Företagare 4/2014 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Dags för något nytt | 3

4 / 2014

INDUSTRI & LOGISTIK

Ab Nordic cast Sourcing Oy En pionjär för internationella underleveranser

4/2014

INNEHÅLL INDUSTRI & LOGISTIK

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MIcHAEL LINDHOLM | 5

AB NORDIc cAST SOURcING OY

En pionjär för internationella underleveranser

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARNA I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 24 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MATERIAL 27.1.2014 17.3.2014 19.5.2014 18.8.2014 13.10.2014 1.12.2014

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 3200 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

LEDARE

Dags för något nytt Under de senaste hundra åren har vårt land utvecklats otroligt mycket och även vår ekonomi har utvecklats med kraft. Kort sagt kan vi beskriva att landet har förändrats från ett jordbrukarsamhälle till ett industriland med betoning på högteknologi. Vi tog det för givet att Nokia håller vårt huvud ovanför vattenytan, rejält ovanför. Visst har vi ju även andra viktiga industriområden som metall-, verkstads- och skogsindustrin, men denna högteknologi har gett oss vår främsta tillväxt. Ja, i sin helhet står industrin för ungefär en tredjedel av vår bruttonationalprodukt. För tillfället lever vi en tid där vi nästan dagligen får höra om samarbetsförhandlingar och om olika utrikespolitiska kriser som kommer allt närmare vår vardag. En som vi säkert kommer att minnas och som ännu kommer att hålla på en tid är oroligheterna i Ukraina. Detta berör även företagare i Finland. Vi har flera företagare inom logistikbranschen som nu är tvungna att hitta på sätt att överleva utan deras transportuppdrag till Ryssland. Våra nätsidor publicerade i augusti en nyhet om företaget Team Niinivirta, som praktiskt taget blev utan sysselsättning under en natt. Då var det hög tid för Eero Niinivirta att fundera på vad han skulle göra åt sina tolv långtradare, varav sex stycken ännu satt fast vid tullen. Utmaningen här, är att deras långtradare inte kan användas i Finland, p.g.a. att de följer ryska bestämmelser som i sin tur skiljer sig från de finska. Niinivirta har dock inte gett upp hoppet utan

fortsätter att reda ut möjligheterna för annat logistikföretagande än bara transporten till Ryssland. Detta fall visar oss att vi aldrig nästa dag vet vad som komma skall, men det bästa att är förbereda sig med en öppen inställning så att vi vid behov kan sätta igång med en idéstormning och hitta på något nytt. I förbundet blåser även förändringarnas vindar. I oktober, under Företagardagarna 24-26.10, hålls även vårt förbundsmöte. Detta förbundsmöte är vårt högsta beslutande organ. Där bestäms inriktningen på Företagarna i Finlands arbete och vilka frågor som ska prioriteras under det kommande året. Varför är just detta förbundsmöte ett sådant där det blåser nya vindar? Jo, för att vi har ett ordförandeval på kommande. Den nuvarande ordföranden Mikko Simolinna meddelade i våras att han inte ställer upp som kandidat. I skrivande stund har vi tre kandidater som anmält sitt intresse: Paula Aikio-Tallgren, Jari Koponen och Jyrki Mäkynen. Aikio-Tallgren är ordförande för Företagarna i Lappland, Koponen för Företagarna i Mellersta Finland och Mäkynen för Företagarna i Södra Österbotten. Den nya ordföranden väljs för en tvåårsperiod i taget fredagen den 24.10. Du kan gå och bekanta dig med kandidaterna på förbundets nätsida och även läsa om dem i Michael Lindholms kolumn i denna tidning. Jag vill ännu även marknadsföra vår Svenska träffen-tillställning, som vi ordnar under Företagardagarna. Evenemanget är på lördagen den 25.10.2014. Under träffen

Ps. Du får gärna skicka feedback om tidningen till armi.murto@yrittajat.fi, för vi vill väldigt gärna höra hur vi kunde göra den ännu bättre.

kommer Jami Laes från Rovio att berätta om deras företags- och utvecklingstory. Dessutom har alla deltagare möjligheten att delta i en diskussion om Företagarna i Finlands svenskspråkiga verksamhet. Hoppas vi ses där!

Mera om industri och logistik kan ni läsa i detta nummer av Företagare i Finland. Hela vår redaktion önskar er trevliga lässtunder. Med dessa ord vill jag önska alla en framgångsrik och lyckad höst!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Registret över skatteskulder på väg i en rimligare riktning, men praktiska utmaningar återstår På hösten fattar riksdagen ett beslut om skatteskuldsregistret som kommer till företagen. Företagarna i Finland är oroliga över företagarnas rättssäkerhet speciellt i sådana fall där företaget har tillfälliga betalningssvårigheter men försöker handla oklanderligt.

Det är fråga om detta Genom att mata in företagets FOnummer på Skatteförvaltningens webbplats får man i fortsättningen veta om företaget har en sådan skatteskuld på över 10 000 euro om vars betalning företaget inte har kommit överens med skatteförvaltningen om. I registret kan man elektroniskt kolla sådana uppgifter som hittills har klarlagts med företagens intyg om skatteskulder eller som har antecknats som betalningsstörning i kreditupplysningsregister.

– Därför är det viktigt att en företagare som vill göra rätt för sig smidigt kan komma överens om betalningsarrangemangen med skatteförvaltningen och att den skatteskyldiges situation beaktas. Riksdagen röstar om lagförslaget på hösten. Det är meningen att lagen träder i kraft i början av nästa år.

En del övrigt att önska Även efter statsutskottets ändringsförslag lämnar lagförslaget en hel del övrigt att önska till exempel vad gäller hur man kommer överens om betalningsarrangemangen mellan företaget och skatteförvaltningen. – Att hamna i skatteskuldsregistret är ett svårt straff som i värsta fall kan leda till nedläggning av företaget. Idéen med hela registret blir också urvattnad om detta händer för ett stort antal företag, säger Järventaus. Han påpekar att företagarnas skatteskulder ofta beror på orimligt långa betalningstider.

Jussi Järventaus

iksdagens statsutskott behandlade regeringens proposition före midsommaren och föreslår ändringar som förändrar den ursprungliga propositionen i en bättre riktning ur företagarnas synvinkel. Vi kräver i lagberedningen att företagare som försöker göra rätt för sig inte stämplas med registret, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Jussi Järventaus. Därför kräver organisationen att tröskelbeloppet för skatteskuld som registreras offentligt höjs och att orsakerna till betalningsproblemen – till exempel företagarens sjukdom beaktas bättre. Kraven blev beaktade: Statsutskottet föreslår att nedre gränsen för antecknande av uppgift om skattes-kuld höjs från det planerade 5000 euro till 10 000 euro. Det blir ingen registeranteckning, om den skattepliktiga har kommit överens om ett betalningsarrangemang med skattemyndigheten. – Med tanke på den skattepliktigas rättsskydd är det också viktigt att en skatteskuld i vilken ändring har sökts och vars verkställande har avbrutits inte antecknas i registret, fortsätter Järventaus listan över ändringsförslag.

Teppo Kuittinen

Tero Karjalainen

KOLUMN

Ändringar i redaktionen Tero Karjalainen och Teppo Kuittinen blir redaktörer i Yrittäjämediat

ero Karjalainen och Teppo Kuittinen började som redaktörer i Yrittäjämediat från och med 4.8.2014. Karjalainen och Kuittinen fyller det underskott på två redaktörer som uppstod när redaktören Hannu Hallamaa gick på föräldraledighet och redaktören Riikka Koskenranta gick på familjeledighet.

Ändringar på organisationsavdelningen Joonas Mikkilä blir Företagarna i Finlands organisationschef

oonas Mikkilä (30) började som organisationschef på Företagarna i Finland 4.8.2014. Mikkilä ansvarar särskilt för organisationens studerandemedlemmar, för Unga Företagarnas verksamhet samt delvis också för organisationstjänster och -evenemang. Mikkilä är utbildad magister i sam-hällsvetenskaper. Han kommer till posten från Finlands Gymnasistförbund där han har arbetat från årsskiftet som t.f. generalsekreterare och dessförinnan som utbildningspolitisk expert.

Företagardagarna 24 – 26.10.2014 Tammerfors

om med och tillbringa en fin och företagsam helg. Företagardagarna är i år den 24 – 26.10.2014. Det ordnas även ett svenskspråkigt evenemang Svenska träffen på lördagen den 25.10.2014. Under träffen kommer Jami Laes från Rovio att berätta deras företags- och utvecklingstory med fokus på samarbetet på Rovio och också med dera partners. Välkommen!

Svenska träffen på lördagen den 25.10.2014

Vår nya ordförande och svenskan

et är snart dags att välja Simolinnas efterträdare. Glädjande under de senaste åren har varit att FiFs ledning har varit mycket positivt inställd till att utveckla den svenska servicen. FiF jobbar på en ny strategi där vi den svenskspråkiga servicens roll ännu är öppen. Ordförandes roll i att föra fram de svenskspråkigas ärenden i strategin är mycket viktig. Hur blir det när vi får en ny ordförande? Jag ställde några frågor till alla kandidater och här är svaren som är i den ordning jag fick dem. Jag har varit tvungen att förkorta deras svar för denna kolumn. Jyrki Mäkynen Ser svenskan som en naturlig del av verksamheten i FiF. Intressebevakningen görs naturligtvis i FiF oberoende av språk. Jyrki anser att FiF bör sträva till att central information, kursverksamhet och de viktigaste evenemangen även finns på svenska. Jyrki anser också att det måste finnas tillräckligt med resurser för den svenskspråkiga verksamheten. Kontakt till svenska organisationer måste upprätthållas och också en nära kontakt till den svenska median. Jyrki lovar att han finns tillgänglig också för de svenskspråkiga medlemmarna.

Paula Aikio-Tallgren Paula betonar tvåspråkighetens betydelse för olika regioner i Finland och Paula ser det som en självklart att tvåspråkigheten är till fördel samt att företagarna skall få information på sitt egna modersmål. Paula ser utbytet av information och ökad synlighet i olika evenemang som viktiga utvecklingsmöjligheter inom FiF. Paula lovar att vara helt öppen för nya förslag och vill också att de oegentligheter som finns på ICT sidan skall korrigeras så snabbt som möjligt. Jari-Pekka Koponen Jari-Pekka anser att det är viktigt att FiF förstår olika företagargruppers specialbehov och också reagerar på dessa. Han anser också att de svenskspråkiga företagarna har specialkunskap som kan hjälpa både FiF och andra företagare i internationaliseringsfrågor. Jari-Pekka är övertygad om att det finns kunskap inom organisationen för att föra fram svenskspråkiga ärenden. Jari-Pekka lovar att vara en aktiv ordförande och träffa företagare i olika delar av landet för att personligen få ta del av deras erfarenheter. Sammandragsvis kan vi konstatera att alla kandidaters inställning till svenskan är positiv. I höst får vi se hur de saker som sagts förverkigas när jobbet på allvar startar. Vi får i varje fall önska alla kandidater lycka till i kampanjen.

Michael Lindholm Svenska Utskottets ordförande

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Årets unga företagare är Vapa Media Oy:s Ida Hakola och Ilona Hiila Priset Årets unga företagare tilldelades Ida Hakola, 30, och Ilona Hiila, 29, från Helsingfors. År 2010 grundade de företaget Vapa Media, som hjälper företag ta sin affärsverksamhet till nätet, och de har utvecklat företaget målmedvetet ända från början. Priset tilldelades på Företagarna i Finlands nationella evenemang för Unga Företagare i Karleby i juni.

et som avgjorde segern i tävlingen Årets Unga Företagare var att Vapa Media klarar sig och växer i en mycket konkurrensutsatt bransch. Enligt juryn är detta ett tecken på rätt slags företagaranda. Företaget har också effektivt använt sociala medier i all sin kommunikation. Dessutom möjliggörs företagets framgång av ett stolt och motiverat team. – Det är fint att bli belönad för detta häftiga men tidvis ganska tunga jobb. Från första början har vi vetat vad vi gör och vi har velat utveckla företaget till ett expertföretag som kan uppfylla de mest krävande kraven, sade Ida Hakola som mottog priset. Hakola och Hiila grundade Vapa Media år 2010. I början av år 2011 kom Matti Oksanen med som akt-ionär. Förutom företagarna finns det 15 anställda. Företaget erbjuder onlinekundundersökning, kon-ceptualisering av

webbtjänster och -kanaler, innehållsmarknadsföring och planering av innehållsstrategier – dvs. hjälper företag att omsätta sin affärsverksamhet på webben på ett sätt som väcker intresse hos kunderna. Målet är att företaget möter sina kunder på nätet. – Man kan inte skapa bra webbinnehåll om man inte förstår målgruppens behov. Vi har en egen metod men vilken vi sållar fram de behov som kundföretagets målgrupper har. Vi planerar webbinnehåll efter deras behov, beskriver Hakola affärsidén. Vinnaren utsågs av konsult Niko Herlin från Finpro, verksamhetsledare Virpi Utriainen från Nuori Yrittäjyys ry, Nordic Business Forum-teamet, 2013 års Unga Företagare Jutta Österberg-Hurme och Företagarna i Finlands utskott för unga företagare.

Användningen av servicesedlar måste ökas rejält Företagarna i Finland kräver att kommunerna och samkommunerna i framtiden måste förpliktas att använda servicesedeln i social- och hälsovårdens tjänster. Så här säkras tjänster i närmiljön i hela Finland på bästa sätt.

den pågående sote-reformen inrättas fem sote-områden som har ansvar för att anordna tjänster. Enligt Företagarna i Finland håller man på att binda produktionsansvaret för starkt till kommunens eller samkommunens egen produktion. – Finland är på glid mot ett monopol i offentlig tjänsteproduktion. Därför bör sote-områdenas ansvar utökas med förpliktelsen att utveckla tjänstemarknaden så att det inte bildas ett monopol. En kommunbo måste kunna välja var han eller hon sköter sina tänder eller vem som tar hand om en äldre person som bor hemma, säger Företagarna i Finlands vice verkställande direktör Anssi Kujala.

Servicesedeln är populär I framtiden fattar sote-områdena beslut om grundlinjerna för köptjänster och användningen av servicesedlar med fyra års mellanrum. Enligt Företagarna i Finland måste kommunerna och samkommunerna förpliktas att använda servicesedeln. År 2012 använde kommunerna och samkommunerna cirka 80 miljoner euro till servicesedlar. Från år 2011 var ökningen rentav 88 procent. – I proportion till hela sote-helheten på 23 miljarder används servicesedeln fortfarande obegripligt lite, men ökningen tyder på att man har haft goda erfarenheter, säger Kujala.

Kampanj för valfrihet är på gång Företagarna i Finland och tre av dess branschorganisationer - Lääkäripalveluyritykset LPY ry, Terveys- ja sosiaalialan yrittäjät Teso ry och Suomen Fysioterapia- ja kuntoutusyritykset FYSI ry – driver som bäst kampanjen valitsevapaasti.fi. I kampanjen samlar vi in medborgarnas åsikter om valfriheten inom social- och hälsovårdstjänster och berättar om servicesedeln. Man kan svara på enkäten på adressen www.valitsevapaasti.fi

I kampanjen samlar vi in medborgarnas åsikter om valfriheten inom social- och hälsovårdstjänster och berättar om servicesedeln. Man kan svara på enkäten på adressen www.valitsevapaasti.fi

Ab Nordic Cast Sourcing Oy

En pionjär för internationella underleveranser TExT ANNELI FRANTZÉN bILD ALEKSI POUTANEN

NC Sourcing, som är specialiserad på tillverkningstjänster och logistik, erbjuder sina kunder möjlighet till internationell produktion av komponenter och monteringar utan risker och byråkrati. Den innovativa verksamhetsmodellen har satt fart på företagets tillväxt och möjliggör expansion till nya marknader och verksamhetsfält.

C Sourcing ägs av företagets verkställande direktör Edward Blomstedt och hans bror Robert Blomstedt, som verkar som företagets vice verkställande direktör. I utvecklingen av verksamheten deltar även deras mamma Veronika Braithwaite, i egenskap av styrelseordförande. Företaget grundades år 2005 och dess verksamhet fokuserar på produktionstjänster för byggindustrin, maskinbyggnadsindustrin och konsumentvaruindustrin. NC Sourcing har sitt huvudkontor i Helsingfors och företaget har även kontor i Sverige, Kina, Indien, Litauen och Ryssland.

Dynamisk verksamhetsmodell NC Sourcing grundar sin verksamhet på långvariga kundkontrakt, ett omfattande samarbetsnätverk och produktionskapacitet, som för närvarande består av aktörer i Ryssland, Vitryssland, Litauen, Polen, Kina och Indien. Kunderna är företag i olika branscher i Norden, Baltikum, Centraleuropa och Afrika. I Finland används de komponenter som NC Sourcing tillverkar bl.a. i traktorer, truckar, processindustrins anläggningar och kommunalteknik. – Vi fungerar som en virtuell fabrik som levererar till kunderna produkter av olika material tillverkade med olika produktionsmetoder, såsom svetsade, gjutna, smidda, bearbetade komponenter och monterade enheter. Tack vare vår flexibla verksamhetsmodell kan vi erbjuda nästan vilka produkter och helheter som helst och därigenom effektivera och underlätta kundens verksamhetförklarar Edward Blomstedt angående sitt företags verksamhetskoncept. – I bästa fall kan kunden via oss få produkter från tiotals olika fabriker med en enda beställning. I prak-

tiken fungerar processen så att kunden beställer och får sin produkt levererad av NC Sourcing ända fram. NC Sourcing väljer som leverantör den auditerade samarbetspartner som bäst lämpar sig och är mest konkurrenskraftig. För produktionsstyrningen och kvalitetsövervakningen svarar NC Sourcings egna experter. Helhetsansvaret för leveranserna förutsätter enligt Blomstedt en kontinuerlig utveckling av verksamheten. – Vi har satsat mycket på datateknik och utvecklar hela tiden våra system för administration och dokumentering av produktion, kvalitet och logistik. Vår målsättning är att vara en föregångare på alla dessa delområden och förändra synen på produktionsstrukturerna även mera omfattande, berättar han.

Höga tillväxtmål NC Sourcings verksamhet har vuxit ända sedan starten. I fjol hade företaget en omsättning på 5,1 miljoner euro och i år beräknas den uppgå till 7–8 miljoner euro. Byggsektorns andel av omsättningen är ungefär hälften, maskinbyggnadsindustrins 40 procent och konsumentsektorns andel omkring tio procent. – De senaste åren har varit en tid av kraftig tillväxt för oss, trots konjunkturerna, och vi har en stark tillväxtstrategi även för de kommande åren. Vårt mål är att inom sju år nå till en omsättning på hundra miljoner euro, berättar Blomstedt. – Vi bygger ett företag som är flexibelt, men samtidigt klarar av att verka över ett stort område och framställa produkter av vitt skilda slag. Lyckligtvis har vi en mycket kunnig personal, sakkunnig styrelse och en process som inte är personrelaterad, uppskattar Blomstedt.

Edward Blomstedt ser obegränsade möjligheter att utvidga verksamheten i sitt företag.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

KÖF:s verkställande direktör

Hippi Hovi

känner till företagarens utmaningar av egen erfarenhet TExT ANNELI FRANTZÉN bILD ESA SILTALOPPI

KÖF:s nya verkställande direktör Hippi Hovi har blivit känd för österbottningarna som en populär radioröst och musiker. Framgångarna har dock inte kommit av sig själva, utan i bakgrunden finns ett ihärdigt arbete och ett starkt intresse för företagsamhet.

ippi Hovi inledde arbetet som KÖF:s verkställande direktör i början av augusti. Preliminärt har han bekantat sig med sitt nya arbete redan under sommaren. Även företagarnas föreningsverksamhet är bekant för honom sedan tidigare eftersom han har varit verksam både inom KÖF:s och Vasa Företagares styrelser och varit med också i Vasa Företagares informationsutskott. Sitt uppdrag som

verkställande direktör tar han ändå emot med ödmjukhet. – Jag har fortfarande mycket att lära mig om arbetet och jag vill även bekanta mig med olika lokalföreningars styrelser och medlemmar. Den största utmaningen är naturligtvis att förbättra företagarnas verksamhetsförutsättningar samt att bevaka deras intressen, men till konkreta åtgärder återkommer jag först senare, konstaterar han.

Företagare som gått den långa vägen Hippi Hovi föddes för 55 år sedan i en tvåspråkig familj i Vasa. Som förnamn i dopattestet uppges Heikki, men smeknamnet Hippi blev snart etablerat. Till sin utbildning är Hippi Hovi pedagogie magister. Han har däremot inte utövat läraryrket i någon större utsträckning än som tillfällig musiklärare vid olika läroinrättningar. Musiken

Kuvateksti

har alltid varit hans stora intresse. I början av arbetskarriären tjänade han till och med sitt levebröd som musiker och musiken hänger fortfarande med som en kär hobby. – Jag har hållit på med musik ända sedan 70-talet och år -75 började jag göra spelningar med mitt eget band. På 80-talet grundade jag ett skivbolag och en programbyrå. Den tiden var en riktig företagsskola för mig, även om jag inte förstod det då, berättar han. Efter sin musikkarriär sökte sig Hippi Hovi till mediebranschen, först till YLE och senare till Radio Vasa. År 2000 blev han ägare till lokalradion tillsammans med två kompanjoner. För tillfället pågår ett ägarskifte inom företaget och det kommer sannolikt att slutföras under hösten. Enligt Hovi har radiokarriären vidgat hans vyer om företagandet ytterligare. – Genom radioarbetet har jag bekantat mig med företagare inom

11 olika branscher och även sett hur konjunkturerna påverkat företagens verksamhet. I synnerhet 90-talet var en svår tid för många företag i regionen, berättar han.

Kulturkännedom över språkgränserna Under sin arbetskarriär har Hippi Hovi skapat ett vidsträckt kontaktnät både bland finsk- och svenskspråkiga österbottningar. Som helt tvåspråkig känner han även till de båda språkgruppernas kulturer. – Det finns vissa skillnader mellan de finsk- och svenskspråkiga kulturerna, men de blir hela tiden mindre. För företagarna är språk- och kulturskillnaderna däremot inte den viktigaste frågan eftersom de vill göra affärer med alla. Man hoppas att samma tankesett skulle avspeglas också i företagarnas föreningsverksamhet, konstaterar han. – I KÖF, och även inom Företagarna i Finland, respekterar man tvåspråkigheten inom regionen och servicen utvecklas parallellt för båda språkgrupperna. Detta gäller även företagsmentorsverksamheten, där KÖF är den enda aktören i Österbotten, analyserar han.

Hoppa på tåget

örhoppningsvis har de flesta av er hunnit njuta av sommaren och av det otroliga julivädret som kom som på beställning lagom till semestern. Vi ska hoppas att även hösten blir solig och fin, speciellt med tanke på dem som hade semester innan värmeböljan och på dem som inte hunnit semestra alls i sommar. Vi här på KÖF hör till de lyckliga som hade semester i juli (inte för att strö salt i några sår) och batterierna är nu laddade inför höstens program. Det blir en aning jäktigt, men väldigt trevligt! Höstens verksamhet sparkades genast igång och de första evenemangen har vi redan bakom oss. Inget att misströsta, det går fler tåg (kolla in evenemangskalendern!). Jag vill nu framhålla att dessa tåg är till för alla och envar. Ta er tid att hoppa på åtminstone ett tåg så ser ni att det inte är något att vara blyg eller osäker inför, tvärtom lär ni märka att det faktiskt är nyttigt och roligt att nätverka med andra företagare. Genom att själv vara aktiv så får man ut mera av sitt medlemskap. Förutom kurser och evenemang så medverkar KÖF i olika utvecklingsprojekt med bl.a. läroverk. Tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten jobbar vi med att rekrytera företag till försöksprojektet ”Yrke via arbete”, vars mål i korthet är att väcka elevernas intresse för lokala företag samt att öka deras möjligheter till sysselsättning efter examen. Företagen i sin tur får kunnig och skräddarsydd arbetskraft eftersom en stor del av inlärningen sker på riktiga arbetsplatser. De elever som i höst är antagna till grundexamen inom eloch automationsteknik har möjlighet att gå med i projektet. Alla nejdens företag inom elbranschen som är intresserade av detta kan komma med. Vi ordnar ett infotillfälle för företagare onsdagen den 17.9 på Yrkesakademin i Vasa, det är bara att hoppa på tåget. Ta gärna kontakt med mig om intresse finns! En som tyvärr kommer att hoppa av tåget inom kort är vår VD, Tuula Töyli. Vi kommer att sakna hennes energi, pepp och positivitet men önskar henne allt gott i framtiden. Men då ett tåg har gått brukar lyckligtvis ett annat dyka upp, och ur detta tåg steg Hippi Hovi in på vårt kontor. Tack Tuula och välkommen Hippi!

Nina Fredriksson nina.fredriksson@yrittajat.fi 050 5848548

nylands FÖRETAGARE

K. Hartwall gör att affär text och bilder MIA BERG-LUNDQVIST

• Rullburarna är företagets enskilt största produkt med dagligvaruhandeln runt om i världen som kunder. Även dryckes- och mejeribranschen, speciellt i Finland men även i andra länder, tillhör kundkretsen. • K. Hartwall bistår med intralogistiska lösningar inom ramen för LEAN-portföljen. Här har man löst logistiska problem med att förflytta produkter fram och tillbaka inom fabriker, men också mellan fabriker. Den huvudsakliga kundgruppen för LEAN-produkterna är underleverantörer inom bilindustrin, med Tyskland i spetsen. • Ett annat växande affärsområde är postväsendet, med Royal Mail i England som största kund. Näthandeln gör att det sänds allt mer paket, vilket i sin tur ökar behovet av nya logistiska lösningar inom posten.

Vesa Tempakka och Françoise Engberg har stark tilltro till Sibbofabriken som står för nästan hälften av företagets omsättning.

. Hartwall i Sibbo, Söderkulla, är världsledande i tillverkningen av rullburar. Företaget fokuserar på hur man på effektivaste sätt kan förflytta varor från centrallager till butik. I korthet går affärsidén ut på att sätta varor på hjul. – Varorna ska gå direkt från distributionscentret till butiken utan omlastningar. Så effektiveras det totala varuflödet, säger Vesa Tempakka (VD).

K. Hartwall är ett familjeföretag med gamla anor från år 1932. Företagets åttiotvååriga historia rymmer många olika svängningar, men sedan tjugo år tillbaka har man specialiserat sig på logistiska lösningar. I fjol hade företaget en omsättning på cirka femtio miljoner euro, i år förväntar man sig en ökning på åtta till tio procent. K. Hartwall är i allra högsta grad ett exportberoende företag. Endast tre procent av produktionen säljs

i hemlandet. Största marknaderna finns i England, Norden, övriga Europa och i länder som Sydafrika och Australien.

Sibbofabriken har stark ställning Trots att avsättningen är så pass liten i Finland ser både Tempakka och Françoise Engberg (marknadsföringschef), att Sibbofabriken med sina drygt 110 anställda har en viktig position också framtiden.

ffärerna rullar

att innovationscentret och tillverkningen ligger geografiskt nära varandra.

USA en stor potential

Denna dolly-vagn är tillverkad för bagerier i Holland. Piekcertifieringen innebär att den är designad för att inte överskrida 60 decibel vid lastning och lossning. Detta möjliggör transporter även nattetid. Detta är K. Hartwalls senaste modell av rullburar, Foldia®. Dess symmetriska design maximerar lagerutrymmet och minskar transportkostnaderna. burens plastbotten gör den mer ergonomisk att använda än tidigare modeller.

– Sibbofabriken, som för övrigt är vår enda egna fabrik, står för nästan hälften av företagets omsättning. Vi har produktionssamarbete med partner i Kina och Mellaneuropa, men Sibbo är vår huvudfabrik. Tempakka berättar att de koncentrerat vissa mervärdesprodukter till just Sibbo, bland annat LEAN-portföljen för bilindustrin. Här är det ofta fråga om kortare produktionsserier och specialiserade produkter som är konkurrenskraftiga att producera även i Finland. – Produktutvecklingen finns också koncentrerad till i Sibbo, tillägger Tempakka och konstaterar att det finns fördelar med

Det osäkra läget till trots är Ryssland en av de marknader K. Hartwall ser som en framtida resurs. Än så länge handlar den ryska marknaden främst om projektmässig försäljning. – Man kan säga så här, att Ryssland utgör en stor potential. Vi kan leva utan dem, men vi arbetar gärna med dem, summerar Tempakka. Den ryska dagligvaruhandeln genomgår just nu en konsolideringsfas där fem stora kedjor håller på att ta över på bekostnad av de mindre spelarna. Denna förändring medför behov av nya logistiska lösningar. Istället för att alla små leverantörer ska leverera varor direkt till butikerna, börjar man använda centraldistributionslager. – Och då centrallagren tar över, börjar lösningar med rullburar vara aktuella. Det är i det stadiet Ryssland befinner sig sedan ett par år tillbaka, konstaterar Tempakka. En annan ny intressant marknad K. Hartwall försöker få fotfäste i är dagligvaruhandeln i USA och den sydamerikanska marknaden, speciellt i länder som Chile, Colombia, Mexiko och Peru. – Vi startade ett bolag i USA för ett år sedan. Hittills är försäljningen liten, men vi har flera olika projekt på gång. Om vi lyckas finns det stora möjligheter, men vi är medvetna om att det är en process som kommer att ta år i anspråk, säger Tempakka.

Viktigt att se till hela kedjan Enligt Engberg är en av de största utmaningarna inom logistikbranschen att få kunden att se till vad hon kallar total cost of ownership. Kunden vill kanske bara förnya en viss del av logistikkedjan, istället för att se till helheten. – Vi jobbar nära med våra kunder för att få en helhetsbild av deras behov inom logistik. Vi analyserar tillsammans olika parametrar för att se vad som skulle vara den bästa helhetslösningen. Det handlar om att förnya hela processer som sparar pengar och att förbättra hur de anställda jobbar. Engberg påminner att också aspekter som ergonomi och säkerhet är kostnader. K. Hartwall är också involverat i service och underhåll på sina produkter. De har ett program som möjliggör att de kan följa vissa produkter och hålla koll på skador och kostnader. Tempakka säger att kunderna ofta har för lite information om exempelvis rullburarnas livslängd och reparationskostnader. – När vi har fakta på hand vad våra rullburar kostar att underhålla, har vi ett bra försäljningsargument till varför man ska satsa på kvalitet, säger Tempakka. – Samtidigt får vi också viktig information om exempelvis fall där kunden använder varan på ett felaktigt sätt. Då har vi möjlighet att tillrättalägga detta genom kontakter med kunden, tillägger Engberg.

egentliga finlands FÖRETAGARE

Svante Lall satsar gärna på några få kunder för att kunna erbjuda dem en mera täckande service.

SL Shipping & Logistics Svante Lall satsar på få men stora kunder text OCH BILD LAURA JOHANSSON

L Shipping & Logistics drivs av företagaren Svante Lall. Företaget är ett enmansföretag i Pargas. Lall jobbade tidigare som skeppningschef på Partek och senare på Nordkalk. Här jobbade han omkring 15 år och lärde sig branschen och byggde upp ett fungerande nätverk. För snart 10 år sedan startade han SL Shipping & Logistics. Företaget organiserar bulktransporter sjövägen för industrin. Typiska produkter som Lall med sitt företag sköter är kol, kalksten och gipssten. Lall fungerar som befraktningsmäklare, en sk. ship broker, främst inom Östersjöområdet. Men istället för att representera ett rederi, som de flesta andra ship bokers gör, representerar han köparen, dvs industrin. Lalls kunder

I mitt arbete behövs det förutom en teoretisk utbildning, även intresse för att se hur allt fungerar i praktiken, berättar Svante Lall. finns främst i Finland och Sverige, men jobbet kräver att han reser en del i andra länder också. – Det är bra att resa och se hur t.ex. hamnar ser ut i praktiken, för att kunna förstå branschen bättre. I mitt arbete behövs det förutom en teoretisk utbildning, även intresse för att se hur allt fungerar i praktiken, berättar Svante Lall. Lall betonar att han inte konstant

söker efter nya kunder och vill inte heller därför marknadsföra sig själv på traditionella sätt. Nätverk och kontakter är a och o i hans bransch. – Jag håller mig hellre till några större kunder, fördjupar mig i deras verksamhet och sköter större uppdrag åt dem, fortsätter Lall. Bland Lalls kunder finns stora företag inom processindustrin. För dessa kan det vara smidigt att anlita en extern expert för att sköta om frakten och för Lall i sin tur ger det egna företaget en möjlighet att sköta kunderna på ett flexiblare sätt än vad många större företag har möjlighet till. Detta gynnar alltså båda parterna. Genom att hålla sig till några få kunder, får Lall ändå förtroendet att vara med i kundernas verksamhet på en rätt så djup nivå.

Nordic Metal Constructions tror på kvalitet och finish text OCH BILD LAURA JOHANSSON

arkus Virtanen grundade företaget Nordic Metal Constructions år 2007. Företaget fungerar i Pargas. Trots att han bara är 29 år, har han alltså flera år bakom sig som företagare. – Det var egentligen ganska bra att jag startade företaget genast efter studierna, så var jag inte van vid en stadig inkomst, skrattar Virtanen. Som företagare trivs Virtanen bra, men han jobbar gärna ensam i sitt företag och anlitar andra företagare som underleverantörer enligt behov. Orsaken till detta är främst den att mängden arbete varierar kraftigt enligt säsongen. Men en annan orsak är att byrokratin kring att anställa i Finland också känns för tungrodd för en liten företagare. – Just nu jobbar jag ensam, men till exempel i förra september hade jag 8 personer som jobbade för mig via sina egna firmor. Det är ett smidigt sätt att

Markus Virtanen på Nordic Metal Constructions vill satsa på kvalitet och finish istället för massproduktion. arbeta som liten företagare i en bransch där säsongvariationerna är stora i behovet av arbetskraft, konstaterar Virtanen. Virtanen startade Nordic Metal Constructions för att tillverka gårdsportar av metall, men så småningom har verksamheten utvecklats vidare; nu tillverkar han också andra metallprodukter, samt glasoch träprodukter till byggbranschen. Virtanen betonar i sin service kvalitet framför kvantitet, ett mål som han under de senaste åren lyckats uppnå. Man kan säga att Nordic Metal Constructions är också ett designföretag i allra högsta grad. Företaget designar själv och tillverkar produkter enligt kundens önskemål. – Jag har uppnått ett mål nu, i och med att jag får satsa mera på kvalitet och finish och kan slopa massproduktionen, säger Virtanen.

En av Nordic Metal Constructions produkter.

Virtanen anser att bästa referenserna kommer via djungeltrumman. – Gamla kunder kommer tillbaka och rekommenderar mig till sina vänner, detta är den bästa marknadsföringen jag kan få, fortsätter Virtanen som också deltagit i Bygga och bo-mässan i Åbo under de senaste åren och hittat nya kontakter även där. Nordic Metal Constructions har redan lyckats etablera sig som en pålitlig producent med bra produkter i Åboregionen. – Min målsättning är att när folk tänker på räck, så tänker de på oss – att vi blir ett koncept, avslutar Virtanen. Förutom räck, tillverkar Nordic Metal Constructions bland annat portar, trappor, bryggor, broar, specialtillverkade fönster och dörrar.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Många järn i elden tryggar framtiden TExT NINA NIEMI bILD KULJETUSLIIKE THODÉN OY AB

Konkurransen är hård på transportbranschen idag och det lättar inte med att EU kommer med nya direktiv hela tiden.

usentals förare av tunga fordon riskerar att förlora sitt körstillstånd, när kravet på fortbildning av förare träder i kraft 10 september, uppskattar trafiksäkerhetsverket Trafi. Kravet är att företagare och arbetstagare som kör lätta lastbilar eller lastbilar genomgår en fortbildning på 35 timmar för en period om fem år. Karlebyföretaget Kuljetusliike Thodén Oy har redan skolat upp sina chaufförer inför direktivet och tänker fortsätta med skolningarna varje år. Direktivet tas emot med omstridda känslor. – Det är endast frågan om insamling av pengar, och skolningarnas innehåll borde förbättras, konstaterar Gustav Thodén, som

grundade transportföretaget för 30 år sedan. Företaget har idag totalt 13 bilar, av vilka 5 transporterar fiskrester till fodertillverkaren Nyko Ab i Nykarleby och transporterar det färdiga fodret, med deras foderbilar, sedan till farmerna längs med kusten. – Fiskarna är i direkt kontakt med oss, så vi vet hur många bilar ska stå ut vid hamnen när de kommer iland, berättar vd Richard Thodén. - Dessutom hämtar vi råvara till minkfodret

också från Estland, tillägger Thodén. En stor del av transporterna går till Sverige bl.a. Pajala, dit man kör gods som behövs i storprojekten såsom rör och grävmaskinskopor. Olika storlekar av lavett möjliggör specialtransporter t.ex. av båtar. På vintern sköter man snöplogning och sandning med hjullastare och traktor, samt på våren sopar man gårdar och vägar.

I familjeföretaget har alla sina egna ansvarsområden

I familjeföretaget har alla sina egna ansvarsområden. Gustav Thodén fungerar numera som ”springpojke” och hoppar i där det behövs. Mamma Kerstin sköter om kontoret, faktureringen och lönebetalningen. Äldsta sonen Richard fungerar som företagets vd och ansvarar för tranporterna och specialtransporterna. Mellersta sonen Sebastian fungerar som verkstadschef, och håller maskinutrustningen i skick. Dessutom erbjuder man service och karossbyggnad åt utomstående. Lillebror Frans-Oskar sköter med kranbilen om mindre transporter åt staden och privata personer. Pappa Gustav Thodén är nöjd att han inte behöver hålla i trådarna längre, men konstaterar att företagandet är en livsstil, det sitter i ryggraden. Pojkarna har stegvis tagit mera ansvar över företaget sedan 2002. Företaget har investerat mycket de senaste åren. Bland annat har två nya hallar byggts och pojkarna har investerat egna nya bilar, med vilka de också deltar på transportmässor. Senast i Härmä, på Power Truck Show, fick pojkarna erkännande av sina custombyggda bilar. Kuljetuslii-

Äntligen är den färdig, jubilerar vd Richard Thodén, som själv planerade och byggde utrustningen på bilen. ke Thodén anställer idag 25 personer och omsättningen stiger till ca. 3,6Milj€. Framtiden är oförutsägbar,

Mellersta Österbottens Företagare ordnar en teaterresa till Vasa lördag 15.11.2014 PÅ STORA SCENEN URPREMIÄR FÖR

Folkets Dagblad handlar om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga människorna. Möt Ole Norrback, Ulla-Maj Wideroos, Carl Haglund, Ann-Sofie Backgren, Håkan Malm, Grisen och många fler för första gången på teaterscenen. Folkets dagblad tar oss med på en musikalisk, svindlande odyssé genom vårt älskade Österbotten. Baserar sig på Leif Sjöströms serier.

MER INFO NÄRMARE!

men med flera järn i elden känns det tryggare, konstaterar företagarna.

KOMMANDE EVENEMANG OCTOBERFEST, KALAJOKI 19 – 21.10 (OBS! MEDLEMSFÖRMÅN UNDER DAGARNA!) BYGG NÄTVERK OCH FÅ FRAMGÅNG – SPEED DATING KORT UTBYTESEVENEMANG, KARLEBY 20.11 Fler evenemang och skolningstillfällen hittar du på adressen www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE Ristrandsgatan 1, 67100 Karleby, tel. 06 831 5292 WWW.YRITTAJAT.FI/KESKIPOHJANMAA

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE TExT MARIANNE SUNDBLAD bILDER UZI VARON,SEcTO DESIGN

Finska designlampor säljer globalt

ecto Design tillverkar lampor av finsk formpressad björk. Du har kanske stött på dem på internationella flygplatser eller på hotell världen över. På tjugo år har företaget vuxit och blivit globalt, och idag säljs Secto Designs lampor i mer än 60 länder.

på lampor, vars andel av omsättningen då bara var 2 %. Samarbetet med arkitekt Seppo Koho, som har designat företagets hela sortiment, ledde fort till framgång. Secto Designs utsökta lampor har tillverkats av trä i Finland, och för närvarande har företaget ett tjugotal modeller. Företaget har sju permanent anställda och ett antal praktikanter. Dessutom sysselsätter Secto Design ca 50 personer på de fabriker i Finland som tillverkar lamporna. Allt som allt har företaget ett tjugotal underleverantörer. För Tuula har det alltid varit en hederssak att företaget kan betjäna kunderna både på finska och på svenska. Alla anställda på företaget är antingen tvåspråkiga eller behärska svenska.

Global verksamhet

”Jag har alltid litat på min intuition.” Företagaren För tjugo år sedan arbetade Secto Designs grundare, Tuula Jusélius, som ekonomiredaktör på Turun Sanomat. Det hetsiga arbetet på redaktionen gick dock inte att kombinera med ett barn på dagis, och Tuula bestämde sig att hoppa in i det okända, dvs. att bli företagare. Då hon år 1995 grundade sitt företag, bestod största delen av omsättningen av möbler, men år 2002 fattade Tuula ett modigt beslut, sålde möbelsidan till Korhonen och beslutade att koncentrera sig

Secto Designs lampor säljs i mer än 60 länder, och Finlands andel av försäljningen är numera bara cirka 15 %. För närvarande är Tyskland företagets största marknad. Globalt finns det mer än 1 000 återförsäljare.

”Lyxproduktsstrategi” Tuula Jusélius säger att hon alltid har litat på sin intuition. När hon sedan råkade läsa om den s.k. lyxproduktstrategin, konstaterade hon att hon omedvetet har tillämpat den. Secto Designs lampor är tämligen dyra, eftersom de tillverkas helt för hand i Finland, men lyxprodukter brukar inte lida av recessioner. Och detta har stämt även för Secto Designs del. Kvalitet är alltid värt sitt pris.

Kopiering företagets största problem Eftersom Secto Designs produkter är väldigt eftertraktade, har företaget i flera

års tid fått kämpa med kopierade produkter. Tidigare tillverkades de olagliga kopiorna för det mesta i Asien, men nu tillverkas allt fler kopior i Europa. Enligt Tuula får företaget sätta en sexsiffrig summa per år till modellskydd och juristarvoden. Till exempel i Kina måste Secto Design flitigt anlita en lokal advokatbyrå för att kunna skydda sina produkter. ”Tänk om man kunde använda dessa pengar för produktivt arbete”, säger Tuula. Till exempel för närvarande har företaget mer än tio juridiska processer på gång för att skydda sina modeller.

Från ensamföretagare till internationellt företag När Tuula ser tillbaka på dessa 20 år som företagare, medger hon att början var svår. Enligt henne var den största överraskningen hur mycket tid byråkratin kräver. Först på kvällarna kunde hon koncentrera sig på det som hon hade tänkt sig att en företagare verkligen gör. Men nu – med export till mer än 60 länder, representanter i 40 länder och en omsättning på 5 miljoner euro – ångrar hon inte sitt val.

Bakgrundsfigur Secto Design har nyligen fått en ny vd, Emma Frenzel. Tuula tänker dock inte gå i pension. Hon ser sig själv som en bakgrundsfigur, som efter 20 år i branschen har grepp om marknaden. Ett utmärkt exempel på detta är den nya ungdomliga pendellampan Aspiro. Den är kanske annorlunda – men än en gång litar Tuula på sin intuition.

Secto Designs lampor exporteras till mer 채n 60 l채nder.

helsingfors företagare

Hur gör man för att få ett framgångsrikt företag? Text Ilona Savitie och Anna Simolin BILD Ilona Savitie

Kassaflöde, omsättning, fortsatt tillväxt – eller så något helt annat. Företagets framgång kan även vara frihet, passion och en lyckad vardag. Timo Lamberg berättar sin historia.

tt framgångsrikt företag bygger på kunskap. Först och främst måste du känna till din egen bransch. En gedigen yrkeskunskap är ett måste samt en produkt som sticker ut ur mängden och som gynnar kunden. Även marknadsföringen ska vara i sin ordning från första början. Du ska också ha ett gott rykte och alltid hålla dina löften. Sedan kommer pengarna. Finländare lider av någon form av fobi. Vi vågar inte ringa och ofta är vi också rädda för att teckna avtal. Man borde bli av med den här fobin. Likaså gällande tankesättet ”jag gör allt själv”. Att man ännu på kvällarna sitter ock skriver fakturor. Så gjorde också vi tidigare. Riktigt dumt. Du ska samla ihop ett bra gäng runt omkring dig, såsom vårat ”Dream Team”, där helheten är mer än summan av delarna. Det är också bra om du har en fadder, någon inom samma bransch, som du kan rådfråga. Om du fortfarande säljer för samma pris efter

fem års tid går inte företaget framåt. Det är inte heller bra om du börjar kasta ut personal för att få en stark tillväxt. Det ska finnas tillväxt, men den kan även vara måttfull. Jag var själv verksam som företagare inom eloch installationsbranschen i 18 år. Därifrån tog jag steget till ett börsföretag och det enda jag ångrar är att jag inte tog steget tidigare. Man lär sig otroligt mycket i ett stort börsbolag. Jag gillar att börja skapa något från från grunden och startade således EL & Site Oy. Att utöka produktsortimentet med produkter som underlättar kundens liv, produktprofilering och att lyfta fram produkterna för allmänheten samt internationalisering är företagets kommande målsättningar. Saker och ting brukar ordna sig och som någon har sagt - finns det en vilja finns det en väg - världen ligger med andra ord öppen för oss.”

EL & Site Oy Partiaffär som specialiserat sig på elektrifiering av arbetsplatser

L & Site Oy är ett innovativt företag som specialiserat sig på elektrifieringstjänster för arbetsplatser. Företaget erbjuder elektrifiering av och belysning för arbetsplatser, industri, gruvor samt för olika temporära behov. EL & Site söker kontinuerligt nya innovativa lösningar på problem, vars existens nödvändigtvis inte ens upptäckts innan man i samband med lösningen hittat ett nytt tillvägagångssätt. Den röda tråden i sortimentet är utrustningens långa livscykel samt besparing av el och/eller tid.

Utgångspunkten är kvalitativa produkter. Produkterna utvecklas och sortimentet utökas med sådana produkter som sticker ut gällande energieffektivitet, innovation och kvalitet. Tekes har sett potential i EL & Site:s verksamhet och började i augusti hjälpa företaget med dess produktutvecklingsarbete och färd mot den internationella marknaden. Internationaliseringen har startat bra och efter sommaren har det gått mer produkter i export än på den nationella marknaden. www.elsite.fi

Du ska ha ett gott rykte och alltid hĂĽlla dina lĂśften. Sedan kommer pengarna.

företagarna i södra österbotten

Raska tag med Rivakka – N Text och bilder Kristinestads näringslivscentral Ab

Kafferummet sjuder av liv och vi möts av ett glatt sorl då vi stiger in från solgasset. Välkommen till Nipere, hälsar Ari Ollikkala, VD för Nipere Oy i Kristinestad. Det är just nu högsäsong för bolagets Rivakka-släpvagnar och -båttrailers och produktionen går het. Regelbundna arbetspauser är välkomna och välbehövliga i denna värme, även om vi i dag ska leverera en stor släpvagnsorder, säger han.

Nipere strävar framåt Nipere Oy grundades år 1976. Antalet anställda är 40. Bolagets verksamhetsområde omfattar förutom släpvagnar, båttrailers, varningsanordningar och tilläggsutrustning, även djurfodersystem för både lantbruk och industri. Företagets mest kända varumärke är Rivakka.

Tillverkningen av de olika djurfodersystemen sker vid produktionsenheten i Östermark. Släpvagns- och båttrailertillverkningen är koncentrerad till Kristinestad. Ollikkala ser enbart fördelar med att de båda Nipere-bolagen jobbar tätt tillsammans och kan på så sätt dra nytta av varandras kunskap och produktionsenheter.

– Nipere kör hårt i Cittaslow Lyhörd för förändring Enligt Enhetschefen i Kristinestad, Jouko Haapala, ändras och utvecklas Niperes släpvagnsenhet kontinuerligt allt enligt kundbehoven. Produktionsteknologin går framåt och arbetsmetoderna omfattar allt oftare både laser- och robotteknik. För att hänga med i utvecklingen samarbetar bolaget med ett omfattande externt leverantörsnätverk bestående av produktutvecklare, materialleverantörer, transportbolag och sakkännare inom olika businessområden. Haapala plockar ihop och aktiverar sitt utvecklingsteam enligt behov. En bra släpvagn är följsam med full last, men bör även ha goda köregenskaper när den är tom. Som VD är Ollikkala också snabb och följsam i vändningarna, precis som hans produkter. Det måste man vara i den här branschen, säger Haapala. Konkurrensen är hård, så det gäller att leverera det man lovar snabbt och kostnadseffektivt och se till att kunderna är nöjda. Målsättningen är att alltid ta fram praktiska och fiffiga kundvänliga lösningar. Då gäller det att satsa på bra produktutveckling. Vi strävar efter att bli en av de ledande aktörerna inom släpvagnar och båttrailers i Finland.

en god företagaranda och bra tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi har faktiskt aldrig haft problem med att hitta kunnig personal, säger han. Bland metallarbetarna är Syd-Österbotten välkänt för sin livskraftiga metallbransch. Som arbetsgivare på en mindre ort är det viktigt att kunna garantera de anställda och deras familjer en fungerande basservice i form av t.ex. dagvård, skolor och hälsovård, säger Ollikkala. Kristinestad med omnejd bjuder dessutom på en trivsam och tvåspråkig boendemiljö. Lite filosofiskt kunde man kanske säga, att kommunen och företagen fungerar i en slags symbios – den ene kan inte leva utan den andra. Det är i allas intresse, att kommunen och företagen mår bra och utvecklas.

Bred kundbas tryggar framtiden Niperes kundkrets består av privatpersoner, lokala och regionala företag och större nationella aktörer. Vi har ett brett sortiment av standardmodeller, medan vi även erbjuder skräddarsydda produkter för våra större kunder, säger Ollikkala. Bland annat Försvarsmakten fick upp ögonen för våra specialprodukter. En annan storkund är IKH. I den här branschen gäller det att kontinuerligt hänga med i svängarna. Ingen kan allt här i världen och det är väl här vårt nätverkstänk kommer in i bilden. Helst ska man försöka hitta samarbetspartners, som vet och kan lite mer än vad man själv gör. Det går inte att stagnera, för då kör konkurrenterna förbi.

I Kristinestad Enligt Ollikkala föll valet på Kristinestad som verksamhetsort naturligt. Här fanns lämpligt med utrymme för den tilltänkta företagsverksamheten,

Helheten är större än summan av alla enskilda komponenter.

med i alla Faser av Företagandet! Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den. Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar. Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande! Som medlem får du experthjälp i frågor som gäller socialskydd,

i Företagarna i Finland står ett nätverk av hundra externa proffs

företagsjuridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och kon-

samt regionala rådgivare som nås genom den egna regionför-

kurrensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse, ut-

eningen till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning var-

bildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom experterna

dagar kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2014! Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

och datatekniktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader.

gångshistorier. Dra nytta av förmånerna. Du får rabatter och

Kom även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

förmåner på bl.a. försäkringsskydd, båtresor, mobilkommu-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mer på www.yrittajat.

nikation, biltvätt, biluthyrning, försäljning och marknadsfö-

fi/medlemsformaner.

ring, inkvarterings- och mötestjänster, elektricitet, postnings-

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi

Delägaravtal i ett småföretag

Stöd för förbättrandet av arbetssäkerheten

Blev företagsköpet ofullbordat?

4/2014

Arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetstagarens arbetskläder Upphovsrättigheter i ett anställningsförhållande Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling

POHA 2020/2013/3385/15.11.2013, Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf

VI BYGGER ETT NYTT BARNSJUKHUS TILLSAMMANS!

JUSTUS KRAFTKRAM, Pådrivande talkochef

Företagarna i Finlands digitalbössa hittar du på adressen lipas.uls2017.fi/sy Utmana dina företagarbekanta att skänka.

€

Välj en summa och skänk den via kontot: FI93 5541 2820 0199 67 Mottagare: Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf, anonym donation med referensnummer 2927. Om du vill att ditt namn publiceras både på Nya Barnsjukhusets och på Företagarna i Finlands webbplats, donera med referensnummer 2985.

NÄR EN FÖRETAGARE KAVLAR UPP ÄRMARNA, BÖRJAR DET HÄNDA SAKER! En företagare om någon vet att ett sjukhus inte byggs av sig själv. Vi inbjuder Företagarna i Finlands 116 000 medlemsföretag att visa sin kraft och delta i byggandet av det nya barnsjukhuset. Ta del av ordförande Mikko Simolinnas personliga erfarenheter på Barnkliniken, www.yrittajat.fi/uusilastensairaala och utmana dina företagarbekanta.

FÖRETAGARINFO 4/2014 SKATT OCH FINANS Skattelösningar i regeringsprogrammet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

ARBETSGIVARENS ABC Den juridiska rådgivaren svarar: Upphovsrättigheter och anställningsförhållande . . . . . . . . . . 6 Arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetstagarens arbetskläder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Finansiering för utvecklande av arbetslivet från Arbetarskyddsfonden . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Mer skydd för arbetsmaskinens hydrauliska styrningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Fallskyddet fick man utveckla själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Dygderna i arbetet – för att utveckla kundservicen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Arbetarskyddet förbättras när ledningen vill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Framgång med ett lättare instrumentkluster för prestationsmätning . . . . . . . . . . . . 11

FÖRETAGENS ABC Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling ändrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Den juridiska rådgivaren svarar: Delägaravtal i ett småbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Information och stöd för internationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Utbildningskravet för chaufförer gäller alla branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Blev företagsköpet inte av? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Internationella affärspartner från Företagskontaktbörsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

LOKAL PÅVERKAN Kommunallagen reformeras på hösten – hur påverkas företagare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER • Julia Ahlfors, juridisk rådgivare • Mika Haavisto, projektchef • Niina Karjunen, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Ville Kukkonen, juridisk rådgivare • Laura Kurki, skattesakkunnig • Anja Tuomola, juridisk ombudsman

4 1 20 UTGIVNINDATUM

1 . . . . . . . . . . . .17.1.

2 . . . . . . . . . . . 14.3. • Marja Leena Jylhä, kommunikationschef, Arbetarskyddsfonden

3 . . . . . . . . . . . . 9.5. 4 . . . . . . . . . . . 15.8. 5 . . . . . . . . . . 10.10. 6 . . . . . . . . . . . 5.12.

SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Laura Kurki skattesakkunnig tfn. 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Skattelösningar i regeringsprogrammet I miniregeringsförhandlingarna under ledning av statsminister Alexander Stubb skapades ett nytt regeringsprogram i vilket det finns skäl att beakta följande skattelösningar. I beskattningen av förvärvsinkomsten görs inflationsjusteringar för de tre lägsta inkomstklasserna år 2015. Den frysning som man tidigare fattade beslut om förflyttas till år 2016. Rätten att dra av 50 procent av företagens representationskostnader återställs från och med början av år 2015. I andra hänseenden förblir företagsbeskattningen oförändrad. Under hösten 2014 utarbetar fi-

nansministeriet också en utredning om övergång till betalningsbaserad mervärdesskatt speciellt för småföretagens del. För följande valperiod sammanställer regeringen också en proposition som kartlägger förutsättningarna för tillväxt inom företagandet och företagen samt behandlingen av olika företagsformer. Man utreder också metoder för att underlätta generationsskifte i företag.

PIXHILL

YTTERLIGARE INFORMATION Skattesakkunnig Laura Kurki, ekonom Petri Malinen och direktör Anna Lundén tfn 09 229 221, e-post förnamn.efternamn@yrittajat.fi

Företagarinfo 4/2014

Statlig kraftverksskatt, en s.k. windfall-skatt, införs inte, men man utreder ändå ersättandet av skatteintäkten med en alternativ miljö- eller konsumtionsskatt. För att stötta barnfamiljer med låga inkomster bereder man ändringar i skatteavdragssystemet. I beredningen skall man se till att inkomstfördelningseffekterna blir rättvisa.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Niina Karjunen juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 niina.karjunen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: Upphovsrättigheter och anställningsförhållande FRÅGA: Jag håller på att anställa en arbetstagare. Arbetstagaren kommer att skapa nytt material när hon arbetar i mitt företag. Överförs nyttjanderätten och upphovsrätten till dessa material automatiskt till företaget?

SVAR: Från arbetsgivarens perspektiv är upphovsrätten förknippad med en del kontroversiell lagstiftning. Enligt arbetsavtalslagen hör resultaten av arbetstagarens arbete till arbetsgivaren. Däremot skyddar lagen om upphovsrätt samtidigt upphovsrättigheter som tillhör den naturliga personen som skapat verket, dvs. arbetstagaren. På grund av det kontroversiella utgångsläget är det mycket viktigt att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om upphovsrätten på förhand i arbetsavtalet. Då kan man överföra de ekonomiska rättigheter som hör till verken från arbetstagaren till arbetsgivaren med ett skriftligt avtal.

Upphovsrättigheter i företagsverksamhet

samheten på många sätt. Ett företag kan köpa ekonomiska rättigheter till verk, och inom företaget kan det uppstå upphovsrättigheter när arbetstagarna skapar verk, till exempel fotografier, datorprogram, litterära material eller grafik. Den nya användningen av internet och sociala medier har medfört olika risker vad gäller upphovsrätt. I ett företag är det viktigt att veta, vad ett verk är och hur man kan utnyttja verken inom lagens ramar, så att man undviker senare problem, tidsförlust och ekonomisk ersättningsskyldighet. Som arbetsgivare är det bra att vara medveten om att upphovsrätten inte vanligtvis överförs automatiskt från arbetstagaren till arbetsgivaren enbart på grund av att arbetstagaren har skapat verket under arbetstid.

Upphovsrätten påverkar företagsverk-

Vad för upphovsrätt? Upphovsrätten är verkets upphovsmans rätt att besluta om rättigheterna till verket. Upphovsmannen kan förbjuda att verket används eller kräva ersättning om verket används i ett sådant sammanhang för vilket det inte var avsett från början. För att verket skall skyddas av upphovsrätten, måste det vara ett resultat av självständigt och originellt skapande arbete och verket måste överstiga verknivån. Detta bedöms för varje enskilt fall. I praktiken måste verket skilja sig från andra tidigare verk och vara ett uttryck av upphovsmannens skapande arbete. Det har inte ställts kvalitetskrav på verket, dvs. också ett dåligt verk skyddas av upphovsrätten.

Företagarinfo 4/2014

ARBETSGIVARENS ABC Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper medlemsföretagen på vardagar kl. 9-16 på nummer 09 229 221.

Straff för upphovsrättsförseelser En förseelse mot upphovsrättigheter kan medföra ersättningsskyldighet samt eventuellt straff. I upphovsrättslagen föreskrivs om upphovsrättsförseelse för vilken straffet är böter. I strafflagen föreskrivs om upphovsrättsbrott för vilket påföljden är fängelse i högst två år eller böter. Företaget som juridisk person kan inte straffas för kränkning av upphovsrätten, utan för kränkningen svarar en människa som gjort sig skyldig till den. Kränkningarna av upphovsrätten är sällan så grova, planmässiga och gjorda i vinstsyfte att man skulle få fängelsedom för dem.

Upphovsrättens uppkomst i ett företag Upphovsrätten uppstår automatiskt när upphovsmannen skapar verket. Ett företag som juridisk person är inte verkets upphovsman, utan upphovsmannen är en naturlig person, dvs. en människa. Det är viktigt för arbetsgivare att komma ihåg att upphovsrättigheterna till de verk som arbetstagarna skapat inte överförs till företaget automatiskt på grund av att arbetstagarna skapat verken när de varit anställda hos företaget. Arbetsavtalslagens förbud mot konkurrerande verksamhet begränsar delvis arbetstagarens möjligheter att använda rättigheterna till verket. Enligt domstolspraxis anses dessutom upphovsrättigheter övergå från arbetstagaren till arbetsgivaren i den omfattning som är normal i branschen även om man inte har kommit överens om saken. I praktiken kan arbetsgivaren använda rättigheterna till verken i sin egen verksamhet, eftersom han har betalat finansiell ersättning för dem till arbetstagarna i form av lön.

Att komma överens om upphovsrätten Vi rekommenderar att man fäster särskild uppmärksamhet vid upphovsrätter i arbetsavtalet speciellt vid ingåen-

I arbetsavtalet kan det till exempel stå så här : ”Alla ekonomiska rättigheter till de verk och andra i upphovsrättslagen avsedda skyddsobjekt som gjorts och skapats under och på grund av anställningsförhållandet, inklusive rätt att modifiera och överlåta till en annan, övergår till arbetsgivaren och förblir hos denne utan separat ersättning när anställningsförhållandet upphört.”

de av avtal om nya anställningsförhållanden. Man kan också komma överens om upphovsrättigheter med arbetstagare som redan är i ett anställningsförhållande. Detta kan dock endast göras med arbetstagarnas samtycke, för man kan inte ensidigt ändra villkoren i ett befintligt anställningsförhållande för upphovsrättigheters del. Med skriftliga avtal kan man undvika oklara situationer i framtiden. På det viset säkerställer arbetsgivaren också att hon i framtiden har tillräckligt omfattande rättigheter till de verk som hennes anställda skapar. Avtalet är icke formbundet, men det är bäst att låta en expert utarbeta avtalet.

Särskilda situationer När en arbetstagare skapar ett datorprogram eller en databas, övergår upphovsrätten enligt upphovsrättslagen direkt till arbetsgivaren, om programmet eller databasen har skapats vid utförande av arbetsuppgifter som följer av ett anställningsförhållande eller ett tjänsteförhållande. Dessutom kan kollektivavtalet möjliggöra, berättiga eller godkänna ett lokalt avtal om upphovsrätt.

Upphovsrättigheterna till de verk som arbetstagarna skapat övergår inte till företaget direkt.

YTTERLIGARE INFORMATION EK:s, Centralhandelskammarens och Företagarna i Finlands ”Yrityksen tekijänoikeusopas – käytännön tietoa oikeuksien suojaamisesta”: www.yrittajat.fi/yritystoiminnanabc/yrityksen_innovaatiot_ja _aineeton_omaisuus/tekijanoikeus (enbart på finska) www.finlex.fi Lag om upphovsrätt (A: 8.7.1961, SK: 404/1961) Arbetsavtalslag (V: 1.6.2001 K, A: 26.1.2001, SK: 55/2001)

Företagarinfo 4/2014

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Julia Ahlfors juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 julia.ahlfors@yrittajat.fi

Arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetstagarens arbetskläder Arbetsgivaren har rätt att bestämma om arbetsklädseln, om det finns skälig anledning till detta. Den bestämda arbetsklädseln får dock inte vara diskriminerande eller annars opassande.

Trots att arbetsklädseln är en del av arbetstagarens identitet, kan den i viss mån begränsas på grund av de krav som arbetet ställer. Inom ramen för sin arbetslednings- och övervakningsrätt kan arbetsgivaren bestämma om arbetstagarens arbetskläder i huvuddrag, även i det fall att bestämmelsen gäller arbetstagarens egna kläder. I arbetet kan man till exempel förutsätta en snygg och korrekt klädsel. Bestämmandet av arbetsklädsel hör till arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsmakt också i det fall att arbetsgivaren själv anordnar arbetskläderna i fråga för sin anställda. Olika branschers kollektivavtal kan därtill bestämma om frågor som gäller anskaffning och kostnader av arbetsklädsel. När arbetsgivaren bestämmer om arbetskläder, skall alla arbetstagarna ha tillräckligt lämpliga kläder, t.ex. i lämpliga storlekar. Arbetstagaren kan inte motivera sin vägran att använda klädseln enbart med att hon själv inte tycker att klädseln är lämplig. Arbetsgivaren kan emellertid inte förutsätta en klädsel som strider mot god sed.

Arbetsklädseln måste vara lämplig och motiverad När arbetsgivaren bestämmer om arbetskläder, skall alla arbetstagarna ha

tillräckligt lämpliga kläder, t.ex. i lämpliga storlekar. Arbetstagaren kan inte motivera sin vägran att använda klädseln enbart med att hon själv inte tycker att klädseln är lämplig. Arbetsgivaren kan emellertid inte förutsätta en klädsel som strider mot god sed. För bestämmandet om arbetskläder måste dock alltid finnas en skälig grund, till exempel att kunderna måste kunna identifiera arbetstagaren genom en enhetlig klädsel eller att skyddsklädsel förutsätts i arbetet av säkerhetsskäl. Bestämmanderätten får inte användas på osakliga grunder. Som osakligt kan anses krävande av en viss arbetsklädsel utan skälig grund. Klädselfrågor skall alltid bedömas på basis av de krav som arbetet ställer. Det måste kunna bevisas att arbetet ställer vissa klädselkrav för arbetstagaren. Arbetsgivaren kan kräva till exempel klädsel i en viss färg på enskilda mässevenemang för att kunderna skall kunna identifiera arbetstagaren. I bestämmandet av arbetskläder måste man alltid beakta kravet på lika behandling och diskrimineringsförbudet. Diskriminering i anslutning till klädseln kan inte rättfärdigas enbart med kunders åsikter eller fördomar. Diskrimineringsgrunder som påverkar arbetsklädseln kan vara arbetstagarens religion eller etniska bakgrund. I prin-

Företagarinfo 4/2014

cip behandlar ändå kravet på enhetlig arbetsklädsel alla arbetstagare lika.

Klädselkod och uppsägning Om arbetsgivaren har bestämt en viss klädsel eller förbjudit arbetstagaren att använda någon av dennes egna accessoarer av skälig anledning, kan arbetstagarens vägran att följa arbetsgivarens klädselkod i vissa fall vara en grund för avslutandet av anställningsförhållandet. Fel klädsel kan vara en uppsägningsorsak, även om arbetsgivaren inte skulle bekosta en viss klädsel. Det är svårt att säga exakt när uppsägningströskeln överstigs, eftersom anställningsförhållandets upphörande alltid förutsätter en saklig och vägande grund. Sålunda kan en arbetstagare inte nödvändigtvis sägas upp ens efter varningar, om klädseln i strid med anvisningarna inte utgör en saklig och vägande grund till uppsägning. Arbetsgivaren kan ändå inte avsluta ett anställningsförhållande om dennes klädselkrav strider mot diskrimineringsförbudet.

ARBETSGIVARENS ABC

PIXHILL

I arbetet kan man till exempel förutsätta en snygg och korrekt klädsel.

Företagarinfo 4/2014

FÖRETAGENS ABC

Finansiering för utvecklande av arbetslivet från Arbetarskyddsfonden Har du behov av att utveckla ert företags verksamhet? Sök Arbetarskyddsfondens utvecklingsbidrag för utvecklandet av din organisation med hjälp av en utomstående expert eller konsult.

I ett projekt som uppfyller sökvillkoren är målet att innovativt och med hjälp av tidigare forskningsdata få till stånd en funktionell, produktiv och trygg arbetsmiljö, där personalen mår bra och utvecklas. Utvecklingsbidrag för utvecklande av arbetsagemenskapen kan sökas av olycksfallsförsäkringspliktiga arbets-

givare, företag, kommuner och andra arbetsgemenskaper. Det är en fördel om utvecklingsprojekten främjar positiv inlärning, erfarenhet och samarbete i arbetsgemenskapen. Små och medelstora företag kan bilda en företagsgrupp och välja ett sökandeföretag bland sig. Personalgruppernas representanter måste va-

Arbetarskyddsfonden har stött bland annat följande projekt:

Valuta för olycksfallsförsäkringspremier Arbetarskyddsfondens finansiering grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetarskyddsfonden får

MEDLEM! Fallskyddet fi ck man utve ckla själv

MEDLEM! s etsmaskinen rb a r fö d d y k Mer s m tyrningssyste hydrauliska s plexitet

kturella kom systemens stru yr st ka is denna medul ra Hyd ekvenser som lfr fe ga m hö ör rhydro Oy, so och de alltf problem. Nor e rnd fö da r ty ha be , t för är et liksystem erkar hydrau lv els til re h rö oc r ka la lis utveck n hydrau etsnivån i de ttja Norrbättrat säkerh nom att utny ge n ge in pn enm lä til konceptets eg hanterings och funktions s et m te ys rs digi-sty rdelar. sig på skaper och fö trerade man betet koncen erialgs at m r fö et I utvecklin ar a styrsystem tiv va no iska in on h tr ss elek det nya oc ns lyftarm, de ne ki säas av m g in gs tr hanterin på förbät bussen samt yr st g, in sn lö styr rna. felegenskape för säkerkerhets- och ocessmodell pr en s de gg by t te odellen redan I projek att utnyttja m om en akG g. in er e kan man be hetsplan gynnelsesked n be ka r ns hä ge å in S er r. i plan ivå och riske sn et rh ke sä ta kraven på rheten. isförbättra säke rt var Teknolog man effektivt stående expe om ut ts te ek Proj . centralen VTT ka forsknings ION E INFORMAT YTTERLIGAR 112368 ök på numret www.tsr.fi > S

ra med i projektet, och syftet måste vara att främja samarbetet.

För att bearbe taren inte skal l falla på mas stomme i golv kinens fördjupningen, lät Maskinver Enne i Tamm kstaden erfors tillverka ett fallskydd betningsmas för bearkinen. Det fann s ingenting m de ute i världen otsvaran, varför man bl ev tvungen at na skyddslösn t uppfiningen. Lösnin gen utvecklade Alpo Juuti. Efte s av F:ma r Alpo Juutis dö d har lösninge reutvecklats av n vidaverkstadens ar betare och ve lande direktör rkstälen Pekka Kosk elo. I ett tiotal år ha r maskinverks en horisontell taden Enne an bearbetnings vänt maskin med rö re. Arbetsbor rlig peladet på denna 14 meter lång på golvnivån, a maskin är och maskinen rör sig i en förd som gjorts i go jupning lvet. Då uppstå r en trappa på ter mellan mas en mekinens ledare och arbetsbo Denna konstr rdets yta. uktion är nödv ändig för att ku arbeta ända til nna bel arbetsstycke ts nedre kant Under bearbe . tningen kan ar betaren falla ci meter och sk ada sig allvarlig rka en t. Fallet kan in dras med räck te förhinen, eftersom de även i bäst sentligt skulle a fall väförsvåra mas kinens funktio har verkstadsl n. Därför edningen förs ökt skaffa all kunskap i värld tillgänglig en men har in te hittat ett lämpl skydd för mas igt fallkinen. Med hjäl p av Arbetarsk den lyckades yddsfonman skapa en skräddarsydd lösning. YTTERLIGAR E INFORMAT ION www.tsr.fi > S ök med numm er 110187 Artikeln finns i Arbetarskyd dsfondens publikation Ti edon silta 20 14 på sidorna 36–3 7 www.tsr.fi/t iedonsilta

Företagarinfo 4/2014

FÖRETAGENS ABC

rbetet Dygderna i a icen ckla kundserv – för att utve

en andel av de olycksfallsförsäkringspremier som företagen betalar. Genom att ansöka om arbetarskyddsbidrag kan företaget alltså få valuta för sina försäkringspremier. Anslaget är högst 50 procent av til�lämparens löne- och resekostnader. Sökanden själv betalar minst 50 procent av de motsvarande kostnaderna.

och na personalckla sina eg ve inut r e va ad m rj Oy bö pert so Otavamedia s med en ex y. O an n m ro am yf ls S til er liäinen, från yl K chefsprocess ti nnt ra A ie , , defin h dygder namngivande satt i etik oc dygder, vilkas är individ-, gen på se l es vä oc så r inverkan Kärnan i pr ha ckla or tr an m at lande enom t utve de och utveck tionsnivåer. G sa betni ar ga ny or en på a m tjänst bygg nd ku menskaps- so s ia ed tä m tillfredss llelpå Otava ande och kund dygder vill man nn efi lb vä s rsonalen skultur där pe gend. ha i rst utvecklas nd ha se går i tre skeden. Fö er l slut til rid h sk oc am er fr ndets dygd ta Processerna be ar t de r ko r, som mdygder, efte en arbetskultu är menskapliga t te ta ul es tr er. Slu tning och bra ledandets dygd t, klar målinrik te be ar av ng ttni binerar uppska p. ka rs leda . ION E INFORMAT YTTERLIGAR er 114180. m m nu ed ök m www.tsr.fi > S

Marja-Leena Jylhä viekommunikationschef, Arbetarskyddsfonden marja-leena.jylha@tsr.fi

Framgång m ed ett lättare instrumentk luster för prestationsm ätning

s det förbättra Arbetarskyd n vill när ledninge

rbetet inneg och förmansa an m ge ga a aren Ledningens get vill förbättr tion, när företa si och po p el ka ck ns ny har en medför ku xperthjälpen säå . E et ks oc dd ky ar tr rs beta och förbät ar er iv ot m n ts retage övverktyg och de eten, liksom fö rh ke sä n: ling. re tu inuerlig utveck kerhetskul rutsätter kont fö t, nga lå he år m e sa tr t rk riga ve från de r av resultaten regå fö am Efr r SM u hä sj et n D ektet mella oj pr ts be ar ve tagen är rkRoadmap-sam rter. Sex av före pe ex rkp up gr och ett inom ve tag och en iska industrin m Sa ke ån fr om in a, a rs samm är Ilkka So na er rt pe iEx or . Vu stadsindustrin y, samt Marko Ilkka Sorsa O y. O ut is ka fety Consulting at R Simola, från 3T nen och Antti ION E INFORMAT YTTERLIGAR t på fondens ne äm om o vide /TSR-kanava Man kan se en .ts ssen www r.fi re ad på ts la webbp urvallisuuteen. Tiekartta työt

Apetit Pakast e Oy:s fabrik i Pudasjärvi ha förenklat inst r fått ett rumentkluster för prestatio ning, med vilk nsmätet man enbart följer utvecklin tre framgång gen av sfaktorer. De som följs är pr tet, arbetets sm oduktiviidighet och ar betarskyddet Mätinstrumen . tklustret skap lingsprojekt va ades i ett utve rs utomståend cke experter va borgs universi r Uleåtet och Institu tet för arbets Det skräddar hygien. sydda och lä ttare instrum lustret motsv entkarar företage ts behov bätt konventionella re än de balanserade m ätinstrumente kunde innehå n som lla tiotals elle r hundratals som man mås variabler te hålla koll på . Det förenklade mätinstrumen tiserar företa tklustret konk gets strategi reoch visar den som personal i en form en lätt kan fö rstå. Mätinst tens resultat rumenkan användas som hjälpmed tern kommun el i inikation. YTTERLIGAR E INFORMAT ION www.tsr.fi > S ök med numm er 110179.

YTTERLIGARE INFORMATION Arbetarskyddsfonden, www.tsr.fi, tfn 09 6803 3311. Ansökningskriterierna finns på adressen www.tsr.fi/kehittamis- avustushaku (på finska). Arbetarskyddsfonden har stött bland annat följande projekt.

Företagarinfo 4/2014

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Anja Tuomola juridisk ombudsman tfn. 09 2292 2954 anja.tuomola@yrittajat.fi

Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling ändrades De allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling, JYSE varor och JYSE tjänster, har ändrats. De nya avtalsvillkoren publicerades på finansministeriets webbplats 2.7. De båda villkoren hade uppdaterats förra gången år 2009. Villkoren JYSE varor och JYSE tjänster används allmänt i upphandling som genomförs i enlighet med upphandlingslagen. L PIXHIL

JYSE-avtalsvillkoren är viktiga, eftersom de tillämpas i majoriteten av de varu- och serviceupphandlingsavtal som staten, kommunerna och andra offentliga upphandlare gör. Eftersom det är fråga om allmänna avtalsvillkor, har det inte varit möjligt att beakta upphandlingarnas olika särdrag i villkoren. Därför kan avtalsvillkoren bearbetas, när de inte helt lämpar sig för upphandlingen i fråga. Upphandlingsenheterna har faktiskt en viktig uppgift: de skall säkerställa villkorens lämplighet när man planerar en upphandling och göra behövliga ändringar i dem. De innehållsmässigt viktigaste ändringarna i avtalsvillkoren gäller villkoren för prisändringar under avtals-

tiden samt reglerna om skadeståndsansvar. I avtalsvillkoren har därtill inkluderats beställaransvarslagens förpliktelser bättre än tidigare och texten har omgrupperats för att förbättra läsbarheten. Enligt de nya villkoren kan ett förslag om prisändring göras under giltighetstiden för långa avtal också i det fall att man har kommit överens om ett fast pris för hela avtalsperioden. Tidigare var detta möjligt endast om fastprisperioden upphörde medan avtalet var giltigt. I avtalsvillkoren har inkluderats ett för producenten önskvärt skadeståndstak. Skadeståndets maximibelopp är enligt de nya villkoren högst fem gånger upphandlingsavtalets kalkylmässiga värde. Författningarna om utredning av skador som orsakats en tredje part, dvs. tjänstemottagaren, har blivit tydligare och de fungerar bättre.

YTTERLIGARE INFORMATION JYSE 2014 tjänster (på finska) www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20140701Julkis/JYSE_2014_palvelut.pdf JYSE 2014 varor (på finska) www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20140701Julkis/JYSE_2014_tavarat.pdf

Företagarinfo 4/2014

BLI MEDLEM

I FÖRETAGARNA I FINLAND OCH VINN

EN MERCEDES-BENZ A-KLASS!

Hitta samarbetspartner, erbjud tjänster och marknadsför ditt företag - via Företagarna i Finland får du tillgång till omfattande nätverk. Vår företagssöknings- och nätverkstjänst Synergia förenar företagare. Vi har redan 116 000 medlemmar. Bli medlem idag på adressen yrittajat.fi/jaseneksi så deltar du i utlottningen av en finsktillverkad Mercedes-Benz A-klass.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Ville Kukkonen juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 ville.kukkonen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: Delägaravtal i ett småbolag FRÅGA: Jag är delägare och företagare i ett aktiebolag. Lönar det sig för oss att ingå ett delägaravtal med våra partner? Vilka frågor kan man komma överens om i delägaravtalet?

SVAR: Delägaravtalet är ett fritt formulerat avtal mellan delägarna. Ett sådant avtal kan ingås till exempel mellan ett öppet bolags eller kommanditbolags bolagsmän eller aktiebolagets aktieägare. I den här artikeln behandlas enbart delägaravtalet mellan aktiebolagets aktieägare. Förutom de förpliktelser som nämnts i aktiebolagslagen medför innehav av aktiebolagets aktier i och för sig inga andra förpliktelser mot bolaget och andra aktieägare. Enbart på basis av aktieinnehav har aktieägaren till exempel ingen skyldighet att arbeta i bolaget,

avstå från konkurrerande verksamhet mot bolaget eller avstå från att sälja aktier till företagets konkurrent. Därtill har aktieägaren, när villkoren i aktiebolagslagen uppfylls, vissa rättigheter, såsom rätt att kräva minoritetsdividend. Med hjälp av ett omsorgsfullt upprättat delägaravtal kan man vara förberedd på ovannämnda situationer och ställa aktieägaren olika skyldigheter mot bolaget och andra aktieägare. Delägaravtalet är ett fritt formulerat skriftligt avtal mellan aktieägarna. Delägaravtalet binder inte aktieägaren, om hon inte uttryckligen har godkänt det.

Delägaravtalet i ett nötskal Delägaravtalet tillsammans med bolagsordningen är en av grundpelarna i företagets verksamhet och samarbetet mellan aktieägarna. Tänk igenom innehållet omsorgsfullt! Det lönar sig att tänka över eventuella risker och överraskande situationer som företaget och aktieägarna kan råka in för. Med delägaravtalet kan du förbereda dig för dem på förhand! Det kan behövas uppdatering av innehållet när företagsverksamheten eller ägarstrukturen ändras. Också alla nya aktieägare måste godkänna delägaravtalet. Som sådana lämpar sig modellavtalen sällan för företagets och aktieägarnas behov. Det är mycket tillrådligt att anlita en expert i upprättandet av ett delägaravtal.

Företagarinfo 4/2014

Fi F

FÖRETAGENS ABC

Det finns skäl att beakta detta speciellt när man tar in nya aktieägare i bolaget. I upprättandet av delägaravtalet måste man också ta i beaktande bolagsordningens bestämmelser. Bolagsordningen är en offentlig handling som aktiebolagslagen förutsätter. Innehållet i delägaravtalet kan hållas hemligt om avtalsparterna så beslutar.

Innehållet beror på bolagets och aktieägarnas behov Delägaravtalets innehåll beror helt på bolagets och aktieägarnas behov, och man kan inte ge några allmängiltiga anvisningar om innehållet. Vid utarbetande av delägaravtalet bör aktieägarna tänka på sina egna och bolagets behov samt eventuella risker och överraskande situationer i aktieägarnas privatliv. Det är bäst att låta en jurist upprätta eller åtminstone finslipa delägaravtalet och bolagsordningen. Med ett delägaravtal kan man t.ex. komma överens om hur man skall gå till väga om en av aktieägarna vill avstå från sina aktier, blir arbetsoförmögen, dör eller blir osams med de andra aktieägarna. För ett litet bolags verksamhet är det dessutom ofta mycket viktigt att komma överens om överlåtande av aktier när en aktieägares arbete i bolaget upphör. Med ett delägaravtal kan man komma överens om att bolaget eller andra aktieägare har rätt att lösa ut den avgående aktieägarens aktier eller att för överlåtandet av aktier krävs bolagets eller de andra aktieägarnas samtycke. Då måste de inlösnings- och bifallsklau-

suler som aktiebolagslagen förutsätter finnas förutom i delägaravtalet också i bolagsordningen. Med delägaravtalet kan man också komma överens om aktieägarnas skyldighet att arbeta i bolaget, konkurrensförbud, hemlighållande av affärshemligheter, förvaltning av immateriella rättigheter, dividendpolicyn samt frågor som gäller bolagsstämman och styrelsens verksamhet. Enbart bestämmelser som utarbetats för olika situationer räcker inte, utan delägaravtalet måste också ha tillräckligt detaljerade bestämmelser om det förfarande som skall följas i olika situationer. Därutöver finns det också skäl att komma överens om avtalets giltighet och eventuella förfarande vid upphävning. Speciellt i utarbetandet av dessa förhållningsregler behövs vanligtvis hjälp av en jurist.

Avtalsvite i händelse av förbrytelser Med delägaravtalet kan man inte förbigå de tvingande regler som aktiebolagslagen eller annan lagstiftning ställer. Om en aktieägares verksamhet bryter mot delägaravtalet men är tillåten till exempel enligt aktiebolagslagen, är denna verksamhet i princip laglig. För sådana situationer är det tillrådligt att ha bestämmelser om ett avtalsvite eller en skadeståndsklausul i delägaravtalet. För avtalsbrott är det tillrådligt att ha bestämmelser om ett rimligt avtalsvite i delägaravtalet. Avtalsvitet beror inte på skadans storlek. Det räcker att den part som blivit utsatt för avtalsbrott kan be-

Företagarinfo 4/2014

N D L

G IN

Företagarna i Finland anordnar en utbildning om delägaravtal i Helsingfors 2.10.2014. Ytterligare information om denna och våra övriga utbildningar på adressen www.yrittajat.fi/ koulutuskalenteri. Utbildningen är på finska.

visa avtalsbrottet. Om det inte finns en paragraf om avtalsvite i delägaravtalet, måste den part som lidit skada bevisa förutom avtalsbrott även storleken på den skada som orsakats.

Hjälp av en expert För upprättande av delägaravtalet finns det olika modellavtal på internet och i branschens handböcker. Delägaravtalets innehåll är ändå alltid beroende på aktieägarnas och företagets behov. Dessutom kan det vara nödvändigt att uppdatera delägaravtalets innehåll när ägarstrukturen ändras. Modellavtal som sådana är sällan lämpliga för bolagets eller aktieägarnas behov. Det är tillrådligt att låta en jurist som är insatt i delägaravtal sköta modifiering och finslipning av modellavtalet.

FÖRETAGENS ABC

Information och stöd för internationalisering För att underlätta europeiska SME-företags internationaliseringssträvanden har Europeiska kommissionen öppnat en ny internetportal, som ger små och medelstora företag information och stöd för internationalisering. Portalens centrala del är en databas, till vilken man har samlat information om den offentliga sektorns stödåtgärder som är riktade till små och medelstora företag både på lokala nivån och på internationella tillväxtmarknader. Det är nästan gratis att använda databasen, den är öppen för alla och innehåller nästan 300 tjänsteleverantör som producerar cirka 1200 stödåtgärder. Databasen innehåller flera olika sökkategorier, som • SME-företagets hemland • tjänster som står till buds i ett annat EU-medlemsland • tjänster som EU erbjuder • tjänster som står till buds i mållandet Portalen har också en länk till kommissionens internettjänst Market Access Database, som erbjuder information om olika tillväxtmarknader. Kommissionen inbjuder också den offentliga sektorns tjänsteproducenter vars tjänster är riktade till SME-företag att registrera sin egen stödåtgärd i portalen.

INFO https://webgate.ec. europa.eu/smeip/

Utbildningskravet för chaufförer gäller alla branscher Har ditt företag en tung paketbil eller lastbil? Det är inte tillåtet att köra fordonet endast med ett giltigt körkort efter 10.9.2014.

Förarnas utbildningskrav gäller alla branscher från klädaffärer till bygg- affärer, industrianläggningar och blomsteraffärer. Utbildningsförpliktelsen gäller, även om företaget endast utför egna körningar. Personens titel eller befattningsbeskrivning har inte heller någon betydelse. Kravet på obligatorisk utbildning omfattar företagare eller arbetstagare som bara sporadiskt (t.ex. hämtar varor från partihandeln) kör företagets fordon för vilka det krävs ett körkort i klass C1, C, D eller D1. Det finns ganska få undantag till utbildningskravet. Här finns några exempel: • fordonet används privat för annat än kommersiella varutransporter • med fordonet transporteras material eller apparater som föraren använder i sin yrkesutövning och körning av fordonet är inte förarens huvudsyssla • med fordonet transporteras små mängder egna produkter som föraren säljer på ett visst ställe, och körning av fordonet är inte förarens huvudsyssla. Till exempel elektriker i ett företag som gör elinstallationer omfattas av ett annat undantag. Personernas hu-

Utbildningsförpliktelsen gäller, även om företaget endast utför egna körningar.

vudsyssla är inte körning utan installationsarbeten, de transporterade varorna går inte till försäljning utan är egna arbetsredskap, och även fordonens totalvikt understiger ofta gränsen för klass C. Det tredje undantaget om transport av egna produkter till försäljning avser i praktiken t.ex. en jordbrukare som själv säljer sina odlade produkter på ett visst torg. En jordbrukare som transporterar varor till olika försäljningspunkter eller åker omkring på olika torg i Finland omfattas han av yrkeskompetensen. Försummande av utbildning medför straffpåföljder för fordonets förare och den person som överlåtit fordonet. Om du inte är säker på din utbildningsplikt, finns det skäl att kontrollera detta på Trafiksäkerhetsverket TraFi (www.trafi.fi, t. 020 618 500).

YTTERLIGARE INFORMATION www.yrittajat.fi/ammattipatevyys www.trafi.fi/palvelut/usein_kysyttya/tieliikenne_-_ammattiliikenne

Företagarinfo 4/2014

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Mika Haavisto projektchef tfn. 09 2292 2989 mika.haavisto@yrittajat.fi

Blev företagsköpet inte av? Ett företagsköp är ett av de effektivaste verktygen i utvecklandet av affärsverksamheten. Det är både i köparens och säljarens intresse att ett företagsköp lyckas. Efter att ett företagsköp genomförts anser över 80 procent av köparna att företagsköpet varit lyckat. För att bättre förstå förutsättningarna för lyckade företagsköp behöver vi också kunskap om hur och varför kö-

pen inte blir av. Vi söker företagare som under de senaste tre åren har varit med i ett företagsköp som inte blivit av. Med andra ord ett företagsköp där underhandlingarna mellan köparen och säljaren inleddes, men köpet av någon anledning inte blev av. Vi söker personer som varit med antingen som säljare eller som köpare.

Att svara på enkäten är mycket viktigt både för företagarna och för oss. Enkätens resultat utnyttjas i främjandet av SME-företagens företagsköp, i kommunikationen med företagare och i reformering av näringspolitiken. Denna undersökning är unik i Finland. Ju mera svar vi får, desto mera pålitliga blir resultaten.

Vi ber om svaren före 31.8.2014.Ett varmt tack för ditt deltagande! Med företagande- och ägarbyteshälsningar Elina Varamäki, Ekon. dr, docent, Seinäjoki yrkeshögskola Mika Haavisto, DI, projektchef, Företagarna i Finland

SVARA PÅ ENKÄTEN!

www.yrittajat.fi/ov_kirje_yrittajille_5_2014

Undersökningen genomförs som ett samarbete mellan Seinäjoen ammattikorkeakoulu och Företagarna i Finland. Undersökningen finansieras med ESF-finansiering som beviljats av Sydösterbottens NTM-central.

Internationella affärspartner från Företagskontaktbörsen Söker ditt företag internationella affärspartner? Letar du efter en underleverantör, representant eller partner för produktutveckling? Enterprise Europe Networks Företagskontaktbörs erbjuder möjligheter att söka internationella samarbetspartner inom teknologi, affärsverksamhet

och forskning på ett och samma ställe. På Företagskontaktbörsen kan du söka till exempel försäljningskanaler, franchising-partner, underleverans, logistikpartner och exempelvis kartlägga möjligheter för samföretag och företagsköp. Du kan bläddra i företagsprofiler efter profiltyp, profilens ur-

sprungsland, destinationslandet eller olika sökord. Exaktare uppgifter om börsen får du av Enterprise Europe Networks experter. Du kan också vara i kontakt med experterna, om du vill utarbeta din egen samarbetsprofil i databasen.

YTTERLIGARE INFORMATION Tjänsten på Enterprise Europe Networks webbsidor www.enterpriseeurope.fi/partner EEN:s experter: www.yrityssuomi.fi/web/enterprise-europe-network/ota-yhteytta

Företagarinfo 4/2014

LOKAL PÅVERKAN

Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör tfn. 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Kommunallagen reformeras på hösten – hur påverkas företagare? Den tredje och sista delen av det i regeringsprogrammet överenskomna lagpaketet för kommunreformen är nu på remiss. Paketet skall upp till behandling i riksdagen i början av hösten.

Den nya kommunallagen skall träda i kraft 1.1.2015. En reform av lagen behövs, och den innehåller flera saker som är viktiga för företagarna. Lagen är av betydelse för medlemmarna och lokalföreningarna i Företagarna i Finland, för grunden för vårt påverkansarbete byggs just i kommunerna. Även i fortsättningen är ett av kommunens viktigaste uppgifter att främja områdets livskraft och anordna tjänster på ett ekonomiskt hållbart sätt. Livskraften i kommunerna och företagandet går hand i hand. Effektiverandet av näringspolitiken är i praktiken nödvändigt för kommunerna för att kunna utöka skatteintäkterna. En kommun med stabil ekonomi kan till exempel bättre sköta sina välfärdstjänster.

Tjänster från många källor Företagarna i Finland anser att kommunerna i tjänsteproduktionen borde gynna mångproducentmodellen, som möjliggör både kommunens egen tjänsteproduktion och kompletterande köpta tjänster från en offentlig eller privat aktör eller en förening. En öppen jämförelse av kostnader och en sund konkurrens säkerställer ett effektivt utnyttjande av skattepengar. I bedömningen av kommunallagens nuvarande tillstånd konstateras att kommunerna idkar näringsverksamhet att döma av sitt allmänna verksamhetsområde. Företagarna i Finland anser att idkande av näringsverksamhet inte kan vara kommunens uppgift. Kommunernas allmänna verksamhetsfält och

de uppgifter som de frivilligt har åtagit sig har traditionellt begränsats av åtminstone tre centrala principer. För det första borde kommunen inte åta sig sådana uppgifter som medborgarna eller företagen kan sköta effektivare än kommunen. För det andra måste kommunens uppgifter ha ett samband med kommunens område eller invånare och deras intressen. För det tredje kan kommunerna inte åta sig industriell eller kommersiell verksamhet. I takt med den samhälleliga utvecklingen har kommunerna kompromissat med de ovannämnda principerna under de senaste tiderna. Detta är emellertid ingen grund att avstå dem. Tvärtom, det är en grund för att skärpa reglerna och effektivera kontrollen av deras följande.

Kommunernas förpliktelser måste minskas Kommunerna har för många uppgifter och förpliktelser. De borde målmedvetet avvecklas, för kommunal ekonomi kan inte bära kommunernas nuvarande arbetsbörda. I lagutkastet föreslås att kommunstrategin görs obligatorisk. Trots det ovan anförda är det motiverat med förpliktelsen att utarbeta en strategi, eftersom man på strategi- nivån också kunde göra näringspolitiska och servicestrategiska linjedragningar som skapar en grund för en hållbar ekonomi. Det är nödvändigt att kommunen har en vision om hur den främjar livskraften, samarbetar med företagare och anordnar sina invånares tjäns-

Företagarinfo 4/2014

ter. Jag tror att denna förpliktelse tvingar kommunerna att allt noggrannare överväga, vad som är ändamålsenligt att producera själv och vad man köper från företag.

Tydlighet i ledarskap och ansvar Lagutkastet innehåller flera detaljer. En av dem är begränsandet av kommunarbetarnas deltaganderätt. Enligt enkätundersökningen som Företagarna i Finland utförde på våren 2014 skulle 64 procent av kommundirektörerna och 70 procent av företagarsvarandena förbjuda kommunens arbetstagare att delta i den egna kommunens styrelsearbete och ledande av nämnder. På enkäten svarade 131 kommunoch stadsdirektörer och över 4 300 företagare. Dessa resultat visar att ledarskapet och ansvaret i kommunerna behöver göras tydligare. En av kommunstyrelsens uppgifter är att ansvara för kommunens personalpolitik, varför det är motiverat att avskaffa dubbelrollerna. Som beslutsfattare i kommunen är en kommunal arbetstagare med om att besluta om ärenden som gäller sitt eget anställnings- eller tjänsteförhållande. Dubbelrollen är besvärlig också för att den förhindrar moderniseringen av tjänsteproduktionen, när de förtroendevalda som arbetar i kommunen granskar ärendet för mycket ur sina egna intressegruppers synvinkel.

na ll den I30.6. samarbete med:

ANMÄL DIG NU! De förmånligare priserna för tidig anmälan i kraft ända till den 30.6. www.yrittajapaivat.fi