bl.a. mervärdesskatt, arbetsgivarprestationer) ska lämnas elektroniskt till Skatteförvaltningen. Skattedeklarationen för skatter på eget initiativ kan endast av särskilda skäl lämnas in på en pappersblankett. För att lämna in en sammandragsdeklaration för mervärdesskatt (EU-försäljning) på papper måste man ansöka om ett separat tillstånd. Elektronisk deklarering är obligatorisk för skatteperioder som börjar den 1 januari 2017 och senare. Från och med de skatteperioder som börjar den 1 januari 2017 har pappersblanketten och den elektroniska blanketten även samma tidsfrist: den 12:e dagen i månaden. Om den utsatta dagen är en lördag eller en helgdag måste deklarationen vara framme nästa vardag. Information om elektronisk deklarering hittar du på adressen www.vero.fi/Asioi_verkossa.

Bokslutshandlingar BOKSLUTSHANDLINGAR

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skatteförvaltningen skickar den bokslutsinformation som enligt lagens ska registreras (samman-slutningar som använder blankett 6B) till handelsregistret. Ytterligare information: www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Vanliga frågor > Inlämnande av bokslutsuppgifter – Vanliga frågor

– öppna bolag och kommanditbolag vars ansvariga bolagsman är ett aktiebolag

2 månader efter bokslutets fastställande.

Handelsregistret

På begäran ska även en kopia av handlingarna lämnas när två veckor har förflutit från bokslutets fastställande tills handlingarna har sänts till handelsregistret.

Övriga bokföringsskyldig, om minst två av följande gränser har överskridits under den avslutade och den därpå föregående redovisningsperioden:

– öppna bolag och kommanditbolag vars ansvariga bolagsman är ett sådant personbolag vars bolagsman är ett aktiebolag.

Bokslutet skall upprättas inom 4 månader från redovisningsperiodens slut

6 månader efter redovisningsperiodens slut

Handelsregistret

– omsättning minst 12 000 000 € –balansomslutning minst 6 000 000 € – antal anställda 50 i genomsnitt

Försäkringarna FÖRSÄKRING

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

ArPL-premier

ArPL-arbetstagare

Den 20:e i den överenskomna betalningsmånaden/ månaderna.

Pensionsförsäkringsbolag

Olycksfallsförsäkringspremie

Arbetsgivare med olycksfallsförsäkrade anställda

Löneanmälan 31.1.2017

Försäkringsbolag

Arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivare med försäkrade anställda

I regel tre förfallodagar: 1.1, 1.5 och 1.10.2017.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Stora arbetsgivare har fem förfallodagar: 1.1, 1.3, 1.5, 1.9 och 1.10.2017.

ArPL-årsanmälan

Arbetsgivare

31.1.2017

Pensionsförsäkringsbolag

Löneanmälan till olycksfallsförsäkringsbolag

Arbetsgivare

31.1.2017

Försäkringsbolag

Anmälan om lönesumma till arbetslöshetsförsäkringsfonden

Arbetsgivare

31.1.2017

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Företagarinfo 1/2017

Ladda ned de viktiga datumen i din elektroniska kalender: yrittajat.fi/yrittajakalenteri Skatter PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Mervärdeskatter

Medvärdesskattskyldiga

Den 12:e i den andra månaden efter skatteperioden.

Skatteförvaltningen

Skatteperioden för momsskyldiga med kalenderårsförfarande och primärproducenter är ett kalenderår, redovisning och deklaration senast i slutet av februari följande kalenderår. Förskottsskatter

Skattskyldiga som har inkomst som underställs förskottsuppbörd

Den 23:e i månaden

Skatteförvaltningen

Om Ab:s förskottsskatt är 340–1 700 euro, uppbörd i 2 rater (redovisningsperiodens 3:e och 9:e månad), annars månadsvis. För näringsidkare och personbolag uppbörd i 2–12 rater beroende på förskottsskattens storlek.

Skattedeklaration för skatter på eget initiativ (bl.a. moms, arbetsgivar prestationer)

– momsskyldiga – de som betalar arbetsgivar prestationer och andra prestationer som underställs förskottsuppbörd – lotteriskattskyldiga – försäkringsskattskyldiga. Om andra skatter på eget initiativ då det har funnits verksamhet som leder till betalningsskyldighet.

Den 12:e i månaden.

Skatteförvaltningen

Förfallodagen för skattedeklaration på eget initiativ på pappersblankett för skatteperioder som inletts före 1.1.2017 är 9.1, 7.2. För skatteperioder som börjar 1.1.2017 och därefter har en elektronisk anmälan och pappersanmälan samma förfallodag. Obs! Pappersanmälningar kan bara godkännas av särskild anledning.

Sammandragsdeklaration för moms

Företag som sålt varor eller tjänster till andra EU-länder

Den 20:e i månaden efter försäljningsmånaden.

Skatteförvaltningen

Andra EU-länders mervärdesskatter genom specialsystemet för moms

Företag som haft försäljning av elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder

Den 20:e i månaden efter försäljnings kvartalen, dvs. 20.1, 20.4, 20.7 och 20.10.

Skatteförvaltningen samlar in betalningarna och förmedlar dem till ifrågavarande länders skatteförvaltningar

Årsanmälan om dividender

Aktiebolag som delat ut dividend

31.1.2017

Från 2016 ska årsanmälan lämnas elektroniskt, om den gäller fem eller flera mottagare.

Om anmälan lämnas elektroniskt, senast 3.2.2017

Årsanmälan om delägarlån

Aktiebolag som gett delägarlån.

24.2.2017

Obs! Anmälningsdagen eller förfallodagen för betalningen flyttas inte på grund av vecko slut eller helg. Om den utsatta dagen infaller under ett veckoslut eller på en helg, ska deklarationen lämnas senast på den utsatta dagen. Med anledning av förmedlingen ska betalningen göras redan före den utsatta dagen för deklarationen för att den anses ha kommit i tid.

Skatteförvaltningen

Uppgifterna lämnas även i skatte deklarationen (blankett 6B).

Företagarinfo 1/2017

Inkomstskattedeklaration PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skattedeklaration

Aktiebolag

Inom 4 månader från redovisningsperiodens slut

Skatteförvaltningen

Skattedeklaration

Rörelseidkare och yrkesutövare

Skattedeklarationen för näringsverksamhet och den förhandsifyllda skattedeklarationen ska returneras 3.4.2017 eller på en i blanketten angiven senare returdag, antingen 9.5 eller 16.5.2017.

Skatteförvaltningen

Den förhandsifyllda skattedeklarationen returneras bara om det finns någonting att rätta eller lägga till. Skattedeklaration

Öppna bolag och kommanditbolag (näringssammanslutningar)

Skattedeklarationen för näringsverksamhet ska returneras 3.4.2017

Skatteförvaltningen

Arbetsgivarnas anmålningar PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Arbetsgivarnas årsanmälan

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare.

31.1.2017

Skatteförvaltningen

Obs! Från betalningsåret 2016 ska en arbetsgivare som under skatteåret haft mer än 5 anställda lämna årsanmälan elektroniskt. Arbetsgivarprestationer

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare

Om anmälan lämnas elektroniskt, är förfallodagen 3.2.2017 Intyg om lönebetalning till arbetstagarna senast 15.1. Den 12:e i månaden efter löneutbetalningsmånaden.

(förskotts innehållning och socialskyddsavgifter)

Skatteförvaltningen

Innehållning 13 % på en betalning till en mottagare av arbetsersättning som inte har införts i förskottsuppbördsregistret, om mottagaren är ett samfund eller en sammanslutning. Annars enligt skattekortet, om innehållningen inte är 60 %.

Andra anmålningar PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Anmälningar om byggande

Anmälningar om entreprenader för beställda byggtjänster vars värde överskrider 15 000 euro.

Den 5:e i andra månaden efter redovisningsmånaden.

Skatteförvaltningen

Den huvudsakliga genomföraren, eller om sådan inte finns, beställaren rapporterar arbets-tagaruppgifterna om alla anställda och självständiga arbetsutförare på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Anmälningarna lämnas elektroniskt

Företagarinfo 1/2017

Arbetspensionsförsäkringspremierna 2017 används lönesumman för 2015.

ARPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

ArPL-premier • Summorna gäller arbetstagare i åldern 17–67 år och företagare i åldern 18–67 år.

– under 2 044 500 – 2 044 500 €–32 712 000 €

25,1 %

• Den genomsnittliga arbetspensionspremien är 24,4 procent. • ArPL-inkomstens nedre gräns är 58,19 €/mån.

– över 32 712 000 €

• Arbetsgivaren innehåller försäkringspremien från arbetstagarens lön och betalar både arbetsgivarens och arbetstagarens avgift.

ARBETSTAGARENS ANDEL – 17–52 år och över 62 år

6,15 %

– 53–62 år

7,65 %

FÖPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

– 18–52 år och över 62 år

24,1 %

– 53–62 år*

25,6 %

Ny företagare – 18–52 år och över 62 år

18,798 %

– 53–62 år*

19,968 %

*Betalningsprocenten för en företagare som fyllt 53 år träder i kraft från början av året efter att han eller hon fyllt 53 och fortsätter till slutet av det kalenderår under vilket företagaren fyller 63 år.

• Då lönesumman år 2015 är över 2 044 500 euro påverkas premien även av företagets egna invalidoch arbetslöshetspensioner. • Om arbetsgivaren är tillfällig, dvs. om arbetstagarna inte är fast anställda och lönesumman är under 8 334 euro under sex månader är ArPL-premien 25,1 procent av lönerna.

Räkna effekten av bikostnader med löneräknaren: yrittajat.fi/palkkalaskuri

LFÖPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

arbetsinkomsten under 26 783,03 €/v.

INKOMSTGRÄNSER

– under 53 år

13,0140 %

– från början av året efter att företagaren fyllt 53

13,8240 %

FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns

7 645,25 €/v

Betalningsprocenten stiger rullande när arbetsinkomsten är 26 783,03–42 087,69 €

FöPL-arbetsinkomstens övre gräns

173 625,00 €/v

För arbetsinkomst som överstiger 42 087,69 €/år är premien

Företagaren kan ansluta sig till en arbetslöshetskassa

12 564,00 €/v

Arbetslöshetsskydd: rätt till FPA:s grunddagpenning

12 564,00 €/v

Företagarinfo 1/2017

–under 53 år

24,10 %

– från början av året efter att företagaren fyllt 53

25,60 %

Sosial- och sjukförsäkringspremier Socialskyddsavgift 1,08 %

Arbetsolycksfallsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkring

Arbetsgivarens socialskyddsavgift, dvs. arbetsgivarens sjukförsäkringspremie, betalas till Skatteförvaltningen tillsammans med andra skatter på eget initiativ. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte för löner som har betalats till personer som är under 16 år eller som har fyllt 68 år.

Är obligatorisk när den totala summan av de löner som har betalats ut till arbetstagarna under kalenderåret uppgår till 1 200 euro. År 2017 är premien för arbetsolycksfallsförsäkringen 0,80 procent. I samband med premien för arbetsolycksfallsförsäkringen debiterar olycksfallsförsäkringsbolaget en grupplivförsäkringspremie. Premierna varierar beroende på bolag. I genomsnitt är premien 0,07 procent.

Rådgivning, uppbörd och tillsyn av arbetslöshetsförsäkringspremierna koncentreras till Arbetslöshets försäkringsfonden. Premie debiteras inte för under 17 år eller över 65 år gamla arbetstagare.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA 17– 64-ÅRIG

TOTALT

ARBETSGIVARENS ANDEL

ARBETSTAGAREN/ DELAGARENS ANDEL

Till en lönesumma på 2 059 500 €

2,4 %

0,80 %

1,60 %

4,9 %

3,30 %

1,60 %

1,5 %

0,80 %

0,70 %

För den del som överstiger 2 059 500 €

Av ArPL-försäkrad delägares lönesumma Uppbärs inte av FöPL-försäkringsskyldiga

SJUKFÖRSÄKRINGSPREMIE

% AV LÖNERNA

löntagarna % av lönen

1,58 %*

företagarna % av lönen

1,64 %*

förmånstagarna (pension och förmån)

1,45 %

Sjukförsäkring Avgiften ingar i förskottsinnehållningsprocenten, innehålls inte separat från lönen.

* Om löne- eller arbetsinkomsten är totalt minst 14 000 euro.

Mer information: yrittajat.fi >Företagens ABC > Arbetsgivarinfo > Viktiga tal 2017 10

Företagarinfo 1/2017

Naturförmåner

Bostadsförmån Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme. En bostad anses tillhöra den kommun eller det postnummerområde där den var belägen skatteårets första dag. Penningvärdet av en naturaförmånsbostad som den skattskyldige har använt redan året innan kan överskrida det värde som har fastställts för nämnda år med högst 20 procent. Mer detaljerad information om bostadsförmånen och Helsingfors postnummerdistrikt finns på Skatteförvaltningens webbplats med diarienummer A167/200/2016.

Kostförmån Kostförmånens värde är 6,40 euro per måltid när summan av de direkta kostnader som orsakats arbetsgivaren för att skaffa förmånen plus momsen på dessa kostnader uppgår till minst 6,40 euro och högst 10,30 euro. Om beloppet understiger 6,40 euro eller överstiger 10,30 euro anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna plus momsen på dessa kostnader. Direkta kostnader är råvaror som har använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Om arbetsgivaren har kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid) betraktas det belopp som arbetsgivaren har betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden. Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället. Den ersättning som löntagaren betalar till arbetstagaren för måltiden tas inte i beaktande när man beräknar beloppet av de direkta kostnaderna, utan den dras av från kostförmånens penningvärde.

OMRÅDE

VÄRDE I EURO/MÅNAD

Helsingfors 1

277 € + 12,20 € per kvadratmeter

Helsingfors 2

272 € + 11,10 € per kvadratmeter

Helsingfors 3, Esbo, Grankulla

240 € + 10,10 € per kvadratmeter

Helsingfors 4, Vanda

193 € + 10,10 € per kvadratmeter

Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, kranskommunerna, övriga Helsingfors

181 € + 8,40 € per kvadratmeter

Övriga Finland

156 € + 7,50 € per kvadratmeter

Mer information: yrittajat.fi >Företagens ABC > Arbetsgivarinfo > Viktiga tal 2017

Telefonförmån Penningvärdet av en telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en telefon i löntagarens hem är 20 euro per månad. Förmånsvärdet täcker kostnaderna för samtalen. Värdet av en naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediameddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet Som penningvärde av en förmån vars gängse pris uppenbart underskrider penningvärdet enligt detta beslut eller inte har nämnts ovan betraktas dess gängse värde. Från penningvärdet för förmånen enligt detta beslut dras den ersättning som arbetsgivaren debiterar löntagaren.

Reseräkningsblankett 2017: yrittajat.fi >Företagens ABC > Arbetsgivarinfo > Lönebetalning > Reseräkningsblankett Företagarinfo 1/2017

Bilförmån

Grundvärde och nyanskaffningspris

Om löntagaren eller dennes familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning anses den förmån den skattskyldige har fått vara bilförmån. Värdet av bilförmånen fastställs utifrån det år bilen har tagits i bruk enligt registerutdraget. Det är fråga om en fri bilförmån när arbetsgivaren betalar alla kostnader för bilen. Det är däremot fråga om förmånen att använda bil när löntagaren själv betalar åtminstone bilens bränslekostnader. Kostnaderna ska betalas till en annan aktör än den egna arbetsgivaren.

Med grundvärde avses den procentandel som har räknats ut på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris avses det allmänna riktpris för bilmodellen som importören, eller om en sådan saknas, partihandeln har uppgett och som gällde vid dagen för köpet av bilen som ny, minskat med 3 400 euro. Om dock det allmänna riktpriset på köpdagen inte är känt för en bil som har tagits i bruk för första gången tidigast år 2015 eller om bilen har tagits i bruk för första gången före 2015, avser nyanskaffningspriset det allmänna rikt-

pris som importören eller partihandeln har uppgett och som gällde för bilmodellen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk, minskat med 3 400 euro. Utifrån detta pris beräknas den procentuella andel som nämns i tabellen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.

Elbil I 2017 års beskattning avdras 0,08 euro per kilometer eller 120 euro per månad från driftkostnadsandelen om bilens enda möjliga drivkraft är el.

Ytterligare information om bilförmånen: yrittajat.fi > Arbetsgivarinfo > Ersattningar Som Arbetsgivaren Betalar ÅLDERSGRUPP

FRI BILFÖRMÅN PER MÅNAD

FÖRMÅNEN ATT ANVÄNDA BIL

A (bilar som tagits i bruk 2015–2017)

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 255 euro eller 17 c/km

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 105 € eller 7 c/km.

B (bilar som tagits i bruk 2012–2014)

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 270 eller 18 c/km

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 120 € eller 8 c/km.

C (bilar som tagits i bruk före år 2012)

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 285 € eller 19 c/km

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 135 € eller 9 c/km

BILFÖRMÅN FÖR UTLANDSARBETE (BILAR SOM TAGITS I BRUK FÖRE ÅR 2008)

MÅNATLIGT VÄRDE

VÄRDE ENLIGT KÖRJOURNAL ELLER ANNAN TILLFÖRLITLIGT UTREDNING SOM LAGTS FRAM AV DEN SKATTSKYLDIGE ELLER SKATTEMYNDIGHE

euro/månad

grundvärde euro/månad

+ värde per kilometer euro/km

fri bilförmån

744

264

0,32

förmån att använda bil

444

264

0,12

YTTERLIGARE INFORMATION Ytterligare information om naturförmånera finns på vår nätsida www.yrittajat.fi > Arbetsgivarinfo >Naturförmåner 2017 www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Förskottsuppbörd > Arbetsgivare > Naturaförmåner

Företagarinfo 1/2017

Dagtraktamenten och kilometerersättningar Dagtraktamenten i Finland Dagtraktamente räknas enligt resedygn. Ett resedygn är 24 timmar räknat från arbetsresans början eller från det föregående resedygnets slut. Om löntagaren under något resedygn erhåller fri eller i biljettpriset ingående kost, är maximibeloppet för dagtraktamentet hälften av de belopp som nämns i tabellen. Med fri kost avses i fråga om heldagtraktamente två och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.

Måltidsersättning Erläggandet av måltidsersättning förutsätter att dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan och att löntagaren inte till följd av arbetets art har möjlighet att under sin måltidsrast inta sin måltid på sitt vanliga måltidsställe. Måltidsersättningens maximibelopp är 10,25 euro. Om löntagaren under arbetsresan måste inta måltider utanför sitt vanliga måltidsställe två gånger och dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan är måltidsersättningens maximibelopp 20,50 euro.

ARBETSRESANS VARAKTIGHET DAGTRAKTAMENTETS MAXIMIBELOPP över 6 timmar (partiellt dagtraktamente)

19,00 euro

över 10 timmar (heldagtraktamente)

40,00 euro

då resetiden överstiger det sista fulla resedygnet -med minst 2 timmar

19,00 euro

- med mer än 6 timmar

40,00 euro

YTTERLIGARE INFORMATION Du kan kontrollera utrikesdagtraktamentets belopp på adressen www.yrittajat.fi > Företagens ABC > Arbetsgivarinfo > Dagtraktamenten

FORDON

ERSÄTTNINGENS MAXIMIBEL

bil

41 cent per kilometer, som höjs med • 7 cent per kilometer för transport av släpvagn kopplad till bilen • 11 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn • 21 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung last • 3 cent per kilometer för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande

Kilometerersättningar Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren har företagit med fordon som han äger eller innehar finns i den vidstående tabellen. Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person. Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bil Om löntagare som har en förmån att använda bil använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som ska ersättas honom 10 cent per kilometer.

• 3 cent per kilometer, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen • 9 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för frågavarande kilometrars del motorbåt, högst 50 hk

73 c/km

motorbåt, över 50 hk

106 c/km

snöskoter

101 c/km

terränghjuling

95 c/km

motorcykel

32 c/km

moped

17 c/km

annat fordon

10 c/km

Företagarinfo 1/2017

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Användning av material som skyddas av upphovsrätten kan till exempel vara att kopiera eller skriva ut verk eller att spela bakgrunds musik i kundutrymmen. Foto: Pixhill

Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt har trätt i kraft Om man inom företagsverksamhet använder material som skyddas av upphovsrätten behövs behörigt tillstånd för att använda verken. Användning av material som skyddas av upphovsrätten kan till exempel vara att kopiera eller skriva ut verk eller att spela bakgrundsmusik i kundutrymmen. I många fall kan man enkelt skaffa sig rätt att använda material som skyddas av upphovsrätten via upphovsrättsorganisationer som förvaltar upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och licensierar dem.

Tryggar upphovsmannens rättigheter till materialet Den nya lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt gäller verksamhet i organisationer som förvaltar upphovsrätter. Syftet med lagen är att trygga självbestämmanderätten för innehavare av upphovsrätt, främja upphovsrättsmarknadens funktion och säkerställa att den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt sköts ansvarsfullt, effektivt och transparent. Det är i synnerhet fråga om reglering av upphovsrättsmarknaden, där

upphovsrättsorganisationerna har en dominerande marknadsställning. Lagen ger rättsinnehavarna och de aktörer som använder upphovsrätter rättigheter. Skyldigheterna gäller i första hand upphovsrättsorganisationerna, som genom lagen åläggs flera administrativa skyldigheter. Lagen förutsätter att upphovsrättsorganisationerna erbjuder licenser till verk på objektiva och icke-diskriminerande villkor. Avgiften som tas ut för användning av rättigheterna ska vara rimlig. När rimligheten bedöms beaktas i synnerhet det ekonomiska handelsvärdet för användningen av rättigheterna med beaktande av användningens art och omfattning i fråga om verk och andra skyddade objekt. Innehavaren av upphovsrätten har på motsvarande sätt rätt att få skälig ersättning för användningen av sitt verk. Lagen ger rättsinnehavaren frihet att utse en lämplig organisation som ska förvalta dennes rättigheter. Lagen ger även rättsinnehavaren rätt att bevilja licenser för icke-kommersiell användning av sina verk trots att rättsinnehavaren har gett en viss organisation fullmakt att förvalta dennes

Företagarinfo 1/2017

upphovsrätter. Rättsinnehavaren har även rätt att av den kollektiva förvaltningsorganisationen få den information som lagen kräver om användningen av rättigheterna och de ersättningar som ska betalas ut.

PRS övervakar Till Patent- och registerstyrelsen, som har tillsyn över efterlevnaden av lagen, får riktas en begäran om åtgärder i fråga om en kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot lagen. Begäran om åtgärder kan lämnas in av till exempel rättsinnehavaren eller användaren av upphovsrätten, om denne anser att den kollektiva förvaltningsorganisationens agerande kränker hans eller hennes rättigheter eller berättigade intressen. Tvistemål ska handläggas av marknadsdomstolen. Lagen bygger på EU:s direktiv och trädde i kraft den 1 januari 2017.

Mer information: www.finlex.fi > 1494/2016

EN FÖRETAGARE ÄR EN BRA KANDIDAT Partierna väntar att du tar kontakt med dem.

17 0 2 L A UNALV

KOMM

FÖRETAGARE — FEM BRA ORSAKER ATT STÄLLA UPP I KOMMUNALVALET 1. Kommunens roll skapas nu om. I och med social- och hälsovårdsreformen har kommunerna inte längre skyldighet att finansiera och ordna tjänster. Då blir det möjligt att rikta de resurser som frigörs till näringspolitiken. Företag skapar arbete och tjänster för kommuninvånarna samt skatteintäkter för kommunen.

2. I kommunernas förtroendeorgan behövs synpunkter. Företagare kan erbjuda mångsidigt kunnande om affärslivet och ekonomin i beredningen och beslutsfattandet.

3. Kommuner ska beakta SME-företag i upphandlingar. Kommunernas andel av den offentliga sektorns upphandlingar på 35 miljarder är betydande. En aktiv växelverkan mellan kommunernas tjänsteinnehavare, förtroendevalda och företagarföreningen hjälper kommunerna att göra bättre upphandlingar.

4. Kommunen fattar beslut som är viktiga för företagare på flera nivåer. En förtroendevald kan påverka saker redan under beredningsfasen till exempel i olika nämnder

5. Det är lättare att påverka kommunens angelägenheter inifrån än utifrån. När du är en förtroendevald, kan du påverka sakerna lättare än på Essos bar.

BLEV DU INTRESSERAD? www.yrittäjät.fi/kuntavaalit LÄS MERA OM ATT KANDIDERA.

Harri Hellstén, chef för arbetsmarknadsärenden tfn 09 2292 2940, harri.hellsten@yrittajat.fi

Ändringar i arbetspensionerna Pensionsreformen påverkar alla framtida pensionstagare. Pensioner som redan betalas ut och redan har tjänats in ändras inte. Nya pensionsformer är partiell förtida ålderspension och arbetslivspension.

Pensionsreformen trädde i kraft i början av året. Den påverkar alla framtida pensionstagares förmåner och möjlighet att gå i pension. Reformen gäller dock endast pensioner som har tjänats in efter att lagen trädde i kraft. Den berör alltså inte pensioner som redan betalas ut. Även pensioner som redan har tjänats in faller utanför reformen. Nya pensionsformer är partiell förtida ålderspension och arbetslivspension. I pensionsreformen höjs ålderspensionsåldern efter år 2017 med tre månader per år, tills den lägsta ålderspensionsåldern är 65 år. Personer som är födda 1955 är den första åldersklassen som omfattas av den höjda pensionsåldern. Från och med 17 års ålder intjänar personer i alla åldrar pension till ett belopp av 1,5 procent av den försäkrade årsinkomsten. I fråga om företagararbete börjar skyldigheten att teckna en pensionsförsäkring och därmed även intjänandet av pension först vid 18 års ålder.

Den lägsta åldern för ålderspension stiger till 65 år Pensionsåldern höjs med tre månader per år tills man uppnår en pensionsålder på 65 år. Personer som är födda 1955 kan gå i ålderspension vid en ålder av 63 år och 3 månader år 2018. Pensionsåldern för nästa åldersklass är 63 år och 6 månader. Den lägsta ålderspensionsåldern för personer som är födda åren 1962–64 är 65 år, och de kan gå i pension åren 2027–2029. Den lägsta ålderspensionsåldern för personer som är födda 1965 och senare är fortfarande en uppskattning. Den bygger på prognoser över den ökade

livslängden. Människans livslängd ökar hela tiden. Därför kopplas gränsen för ålderspension till den genomsnittliga utvecklingen av livslängden från och med 2030. Därefter har varje åldersklass som är född 1965 eller senare en egen pensionsålder. Om människans livslängd fortsätter att öka höjs dock gränsen för ålderspension årligen med högst två månader i taget. På motsvarande sätt höjs inte heller pensionsåldern om inte livslängden ökar. Gränsen för ålderspension kopplas till utvecklingen av livslängden, så att relationen mellan arbets- och pensionstiden ligger kvar på samma nivå som 2025 även i framtiden. Den övre åldersgränsen för pensionsåldern eller försäkringsskyldigheten är 68 år för personer som är födda 1957 eller tidigare, 69 år för personer som är födda 1958–1961 och tills vidare 70 år för personer som är födda 1962 och senare. Principen är att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten och den nedre åldersgränsen för ålderspension ska vara knutna till varandra så att skillnaden mellan dem förblir fem år.

Begreppet målsatt pensionsålder införs Den målsatta pensionsåldern är en uträkning som syftar till att uppmuntra människor att fortsätta arbeta längre. Vid den målsatta pensionsåldern får man pensionen till dess fulla belopp, dvs. pensionen är av den storlek som man skulle ha tjänat in utan avdraget för livslängdskoefficienten. Med hjälp av livslängdskoefficienten fördelas samma pensionsbelopp över en längre livstid, dvs. den månat-

Företagarinfo 1/2017

liga pensionen är mindre. Livslängdskoefficienten minskar den månatliga pensionen enligt hur livslängden fortsätter att öka. När vår livslängd ökar måste samma pensionspengar räcka en längre tid. I fortsättningen kommer alla att fem år innan de uppnår sin lägsta pensionsålder få en uppskattning av hur mycket livslängdskoefficienten kommer att minska pensionen och hur länge till de måste arbeta för att få en oförminskad pension. På det sättet bestäms den målsatta pensionsåldern. Den är beroende på födelseåret cirka 1–3 år högre än den lägsta pensionsåldern.

Uppskovsförhöjning ersätter höjd intjäningsprocent Om man går i pension senare än vid den lägsta ålderspensionsåldern får man även i fortsättningen en högre pension. I samband med reformen införs en uppskovsförhöjning som uppmuntrar till fortsatt arbete efter den lägsta ålderspensionsåldern. Uppskovsförhöjningen är 0,4 procent per månad, vilket innebär att om man skjuter upp pensionen med ett år höjs pensionen permanent med 4,8 procent. Uppskovsförhöjningen ersätter den tidigare s.k. höjda intjäningsprocenten.

Partiell förtida ålderspension Deltidspension ersätts med partiell förtida ålderspension. Man kan gå i partiell pension redan före den lägsta ålderspensionsåldern, men då minskar den slutliga pensionen permanent. Man kan gå i partiell förtida ålderspension som 61-åring. Man kan ta ut

hälften eller en fjärdedel av pensionen. På den partiella förtida ålderspensionen görs en förtidsminskning som är 0,4 procent per månad före den egentliga ålderspensionsåldern. Minskningen är permanent och påverkar beloppet av den månatliga pensionen under hela pensionstiden. Dessutom minskas pensionen av livslängdskoefficienten. Till pensionen hör inte längre någon löne- eller arbetstidsuppföljning, eftersom det tidigare kravet gällande deltidsarbete slopas. Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension höjs år 2025 till 62 år.

Ny pensionsform: arbetslivspension Den som har fyllt 63 år, har arbetat minst 38 år med arbetsuppgifter som medför belastning och slitage och har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada har rätt till arbetslivspension. Arbetslivspension kan beviljas personer som är födda 1955 och senare. Arbetslivspensionen kan börja tidigast den 1 februari 2018. Som bilaga till ansökan om arbetslivspension behövs ett utlåtande av företagshälsovården och arbetsgivarens beskrivning av arbetet och arbetsförhållandena. Eftersom en företagare inte har någon företagshälsovård eller arbetsgivare kan en företagare i sin ansökan inkludera ett utlåtande av en annan behandlande läkare samt en annan utredning över arbetet och ar-

betsförhållandena. Beslutet fattas av den egna pensionsanstalten på basis av ansökan. Perioden mellan det att arbetet upphör och ansökan om pension lämnas in kan vara högst ett år. Beloppet av arbetslivspensionen är den pension som har tjänats in före utgången av den månad som föregår den månad då arbetslivspensionen inleds. Arbetslivets längd fastställs utifrån uppgifterna i arbetspensionsregistret och de utredningar som personen som ansöker om pension har lämnat in. Som arbetstid räknas även perioder med moderskaps-, faderskapsoch föräldrapenning under högst tre år. Vid bedömningen av hur ansträngande och slitsamt arbetet är förutsätts att arbetet har innehållit en eller flera av följande faktorer:

5. interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning

1. arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt

Från början av 2017 uppgår den intjänade pensionen till 1,5 procent av årsinkomsten, dvs. varje försäkrad euro ger 1,5 cent i pension. Arbetstagare börjar tjäna in pension redan vid 17 års ålder och företagare från och med 18 års ålder. Intjäningsprocenten för arbete som har utförts under pensionen är också 1,5 procent av inkomsterna på ett år. Åren 2017–2025 tjänar 53–62-åringar tillfälligt in 1,7 procent pension om året. Pensionsavgiften för arbetstagare som får den förhöjda intjäningsprocenten är 1,5 procentenheter högre än för andra arbetstagare.

2. särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen 3. belastande och besvärliga arbetsställningar 4. upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft

6. arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld. Som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget beaktas exceptionella fysikaliska faktorer, användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande samt återkommande långa arbetspass.

Alla tjänar in lika stor andel pension

Foto: Pixhill

Nya pensionsformer är partiell förtida ålderspension och arbetslivspension.

Företagarinfo 1/2017

Företagarna i Finland, Satu Grekin, chef för konkurrensärenden, tfn 09 229 2935, satu.grekin@yrittajat.fi

Den nya upphandlingslagen hjälper småföretag att delta Den nya upphandlingslagen gäller upphandlingar där upphandlingsannonsen har publicerats den 1 januari 2017 eller senare. Det är även fortsatt viktigt att företagaren noggrant läser igenom anbudsförfrågan med bilagor och svarar på allt som efterfrågas i den – och enbart på det som efterfrågas. Den nya lagen är av möjliggörande karaktär. Nu är det dags att sätta fart på upphandlingsstrategiarbetet i kommunerna och andra upphandlingsenheter. Om upphandlingsstrategierna stödjer öppen annonsering om små upphandlingar samt marknadsdialog och uppdelning av upphandlingarna i mindre delar är det lättare för företagen att delta.

Tröskelvärdena för nationella upphandlingar höjs Tröskelvärdena för nationella upphandlingar höjs till största delen. Det vanligaste tröskelvärdet (varor och tjänster) fördubblas från 30 000 euro till 60 000 euro. Små upphandlingar som underskrider dessa värden ska uttryckligen även i fortsättningen ske på ett öppet, icke-diskriminerande och jämlikt sätt. Den tidigare mycket detaljerade regleringen av nationella upphandlingar har slopats. De gamla förfarandena är fortfarande tillåtna, liksom även de

helt nya. Det väsentliga är att upphandlingsannonsen med anbudsförfrågan har publicerats skriftligen i Hilma och att kravet på öppenhet, icke-diskriminering och jämlikhet uppfylls.

Omsättningsgräns för EU-upphandlingar Vid upphandlingar som överskrider EU:s tröskelvärden är det i fortsättningen inte tillåtet att kräva en större minimiomsättning än det dubbla värdet på upphandlingen. Varken den nya eller den gamla lagen kräver dock att ett krav på minimiomsättning anges. Dessutom är utgångspunkten att upphandlingsenheten ska dela upp upphandlingen i mindre delar så att även mindre anbudsgivare kan delta. När upphandlingen delas upp ska den upphandlande enheten dra upp riktlinjer för om den tillåter att samma anbudsgivare lämnar anbud på eller vinner en, flera eller till och med alla delar. Möjligheterna att betona kvalitet, innovationer samt miljöfaktorer och sociala faktorer beaktas bättre i förfarandereglerna. Bilagorna till anbuden ersätts till största delen med en ESPD-blankett som ska lämnas in i anbudsfasen. Endast vinnarens dokument kan granskas.

En upphandling ska delas upp i mindre delar så att även mindre anbudsgivare kan delta.

Företagarinfo 1/2017

Rådgivning, tillsyn och slopande av företrädesrätter Företagarna i Finland ger sedan tidigare medlemmarna råd i juridiska frågor och sammanför företag och kommuner med hjälp av upphandlingsombud. Det nya är att offentliga medel har anvisats för upphandlingsrådgivning till anbudsgivarna. FiF har ansökt om dessa medel. Om medlen beviljas kommer de att användas för att ge företagarrådgivning och hjälpa upphandlingsenheter. Målet är att anbudsförfrågningarna ska utformas på ett sådant sätt att små och medelstora företag kan lämna anbud. Den nya lagen ger Konkurrens- och konsumentverket (KKV) befogenhet att övervaka upphandlingarnas laglighet. Vem som helst kan lämna in en åtgärdsbegäran till KKV vid misstanke om olaglighet. En part kan även överklaga vidare hos marknadsdomstolen. Efter en övergångsperiod sätter lagen gränser för upphandlingsenheternas egna bolag när det gäller den storlek på försäljningen till andra som medför att rättigheten att sälja till ägaren utan konkurrensutsättning upphör: Huvudregeln är att gränsen för försäljning till utomstående fram till den 1 januari 2019 ska förbli den nuvarande, dvs. cirka 10 procent av omsättningen. I fråga om hälsovårdstjänster och sociala tjänster fortsätter övergångsperioden undantagsvis fram till början av 2022. Därefter är gränsen 5 procent eller 500 000 euro (det räcker med att ett av kriterierna uppfylls). Det andra undantaget gäller avfallstjänster: År 2017 är gränsen 15 procent. År 2018 sänks gränsen till 10 procent och därefter följer den huvudregeln.

Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut

Företagarna i Finland, Atte Rytkönen, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2871, atte.rytkonen@yrittajat.fi

Ändringar i arbetslagstiftningen 2017 I början av 2017 trädde ﬂera ändringar i arbetslagstiftningen i kraft: • • • • •

prövotiden förlängs återanställningsskyldigheten förkortas ett avtal för viss tid kan ingås med en långtidsarbetslös person arbetsgivarens lönebikostnader ändras omställningsskyddet och företagshälsovården utvidgas.

Från och med den 1 april 2017 får arbetsgivaren dessutom ersättning för kostnaderna för familjeledigheter.

Återanställningsskyldigheten förkortas En arbetsgivare ska erbjuda arbete åt en arbetstagare som har sagts upp av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker om arbetsgivaren efter att anställningsförhållandet har upphört behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren har utfört. Arbetsgivaren uppfyller sin återanställningsskyldighet genom att fråga arbets- och näringsbyrån om den uppsagda arbetstagaren är arbetssökande. Om så är fallet ska arbetet i första hand erbjudas arbetstagaren. Arbetsgivarens återanställningsskyldighet mot en arbetstagare som har sagts upp av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker förkortas till fyra månader. Om anställningsförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott minst tolv år, är tiden för återanställande sex månader. Den nya, kortare återanställningsskyldigheten gäller anställningar som upphör den 1 januari 2017 eller senare. Om den sista dagen av uppsägningstiden infaller under

Engångsersättning till moderns arbetsgivare för kostnader för familjeledighet Sjukförsäkringslagen ändras den 1 april 2017 så att arbetsgivaren har rätt till en engångsersättning på 2 500 euro för kostnader som orsakas av familjeledighet. Engångsersättningen betalas till arbetsgivaren till en arbetstagare som går på moderskapsledighet om arbetsavtalet har ingåtts för minst ett år, anställningen har varat i minst tre månader före moderskapsledigheten och arbetstagarens arbetstid har avtalats till minst 80 procent av arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare inom branschen. Dessutom förutsätts att arbetsgivaren enligt arbetsavtalet eller kollektivavtalet har minst en månads lönebetalningsskyldighet under moderskapsledigheten. Ändringen syftar till att förbättra den jämlika behandlingen och sysselsättningen av kvinnor. Arbetsgivaren har rätt att få en engångsersättning om den första dagen av arbetstagarens moderskapspenningsperiod infaller den 1 april 2017 eller senare. Ersättningen kan sökas när lön har betalats ut för moderskapspenningsperioden. Ersättningen ska sökas senast inom sex månader efter föräldrapenningsperiodens slut. Stödet betalas även ut till adoptivmödrars arbetsgivare.

Om den sista dagen av uppsägningstiden infaller under 2017 är återanställningsskyldigheten kortare. 20

Företagarinfo 1/2017

Arbetsavtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös En person som är långtidsarbetslös kan från och med början av 2017 anställas för viss tid utan grundad anledning. En långtidsarbetslös person är en person som har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste tolv månaderna. En anställning på högst två veckor utgör dock inget avbrott i arbetslösheten.

Genomförande i praktiken Arbetsgivaren ber arbets- och näringsbyrån om information om långtidsarbetslösa som är lämpliga för arbetet. Arbetsgivaren kan efter att ha fått informationen anställa en arbetstagare för viss tid utan grundad anledning. Om en långtidsarbetslös person söker arbete direkt hos arbetsgivaren kan ett arbetsavtal för viss tid utan grundad anledning ingås på arbetsgivarens initiativ om den arbetssökande visar upp ett intyg från arbets- och näringsbyrån som visar att personen är långtidsarbetslös. Arbetsgivaren kan lita på intyget om arbets- och näringsbyrån har utfärdat det ”en kort tid” innan arbetsavtalet ingås. I oklara fall bör arbetsgivaren själv

kontakta arbets- och näringsbyrån för att kontrollera att den person som anställs är långtidsarbetslös.

Avtalets maximala längd är ett år Ett arbetsavtal för viss tid med en långtidsarbetslös kan utan grundad anledning ingås för högst ett år. Avtalet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första arbetsavtalet för viss tid ingicks. Med andra ord kan man under ett år ingå högst tre arbetsavtal där den totala längden på avtalen får vara högst ett år. Exempel: Arbetsgivaren ingår utan grundad anledning ett fyra månader långt visstidsavtal med en långtidsarbetslös under perioden 1.2–31.5.2017. Därefter kan ytterligare två arbetsavtal för viss tid ingås med samma person utan grundad anledning, så länge det sista av dem börjar senast den 31 januari 2018. Arbetet enligt detta avtal kan inledas senare. Avtalens totala längd får dock inte överskrida ett år.

De avtal som ingås utan grundad anledning behöver inte följa på varandra, utan arbetstagaren kan vara anställd av en annan arbetsgivare mellan dem. Ur den första arbetsgivarens synvinkel behåller arbetstagaren då sin status som långtidsarbetslös. Exempel: Om en arbetstagare (långtidsarbetslös) mellan det andra och det tredje avtalet är anställd av en annan arbetsgivare kan det tredje avtalet med den första arbetsgivaren ingås på samma grunder som de två första, dvs. utan krav på grundad anledning. Däremot kräver det avtal med en annan arbetsgivare som ingås mellan dessa att kravet på grundad anledning enligt arbetsavtalslagen uppfylls. Ur denna arbetsgivares synvinkel är den aktuella arbetstagaren inte långtidsarbetslös, eftersom den obrutna arbetslösheten tidigare har avbrutits av en anställning som varade längre än två veckor. Ändringen gäller arbetsavtal som ingås den 1 januari 2017 eller senare.

Företagshälsovård även för uppsagda arbetstagare Enligt en ändring av lagen om företagshälsovård är arbetsgivaren skyldig att ordna företagshälsovård för uppsagda arbetstagare under sex månader från det att skyldigheten att arbeta upphörde. Skyldigheten gäller endast arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda. Anställningen ska ha varat i minst fem år utan avbrott. Skyldigheten gäller anställningsförhållanden som har sagts upp den 1 januari 2017 eller senare. Om anställningsförhållandet har sagts upp innan lagen trädde i kraft, men uppsägningstiden upphör först efter den 1 januari 2017 behöver arbetsgivaren inte erbjuda företagshälsovård på ovanstående sätt. Ändringarna som rör omställnings-

skydd och företagshälsovård träder i kraft vid olika tidpunkter. Detta kan leda till att arbetsgivaren är skyldig att ordna företagshälsovård för en uppsagd arbetstagare utan att behöva erbjuda sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning. Exempel: Arbetsgivaren har sagt upp en arbetstagare av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker i februari 2017. Den framställning om inledande av samarbetsförhandlingar som föregick uppsägningen lades fram i december 2016. Arbetsgivaren är inte skyldig att erbjuda arbetstagaren sysselsättnings-

Företagarinfo 1/2017

främjande träning eller utbildning, eftersom framställningen om inledande av samarbetsförhandlingar lades fram 2016. Eftersom anställningen dock sades upp 2017 är arbetsgivaren skyldig att ordna företagshälsovård i sex månader efter att arbetsskyldigheten upphörde.

MER INFORMATION:

yrittajat.fi > Företangens ABC > Arbetsgivarens ABC

Foto: Pixhill

Prövotiden förlängs Prövotiden enligt arbetsavtalslagen förlängs från fyra månader till sex månader. Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. I ett anställningsförhållande för viss tid får prövotiden med förlängning vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller, dock inte längre än sex månader.

Genomförande av förlängningen i praktiken Kalenderdagarna behöver inte vara resultatet av en sammanhängande frånvaro, utan frånvarodagarna till följd av arbetsoförmåga eller familjeledigheter räknas ihop. Dagar då arbetstagaren har arbetat trots arbetsoförmåga eller familjeledighet beaktas inte. Prövotiden förlängs inte automatiskt, utan arbetsgivaren måste informera arbetstagaren om att prövotiden förlängs innan prövotiden upphör. Exempel: Prövotiden började den 15 februari 2017 och upphör den 14 augusti 2017. Arbetstagaren har under prövotiden varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under 29 kalenderdagar. Arbetsgivaren har inte rätt att förlänga prövotiden. Om arbetstagaren har varit frånvarande 30 kalenderdagar har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad fram till den 14 september 2017.

Arbetsgivaren måste då informera arbetstagaren om detta senast den 14 augusti 2017. Vid beräkning av kalenderdagarna beaktas alla kalenderdagar som ingår i perioden av arbetsoförmåga eller familjeledighet, inklusive lediga dagar. Exempel: Arbetstagaren arbetar fem dagar i veckan. Hen är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom från torsdag till tisdag och återvänder till arbetet på onsdag. Antalet kalenderdagar är sex. Om arbetstagaren skulle vara frånvarande från måndag till fredag, dvs. ”hela veckan”, och återvänder till arbetet måndagen därpå är antalet kalenderdagar sju. Arbetsgivaren kan förlänga prövotiden enbart på grund av sådana kalenderdagar som under en period av arbetsoförmåga eller familjeledighet infaller under prövotiden. Exempel: Prövotiden började den 15 februari 2017 och upphör den 14 augusti 2017. Arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga 20.7–21.8.2017, dvs. totalt 33 dagar. Eftersom endast 27 kalenderdagar under perioden av arbetsoförmåga infaller under prövotiden har arbetsgivaren inte rätt att förlänga prövotiden. Prövotiden kan alltså förlängas endast om frånvaron på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet uppgår till minst 30 kalenderdagar under den prövotid som man ursprungligen har avtalat om. Om så är fal-

let kan prövotiden förlängas på nytt om arbetstagaren samlar på sig ytterligare 30 kalenderdagar av arbetsoförmåga eller familjeledighet. Exempel: Prövotiden började den 15 februari 2017 och upphör den 14 augusti 2017. Arbetsgivaren har under prövotiden varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under 58 kalenderdagar. Eftersom 30 kalenderdagar har uppnåtts har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad fram till den 14 september 2017 genom att informera arbetstagaren om detta senast den 14 augusti 2017. Arbetstagarens arbetsoförmåga fortsätter under ”den förlängda prövotiden” med ytterligare två kalenderdagar (58 + 2). Eftersom ytterligare 30 kalenderdagar har uppnåtts har arbetsgivaren rätt att ännu en gång förlänga prövotiden med en månad fram till den 14 oktober 2017 genom att informera arbetstagaren om detta senast den 14 september 2017. Vid längre perioder av frånvaro kan man utgå från att arbetsgivaren informerar om förlängningen av prövotiden med beaktande av frånvarons uppskattade längd. Det är inte motiverat att tolka bestämmelsen så att arbetsgivaren skulle vara tvungen att informera arbetstagaren om att prövotiden förlängs var trettionde dag om man på förhand känner till den uppskattade längden på frånvaron.

Exempel: Prövotiden började den 1 januari 2017 och upphör den 30 juni 2017. Arbetstagaren meddelar att hen kommer att vara familjeledig under perioden 30.3.2017–30.1.2018 (cirka 10 månader). I perioden ingår tio fulla perioder om 30 kalenderdagar. Arbetsgivaren har därför rätt att förlänga prövotiden med tio månader fram till den 30 april 2018. Arbetstagaren ska informeras om detta senast den 30 juni 2017, dvs. innan den ursprungliga prövotiden går ut. Om arbetstagaren återvänder från familjeledigheten tidigare än vad hen har uppgett ska detta beaktas vid fastställandet av det datum då prövotiden upphör. Regelverket verkar ganska invecklat, men kan sammanfattas i en tumregel: när arbetstagaren har återvänt till arbetet fortsätter prövotiden med lika många månader som arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller familjeledighet. I praktiken måste dagarna dock räknas noggrant. Dessutom måste arbetsgivaren komma ihåg att informera arbetstagaren om att prövotiden förlängs. Den nya prövotiden tillämpas på arbetsavtal som ingås den 1 januari 2017 eller senare. Prövotiden ska alltid avtalas separat. Ändringen har ingen inverkan på kortare prövotider som grundar sig på kollektivavtal. Om man i ett kollektivavtal har avtalat om en kortare prövotid ska kollektivavtalet följas.

Tumregel: När arbetstagaren har återvänt till arbetet fortsätter prövotiden med lika många månader som arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller familjeledighet.

Företagarna i Finland, Atte Rytkönen, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2871, atte.rytkonen@yrittajat.fi

Konkurrenskraftsavtalets inverkan på företagen Det konkurrenskraftsavtal som ingicks våren 2016 är ett avtal som arbetsmarknadens centralorganisationer har ingått och som syftar till att förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetsplatser. Konkurrenskraftsavtalet är juridiskt bindande för de centralorganisationer som är parter i avtalet. Dessutom är konkurrenskraftsavtalet bindande för de arbetsgivar- och arbetstagarförbund som har meddelat att de förbin-

der sig att följa bestämmelserna i avtalet. Alla förbund har inte förbundit sig till konkurrenskraftsavtalet. Konkurrenskraftsavtalet innehåller bestämmelser om kollektiv- och tjänstekollektivavtal, socialförsäkringen, strukturella förändringar, omställningsskydd och företagshälsovård samt lokala avtal. Konsekvenserna för företagen baserar sig på ändringar i lagstiftningen samt på kollektivavtalen, där bestämmelserna i konkurrenskraftsavtalet har genomförts branschvis.

Ändringarna i lagstiftningen gäller till stor del de lönebikostnader som arbetsgivaren ska betala. Dessa ändringar gäller alla arbetsgivare. Lagändringarna gällande omställningsskydd och företagshälsovård gäller enbart arbetsgivare som regelbundet har minst 30 arbetstagare i sin tjänst. Ändringarna i kollektivavtalen gäller arbetsgivare som ingår i kollektivavtalens tillämpningsområde. Ändringarna i lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2017.

Arbetstagarens omställningsskydd utvidgas

Konsekvenserna för företagen baserar sig på ändringar i lagstiftningen samt på kollektivavtalen, där bestämmelserna i konkurrenskraftsavtalet har genomförts branschvis.

Arbetsgivaren har nya skyldigheter vid uppsägning av arbetstagare av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker. Ändringarna gäller arbetsavtalslagen, samarbetslagen och lagen om företagshälsovård. Ändringarna tillämpas endast på arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda. Den uppsagda arbetstagarens anställning ska ha varat minst fem år utan avbrott. Om de ovanstående förutsättningarna uppfylls är arbetsgivaren skyldig att erbjuda arbetstagare som har sagts upp av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning. Samarbetslagen kräver att personal- och utbildningsplanen ska innehålla de principer enligt vilka arbetsgivaren anordnar sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning för arbetstagarna i enlighet med arbetsavtalslagen. Personal- och utbildningsplanerna ska uppdateras så att de motsvarar de nya kraven under 2017. Skyldigheten att erbjuda träning eller utbildning gäller inte arbetsgivare som har gjort en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar i enlighet med 45 § i samarbetslagen innan lagen trädde i kraft. Arbetstagare vars anställning sägs upp den 1 januari 2017 eller senare har alltså inte rätt till träning eller utbildning om den framställning om samarbetsförhandlingar som föregick uppsägningen har gjorts före årsskiftet. Företagarinfo 1/2017

Sänkning av arbetsgivarens arbetspensionspremie (ArPL) I konkurrenskraftsavtalet avtalades om en höjning av arbetstagarnas genomsnittliga ArPL-premie och en sänkning av arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-premie med samma belopp. Ändringen är totalt 1,20 procentenheter åren 2017–2020. År 2017 sjunker arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-premie, medan arbetstagarnas genomsnittliga ArPL-premie ökar med 0,20 procentenheter.

Arbetsgivarens lönebikostnader sänks 2017 Ändringarna tillämpas på löner som betalas ut från och med 2017. Ändringarna gäller följande lönebikostnader: • arbetsgivarens arbetspensionspremie • arbetslöshetsförsäkringspremien • arbetsgivarens socialskyddsavgift.

Ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremien

Arbetsgivarens socialskyddsavgift sänks

Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie höjs med 0,45 procentenheter, medan arbetsgivarnas genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie sänks på motsvarande sätt med 0,45 procentenheter. Arbetslöshetsförsäkringspremien är en av de lönebikostnader som arbetsgivaren ska betala. År 2017 är löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 1,60 procent av lönen. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie har graderats enligt den lönesumma arbetsgivaren betalar, så att den 2017 är 0,80 procent av lönen upp till lönesumman 2 059 500 euro och 3,30 procent av lönen för den del som överskrider detta belopp.

Arbetsgivarens socialskyddsavgift (sjukförsäkringspremie) sänks. Arbetsgivarens socialskyddsavgift är en av de lönebikostnader som arbetsgivaren ska betala. År 2017 är arbetsgivarens socialskyddsavgift 1,08 procent (år 2016 var avgiften 2,12 procent). Sänkningen finansieras enligt konkurrenskraftsavtalet med de inbesparingar som arbetsgivarna gör till följd av ändringarna i arbetstiden och den offentliga sektorns semesterpenning samt ändringarna i finansieringen av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Foto: Pixhill

Företagarinfo 1/2017

Tjänsten Early Warning för mikroföretag samt för små och medelstora företag Enligt Suomen Asiakastieto Oy:s uppgifter finns det i Finland cirka 411 000 mikroföretag och små och medelstora företag som är aktiva och har en omsättning. Av dessa uppvisade 146 000 företag en förlust under den senaste räkenskapsperioden. Av mikroföretagen och de små och medelstora företagen har 53 900 minst en betalningsanmärkning. Bland alla finländska företag finns cirka 100 000 företag som är ekonomiskt riskabla. Dessa riskföretag orsakar varje år kreditförluster på hundratals miljoner för finansiärerna och den finska staten. Allmänna Industriförbundet rf bygger ett landsomfattande expertnätverk som hjälper företag att förbättra sina kunskaper inom ledarskap och ekonomi. Tjänsten Early Warning inkluderar företagsrådgivning och förnyelse-

tjänster. Specialrådgivningen är en förebyggande tjänst för företag så att de inte ska hamna i ekonomiska svårigheter och så att de bättre ska kunna uppnå sina ekonomiska mål. Förnyelsetjänsterna är avsedda för företag som har ekonomiska svårigheter, men som fortfarande har hopp om ekonomiskt tillfrisknande. Tjänsten Early Warning kommer att tillhandahållas av 140 certifierade specialrådgivare och 120 certifierade förnyare som utbildas för uppdraget runt om i Finland. Utbildningen startade i Nyland, Kymmenedalen och Östra Finland (Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelen) hösten 2016. De certifierade specialrådgivarna och förnyarna i dessa områden har förutsättningar att genomföra tjänsten Early Warning.

Utbildningen utvidgas till att omfatta hela Finland 2017. Genom Early Warning får företaget tillgång till en konkret åtgärdsplan för att förverkliga målsättningarna. Specialrådgivningen kostar företaget 200 euro + moms och förnyelsetjänsten 1 200 euro + moms. I Östra Finland pågår ett projekt som delvis finansieras av ESF. Inom detta projekt kostar specialrådgivningen 30 euro + moms och förnyelsetjänsten 120 euro + moms. Efter Early Warning har företaget möjlighet att köpa tilläggstjänster. Mer information: https://community.vismasolutions. com/groups/early-warning-palvelu

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.

i Kristinestad

19-20.5.2017! Tema: internationalisering, export och Ă¤garbyten. Spara datumet i din kalender. Mera information kommer 2017! www.svenskatraffen.fi

Kristinestad

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv