Företagare 2/2015

LEDARE Fรถretagarnas olympiska spel | 3

2 / 2015

BYGG & FASTIGHETER

SATSAR Pร EKOLOGISKT BYGGANDE

2/2015

INNEHÅLL BYGG & FASTIGHETER

LEDARE ARMI MURTO | 3

12

AKTUELLT FIF | 4 – 11

VAKART satsar på ekologiskt byggande

18

20

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

22 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

14 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

16 NYLANDS FÖRETAGARE

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

24

26

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 7 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 23 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MATERIAL 19.1.2015 16.3.2015 11.5.2015 17.8.2015 12.10.2015 1.12.2015

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2400 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

3

LEdARE

företagarnas olympiska spel

S

oliga hälsningar från Helsingfors!

Vilken aktiv och energirik vår vi har. Den präglas ju så klart av riksdagsvalet och kommande regeringsförhandlingar. Det kommande regeringsprogrammet formas efter valet och vår målsättning är att handlingar för företagande är med i den.

Vi får ibland frågor varför vi har så mycket diskussioner, seminarier, nyheter och information om politik. Jo, det är helt enkelt eftersom vårt förbund skall agera som intressebevakare och föra fram ärenden som är viktiga för företagare, så måste vi vara närvarande i de politiska kretsarna. I såväl kommunpolitik som nationell politik. Om vi inte använder vår röst, så kommer någon annan alldeles säkert att ta vår plats. Då kan det hända att förändringar som gynnar företagare inte sker eller handlingar för att hjälpa företagande vara lättare förblir ogjorda.

I förra numret skrev jag om riksdagsvalet och att Företagarna i Finland har fem målsättningar för den kommande valperioden i riksdagen.

Vårt förbund vill att arbetsmarknaden ska reformeras, att den offentliga sektorn ska minskas, ha en mer sporrande beskattning, att ensamföretagarnas ställning ska förbättras och att onödiga regleringar bör undanröjas. Dessa är inga lätta målsättningar och för att få ändringar till stånd är inte heller så enkelt, men med hårt arbete kan vi uppnå våra mål. Dock med små steg, men åt rätt riktning.

Vi i redaktionen funderade på hur vi skulle kunna göra dessa målsättningar ännu mer bekanta för oss alla och få en inblick i hur olika kandidater ser på dem. Vi har alla haft chansen att läsa om målsättningarna på våra nätsidor och via våra nyhetsbrev. I denna tidning kan alla läsa om dem på ett annorlunda sätt.

Vi har nämligen kontaktat åtta olika riksdagsvalskandidater och frågat dem sex frågor som berör våra målsättningar. Vi valde att nå ut till kan-

didater som är av olika åldrar, några har företagarbakgrund och alla representerar olika partier från olika orter i Finland.

Det finns även ett liv efter valet. Företagarna i Finland ordnar tillsammans med Helsingfors Företagare och Huvudstadsregionens Företagare Svenska träffen-seminariet den 24-25.4. Alla är välkomna till vår avgiftsfria tillställning för alla svenskspråkiga företagare i FiF. Det är din chans att mingla och få ett ännu bredare företagarnätverk samt höra det senaste inom skatteärenden, företagsfinansiering och digital marknadsföring. Vi får även äta middag med Finsk-Svenska Handelskammarens verkställande direktör Kjell Skoglund. Om honom kan ni läsa mera i denna tidning. Han berättar i en intervju om handelskammarens verksamhet. Mera information och anmälningslänken hittar du via www.yrittajat.fi/svenskatraffen.

Välkomna!

I detta nummer har ni även möjligheten att bekanta er med byggoch fastighetsbranschen. Statsrådet godkände i oktober framtidsredogörelsen om hållbar tillväxt och välfärd.

I denna redogörelse beskrivs målsättningen för bygg- och fastighetsbranschen den ska vara den miljövänligaste i världen år 2030. Dessutom står det att byggbranschens primära energibehov har kunnat minskas med hjälp av innovativa lösningar. Vi väntar med spänning hur detta kommer att uppfyllas och hurudana innovationer det föds för att nå dessa målsättningar. Innan vi vänder blickarna på år 2030 så kan vi bekanta oss med nuvarande aktörer och om dessa kan ni läsa i denna tidning.

Ja, ännu kort om riksdagsvalet. Vi på Företagarna i Finlands kontor har jobbat mycket för att riksdagsvalets kampanj skulle vara så tvåspråkig som möjligt. För att alla ska få så mycket information om den som möjligt. Ni får gärna gå och kolla på

kampanjen via www.yrittajat.fi/riksdagsval. Vart fjärde år väljs nya riksdagsledamöter. Det är nu, som våra olympiska spel är i gång. Vi på kontoret jobbar hårt för att föra fram företagarnas röst och även ni kan påverka samt hjälpa till i arbetet. Vi hoppas att så många av er som möjligt har röstat under förshandsröstningen eller röstar 19.4. Vi önskar att så många som möjligt hittar en kandidat att rösta på och även uppmanar andra rösta i valet. Via våra kampanjsidor kan ni även hitta vår egen valmaskin och via denna kan ni hitta en lämplig kandidat.

Önskar er goda lässtunder, bra röstningshumör och hoppas ni hinner njuta av våren!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT fÖrEtagarna I fInlanD

tExt KATRI SIMOLA bIlD EKONOMIAdMINISTRATIONSFÖRBUNdET

FÖRETAgARE! spara flera arbetstimmar med elektroniska tjänster Byt ut din bokföringsbyrå, om den inte vill ta i bruk elektroniska system, säger Ekonomiadministrationsförbundet.

G

enom att göra ekonomiförvaltningen elektronisk kan man spara flera arbetstimmar per månad, säger ordföranden för Ekonomiadministrationsförbundet Vuokko Mäkinen.

– Men det är även viktigare att du håller dig a jour hela tiden. Att du i realtid kan följa med företagets fordringar, skulder och bankkonton, säger Mäkinen.

Enligt en förfrågning som gjordes av Finansbranschens Centralförbund och Finlands Näringsliv EK har cirka 70 procent av SM-företagen tagit i bruk elektronisk fakturering. Hos mikroföretag och yrkesutövare är andelen inte än lika stor.

– Allt fler borde ta i bruk elektroniska fakturor, eftersom de ökar effektiviteten och minskar möjligheten till fel. Fakturans hela innehåll kan läsas in i ett informationssystem i stället för att skriva in det manuellt, säger Mäkinen.

Vuokko Mäkinen ger fem tips om införandet av elektronisk ekonomiförvaltning: 1. Fakturera själv elektroniskt Gör säljfakturorna med ett faktureringsprogram och skicka dem som e-fakturor. Du behöver inte längre slösa arbetstid på att skriva ut och skicka fakturorna per brev. Den elektroniska faktureringen gör även penningtrafiken snabbare. På Internet finns flera förmånliga faktureringsprogram som fungerar i molnet och som även stöder e-fakturering. Du kan också hitta ett lämpligt program via din bokföringsbyrå.

2. Kräv e-fakturor av andra Du behöver inte längre använda tid för att hantera, sortera, arkivera eller skanna pappersfakturor, när fakturorna kommer direkt till ditt system för granskning och godkännande. Efter godkännandet kan fakturan betalas med bankprogrammet, och såväl fakturan som betalningen utgör samtidigt färdigt bokföringsmaterial.

3.

föringsbyrå

Största delen av ett företags rapportering baserar sig på bokföringsmaterialet. De flesta bokföringsbyråer använder redan elektroniska system, men om sådan inte finns tillgängliga och bokföringsbyrån inte vill ta sådana i bruk, lönar det sig att överväga att byta bokföringsbyrå.

4. Elektronisk arkivering underlättar vardagen Elektronisk ekonomiförvaltning skapar ett elektroniskt arkiv, som är lättare att hålla i ordning än ett arkiv på papper. Ett elektroniskt arkiv behöver inget hyllutrymme, och det är lättare att hitta information från det på ett snabbt och pålitligt sätt. Bokföringsmaterialet ska sparas i minst sex år från slutet av redovisningsperioden och bokslutsinformationen i minst tio år.

5. Rapporteringen blir lättare Till exempel företag som använder byggtjänster drar nytta av elektronisk ekonomiförvaltning, eftersom de måste rapportera för Skatteförvaltningen entreprenadspriserna i underleverantörskontrakt och den verkställda entreprenadsfaktureringen. Det är bra att komma ihåg att varje företag som köper byggtjänster är rapporteringsskyldigt om beställningens storlek överstiger 15 000 euro.

4

5

KOLUMN Företagaren i valet

O ”En rabatt på bara några procent kan vara katastrofal”

Företagarens fem vanliga misstag text JOSI TIKKANEN

Företagare gör ofta samma misstag.

De som inleder sin företagsverksamhet idag är allt oftare unga och högt utbildade, men även de råkar ofta ut för några klassiska fallgropar. Accountor har gjort en förteckning över de vanligaste misstagen som såväl nya som mer erfarna företagare ofta gör.

Accountors servicedirektör Markku Salmenkangas har jobbat med finländska SM-företag i över 40 års tid. Enligt honom måste de flesta nya företagarna arbeta på allvar för att undvika följande misstag.

1. Du försöker maximera medlen som tas ut från företaget ”Då det finns pengar på företagets konto, blir många lockade av att ta ut så mycket lön, dividender eller privatuttag som möjligt till sitt eget konto. Beroende på konkurrenssituationen kunde det dock vara förnuftigare att till exempel investera i maskiner och utrustning eller lokaler för att göra företagets funktioner effektivare. En företagare som nyligen inlett verksamheten blir ofta förvånad över hur mycket driftskapital och tilläggsfinansiering utvidgningen av affärsverksamheten kräver.”

2. Du ger rabatter som tär på ditt företags lönsamhet ”Många företagare ger lätt rabatter för kunderna, i synnerhet om detta hjälper dem att vinna kontraktet i fråga. Om täckningen redan från början är knapp, kan en rabatt på några procentenheter dock vara katastrofal med tanke på resultatet. Varje företagare borde ha en kalkyl över hur olika rabattprocenter påverkar resultatet.”

3. Du låter bli att utnyttja externa signaler

om ditt företags situation ”Du kan få bra vägledning om ditt eget företags och hela branschens ekonomiska situation av till exempel varuleverantörer eller penninginstitut. De följer noga med situationen och likviditeten av såväl ditt företag som andra företag i samma bransch. Om en varuleverantör till exempel stramar åt sina betalningsvillkor eller börjar kräva förhandsbetalningar, lönar det sig att fundera vad detta beror på. Ser varuleverantören någonting som du själv inte märker? Information av samma slag kan du få genom att följa med dina konkurrenters verksamhet. ”

4. Du litar för mycket på dina kunder ”Idag äter kreditförluster helt upp flera företags intäkter. Det lönar sig att alltid kolla kreditupplysningarna. Och även med bra kunder ska man ingå klara avtal med betalningsvillkor.”

5. Du litar på din företagarkompis tips i all din verksamhet ”Varje företags och företagares ställning är unik: det som fungerar för en behöver inte nödvändigtvis stämma för en annan. Dessa skillnader accentueras i beskattningen. Det är viktigt att utreda läget med en expert innan besluten fattas. När man inleder företagsverksamhet lönar det sig att be hjälp till exempel vid valet av företagsform.”

m några dagar så är det val i Finland. När jag var ung, så lärde mina föräldrar mig att rösta är viktigt, med din röst kan du avgöra hur ditt lands regering och riksdag kommer att utforma det som händer och sker i landet, ekonomiskt och socialt. Om du istället väljer att avstå, då skall du vara tyst, och bara införliva dig i den politiska ordning som gäller. Med andra ord, gör din samhälliga plikt, Rösta, eller förbli tyst.

AB Finland Oy befinner sig i kris, enligt vad som läses varje dag i pressen. Javisst, det kanske stämmer, men finns det inget positivt då?

Javisst måste det finnas, men var hittar Vi detta?

Inte i kvällspressen i alla fall. Tänk om kvällspressen tog stora rubriker när något positivt hände i företagarvärden, men tyvärr, så säljer inte sådana rubriker några lösnummer. Krig och fara, sparken hit och dit, företag flyttar tillverkning utomlands, det är sånt som säljer.

Undertecknad har från i år tagit över ordförandeskapet i det svenskspråkiga utskottet. Det finns saker och ting som jag skulle vilja förändra på, när det gäller utskottets arbete. Det viktigaste är att få kontakt med Er alla som arbetar i lokalavdelningarna över hela landet. Tyvärr så byggdes inte heller Rom på några dagar, så arbetet kommer att ta en del tid, men hoppas att NI på alla avdelningar verkligen ger både mig och Armi på kansliet tips om hur Ni skulle vilja ändra på utskottets arbete och inriktning. Det första som händer snart, är Svenska Träffen, 24-25 april i Helsingfors. Inbjudan har gått ut till alla medlemmar separat. Vi kommer i tidningen att presentera samtliga som är medlemmar i Svenskspråkiga utskottet så att Ni lättare kan komma i kontakt med de.

Micael Blomster Ordförande svenska utskottet 040 755 7745 eller blomstermicael (at)gmail.com

AKTUELLT fÖrEtagarna I fInlanD

tExt JOSI TIKKANEN

tänker du exportera? vet du vad en remburs är?

Finländska SM-företag är inte lika väl insatta i de risker som är förknippade med exporthandeln som storföretagen.

M

en det skulle löna sig att vara det, eftersom en obetald leverans kan ha en stor inverkan på ett litet företags omsättning.

– SM-företag har ännu större anledning att fundera på sin risknivå. Om du inte får betalt och har sparat en liten procentuell kostnad i betalningssättet, får du göra ganska många nya affärer innan du har täckt förlusten, säger finan-

sieringschef Outi Mikola från Finnvera.

Allt sedan 2012 erbjuder Finnvera ett utbildningsprogram om finansieringen av exporthandel för SM-företag.

Hittills har mer än 130 företag deltagit i programmet.

Finnvera har ett klassificeringssystem med vilket det kartlägger de risker som förknippas med olika länder. Enligt Mikkola lönar det sig för en företagare att bedöma exporthandelns risknivå som helhet.

– Om jag var företagare, skulle jag inte bara vara intresserad av landsklassificeringen utan också av motpartens betalningsförmåga och -villighet.

Det finns flera olika betalningssätt

som kan användas i exporthandeln. Ett mycket vanligt är betalningsorder, som är det förmånligaste sättet, men det är också mest utsatt för risker. En betalningsorder lämpar sig som betalningssätt när den andra parten är bekant och pålitlig och inga politiska risker förknippas med landet i fråga.

Man kan minska risken genom att använda exportinkasso, som innebär att köparen får av banken ett dokument som berättigar till varan efter att köparen har uppfyllt de överenskomna villkoren.

– Inkasso betyder inte att banken skulle ge en förbindelse av något slag.

Säljaren har alltjämt kvar risken att behöva hitta en ny köpare eller transportera varorna tillbaka till Finland om köparen inte löser in varorna.

Det säkraste sättet är att använda en exportremburs, i vilken köparens bank förbinder sig att betala för produkten om säljaren uppfyller de överenskomna villkoren.

Mikola tror inte att man förlorar några kunder bara för att man använder en remburs.

BETALNINgSSÄTT INOM UTRIKESHANdELN Betalningsorder

Remburs

En betalningsorder är ett lämpligt betalningssätt när köparen och säljaren har ett etablerat affärsförhållande och litar på varandra. Betalningen baserar sig på en skriftlig anvisning som säljarens bank ger och där köparen bes betala beloppet på mottagarens konto.

Betalningsordern är ett av de förmånligaste betalningssätten inom exporthandeln.

En remburs är ett betalningssätt där köparens bank förbinder sig att ge säljaren en förbindelse på basis av vilken köpesumman betalas till säljaren då säljaren har visat för banken de dokument som krävs i rembursen. Rembursen lämpar sig framför allt för företag som har utrikeshandel med företag som ligger i fjärran länder, eftersom den minskar de risker som förknippas med betalningarna. Kostnader är större än när man använder inkasso, eftersom även banken tar en risk.

Exportinkasso Inkasso betyder ett betalningssätt där säljaren ber banken sända dokument till köparens bank för leverans av varan.

Köparen får dokumenten antingen genom att göra en kontantbetalning eller mot godkännande av check.

Kostanden beror på bankernas arvoden och köpesumman.

6

Rembursen minskar de risker som förknippas med betalningarna

7 tExt ocH bIlD MARTIN VON PFALE

INTERNATIONELLT fÖrEtagarna I fInlanD

Finsk-svenska handelskammaren går mot nya mål ”Finsk-svenska handelskammaren är den viktigaste bron vad gäller näringslivskontakterna mellan Finland och Sverige. Jag känner mig oerhört taggad att jobba med detta.” Finsk-svenska handelskammarens nya VD Kjell Skoglund andas entusiasm över sitt nya uppdrag.

R

edan under sina första veckor på handelskammaren har Kjell Skoglund sett det tydligt.

Finländska företag vill ut på den internationella marknaden och den vägen går ofta via Sverige.

– Handelskammaren har en oerhört stor roll när det gäller att hjälpa dem på vägen. Vi ska vara med och skapa självförtroende och entusiasm hos företagen. Den tröskel, som de flesta av oss upplever då man beger sig in i en ny kultur, ska vi sänka och helst ta bort helt och hållet, säger han.

Samarbete ger framgång Det sägs ofta att finländare är duktiga på innovationer och att svenskar kan marknadsföring och försäljning. Detta vill Kjell ta fasta på.

– Genom att samarbeta med partners i Sverige kommer de finländ-

ska företagen åt svenskarnas starka kunnande när det gäller marknadsföring och försäljning, speciellt inom konsumentvaror och tjänster.

Det politiska klimatet i Finland och Sverige skiljer sig en hel del, vilket skapar olika förutsättningar i de två länderna. Kjell berömmer den beslutsamhet, med vilken de svenska regeringarna Persson och Reinfeldt följt arbetslinjen.

– Vår nordiska välfärd står och faller med att folk arbetar, förklarar han. Vi kan inte fortsätta med en arbetslöshet på 8 % och närmare 240 000 arbetslösa. Vi bör i allt högre grad följa t ex Danmark, där det är lättare att komma in på arbetsmarknaden, men också att friställas om ett företag inte har tillräckligt med jobb. Dessutom tror jag vi måste klara av att det finns olika lönenivåer. Även låglönejobb är viktiga för att ett samhälle ska utvecklas, fortsätter han.

När det gäller privatiseringen av den offentliga sektorn, ser Kjell Sverige som ett bra exempel.

– Det är viktigt att vi också i Finland ger utrymme åt olika privata aktörer inom exempelvis utbildnings-, sjukvårdsoch hälsovårdsbranschen, och att dessa tillåts komma in och konkurrera om den offentliga serviceproduktionen i större utsträckning än i dag.

Enligt Kjell Skoglund behöver man nu koncentrera sig på att riva regelverk inom den offentliga sektorn i Finland och anpassa villkoren för de anställda,

så att de bättre stämmer överens med villkoren inom den privata sektorn. Det handlar om att sträva mot ett gemensamt mål.

Handelskammaren den viktigaste bron Kjell Skoglund ser Finsk-svenska handelskammaren som den viktigaste bron vad gäller näringslivskontakter mellan Finland och Sverige. Det är detta han nu som handelskammarens VD vill börja konkretisera.

– Vi måste genom Sverige skapa en port för finländska företag att nå ut på den internationella marknaden. Detta ska ske genom konkreta insatser. För en billig peng ska vi ge finländska företag på väg in i Sverige konsulthjälp på plats.

En annan viktig verksamhet, som handelskammaren driver, är medlemsverksamheten. Handelskammaren har idag ca 350 medlemmar med intresse av handelsförbindelserna mellan Finland och Sverige. Detta medlemsnätverk vill Kjell Skoglund nu aktivera.

– För att lyckas med detta måste vi kunna erbjuda högklassiga medlemstjänster såsom utbildning, seminarier och olika arrangemang vid sidan av vår konsultverksamhet. Vi måste ha en win-winsituation med samarbete, som är till nytta för båda parter. Nuförtiden finns gratis ost bara i musfällan, konstaterar Kjell med ett leende.

KJELL SKOgLUNd Närmast kommer Kjell Skoglund från föreningen Pohjola-Norden, där han arbetade som marknadschef och sista året som generalsekreterare. De senaste tio åren har han jobbat aktivt med nordiska företag, och bland annat ingått mer än 500 sponsoravtal. Under sin tid i Norge på mitten av 90-talet arbetade han med olika frivilligorganisationers samarbetsprojekt i Norden.

1. Vad tycker Ni att regeringen skall göra för att få en mer rörelse i arbetskraften samt möjlighet att göra lokala arbets-/löneavtal?

Riksdagsval 2015 – vad ty

2. Samhället bygger upp en stor offentlig sektor, och vad skulle Ni göra för att balansera denna mot den privata sektorn, samt att få denna kostnads effektiv?

3. Finland har idag en av OECD länders högsta skattesats, 44,4%.

Hur kan man justera denna och få kapitalet att stanna i företagen samt få upp konsumtionen i Finland?

4. Hur ska man göra för att den lilla företagaren i Finland får ett bättre socialt skydd och deras ställning och förhållande i beslutsfattandet?

5. Att idag driva företag, är behäftat med en massa regleringar, och vad skulle Du kunna göra för att inte företagen blir fast i byråkratin?

6. Om du skulle bli invald i Riksdagen, vad vill du och vad skulle du göra för att vi företagare skulle få bättre villkor att vara företagare?

Joona Räsänen

joona@joonarasanen.fi SDP 1. Arbetslivets avtalssystem ska utvecklas i samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarparten.

2. Det viktigaste är att bedriva sådan politik som skapar arbete i den privata sektorn. Att trygga företagens möjligheter att växa och sysselsätta. Vi måste skapa en ny och mångsidigare exportstrategi, avskaffa onödig reglering, påskynda tillståndsprocesser och höja nedre gränsen för momsskyldighet.

3. Vårt skattesystem borde göras rättvisare. Vi måste ha en bred skattebas så att enskilda skattesatser kan hållas så låga som möjligt.

4. I Finland borde man utreda om det skulle vara möjligt att skapa ett eget socialskyddssystem för småföretagare.

5. Vi ska avskaffa onödig reglering och påskynda tillståndsprocesser.

6. Under den kommande valperioden måste man göra allt som bara är möjligt för att öka sysselsättningen och skapa hållbar ekonomisk tillväxt.

På det här sättet kan vi också trygga företagens välmående.

8

Peter Östman

Eeva Oehlandt

Vesa-Matti Saarakkala

1. De mest begränsande avtalen för småföretag måste ses över.

Kristdemokraterna har klart uttalat i vårt valprogram bl.a. en målsättning om att utveckla arbetsavtalen så, att det inom kollektivavtalen finns möjligheter att göra företagsvisa överenskommelser. Samarbetslagen borde inte gälla sm-företag.

1. 1) Mer flexibilitet till arbetsmarknaden på olika sätt, t.ex. prövotiden förlängs till sex månader, flexiblare arbetstid. 2) Större möjligheter till lokala avtal, mindre allmänt bindande avtal. 3) Onödiga normer måste avvecklas snabbt. Är till exempel fackföreningsrörelsen och arbetstagarorganisationer tillräckligt krismedvetna, jag tvivlar detta?

1. Jag anser att systemet borde förnyas så att lokala avtal utgör utgångspunkten, men de anställda skulle alltid ha möjlighet att också kräva avtal som baserar sig på det allmänna kollektivavtalet. Vi kunde uppmuntra till detta genom att lova att sänka löntagarnas inkomstskatter, om reformen åstadkoms.

2. Man kunde jämna ut den offentliga sektorns arbetstid med den privata, dvs. kortare semester. Sådana funktioner som inte är nödvändiga för medborgarna ska avskaffas. Färre normer gör också strukturerna lättare. Man kan också spara i utvecklingsbiståndet. Medlemsavgifter av olika slag behöver inte längre vara avdragsgilla i beskattningen.

2. Den offentliga sektorn i sig är inget problem, så jag skulle anställa de ledande tjänstemännen tidsbundet – om de inte gör resultat, får de gå. Tjänsternas ändamålsenlighet är väsentligt. Man måste dock öka individernas och familjernas eget ansvar, eftersom det ökade servicebehovet också beror på att värden håller på att urvattnas.

3. Jag är ingen trollkarl och det borde man nu vara. Vi har nått skattetaket.

Vi har nått skuldtaket. Det finns lite handlingsutrymme. Trots detta måste man sänka inkomstbeskattningen och kanske höja andra skatter en aning. Det finns möjligheter till offentliga besparingar, vilket underlättar läget, se punkten ovan.

3. Man måste göra det klart för människorna att deras egna val i livet har konsekvenser för såväl personen själv som den närmaste kretsen, och det är inte samhällets uppgift att åtgärda påföljderna av alla dåliga val. När medborgarna inser detta, kan man börja sänka beskattningen.

peter.ostman@riksdagen.fi Kristdemokraterna

2. Vi har inte råd att en tillåta en tillväxt av den offentliga sektorn.

Det behövs mera vårdpersonal inom social- och hälsovårdssektorn framöver, men allt måste inte skötas av kommunerna. Tredje sektorn och privata företag kommer framdels att behövas och bör därför stödas. En bättre upphandling krävs.

3. Samfundsbeskattningen måste hållas på en konkurrenskraftig nivå i förhållande till jämförelseländerna.

Vid beskattning av personbolag och enskilda näringsidkare borde införas ett företagsavdrag. Det innebär en skattelättnad för småföretagare och skulle följa aktiebolagens beskattningsförfarande.

4. Företagarnas socialtrygghet bör förbättras för ännu finns många orättvisor att korrigera i socialskyddet. Företagarna behandlas inte jämlikt enligt det som stipuleras i grundlagen. Exempelvis vid sjukdomsfall har inte företagaren samma trygghet som en anställd.

Förtagare ska behandlas som mänskor!!

5. Bort med onödiga regler. Myndigheternas samarbete bör förbättras, kundbetjäningen ska fås från ett ställe och reglerna ska tolkas lika i hela landet. Myndigheternas arbete bör utvecklas, tiden att få ett tillstånd förkortas. Tjänstemän bör skolas till att ge service, istället för att hitta problem.

6. Eftersom jag har en 20 årig företagarkarriär bakom mig, har det varit naturligt under den gångna perioden, att fokusera på ärenden som berört små och medelstora företag.

Jag vill fortsätta bevakningen, samt driva frågor som berör företagens konkurrenskraft, företagsstöd, beskattning och socialskydd.

eeva@oehlandt.fi Centern

4. Yrkesutövare ska få ett företagaravdrag, som jämnar ut skillnaderna med andra företagare. En del av det sociala läget hör till företagarrisken. Helst skulle jag dock minska byråkrati och överföra social- och hälsovårdstjänster från företag till exempel till FPA. 5. Jag skulle utan vidare avskaffa normer och minska företagens byråkrati. Se punkten ovan.

6. Kostnaderna för föräldraledigheter måste omfördelas, dvs. företagen behöver inte stå för kostnaderna.

Social- och hälsovårdstjänster bort från företag. Andra normer ska omvärderas från fall till fall. Förnuftigare beskattning, ta exempel från Estland. Även attityderna ska förändras. Nuförtiden är företagande en synonym till grå ekonomi.

vesa-matti.saarakkala@ eduskunta.fi Perussuomalaiset

4. Man bör skapa arbetslöshetsskydd av något slag även för företagare och konkurslagstiftningen måste förnyas så att hela livet inte förstörs på grund av ett misslyckande. Företagarna ska få vara med i arbetsmarknadsförhandlingarna som avtalspart och anställandet av den första externa arbetstagaren borde göras lättare.I6 5. Regleringen som har ökat på grund av den europeiska gemensamma marknaden ska avvecklas och man måste lita mera på konsumentens omdöme när det gäller produkter och tjänster. Dåliga produkter och tjänster försvinner nog från marknaden. På kommunnivå måste man satsa på näringsrådgivning som betjänar företagare.

6. Jag vill göra det möjligt att ingå avtal lokalt, öka bidragen till rådgivningen av småföretagare lokalt, förbättra företagarnas socialskydd och uppmuntra till risktagande genom en reform av konkurslagstiftningen och dessutom inom samhällspolitiken framhäva individens och familjens eget ansvar för sina val.

9

cker kandidaterna om företagande?

Joakim Strand

Kirsi Rantatalo

Anne Bland

Mia Haglund

1. Den nya regeringen bör påbörja en reform i syfte att sänka tröskeln för sysselsättning och förbättra avtalsmöjligheterna på arbetsplatserna.

Vi bör satsa på våra spjutspetsområden samt se till att ha goda logistiska förbindelser, och världens bästa utbildning så att företagen får kunnig arbetskraft.

1. Den reglering som vi har idag fungerar inte utan vi måste möjliggöra nyanställningar med mindre risk än idag. Längre provanställnig, lägre arbetsgivaravgifter i början av anställningen, enklare uppsägnigsrätt skulle förbättra möjligheten att anställa. Vi bör ha möjlighet till lokala överenskommelser

1. I Finland görs saker traditionellt centralt och uppifrån neråt, när det skulle vara förnuftigare att koncentrera sig på verksamhetens inverkningar och skapandet av förtroendeförhållanden för att utveckla den lokala ekonomin och skapa nya arbetsplatser. Jag är för lokala avtal i samarbete med de anställda.

1. Lokala arbetsavtal kan redan göras om man vill. För att göra det lönsammare för ensamföretagare att anställa arbetskraft borde det finnas ett anställningsstöd som motsvarar ca 30 % av den första anställdas lön under anställningens första 12 månader och 15 % under de nästa 12 månaderna.

2. Vi måste lära oss nya arbetsmetoder samt lätta på sådan byråkrati som försenar investeringar och stryper utvecklingen. Oerhört viktigt är också att offentliga forsknings-, utvecklings. och infrasatsningar görs i områden med en hög industriell förädlings- och exportgrad. Detta gynnar hela landet!

2. Vi bör öka samverkan mellan den offentliga och privata sektorn när det gäller produktion av tjänster, ett bra ex. är hälso- och socialvården.

Det behövs en fullständig strukturomvandling, vi måste tänka om!

Viktigast är att kunden/skattebetalaren får bra service inte vem som producerar.

2. Strukturreformer är viktiga men de får inte vara ett självändamål. Om man vet hurdana ändringar man vill skapa i tjänsteutnyttjarnas liv (s.k. resultatmål), kan serviceproducenten vara den privata eller offentliga sektorn, en organisation eller ett socialt företag. Detta skapar samtidigt bestående besparingar.

2. Finland behöver ekonomisk stimulans. Genom investeringar kan det offentliga även sporra till privata investeringar och öka sysselsättningsgraden. Ökad sysselsättning höjer på både skatteinkomster och sänker statens sociala utgifter.

3. Vi bör öka köpkraften hos i synnerhet små- / medelinkomsttagare. Arvs- och gåvoskatten kunde åtminstone delvis slopas. Vi bör se till att skapa en produktiv miljö som lockar investerare att verka i Finland.

Hit hör även mycket annat än beskattning: utbildning av världsklass, trygga boendemiljöer...

3. Vi kan konstatera att den höga beskattningen hindrar vår tillväxt och medför att vår prisnivå är högre än i OECD. Detta måste vi ändra på, det finns ingen annan lösning i dagens läge. En ändring i vinstbeskattningen är nödvändig, vinsten beskattas när den lyfts ur företaget det gynnar investeringar.

3. För att stöda småföretagande ska man höja momsens nedre gräns till 30 000 euro. Företag som placerar sina vinster i allmännyttig verksamhet ska befrias från samfundsskatten och en skattelättnad för den del som lämnas i företaget för sysselsättning eller investeringar.

Et företagaravdrag på 5 % för yrkesutövare.

4. Det är definitivt inte motiverat att en anställd (”löntagare”) skall ha betydligt bättre sociala förmåner. Vi bör kunna utreda de åtgärdsförslag företagarna själva fört fram. Vi borde också kunna sänka anställningströskeln för den första arbetstagaren så att företagen kan och vågar växa

4. Skyddet måste förbättras, soscialskyddet borde vara på samma nivå som löntagares. Verksamhetsförutsättningarna bör förbättras ex. momspliktsgränsen höjs, momsbetalning när kund betalar, enföretagare ska jämställas med konsument ex. vid avtal med större leverantör.

Skyddet får inte vara sämre!

joakim.strand@netikka.fi SFP

5. Vi bör ta modell från Sverige där man skapat ett mentalt klimat och en kultur som innebär att myndigheter är ”medskapare”. Mycket handlar om attityder och vettiga tolkningar av befintliga regler. Man kunde också i viss mån begränsa myndigheters möjligheter att överklaga varandras beslut.

6. - Näringslivets behov bör tas i beaktande i utbildningen på alla nivåer, så att vi får ut kunnig arbetskraft.

- Vi borde förbättra avtalsmöjligheterna på arbetsplatsen.

- Totala skattesatsen får inte höjas.

- Mindre men bättre reglering.

- Fortsätta föra en företagsvänlig modern regionalpolitik!

kirsi.rantatalo@acati.fi Samlingspartiet

5. Ofta hör man hur företagen har fått kämpa med myndigheterna när de ex ansöker om tillstånd. Byråkratin är för krävande, det måste avregleras! Tjänstemännen är även till för företagen och skall underlätta företagandet, inte försvåra. Vi måste avreglera så kraven är i nivå med övriga.

6. Arbeta för jämnare beskattning, en en beskattning som stödjer tillväxt och momsrenovering. Även för ett ökat socialskydd för ensamföretagare och avveckla all onödig reglering, med tyngdpunkt på de som hindrar företagandet på samma villkor som övriga världen. Arbeta för den finska konkurrenskraften.

blandanne@gmail.com Vihreät - De Gröna

4. Företagarens socialskydd förbättras med ett basinkomstsystem på 560 euro, som upplöser sysslolöshetsfällor och sänker tröskeln för företagande. Man måste stöda anställandet av den första arbetstagaren genom att sänka lönebikostnaderna under ett halvt år – detta skulle skapa 40 000 nya arbetsplatser, om vart fjärde företag anställde en ny person.

5. Jag har varit företagare i Finland och i Storbritannien. I Storbritannien är det mycket lättare! Onödig byråkrati ska avskaffas. Man måste se helheten tillsammans med företagare av olika slag inom deras verksamhetsområde för att verksamheten i framtiden blir förnuftig.

Mera sunt förnuft vid tillämpningen av lagar.

6. Företagande ska vara ett av spjutspetsprojekten i det nya strategiska regeringsprogrammet. Finland måste bli ett mer företagarvänligt land, där företagande under olika affärsverksamhetsmodeller är möjligt.

Lämpliga finansieringsinstrument och bedömningen av ändamålsenligheten är viktiga framgångsfaktorer.

mia.m.haglund@gmail.com Vänsterförbundet

3. Skattesatsen är hög i alla nordiska länder och hör till välfärdsmodellen.

För att stöda inhemska företag borde momsen sänkas för mat, restaurangverksamhet, medicin, böcker, tidningar, motion, transport, kultur och konst. Detta ökar konsumtion och efterfrågan av inhemskt arbete.

4. Ensamföretagare borde kunna tjäna 10 000 euro skattefritt i året, förhandsbeskattningen borde förenklas, då företagets verksamhet avslutas men företaget blir kvar på papper skall företagare ändå ha rätt till arbetslöshetsersättning, tiden för egen risk gällande sjukdagpenning borde vara en dag.

5. Företagare och arbetstagare borde behandlas likvärdigt i lag och i beskattning. För att hjälpa med byråkratin borde det finns ”en lucka” där företagare kunde få hjälp och handledning med alla sina frågor.

6. Ensam- och småföretagare borde vara på agendan när det diskuteras om ett företagsvänligt Finland och när det talas om pensioner, socialskydd och beskattning. Kostnaderna för föräldraskap borde delas bättre mellan företag i olika storlek genom en föräldrapenningsfond för arbetsgivare.

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Sme-företagsbatometern:

Petri Malinen

Nästan en tredjedel av företagen är rädda för att konjunkturen försämras

Företag behöver hjälp för att behålla arbetsplatser

N

ästan vart tredje företag tror att konjunkturerna kommer att försvagas under det innevarande året. Endast en femtedel tror att de kommer att förbättras. Den obefintliga ekonomiska tillväxten samt den finanspolitiska åtstramningen sänkte saldotalet för konjunkturförväntningarna till -7. Det här var den första gången sedan år 2009 som saldotalet är negativt. Jämfört med året innan är minskningen hela 15 enheter.

Detta framgår av den SME-företagsbarometer som publicerades den 10 februari och som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. Den baserar sig på svaren från över 4 400 SME-företag.

Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet utarbetar en SME-barometer två gånger om året.

— Svagare förväntningar är mycket oroväckande, för SME-företagen har en central roll i upprätthållandet av välfärden. Det blir allt viktigare med reformer som snabbt stärker förutsättningarna för företagande under den kommande mandatperioden, säger Jussi Järventaus, verkställande direktör för Företagarna i Finland.

Lönsamheten sjunker, investeringsförväntningarna rasade Bristen på ekonomisk tillväxt och den inhemska marknadens svaghet syns tydligt i företagens lönsamhet. Saldotalet är nu -5, medan en god nivå är omkring 30 enheter. Från hösten sjönk saldotalet med hela 11 enheter. Minskningen var stor inom alla branscher, men speciellt stor var den inom byggandet, där vart tredje företag anser att dess lönsamhet kommer att försvagas.

Förväntningarna om investeringarnas

10

utveckling under den närmaste tiden rasade: saldotalet var – 21, tio mindre än under hösten. Inom samtliga huvudbranscher finns det fler företag som minskar än ökar sina investeringar.

Det finns flera faktorer som bromsar investeringar. Efterfrågan har inte återhämtat sig, företagens lönsamhet är svagare än normalt och antalet företag med betalningssvårigheter är nästan 50 procent större än före finanskrisen.

— Investeringsviljan återspeglar företagens tro på Finlands framtid. Man måste kunna skapa den. Vi har flera klara strukturella problem, som vi kan lösa självständigt. Detta måste göras omgående, säger ekonomisten Petri Malinen från Företagarna i Finland.

Oron över arbetsplatserna ökar – anpassningsåtgärder har blivit vanligare Nästan 70 procent av SME-företagen försöker behålla det nuvarande antalet anställda. Inom service och industri tror man att det rentav går att öka antalet anställda lite. Inom handel och byggnad finns det däremot en press att anpassa personalantalet genom att minska det.

Situationen har också försvårats i andra avseenden, för saldotalet 0 för sysselsättningsförväntningar är exceptionellt lågt.

De vanligaste hindren för sysselsättning är osäker efterfrågan och arbetets bikostnader. Problemen med tillgången på arbetskraft har ersatts med riskerna vid uppsägning.

Redan en tredjedel av SME-företagen har blivit tvungen att vidta anpassningsåtgärder. De vanligaste av dessa är permitteringar och andra arbetstidsarrangemang. Av de företag som blivit tvungna att anpassa sig blev en fjärdedel tvungen att säga upp arbetstagare. Av de företag

som planerar anpassning överväger en fjärdedel uppsägningar.

— Det faktum att SME-företagen, som burit ansvaret för sysselsättningen, har blivit tvungna att ty sig till permitteringar och till och med uppsägningar, visar tydligt att det behövs en strukturförändring på arbetsmarknaden. Man bör hjälpa företag att klara av svåra situationer genom att öka möjligheterna i lagstiftningen att komma överens om arbetsvillkor och löner på arbetsplatserna. Detta skulle minska uppsägningar och permitteringar samt förbättra förutsättningarna för tillväxten, säger Järventaus.

– Därtill bör bland annat prövotiderna förlängas, tröskeln för uppsägning sänkas samt arbetstagarens möjlighet att skjuta upp semestern på grund av sjukdom begränsas. Dessa kan verka hårda metoder, men de skulle hjälpa företagen att erbjuda arbete.

Tillväxtorienteringen är fortfarande stark Innovativa, växande företag är viktiga källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det positiva är att sju procent av SME-företagen uppger, trots ekonomins svaga tillstånd, att de är starkt tillväxtorienterade, och 35 procent planerar att växa i mån av möjligheter.

Tillväxtviljan är fortfarande starkare än under finansieringskrisen år 2009.

— Man måste se till att incentiven och resurserna för tillväxt är tillräckliga.

Genom att reformera beskattningen kunde man tackla båda problemen. Företagaravdraget skulle uppmuntra små personbolag att växa och uppskjutandet av beskattningen av outdelade vinster skulle frigöra pengar för tillväxt, säger Petri Malinen.

GRATIS!

Välkommen till

SVENSKA TRÄFFEN 24 – 25.4.2015 i Esbo

En tillställning för alla svenskspråkiga företagare i FiF. Din chans att mingla och få ett ännu bredare företagarnätverk samt höra det senaste inom skatteärenden, företagsfinansiering och digital marknadsföring. Kom med!

Martin von Pfaler

Adress Innopoli 2, Teknikvägen 14, 02150 Esbo

Ann-Sofi Johansson

Mårten Rosenberg

Kjell Skoglund

Lena Halén

PROGRAM Fredag 24.4 15.00

Välkommen till Svenska Träffen Armi Murto, förbundsombudsman, Företagarna i Finland Micael Blomster, ordförande för Svenska utskottet, Företagarna i Finland

15.30

Skatteverket som samarbetspartner: servicepresentation och genomgång av aktuella ärenden Ann-Sofi Johansson, överinspektör, Skatteförvaltningen

16.30

Finnvera: finansieringsmöjligheter för sme-företagare Mårten Rosenberg, finansieringschef, Finnvera

17.30

Avslutar första dagen och deltagarna träffas senare på gemensamma middagen

Middag (egen bekostnad), Stefan’s Steakhouse, Högbergsgatan 34, Helsingfors 19.30 Middagsgäst Kjell Skoglund, verkställande direktör, Finsk-Svenska Handelskammaren

Middagen är även öppen för avecer

Lördag 25.4 9.45

Välkomna till andra dagen av Svenska träffen

10.00

Digital marknadsföring 2015 – råd och verktyg för småföretagare Lena Halén, kommunikationsexpert, Kommunikationsbyrå Contenta

12.00

Avslutar andra dagen

12.15 – 13.00

Fennia bjuder deltagarna på lunch

Anmälningar –senast 16.4 www.yrittajat.fi/svenskatraffen För mera information om tillställningen och tips på övernattnings- samt transportalternativ hittar du även via samma nätsida.

Vakart

satsar på ekologiskt byggande text ANNELI FRANTZÉN bild esa siltaloppi

Byggföretaget Vakart i Vasa prioriterar ekologiska material och lösningar i sina projekt. Företagets målsättning är att bygga sunda bostäder och arbetsplatser enligt principerna för hållbar utveckling.

V

akart är ett familjeföretag som grundades år 2013 av bröderna Jonathan och Isac Hemming. Duons kunskaper täcker olika delområden inom byggande och inredning, allt från planering till det praktiska genomförandet. Jonathan Hemming är utbildad formgivare och har flera års erfarenhet av möbelsnickeri och inredningsplanering. Han ansvarar för projektledningen och är företagets verkställande direktör. Isac Hemming är utbildad husbyggare och fem före färdig byggnadsingenjör. Han fungerar som företagets byggchef och ansvarar för att projekten löper smidigt i genomföringsskedet.

Branschen kräver insikt Vakarts företagsidé grundar sig på ägarnas eget intresse för en ekologisk livsstil.

– Att bygga ekologiskt och ansvarsfullt intresserar oss eftersom man på det sättet kan inverka på människors hälsa och välmående. Materialen och lösningarna som används i byggandet har stor betydelse eftersom människan spenderar 90 procent av sin tid inomhus, antingen hemma eller på arbetet, förklarar Jonathan Hemming.

Enligt Hemming är det inte dyrare att bygga ekologiskt än att bygga på annat sätt, men det kräver kunskap och efterforskning.

12

– Ekologiskt byggande innefattar tre stora delområden: material inklusive ursprung, tillverkningsmetod och återanvändbarhet, byggnadens energiförbrukning och miljöhälsa. Dessa faktorer kan även påverkas i renoveringsobjekt, men det kräver att man är insatt i valmöjligheterna. Till exempel strävar vi alltid efter att ta reda på tillverkningsprocessen av de olika materialen då det är möjligt, berättar Hemming.

I renoveringsobjekt inverkar också byggtidpunkten till stor del på slutresultatet enligt Hemming.

– Till exempel i 50-tals hus använde man ännu mycket naturliga material eftersom det inte fanns så mycket annat.

I nyare byggnader har man däremot använt mer kemiskt tillverkade material, såsom spånskivor.

– Det mest ekologiska resultatet får man då huset byggs på plats av naturliga material. I elementhus är det redan svårare att bedöma hur ekologiska materialen är. Vi skulle dock kunna tänka oss att planera ekologiska elementhus i samarbete med någon hustillverkare, säger Hemming.

Det ekologiska intresserar alltfler Vakart har under sina två verksamhetsår redan hunnit renovera flera objekt i Vasa med omnejd. Företagets visitkort är en lägenhet på Museigatan i Vasa. Där har

de endast använt sig av ekologiskt framställda och återvinningsbara material.

– Vi ville genomföra renoveringen med så ekologiska material och metoder som möjligt, från fogmassor och ytmaterial till dekorlister. Till och med köksskåpens dörrar är gjorda av massivt trä som är ekologiskt behandlat och stommarna av återvinningsbart biomaterial, berättar Jonathan Hemming.

Intresset för ekologiskt boende är enligt Hemming på uppåtgående i alla åldersgrupper.

– Ekologiskt byggande är ännu relativt nytt och alla tänker nödvändigtvis inte på sitt boende ur den synvinkeln.

Intresset har dock ökat betydligt och speciellt de som bor på landsbygden är ofta intresserade av de hälsoeffekter som deras boendemiljö medför.

– Bland våra kunder finns också sådana som i första hand är ute efter att hitta någon som utför ett kvalitativt jobb. Vi kan även erbjuda ekologiska lösningar åt dessa kunder, men i sista hand genomförs projekten alltid med de material och metoder som kunden önskar, berättar Hemming om sitt företags verksamhetsprincip.

Isac (till vänster) och Jonathan Hemmings företag Vakart erbjuder heltäckande byggtjänster, allt från planering till det praktiska genomförandet.

13

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAgARE

vasa stad i samarbete med företagare tExt NINA FREdRIKSSON bIlD JAAKKO SALO

D

et viktigaste målet för Vasa Stad vid planeringen av nya områden är helt enkelt att skapa en bra och trivsam omgivning för alla invånare. Stadsplaneringen strävar efter att planera markanvändningen på bästa möjliga sätt genom samarbete med invånare, föreningar och företag.

När ett projekt startar informerar man om utgångspunkterna för planen, målsättningen och eventuella alternativ för det aktuella planprojektet. Den som är intresserad kan skaffa sig ytterligare information i ärendet och utreda möjligheterna att påverka och delta. Allmänheten kan även hålla sig uppdaterad kring markanvisningar, detaljplaner och byggprojekt via stadens nätsidor.

Utskottet för byggbranschen är en brobyggare Det är även av yttersta vikt för staden att skapa en attraktiv miljö med tanke på näringslivet och därmed hitta nya utvecklingsidéer och samarbetsmöjligheter tillsammans med företagare. Vasa Stads planläggning och Vaasan Yrittäjät ry. – Vasa Företagare r.f. samarbetar gällande olika frågor som berör företagarna. Inom Vasa Företagare verkar olika

14

utskott och utskottet för byggbranschen är ett av dem. Utskottet sammankommer vid behov, till exempel vid tillfällen då planläggningen skickar ut information om kommande planläggningsprojekt.

Utskottet behandlar ärendet och tar ställning till planeringsförslagen och ger sitt utlåtande till planeringssektionen.

Utskottet består av medlemsföretagare inom byggbranschen samt av representanter från andra intressegrupper och fungerar som en viktig brobryggare mellan olika aktörer och Vasa Stad.

Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör på Vasa Stad, tycker att samarbetet fungerar bra.

– Det är viktigt för oss att känna till företagarnas behov så att vi vet vad vi skall fokusera på och vad som inte är så aktuellt. Det hjälper vid prioriteringen av olika projekt att höra företagarnas intresse, säger Päivi.

Informationstillfällen – ett viktigt forum Utskottet för byggbranschen sammankommer med planeringssektionen och tillsammans med Vasa Stad arrangeras även informationstillfällen dit aktörer inom byggbranschen, företagare och

fastighetsinvesterare bjuds in. Vid dessa tillfällen presenteras det aktuella läget och tidtabeller gällande planeringen av ett visst område samt övriga aktuella händelser inom staden. Enligt Päivi Korkealaakso är detta ett viktigt forum var man har chansen att ta del av företagarnas direkta åsikter.

– Dessa kvällar intresserar både mindre och större företag och det är ett unikt tillfälle för dem att ställa frågor. Vi lyssnar på deras aspekter och argument och för raka diskussioner, vilket är viktigt för att helheten för varje område ska uppfylla alla funktioner.

Nästa informationstillfälle kommer att ordnas inom en snar framtid. Ta vara på möjligheten att delta och vara med och påverka. Håll utkik efter mera information i medlemmarnas nyhetsbrev, på nätsidorna och via facebook.

15 Öppna dörren för samarbete

P

YRITTÄJÄ RISTEILY #jotaintoisin FÖRETAGAR KRYSSNING #annorlunda VAASA-UMEÅ-VASA lauantaina_lördag 11.4.2015 kl 09.00-23.30 YRITTÄJÄ:

FÖRETAGARE:

-odotatko, että jotain tapahtuisi? Älä odota enää. Tee jotain toisin, niin alkaa tapahtua.

-väntar du på att något skall hända?

Sluta vänta och gör något annorlunda.

Uusia kontakteja ja kauppoja!

Risteily on tarkoitettu kaikille alueen yrittäjille ja yrittäjiksi aikoville. Ohjelma järjestetään språkbadmeiningillä; olennaiset asiat kerrotaan både och ja loput vedetään omalla kielellä.

#jotaintoisin hintaan sisältyy: matkaliput ja bussikuljetus meno-paluu, pientä purtavaa menomatkalla, saaristolaispöytä paluumatkalla.

Nya kontakter och affärer!

Kryssningen ordnas för alla nuvarande och blivande företagare i regionen. Programmet hålls enligt språkbads-modellen; det väsentliga berättas sekä että och resten på det egna modersmålet.

#annorlunda i priset ingår: resebiljetter och busstransport tur-retur, tilltugg på ditresan, skärgårdsbord på hemresan.

hinta_pris

65€

Coachaa itseäsi! Smaka på världen! Uskalla muuttua! Shopping!

Skärgårdsbord! Vapaata aikaa! Tartu hetkeen&rentoudu! Coacha dig själv!

Hauskaa seuraa! Nya idéer! Saaristolaispöytä! Mingel!

info: nina.fredriksson@yrittajat.fi

å fastlagstisdagen hade våra lokalföreningars styrelsemedlemmar möjlighet att delta i en svenskspråkig utbildning för förtroendevalda (BOSS I utbildning) med Armi Murto från Företagarna i Finland. Det här med lokalföreningar är ett ganska nytt fenomen inom Kust-Österbotten och deltagarantalet tyder på att skolningen intresserade företagarna. Samtliga ordförande samt övriga styrelsemedlemmar från alla lokalföreningar fanns representerade. Förutom ett intressant utbildningsinnehåll så bjöd kvällen på bra diskussioner, trevlig samvaro och fin företagargemenskap. Utbildningens nästa steg, BOSS II, ordnas på svenska i maj.

På tal om maj så är verkligen våren i antågande.

Dagarna blir ljusare och längre, vilket känns som en bra ekvation. Det kommer att bli ett aningen fullspäckat schema innan sommarpausen, men det är alltid roligt då det händer saker. Vår region, Österbotten, utvecklas positivt och den mångsidiga näringsstrukturen (som exempel exportindustrin och energiklustret) är en styrka. Enligt statistik från YLE så toppar Österbotten BNP-utvecklingen i landet och många nya företag har grundats. Att bli egen företagare är populärt och unga företagare vågar satsa i Österbotten. Därför tycker även vi att det är viktigt att satsa på unga företagares verksamhet. Nytt för i år är att unga företagare träffas på After Work den sista fredagen varje månad. Alla är välkomna med och givetvis kan man ta med sig kompisar om det känns tryggare. Information om var vi träffas finns på vår Facebook-sida, så gå och gilla den så att ni kan ta del av info-flödet.

Från Kust-Österbotten kommer ett gäng unga att även i år delta i det nationella evenemanget Get Together i Levi. Vi har med oss några nya deltagare denna gång och hoppas på några till nästa år. Get Together är nationellt sett årets höjdpunkt för unga företagare, men lokalt sett så är det vår årliga ”Spring Break” som är det största evenemanget.

I maj ordnas årets Spring Break i samarbete med Vasa juniorhandelskammare r.f. var bl.a. årets unga företagare utses.

En form av internationellt samarbete mellan kommuner är som bekant vänortsverksamheten.

Inom Kust-Österbottens Företagare har vi något liknande, nämligen Företagarvännerna. Vi vill skapa ett mångsidigare samarbete och olika typer av samarbetsformer företagare emellan. Företagarvännerna använder sig av, rekommenderar och marknadsför varandras tjänster och produkter.

Vännerna är även med och ordnar en företagarkryssning till Umeå och tanken är att knyta kontakter och utöka samarbetet med våra företagarkolleger på den svenska sidan. Ett samarbete som kan ha riktigt positiva effekter.

Nina Fredriksson

NyLANdS FÖRETAgARE

NANA NÄRHI • Nana Närhi har varit egenföretagare i cirka sju års tid.

• Innan hon kom in på fastighetsbranschen arbetade hon bland annat med marknadsföring och kommunikation.

• Inredningsintresset, som alltid funnits med på ett hörn, tar sig i dagsläget uttryck genom bland annat inredningsbutiken Villa Hima i Hangö.

• Första kontakten med fastighetsförmedling var från Kiinteistömaailmas Lojokontor där Närhi arbetade cirka ett år.

nana närhi tycker att hon får kombinera sina främsta styrkor i rollen som förmedlare av semesterbostäder.

Hima & Huvila

säljer drömmen om semester tExt ocH bIlD MIA BERg-LUNdQVIST

Bostadsköp handlar om mer än bara pris och fakta. Det handlar också mycket om känslor och stämningar, att sälja drömmar om hur det kan vara. Detta gäller alldeles speciellt semesterbostäder där praktiska kriterier inte alltid får högsta prioritet.

Nana Närhi som driver Hima & Huvila i Hangö har egen erfarenhet av detta.

16

17

H

angöbo blev Nana Närhi efter att ha varit på ett jobbuppdrag i Hangö för att göra en intervju med den ställföreträdande turistchefen. Turistchefen berättade lyriskt om hur hon och henns man förälskat sig i Hangö och flyttat sitt bohag till Finlands sydligaste spets.

– Jag åkte hem tillbaka till Lojo och meddelade med tindrande ögon familjen att nu ska vi flytta till Hangö. Och så blev det, skrattar Närhi gott åt minnet.

Redan vid flytten såg Närhi en marknadsnisch i Hangö inom fastighetsbranschen.

– Men i det läget tänkte jag primärt på uthyrning av semesterbostäder. Det var med den tanken i bakhuvudet som jag kom att grunda Hima & Huvila.

Projektet med en egen fastighetsförmedling kom sedan att läggas lite på is då Närhi istället blev rekryterad till en nyöppnad fastighetsförmedling i Hangö.

Där arbetade hon under ett års tid fram till det att förmedlingen stängde sitt Hangökontor.

– Då återupptog jag på allvar tanken att starta en egen lokal fastighetsförmedling, berättar Närhi.

Hittade egen nisch Närhi övervägde först att gå med i någon av de stora fastighetskedjorna, men kunde inte komma runt det faktum att det skulle minska hennes svängrum på marknadsföringssidan.

– Det finns helt klart vissa aspekter som underlättas av att tillhöra en etablerad kedja. Men arbetet med att bygga ett varumärke kan bli svårt. Just den delen ville jag göra på mitt sätt, konstaterar Närhi.

Hon insåg i ett tidigt skede att hon inte kunde göra allt, utan ville finna sin egen nisch på marknaden.

Semesterbostäder, människor som söker en andra bostad, var det som låg i hennes intresse. Inom detta marknadssegment ansåg hon sig ha bästa möjligheten att till fullo uttnyttja sina styrkor.

– Jag ville kombinera mitt kunnande inom marknadsföring och inredning med mina erfarenheter från fastighetsbranschen.

Denna bostad stod osåld i tre års tid innan den stylades och kort därpå såldes. Stylingen hjälpte att väcka folks intresse att komma på visning.

Närhi konstaterar att semesterbostäder säljs utifrån litet andra kriterier än då man köper ett hem.

Här har man möjlighet att ta ut svängarna ordentligt i marknadsföringen; spela med bilder och skapa olika stämningar.

– Jag väljer objekt som jag tror att kan ha åtgång som semesterbostäder. Inget objekt är officiellt en semesterbostad, utan kan också användas för permanent boende. Men de flesta bostäder jag sålt, har sålts som andra bostad.

Överskattar priset Det som allra mest påverkar en kunds köpbeslut då det gäller semesterbostäder är enligt Närhis erfarenhet läget. Det har hänt att kunder som ursprungligen planerat att köpa en lägenhet istället köpt ett hus bara för att de upplevt att läget varit det perfekta.

– Då man söker en permanent Semesterbostad har man ofta en lista bostäder säljs på krav som bostaden måste utifrån andra uppfylla. För semesterbostaden kriterier än behöver man inte tänka lika då man köper praktiskt, säger Närhi. ett hem.

Ett vanligt misstag folk gör då de önskar sälja en bostad är att de överskattar priset. Man sätter ett pris som reflekterar det egna känslomässiga värdet. Närhi berättar att det hänt att hon inte tagit emot objekt som varit kraftigt överprissatta, eftersom dessa snedvrider hela marknaden.

Vad är det då viktigt att tänka på då man står i beråd att sälja en bostad?

– Om man säljer en fastighet skulle jag rekommendera att alltid utföra en konditionsbesiktning innan. Många tänker att ansvaret faller på köparen, men enligt lag är man ansvarig för dolda fel på fastigheten upp till fem år efter försäljningen, säger Närhi.

Att sälja semesterbostäder handlar mycket om att förmedla stämningar. Inredningsbutiken Villa Hima, som Närhi också äger, kompletterar fastighetsförmedlingen på ett bra sätt.

EgENTLIgA FINLANdS FÖRETAgARE

tExt ocH bIlDEr EMMI HARJU

skärgårdsplåtslagare behöver ingen reklam

unika skräddarsydda spiskupor är en intressant produkt.

18

19

Renovering ökar i Finland

B t. lindström bedriver underleverantörssamarbete med industrin i pargas.

P

låtslageri T. Lindström Ab har utfört tunnplåtslageriarbeten i Pargas sedan 1980. En stor del av företagets omsättning kommer från takläggningar och renoveringar.

En del takbyten görs också ute på öarna.

– Vi rör oss mycket på sjön och med färjor. Vi har fyra arbetsbåtar, så vi kan också ta oss till kunder ute på holmarna.

Det kräver förstås flexibilitet av våra gossar men ger även frihet, påpekar företagaren Peter Lindström.

På sommaren har företaget fullt upp med takläggning av sommarstugor i Åbolands skärgård och kringliggande områden. Båtresorna ut i skärgården upphör när havet fryser till. På vintern jobbar vi på fastlandet med egnahemshus och radhus, även lite längre från Pargas, till exempel i Åbo och huvudstadsregionen. Under året gör T. Lindström cirka 70-80 takbyten av varierande omfattning, och det är allt företaget hinner med.

– Vi gör ingen reklam. Den bästa reklamen är nöjda kunder som berättar om oss för sina bekanta. Vi har rätt många kunder som först har beställt takbyte för sin sommarstuga och sedan ringer och ber oss komma till hemmet i Grankulla också.

Planerade inte att bli företagare Företaget grundades av Peter Lindströms far Tony Lindström. År 1996 blev Peter företagare för att han – som han själv säger – var tvungen. Far Tony hade gått bort redan tidigare och nu hade företaget svårigheter på grund av depressionen.

– Jag hade alltid sagt att jag inte kommer att fortsätta driva företaget, men det var skönt att komma hem. Jag hade

också redan bekantat mig med företagets verksamhet eftersom jag hade jobbat i företaget sedan jag var 14 år gammal, säger Lindström, som jobbade utomlands vid tidpunkten.

– Det bästa med att vara företagare är att man får vara sin egen boss.

– Jag tycker också om att träffa och prata med människor. Mitt jobb är att sälja och när jag gör det träffar jag hundratals människor av olika typ varje år, berättar Lindström.

Plåtslagarna utbildas av företaget År 1996, då Peter började som företagare, hade T. Lindström fem anställda.

Idag sysselsätter företaget 23 personer, vilket innefattar plåtslagare och kontorspersonal. Att hitta kunniga plåtslagare i skärgården är inte lätt.

– Vi utbildar i princip alla våra plåtslagare själva. Vi har ett jättebra samarbete med den lokala yrkesskolan; varje år praktiserar många unga gossar hos oss.

Under alla dessa år har vi bara anställt en färdigutbildad plåtslagare, säger Lindström.

– Man lär sig efter hand se vilka som kommer att lära sig och vilka som inte kommer att göra det. Pargas är också rätt litet så jag känner de flesta, eller i alla fall deras föräldrar, fortsätter Lindström.

Förutom att utföra takbyten tillverkar företaget olika plåttillbehör för industrin i Pargas, till exempel Paroc, som är T. Lindströms största kund. Inom svetsningen svetsas och repareras aluminium och rostfritt, till exempel vid båtreparationer. En intressant produkt är skräddarsydda spiskupor, som tillverkas av olika material efter kundens önskemål.

yggande i Finland minskar tredje året i rad. Förra året gick byggandet ner med tre procent och man förväntar att minskiningen fortsätter ännu med en procent i år.

– Det går lika dåligt för byggandet i Egentliga Finland som övriga områden i landet. Huvudstadregionen, där byggs över hälften av bygget i hela landet, är det enda undantaget, säger regionchef Markku Leppälehto från Rakennusteollisuus RT i Åbo. År 2013 var andelen renovering större än andelen nybyggnation vid byggandet i Finland, även om det brukar vara tvärtom.

– Renoveringen har hållit på att öka under några år redan. Till exempel renoveringarna av rörledningar och fasad sysselsätter byggföretag, Leppälehto berättar.

Enligt Leppälehto skulle det finnas behov för ännu mer renoveringsarbete men beställare av arbeten saknar antingen mod eller pengar. Några bra exempel är stora, försenade byggprojekt i Åbo. Åbo stadsteater skulle renoveras men arbetet har försenats och det är ännu oklart vad som kommer att hända med torgparkeringen.

– Nu skulle det vara en bra tid att bygga. Byggföretagen har resurser samt priserna är låga, Leppälehto säger.

mellersta österbottens FÖRETAGARE

Inspiration från företagarnas kvällsskola Text Nina Niemi Bild Tuula Makkonen

F

öretagarnas kvällsskola ordnades i mars av Mellersta Österbottens Företagare och LokalTapiola Österbotten. Hundra företagare hade kommit till Karleby stadshus för att höra på mediepersonen och programledaren Henkka Hyppönen.

Hyppönen har fungerat som företagare och är ännu inblandad i olika företag. Han har dessutom utgett fyra böcker, senast år 2014 och arbetat som förman samt med kreativa arbetsuppgifter. Hyppönen har föreläst för över 30 000 åhörare och har som starkhet att utmana och inspirera deltagarna att tänka på saker från överras-

20

kande synvinklar, t.ex. genom att försöka se dem med ett barns ögon.

Hyppönen fokuserade sig på hur världen och hur marknadsföringen ändrats genom digitaliseringen.

Den sociala median har växt kraftigt. Man kan t.o.m. få ekonomisk nytta och framgång utan att använda stora pengar i marknadsföringen. Bästa sättet för att snabbt få tusentals människor intresserade av sina produkter och tjänster, är att sätta reklamvideon t.ex. på YouTube och använda Twittern. Idén eller produkten måste dock vara bra. Efteråt var det kvällsbit och diskussion.

21 KOMMANdE EVENEMANg BIZDAY – CREATIVE BUSINESS DAY, WWW.BIZDAY.FI KARLEBY 9.4.2015

M-Ö:S FÖRETAGARES ÅRSMÖTE & VÅRPARTY, KARLEBY 22.5.2015

FÖRETAGARE GOLF, KALAJOKI 12.6.2015

Fler evenemang och skolningstillfällen hittar du på adressen www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa Bekanta Dig också med våra svenskspråkiga sidor!

LOKALFÖRENINgARNAS KONTAKTUPPgIFTER 2015

JAKOBSTADNEJDENS FÖRETAGARE ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari

KARLEBY FÖRETAGARE ordförande John Hagnäs Häggblom A. Oy Ab, tel. 050 566 9480 john.hagnas@gmail.com www.kokkolanyrittajat.fi

KRONOBY FÖRETAGARE ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org

PEDERSÖRE FÖRETAGARE ordförande Birgitta Kaipio Tililaskenta Ab tel. 040 571 9412 tililaskenta@multi.fi

INBJUDAN Mellersta Österbottens Företagare rf:s stadgeenliga årsmöte fredag 22.5.2015, i Karleby.

Efteråt företagarnas

VÅRPARTY med SJÖRÖVAR -tema, god mat och musik av LAURI TÄHKÄ Mer information närmare! Välkommen!

HUVUdSTAdSREgIONENS FÖRETAgARE

tExt MARIANNE SUNdBLAd bIlDEr RAKENNUS SEPPO VERKKOPERÄ Oy

seppo verkkoperä ansvarig arbetsledare från vanda

Byggbranschen är en av de branscher som drabbas hårt av konjunkturer. Men när man väl hittar sin nisch och kundgrupp, kan arbetssituationen vara stabil även i dagens dystra konjunkturläge – till och med utan marknadsföring. Den sköter sociala medier helt av sig själva.

Lång arbetserfarenhet i byggbranschen Seppo Verkkoperä har arbetat i byggbranschen praktiskt taget hela sitt liv. Även hans pappa hade en byggfirma, och som ung jobbade Seppo alla somrar på faders företag i Vanda.

Han utbildade sig dock till byggingenjör i Kotka, eftersom det då, i början av 80-talet, inte fanns en lämplig utbildningslinje i huvudstadsregionen.

Efter att ha avslutat sina studier 1981 började Seppo jobba på faderns företag med arbetsledningsuppgifter. Arbetsfördelningen var klar.

Fadern köpte, planerade och sålde tomter medan Seppo tog hand

22

om byggandet. Mest byggdes det radhus.

Eget hus och firma i början av 90-talet Jag intervjuar Seppo i hans rymliga och ljusa hus, som han själv byggde 1990. Och ett stort hus behövdes verkligen, eftersom familjen har fem barn, som nu är vuxna, och både Seppo och hans fru, som också är företagare, arbetar hemma.

Recessionen i början av 90-talet slog hårt mot många byggfirmor, men fast tiderna blev sämre, hittade Seppo jobb, mest renoveringar, till och med i höghus. Och mellan byggoch renoveringsjobben arbetade han med sin traktorgrävare.

När tiderna igen blev bättre, fortsatte Seppo bygga rad- och egnahemshus, och med den här verksamheten fortsatte han i ett tiotal år. År 2010 slutade Seppo dock med den egentliga byggverksamheten, och sedan dess har han koncentrerar sig på att leda byggprojekt.

Ansvarig arbetsledare De senaste fem åren har Seppo alltså arbetat som ansvarig arbetsledare, och i dagsläget har han inte längre några anställda. Vad gör då en ansvarig arbetsledare eller ”ansvarig mästare”, som Seppo kallar sig?

Många finländare har en dröm – att bygga sig ett eget hus, men få har tid eller kunnande att sköta projektet

23

Ett nyligen avslutat byggprojekt. själva. Man måste skaffa och konkurrensutsätta underleverantörer, ingå avtal, övervaka arbetet osv. Allt detta gör Seppo för sina uppdragsgivare.

Dessutom ökar byråkratin i byggbranschen hela tiden: man måste ansöka om tillstånd, deklarera och hålla sig a jour med de nya bestämmelserna. Seppo ställer sig dock inte helt negativt till den ökade byråkratin. Enligt honom kan den förhoppningsvis bidra till att minska den grå ekonomin inom sektorn.

Kunderna via Facebook När jag frågar Seppo hur han sköter sin marknadsföring, säger han att det inte behövs. Dels rekommenderar firmor som säljer huspaket

honom, men de flesta kunderna kommer via Facebook.

I Facebook finns livliga diskussionssidor för människor som bygger ett eget hus, och genom den här kanalen får Seppo offertförfrågningar praktiskt taget dagligen. Den bästa marknadsföringen är nöjda kunder.

Enligt Seppo går det att ta hand om cirka 35 byggprojekt årligen, högst 25 åt gången. Under en genomsnittsarbetsdag besöker Seppo cirka tio byggplatser. Ett byggprojekt kräver mellan 40 och 50 besök innan huset står färdigt.

Eftersom förfrågningar har ett stadigt flöde, måste Seppo ibland sätta stop för nya projekt. Till ex-

empel den här våren har han redan avtalat om att fungera som ansvarig mästare i 18 nya byggprojekt. Seppo verkar verkligen ha hittat sin nisch – och trivas i den.

Sociala medier tar hand om marknadsföringen

helsingfors företagare

På jakt efter den Rätta Text ANNA SIMOLIN BILDer Jaana Tihtonen OCH MIIKA LAIHI

D

et rätta läget, närservicen och den behovsbaserade planeringen skapar tillsammans den bästa och mest effektiva lösningen vid val av kontorsutrymme för företaget. För tillfället ser det t.ex. i Helsingfors ut att finnas ett bra utbud på lokaler och valfriheten är stor. De mer speciella lokalerna är dock svåra att hitta. Fotografen Niina Stolt sökte sin nuvarande lokal i ett års tid.

– Det finns verkligen många lediga lokaler, men vi ville ha en lokal på ett visst område och till vissa kostnader, berättar Stolt.

Det nästan enda kriteriet för en fotostudio är rumshöjden. Utrymmet måste vara tillräckligt högt så att t.ex. belysning och bakgrundsmaterial kan fungera på rätt sätt.

– Det var verkligen utmanande att hitta lämpliga lokaler. Då jag sökte den tidigare studion ville jag ha andra företagare inom branschen i samma lokal och det var även tanken här. Detta ökade kraven och behovet av kvadrater ännu mer, berättar Stolt och fortsätter: – Känslan vi fick då vi steg in i den här lokalen var obeskrivlig. Jag visste genast att det här är den. Det här är den Rätta!

24

Home Office är ett litet och trevligt individuellt utrymme där du kan arbeta ostört - Kontoret erbjuder ett alternativ.

25

5 tips angående kontorsutrymmen Med nya fräscha kontorslösningar och genom att kombinera olika utrymmen och tjänster får du mer ut av arbetsdagen.

1. Var flexibel gällande utrymmena och idéerna Arbetet förändras från år till år. Ny teknologi gör det möjligt att arbeta var som helst. Även kontorsutrymmena förändras.

Distanskontor, distansarbete och flera driftsställen gör ditt företag till en flexibel och smidig aktör.

2. Utmana ditt behov av utrymme Ofta tänker vi på behovet av kontorsutrymmen utgående från gamla kontorslokaler.

De som har vant sig vid att ha ett eget arbetsrum önskar ofta att även det nya kontoret ska erbjuda egna arbetsrum åt alla. Om man funderar om kan man i bästa fall få mer funktionella utrymmen på färre kvadrat.

3. Agera i tid Det lönar sig att boka rejält med tid då man söker kontorsutrymme. Alltför ofta är den som söker utrymmet tvungen att kompromissa på grund av brådska. Ofta kräver utrymmena förändringar innan de passar den nya användaren. Om du söker i lugn och ro får du utrymmen som fungerar som stödpelare i din affärsverksamhet.

4. Kom ihåg gemenskapen Det lönar sig för egenföretagaren att söka efter gemenskap. Om man har ett eget kontorsutrymme tillsammans med andra företagare under samma tak kan man sporra varandra och dela erfarenheter. Man behöver inte ensam möta alla problem som kommer emot.

5. Välj vilka tjänster du behöver Den mest kostnadseffektiva och flexibla kontorslösningen kräver ingen långvarig förbindelse utan betjänar dig just då du behöver det. Hyr mötesutrymmen och redskap till dina möten eller ett kontor för en dag. Virtuella kontorstjänster såsom postadress, posthantering samt telefonsvarartjänster kan fungera som en förlängning på hemmakontoret.

företagarna i södra österbotten

Havsnära fritidsboende i sikte Text och bild Kristinestads näringslivscentral Ab

L

ugn och ro är vad som möter mig då jag parkerar bilen på det blivande fritidshusområdet i Antila i Kristinestad. Strålande sol, ett stockhus som är på gång, naturen kring knuten och ett stenkast till simstrand och havet. Glad i hågen kommer företagarna Harry Granlund och hans son Joachim Granlund ut från fritidshuset de håller på att bygga.

Harry Granlunds företagarbana startade för 41 år sedan med att han var återförsäljare av potatismaskiner.

Sedan har han prövat sina vingar i olika branscher, allt från livsmedel till bil och byggnads branschen. Idag äger han företaget Konva-Center och är även delägare i det nystartade företaget Jelbo som nu just driver Antilaprojektet, ett projekt som kort sagt går ut på att att sälja och bygga 12 stycken skräddar-

26

sydda kvalitets fritidsbostäder. Sonen Joachim, delägare två, som är utbildad inom byggnads branschen har gått i sin fars företagarfotspår och har nu varit företagare sedan 2007. Även Joachims fru är delägare i Jelbo.

Tankarna på ett dylikt projekt kom igång kring köksbordet då Joachim började spåna kring möjligheterna med sin far. Under hösten 2014 drog man igång med att grunda företaget. Man började förhandla bland annat med Finnlamelli som skall leverera husskalet och med staden Kristinestad angående tomternas pris. Allt löpte mycket smidigt och i januari 2015 kom första stockarna till fritidshustomten.

– Huset är tänkt att passa för alla åldrar, säger Harry Granlund. Vi har riktat in oss på bekvämlighet och avkoppling.

Det kommer att vara en liten tomt, 448

27

kvadratmeter, så det inte skall bli en arbetsbörda.

Stugan kommer att vara 1,5-våning och vinterbonad. Så hit kan man komma året om, fortsätter Granlund.

– Tanken är att då kunden beställer sitt hus, så börjar vi bygga, säger Joachim. Då vi kommer så långt som till köksinredningar och maskiner och val av färger i t.ex. bastu eller övriga rum, ja då får kunden vara med och välja det själva.

– Bastun kommer att vara antingen el eller ved eldad. Det är valbart, inflikar Harry.

Den öppna spisen i vardagsrummet kommer att vara kombinerad med bastuugnen, så har man eld i eldstaden i vardagsrummet så värms bastun upp automatiskt. Om man valde den vedeldade versionen vill säga. Stugan har kök, vardagsrum, sovrum, badrum en rymlig bastu och ett loft. Vägg stockarna är 134

mm tjocka och kvadratmetrarna ligger på 45 m2 + loft. De kommer att vara fullt utrustade samt med golvvärme. Även el samt kommunalt vatten och avlopps system kommer att finnas klart. Samt fibernät.

Idag ligger möjligheterna vid våra fötter. Vi distansarbetar, är beredda att pendla och vi uppskattar och värderar vår fritid på annat sätt än vad man gjorde för 50 år sedan. Det här är något som Granlund sett och upplevt under alla sina år som företagare. Dessutom är han övertygad om at Kristinestad som stad är eftertraktad som bostads stad.

Folk vill gärna bo här.

– Vi har följt dessa tankegångar då vi startade vårt byggnadsföretag, säger Harry. Och intresset har varit stort. Allt från nyfikenhet till ett seriöst intresse.

I dagsläget har man avtalat med husleverantören om att leveransen av

ett fritidshus från fabriken skall kunna ske inom fyra veckor efter beställningsdag, vilket far och son Granlund är mycket nöjda över. Antila området där planerna för de tolv fritidshusen finns så är beläget på ett naturskönt område endast tre km från Kristinestads centrum.

Man har närhet och utsikt till simstrand, lugnt boende område och cykelavstånd till det mesta.

Efter intervjun så fortsätter Harry och Joachim såsom de har kommit överens om. Harry åker ut med broschyrer i marknadsföringssyfte och har ännu idag även en annons botten som måste bli klar. Han sköter alltså marknadsföringen och allt pappersarbete medan Joachim är den som gör det praktiska och bygger.

Han sätter igång kapmaskinen och sågar så spånorna yr. Snart står modellhuset klart.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

Den elektroniska skattedeklarationen utvidgas

Företagshälsovårdens ersättningar på nätet

Välkommen till Esbo!

Ett medlemsevenemang SVENSKA för alla! träffen www.yrittajat.fi/ svenskatraffen

24–25.4

2015

2

Även näringsidkare och yrkesutövare numera rätt till skuldsanering Regionernas framgångsprogram som verktyg för regional utveckling Den juridiska rådgivaren svarar: Varierande arbetstid och semester

2015

Utnyttja Företagarna i Finlands medlemsförmåner!

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

Genomsnittlig besparing i euro Rabatt på hyran för en paketbil under veckoslut

30 €

Europcar

Företagets sjukkostnadsförsäkring rabatt på priset på dagersättning

600 €

Fennia

Rabatt på kasko

300 €

Fennia

Företagsskydd för företag med 1-9 personer

400 €

Fennia

Förmån för hemmets försäkringar

90 €

Fennia

Tilläggsdel till företagarens personskydd

300 €

Fennia

T.ex. rabatt på en halv dags utbildning

100 €

Företagarna i Finland

Fonecta Finder kontaktinformationstjänst

240 €

Fonecta

Tidskriften Talouselämä via Summa-tjänsten (12 mån)

74 €

Talentum Media

Luotettava kumppani-programmet

15 €

Suomen Tilaajavastuu

Elisa yrityspooli, rabatt på månadsavgifter

2015

minst 200 €

Elisa

010-numrering, 0 € tillsammans med Puheratkaisu Vakio

240 €

Elisa

Elisa betalterminallösning

100 €

Elisa

Elisa Toimisto365 molntjänst, avgiftsfritt öppnande och 2 månadsavgifter

36,50 €

Elisa

Rabatt på alla advokattjänster

1000 €

Jurinet

Yrittäjä-tidning

10 €

Företagarna i Finland

www.yrittajat.fi/

Webb+tidnings annons i Yrityspörssi

150 €

Företagarna i Finland

jasenedut

När du använder + Därtill får du 10–20 % rabatt på kryssningsoch turpriser på Tallink Silja Lines och Viking Lines båtar. + Du får Företagarna i Finlands juridiska telefonrådgivning t.ex.

1–2 gånger, värde 200 €.

Se alla värdefulla medlemsförmåner för år 2015

€ per år.

890 _ st +3 in m u d ar _ ar _ _ sp _ medlemsförmåner

+ Yrittäjäsanomat 10 gånger per år, värde cirka 90 €. + Du får medlemsrabatt på bränsle från Teboil och Neste Oil. + Spara 5-65 % av energikostnaderna för din

fastighet med Skapat Energis tjänster. + Företagarens facklitteratur till medlemspris från Företagarna i Finlands bokhandel, www. yrittajat.fi/kirjallisuus. + Du får också

15 % rabatt på dagspriset på Holiday Clubs spahotell och semesterbostäder. + Restel Hotel Group erbjuder medlemmarna rum till avtalspriser och i Ravintolamaailma är desserten avgiftsfri i

samband med en huvudrätt till normalpris. + Posti lottar ut ett presentkort på 300 € till en spaanläggning bland alla medlemmar i Företagarna i Finland som registrerat sig i Posti Nätverket.

+ Med eTaskumobilappen skickar du dina kvitton till bokföringen med ett enda knapptryck. + Kontrollera din egen regionorganisations förmåner www.yrittajat.fi/ aluejarjestot

www.yrittajat.fi

5

Innehåll

UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

2 Infodisken Oron över bevarade arbetstillfällen ökar Den elektroniska deklarationstjänsten utvidgas Ansök om ersättning för företagshälsovårdens kostnader via nätet EEN-företagstjänster till Finpro Extra satsning på tio miljoner till internationalisering av SME-företag 6 Även näringsidkare och yrkesutövare har numera rätt till skuldsanering 8 Ekonomihjälpen hjälper vid betalningssvårigheter

la

la

ms-

9 Den juridiska rådgivaren svarar: Ombyggnad av affärslokalen

er

15

fi/

FÖRETAGARINFO 2/2015

10 Den juridiska rådgivaren svarar: varierande arbetstid och semester

ut

12 Regionernas framgångsprogram som verktyg för regional utveckling 13 Finlands tillväxtkorridorer 14 Företagarna lovar att bevara och skapa arbetstillfällen

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden • Lotta Siljanen, juridisk rådgivare

5 1 20 UTGIVNINGSDATUM 1 . . . . . . . . . . . 16.1.

2 . . . . . . . . . . . 13.3.

T Å NÄTE P O F N O ARI RETAG ARINF G A T LÄS FÖ E FI/FOR DLEMSNUMMER! .

T A J A YRITT IN MED DITT ME LOGGA

3 . . . . . . . . . . . . 8.5.

4 . . . . . . . . . . . 14.8.

5 . . . . . . . . . . . 9.10.

6 . . . . . . . . . . . 4.12.

I

N F O D

I

S K E N

Oron över bevarade arbetstillfällen ökar Över 70 procent av SME-företagen försöker behålla det nuvarande antalet anställda. Inom service och industri tror man att det rentav går att öka antalet anställda något. Inom handel och byggnad finns det däremot en press på att

minska personalen.

Företagens förväntningar framgår av en företagsbarometer för små och medelstora företag som Företagarna i Finland genomförde under våren. Läget har till och med förvärrats i vidare

Förväntningar på förändringar i antalet anställda under de närmaste tolv månaderna

Ökar

Förblir oförändrat

14%

72%

Minskar

14% Källa: Företagarna i Finlands SME-företagsbarometer våren 2015

Den elektroniska deklarationstjänsten utvidgas Samfundens elektroniska skattedeklarationstjänst (på Skatteförvaltningen) utvidgas till att förutom aktiebolag omfatta även andra samfundskunder.

I stället för en förhandsifylld deklarationsblankett som skickas per post skickas ett kundmeddelande och anvisningar för elektronisk kommunikation till de samfund som lämnar en skattedeklaration av typ 4, 6, 6B och 6C. Elektronisk deklaration påskyndar och förenklar kundernas arbete. Deklarationerna på papper innehåller avsevärt fler fel, och behandlingen av dessa försenar hanteringen av deklarationerna.

Tjänsten har redan tillgång till samfundens grunduppgifter, och dessa kan ändras vid behov. Dessutom gör Samfundens skattedeklarationstjänst beräkningar och kontroller för deklarantens räkning samt ger handledning när det gäller att fylla i uppgifterna.

Den elektroniska skattedeklarationen kan skickas till Skatteförvaltningen även som en fil skapad av ett ekonomiprogram, bland annat via webbtjänsten Ilmoitin.fi. Samfunden kan även i fortsättningen lämna deklarationen på en pappersblankett..

Mer information: www.vero.fi/Edeklaration_for_samfund www.vero.fi/YSTI/Elektroniska_tjanster__Skatteforvaltning(26478) www.vero.fi/Blanketter

Företagarinfo 2/2015

bemärkelse då saldotalet 0 för sysselsättningsförväntningarna är exceptionellt lågt jämfört med motsvarande tidigare undersökningar.

De vanligaste hindren för sysselsättning är lönebikostnader och en osäker efterfrågan. Problemen med tillgången på arbetskraft har ersatts med riskerna vid uppsägning. En tredjedel av SME-företagen har redan tvingats till anpassningsåtgärder. De vanligaste åtgärderna är permitteringar och andra arbetstidsregleringar. Av de företag som blivit tvungna att anpassa sig blev en fjärdedel tvungen att säga upp anställda. Av de företag som planerar anpassningar överväger en fjärdedel uppsägningar.

Ansök om ersättning för företagshälsovårdens kostnader via nätet För arbetsgivare är ansökningstiden för ersättning för kostnader för företagshälsovården sex månader efter att räkenskapsperioden har gått ut. Om räkenskapsperioden gick ut den 31 december 2014 ska ansökan om ersättning skickas till FPA före utgången av juni 2015.

Ansökan kan göras via den elektroniska tjänsten för arbetsgivare eller skickas per post.

Om ansökan skickas via nätet skickar FPA ett kvitto på att ansökan har tagits emot. Via den elektroniska tjänsten kan du följa behandlingen av ansökan och se de ansökningar som skickats tidigare. När ansökan har behandlats visas numera även ersättningsbesluten för de ansökningar som skickats via nätet.

Arbetsgivaren kan be att företagshälsovårdens tjänsteleverantör skickar grunduppgifterna i ansökan till FPA:s e-tjänst. Detta är möjligt om tjänsteleverantören har en överenskommelse med FPA om detta.

Mer information: www.kela.fi/asiointi-tyoterveyshuolto (tjänsten är även tillgänglig på svenska)

”Problematiken kring generationsskifte i familjeföretag var den viktigaste anledningen till att arvsskatten avskaffades i Sverige.

Oftast kom skattebeskedet om betalning fortare än man hunnit realisera egendom, och flera fick söka sig till banker för att låna pengar till dessa skatter, såsom nu också sker i Finland.”

Micael Blomster i bloggen Svenska synpunkter 10.2.

LÄS FLERA BLOGGAR PÅ ADRESSEN YRITTAJAT.FI

EEN-företagstjänster till Finpro Enterprise Europe Networks avgiftsfria tjänster för SME-företag har övergått i Finpros regi. Samtidigt kompletterar dessa Finpro Export Finlands och hela Team Finlands internationaliseringstjänster i över 50 länder.

Enterprise Europe Network-nätverkets tjänster i synnerhet för SME-företag erbjuds av cirka 3 000 internationaliseringsexperter i över 50 länder. Experter inom nätverkets olika branscher hjälper företag att finna samarbetspartner för kommersiellt, tekniskt eller forskningsrelaterat samarbete.

Dessutom har man tillgång till en databas med 10 000 företagskontakter bestående av en samling aktörer som söker affärsmöjligheter och samarbetspartner. Nätverket stärker de internationaliseringstjänster som Finpro Export Finland för närvarande erbjuder SME-företag, i synnerhet när det gäller kompetens inom EU-program, -finansiering och -lagstiftning.

Tjänsterna i Finpros regi erbjuds med stöd av EUkommissionen och arbets- och näringsministeriet i samarbete med Finpro, Helsingforsregionens handelskammare och Turku Science Park. I Finland är nätverkets experter verksamma i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Seinäjoki och S:t Michel och kompletterar därmed Finpros regionala nätverk.

Enterprise Europe Network är ett nätverk som EUkommissionen startade 2008. Nätverket ska erbjuda kontakter, information och rådgivning kring internationalisering och de möjligheter som EU erbjuder små och medelstora företag. I nätverkets verksamhet deltar totalt över 3 000 experter och nästan 600 organisationer i över 50 länder över hela världen.

10 000 000 Extra satsning på tio miljoner till internationalisering av SME-företag Regeringen har tilldelat tio miljoner euro för internationalisering av SME-företag. Bidragen stöder framför allt de konsulteringsprojekt som stärker företagens beredskap för internationalisering. Det är även möjligt att finansiera andra projekt som främjar internationalisering, som marknadsundersökningar och medverkan i mässor.

Anslagen tilldelas regionerna för Närings-, trafik- och miljöcentralerna i södra och västra Finland. Att främja internationaliseringen har hög prioritet även i Finlands strukturfondsprogram. SME-företagens internationalisering i östra och norra Finland kan stödjas med strukturfondens medel.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna utgör en integrerad del av Team Finlands nätverk.

Deras finansiering avsedd för internationalisering av SME-företag spelar en central roll i Team Finlands verksamhet

Mer information: www.finpro.fi

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 2/2015

Företagarna i Finland, Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden, tfn 09 2292 2951, janne.makkula@yrittajat.fi

Även näringsidkare och yrkesutövare har numera rätt till skuldsanering Reformen av skuldsane� ringslagen trädde i kraft den 1 januari 2015.

Genom reformen får näringsidkare och yrkes� utövare möjlighet att an� söka om skuldsanering för privatpersoner även när det gäller skulder inom näringsverksamheten.

Lagreformen förbättrar även företagarens möjligheter att starta om en nedlagd näringsverksamhet inom samma bransch. Då omfattar skuldsaneringen även de skulder som uppkommit i den tidigare näringsverksamheten.

Skriftlig utredning För bedömning av förutsättningarna för en skuldsanering behövs en utredning av en revisor eller av en annan tillförlitlig expert som bifogas till ansökan om skuldsanering. Den skriftliga utredningen kan inte upprättas inom rådgivningstjänsten Ekonomihjälpen och inte heller inom ekonomi- och skuldrådgivningen, utan den måste inhämtas från annat håll. Information om de aktörer som upprättar expertutredningar kan du få hos ekonomi- och skuldrådgivningen. Utredningen kostar cirka 1 000 euro (+ moms).

Ansökan om skuldsanering och betalningsprogram En ansökan om skuldsanering för företagskunder görs i princip på samma sätt som för andra. Avgiftsutrymmet kan beräknas utifrån den inkomst som angetts i expertutredningen.

PIXHILL

6

Företagarinfo Yrittäjäinfo 2/2015 2/2015

Borgenärens perspektiv

Även betalningsprogrammet upprättas och avgörs i tingsrätten i princip på samma sätt som för andra. Sannolikt kommer en utredare att utses oftare för företagare än i övrigt. Även utredaren kan bedöma företagsverksamheten utifrån förutsättningarna för en skuldsanering.

Rekonstruktion av näringsverksamheten En skuldsanering kan bli aktuell när företagsverksamheten blir lönsam eller man i övrigt kommer till rätta med situationen så att skuldsaneringen blir möjlig, till exempel genom att uppdatera bokföringen eller lägga ned en olönsam del av verksamheten.

Det är möjligt att rekonstruera ekonomin i den utsträckning att det inte längre finns något behov av skuldsanering. Det är även möjligt att näringsverksamheten blir lönsam och företagaren kan betala sina skulder, men att det fortfarande finns ett behov av sanering av skulder inom privatekonomin. Då kan man ansöka om skuldsanering av endast skulderna inom privatekonomin.

Företagssanering En övergripande samordning av skuldansvaret för enskilda näringsidkare eller yrkesutövare är även möjlig enligt lagen om företagssanering. I detta fall omfattar saneringen skulderna inom både näringsverksamheten och privatekonomin. Detta gäller framför allt i de fall där det finns utrymme för tolkning om huruvida näringsverksamheten fortfarande bedrivs i liten skala. Företagssaneringen är dock ett tungt och ofta kostsamt förfarande för sanering av en enskild näringsidkares skulder.

Ur borgenärens perspektiv innebär skuldsaneringen för en privatperson att skulderna skrivs av enligt ett betalningsprogram.

När skuldsaneringen börjar beläggs gäldenären med ett betalnings-, borgensförbindelse-, utmätnings- och verkställighetsförbud. Gäldenären omfattas även av ett indrivningsförbud som förbjuder alla indrivningsåtgärder för borgenärer, som att kräva en skuld, realisera säkerheter och säga upp en kredit för gäldenären. Indrivningsförbudet hindrar dock inte borgenären från att driva in skulden av borgensmannen.

Om det vid tidpunkten för ansökan om skuldsanering även finns en pågående ansökan om att gäldenären ska försättas i konkurs får konkursansökan inte avgöras förrän ett beslut om inledning av skuldsanering är fattat. Förfarandet är detsamma om en ansökan om att gäldenären ska försättas i konkurs har lämnats efter att en ansökan om skuldsanering har lämnats men ärendet inte har avgjorts. Om skuldsaneringen inleds förfaller konkursansökan när betalningsprogrammet är fastställt. Om ansökan om skuldsanering avslås eller behandlingen av ärendet avgörs på annat sätt än genom ett fastställande av betalningsprogrammet måste behandlingen av konkursansökan fortsätta.

Företagarinfo 2/2015

Gäldenären eller borgensmannen kan ansöka om skuldsanering hos tingsrätten på sin hemort.

Företagssaneringen kvarstår dock som ett alternativ i synnerhet i de fall där en ren skuldsanering inte räcker till, utan då det är nödvändigt med en mer övergripande sanering av näringsverksamheten för att företagsverksamheten ska kunna rekonstrueras eller förutsättningarna för den tryggas.

Nedläggning av företagsverksamheten Om näringsverksamheten inte är lönsam kan en skuldsanering vara möjlig vid en nedläggning av företagsverksamheten.

Nedläggning av företagsverksamheten innebär inte automatiskt att en skuldsanering beviljas. Förhinder för att kunna få skuldsanering kan bland annat vara en brottsrelaterad skuld eller att det inte heller i övrigt finns förutsättningar för en skuldsanering.

Skuldsanering och företag i bolagsform En skuldsanering för privatpersoner kan även vara möjlig för gäldenärer som bedriver näringsverksamhet som ansvariga bolagsmän i ett öppet bolag eller kommanditbolag. Ansvariga bolagsmän i personbolag kan omfattas av skuldsanering endast i de fall att bolaget är solvent och inte hotas av insolvens eller vid en pågående företagssanering av bolaget.

I lagen finns dessutom en särskild bestämmelse om de fall där ett företagssaneringsförfarande i bolaget inte påverkar bolagsmännen. Högsta domstolen har nämligen ansett (HD 2005:110) att regleringen av ett bolags betalningsskyldigheter i fråga om skatter enligt saneringsprogrammet

7

PIXHILL

Ekonomihjälpen hjälper vid betalningssvårigheter Om ditt företag har betalningssvårigheter är det bra att direkt kontakta rådgivningstjänsten FöretagsFinland Ekonomihjälp. Även Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper sina medlemmar.

Ekonomihjälpens experter handleder företagare som har ekonomiska problem och betalningssvårigheter och ger instruktioner för hur man kan komma till rätta med problemen. Ekonomihjälpens telefontjänst kan till exempel erbjuda tillräcklig information om rekonstruktion av företagsverksamheten eller instruktioner för nedläggning av företagsverksamheten.

Telefontjänsten kan även visa företagaren vidare om rekonstruktionen eller skuldsaneringen av företagsverksamheten kräver åtgärder som inte kan vidtas via Ekonomihjälpens telefonrådgivning.

Bland dessa finns till exempel uppdatering av bokföringen och ansökan om företagssanering eller åtgärder som kräver ett möte eller en närmare introduktion.

Ekonomihjälpen kan bland annat hänvisa till följande aktörer: l Närings-, trafik- och miljöcentralen l regional företagsservice l Nyföretagarcentralen l lokal företagarorganisation l Företagsmentorer l avgiftsbelagd företagsrådgivare eller konsult.

inte påverkar bolagsmännens betalningsskyldighet i de fall då det handlar om bolagsmännens skatter. Syftet med bestämmelsen är att se till att skulden i dessa fall kan regleras genom skuldsanering.

Garantier eller säkerheter för ett aktiebolags ledande aktieägare (t.ex. ägarbostad) omfattas inte av skuldsaneringen för en ledande aktieägare. Om företagssaneringen dock har inletts eller företaget har fått ett fastställt saneringsprogram omfattas skulderna av skuldsaneringen.

Skuldsanering ur gäldenärens perspektiv Gäldenären eller borgensmannen ska ansöka om skuldsanering hos tingsrätten på sin hemort. Tingsrätten fastställer ett betalningsprogram för gäldenären i vilket det bestäms hur gäldenären ska betala sina skulder under de följande åren. Betalningsprogrammet brukar omfatta tre år. När gäldenären har betalat en så stor del av sina skulder som anges i betalningsprogrammet befrias han eller hon från resten av sina skulder.

8

Vid bedömning av näringsverksamheten och dess lönsamhet tas hänsyn till: l ekonomi och ekonomiska problem (skulder, fakturor, bokföring, även problem med privatekonomin) l den produkt eller tjänst som säljs samt till klientelet l företagarens hälsa och motivation i övrigt l de avtal som påverkar näringsverksamheten l övriga personliga åtaganden och skyldigheter l om beräkningarna är realistiska och vilka förväntningar företagaren har l eventuellt behov av och tillgång på rörelsekapital l om viktiga aktörer fortfarande har förtroende för företaget.

En sammanfattning av intervjun görs för senare behov. Även möjligheten till skuldsanering eller företagssanering kartläggs som ett alternativ. När företagsverksamhetens förutsättningar för skuldsanering har utretts på Ekonomihjälpen överförs kundrelationen till ekonomi- och skuldrådgivningen.

Rådgivningstjänsten FöretagsFinland Ekonomihjälp på svenska 02 950 248 81, torsdagar kl. 9–16 på finska 02 950 248 80, vardagar kl. 9–16. www.yrityssuomi.fi/talousapu

Företagarna i Finlands rådgivningstjänst 09 229 221, vardagar kl. 9—16. www.yrittajat.fi/foretagarnaifinland/radgivning

Företagarinfo 2/2015

!

Företagarna i Finland, Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA E������������������������������� n ombyggnad påbörjades i min affärslokal ������������������������������������� och den stör den dagliga affärsverk� ��������� samheten. Har jag möjlighet att få lägre hyra eller ersättning för den skada som orsakats?

SVAR Hyresvärden ska se till att reparationer och ombyggnader inte medför hyresgästen större skada eller störning än vad som är oundvikligt. Om affärslokalen är i bristfälligt skick på grund av ombyggnaden har hyresgästen rätt att få sänkt hyra. Bristfälligt skick kan bland annat betyda att endast en del av affärslokalen är tillgänglig.

Om affärslokalen inte alls kan användas under ombyggnaden har hyresgästen rätt att slippa betala hyra för den aktuella tiden. För att få sänkt hyra eller befrias från att betala hyra krävs att bristfälligt skick inte orsakats av försummelse eller oaktsamhet från hyresgästens sida.

Hyresgästens rätt till sänkt hyra gäller från den tidpunkt då hyresgästen informerar hyresvärden om lokalens bristfälliga skick. Vid till exempel en rörrenovering gäller rätten till sänkt hyra från den tidpunkt då renoveringen orsakar faktisk skada för användning av lokalen.

Hyresgästen ska dock inte på egen hand börja betala lägre hyra, utan frågan ska förhandlas separat med hyresvärden. I vissa fall kan den skada som ombyggnaden orsakat och det belopp som hyran sänks med klarna först efter ombyggnaden.

Skadestånd orsakad av hyresvärdens försummelse Skadestånd ska hållas isär från sänkning av hyran. Hyresgästen har även rätt till skadestånd om lokalens bristfälliga skick eller fördröjningen innan hyresgästen åter får tillgång till lokalen har orsakats av en åtgärd, försummelse eller annan oaktsamhet från hyresvärdens sida. Skadeståndsskyldigheten gäller endast faktiska skador, som egendomsskador. En störning berättigar inte i sig till skadestånd.

Förutsättningen för skadestånd är med andra ord oaktsamhet från hyresvärdens sida. Hyresvärden är till exem-

pel inte skyldig att ersätta hyresgästen för skador på grund av en ombyggnad som fastighetsbolaget utfört om skadan inte kan anses bero på hyresvärdens tillvägagångssätt.

Däremot kan hyresgästen ha rätt till skadestånd om hyresvärden har förhalat reparationen av de fel som han eller hon ansvarar för och detta har medfört skada för hyresgästen. I praktiken går kraven på skadestånd igenom mer sällan än kraven på sänkt hyra, eftersom förutsättningen för skadestånd är att skadan orsakats av hyresvärden.

Parterna kan till exempel inte begränsa hyresgästens rätt till skadestånd genom hyresavtal. Däremot kan parterna genom avtal begränsa hyresgästens rätt till sänkt hyra.

Hyresgästens rätt till sänkt hyra påverkas inte av om hyresvärden handlat omsorgsfullt eller inte. Hyresgästen har rätt till sänkning, även om hyresvärden inte själv på något sätt påverkat ombyggnaden och reparationen.

medlemsföretagare kom ihåg att utnyttJa dina medlemsförmåner!

Ring vardagar kl. 9–16 till numret för den avgiftsfria telefonrådgivningen 09 229 221.

Ditt samtal kopplas till en expert!

Företagarinfo 2/2015

9

Företagarna i Finland, Lotta Siljanen, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, lotta.siljanen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Vi har en deltidsarbetande medarbetare som arbetar efter behov, 0–37,5 timmar i veckan. Hur beräknas hans semester?

SVAR I anställningsavtalet definieras arbetstiden ibland med ”kallas in vid behov”.

Då avtalas arbetsskiften alltid separat, och arbetstagarens arbetstimmar kan variera mellan noll och 40 timmar per vecka.

Enligt semesterlagen kan arbetstagare som enligt avtal arbetar mindre än 14 dagar eller 35 timmar varje månad inte tjäna in semester. Arbetstagaren har dock rätt till motsvarande ledighet under två vardagar för varje inarbetad månad under kvalifikationsåret.

Dessutom har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Om anställningsförhållandet har pågått i minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregått semesterperioden utgör

semesterersättningen 11,5 procent av lönen till arbetstagaren under kvalifikationsåret med undantag av det til�lägg som ska betalas för nödarbete eller övertidsarbete. I anställningsförhållanden som pågått i mindre än ett år är semesterersättningen nio procent.

Om arbetet regelbundet omfattar mer än 14 dagar eller 35 timmar i månaden får arbetstagaren tillgodoräkna sig två eller två och en halv dag semester för varje inarbetad kvalifikationsmånad. I anställningsförhållanden som pågått i mindre än ett år får arbetstagaren tillgodoräkna sig två semesterdagar och i längre anställningsförhållanden två och en halv semesterdag.

Om arbetstagarens anställningsvill-

kor permanent förändras mitt under ett kvalifikationsår och arbetstagaren övergår från att omfattas av 14-dagarsregeln till 35-timmarsregeln eller tvärtom, ska den ursprungliga intjäningsregeln tillämpas för den del av kvalifikationsåret som inträffat före förändringen i anställningsförhållandet.

Det är endast möjligt att tillämpa båda intjäningsreglerna under samma kvalifikationsår om anställningsförhållandets villkor permanent förändras under kvalifikationsåret. En tillfällig förändring leder inte till att intjäningsregeln förändras.

Mer information om hur semestern fastställs, se nedan.

Hur semestern fastställs Arbetstagarens årliga semester fastställs utifrån semesterlagen och hur länge anställningsförhållandet har pågått. Intjäning av semestern börjar då anställningen faktiskt inleds och slutar då anställningen upphör. Arbetstagaren tjänar antingen in två dagar eller två och en halv dag för varje inarbetad kvalifikationsmånad.

Med kvalifikationsår avses ett års tid mellan den 1 april och den 31 mars. Om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått utan avbrott en kortare tid än ett år, har ar-

10

betstagaren dock rätt till semester under två vardagar för varje full kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet i slutet av kvalifikationsåret har pågått i mer än ett år, tjänar arbetstagaren in två och en halv dag semester för varje full kvalifikationsmånad.

14-dagars- och 35-timmarsregeln En arbetstagare tjänar in sin semester antingen enligt en intjäningsregel om 14 dagar eller 35 timmar. 14-dagarsregeln

Företagarinfo 2/2015

tillämpas när arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar minst 14 dagar alla månader. Om arbetsdagarna enligt avtal är färre än 14 för en månad omfattas arbetstagaren av 35-timmarsregeln. Arbetstagaren kan i princip tillhöra endast en av intjäningsgrupperna, inte båda grupperna samtidigt.

Med full kvalifikationsmånad avses den kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat minst 14 arbetsdagar eller därmed likställda dagar eller alternativt minst 35 arbetstimmar eller därmed likställda timmar.

Extrema upplevelser och äventyr på världens nordligaste företagarevenemang!

Anmäl dig nu. www.gettogether.fi

RIKSOMFATTANDE EVENEMANG FÖR UNGA FÖRETAGARE 24–26.4.2015 LEVI

I samarbete med:

En arbetstagare som enligt avtal arbetar mindre än 14 dagar eller 35 timmar varje månad kan inte tillgodoräkna sig semester. Under ett pågående anställningsförhållande har arbetstagaren dock rätt till ledighet under två vardagar varje kalendermånad som han eller hon varit anställd.

Om antalet semesterdagar vid beräkning av semesterns längd inte är ett heltal avrundas semesterdagarna uppåt så att en del av semesterdagen blir hela semesterdagar.

Intjänad semester ska vara likställd med arbetad tid Utöver den normala arbetstiden tjänar arbetstagaren in semester av den tid som är likställd med arbetad tid. För dem som omfattas av såväl 14-dagars som 35-timmarsregeln anses den tid som är likställd med arbetad tid vara all den frånvaro för vilken arbetsgivaren enligt lagen är skyldig att betala lön till arbetstagaren.

Till den tid som likställs med arbetad tid räknas även de arbetsdagar eller arbets-

Företagarinfo 2/2015

timmar då arbetstagaren under ett pågående anställningsförhållande varit förhindrad att arbeta, till exempel på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet, frånvaro av tvingande familjeskäl, sjukdom eller olycksfall, medicinsk rehabilitering eller permittering.

Tiden som är likställd med arbetad tid regleras närmare i semesterlagen. I arbetsgivarens ABC på www.yrittajat.fi finns närmare information om den tid som är likställd med arbetad tid enligt 7 § i semesterlagen.

11

Företagarna i Finland, Anssi Kujala, vice verkställande direktör, tfn 09 2292 2942, anssi.kujala@yrittajat.fi

Regionernas framgångsprogram som verktyg för regional utveckling Näringslivets strukturomvandling förändrar ekonomins och arbetslivets strukturer på ett sätt som vi ännu inte kan förutse. SME-företagen spelar huvudrollen när det gäller att leda Finland mot ny tillväxt. Genom regionala utvecklingsåtgärder kanman främja företagens framgång, tillväxt, internationalisering samt utveckling av kun� skapskapitalet och därigenom stärka företagens betydelse för regionens ekonomi.

Framtidens regionala företagsinriktade utveckling måste kunna frigöra sig från strikt geografiskt avgränsade områden. Perspektivet måste förändras så att utvecklingsarbetet styrs av regionernas framgångsfaktorer, dvs. av framgångsrika företag. Det betyder att tyngdpunkten i det regionala utvecklingsarbetet måste flyttas till operativ

UTVECKLINGEN AV STADSCENTRUM OCH LANDSBYGD kan inte skiljas åt – utgångspunkten måste vara att utveckla en tillväxtkorridor.

utveckling, samtidigt som administrationen förenklas och trimmas.

Finland behöver allt fler företag som har egna produkter för export – vi kan inte längre endast vara beroende av stora underleverantörskedjor. I företagens innovationsverksamhet kräver efterfrågeorienteringen en allt djupare kännedom om marknaden. För att främja internationaliseringen måste man skapa tillvägagångssätt, genom vilka företag i alla storlekar kan ta sats från alla delar av Finland mot viktiga utländska nätverk och utnyttja den kunskap, kompetens och det partnerskap som dessa erbjuder.

Den regionala framgången kräver partnerskap som består av företagare, företag i olika storlekar, universitet, yrkeshögskolor, övriga läroanstalter, kommuner och utvecklingsbolag samt alla offentliga organisationer.

Målsättningen med den regionala utvecklingen måste vara att öka Finlands framgångsmöjligheter så att företagen får bättre förutsättningar för sin verksamhet. Regionens framgång är summan av dess företags framgång.

Företagarna i Finlands regionala framgångsprogram (Alueiden menestysohjelma) publicerades ut den 26 mars.

12

Företagarinfo 2/2015

10 steg till regional framgång 1. Bättre förutsättningar för företagande 2. Globalisering är en tillväxtmöjlighet 3. Metropolområdet ska vara lokomotivet för den globala konkurrensen 4. Tillväxtkorridorerna är en väg till regionernas framgång 5. Offentliga upphandlingar stärker den regionala ekonomin 6. Statsförvaltningen på ett och samma ställe 7. Trafiken länkar ihop regionerna och dess aktörer 8. Väl fungerande företagsmarknader garanterar den regionala livskraften 9. Företagsamhet utgår från kompetens 10. Bedömningen av konsekvenserna för företagen ska bli en automatisk del av allt beslutsfattande

Finlands tillväxtkorridorer Finlands tillväxtkorridor från Helsingfors till Tammerfors utgör till exempel landets viktigaste operativa och strukturella helhet. Var tredje finländare bor redan inom dess verkningsområde. Finlands tillväxtkorridor utgör ett enhetligt arbetsmarknadsområde och en enhetlig arbetskraftspool för företagen.

Förklaringar Gult flygplan Mörkgrått tåg Ljusgrått fartyg

Källa: www.suomenkasvukaytava.fi

Företagarinfo 2/2015

13

Företagarna lovar att bevara och skapa arbetstillfällen Företagarna lovar att fortsätta som företagare, bevara och till och med skapa nya arbetstillfällen. För att företagarna ska kunna hålla sitt löfte måste riksdagen och regeringen fatta beslut som stöder företagsamhet. Det är kärnan i Företagarna i Finlands riksdagsvalkampanj.

Namnet på Företagarna i Finlands riksdagsvalkampanj #työn_tekijä understryker att de små och medelstora företagen sysselsätter över 900 000 personer i Finland. Under det senaste decenniet har dessa företag skapat över 100 000 nya inhemska arbetstillfällen. Så många som 170 000 personer får sitt levebröd som ensamföretagare.

På Företagarna i Finlands riksdagsvalskampanjsida lovar företagarna att fortsätta som företagare, bevara arbetstillfällen och skapa nya arbetstillfällen i sina företag om den nya riksdagen och regeringen fattar beslut som

gör det möjligt.

Det utlovas evenemang, annonser och ett valtest med företagande som tema Nästan alla av Företagarna i Finlands 20 distriktsorganisationer ordnar sina egna regionala kandidatevenemang.

Under evenemangen får kandidaterna mycket information om företagens och företagarnas situation i Finland just nu.

– Eftersom Företagarna i Finland har en distriktsorganisation i varje landskap och en lokal förening i varje kommun,

känns det naturligt för oss att ordna tiotals mindre och medelstora valdebatter runt om i landet. På detta sätt når vi så många kandidater som möjligt på bästa sätt, säger Anssi Kujala.

Du hittar lättare en kandidat som förstår företagande genom att använda Företagarna i Finlands valtest, som öppnas för väljarna den 23 mars på www.yrittajat.fi/riksdagsval. Valtestet finns även tillgängligt på svenska.

Företagarna i Finlands kampanj syns även som reklam på radio, internet och i tidningar.

www.yrittajat.fi/riksdagsval

100 000

FiF:s VALMASKIN ÄR ÖPPEN!

www.yrittajat.fi/ valmaskin

7164 14

Företagarinfo 2/2015

#työn_tekijä

Tommi Matikainen Ita Nordic Oy, Ruokolahti

Tommi Matikainen kan fördubbla antalet anställda från nuvarande 30, om riksdagen förbättrar möjligheterna att ingå avtal på företagsnivå, sänker skattesatsen och minskar onödig reglering.

Små och medelstora företag sysselsätter närmare en miljon personer i Finland. Om riksdagen fattar beslut som stöder företagandet, kan företagarna även framöver sysselsätta sig själva, bevara arbetsplatserna och skapa nya. Bekanta dig med företagarnas löften www.yrittäjät.fi/riksdagsval

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS