Företagare 3/2015 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Framtiden ser lovande ut | 3

3 / 2015 EGET UTVECKLINGSbOLAG EFFEKTIVISERAR

företagstjänsterna i S:t Karins

3/2015

innEHåLL TRAFIK & TURISM

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL LINDHOLM | 5

Eget utvecklingsbolag eﬀektiviserar företagstjänsterna i S:t Karins

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 7 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 23 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MATERIAL 19.1.2015 16.3.2015 11.5.2015 17.8.2015 12.10.2015 1.12.2015

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2400 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

LEDARE

Framtiden ser lovande ut

a, för skrivande stund ser framtiden för företagare lovande ut. Riksdagsvalet och regeringsförhandlingarna visade att det finns en vilja att föra företagarens ärenden vidare och ta sådana beslut som gynnar företagare. Under våren fick vi ta del av många diskussioner om företagande och vad som behövs för att företagande kunde vara smidigare i vårt land. I vårt förbund har vi deltagit i både nationella samt regionala diskussioner. Vi har även producerat en handbok om hur Finland och dess regioner kunde bli ännu mer framgångsrika. Upplägget i Finland har förändrats från en centrerad och storindustribetonad ekonomi till en sådan där de mindre företagen är i ett nätverk och därifrån skapar tillväxt. Vi i FiF anser att förändringen måste återspeglas i regional utveckling. I denna handbok anser FiF, att regionala utvecklingen måste bryta sig loss från administrativa och geografiska gränser. I stället måste Finland identifiera tillväxtkorridorer, som är relevanta för framgång på flera områden, både landsbygden och städerna. FiF vill även uppmärksamma tio steg till framgång för regionerna i Finland i denna handbok. Dessa tio behandlar ärenden som att villkoren för företagande måste fås i skick, globaliseringen är en möjlighet för tillväxt, metropolområdet är regionens lokomotiv för den globala konkurrensen, tillväxtkorridorerna är en kanal för att lyckas i regionen, offentlig upphandling ger kraft till den regionala ekonomin, statens tjänster ska nås via en lucka, trafiklösningar som förenar områden och dess aktörer, effektivera företagsmarknaden för att säkerställa regional livskraft, entreprenörskap växer genom sakkunnighet och utvärdering av företagspåverkan automatisk del av allt beslutsfattande. Ovan nämnda handbok, eller närmare sagt handlingsprogram, behandlar t.ex. trafiklösningarnas och

logistikens betydelse i att förstärka regionen och tillväxt på området. Där nämns bl.a. följande ärenden, som behöver utvecklas samt minnas då man tar beslut vare de på nationell, regional eller kommunal nivå; trafikpolitiska beslut ska basera sig på att man har tittat på hur trafiken gynnar Finland och ökar som konkurrensfaktor, logistikkostnaderna får inte ökas med vägavgifter, under de närmaste åren måste man i första hand satsa på väg och spårläget. Förutom norr och söder, så måste trafiken från väst till öst förbättras. Vi behöver fungerande trafikslösningar för att regionerna kan vara områden där företag kan vara verksamma i och även växa. Vi behöver också inse att alla regioner inte är identiska. Därför är det också bra att vår tidning produceras. Företagare i Finland-tidningen har alltid ett tema som de flesta artiklarna behandlar. I detta nummer har ni möjligheten att bekanta er med trafik- och tursimsbranschens företagare från olika regioner i Svenskfinland. I detta nummer av Företagare i Finland kan ni även läsa om andra nyheter och intressanta ärenden, bl.a. årets unga företagare Valtteri Lindholm som har grundat Varusteleka. Han ger tre tips för den som vill bedriva framgångsrik e-handel. Hoppas dessa tips hjälper er när ni funderar på att grunda en nätbutik eller utveckla redan er existerande nätbutik. Till sist några ord om vår förbundsverksamhet och om våra evenemang. Ett stort tack till alla som deltog på Svenska träffen-seminariet den 24-25.4. Vi hoppas att lika många hittar till Svenska träffen på Företagardagarna. I år ordnas Företagarnas årliga nationella evenemang Företagardagarna i början av oktober i Vuokatti. På Företagardagarna kan man lyssna på inspirerande företagshistorier, bekanta sig med andra företagare och även motionera. På fredag

är alla välkomna att delta i Företagarna i Finlands förbundsmöte och i den andra salen kan man följa med en direktsändning från Nordic Business Forum i Helsingfors. Under Företagardagarna kommer de frispråkiga företagarna Hjallis Harkimo och Jethro Rostedt att tala om företagarskapet. Dessutom vill jag påminna att alla är välkomna till våra tillställningar, som arrangeras för svenskspråkiga företagare i FiF. Det är en ypperlig chans att mingla på svenska och få ett ännu bredare företagarnätverk. Gå in på www.yrittajapaivat. fi för att bekanta dig med programmet och för att anmäla dig till dagarna. Välkomna!

Hoppas sommaren är solig och varm – vi ses igen på hösten!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Vem bevakar dina intressen på svenska i FiF? Bekanta dig med Svenska utskottets medlemmar

öretagarna i Finland har flera olika utskott, som jobbar med olika områden inom intressebevakning eller förbundsverksamhet. Dessa utskott har två års verksamhetsperioder och FiF har ett utskott som behandlar ärenden som berör förbundets svenskspråkiga verksamhet. Ordförande för utskottet är Micael Blomster och ansvarspersonen från förbundets kontor är Armi Murto. Utskottet för 2015–2016 vill nu presentera sig och här får ni läsa om medlemmarna, hur länge de varit företagare samt varför de är med i FiF:s verksamhet. Ni får gärna vara i kontakt med dem eller FiF:s ansvarsperson när som helst om ni har repons att ge om verksamheten eller idéer om hur verksamheten kunde utvecklas.

Markus Sippo Nylands Företagare, Lojo företagare 1. VMP Group / Rimark Ab 2. Personaluthyrning och rekrytering 3. 5 4. 5 5. Kom ett bra tillfälle att starta ett eget företag. Jag är företagare i fjärde generation och min utbildning stödde också företagande. Jag tar gärna ansvar och vill vara med och göra beslut. 6. Ett väldigt bra sätt att skapa nya kontakter och utvidga sina nätverk. Man får dela med sig sin erfarenhet och få goda råd av andra företagare. 7. Att få mera aktivhet bland svenskspråkiga företagare och att informationen löper smidigt också på svenska. Ta gärna kontakt oss i Svenska utskottet ifall det är något du undrar över eller om du har idéer eller feedback!

Micael Blomster Helsingfors Företagare 1. M Blomster Consulting Oy 2. Konsulting 3. 30 4. 11 5. Född i företagarfamilj och möjlighet att arbeta fritt med eget ansvar för allt som man gör. 6. Gick med i FiF för den juriska rådgivningen som man fick gratis och med alla år som företagare vill nu vara med och påverka samhället genom någon organisation och FiF är opolitisk verksam

Vi frågade 1. Företag 2. Branschen som ditt företag är verksam i 3. Hur länge du har varit företagare (år) 4. Hur länge har ditt företag varit medlem i FiF 5. Varför blev du företagare? 6. Varför är du medlem i Företagarna i Finland? 7. Vad vill du uppnå med att vara förtroendevald i FiF? 8. Dina hälsningar till Företagare-tidningens läsare

7. Att påverka samhället och våra beslutande om vad företagaren kan göra för samhället. Skapa arbetstillfällen och ge företagaren en rejäl chans att lyckas i sitt yrkesval. 8. Att med ett gemansamt mål tillsammans få våra beslutsfattare att göra rätt beslut till allas fördel, företagare såsom arbetstagare. Utan vi företagare så stannar landet. Hjulen skall rulla.

där det inte fanns arbetsplatser, beslöt jag att starta eget företag. 6. Medlemsförmånerna. Får ha samarbete med företagare och ventilera olika aktuella ärenden med dem. 7. Vill påverka i de frågor som jag vet att företagarna kämpar med. 8. Kom med i företagarföreningen ifall du inte ännu är det, du kommer inte att ångra det!

Michael Lindholm

Caj-Erik Karp

Egentliga Finlands Företagare, Åbo företagare

Kust-Österbottens Företagare, Ordförande

1. Analystica oy 2. Ict 3. 24 4. ca 15-20 år 6. Information, rådgivning, evenemang, stöd i olika frågor. Intresseövervakning 7. Förbättra förutsättningarna för företagandet på alla plan 8. Var aktiva och delta i evenemang och utbildningar. Kom med förslag

1. Mapromec-Maprotec 2. Metall 3. 30 år 4. 28 år 5. Jag har alltid velat bli företagare och har inte ångrat dessa 30 år som jag varit företagare. 6.”Jag har alltid tyckt att som företagare måste man höra till Företagarna i Finland. Företagarna i Finland är den som bäst bevakar små och medelstora företagares intressen.” 7. Jag tycker att det är viktigt att kunna påverka arbetslivet försöka göra livet lättare för företagaren. 8.”Kom på företagarnas möten, då ser ni hur lätt det är att fåverka. Och en viktig sak är att du kan disskutera med andra företagare och kan bygga nätverk!”

Birgitta Kaipio Mellersta Österbottens företagare, Pedersöre Företagare rf 1. Bokföringsbyrå Tililaskenta Ab 2. Bokföringsbyrå 3. 35 år 4. 18 år 5. Företagande har alltid intresserat mig och efter att jag fick erfarenhet av kontorsbranshen och flyttade till en ort,

KOLUMN Kirsi Rantatalo Södra Österbottens Företagare, Kristinestad 1. Acati Oy 2. fastighetsförmedling, jur tjänster 3. 21 år 4. 4 år 5. Ett bra alternativ på orten där det inte fanns juridiska tjänster inom den privata sektorn. Största fördelen med att vara företagare är att man arbetar självständigt, får vara kreativ och självständig 6. Blev värvad och tyckte jag kan prova och se vad det innebär. Det är bra med ett nätverk och det är ett bra sätt att lära känna lokala företagare. FiF har många bra sakunnig tjänster man han använda. 7. Tanken var utveckla intressebevakningen och förbättra samarbetet mellan företagarföreningen, stadens beslutsfattare och tjänstemän. Vi behöver utveckla näringslivet på orten och samarbete är bra. 8. Var aktiv, ta gärna kontakt med oss förtroendevalda! Våran uppgift är att vara till och förbättra och göra företagarnas röst hörd i olika sammanhang.

Janine Henriksson Nylands Företagare, Lovisa Företagare 1. Lyft Transport HeWi Ab 2. Lyft branchen samt byggarbeten på havet 3. 2004 tog över ansvaret 4.sedan 1981 5. Jag blev uppvuxen med företagande och det kändes som en naturlig sak att kunna fortsätta med den livstilen. Har alltid uppskattat och värderat att kunna själv uppnå något stort och utmanande. 6. Som ensam företag är det svårare att få sina åsikter hörda och intressen bevakade. Genom att höra till denna organisation får jag stöd i både ärenden. 7. Kunna inverka och dela på informationen till de lokala föreningar med sina företagsmedlemmar, i första hand för de svenskspråkiga men utan att glömma att finska och svenska skall stöda varandra. 8. Genom att du själv som företagare visar intresse och deltar i händelser som ordnas, får du mycket mer ut av att vara medlem i FiF. En riktigt skön sommar till er alla!

Stig-Gustav Vesterkvist Kust-Österbottens Företagare, Malax Företagare r.f 1. Migora-Wood Ab Oy 2. Underhåll av minigolfanläggningar och drivande av minigolfanäggningr samt snickeri och byggnadsverksamhet 3. ca 43 ca 4. 20–30 år 5. Eftersom vi var uppväxt i en bonde familj och det märkte vi att det inte var någon framtid för oss som jordbrukare och företagande tyckte vi då att det var Finlands gröna guld. 6. Har förhoppningar om vid problem finns det många hjälpande hand i detta förbund, blott man frågar och söker hjälp. 7. Har förhoppningar att kunna bättre påverka, samt utveckla saker för de små företagare speciellt de som inte har lyckats så bra i sitt företagande, mitt stora mål är socialskyddet 8. Som förtroende vald kommer jag att framföra förtagarna åsikt under dom närmaste två åren, kommer att följa med fältets önskningar och krav och trycka på hos våran personal och få saker att gå framåt.

Så var valet över...

u lever vi i en tid när kommande regering kommer att bildas. Tidigare så har regeringen bestått av representanter från sex partier, som sedan blev fem och till slut blev fyra. Nu så bildas kommande regering från tre partier. Triss i SSS, från kortens Ess. Från att varit i opposition, nu axlar över och blir regeringsparti, kan betyda på att löften som gavs i valkampanjen måste svikas. Detta gäller främst Sannfinländarna och kanske till viss del även Centern. Att sedan Sfp ramlade ut ur regeringen för första gången på 36 år, blir ett nytt kapitel för Calle att handskas med. Erfarenhet i opposition har han ej hunnit lagra på sin meritlista men nu kommer även detta in. Vem kommer att bevaka svenskan nu, är en fråga som ställdes redan vid den första presskonferensen som trio S gav. Regeringen bildas av 124 ledamöter och av dessa så har 40 företagarbakgrund. Inte fy skam och Vi företagare får hoppas att dessa kan lägga grund för ett bättre företagar- klimat, lägre skatter, lokala förhandlingar, avskaffande av arvsgåvoskatt men framför allt ett lättare ”måste blanketter”. Allt är inte bara förordningar och regler, utan Vi småföretagare vill också, och kan vara med att bygga upp det nya Oy Finland Ab . Det kommer att bli spännande att se om den regering som består av endast tre partier kan förverkliga sina ambitioner för besluten som krävs kommer inte alla gånger att vara enkla, och mod krävs i deras beslut. Eller kommer vi att styras av en facklig verksamhet med strejker och protester, vem vet och historien kommer att skrivas om för Oy Finland Ab de närmaste fyra åren. Själv kommer jag att bli en så kallad ”nimikkoyrittäjä” och blivit tilldelad Eva Biaudet som min sparrings partner i riksdagen. Det kommer att bli spännande år att följa och eventuellt påverka Eva om hur vi förtagare fungerar och arbetar i vardagen, problem med mera. Svenska utskottet har nått nya mål, och inom de närmaste numren av Företagaren, så kommer vi att berätta mer, och presentera dem som sitter i utskottet. Meningen är att Ni skall kunna kontakta våra delegater i utskotten med ärenden som Ni ser att vi skall behandla eller på annat sätt belysa på våra möten, och Era röster är viktiga för oss.

Micael Blomster Ordförande svenska utskottet 040 755 7745 eller blomstermicael (at)gmail.com

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND text KATRI SIMOLA bild varusteleka

“När man inte behöver fråga, blir försäljningen bra” Varusteleka ger tre tips för den som vill bedriva framgångsrik e-handel Enligt Valtteri Lindholm från Varusteleka, expert i näthandel och årets unga företagare, bör man bland annat automatisera kundservicen och hålla produktinformationen i realtid.

inländska företag måste utveckla sina nätbutiker, eftersom det annars finns en risk att europeiska nätbutiker kör förbi dem, säger företagaren Valtteri Lindholm på Varusteleka. – Varor som inte fysiskt är lättfördärvliga kommer att överföras till nätet och till andra delar av Europa. Europeiska företag kommer att fälla finländska företag, om utvecklingen fortsätter så här, uppskattar Lindholm. E-handeln innebär en stor tillväxtpotential för hela den finländska ekonomin. – Men finska staten förstår sig inte på näthandeln, och inte många stora företag heller. Folk kan inte använda datorer. Det är löjligt att vi nu talar om digitalisering, som redan borde ha skett för 15 år sedan. Enligt Lindholm borde staten hjälpa små och medelstora företag att öppna nätbutiker. Finansieringen kunde tas från företagsstöden. – Om jag förstår saken rätt, delas det i Finland ut företagsstöd för cirka två miljarder euro årligen. Om det togs två miljoner euro från detta totalbelopp för att skapa ett programpaket av öppen källkod, som skulle vara gratis för alla finländska SM-företag, kunde produktiviteten lyftas till en helt annan plan och samtidigt skulle det skapas nya arbetsplatser, föreslår Lindholm. I väntan på detta ger Lindholm tre tips för företagare med nätbutiker.

1. Marknadsföringen ska vara kreativ och spontan Enligt Lindholm utnyttjar finländska nätbutiker inte tillräckligt väl de kunskaper som professionella aktörer inom marknadsföringskommunikation kan erbjuda. – Copywriters har alltför låg lönenivå, de ges inte tillräckligt med tid att utveckla webbutiker – och i alla webbutiker utnyttjas deras tjänster inte alls. – I ganska många fall hamnar någon att upprätthålla en nätbutik vid sidan av alla andra arbetsuppgifter och det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid för det. En dålig nätbutik är inte produktiv. Lindholm uppmanar företagen att vara kreativa och spontana. – Vi gjorde en videoinspelning som jämförde terrängdräkter. Det tog exakt 20 minuter att göra den från det att vi hade fått idén om manuskriptet till det att vi hade spelat in videon.

2. Automatisera så långt som möjligt Det lönar sig att automatisera nätbutikernas kundservice så långt som möjligt. – Köpflown stannar av när kunden måste kontakta kundservicen. Det borde vara så att man inte alls behöver kontakta kundservicen. När man inte behöver fråga, blir försäljningen bra, konstaterar Lindholm. – Att göra manuellt arbete är det samma som att synda. Det har jag

hållit som mål, och det är bra för alla att komma ihåg. Som exempel på onödigt manuellt arbete nämner Lindholm det att adressuppgifterna måste skrivas eller kopieras i det program med vilket adresskortet skrivs ut.

3. Produktinformationen ska vara uppdaterad och mångsidig I en nätbutik lönar dig sig att presentera så heltäckande produktinformation som möjligt och dessutom hålla den a jour. Kunden måste kunna se i realtid hur många produkter det finns i lagret och produkterna måste levereras snabbt. Varusteleka har från början satsat på heltäckande produktpresentationer. Företaget har två anställda som på heltid skriver produktpresentationer, som tidvis kan vara mycket högtflygande. Det irriterar Lindholm att man har försökt kopiera Varustelekas särpräglade stil. – Några har använt oss som modell på fel sätt. De har kopierat oss och försökt vara humoristiska utan att riktigt lyckas i det. Våra produktpresentationer är i första hand heltäckande och först i andra hand skrivna med avslappnad stil. Om någon spontant kommer på en bra vits, får man använda den – men det är inte alls nödvändigt, berättar Lindholm.

TExT JoSi TiKKAnEn bILDER foToLiA oCH förBUndET för finLändSK ArBETE

Med effektivare möteskultur kunde man spara 10 000 euro per person i året Enligt den Nationella Mötesbarometern 2015 finns det mycket att förbättra i de finländska företagens möteskultur.

ill och med 40 procent av alla möten anses vara ineffektiva, och enligt de som deltagit i undersökningen kunde vart fjärde möte undvikas genom att komma överens om frågorna på annat sätt. Att sitta på möten upptar i medeltal 9,5 timmar av arbetsveckan. Mer än hälften av de 500 personer som deltog i undersökningen Nationell Mötesbarometer 2015, som ordnats av Förbundet för Finländskt Arbete tillsammans med sina partnerföretag, ansåg att det tidvis eller ständigt ordnas för många möten på arbetsplatsen. – Resultaten om mötenas effektivitet visar tydligt att man på finska arbetsplatser borde satsa mera på välfungerande och effektiv mötespraxis. För allt fler arbetstagare har möten med anledning av expertuppgifter av olika slag och förändringarna i arbetets natur blivit en alldaglig form av arbete, konstaterar forskningschef Jokke Eljala på Förbundet för Finländskt Arbete.

Besparingar av tiotals tusen euro De som deltog i undersökningen nämnde genomgången ärenden som inte finns på mötesagendan (64 % av svararna), väntan på försenade mötesdeltagare (44 %) och svårigheterna att inleda behandlingen av de egentliga mötesärendena (39 %) som faktorer som i första hand gör möten ineffektiva. Hela 70 procent ansåg att deltagarna inte förbereder sig på möten. – På finländska arbetsplatser fäster man inte än tillräckligt med uppmärksamhet vid det hur effektivt möten arrangeras. Ansvaret för de olika delområdena av lyckat mötesarbete har distribuerats till olika delar av organisationen, till exempel till lokalförvalt-

ningen, IT-stödet och personalledningen. Alltjämt anses det ofta att möten på sätt och vis är helt skilda från det ”riktiga arbetet” i stället för att vara en central form av arbete, säger Eljala. I de organisationer som deltog i undersökningen sitter de anställda 9,5 timmar per vecka på olika möten i genomsnitt. Dessutom tar olika uppgifter som ansluter sig till möten, dvs. att hitta en lämplig mötestid, reservera möteslokalen och förbereda sig på mötet, ytterligare sex timmar per vecka och arbetstagare. – På basis av resultaten kan man ungefär uppskatta de kostnader som ineffektiva mötesarrangemang orsakar i olika organisationer. Genom att utveckla sättet att ordna möten kan man göra arbetslivet meningsfullare och åstadkomma bättre resultat. Samtidigt sparar man arbetstid och pengar samt förbättrar produktiviteten, säger Eljala. Kalkylerna baserar sig på en anställd vars kostnad för arbetsgivaren är 35 euro per timme och som använder 15,5 timmar per vecka för möten och verksamheten i anknytning till dem. Kostnaden för den tid som en arbetstagare varje vecka använder för möten är närmare 543 euro, vilket gör nästan 25 000 euro per år (46 arbetsveckor). Enligt deltagarnas erfarenheter är cirka 40 procent av mötena ineffektiva, vilket gör att deras uppskattade kostnad per vecka är cirka 228 euro. På årsnivå innebär detta hela 10 000 euro per person, vilket i ett medelstort företag med 50 anställda betyder årliga kostnader på 500 000 euro. – Genom att utveckla effektivare mötespraxis, lokaler och verktyg samt kunnandet kan man inom organisationer åstadkomma betydande besparingar.

När en organisation vill effektivera mötesarrangemangen, lönar det sig att i första hand koncentrera sig på mötespraxis, lokalerna, verktygen och chefsarbetet. Ett bra möte är sådant att deltagarna har förberett sig på det, mötet genomförs målmedvetet och på basis av det fortsätter man att arbeta vidare effektivt, sammanfattar Eljala. Den Nationella Mötesbarometern 2015 undersökte i februari och mars 2015 hur möten i praktiken arrangeras i finländska organisationer. I utredningen deltog sammanlagt 578 personer från 21 organisationer, verksamhetsplatser eller enheter. Undersökningen genomfördes i samarbete mellan Förbundet för Finländskt Arbete, 925 Design Oy, Canon Oy, yrkeshögskolan Haaga-Helia, Re:meet Oy och Oy Vallila Interior Ab.

Jokke Eijala

Eget utvecklingsbolag effektiviserar

företagstjänsterna i S:t Karins text ANNELI FRANTZÉN bilder Antti Ranki / Rabbit Photography

Företagaratmosfären i S:t Karins har i olika undersökningar konstaterats vara den bästa i Finland. Bakom det vinnande konceptet ligger stadens och de lokala företagarföreningarnas gemensamma utvecklingsbolag, Kaarinan Kehitys Oy. Bolaget kompletterar den regionala utvecklingsverksamheten och erbjuder ett forum för företagare och tjänsteinnehavare där de effektivt och utan överflödig byråkrati kan hantera vardagliga problem i anknytning till företagsverksamheten.

aarinan Kehitys Oy grundades i början på 90-talet men den aktiva verksamheten startade år 2004. Bolaget har en egen verkställande direktör och en sekreterare. Styrelsen har åtta medlemmar varav fem representerar staden och tre de lokala företagarorganisationerna. Stadsdirektören i S:t Karins fungerar som styrelseordförande. Styrelsen utgör samtidigt stadens näringspolitiska arbetsgrupp. Någon separat näringslivsservice har staden inte.

Näringspolitiskt inflytande I S:t Karins modell deltar näringsbolaget i planeringen av stadens näringspolitiska program och ansvarar även långt för dess praktiska förverkligande. Bolaget utvärderar och ger synpunkter på projektens företagseffekter. Man samarbetar aktivt med lokala företag och samlar in synpunkter och utvecklingsförslag. Tillsammans med stadens tjänsteinnehavare fungerar bolaget även som förhandlingspartner för företag som etablerar sig i staden och söker även nya företag till staden. Dessutom hjälper

man lokala företag att bygga nätverk, organiserar evenemang riktade till företag och uppdaterar markhanteringsprogrammet för företagsområdena. S:t Karins stadsdirektör och näringsbolagets ordförande Harri Virta berättar att han endast fått positiv respons från företagarna angående näringsbolagets verksamhet. Enligt honom har speciellt snabbheten av tillståndsprocesserna och planläggningen väckt positiva kommentarer. – Vår målsättning är att företagarna snabbt ska få sina ärenden framåt och

Kaarinan Kehitys Oy:s styrelsemedlemmar. Från vänster utvecklingsbolagets verkställande direktör Jytta Poijärvi-Miikkulainen, S:t Karins Företagares representant Juha-Pekka Harju, styrelseordförande Harri Virta, S:t Karins Företagares representant Tomi Kurkilahti och stadens representant Aimo Sillanpää. På bilden saknas stadens representanter Kari Kantalainen, Tapani Raittila och Matti Ranne samt Pikis Företagares representant Toni Pyökäri. För företagarföreningarnas del har styrelsens sammansättning ändrats sedan bilden togs. Tomi Kurkilahti har ersatts av Taija Kavalto som representant för S:t Karins Företagare och Tuulia Merivuori har ersatt Toni Pyökäri som representant för Pikis Företagare.

Aktiv verksamhet

att det erbjuds tillräckligt med företagstomter. Detta lockar även ny företagsverksamhet till staden, både nystartade företag och redan verksamma företag från andra kommuner, berättar Virta.

En fungerande modell Den företagsvänliga atmosfären har gett S:t Karins mycket positiv uppmärksamhet. Staden har för tredje året i rad placerat sig som nummer ett i Finlands näringsliv EK:s kommunranking och enligt Taloustutkimus har staden från år till år den bästa imagen bland företagarna i landet. Ifjol valdes S:t Karins också till Finlands mest åtråvärda bostadsort. Enligt Harri Virta är även det delvis ett resultat av stadens företagarvänliga rykte. S:t Karins framgång i jämförelser är allmänt känd och samarbetet med det regionala utvecklingsbolaget fungerar bra. Virta är därför förvånad över att motsvarande näringsmodeller inte har tagits i bruk i större omfattning i Finland. – På andra håll har man inte gått in med samma entusiasm för denna typ av samarbete fastän modellen har visat sig fungera och kostnaderna inte är speciellt höga. S:t Karins stad satsar sammanlagt 500 000 euro på näringsverksamheten. Kaarinan Kehitys Oy:s andel är 200 000 och det regionala utvecklingsbolagets andel är 300 000 euro. Den totala summan är inte så stor för en stad av den här storleken, men för oss har den konstaterats vara tillräcklig, säger han.

Kaarinan Kehitys Oy:s styrelse sammanträffar en gång i månaden men dess medlemmar och företagare har en mer informell kontakt så gott som dagligen. Bolaget ordnar även morgonkaffe- och diskussionstillfällen för företagarna i olika stadsdelar. Det största enskilda projektet är den årligen återkommande företagarveckan. På agendan står då bl.a. företagarnas välmåendedag, seminarier, familjeevenemang och skolornas utbildningsdag i företagsamhet. Planeringen av evenemangen startar redan på hösten. Dessa möten erbjuder samtidigt företagarna och stadens representanter ett tillfälle att träffas under mer inofficiella omständigheter. – Styrelsen är väldigt opolitisk och största delen av dess medlemmar är själva företagare. Tröskeln att ta kontakt är väldigt låg bland medlemmarna och atmosfären är god. Den positiva andan har vi även S:t Karins och Pikis företagarföreningar att tacka för. Båda föreningarna har aktivt deltagit i utvecklingen av staden och inte enbart nöjt sig med att kräva åtgärder av staden, säger Harri Virta om samarbetet. Kaarinan Kehitys Oy:s verkställande direktör Jytta Poijärvi-Miikkulainen tillträdde sin tjänst i februari. Hon säger sig vara mycket imponerad över hur företagarnas ärenden sköts i S:t Karins. – I S:t Karins har man verkligen tagit till sig betydelsen av företagsverksamhet för stadens tillväxt och utveckling. Företagarna ses som kunder och tjänsteinnehavarna har en serviceinriktad attityd i sitt arbete. Till exempel vid planläggningen av företagsområden fastställs inte tomterna på förhand utan de skräddarsys i enlighet med företagarnas behov, säger hon. – Kaarinan Kehitys är en närservicepunkt som fungerar mellan företagarna och stadens tjänsteinnehavare, men företagarna kan även ta kontakt direkt med beslutsfattarna. Stadens företagare är också väldigt aktiva. Man vill agera själv och den interna konkurrensen utgör inte något hinder för samarbete, konstaterar Poijärvi-Miikkulainen.

KUST-öSTErBoTTEnS förETAgArE

Hippi Hovi fungerade som kryssningskonferencier och här pratar han med Maria Karp från Hair House. Maria överraskades positivt av det stora deltagarantalet bland företagarna och berömde den goda stämningen ombord.

Maria Norrlin-Asplund valde dessa kort i Coachingövningen för att hundarna representerar hennes liv. Många olika erfarenheter och utbildningar i bagaget. Kaninen beskriver hur hon i framtiden, baserat på sin kunskap, vill kunna erbjuda sina kunder ett tydligare och lättare paket.

Många smakade på bryggeriets produkter för första gången. Denna mörka variant, Kuohu Tumma Lager, ﬁck mycket beröm.

Kryssningen arrangerades av Kust-Österbottens Företagare, Korsholms Företagare och av Företagarvännerna.

Företagarkryssning#annorlunda

erfekt väder! Ett 60-tal företagare träffas tidigt en lördagsmorgon i april och tar sikte mot Umeå. Solens strålar värmer och havet är alldeles vindstilla, som på beställning inför denna företagarkryssning. Detta kan bara bli bra. Den senaste tiden har det pratats mycket om dåliga tider och det ekonomiska läget i vårt land. Finlands ekonomi släpar efter och tillväxten är bland den lägsta inom EU. Detta påverkar företagarna och därför föddes idén om att arrangera en företagarkryssning som skulle fungera som väckarklocka för vad man kan göra annorlunda för att få till stånd en förändring. Om man vill att saker och ting ska ske är det nämligen bäst att börja med sig själv. Dagen började med en välkomstskål och frukost och det tog inte länge innan diskussionerna var igång. Företagarna delades in i tre grupper och varje grupp skulle besöka en station åt gången. Temat vid de olika stationerna varierade men det egna välbefinnandet och ett tillfälle att stanna upp och tänka efter

gick som en röd tråd genom dagens alla evenemang. Mallaskosken Panimo från Seinäjoki och de vasabördiga företagen Dialogis, Wasa Wellness och HairHouse stod som värdar för programmet.

Smaka på något nytt Intresset för småbryggerier som brygger öl genom gediget hantverk runtom i Finland växer hela tiden. Även sk. Tasting-evenemang ökar i popularitet och därför bjöd vi in bryggerimästaren Jyri Ojaluoma från Mallaskosken Panimo för att ta med företagarna på en intressant resa in i ölbryggningens ädla historia och konst. Han berättade om ölets tillverkningsprocess och råvarorna som används samtidigt som företagarna fick smaka på tre av bryggeriets produkter. Att tillverkningen av drycker bryggda på spannmål hör till de äldsta yrkena i världen kanske många vet, men konsten att brygga öl är en vetenskap i sig och alla småbryggerier verkar ha egna hemligheter för att framställa just sin specifika öl.

Coacha dig själv Johanna Perttiläs företag Dialogis poängterar att alla människor har en egen historia som man bör respektera eftersom den utgör utgångsläget för all utveckling. Människans rötter och omgivning har stor inverkan på hennes sätt att känna, tänka och agera. Johanna ville få företagarna att ställa sig frågan, var är jag nu och vart vill jag komma? Genom en Coaching-övning skulle man välja två kort som bäst beskriver var man/företaget befinner sig just nu, vad som fungerar och vad som kunde göras annorlunda.

njut av stunden och slappna av Från denna tankeställning vidare till företaget Wasa Wellness och Carina Granö-Träskelins konkreta övningar på hur man koncentrerar krafterna till nuet och hur man slappnar av. Carina är en diplomerad stress- och friskvårdsterapeut som lotsade företagarna genom en coachingsession om hur man kan hantera stress, hitta stillheten, få nya aha-upplevelser och framför allt hur

Frisö Emm

Vack ra ro bröll snyg

Frisör-teamet från Hair House, Emma, Sara, Lena, Maria och Fia. Vackra ﬂätor i sommar. Denna vackra romantiska frisyr passar både till bröllop och till vardag. Enkelt och snyggt à la Hair House.

Carina Granö-Träskelin visar genom roliga övningar hur man kan hitta fokus och koncentration. Stillhet är inte så vanligt i dagens läge, men genom att ta dig tid att dagligen utföra små övningar skapar du en egen stilla stund där du beﬁnner dig helt i nuet.

man skall andas. Enligt Carina är andningen nyckeln till allt och tre djupa andetag kan räcka för att ta ner stressnivån, vilket i sin tur skonar kroppen. Sessionen avslutades med ett gott råd - om du inte gillar det du ser i spegeln, gör en förändring!

Våga göra en förändring På tal om förändring. Med all viktig information som företagarna nu hade i bagaget och insikten om att en förändring kommer inifrån, så handlade nästa moment om att våga ändra på sitt yttre. Företagaren Maria Karp och hennes kompanjoner från Hair House Vasa öppnade en pop-up salong ombord på båten. Med vana händer klippte, formade och fönade de håret på frivilliga företagare och övriga resenärer. Intresset var stort och folk ställde sig i kö för att tas omhand av detta gäng professionella frisörer. Med frisyren och humöret på topp var det ett glatt gäng företagare som fortsatte diskussionerna kring både dagens teman och annat. Nätverkande när det är som bäst.

En lyckad jungfruresa Detta var företagarkryssningens jungfruresa, men alla var överens om att ett så lyckat koncept måste resultera i fler resor framöver. Vi bör satsa på entreprenörsandan i vår region och många företagare i regionen skulle ha nytta av ett ökat nätverk med svenska företagare. Det första steget är taget och nästa gång vi vill erbjuda våra företagare denna möjlighet till nätverkning och därmed förbättra samarbetet med de svenska kollegerna.

Beslutsfattarna får direkt information om företagarens vardag

öretagarna i Finlands regionorganisationer har under de senaste veckorna fört samman riksdagsledamöter och företagare. Alla 200 riksdagsledamöter har tilldelats en namngiven företagare från den egna valkretsen. Tanken är att företagarna skall under hela valperioden informera beslutsfattarna om konkreta utmaningar i företagarens vardag. Riksdagsledamöterna inom Vasa valkrets föreslog namn på företag eller branscher som de kunde ha nytta av i en dylik samarbetsmodell. Kust-Österbottens Företagare sökte sedan efter lämpliga företagare åt riksdagsledamöterna. Ett litet företag inom hälsovårds- och socialbranschen stod högst på både Sfp:s Joakim Strands och Samlingspartiets Susanna Koskis önskelista. Strands val föll på Hennamari Hietala som är aktiv inom Kust-Österbottens Företagares utskott för unga företagare. Hon tänker förutom sitt specialområde även ta upp saker som berör företagandet i allmänhet. Hietala och Strand är överens om att ett av de viktigt område som bör ses över är regleringen och byråkratin. – Regleringarna och bestämmelserna känns betungande speciellt för nystartade företag. Byråkratidjungeln borde rensas, anser Hietala. Många riksdagsledamöter och företagare träffade varandra för första gången på Företagarens röst – seminariet som ordnades i Helsingfors den tjugonde maj. Företagarna i Finland berättade under seminariet om vad som borde göras för att förbättra förutsättningarna för de små- och medelstora företagen. Företagens framtida framgång har en direkt koppling till hela landets ekonomi, enligt företagarorganisationen. Alla tre riksdagsledamöter från Vasanejden och två av deras namngivna företagare deltog i seminariet. Sannfinländarnas Maria Tolppanen berättade att hon känner ”sin” företagare Ari Hautamäki sedan tidigare. – Den direkta responsen och inblicken i företagarnas vardag hjälper oss att göra bättre beslut under kommande period, tror Tolppanen. riksdagsledamöterna och deras namngivna företag på Kust-österbottens företagares område: Susanna Koski – Maarit Kokkinen, Aito-Kotihoito oy Joakim Strand – Hennamaria Hietala, inMedi oy Marja Tolppanen – Ari Hautamäki, Siltaloppi Productions oy

GLAD SOMMAR! KonTorET är STängT (06.07–02.08.2015)

nyLAndS förETAgArE

Westerlund berättar att han strävar till att använda ekologiska och endera Direct Trade eller Fair Trade -produkter i den mån de ﬁnns tillgängliga. Kunderna är i dag ganska medvetna och frågar efter den typ av produkter.

Lilla Chokladfabriken värnar om det småskaliga TExT OCH bILDER MiA BErg-LUndQViST

Jag är såtillvida en annorlunda företagare att jag inte vill att företaget växer mera än vad väggarna ger efter. Företaget är grundat för att vara en arbetsplats för mig, det ska hämta min lön och det räcker, säger chokladmakare Peter Westerlund.

juni firar Lilla Chokladfabriken tioårsjubileum. Peter Westerlund berättar att han alltid velat ha endera en chokladaffär eller ett café. Från och med denna sommar har han båda. Som en jubileumsgåva till sig själv har han nämligen öppnat ett sommarcafé i Gamla stan i Borgå i samma byggnad

som Lilla Chokladfabriken huserar. Westerlund är utbildad köksmästare och arbetade många år inom restaurangbranschen innan han kände att det var dags för en livsförändring, speciellt efter att det kom barn med i bilden. – Restaurangbranschen är starkt säsongsbetonad och arbetet ofta

Bönor till Lilla Chokladfabriken köps bland annat från Brasilien och Madagaskar. Här tillverkas chokladmassa. Hela processen att tillverka chokladtryfflar tar två till tre dygn i anspråk. ganska tungt. I princip har man ledigt vart sjunde veckoslut. Numera har jag inga lediga veckoslut. Så det gick ju bra, skrattar Westerlund och tillägger att det i egenföretagandet trots allt finns en viss frihet.

En mångsidig råvara Trots att Westerlund inte hade någon uppfattning om hur stor efterfrågan på hans choklad skulle vara vid uppstartningsfasen har det varit fullt upp från dag ett. Att han ville arbeta med just choklad fanns det flera skäl till. – Det är en naturlig och mångsidig råvara. Det är i princip bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra av choklad. Westerlund berättar att choklad är litet som viner i bemärkelsen att smaken kan variera väldigt mycket från år till år, till och med mellan olika skördar från en och samma gård. Hur slutprodukten smakar är resultatet av många olika faktorer i tillverkningskedjan; allt från hur bönorna fermenterats på plantagen till hur chokladmakaren rostat bönorna, hur länge de conchats et cetera. –Mjölkchokladen du köper från butiken har homogeniserats och smakar alltid likadant. Men massa gjord från bönor smakar alltid olika från gång till gång, konstaterar Westerlund. Westerlund berättar att konfekten han gör innehåller bara smör, grädde och choklad. – Smaksätter jag chokladen med något är det äkta vara såsom blåbär, hallon eller rom. Jag använder inga konserveringsmedel eller smakförhöjare.

För hållbarheten innebär detta att tryfflarna håller i cirka tre veckor i rumstemperatur. – Jag brukar säga att choklad är en färskvara som ska avnjutas genast. Det är endast kvinnor och vin som blir bättre med åren, konstaterar Westerlund.

Chokladfabriken på nätet och beslöt sig för att leta upp butiken. – Jag har också en del stamkunder från Mellaneuropa. Men mitt på sommaren då det är semestertider i Finland är det de inhemska turisterna som dominerar.

Tio sommararbetare

Vill verka småskaligt

Borgå är som bekant en turiststad som lever upp på sommaren och största delen av försäljningen sker då. I fjol kunde Westerlund erbjuda sommararbete till fem personer, i år till dubbelt så många i och med öppnandet av det nya caféet.

Westerlund har samarbete med några lokala restauranger, men har aldrig använt sig av återförsäljare. – Jag har aldrig haft återförsäljare och vill inte ha det. Det blir ett ekorrhjul som ständigt snurrar vidare och som innebär att jag behöver större utrymmen, mera personal... Westerlund säger att han är en speciell företagare i bemärkelsen att han aldrig strävat efter att bli större. Han säger sig inte förstå filosofin varför ett företag alltid måste växa. – Det kan aldrig vara en hållbar utveckling om man ser det ur ett globalt perspektiv. Om företaget går runt och hämtar lön till sin ägare borde man vara nöjd. Om man därutöver kan anställa folk och på så sätt bidra med jobb och välfärd är det ju helt utmärkt. Avslutningsvis tillfrågas Westerlund om det finns några hjärtefrågor han önskar att nya regeringen tar sig an? – Ja, slopa momsen! Det är en tillfällig skatt som blivit permanent. Det skulle vara mycket enklare att enkom betala inkomstskatt. Jag tror till och med att staten kunde vinna på det. Det betyder att priserna kunde bli lite förmånligare och konsumtionen i samhället öka.

– Mjölkchokladen du köper från butiken har homogeniserats och smakar alltid likadant. Men massa gjord från bönor smakar alltid olika från gång till gång, konstaterar Westerlund. – Ursprungligen är det faktiskt vintern som är chokladens säsong. Förr tillverkade man tryfflar endast under vintern, eftersom tillverkningen kräver tillräckligt svala temperaturer. Eftersom vi nuförtiden har maskiner som sköter nedkylningen har chokladen blivit en produkt man får under hela året, berättar Westerlund. Den mest långväga turisten som hittills besökt Lilla Chokladfabriken är en australiensare. Han hade hittat Lilla

egentliga finlands FÖRETAGARE

På vintern förvarar Bjarne Eriksson invånarnas och stugägarnas båtar. I bakgrunden syns barndomshemmet.

Gästhamn, båtreparationer och vinterförvaring – en skärgårdsbo behöver många jobb text och bild emmi harju

osala gästhamn ligger i en vacker vik på ön Rosala i kommunen Kimitoön. På sommaren kan det som bäst ligga upp till sextio båtar vid bryggorna i hamnen. Den skyddade hamnen lockar båtfolk år efter år. Ett av öns dragplåster är Rosala vikingaby, där besökare kan bekanta sig med slutet av järnåldern och vikingatiden. – Jag har fått många trogna vänner som kommer varje sommar, år efter år, berättar företagare Bjarne Eriksson. Eriksson har redan i 35 år varit företagare på samma ställe. När han 1980 beslutade sig för att börja sälja bränsle till invånarna och båtfolket fanns här bara skog och sten. – Det här är mina hemtrakter. Min far

ägde markerna här och som barn bodde vi strax intill, berättar Eriksson. Verksamheten började växa och efter sju år fanns här förutom bensinstation också gästhamn, butik, restaurang, hyrstugor, bastu och tvättstuga för båtfolket. Eriksson har byggt allt själv. Hamnen har också plats för husvagnsfolk och campare. Gästhamnens säsong sträcker sig från början av juni till mitten av augusti. Då springer företagaren så gott som benen av sig och det händer att han har 16 timmars dagar. Eriksson anställer ungdomar till sommaren. – Det är roligt att jobba med unga. Här är vanligtvis 11–12 ungdomar per sommar. En del är från trakten och andra har släktingar eller bekanta här.

Många har jobbat här flera somrar, förklarar Eriksson. I slutet av april ser det ännu lite tomt ut i gästhamnen efter vintern, och det finns fler båtar på torra land än vid bryggorna. – På vintern kan jag ha upp till hundra båtar i förvaring. I skärgården måste en företagare ha många yrken, annars klarar man sig inte, menar Eriksson. Eriksson använder vintern till att underhålla stället och reparera stugägarnas och invånarnas båtar och motorer. Han är utbildad bilmekaniker. Han gör också mindre byggarbeten åt stugägarna på öarna. – Alla känner mig här. Om någonting måste repareras säger de bara ”ring till Bjarne”, skrattar Eriksson.

nya villor lockar fler människor till Kasnäs TExT EMMi HArJU

bILD ViSiT TUrKU

öretaget Villa Resorts Suomi ska bygga åtta nya villor intill Kasnäs Skärgårdsbad på Kimitoön. Om allt går som planerat kommer bygget att starta i sommar. – Nu väntar vi på bygglovet och sedan ska vi börja förhandla med intresserade kunder, berättar Santtu Lahdelma på Villa Resorts Suomi. De nya villorna är lika välutrustade som egnahemshus och passar även för året runt-boende. Lahdelma tror dock att de flesta intresserade vill ha en andel av ett fritidshus. Man kan köpa en hel villa eller bara en sjättedel. – Andelsvillorna kommer att locka flera människor till Kasnäs än vanliga sommarhus skulle göra. Om man antar att det är sex familjer eller företag som använder en villa, så kan det vara upp till 48 familjer eller sällskap som kommer att använda servicen i Kasnäs, uppskattar Lahdelma. Kasnäs Skärgårdsbad fungerar som operatör för villorna och sköter bokning, uthyrning osv. om ägaren så vill.

Finlands skärgård ska bli ett varumärke

– Tykö nationalpark i Salo samt skärgården kring Kimitoön och Skärgårdshavets nationalpark kompletterar varandra utmärkt i sydvästra Finland. De kan erbjuda naturresmål och kulturhistoriska upplevelser året runt, förklarar Kimitoöns turistchef benjamin Donner.

bo stad och Visit Turku arbetar hårt för att främja Finlands skärgård som varumärke och som ett enhetligt turistområde. Ett av målen i det nationella spetsprojektetet inom turism är att göra skärgården till ett internationellt känt dragplåster av samma typ som Lappland. – Vår unika havsskärgård har tillsvidare underpresterat inom turismen. Det finns ännu väldigt mycket outnyttjad potential i skärgården, påpekar turistdirektör Anne-Marget Hellén. I projektet Merellinen saaristo, havsskärgård, formas Finlands skärgård till ett resmål som är internationellt konkurrenskraftigt vad gäller miljö och tjänster och som lockar resenärer året runt. – Avsikten är att öka skärgårdens attraktivitet genom exempelvis temalagda produkter som också gynnar småföretagare i skärgården. Ett bra exempel på en sådan produkt är Skärgårdens Ringväg, som redan har produktifierats på ett fint sätt, förklarar Hellén. Med Finlands Skärgård avses ett område som sträcker sig från Hangö via Åland till Björneborg. Förutom kusten ingår också Skärgårdshavets och Bottenhavets nationalpark i området.

Kimitoön marknadsför sina turistfördelar för Kina TExT OCH bILD Anni HiMBErg

Kimito satsar man på Kina för att skapa tillväxt inom turismen. Webbplatsen visitkimitoon.fi har översatts till fem språk, inklusive kinesiska. – Efter Helsingfors är skärgården det attraktivaste resmålet, och vår avsikt är att skapa sådana produktpaket som lockar hit turister. Vi har ju en fantastisk natur, och aktiviteter och kultur, påpekar Kimitoöns turistchef Benjamin Donner. Varför fascineras asiater av just Kimitoön? De fascineras av en längtan efter det enkla och genuina. – Vi försöker inte vara något som vi inte är, utan vi erbjuder det som finns här. Folk i den kinesiska turistbranschen har sagt att vi borde marknadsföras med mottot ”kom och skölj dina lungor”, berättar Donner.

MELLErSTA öSTErBoTTEnS förETAgArE

Toivonens Djurpark -En av sommarens favoritresemål TExT ninA niEMi bILDER ToiVonEnS dJUrPArK

oivonens djurpark och drängmuseum ligger vid riksväg 8 i Kelviå, 10 km norrut från Karleby. Drängmuseet, som också har en egen djurpark, besöks årligen av ca. 30 000 och är därför en av Mellersta Österbottens favoritresemål. Museiområdet expanderas fortsättningsvis och man vill att varje gäst får en detaljerad information om livet på en österbottnisk landsort som möjligt, från förra århundradets början. Under sommartiden ordnar man flera arbetsuppvisningar, som följer gamla bondepojkars och flickornas traditioner. – De populäraset arbetsuppvisningarna är bl.a. tjärbränning, tillverkning av lertegel, bryggning av lemonad, pärthyvling samt vävning av mattor och färjning av trådar med naturfärger, berättar Toivonen. Dessutom kan man bekanta sig med olika museer som t.ex. handelsboden, motor- och jaktmuseet och något extra som man inte träffar på dagligen är byskolorna från

1930 och 1940 talet. I dessa museer har man samlat över 12 500 olika museiföremål. Dessutom står en lång rad antika bilar och traktorer intill riksvägen. Före grundandet av drängpojksmuseet 1985, har Toivonen också hunnit vara mjölkmaskinsmontör och sysslat med demontering av bilar och traktorer. Verkstaden fungerar sen 2006 som ett museum. Tillsammans med familjen har man under 20 års tid byggt på området totalt 50 byggnader t.ex. en smedja, snickeri, bybutik och postkontor. Toivonens stora intresse för att studera sin hembygd och gamla fotografier, har lett till att han dessutom varit Hembygdsföreningens ordförande i 40 år. – Vintertid, då parken är stängd, planerar man marknadsföringen och restaurerar de antika föremålen, berättar Toivonen.

17 KoMMAndE EVEnEMAng FÖRETAGARNAS GOLF, KALAJOKI, 12.6.2015 SPEED MEETING – KORTUTBYTESEVENEMANG, KARLEBY, 5.9.2015 MINGELKVÄLL FÖR FÖRETAGARE I SPANSK STIL PÅ DUENDE BISTRO&CAFE, JAKOBSTAD, 11.9.2015. MERA INFO NÄRMARE. FÖRETAGARENS SKATTEINFO, JAKOBSTAD, 14.10.2015

Djurparken intresserar speciellt barnen Toivonens djurpark På en gammaldags bondgård, i traditionell omgivning, kan man bekanta sig med 15 olika djurarter. – Med totalt över 100 djur i parken, så det är full rulle hela tiden, konstaterar Toivonen. Vintertid flyttar djuren till varmare lokaler i Kannus. Parken är öppen för allmänheten från mitten av maj till 23 augusti och sysselsätter under säsongen ca. 14 personer. Förutom djurparken driver man också

en cafeteria och en handarbets- och gåvobod. För barnen har man byggt en egen gammaldags lekpark. Framtiden ser företagaren positiv. – Dottern sköter redan om administrationen och ekonomin och svärsonen har lagt in sig på museet, så en bra början till generationsväxling har tagits, konstaterar Matti Toivonen glatt.

Fler evenemang och skolningstillfällen hittar du på adressen www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa

ny CHAT TJänST för förETAgArnA! Gå in på våra hemsidor på www.yrittajat.ﬁ/keskipohjanmaa och du betjänas nu också av vår chattjänst. Tjänsten är öppen vardagar 8–16 och du betjänas på finska, svenska och engelska. Pröva på!

www.elainpuisto.fi

KONTORET ÄR STÄNGT 6.7–3.8.2015 Under denna tid är kreditupplysningstjänsten inte i bruk. företagarna i finland betjänar er under sommaren på numret 09 229 221 företagaren Matti Toivonen tar en sväng med traktorn i parken.

Trevlig sommar!

Huvudstadsregionens Företagare

Erä-Atlas

Janne Sillanpää

skräddarsyr programtjänster Text Marianne Sundblad bild erä-atlas

sbo stad med sina unika naturresurser har inspirerat företagare att utveckla turist- och programtjänster av olika slag. Ett av de lokala företagen är Erä-Atlas, som Janne Sillanpää grundade 2010. Efter 12 år i finansbranschen beslutade han att förverkliga sina drömmar, utbildade sig till vildmarks- och naturguide samt massör och inledde verksamhet som företagare. Företaget koncentrerar sig på människornas välmående och avkoppling. Erä-Atlas erbjuder upplevelser och programtjänster i naturen, huvudsakligen i huvudstadsregionen, till exempel just i Noux nationalpark.

Tjänsterna skräddarsys enligt kundens önskemål. I en rekreations- eller äventyrsdags program kan ingå olika aktiviteter, såsom bergsfirning, paddling, vandring, vildmarkaskunskaper, kickbike, kyrkobåtsrodd, natur- och/eller svamputflykter, frisbeegolf, vandring med snöskor – eller annat helt enligt kundens önskemål. Janne ordnar rekreations- och äventyrsverksamhet för såväl företag som privatpersoner. För närvarande sysselsätter företagens TYKY- och rekreationsdagar Janne mest. För privatpersoner har han ordnat till exempel lägerskolor, svensexor och födelsedagsfester.

bILD ViSiT ESPoo / HEiKKi VAHToLA

Esbo – ett utmärkt turistmål

Visit Espoos främsta uppgift är att hjälpa företagare att bli framgångsrika

Vilka associationer väcker staden Esbo hos dig? Otnäs kanske, Kägeludden med teknologiföretag, Hagalund? Och Esbo är ju även internationellt känt för teknologi, innovation och startups. Men det är också ett utmärkt turistmål, inte minst tack vare sin natur, som omfattar såväl vildmark som skärgård. Esbo har bland annat 58 kilometer havsstrand, 95 sjöar och 165 öar. Dessutom kan staden erbjuda 11 hotell, 1 600 bäddplatser, ett av Finlands populäraste konstmuseer och utställningscentra, 7 teatrar, 7 idrottsparker, 200 km skidspår, 2 skidcenter, 600 km cykelvägar, 22 km ridspår, 8 golfbanor och hundratals evenemang varje år.

Visit Esbo Visit Espoo (Esbo Turism Ab) startade sin verksamhet 2001. Majoritetsägaren är Esbo stad och bland de övriga delägarna finns t.ex. företag som är verksamma inom turismen i Esbo samt läroverk. Visit Espoo arbetar för att främja och utveckla turism samt mötes- och kongressverksamhet i Esbo. Enligt Visit Espoos VD Jaana Tuomi är deras främsta uppgift dock att hjälpa företagare att bli framgångsrika. På Visit Espoos webbsajt (www.visitespoo.fi/sv) hittar du mycket omfattande information om allt det som Esbo kan erbjuda: från Noux nationalpark, Bredvikens naturskyddsområde och den unika skärgården till Angry Birds-lekparken i Alberga.

bILD ViSiT ESPoo / HEiKKi VAHToLA

bILD ViSiT ESPoo / Joni ViiTAnEn

finlands naturcentrum Haltia Haltia är ett nytt naturcentrum som samlar hela Finlands natur under ett tak. Byggnaden, dess lokaler och de fina utställningarna gör att du upplever naturen på riktigt nära håll, inpå bara kroppen. Haltia-byggnaden har ritats av arkitekten Rainer Mahlamäki med inspiration av Kalevala-mytologin. I byggnaden möts den vilda naturen och människan och lever i harmoni med varandra. Byggnaden inleder en ny era inom träbyggnation i och med att den är den första offentliga byggnaden i Finland som är byggd helt i trä. Miljön har uppmärksammats såväl i Haltias lokaliteter som i dess verksamhet med hjälp av en välgjord design och toppmoderna ekologiska lösningar. Uppvärmningen och avkylningen av byggnaden sker med sol- och jordenergi. I Haltia är du omgiven av Noux och Långträsk fantastiska landskap och fina vandringsterräng. Utställningarna i Haltia ger en unik upplevelse av hela Finlands natur.

helsingfors företagare

Patrullbåt55 - Ett lyxigt krigsfartyg

Text anna simolin BILDer Jaana Tihtonen och Vartiovene 55

et är inte vem som helst som tar tillfället i akt då Finlands marins före detta minröjningsfartyg kommer till försäljning. Företagaren Aki Karihtala såg dock en enorm potential i fartyget. – Jag fick känslan av att den här biten av Finlands och marinens historia måste bevaras och hållas i skick, berättar Aki Karihtala. Fartyget är nu fint renoverat och

erbjuder upplevelser och en lite annorlunda konferens- eller festlokal för både företag och privata grupper. Fastän fartyget utåt sett ser så gott som oförändrat ut sedan det var i marinens ägo kan det nu stoltsera med strålande representationsutrymmen, en stor bastu, en karaokesalong och som pricken över i:et en bubbelpool på däck som kan användas året runt. Fartyget kan transportera 61 passagerare. Fartyget

kryssar inte då det är is men på vintern koncentrerar man sig istället på evenemang som ordnas vid kajen. Sommartid är fartyget verksamt vid Sandvikskajen i Helsingfors och vintertid vid Vedkajen vid Norra kajen.

Erbjuda kunden det bästa För patrullbåtens passagerare blir hela dagen som en enhetlig upplevelse. Den här attityden syns även i servicen.

Sommarens turismsäsong väntas bli livlig Sommarsäsongen i Helsingfors sträcker sig från maj till september och under de fem sommarmånaderna övernattar lika många turister i staden som under sju vintermånader tillsammans. Sommarsäsongen väntas bli livlig och antalet övernattare väntas öka en aning i jämförelse med förra året. År 2014 besöktes Helsingfors av totalt 420 000 kryssningsbesökare och ett lika stort antal väntas anlända även detta år. – Speciellt juli kommer att bli ovanligt

– Det är viktigt att planera en passande helhet för kunden och att den planeras från början till slut. Kundrelationen varken börjar eller slutar vid hamnkajen. Kunden får en positiv bild av dagen och samtidigt av företaget som erbjuder tjänsten då man till exempel tar hand om kvällens trevliga efterfest och den goda stämningen därmed kan fortsätta, påminner Karihtala. Kundupplevelsen är a och o. Enligt Aki Karihtala lönar det sig alltid att försöka hitta en lösning till en potentiell kund vid situationer då man själv inte kan erbjuda tjänster vid önskad tidpunkt. Ifall den egna kalendern är full erbjuder man samarbetspartnernas tjänster. Det lönar sig inte att släppa kontakten alldeles för lätt och dessutom känner kunden sig nöjd då han får service. Samarbete med andra företagare lönar sig och i slutändan tjänar alla på det. Förutom att bedriva affärer borde varje företagare sprida glädje till omgivningen och även ge något tillbaka. Små

livlig och mer internationell eftersom juli är den mest populära semestermånaden i Helsingfors för inhemska resenärer, den mest trafikerade internationella kryssningsmånaden och dessutom hämtar det stora evenemanget Gymnaestrada mer än 20 000 besökare till staden. Den internationella atmosfären kommer att synas i gatubilden, berättar Visit Helsinkis verkställande direktör Tuulikki Becker.

gester eller att för en kort stund erbjuda företagets tjänster i välgörenhetsanda utgör inte någon större förlust för företagaren. – Ingen förlorar på att sprida glädje, tvärtom. På patrullbåten hålls olika sorts sammanträden och varje år firar vi till exempel jul med ensamstående föräldrar. Vi värmer julbastun och bjuder på julmat, berättar Karihtala. På fartyget ser vi även ofta personal från marinens tid som kommer för att uppleva gamla minnen. På detta sätt får vi även dyrbar information och verkliga historier som vi kan berätta vidare. Historierna kompletterar upplevelsen på båten och gör den till ett verkligt äventyr.

Unika maritima Helsingfors Det maritima Helsingfors är en alldeles unik och fantastisk miljö som skulle kunna utnyttjas ännu mer för att underhålla turister och stadsbor. Kusterna och skärgården har en stor outnyttjad potential. Här kunde Helsing-

fors stad och företagarna effektivisera samarbetet och tillsammans planera hurudana tjänster stadsborna vill ha och vilka åtgärder som krävs för att företagarna skall kunna förverkliga dessa. Till exempel skiljer sig säsongsföretagarnas behov från de företagares behov som är verksamma året runt. Karihtala skulle genast ha några önskemål till stadens beslutsfattare. – För tillfället är det väldigt besvärligt att organisera underhållsarbetet. Det skulle behövas parkeringsplatser för servicebilar och personal till kajerna. Dessutom borde det finnas god tillgång till el, vatten-, septisk och avfallshantering samt underhållsbyggnader. Genom samarbete och framför allt genom att bolla idéer tillsammans skulle man troligtvis hitta lösningar på viktiga och till och med avgörande faktorer för företagare, föreslår Karihtala.

www.vartiovene55.fi

företagarna i södra österbotten

Skärgårds charter

Text och bilder Kristinestads näringslivscentral Ab

årvärmen känns i luften med de mörka regnfyllda molnen och tärnorna skränar invid kajen där en och annan redan har lagt ut sin båt. En av båtarna tillhör företagaren och fiskeguiden Tomas Björkqvist från Kristinestad. Hans båt har redan varit ut en god stund, genuin fiskare som han är. Björkqvist är mannen bakom familjeföretaget FunFishing som tar dig ut i Kristinestads arkipelag. Han erbjuder oförglömliga fiskestunder eller cruising turer i Bottenhavets natursköna havsband. Idag äger han två fullt utrustade båtar som han använder, en båt för 12 personer och den andra rymmer 7 personer. Den dröm han haft ända sedan barnsben då han var med sin far ute på fisketurer har nu blivit sann, sedan 2010 är han egen företagare och fiskare på heltid. – Jag minns ännu besvikelsen då jag skulle gå på en sportfiskekurs här i Kristinestad och så blev den inhiberad, berättar Björkqvist. Flera år senare fick jag veta om nästa kurstillfälle, en sportfiskeguide kurs i Helsingfors, fortsätter han. Och nästa led blev att vi på den kursen fick vi reda på att man kunde gå en yrkesutbildning till Sportfiskeguide. Björkqvist var en av de som valde

att vidareutbilda sig. När utbildningen sedan var avklarad 2007 fick han arbete som frilansguide vid sidan om sitt ordinarie arbete. Han frilansade på bl.a. Rönnäs och Isnäs i Lovisa trakten. – Under de här jobben passade jag på att suga åt mig all möjlig information om

Björkqvists 3 tips för dig som vill starta eget Koncentrera dig snävt på det du kan. Gör inte det andra gör. Marknadsföringen. Läs och lär. Du kan spara in en hel del slantar om du inte går på alla betor. Ha tålamod

hur man kan arbeta inom turist branschen, berättar Tomas. För i bakhuvudet fanns fortfarande drömmen om en egen båt. Även tanken på en flytt tillbaka till hemknutarna och lugnet hade också börjat gro. Familjen ville bort från storstadens jäkt. På sitt ordinarie arbete hann han vara i 15 år innan han slutade. Villkoren på arbetsplatsen hade med åren blivit hårdare och tanken på att flytta tillbaka till Kristinestad fanns alltmer i bakhuvudet. När möjligheten till att få ett halvt års ersättning om man slutade fanns, så såg Tomas chansen. Han sade upp sig från sitt jobb, familjen flyttade tillbaka till Kristinestad och han investerade i sin första båt. – I huvudsak så är det fisket som ger mig min inkomst men sommartid så är det nog en hel del charter, påpekar Tomas. Det är för det mesta folk ifrån närregionen och företag som använder sig av mina tjänster men en och annan estländare har också varit ut på sjön med mig. – Speciellt hösten är en unik tid, då man förutom att köra omkring och njuta av naturen eller fiska även kan gå i land på holmar och plocka bär och svamp, fortsätter han med ett leende.

Beundra landskapet ute till havs. Kontakta oss med dina önskemål kring havsupplevelser! www.funﬁshing.ﬁ

Kunderna kan välja mellan heldagsturer, charter- eller fisketurer, som innehåller en skärgårdsmåltid eller kortare turer på någon timme. Tillsammans med kunden skräddarsyr han deras paket. Servicekvalitet och säkerhet är något som Björkqvist betonar och håller hårt på. Båtresorna är naturligtvis med tanke på säkerheten mycket beroende av väder och vind, så det gäller att vara flexibel i den här branschen. Servicekvaliteten är en alltid lika viktig del för företagaren, vet Tomas och håller benhårt på den. Och det har lönat sig. Via ett Österbottniskt fiskeprojekt kom det från researrangörerna Planet FlyFishing ett par fransmän på besök till flera olika fiskeguider runtomkring i Österbotten. De följde med på en fisketur och testade guiderna och naturligtvis naturupplevelserna, dvs. hela paketet. – Det var en 2-3 grader varm morgon, solen steg upp och det fanns lite morgondis kvar i viken. Vi åkte ut och på två timmar hade de dragit upp 13 gäddor varav den största var 98 cm lång, berättar Tomas glatt. Senare på kvällen då de skulle ut till havs för att fiska havsöring låg havet spegelblankt och solnedgången var magisk. Det var en riktigt lyckad dag. Fransmännen var efter denna genuina finländska naturupplevelse så tagna av

miljön och speciellt av Tomas personlighet och servicetänk att de ville ha med honom i sitt programutbud. – Visst är det ju så att det är själva upplevelsen och naturen som är det viktigaste för mina kunder, sedan om man får napp så är det bonus, säger sig Björkqvist ha märkt under årens lopp. Framtidsplaner har Björkqvist gott om. Nyligen skaffade han en större rökugn och förädlingen av den fisk han fångar vill han utveckla ännu mera. Livsmedelsutrymmen finns på önskelistan och det kommer så småningom att förverkligas, men Tomas tar det med

ro. Han investerar en sak i taget. Han har även flera planer och idéer färdiga att förverkligas inom naturupplevelse delen. Sjöfågellivet med allt från svanen, skarvflocken och havsörnarna finns med i den bilden. Något som naturen redan erbjuder och som han tagit fasta på är havtornsbären. Den plockar han höstetid och tillverkar allt från marmelader och geléer till godis. Att vara företagare är en livsstil som Tomas Björkqvist trivs bra med. Egen tid finns mellan varven och barnen och familjen hinner se honom eftersom han kan ställa sin tid enligt vardagens lunk.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

Få företagets ekonomi i skick

Beställaransvarslagen ändras på hösten

Visa att du är medlem!

2015

Betalningsvillkoret mellan företag blir 30 dagar Vad är en rimlig indrivningskostnad?

Utnyttja Företagarna i Finlands medlemsförmåner!

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

Genomsnittlig besparing i euro Rabatt på hyran för en paketbil under veckoslut

30 €

Europcar

Företagets sjukkostnadsförsäkring rabatt på priset på dagersättning

600 €

Fennia

Rabatt på kasko

300 €

Fennia

Företagsskydd för företag med 1-9 personer

400 €

Fennia

Förmån för hemmets försäkringar

90 €

Fennia

Tilläggsdel till företagarens personskydd

300 €

Fennia

T.ex. rabatt på en halv dags utbildning

100 €

Företagarna i Finland

Fonecta Finder kontaktinformationstjänst

240 €

Fonecta

Tidskriften Talouselämä via Summa-tjänsten (12 mån)

74 €

Talentum Media

Luotettava kumppani-programmet

15 €

Suomen Tilaajavastuu

Elisa yrityspooli, rabatt på månadsavgifter

2015

minst 200 €

Elisa

010-numrering, 0 € tillsammans med Puheratkaisu Vakio

240 €

Elisa

Elisa betalterminallösning

100 €

Elisa

Elisa Toimisto365 molntjänst, avgiftsfritt öppnande och 2 månadsavgifter

36,50 €

Elisa

Rabatt på alla advokattjänster

1000 €

Jurinet

Yrittäjä-tidning

10 €

Företagarna i Finland

www.yrittajat.fi/

Webb+tidnings annons i Yrityspörssi

150 €

Företagarna i Finland

jasenedut

När du använder + Därtill får du 10–20 % rabatt på kryssningsoch turpriser på Tallink Silja Lines och Viking Lines båtar. + Du får Företagarna i Finlands juridiska telefonrådgivning t.ex. 1–2 gånger, värde 200 €.

Se alla värdefulla medlemsförmåner för år 2015

€ per år. 890 _ st +3 in m u d ar _ ar _ _ sp _ medlemsförmåner

+ Yrittäjäsanomat 10 gånger per år, värde cirka 90 €. + Du får medlemsrabatt på bränsle från Teboil och Neste Oil. + Spara 5-65 % av energikostnaderna för din

fastighet med Skapat Energis tjänster. + Företagarens facklitteratur till medlemspris från Företagarna i Finlands bokhandel, www. yrittajat.fi/kirjallisuus. + Du får också

15 % rabatt på dagspriset på Holiday Clubs spahotell och semesterbostäder. + Restel Hotel Group erbjuder medlemmarna rum till avtalspriser och i Ravintolamaailma är desserten avgiftsfri i

samband med en huvudrätt till normalpris. + Posti lottar ut ett presentkort på 300 € till en spaanläggning bland alla medlemmar i Företagarna i Finland som registrerat sig i Posti Nätverket.

+ Med eTaskumobilappen skickar du dina kvitton till bokföringen med ett enda knapptryck. + Kontrollera din egen regionorganisations förmåner www.yrittajat.fi/ aluejarjestot

www.yrittajat.fi

Innehåll

FÖRETAGARINFO 3/2015 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Finansieringen av exporten diversifieras Handelsregistertjänsterna fås i fortsättningen enbart från PRS

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

Nedre gränsen för lindringen i mervärdesbeskattningen höjs Företagarinformation för riksdagsledamöterna

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

Betalningstidslindringen vid generationsväxlingar förlängs

PÄRMBILD Pixhill

6 Betalningsvillkoret mellan företag blir 30 dagar Artikelförfattare i detta nummer

8 En sund basis för verksamheten med företagsrehabilitering

• Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare

ms-

9 Den juridiska rådgivaren svarar: uppsägning på grund av dålig prestation

fi/

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online)

10 Den juridiska rådgivaren svarar: Hävning av avtalet på grund av felaktig prestation 12 Ändringar i beställaransvarslagen på hösten 14 Vad är en skälig indrivningskostnad?

• Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden • Albert Mäkelä, juridiskt ombudsman • Saija Sampio, juridisk rådgivare • Iina Hyvärinen,överinspektör, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

5 1 20 UTGIVNINgsDATUM 1 . . . . . . . . . . . 30.1. 2 . . . . . . . . . . . 27.3.

t å näte p o f n ari

o arinf g a t e or mer! msnum at.fi/f

retag Läs Fö

j yritta Logga

in me

med d ditt

3 . . . . . . . . . . . 22.5. 4 . . . . . . . . . . . 26.8. 5 . . . . . . . . . . 21.10. 6 . . . . . . . . . . .16.12.

N F O D

S K E N

Finansieringen av exporten diversifieras Det är möjligt att bevilja exportgaranti för ordnande av återfinansiering av en exportkredit som beviljats en utländsk köpare. En exportgaranti kan också beviljas för återfinansiering av en kredit som beviljats för inhemska exportfrämjande investeringar. Banker kan få en särskild exportgaranti, en refinansieringsgaranti, för en exportkredit eller en kredit för finansieringen av en inhemsk investering som de beviljat. Med garantin kan en bank refinansiera en kredit som den beviljat genom att överlåta krediten till en placerare och få refinansiering i vederlag. Lagen förbättrar möjligheterna att finansiera export för sådana kreditinstitut och finansiella institut som fått en exportgaranti. Den dämpar också behovet att använda den på Finnveras medelsanskaffning baserade finansiering av export- och fartygskrediter som beviljas av Finlands Exportkredit, när en del av finansieringen av exporten kan ske med bankfinansierade exportkrediter. Syftet med lagen är att diversifiera exportens finansieringsmöjligheter och på det viset främja exporten. Ändringarna trädde i kraft 1.5.2015 PIXHILL

Handelsregistertjänsterna fås i fortsättningen enbart från PRS Behandlingen av handels- och föreningsregisteranmälningarna koncentreras till Patent- och registerstyrelsen från och med 1.9.2015. Samtidigt upphör magistraternas och ntmcentralernas tjänster. Elektronisk kommunikation har minskat behovet av personal, och med koncentrering vill man säkerställa sakkunnig service. Det är möjligt att lämna in anmälningar till skatteförvaltningens verksamhetsställen också i framtiden. Däremot är det inte möjligt att betala eller registrera dem på Skatteförvaltningens verksamhetsställen (därför får man till exempel inte genast ett FO-nummer för ett nytt företag på Skatteförvaltningens verksamhetsställen) Anmälningar i pappersform bör skickas direkt till adressen PRS – Skatteförvaltningen, Företagsdatasystemet, PB 2000, 00231 Helsingfors.

Handelsregisterärenden Elektroniskt: ändringar i företagens kontaktuppgifter samt grundande av aktiebolag och ändringar av de ansvariga personerna på FDS och det elektroniska handelsregisterutdraget på Virre Per post: Du kan skicka handelsregisteranmälningar till adressen: PRS – Skatteförvaltningen, Företagsdatasystemet, PB 2000, 00231 Helsingfors. Anmälningsinstruktionerna hittar du på webbplatsen Prh. fi, ytterligare information på Handelsregistrets rådgivning, tfn 029 509 5900

Ytterligare information: www.ytj.fi www.prh.fi https://virre.prh.fi

22 53000000 1.1.2016

1 0 000 0 0 5 8

Nedre gränsen för lindringen i mervärdesbeskattningen höjs

Mervärdesskattelagen ändras från och med början av år 2016. Omsättningsgränsen för obligatorisk registrering som momsskyldig höjs från nuvarande 8 500 euro till 10 000 euro. Samtidigt utvidgas nedre gränsen

för lindringen för små företag i momsbeskattningen. Taket för tillämpningen höjs från nuvarande 22 5000 euro till 30 000 euro. Även lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning ändras. I fortsättningen tillämpas lagen

Företagarinfo 3/2015

enbart på sådan affärs- och yrkesverksamhet vars omsättning under räkenskapsperioden överstiger 10 000 euro. Ändringarna tillämpas på den räkenskapsperiod som börjar 1.1.2016 eller senare.

Ledning blir betydligt meningsfullare och lättare när vi lyckas klä i ord våra förväntningar om individens attityder och beteende och gör dem till rekryteringskriterier. Heidi Ekholm-Talas

Läs flera bloggar på adressen yrittajat.fi

Företagarinformation för riksdagsledamöterna Den nya riksdagen inledde sitt arbete måndagen 27.4. Genast till början av riksdagsperioden skickade Företagarna i Finland riksdagsledamöterna ett täckande infopaket om företagande. Infopaketet innehöll bl.a. målprogrammet #työn_tekijä, regionutvecklingsprogrammet Suomi on yritystensä summa, broschyren Vauhtia omista-

janvaihdokseen och publikationen Työmarkkinat toimiviksi, työnteko kannattavaksi, työllistäminen helpoksi. I samarbete med distriktsorganisationerna har man utsett en egen företagare för alla riksdagsledamöter från deras egen valkrets. För riksdagsledamoten är den egna företagaren en direkt kontakt till företagarens vardag. Från

Betalningstidslindringen vid generationsväxlingar förlängs Föreskriften om förlängningen av fristen för betalning av arv- och gåvoskatt i anslutning till generationsskifte på en gårdsbruksenhet eller annat företag ändras. Skatt för vars betalning förlängning har beviljats kan uppbäras under högst tio år. Den tidigare betalningsfristen har varit 5 år. Lagen tillämpas om gåvan överlåtits eller arvsgivaren avlidit 1.1.2015 eller senare. Om beskattningen i dessa fall redan verkställts, kan ett yrkande på förlängd betalningstid ännu framställas före utgången av juli. Lindringen vid generationsväxling innebär att gårdsbruksenhetens och företagets medel i stället för det gängse värdet värderas till 40 procent av värdet enligt den så kallade värderingslagen. I lindringsbestämmelserna ingår dessutom en möjlighet att få förlängning på betalningstiden för den återstående skatten, ifall skatten är minst 1 700 euro. Yrkandet på förlängd betalningstid skall framställas innan beskattningen verkställs. Den som fortsätter verksamheten skall fortsätta företags- eller lantbruksverksamheten i fem år. Betalningstiden är räntefri.

honom eller henne får riksdagledamoten snabbt färsk information om de frågor som företagarna har på hjärtat. Med den egna företagaren kan ledamoten fundera hur besluten påverkar företagen, deras verksamhetsmiljö och det arbete som görs i företagen. Den egna företagaren står till ledamotens förfogande under hela valperioden.

Svenskspråkig telefonservice för arbetsgivare FPA:s svenska telefonservice för samarbetspartner och arbetsgivarkunder tas i bruk 4.5.2015. Telefonnumret är 020 692 239. Telefontiden är måndag– fredag klockan 9–16. Frågor som gäller företagshälsovårdsersättningar är tillsvidare koncentrerade till regionala handläggningsställen.

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 3/2015

Företagarna i Finland, Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden, tfn 09 2292 2951, janne.makkula@yrittajat.fi

Betalningsvillkoret mellan företag blir 30 dagar Lagen om betalningsvillkor ändras i början av maj. Syftet är att bekämpa betalningsförseningar i kommersiell verksamhet. Betalningstiden mellan företag är i regel högst 30 dagar. Lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal (betalningsvillkorslagen) til�lämpas på betalningar som en näringsidkare eller upphandlingsenhet måste betala till en näringsidkare som vederlag för en vara eller tjänst. Lagen tillämpas alltså enbart mellan företag och mellan företag och upphandlingsenheter. Lagen tillämpas inte på konsumentrelationer. Regleringen är tvingande till förmån för borgenären, dvs. leverantören av varan eller tjänsten. Avtalsvillkor som avviker från lagen och försvagar leverantörens ställning är sålunda ogiltiga. Betalningen kan basera sig förutom på ett avtal om köp av varor också till exempel på hyres- eller leasingav-

tal. Tjänster är till exempel juridik- och skatterådgivningstjänster, arkitekt-, ingenjörs-, bokförings- och forskningstjänster, fastighetsunderhåll, rådgivning i företagsorganisation, förmedling av fastigheter och hyreslägenheter, anordnande av evenemang och utställningar, inkasso, reklam- och rekryteringstjänster, turismtjänster inklusive resebyråer, byggtjänster, installering och underhåll av anläggningar, nyhetsbyråtjänster, förlagsverksamhet, dataprogrammering, inkvarterings- och restaurangtjänster, utbildningstjänster, besiktnings-, certifierings- och testningstjänster för fordon samt städningstjänster. Katalogen ovan är inte fullständig.

PIXHILL

Företagarinfo Yrittäjäinfo 3/2015 3/2015

Upphandlingsenhet som gäldenär Upphandlingsenheter är bland annat statliga, kommunala och samkommunala myndigheter och affärsverk. Om gäldenären (dvs. beställaren) är en upphandlingsenhet, får betalningstiden i princip vara högst 30 dagar från fakturans mottagningstidpunkt. Tidsfristen räknas ändå från mottagning av varan eller tjänsten, om fakturan har kommit till beställaren innan varan eller tjänsten levererats. Samma gäller om det är oklart när fakturan har kommit till beställaren. Det är tillåtet att förlänga betalningsfristen till 60 dagar om man uttryckligen kommit överens om det-

ta och tidsfristen anses vara motiverad på grund av avtalets speciella natur eller särdrag. Bestämmelser om upphandlingsenhet tillämpas oberoende av vilken slags vara eller tjänst upphandlingsavtalet gäller och oberoende av upphandlingens värde. Kärnpunkten är alltså att upphandlingsenheterna i princip måste betala sina fakturor till företag inom 30 dagar. Betalningstiden får aldrig överskrida 60 dagar.

Ett annat företag som gäldenär Ändringen som träder i kraft i början av maj 2015 gäller uttryckligen betalningsvillkor mellan företag. Om gäldenären är en näringsidkare, får betalningstiden enligt den nya bestämmelsen överstiga 30 dagar endast om man uttryckligen kommit överens om detta. Mellan företag gäller alltså en klar huvudregel på högst 30 dagars betalningstid i stället för de tidigare 60 dagarna. Tidsfristen räknas på samma sätt som med upphandlingsenheter, dvs. från mottagandet av fakturan eller den överenskomna leveransen (se ovan).

ler tjänsten. Med andra ord är avtalsvillkor som avviker från lagen och försvagar leverantörens ställning ogiltiga. Enligt lagen är en betalningstid som är längre än 30 dagar ändå möjlig mellan företag om det uttryckligen avtalats om detta. Men vad menas med ett uttryckligt avtal? Saken har inte definierats exakt i direktivet om försenad betalning som den nationella regleringen är baserad på. Inte heller i lagens förarbeten har man tagit ställning till frågan. Det är ändå klart att beställarens ensidiga meddelanden (brev, e-postmeddelanden osv.) om förlängning av betalningstiden inte alls skapar ett avtal. Om parterna alltså kommit överens om ett betalningsvillkor på 30 dagar, kan beställaren inte förlänga betalningsfristen med ett ensidigt meddelande. I sitt betänkande om lagändringen konstaterade också riksdagens lagutskott så här: ”den ena partens ensidiga meddelande om att den iakttagna betalningstiden ändras så att den blir längre än den i bestämmelsen angivna tidsgränsen uppfyller inte kravet på ett uttryckligt avtal.”

Det är oklarare om till exempel en bestämmelse om betalningstidens längd i beställarens standardköpvillkor uppfyller kravet på ett uttryckligt avtal. I riksdagens lagutskotts betänkande konstateras att med ett uttryckligt avtal avses ”till exempel ett skriftligt avtalsvillkor”. Det är vanligt att man inte förhandlar om standardvillkorens innehåll utan försöker göra dem till en del av avtalet. Eftersom utgångspunkten för lagen om betalningsvillkor är en betalningstid på 30 dagar, kan en längre betalningstid i standardvillkoren anses vara ett överraskande och strängt villkor för leverantören. Sådana villkor är inom juridiken förknippade med ett särskilt krav om betonande som är en förutsättning för att villkoret skall bli en del avtalet. I tolkning skall man också utgå ifrån att en sådan punkt i standardvillkoren uttryckligen måste betonas, så att leverantören har en möjlighet att upptäcka den och överväga om det är klokt att förbinda sig till en längre betalningsfrist.

När kan betalningstiden förlängas Lagen är tvingande till förmån för borgenären, dvs. leverantören av varan el-

Betalningstiden får överstiga 30 dagar endast om man uttryckligen kommit överens om detta.

Företagarinfo Yrittäjäinfo 3/2015 3/2015

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridiskt ombudsman, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

En sund basis för verksamheten med företagsrehabilitering Alla företag har ekonomiskt bättre och sämre perioder. I värsta fallet kan de sämre perioderna fälla hela företaget, om man ingenting görs för att rätta till situationen.

Om betalningssvårigheterna redan har förverkligats eller företagets ekonomiska verksamhet håller på att utvecklas i en ogynnsam riktning, finns det skäl att försöka stoppa eskalering av problem. En dålig period kan vanligtvis kännas igen på att omsättningen och företagets resultat sjunker på ett onormalt sätt. Ofta beror detta på en ändrad situation: man förlorar viktiga kunder, en ny konkurrent trycker ned priserna eller en investering har gjorts vid en fel tidpunkt. Problemen anhopar sig ofta så att även betalningssvårigheterna anhopar sig, och då börjar företaget vara i ekonomiska svårigheter.

F S M

Företagaren blir inte ensam En företagare bör inte bli ensam med sina ekonomiska svårigheter. Ofta orsakar ekonomiska svårigheter också psykisk belastning och stress. Ju snabbare man söker hjälp, desto snabbare och sannolikare blir företagets verksamhet igen lönsam. En framgångsrik sanering är en lösning på hur företaget • får kassan i kontroll och klarar av de ekonomiska svårigheterna • vänder om den stagnerande trenden i affärsverksamheten så att den blir lönsam igen

N Å M R

• hindrar att företaget hamnar i en ännu värre kris. Saneringen påbörjas vanligtvis med en snabb analys (t.ex. TMA-analys) så att man genast begriper allvaret i situationen och ser var de största problemen ligger. Efter detta gör man en mera ingående analys där man går igenom orsakerna till svårigheterna, företagets ekonomi, kassaprognos, ledarskap, order- och leveransprocess, kunder, konkurrenter osv. Syftet med analysen är att kartlägga företagets verksamhetsmiljö i dess helhet. Efter detta kan man göra upp en plan för hur situationen kan förbättras. Man ska genast ta itu med förbättringsarbete

E En grupp företagsrehabiliterare börjar L D

erbjuda Företagarna i Finlands medlemmar avgiftsfri telefonisk kartläggning av företagets ekonomiska situation samt rådgivning

Företagsrehabiliterare är proffs inom företagssanering och erfarna experter i branschen. Alla har över 10 års erfarenhet av företagsledning och företagssanering. Alla företagsrehabiliterare är medlemmar i TMA-Finland (Turnaround Management Finland) rf och certifierade saneringskonsulter. Företagsrehabiliterarnas verksamhet är helt konfidentiell. Ytterligare information om sanering får du från Företagarna i Finlands rådgivning (09 229 221) eller direkt från Företagsrehabiliterarna via e-post eller per telefon. Man kan också ta kontakt på kvällarna. info@yrityskuntouttajat.fi Harri Mäkinen, Incoserv Oy, 050 60 115 Kari Nurmi, Nurmi Consulting Oy, 050 598 8336 Tommi Rainola, MCon Partners Oy, 040 772 3535 Heikki Sjöblom, TosiMuutos Oy, 050 910 9190

Sanering löser inte företagets eller företagarens alla problem. Kostnadsfri hjälp är tillgänglig också på rådgivningstjänsten FöretagsFinland Ekonomihjälp på finska 02 950 248 80, vardagar kl. 9–16 på svenska 02 950 248 81, torsdagar kl. 9–16 www.yrityssuomi.fi/talousapu

s taget e r ö f av d. gning inlan g F i ä l a t n ar kar lefon r i Företag e t i r adsf mma medle Kostn r ö Yrittäjäinfo 3/2015 f ion situat

Företagarna i Finland, Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Vi har en medarbetare som ideligen misslyckas att uppnå sitt försäljningsmål. Kan vi säga upp en sådan medarbetare?

svar Enligt arbetsavtalslagen får en arbetsgivare endast säga upp en arbetstagares anställningsförhållande av sakliga och vägande skäl. En saklig och vägande uppsägningsgrund som beror på arbetstagaren förutsätter att arbetstagaren allvarligt brutit mot eller försummat förpliktelser som väsentligt påverkar anställningsförhållandet. Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person bedöms ofta när arbetstagaren på ett klandervärt sätt har brutit en tydlig arbetsskyldighet eller anställningsförhållandets villkor. I rättpraxis godkänns också bristfällig prestation som beror på arbets-

tagarens ineffektivitet eller passivitet som en grund för hävande av anställningsförhållandet. Om arbe4tstagaren inte når de uppställda målen måste arbetsgivaren utreda vad underprestationen beror på och ge klara instruktioner om hur arbetstagaren kan uppnå resultatmålen i praktiken. Det vanligaste målet torde vara resultatmålet i försäljningsarbete. Försäljningsmålen och uppställandet av dem måste uppfylla vissa kriterier för att misslyckandet att uppnå dem kan åberopas som en uppsägningsgrund. För det första måste det dåliga arbetsresultatet bero på arbetstagarens agerande, i praktiken försummel-

Aktuell rättspraxis Arbetsgivaren har upphävt arbetsavtalet för en försäljare i en hushållsapparatsaffär efter två varningar, eftersom den räknade bidragsprocenten för försäljarens försäljningsarbete var låg. Rätten ansåg att arbetsgivaren inte hade en saklig och vägande grund för uppsägning. Låg bidragsprocent i sig själv visade inte att försäljaren skulle allvarligt ha brutit mot eller försummat väsentliga förpliktelser i sitt anställningsförhållande. Enligt högsta domstolen kan misslyckandet att uppnå kalkylerade mål anses vara en allvarlig brist i arbetstagarens prestation, om arbetsuppgifterna är sådana att deras resultat kan bedömas kvantitativt. Däremot lämpar sig ekonomiska och kalkylmässiga mätare som planerats för arbetsledningens och personalförvaltningens behov inte för att visa om man har försummat eller allvarligt brutit mot förpliktelser som väsentligt påverkar anställningsförhållandet. En kalkylmässig mätare ger alltså inte en tillförlitlig och tillräckligt omfattande bild av arbetstagarens prestation som helhet. Att man inte uppnår resultatmålen med en enstaka mätare mätt betyder inte ännu att man bryter mot arbetsförpliktelserna eller arbetsgivarens instruktioner. Därför är det inte heller en i arbetsavtalslagen avsedd uppsägningsgrund som har samband med arbetstagarens person.

Ytterligare information: Högsta domstolens beslut HD 2014:98

Företagarinfo 3/2015

se, för att duga som uppsägningsgrund. Dessutom måste försummelsen vara väsentlig, vilket bedöms i förhållande till de övriga arbetstagarnas arbetsprestationer och de uppställda målen. Uppnåendet av resultatmålet kan också påverkas av externa faktorer som inte är beroende av arbetstagarens arbetsinsats. Sådana kan vara till exempel ändrad konkurrenssituation, det allmänna ekonomiska läget och variationerna mellan försäljningssäsonger. Försäljningsmålet skall vara rimlig, dvs. det måste vara realistiskt för att misslyckandet att uppnå det skulle kunna vara en uppsägningsgrund. Att man kan visa en budgeterad kalkylerad grund för målet gör inte nödvändigtvis målet rimligt, om en stor del av arbetstagarna inte regelbundet uppnår det. Det bör påpekas att på grund av arbetsavtalslagens tvingande natur inte ens ett uttryckligen överenskommet målvillkor i arbetsavtalet kan vara en uppsägningsgrund, om villkoret är oskäligt med tanke på själva arbetet eller om dess uppfyllande är orealistiskt.

Först måste en varning ges Uppsägning på grund av misslyckandet att uppnå målet förutsätter i rättpraxis nästan alltid att först måste en varning med hot om uppsägning ges. Varningen måste vara befogad och varningspraxis måste vara enhetlig för alla arbetstagare. Varningen måste vara tillräckligt specificerad och arbetstagaren måste förstå att den medför en risk för uppsägning. Samtal i samband med olika uppföljningsperioder eller utvecklingssamtal ersätter inte en tillbörlig varning. Arbetsgivaren har en bevisbörda om att en varning har getts. Efter varningen måste arbetstagaren ges möjlighet att rätta till sin verksamhet oberoende av till exempel tidigare uppföljningsperioder. Även om det är fråga om en ren försäljningsorganisation, är det arbetsgivarens plikt att utreda om uppsägningen kan undvikas genom att placera arbetstagaren i ett annat arbete. För klarhetens skull borde man åtminstone prata om saken med arbetstagaren, även om arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete.

Företagarna i Finland, Saija Sampio, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, saija.sampio@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅga Vi har ingått ett tidsbegränsat avtal på 24 månader om användning av telefonsystem. Vi har emellertid inte fått alla apparater som behövs för användningen av systemet och tjänsten har inte fungerat ordentligt i något skede. Hur och när kan vi häva avtalet, eller måste vi bara betala, eftersom avtalet är tidsbegränsat?

SVAR Hävning av avtalet är till sina verkningar det strängaste och vanligtvis det ultimata rättsliga medlet som gäldenären har till sitt förfogande. Hävandet upphäver avtalet omedelbart och gör betalningarna ogiltiga. Ofta beslutar man om hävning först när de så kallade primära medlen har använts. Dessa är korrigering av felet, en ny prestation och prissänkning. Hävning och uppsägning av avtalet är två olika saker. I regel säger man upp avtalet när det inte längre anses ändamålsenligt att fortsätta det, inte på grund av ett avtalsbrott. Olika avtalstyper har olika förutsättningar för hävning av avtalet. I allmänhet förutsätter hävandet av avtalet ett väsentligt avtalsbrott, alltså ett väsentligt fel i prestationen. Vanligtvis spelar det ingen roll om felet i prestationen är avsiktligt eller ej. I den här situationen kan försäljaren inte till exempel åberopa det faktum att prestationen har störts på grund av en faktor som är oberoende av säljaren. När avtalet upphävs, upphör avtalsförhållandet omedelbart och parterna är förpliktade att returnera de betalningar som redan gjorts.

När kan vi upphäva avtalet? På avtalsförhållanden mellan företag tillämpas ofta köplagen. Den lämpar sig både för köp av egendom och för tjänsteavtal. I köplagen har man ställt vissa krav på hävningsrätten. Om det finns ett fel i varan eller tjänsten, och det inte beror på köparen eller ett förhållande på köparens sida, kan köparen kräva att felet rättas till,

en ny leverans eller prissänkning. Köparen kan också upphäva köpet och därtill kräva skadestånd. För att köpet skall kunna upphävas måste felet vara väsentligt. I köplagen förutsätter upphävandet att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren måste ha insett detta. Köparen bör alltså ofta underrätta säljaren om sina sådana behov som annars kanske inte kunde upptäckas för att ersättnings- och skadeståndsrätten kan användas i största möjliga utsträckning. Väsentligheten kan bedömas på grund av huruvida köparen hade underlåtit att ingå avtalet och inte nöjt sig med en rättelse av felet, en prissänkning eller ett skadestånd, om köparen hade vetat om avtalsbrottet. I rättsprax-

Ofta beslutar man om hävning först när de så kallade primära medlen har använts. Dessa är korrigering av felet, en ny prestation och prissänkning. Företagarinfo 3/2015

is har felets väsentlighet bedömts utgående från tjänstens väsentlighet i förhållande till hela avtalet. I ett prejudikat hade köparen ingått ett avtal om datatrafik- och nätförbindelsetjänster. I inget skede hade tjänsterna fungerat på avtalat sätt, och köparen hade blivit tvungen att fortsätta betala för tjänsterna också till den tidigare leverantören. Tjänsterna i fråga hade också utgjort största delen av avtalets värde. På dessa grunder ansåg domstolen att avtalet hade haft ett väsentligt fel som berättigade till att häva avtalet.

Hur kan vi häva avtalet? I praktiken måste köparen undersöka varan eller föremålet för tjänsten så snart som omständigheterna tillåter. Felet skall reklameras till säljaren inom rimlig tid. Om köparen inte underrättar säljaren om felet inom rimlig tid efter att felet har upptäckts, kan köparen inte längre åberopa felet. Det är dock möjligt att åberopa felet också efter en rimlig tid, om säljaren har förfarit synnerligen klandervärt. Vårt exempel gäller telefonsystemets användartjänst till vilken köparen inte har fått alla de apparater som behövs för att använda systemet. En sådan försening bör man reklamera omedelbart till leverantören. Vid försenad leverans är hävandet möjligt bara under en kort tid efter att hindret dykt upp. Om varan har överlåtits för sent får köparen inte häva avtalet eller kräva skadestånd på grund av försening om hen inte underrättar säl-

Skadestånd

jaren om hävandet inom en rimlig tid. I praktiken skall köparen alltså förklara för säljaren att hen inte längre vill ha varan eller tjänsten eftersom den inte har levererats i tid. Vid dröjsmål kan köparen också ge säljaren en skälig til�läggsfrist. Om köparen har gett säljaren en tilläggsfrist för överlåtelse av varan och varan inte levereras inom tilläggsfristen, får köparen häva köpet. I frågan nämns att tjänsten inte har fungerat ordentligt i något skede. Sådant fel skall reklameras till säljaren inom rimlig tid. Man kan kräva hävandet av avtalet om ingenting görs för att rätta till felet och felet är så väsentligt att köparen inte alls skulle ha velat ingå avtalet om hen hade vetat om felet. Det är oväsentligt om avtalet är ett visstidsavtal eller inte. Det viktigaste är att felet eller dröjsmålet har reklamerats på behörigt sätt och att situationen trots detta inte har åtgärdats.

Förutom hävningsrätten har köparen rätt till skadestånd för en olycka på grund av säljarens försening, om inte säljaren visar att förseningen beror på ett hinder som inte beror på säljaren. Hindret måste också vara sådant som säljaren inte rimligtvis kan förutsättas ha beaktat vid köptillfället och vars följder säljaren inte rimligtvis hade kunnat undvika. Köparen har rätt till ersättning för den skada hen lider genom att varan har fel, om inte säljaren visar att det har förelegat ett godtagbart hinder för att avlämna felfri vara. En orsak som förblir säljarens fel har betydelse såtillvida om enbart den direkta skadan eller även de indirekta skadorna skall ersättas. Om den felaktiga funktionen har berott på en utomstående orsak, har köparen inte i allmänhet rätt att få ersättning för indirekta skador, som utebliven vinst. Köparen har emellertid alltid rätt till ersättning också för indirekta skador, om felet eller skadan beror på vårdslöshet från försäljarens sida. Då kan skadeståndet också omfatta till exempel ersättning för kostnader, prisskillnad eller utebliven vinst.

Kontrollera avtalsvillkoren Köparen bör alltid kontrollera avtalsvillkoren före reklamationen. I högsta domstolens beslut ovan hade köparen inställt sina betalningar eftersom tjänsten inte motsvarade köparens förväntningar. Enligt avtalsvillkoren hade köparen ändå inte rätt att inställa sina betalningar. Därför hade säljaren varit berättigad att häva avtalet med omedelbar verkan när betalningarna hade upphört.

Avtalet hade alltså upphört med säljarens upphävningsmeddelande. Köparen hade också varit skyldig att betala hyrorna till detta datum. Om köparen hade hävt avtalet själv tidigare, hade det inte funnits någon betalningsskyldighet. För att häva avtalet räcker ett fritt formulerat meddelande från köparen. I praktiken lönar det sig alltid att göra

en reklamation skriftligt, till exempel via e-post. Det lönar sig att spara meddelandet för den eventualiteten att det skulle uppstå tvister om saken senare.

Ytterligare information: Högsta domstolens beslut HD 2015:26

MEDLEMSFÖRETAGARE KOM IHÅG ATT UTNYTTJA DINA MEDLEMSFÖRMÅNER! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 3/2015

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridiskt ombudsman, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Ändringar i beställaransvarslagen på hösten Ändringen i beställaransvarslagen träder i kraft på hösten 2015. Företagen bör redan nu ta i beaktande hur ändringarna påverkar beställarens utredningsplikt.

Beställaransvarslagen är en allmän lag varför den tillämpas i alla branscher. För byggbranschen har beställaransvarslagen ändå mera ingående bestämmelser än för andra branscher. De ändringar som träder i kraft på hösten förtydligar tillämpningen av lagen på många ställen, när man ingriper i tillämpningspraxis som avviker från gällande lagens ordalydelse. Det exakta datumet för ikraftträdande är inte ännu känt. Syftet med beställaransvarslagen är att minska de skadeverkningar som svart ekonomi och osund konkurrens orsakar för företag. Iakttagandet av lagen övervakas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

man säljer är en utredningsgivare gentemot sin egen uppdragsgivare och å andra sidan en beställare gentemot sin egen underleverantör. Beställaransvarslagen gäller inte mindre avtal om underleverans och hyrpersonal. Tillämpningsområdet omfattar inte hyrarbete under högst 10 arbetsdagar samt underleveransavtal vars värde exklusive moms understiger 7500 euro. I det senare fallet spelar avtalets längd ingen roll. I och med ändringen av beställaransvarslagen höjs nedre gränsen för underleveransavtalets värde till 9 000 euro. Hyresarbetets 10 arbetsdagars gräns förblir oförändrad.

Utredning före avtalets ingående

Hur och av vem begär man utredningarna?

Grundprinciperna i beställaransvarslagen förblir oförändrade. Beställaransvarslagen förpliktar ett företag, en sammanslutning, en näringsidkare eller ett offentligt samfund som beställer ett arbete att utreda att dess avtalspart uppfyller vissa lagstadgade förpliktelser. Utredningarna skall inhämtas innan avtalet ingås. Med avtalspart avses antingen ett bemanningsföretag eller en sådan underleverantör vars anställda skall arbeta i beställarens arbetslokaler eller på dennes arbetsställe. I den sistnämnda situationen, dvs. i ett s.k. underleveransförhållande, förutsätts dessutom att arbetet anknyter till sådana arbetsuppgifter som normalt utförs i beställarens verksamhet. I underleveranskedjor kan samma aktör vara samtidigt både en sådan beställare av arbete som avses i lagen och en utredningsgivare gentemot sin egen uppdragsgivare. Till exempel en städningsfirma som använder en annan städningsfirma för att producera en tjänst som den förstnämnda fir-

Beställaren uppfyller sin utredningsskyldighet genom att be om följande uppgifter och utredningar av sin avtalspart: Utdrag ur handelsregistret. En utredning om huruvida avtalsparten har registrerat sig i skatteförvaltningens register (arbetsgivar-, förskottsuppbörds- och mervärdesskatteregister). Utredning om att avtalsparten har betalat sina skatter (eller ett intyg om skatteskuld eller en betalningsplan för skatteskulden). Intyg om arbetstagarnas pensionsförsäkring och om betalning av pensionsförsäkringspremier. Utredning om det tillämpliga kollektivavtalet eller de viktigaste arbetsvillkoren. I samband med byggverksamhet måste beställaren dessutom be sin avtalspart om en utredning om att avtalsparten har tecknat en olycksfallförsäkring för sina arbetstagare i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. Med hjälp av utredningarna kan beställaren bedöma avtalspartens förmå-

Företagarinfo 3/2015

ga att uppfylla sina lagstadgade förpliktelser. Först när utredningarna fåtts kan beställaren ingå ett avtal. I praktiken uppfyller beställaren sin utredningsskyldighet genom att be sin avtalspart om de registeruppgifter och andra uppgifter som utredningsskyldigheten omfattar och avtalsparten skall leverera dessa. Beställaren har rätt att också godkänna utredningar av någon annan bedömare eller registerförare som allmänt anses vara tillförlitlig. Beställaren behöver inte begära utredningar och intyg, om beställaren har grundad anledning att lita på att avtalsparten fullgör sina lagstadgade skyldigheter. Utredningar behövs inte till exempel från myndigheter eller offentliga aktiebolag. Också ett tidigare avtalsförhållande och stabiliteten i avtalspartens verksamhet kan utgöra grunden för trovärdighet. Inom byggbranschen är regleringen striktare: utredningar och intyg måste alltid begäras oberoende av ett tidigare avtalsförhållande eller stabiliteten i avtalspartens verksamhet.

Utredningsplikten utvidgas till att omfatta företagshälsovården Från och med hösten 2015 måste man också utreda hur arbetstagarnas företagshälsovård har arrangerats. Enligt regeringens proposition kan förpliktelsen uppfyllas genom att visa beställaren ett företagshälsovårdsavtal eller avtalspartens egen skriftliga redogörelse av vilken det framgår minst den avtalade platsen för arbetstagarnas lagstadgade företagshälsovård. Om avtalsparten vid avtalets ingående inte ännu har skyldighet att anordna företagshälsovård skall beställaren ges en redogörelse för hur avtalsparten tänker anordna arbetstagarnas företagshälsovård.

Ändringar i beställaransvarslagen i korthet 1. Underleveransavtalets värde höjs till 9 000 euro. 2. Utredningsplikten utvidgas till att också gälla arbetstagarnas företagshälsovård. 3. För utredning av skatteskuld räcker en redogörelse för att avtalspartens skatteskuld inte överstiger 10 000 euro. 4. En utländsk avtalspart måste tillställa en utredning om registrering i skatteförvaltningens register och om skatteskuld, om det utländska företaget har ett finländskt FO-nummer. 5. Beställaren måste ta reda på hur arbetstagarnas socialskydd bestäms senast innan det avtalsenliga arbetet påbörjas. 6. Beställaren måste skriftligt meddela att iakttagandet av lagstiftningen som gäller de utsända arbetstagarna övervakas av arbetarskyddsmyndigheten. 7. Försummelseavgiften höjs till 2 000–20 000 euro. 8. En höjd försummelseavgift (20 000–65 000 euro) kan i fortsättningen påföras inom alla branscher.

Utredningen av skatteskuld ändras En tillräcklig utredning av skatteskuld är efter ändringen att visa ett intyg om att avtalsparten inte har en större skatteskuld än 10 000 euro. Beställaren kan också själv hämta denna rapport från det offentliga skatteskuldsregistret. Om skatteskulden är större, måste avtalsparten tillställa beställaren en redogörelse för skatteskuldens storlek. I praktiken görs redogörelsen med ett skatteskuldsintyg som utfärdats av en myndighet. Enligt regeringens proposition skulle en avtalsparts skatteskuld eller avsaknad av en betalningsplan som sådana inte längre leda till att beställaren kunde påföras en försummelseavgift. I fortsättningen borde beställaren ändå beakta den oreglerade skatteskuldens storlek vid bedömning av avtalspartens pålitlighet. Det är faktiskt tillrådligt att fråga sig om avtalsparten kan anses vara pålitlig om det inte finns en plan för betalning av skatteskulden och skulden är stor i förhållande till avtalspartens storlek och verksamhetens omfattning.

Utredning från en utländsk avtalspart Om beställarens avtalspart är ett utländskt företag, skall beställaren be sin avtalspart om motsvarande information som hen ber finländska företag. Avtalsparten måste då ge önskad information. Uppgifterna om en utländsk avtalspart ges med ett registerutdrag i enlighet med lagstiftningen i företagets hemland eller med ett motsvarande intyg. I och med lagändringen måste en utländsk avtalspart tillställa en utredning om registrering i skatte-

förvaltningens register och om skatteskuld, om det utländska företaget har ett finländskt FO-nummer. Om det utländska företaget som är avtalspart skickar sina arbetstagare till Finland för att uppfylla avtalet, måste beställaren i och med lagändringen ta reda på hur arbetstagarnas socialskydd bestäms innan det avtalsenliga arbetet påbörjas. Utredningen om bestämningen av socialskyddet kan alltså i fortsättningen hämtas också efter avtalets ingående men innan arbetet påbörjas. En beställare som är verksam i byggbranschen måste ändå i fortsättningen inhämta uppgifter om bestämning av socialskyddet skilt för varje utländsk arbetstagare innan arbetstagaren i fråga påbörjar arbetet. En ny skyldighet är också att om en utländsk avtalspart sänder sina arbetstagare till arbete i Finland måste beställaren skriftligt informera sin avtalspart om att iakttagandet av lagstiftningen som gäller de utsända arbetstagarna övervakas av arbetarskyddsmyndigheten. I praktiken måste beställaren alltså ge kontaktuppgifter för regionalförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskydd. Enligt regeringens proposition kan informationen ges till exempel per e-post.

Försummelseavgift som sanktion Iakttagandet av lagen övervakas av Regionförvaltningsverkets i Södra Finland ansvarsområde för arbetarskydd som gör kontroller på arbetsplatser. Enligt huvudregeln skall företaget informeras om kontrollerna på förhand. Årligen görs 400–1000 kontroller. På begäran har arbetarskyddsmyndigheter rätt att få handlingarna i an-

Företagarinfo 3/2015

slutning till utredningsskyldigheten av beställaren och vid behov kopiorna av handlingarna. Det finns alltså skäl att ha de redogörelser som man fått av avtalsparter i förvar och ordning. Om en kontroll visar att beställaren har försummat sin utredningsskyldighet är påföljden en försummelseavgift. Nästan var tionde kontroll leder till påförande av försummelseavgift. Försummelseavgiften påförs typiskt när beställaren har inhämtat uppgifterna för sent eller inhämtat bara en del av dem. I och med lagändringen höjs försummelseavgiften till 2 000–20 000 euro. Försummelseavgiften är avtalsspecifik. Om beställaren inte har bett någon av sina avtalsparter om utredningar, kan den sammanlagda avgiften överskrida den ovannämnda övre gränsen. Beställaren kan påföras försummelseavgift också om beställaren har ingått ett avtal med en näringsidkare som meddelats näringsförbud eller med ett företag vars ledare har meddelats näringsförbud. Dessutom kan avgiften påföras om beställaren har ingått ett avtal även om hen måste ha varit medveten om att avtalsparten inte har avsikt att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter. Avgiften kan påföras till exempel om det är klart att man inte kan arbeta med det offererade priset så att avtalsparten också kan sköta redovisningen av skatter, arbetsgivarens socialskyddsavgifter och betalningen av minimilöner till arbetstagarna. I dessa situationer påförs efter lagändringen en höjd försummelseavgift på 20 000– 65 000 euro. Den höjda försummelseavgiften används i dag endast i byggbranschen, men i och med lagändringen kan den påföras också aktörer i andra branscher.

Iina Hyvärinen, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

Vad är en skälig indrivningskostnad? Enligt indrivningslagen måste gäldenären ersätta skäliga indrivningskostnader. Vid bedömning av skälighet beaktas bl.a. fordringens storlek, arbetsmängden samt ändamålsenlig indrivningsmetod. I lagen om indrivning har också bestämts om en standardersättning på 40 euro för företagsfordringar. Det finns inga bestämmelser om maximibelopp för kostnader för indrivning av företagsfordringar. Beloppet begränsas ändå bland annat av bestämmelsen om god indrivningssed. Enligt den får gäldenären inte orsakas oskäliga eller onödiga kostnader. Gäldenären behöver inte ersätta indrivningskostnader om god indrivningssed inte iakttas. En obetydlig avvikelse från god indrivningssed befriar ändå inte från ersättningsskyldigheten. Däremot har det ställts maximibelopp för indrivningskostnader som gäller konsumentfordringar. Regionförvaltningsverket har ansett att de också har betydelse vid bedömning av en skälig kostnad för indrivning av företagsfordringar. Inkassobyrån måste kunna

ge goda grunder, om den kräver många gånger större indrivningskostnader för en företagsfordring än för en konsumentfordring av motsvarande storlek.

Kostnaderna bedöms som en helhet Indrivningskostnadernas skälighet bedöms som en helhet. Att ta i beaktande fordringens storlek innebär inte att indrivningskostnader kan bestämmas som en schematisk andel av fordringen. En väsentlig faktor är arbetsmängden. Skyldigheten att ersätta indrivningskostnaderna förutsätter emellertid att åtgärderna har varit nödvändiga och ändamålsenliga. Om man i indrivningen använder en

betalningspåminnelse med publicitetshot, dvs. tratta, kan indrivningskostnaderna vara större än annars i indrivningen av företagsfordringar. Användningen av tratta förutsätter speciell omsorgsfullhet och sålunda mera arbete av inkassobyrån. Näringsidkaren har rätt att få en avgiftsfri redogörelse för bestämningen av kostnaderna från inkassobyrån. Om redogörelsen begärs oftare än en gång om året kan inkassobyrån kräva en skälig ersättning för utarbetandet av redogörelsen.

Ytterligare information: Lag om indrivning av fordringar (513/1999)

Regionförvaltningsverket i Södra Finland övervakar inkassoföretag Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljar nationellt tillstånd för indrivningsverksamhet och övervakar att de inkassobyråer som fått tillstånd följer lagen och god indrivningssed i sin verksamhet. Om en näringsidkare misstänker att indrivningen sker i strid med god indrivningssed eller utan tillstånd, kan hen anmäla saken till Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Regionförvaltningsverket kan ge inkassobyrån en varning eller i allvarliga fall återkalla dess tillstånd. Regionförvaltningsverket har inte befogenheter att lösa privaträttsliga krav i anslutning till ärendet. Regionförvaltningsverket kan inte till exempel ta ställning till avtalets giltighet, be-

stämma skadestånd eller göra indrivningskostnaderna skäligare. Behandlingen av dessa krav hör till allmänna domstolar. I anmälan är det bra att ta fram följande uppgifter: • anmälarens kontaktuppgifter • namnet på den som idkar indrivningsverksamheten • en beskrivning av hur anmälaren misstänker att idkaren av indrivningsverksamheten har handlat i strid med lag eller god indrivningssed • uppgifter om den indrivna fordringen (kopior av fakturor, betalningspåminnelser, betalningskrav som gäller den indrivna fordringen och som

Företagarinfo 3/2015

skickats till anmälaren samt kopior av eventuella reklamationsmeddelanden om fordringen samt av de svar som inkassoverksamhetens idkare eller uppdragsgivaren/gäldenären gett på dem). Anmälan kan göras fritt formulerat skriftligt eller med en anmälningsblankett. Anmälningsblanketten finns på avi.fi > Näringar > Pengar och egendom > Indrivningsverksamhet > Tillsyn och anmälningar Anmälan kan skickas till adressen Regionförvaltningsverket i Södra Finland, PB 110, 00521 Helsingfors eller per e-post till adressen kirjaamo.etela@avi. fi (med skannade dokumentbilagor).

Exempel på skäliga och oskäliga kostnader Regionförvaltningsverket har tagit ställning till skäligheten i indrivningskostnaderna av företagsfordringar.

1 2 3

Vid indrivningen av en fordring på 1210,24 euro hade inkassobyrån skickat företagaren ett betalningskrav där man krävde ersättning av indrivningskostnader på 167,00 euro. Av konsumenten hade man fått kräva 50 euro för indrivningen av en fordring av samma storlek. Inkassobyrån hade inte lagt fram en redogörelse för det arbete som gjorts för att sköta ärendet förutom skrivandet och skickandet av inkassobrevet. Inkassobyrån hade inte heller lagt fram en redogörelse för andra nödvändiga kostnader i skötseln av ärendet. Regionförvaltningsverket ansåg att indrivningskostnaderna kunde anses oskäliga när indrivningsåtgärden enbart bestod av skickandet av ett brev med betalningskrav.

När en inkassobyrå indrev en företagsfordring på 277,98 euro hade den skickat ett inkassobrev i vilket man hade krävt indrivningskostnader på 91,89 euro och en mervärdesskatteandel på 21,13 euro. Efter en delbetalning hade inkassobyrån skickat ett inkassobrev i vilket man hade krävt indrivningskostnader på 6,72 euro och en mervärdesskatteandel på 1,54 euro. Enligt inkassobyrån bestod indrivningskostnaderna av basavgiften, postoch kopieringskostnader, redovisningskostnader och indrivningsarvodet. Dessutom hade inkassobyrån förklarat att indrivningsuppdrag överförs manuellt till inkassosystemet på basis av en fakturakopia och att gäldenärens identifierings- och kontaktuppgifter kontrolleras vid lagring och att uppgifterna säkerställs vid behov genom att ta kontakt med uppdragsgivaren. Regionförvaltningsverket ansåg att indrivningskostnaderna hade varit skäliga och att inkassobyrån hade agerat enligt god indrivningssed och lagen.

Inkassobyrån hade använt tratta vid indrivning av på 252,15 euro av näringsidkaren. Indrivningskostnaderna hade varit 152,01 euro. Inkassobyrån hade gett en specifikation av de extra åtgärder som den hade utfört. Därtill hade gäldenären med sin egen verksamhet orsakat utredningsarbete för inkassobyrån. Regionförvaltningsverket ansåg att indrivningskostnaderna var skäliga. Man tog också i beaktande att inkassobyrån hade kompenserat näringsidkaren för kostnaderna för trattan på grund av problem vid postning av trattabrevet.

Regionförvaltningsverket ansåg att indrivningskostnaderna på 148,00 euro var oskäliga när indrivningsåtgärden enbart hade bestått av skickandet av ett trattabrev för en fordring på 241,80 euro. Inkassobyrån hade inte gett en redogörelse för det arbete som den gjort eller andra nödvändiga kostnader i anslutning till skötseln av ärendet. I fallet hade inkassobyrån emellertid sänkt indrivningskostnaderna till 100,00 euro, vilket regionförvaltningsverket inte längre ansåg oskäligt.

Företagarinfo 3/2015