Företagare i Finland 6/2015

Page 1

LEDARE Vem tar hand om din h채lsa och ditt v채lm책ende? | 3

6/ 2015

LENA KARJALUOTO, HUR

Livsl책ng styrka


6/2015

INNEHÅLL HÄLSA & VÄLMÅENDE

LEDARE ARMI MURTO | 3

8

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

HUR Livslånga styrka

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

20

FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

16

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into


3

LEDARE

Vem tar hand om din hälsa och ditt välmående?

J

a, nu är vi här med sista numret för i år. Temat för denna tidning är hälsa och välmående. Ett ämne som är otroligt viktigt. Ingen annan ansvarar för din hälsa och ditt välmående än du själv, så jag hoppas att du tar dig tid att tänka på detta när du läst denna tidning. FiF har medlemmar från olika branscher och många av dem arbetar inom hälsooch välmåendebranschen. I denna tidning kan ni bekanta er med några av dem. Men, nu till det som jag vill fråga just dig. När har du senast stannat upp och funderat på hur du mår? Själv gjorde jag det senast när ryggen bråkade med mig. Då märkte jag att mitt arbetsbord var alldeles för lågt och behövde justeras. Då kom jag att fundera på hurudana tips vi har för våra medlemmar. På våra nätsidor finns det en välmåendecirkel som berättar om delområden som berör företagarens arbetshälsa. Denna Evita-cirkel har vi fått från pensionsförsäkringsbolaget Varma och den vill jag berätta om för dig. Cirkelns kärna är arbetet, det är det viktigaste i företaget. Arbetet präglas av ledarskap och därmed omringar ledarskap kärnan i denna cirkel. Sedan uppdelas området kring ledarskap. Ledarskapet i denna cirkel betyder både hur man ska leda sig själv och se till att man presterar det bästa man kan med den psykiska och fysiska kapacitet som man har. Men även hur man ska se till att man leder sina medarbetare så bra som möjligt. Denna ledarskapscirkel omringas sedan av fem delområden. Dessa är kunnande, motivation, livssituation, hälsa och arbetsgemenskap. Ja, vad betyder dessa delområden som omringar arbete och ledarskap. Det första området i cirkeln påminner företagaren om att uppdatera sina kunskaper och att hålla

sitt kunnande så att säga up-to-date. Med detta ser man till att man vet vad man talar om och kan lita på sina kunskaper och därmed skapa en bra självkänsla. Den andra delen har att göra med den egna motivationen. Om motivationen försvinner så kan det uppstå en kris. En kris som kan leda till att man själv inte finner en orsak att göra det man gör. Man kan även påverka möjliga arbetstagare på ett negativt sätt, vilket leder till att såväl företaget samt företagaren själv lider. Det tredje delområdet handlar om det sociala och att företagaren ska se till att det blir tid över för familj, vänner och hobbyer. Detta har nämligen en stor inverkan på företagarens arbetshälsa. Det fjärde delområdet är en påminnelse om att värna om hälsan. Företagaren har inte en lagstadgad arbetsplatshälsovård och därmed finns det ingen annan som värnar om företagarens hälsa än företagaren själv. Utan att märka det, så kan t.ex. utbrändhet komma med i bilden och därför är det viktigt att ta hand om sig själv. Det sista delområdet i denna cirkel handlar om gemenskap. En bra påminnelse om att det är företagaren som skapar sin egen arbetsgemenskap. Visst, då kan man lätt tänka att det såklart är i sin ordning, men man ska komma ihåg att även satsa på den fysiska arbetsmiljön, för den stöder gemenskapskänslan väldigt mycket. Vi i FiF funderar på hur vi kan förbättra företagarnas vardag. Visst, vi gör mycket genom intressebevakning och vi fungerar som företagarnas röst, men vi funderar även på företagarnas välmående. I det förra numret nämnde jag den nationella företagarkryssningen som ordnas nästa vår, 23-24.4. Alla är välkomna på den och mera information finns på www.yrittäjäristeily.fi. Under kryssningen kan man kan umgås

med andra företagare, koppla av och ladda batterierna. Avslutningsvis, vill jag tacka alla för det gångna året. Med detta nummer av Företagare i Finland, så har vi producerat sex stycken fina tidningar med bra innehåll. Ett stort tack till regionorganisationerna, som medverkat i producerandet av innehåll till tidningen. Även ett varmt tack till svenska utskottet och speciellt ordförande Micael Blomster, som bidragit med texter och idéer. Vi har haft ett suveränt år och hoppas samma energi fortsätter även 2016.

Med dessa ord önskar hela redaktionen er ett gott nytt år!

Armi Murto Chefredaktör


AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

“Tala om oss, inte om dig själv” - FEM SAKER SOM VARJE CHEF SKA VETA TEXT KATRI SIMOLA BILDER SAMULI PENTTI (SLUSH2015)

Den framgångsrika finländska företagaren Mårten Mickos ger fem tips om ledarskap.

D

en finländska företagaren och företagsledaren Mårten Mickos kan inte låta bli att engagera sig i startups. Mickos berättade på Slush att han kommer att leda ett företag som heter HackerOne. Företaget söker dataskyddsluckor i internet med hjälp av hackers. Mickos blev känd när han 2008 sålde MySQL, ett företag som han hade grundat, med en miljard dollar till Sun Microsystems. MySQL utnyttjade den öppna källkoden, och Mickos kan betraktas som en av pionjärerna i branschen. Efter MySQL ledde Mickos programvaruföretaget Eucalyptus, som också utnyttjade den öppna källkoden och som

4

han 2014 sålde till Hewlett-Packard. Mickos är välkänd för sina ledaskapsläror. Han har grundat the School of Herring, som koncentrerar sig på att utveckla ledarskap. Namnet betyder en skola för strömmingar och härstammar från det att ledarskap enligt Mickos betyder det att ledaren ska få hela fiskstimmet att röra sig. Ett modernt företag är som ett fiskstim, konstaterar Mickos. Människorna ska inte alltför mycket koncentrera sig på vem som är en liten fisk och vem som är en stor fisk utan förstå betydelsen av ett stort stim, säger han. – Därför älskar jag Slush. När alla

samlas, händer det underbara saker även inom en kort tid. Bestående framgång kan enligt Mickos bara basera sig på starkt ledarskap. Enligt honom kan alla lära sig att bli bra ledare, men bra ledarskap kräver tid för att utvecklas.

Tala om oss och lär dig att lyssna På Slush gav Mickos fem råd om ledarskap. 1. Anställ enligt starka sidor. Vi alla har våra svagheter, men anställ folk på basis av deras styrkor och gör deras svagheter irrelevanta. 2. Använd ordet vi, inte jag. När du säger jag, är du ensam. När du säger vi,


5

KOLUMN

Stilla Natt-Heliga natt, den julefrid nu kommer

N

är du får denna tidning i din hand, har vi kanske tagit julledigt. Regering och riksdag har nog också tagit julledigt. Hur julhandel i år gått, får vi rapport om så småningom, hoppas den blir positiv. Så är det som vanligt dags för alla reor, mellandagsrea som sagt, började som vanligt innan julafton. Att vi sedan får 3 röda dagar att vila upp sig i sträck, hör ju inte till vanligheterna, men i år så kom detta. Men vad har hänt 2015 ?

Oy Finland AB Som sagt så fick Oy Finland AB en ny regering våren 2015, triss i S skulle styra landet och nu skulle det hända saker i företagsvärlden, besluten skulle komma snabbt och ge Finland en ny start ! Vad resultatet blev, ja tyvärr så vet vi inte detta än, men kanske ? Enligt utsago skall alla butiksägare från 1 januari 2016 själv bestämma över sina öppettider. I övrigt så känns det som att Oy Finland AB styrs genom SAK, AKT / EK och triss i S sitter som marionetter, hoppas det blir ändring på detta. Det kanske inte går att styra Finland som ett Oy, som vår statsminister har vanan från. har du hela gruppens styrka bakom dig. 3. Lär dig att lyssna. Vi ser kanske en ledare när han talar, men det viktigaste är att lyssna. Världens bästa ledare är världens bästa lyssnare. När du lär dig att lyssna, lär du dig också at leda. 4. Vad ska man göra? Frågan om vad man ska göra leder till fina saker. Ställ denna fråga, och alltid finns det någon som vet svaret. I stället för oväsentligheter, koncentrera dig på att ställa denna fråga. 5. Sålla idéerna och välj bara några. I synnerhet startups kan ha tusentals med idéer, men det lönar sig inte att testa dem alla. Ta fram bara några användbara idéer, som ni tillsammans utvecklar vidare. Om startups vill Mickos tillägga att de bara är tillfälliga organisationer. – Du kanske tror att en startup har en businessmodell, men du har fel. En organisation är inte bestående innan dess verksamhet kan förverkligas i större skala och upprepas, konstaterar Mickos.

Företagarna i Finland I våras kom beskedet att vår Vd, Jussi Järventaus tar pension efter 20 år på posten. 20 år är en lång tid för en Vd i ledande ställning, men vad vår Jussi gjort för FiF:en kan ingen honom ta ifrån, från att FiF:en varit en relativt liten intresseorganisation, blivit en av landets största företagspåverkare, tack för det. Han kan nu med ålders rätt ta ut pensionen och tillbringa mer tid i stugan och beundra naturens frid genom fönstret. Men som jag känner Jussi, så kommer han inte att bara försvinna, det är han för bra till. Att Företagarna i Finland 2016 kommer att fira sitt 20:e verksamhetsår 2016 hoppas vi kunna fira med dunder och brak. Att Mikael Pentikäinen tar över Vd stolen 1 maj, blir spännande. Att komma från medievärlden in i FiF:ens värld, är ett stort steg, så det är bara att önska honom välkommen till våren.

Svenska utskottet 2015 blev ett år då vi vände på arbetet i utskottet, från att bara suttit på Mannerheimsvägen i möten, så sökte Vi oss ut på fältet. Där kom Vi i direktkontakt med våra medlemmar på den lokala nivån. Hörde vad dessa hade för önskemål om utskottet och kansliets arbete. Med hjälp av detta, så startades en liten reformrörelse beträffande utskottet arbete, och delegaterna fick lite mer uppgifter att bearbeta. En medial, språk – och gränsöverskridande samt internationell grupp bildades inom utskottet. Delegaterna fick en möjlighet att kunna påverka utskottets verksamhet och därigenom verka ut mot medlemmarna i olika riktningar. Ett helt arbetande utskott var målsättningen, och det känns att vi lyckats. Måste med lite slutord tacka utskottets samtliga medlemmar för året som gått, med stor framförsikt ser jag fram mot 2016 års arbete. Det finns någon som inte får glömmas bort, Armi, vår förbundsombudsman. Hon har full koll på allt, och utan hennes utomordentliga kunskap och förmåga att alltid se ljuset bortom allt, hjälpt mig och utskottet, samt våra svenskspråkiga medlemmar. Tack Armi, och njut av julen och helgerna samt promenaderna med hunden. Några slutord till Er alla, en för alla, alla för en, tillsammans kan vi göra mera. God Jul & Gott Nytt År

Micael Blomster Ordförande Svenska utskottet / Styrelsemedlem i FiF


AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Valfriheten

i social- och hälsovårdslösningen innebär nya tjänster och företag

Medborgarna vill välja vem som tar hand om dem.

Hos Företagarna i Finland är man nöjda med att valfriheten förverkligas i social- och hälsovårdsreformen. – I framtiden får människorna alltså själva välja vilken producent av social- och hälsovårdstjänster de vill anlita. Detta är en omvälvning, säger Företagarna i Finlands vice VD Anssi Kujala.

S

om en del av reformen kommer det att stadgas lagar om valfrihet, som gör det möjligt för en individ att fritt välja tjänster som har producerats av den offentliga eller privata sektorn eller av tredje sektorn. FiF har redan länge förespråkat valfrihet i social- och hälsovårdstjänsterna. – Valfriheten gör det möjligt för olika producenter att producera sina tjänster på likadana grunder. Detta gör att även små företag i branschen kan vara framgångsrika. Medborgarna vill välja vem som tar hand om dem. Det är bra att denna möjlighet nu öppnas, säger Företagarna i Finlands vice VD Anssi Kujala. Kujala påpekar att valfriheten skapar nya företag och arbetsplatser inom social- och hälsovårdstjänster. – I vidareberedningen av reformen är det ytterst viktigt att valfriheten på ett omfattande sätt kommer att täcka alla tjänster som gäller välbefinnande. Dessutom ska man se till att det är lätt för små och medelstora företag att vara med och producera tjänster, säger Kujala. För närvarande finns det närmare 20 000 företag i den privata sektorn för social- och hälsovårdstjänster. En stor del av dem är små och medelstora företag. Dessa företag sysselsätter ca 60 000 människor i alla delar av landet.

Satsning på servicesedlar Även för närvarande kan valfriheten i Finland förverkligas genom servicesedlar. – Även om deras användning inte har varit så omfattande, är erfarenheterna mycket goda. Därför lönar det sig att överväga ett omfattande system med servicesedlar som ett alternativ till modellen ”pengarna följer kunden”. Kujala påpekar att valfriheten ökar rättvis konkurrens, som förbättrar tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet. – När man kombinerar med detta en finansieringsmodell som uppmuntrar till kostnadseffektivitet och kostnadernas öppna jämförelse, är reformens mål med kostnadsbesparingar ett steg närmare, säger Kujala.

6

Anssi Kujala


7

Kostnadskonkurrenskraftpaketet är en välmotiverad helhet, men risken är att priskonkurrenskraften försämras på nytt

Jussi Järventaus

Utkastet till regeringens proposition om åtgärder som förstärker kostnadskonkurrenskraften har publicerats. Regeringen föreslår utöver nedskärningar av semesterpenningen flera ändringar i arbetslagstiftningen som syftar till att förbättra Finlands kostnadskonkurrenskraft. Enligt Företagarna i Finland är största delen av regeringens planer för att förbättra konkurrenskraften rätt riktade.

D

et som väcker oro är obalansen i reformerna: begränsningar av kollektivavtalsparternas avtalsfrihet skulle vara i kraft bara i tre år, men paketets reglering om ändringsskydd – den uppsagdas rätt till företagshälsovård och utbildning – skulle vara permanent. Detta ökar arbetsgivarens utgifter. – Det är sannolikt att man försöker kompensera begräsningen av avtalsfriheten under kollektivavtalsrundan nästa höst. I detta ingår en risk för att enhetsarbetskostnader ökar på lång sikt, påpekar FiF:s VD Jussi Järventaus. I den konsekvensbedömning som ingår i utkastet utgår man från att de föreslagna åtgärderna skapar 38 000 nya arbetsplatser. – Bedömningen har dock inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till hotet för ökade kostnader, säger Järventaus.

För sysselsättande företagare är det viktigt att man alltjämt kan avtala om semesterpenningen i anställningskontrakt Regeringen vill införa skyldigheten att betala semesterpenning bara i nya anställningskontrakt som ingås efter att lagen trätt i kraft. Även då kunde man i

ett anställningskontrakt komma överens om att ingen semesterpenning betalas ut. Enligt propositionen behöver de företag som inte för närvarande betalar ut semesterpenning inte heller göra det i fortsättningen. – Detta var FiF:s mest centrala mål under beredningen, eftersom utvidgningen av betalningsskyldigheten skulle öka företagens utgifter och försvåra sysselsättandet avsevärt, säger Järventaus. – Det skulle dock vara tydligast att regleringen under den fortsatta beredningen ändras så att den bara sträcker sig till sådana situationer där det finns bestämmelser om semesterpenningen i kollektivavtalet. Detta skulle vara möjligt både juridiskt och tekniskt.

förbättra sysselsättningen, poängterar Järventaus. Utkastet till regeringens proposition om åtgärder som förstärker kostnadskonkurrenskraften har nu sänts på remiss, varefter det kommer att vidareberedas av en arbetsgrupp vid arbetsoch näringsministeriet. Företagarna i Finland deltar i beredningen. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft nästa sommar, om arbetsmarknadsorganisationerna inte når en överenskommelse om åtgärder som förbättrar konkurrenskraften som tillfredsställer regeringen.

Det effektivaste sättet att öka kostnadskonkurrenskraften är utvidgningen av lokalt avtalande

– Det är sannolikt att man försöker kompensera begräsningen av avtalsfriheten under kollektivavtalsrundan nästa höst. I detta ingår en risk för att enhetsarbetskostnader ökar på lång sikt, påpekar FiF:s VD Jussi Järventaus.

Enligt FiF är det effektivaste sättet att förbättra sysselsättningen och företagens konkurrenskraft att utvidga möjligheterna till lokalt avtalande genom lagstiftning i enlighet med regeringsprogrammets mål. – På arbetsplatserna behövs större möjligheter att ingå lokala avtal i synnerhet för att främja företagens tillväxt och


Vd Lena Karjaluoto

Livslång styrka TEXT SUSANNE SKATA BILDER HUR OY AB

Pneumatik. Inte ett vardagsord för de flesta av oss. Hos HUR i Karleby är det grunden till den framgångssaga som kommit till av allt annat än en vindpust. Det har varit hårt jobb ända sedan ett studiearbete på Helsingfors universitet fram till det internationella företag som idag skapar magi hos användare i 10 000 träningslokaler världen över.

E

n professor på Tekniska högskolan gav 1989 sina studerande i uppgift att fundera ut hur toppidrottsmän kunde träna explosivt. Mats Manderbacka var en i gruppen som jobbade med tryckluftstekniken. Idag finns hans företag HUR i 51 länder och har sex dotterbolag. Huvudkontoret finns i Karleby, där vd:n Lena Karjaluoto tillsammans med medarbetare och samarbetspartners jobbar för att vi alla ska må bra och kunna leva självständigt även då vi blir gamla. – Våra träningsmaskiner är upp-

8

byggda så att de följer muskelns rörelse, berättar Karjaluoto. Lufttrycket gör att motståndet är starkast då muskeln är starkast, i mitten av rörelsen. Om man efter en olycka eller operation börjar med noll motstånd är det lättare att komma igång med träningen – och den blir av. Metoden är trygg och jag har sett vilka mirakel den kan göra för sådana som varit stilla länge av olika orsaker. Träningsmaskinerna som först utvecklades för toppidrottsmän används idag av alla. HUR har specialiserat sig på rehab och seniorer. Maskinerna används

också i förebyggande syfte och finns på gym och arbetsplatser. De flesta stora konkurrenter i branschen kommer från fitness-sidan. HURs styrka är att de med sin tränings- och rehab-bakgrund alltid samarbetat med forskare och vården och därmed kunnat skapa redskap som är skonsamma för musklerna och lederna. Med pneumatiken är maskinerna dessutom tysta, vilket gör träningsmiljön behaglig. Idag har företaget ett brett utbud av produkter och tjänster inom hälsoteknologi. Mjukvaror som hjälper, stödjer


9

I 25 år har HUR i samarbete med vetenskapliga samfund satsat på produktutveckling och konceptplanering. Som ett resultat av detta samarbete har företaget skapat bevisligen fungerande träningskoncept inom seniorträning, rehabilitering och wellness.

och testar träningen hos användarna är framtiden. För företaget handlar det också om att vara en del av samhällsutvecklingen. – Överallt i världen har vi en växande befolkning i de äldre åldersgrupperna, säger Karjaluoto. För att möta de utmaningarna inom såväl ekonomin som folkhälsan måste vi se till att folk klarar sig själva längre. Det blir billigare för samhället med preventiva ingrepp och det är där vi kommer in. Vår kunskap om rehab och träning kombinerat med våra produkter och tjänster kan bidra till att alla kan njuta av livet så länge som möjligt. Jag har sett svårt sjuka och deprimerade på olika håll i världen, som upplever att de fått ett nytt liv då de börjat träna med våra maskiner och därmed röra på sig igen. Det är som magi! En viktig kugge i framgångshjulet är enligt Karjaluoto att vara ödmjuk och inse att det är svårt att göra något ensam. För HUR har det handlat om att sträcka ut sina händer och hitta samarbetspartners i andra företag, men också hos beslutsfattare och tjänstemän både

i det egna landet och i kundens land. – Det gäller att hitta ett win-winwin-koncept, förklarar hon. Vi knyter fysioterapeuter till produktutvecklingen, vi diskuterar samhällsstrukturer och

Jag har sett svårt sjuka och deprimerade på olika håll i världen, som upplever att de fått ett nytt liv då de börjat träna med våra maskiner och därmed röra på sig igen. Det är som magi! kostnader med politiker och blandar friskt med teknologi och medmänsklighet. Det spelar ingen roll hur fina maskiner vi gör om ingen vet hur de ska användas och vad de kan göra för den enskilde användaren. Som vd i ett internationellt bolag reser Karjaluoto mycket. Det är utmanande, men hon försöker få in träning både hemma och på resor.

– Man måste hålla sig i skick för att orka med detta, säger hon. Man behöver muskelstyrkan och ju äldre man blir desto mer slits de nedre extremiteterna. Vi behöver alla benen i skick för att komma uppför trappor, det är där man först märker om man slarvat med träningen. Så jag går på gym och använder våra produkter själv också. Japans seniorpopulation exploderade i början av 2000-talet och då var HUR på hugget. Än idag är landet den största exportmarknaden för Karlebyföretaget, som just nu expanderar mycket även i Mellanöstern och övriga Asien. – Vi har fått mycket hjälp av Finpro och samarbetar med många företag inom Finland Care-projektet, berättar Karjaluoto. Vi har ett bra team som kan exportera finsk hälsoteknologi över allt i världen. Det lär behövas, då många länder möts av en allt större population bland seniorer. Den finska luften som går genom tryckluftsmaskinerna är ett av stegen till livslång styrka för såväl enskilda individer som för företaget HUR.


KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Företagsmentorskoordinator Maija Aarnio i samspråk med mentorn och företagaren.

Vägledning i företagandet med Österbottens företagsmentorer TEXT OCH BILD NINA FREDRIKSSON

H

älsa definieras enligt världshälsoorganisationens (WHO) som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Att driva eget företag och se sin idé utvecklas är tillfredsställande, men ett eget företag kan också vara påfrestande och krävande. Hårt arbete, långa dagar och jobb dygnet runt kan orsaka tunnelseende och då kan det vara bra att få perspektiv utifrån. Mer erfarna företagare har kunskap om företagsverksamhet, som kan vara till stor nytta för nystartade företag och för de som vill utveckla sin verksamhet. Det kan hända att en företagare behöver sparring eller vill bolla tankar med någon som har mer erfarenhet. Då kan man ta kontakt med en mentor.

10

Mentorskapet härstammar från antikens Grekland. Men det är först under de tjugo senaste åren som konceptet har etablerat sig i det finländska företagslivet i och med grundandet av Finlands Företagsmentorer rf. Föreningen består av en grupp erfarna företagare, företagsledare och påverkare inom näringslivet. Finlands Företagsmentorers verksamhetsområde täcker hela Finland och koordineras genom en kontaktperson i regionen.

Kust-Österbottens Företagare koordinerar mentorsverksamhet Finlands Företagsmentorer erbjuder ofta tjänster via områdets utvecklingsbolag. Österbottens Företagsmentorer startade upp verksamheten i samarbete

med Vasaregionens Utveckling Ab VASEK år 2005. Organisationen behövde en eldsjäl till projektet och då togs, som den första mentorsföreningen, kontakt med en företagarförening. Tillsammans med Kust-Österbottens Företagare började rekryteringen av en koordinator. På detta sätt kom Maija Aarnio in i bilden och hon har hållit ett handfast grepp om verksamheten sedan mars 2010. Maija har ständigt fokuserat på att utveckla och utvärdera mentorsverksamheten i Österbotten. Konceptet är en bra modell för andra områden och Maija har därmed utbildat andra i uppbyggnaden av mentorsverksamhet. – Vi började med att bygga upp kvalitetskriterier, processer och ett sätt att jobba, förklarar Maija. Jag går igenom


11 konceptet med nya mentorer och jobbar mycket med uppföljning och utvärdering av de sk. casen. Mentorskapet går enligt One-to-One principen med kunden/företaget i fokus. Efter att kunden tagit kontakt och kortfattat berättat om sin verksamhet och sitt behov, kartläggs situationen och en lämplig mentor hittas. På Österbottens mentorers lista finns idag 75 namn och Maija känner till allas specialområden och vet hur hon ska ”para ihop” företag med mentor. – Målsättningen är att en mentor skall hittas inom fem dagar efter att kunden fyllt i ansökan, vilket också lyckas, ler Maija. Mentoreringen är en jämlik process mellan företagaren och mentorn. Det handlar om ett ömsesidigt utbyte, ett ömsesidigt givande och tagande och bygger på förtroende. Om kemin inte stämmer byts mentorn ut mot en annan. Varje företagare ställs inför situationer när det är bra att fundera på verksamheten och A och O med att skaffa en mentor är att viljan att utveckla finns. Företagsmentorn är en diskussionspartner med tystnadsplikt och kan hjälpa till med att utveckla nya idéer. Under samtalen kan företagsrelaterade frågor som t ex prissättning, satsningar och framtidsutsikter tas upp. Mentorn lyssnar och ifrågasätter, sparrar och coachar från en utomståendes perspektiv och synliggör faktorer som obemärkt kan gå företagaren förbi.

En mentor som stöd vid ägar – och genarationsbyten Många företagare närmar sig pensionsåldern och för att kunna trygga arbetsplatserna borde företagsverksamheten fortsätta. Att sälja ett företag eller överföra det till en ny generation är en lång process, som kräver grundliga förberedelser. I genomförandet av ägarskiften ska man komma ihåg mentorsverksamheten. – Ägarskiften innehåller många utmaningar utöver den tekniska processen och en mentor kan hjälpa till att lösa dem, beskriver Maija. Jag ser gärna att både säljare och köpare, skulle ha varsin mentor i genomförandet av företagsaffären. Mentorn arbetar konfidentiellt, har tystnadsplikt och är avgiftsfri för företagaren. Mera information finns att läsa på www.botniamentors.fi. Företagaren kan även ta kontakt med Maija Aarnio maija.aarnio@yrittajat.fi. Verksamheten utförs i samarbete med VASEK, Vasa Stad, Österbottens Förbund och Finlands Företagsmentorer.

Kolumn

Å

rets sista tidning är här och det är bara att konstatera att året 2015 varit spännande på många vis. Under det gångna året har Kust-Österbottens Företagare påbörjat uppbyggandet av bra verksamhetskoncept inför framtiden. Som exempel kan nämnas samarbetet med våra företagarkolleger på den svenska sidan. Företagarkryssningen till Umeå kommer att ordnas igen nästa år, i form av ett gränsöverskridande Business Day/Company Matchmaking – evenemang. Många företagare i regionen har nytta av och intresse för ett ökat nätverk med svenska företagare och vi vill erbjuda företagarna denna möjlighet. Ett annat exempel är de aktuella frågorna som berör företagens digitalisering. Prioriteringen är att hjälpa våra medlemsföretag och deras förutsättningar att förbättra den digitala beredskapen och arbetet som redan har påbörjats kommer att fortsätta nästa år. Årets stora fest, Y-Galan, arrangerades i november och enligt tradition premieras framgångsrika företagare under kvällen. Årets Företagare i Kust-Österbotten är MO-Food Ab (Kesmo), Mikael Nabb och Jenny Nyberg. Även lokalföreningarna i Vasa, Korsholm och Vörå delade ut sina företagarpris under samma kväll. Nyqvist Elementhus Ab är Årets Företagare i Vörå och Fma T.Sandelin (Smith’s Burger) Årets Företagare i Korsholm. Vasa Företagare premierade Kilkanen Oy i kategorin större företag och Svahntton Oy(Karisma) i serien mindre företag. Vasa Företagare uppmärksammade även Årets Medlem Sirkka Köykkä-Asp, Årets samarbetspartner teamet bakom Hyvän Mielen Aamiainen

samt Årets Styrelsemedlem Susanna Ristiluoma. Vasa Företagare delade samtidigt ut två Företagarna i Finlands diamantkors åt Päivi Enelund och Eija Torvi-Storm för trettioåriga företagarkarriärer. Stort grattis till alla för fina prestationer. Under året har det även skett förändringar inom organisationen. Nuvarande ordförande Caj-Erik Karp meddelade att han önskar avgå, så på Kust-Österbottens Företagares stadgeenliga höstmöte valdes Promedis koncernchef Mikael Fredman till ny ordförande. Till ny viceordförande valdes Katja Rajala, som även tar över ordförandeskapet i Vasa Företagare. Båda tar över ordförandeklubban från och med den 1.1.2016 och vi ser fram emot ett aktivt år. Jag vill till sist informera om att företagsbörsen för Österbotten har öppnats. I den kan man läsa om företag som är till salu eller själv lämna en annons om man önskar sälja eller köpa ett företag. Företagsbörsen har förberetts i samarbete med Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och Vasa Företagare. Bekanta dig närmare med tjänsten på www.osterbottensforetagsbors.fi. God Jul och ett riktigt gott nytt 2016 önskar jag er!

Nina Fredriksson


NYLANDS FÖRETAGARE

Apoteken

kan få nya uppgifter TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Apoteksbranschen kännetecknas av ordning och reda. Man vet vad man får göra och vad man inte får göra. Det finns ingen gråzon och det gillar jag, säger apotekare Monica Strandvall.

I

apoteksvärlden ska arbetsuppgifterna utföras precist, inte ”ditåt” eller ”ungefär”. – Men jag tror att de flesta som jobbar på apotek trivs med sitt yrke. Det är ett mångsidigt arbete inom en bransch som hela tiden utvecklas. Det finns också en tillfredsställelse i att få hjälpa folk, säger Monica Strandvall som driver Ingå Apotek. Det är nu sex år sedan Strandvall fick sina apoteksrättigheter och hon trivs väldigt bra i Ingå. –Jag arbetar i en tvåspråkig miljö med landsbygdsstämning, trots att det inte är alltför långt till hemmet i Helsingfors. Strandvall ser många fördelar med att arbeta på en mindre ort. Man lär känna sina kunder och den övriga personalen som arbetar inom hälsovården. Detta gör att samarbetet löper smidigt. Företagandet på en liten ort är också mera förutsebart. – Omsättningen har varit stabil lågkonjunkturen till trots. Livet på landet är ganska tryggt. Det händer sällan oförutsägbara saker som skulle leda till att man plötsligt tappar stora delar av sitt kundunderlag. – I en storstad kan ett nytt köpcenter växa till sig alldeles otroligt och plötsligt har man sin verksamhet på fel plats. Samma risk finns inte här, säger Strandvall.

Vaccinationer på apoteket En växande marknad inom apoteksbranschen är produkter avsedda för husdjur, något Strandvall ser alldeles tydligt i Ingå. – Här är djuren väldigt betydelsefulla. Om en kund är tvungen att välja mellan att köpa kosmetik till sig själv eller något som hunden mår bra av, väljer de flesta det senare. Många känner sig ensamma i dag och husdjuren har fått en viktig roll som ”sällskap”, någon att sköta om. På frågan hur framtidens apotek kommer att se ut, i vilken riktning branschen går, omnämner Strandvall flera olika trender. Dels kommer näthandeln att öka i omfång. Ingå Apotek har ännu inte den funktionen, men Strandvall ser att den kommer att ingå i

12

Ingå Apotek erbjuder en tvåspråkig arbetsmiljö med landsbygdsstämning.


13

Monica Strandvall stortrivs med sitt arbete som apotekare. Ingen dag är den andra lik och hon gillar att hjälpa folk.

tjänsteutbudet inom några år. Det har också framförts önskemål om att kunderna skulle ha möjlighet att få sina vaccin injicerade direkt på apoteket. – I dag är det möjligt på cirka tio apotek i Finland. Främsta hindret är den omfattande byråkratin för att anställa en sjuksköterska att utföra vaccinationerna. Det ska också finnas speciella utrymmen för ändamålet, säger Strandvall. Rent generellt kan man se att utvecklingen går mot ökat samarbete med den övriga sjukvården och att apoteken kan få nya uppgifter då hälsovårdscentraler eventuellt läggs ned på mindre orter. – Vi vet ju inte ännu vartåt det barkar med SOTE-reformen, konstaterar Strandvall. Redan nu erbjuder många apotek exempelvis dosdispenseringstjänst, vilket i korthet innebär att kunderna får sina mediciner färdigt doserade i dospåsar för två veckor i taget. – De färdiga dospåsarna gör att hemsjukvården, eller personalen på servicehemmen, inte behöver sitta och plocka med mediciner. De behöver heller inte komma in till apoteket för att förnya recept eller hämta ut nya mediciner.

Ett fungerande apotekssystem Strandvall får avslutningsvis frågan vad staten kunde göra för att underlätta företagandet i just hennes bransch. – Det är främst genom lättnader på skattesidan. Man kunde också gärna minska på byråkratin eller jag skulle kanske använda ordet modernisera. Många regler hänger med sedan gammalt, trots att de kanske inte är så relevanta längre. – Men på det stora hela tycker jag att vi har ett bra och fungerande apotekssystem i Finland. I många länder där vem som helst får öppna apotek har det lett till att apotek endast finns på tätbefolkade områden och inte alls på landsbygden. Här är apoteken utspridda över hela landet. Det tycker jag är bra, summerar Strandvall.

Med dosdispenseringstjänsten får kunderna sina mediciner färdigt utportionerade i dospåsar.

Monica Strandvall • Monica Strandvall har studerat vid Åbo Akademi och Helsingfors Universitet, utbildningsprogrammet för provisor. Hon har tidigare arbetat dryga tjugo år vid Mårtensdals Apotek och därefter fem år i Munksnäs Apotek. • Ingå Apotek sysselsätter sex anställda. • I juni öppnade Ingå Apotek också en servicepunkt med egenvårdsprodukter för akuta behov i Barösunds Boden. Denna har mottagits väl av såväl fast bosatta som sommargäster.


EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Att personalen träffas och umgås i en miljö utanför arbetsplatsen och plikterna är redan i sig ägnat att förbättra samarbetet, säger Ove Näsman.

Väldigt bra investering att satsa på arbetsklimatet TEXT OCH BILDER MATHIAS LUTHER

– Att bry sig om hur de anställda mår på arbetet är inte bara snällhet. Det är något som syns på sista raden, säger konsulten och läkaren Ove Näsman.

H

an själv mår mycket väl på sitt arbete just nu. Vid 68 är han sedan fem år pensionerad och rår om sin egen tid. Han jobbar i sitt enmansföretag KivaQ. – Min chef godkänner att jag flexar lite, säger han glatt då vi lämnar projektorn att stå och tar en promenad för en fotosession i Dalsbruk, byn där han gjort sitt uppmärksammade livsverk som företagsläkare vid stålverket och för kommunen. Den synligaste fjädern i hans hatt är ett kommunalt projekt

14

kallat Druvan. Det pågick i kommunen Dragsfjärd från 2002 till 2005 och visade att det är väldigt lönsamt att investera i arbetshälsa. I Dragsfjärd var sjukfrånvaron hög . Men under projektet sjönk de sjukdomsrelaterade kostnaderna medan de steg i andra kommuner. Ett 20-faldigande av satsningen på personalens trivsel och hälsa hade lönat sig med råge. ROI var enligt forskarnas beräkningar 46 procent.


15 Druvan hade rötter i stålindustrin, där Ove Näsman och andra utvecklade Metal Age- metoden. Den visade sig snabbt användbar också utanför metallindustrin. Idag kallar Näsman den KivaQutvecklingsworkshop.

Sju frågor och svar Projektorn brusar sakta då Ove Näsman i arbetsrummet i Doktorsvillan på Doktorsvägen bläddrar fram sida efter sida av sitt företags webbsidor. Där (www.kivaq.fi) hittar man inte bara vackra ord utan också en sju frågors webbenkät som under åren utkristalliserat sig som en startpunkt för projekt med syfte att rycka upp stämningen på arbetsplatsen. I den här KivaQ-enkäten ställs allmänna frågor som Hur meningsfullt uppfattar du ditt arbete och Hur bra tycker du att din närmaste chef fungerar som chef? Enkäten kan man beställa på nätet, eller som konsulttjänst av Näsman som då vanligen kombinerar den med en workshop. Det är där de verkliga förändringarna på arbetsplatsen förbereds. I workshopen arbetar man i grupp och i par fram vilka förbättringar som kan behövas på arbetsplatsen. Prioriteterna sätts tillsammans. Under kvällstimmarna hinner de anställda umgås mera avspänt – vilket för mot samma mål, bättre arbetsklimat. – Forskning har visat att det kolligala stödet stärks av att man känner varandra också utanför arbetsrollen, säger Näsman.

Skräddarsytt Precis vad som åtgärdas bestäms av de anställda själva. Näsman ger några exempel på vad arbetsteam som han coachat har kommit fram till: – Info- och diskussionsmöte var sjätte måndag (en kommunal arbetsplats)

– Ett gemensamt sportigt tematillfälle per termin för personalen (ett daghem) – Komma överens om principerna vid respektive delegering (ett IT-företag) – Utbildning i utvecklingssamtal och ledarskap (ett IT-företag) Vad som än görs så är det viktigt att besluten är väl förankrade. När alla har känslan av att de fått vara med och bestämma så försvinner det förändringsmotstånd som annars torpederar goda initiativ, säger Näsman. Därför skall alltid hela personalen på en arbetsplats eller avdelning delta i en workshop samtidigt. Åker man i två grupper kanske deras beslut blir motstridiga. Om inte butiken kan lämnas tom får man kalla in vikarier.

Facil facilitator Man kan förstås ordna en trevlig retreat själv för sina anställda men Näsman säger att hans erfarenhet och vissa forskares resultat tyder på att det behövs en utomstående konsult som leder seminariet. – Bara en utomstående uppfattas som opartisk och kan ifrågasätta chefen, påpekar Näsman. Han fungerar själv som workshopledare, men han har också utbildat omkring 300 andra i metoden och de får fritt använda den utan några licensavgifter. – I min affärsplan ingår att det är viktigare att kunderna är nöjda än att jag får ut varenda euro och cent, säger han. Ingen skall kunna säga att det är för dyrt eller tidsödande att satsa på arbetsklimatet. Enkäten och analysmodulen säljer han över nätet på allt flera språk, nu tolv, snart tjugo. – När en miljard kineser börjar använda den blir det business, ler han.

Arbetsgemenskapen stärks och välmåendet förbättras då personalen träffas och lär känna varandra utanför arbetsrollen. Där kan det också vara lättare att tala om vad som borde organiseras annorlunda.


MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

RD Velho belönades RD Velho Oy Ab tilldelades det regionala företagarpriset i Mellersta Österbotten. Enligt juryn har företaget haft god tillväxt och sysselsättningen varit stor.

M

ellersta Österbottens Företagares regionala företagarpris tilldelades RD Velho från Ylivieska. Företaget har specialiserat sig på utformning- och produktutvecklingstjänster till företag inom teknologi industrin. – RD Velho har ökat sin verksamhet både genom omsättning och sysselsättning. Företaget verkar innovativt och har utöver tillväxt också använt sig av digitaliseringen och förbindelserna utomlands, berättar juryns ordförande Kimmo Hanhisalo från Mellersta Österbottens Företagare.

16

Arbetstagarna bakom tillväxt RD Velho har haft jämn tillväxt och tanken är att fördubbla omsättningen och orientera sig på internationella marknader. I år expanderades produktutvecklingen till inbäddade lösningar, vilket möjliggör en större skala utbud på tjänster i Finland och utomlands. – Bakom tillväxten ligger experter, teamwork och en god arbetsatmosfär. Det är en hederssak att få ta emot företagarpriset, berättar vd Mika Kiljala. Företagets omsättning var 2014 ca 8,5 milj. euro som i år väntas stiga till 10 milj. euro. RD Velho har kontor i Ylivieska, Uleåborg, Seinäjoki, Vasa, Tammerfors, Hyvinge och Vanda och sysselsätter idag ca 150 personer.


17

PEDERSÖRE FÖRETAGARE Pedersöre Företagare ordnade Företagarkväll på Polaris med Christoph Treier som föreläsare. Över 40 företagare deltog och fick en föreläsning och tips om ämnet ”Hur lyckas vi?”

Mellersta Österbottens Företagares kontor håller julstängt 23.12.2015 – 3.1.2016 Under mellandagarna betjänas Ni av Företagarna i Finland tel. 09 229 221

Vi önskar alla företagare och samarbetsparter En Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År!

FÖRETAGARRESA TILL MALAGA SPANIEN 2.–6.5.2016 Välkommen och bekanta Er med businessmöjligheterna i Spanien och träffa andra företagare. Alla FiF:s medlemsföretagare är välkomna! Mer info och anmälningar senast 19.1.2016 till M-Ö:s Företagare nina.niemi@yrittajat.fi eller tel. 050 516 7602.


HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Katja Noponen Oy – när drömmar blir verklighet TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD ROBERT ÖRTHÉN

Katja Noponen valdes i år till årets företagare i Esbo, en av landets största lokalföreningar. Som kvinna är Katja ett sällsynt undantag bland tillväxtföretagare, och även av de mest framgångsrika verkställande direktörerna är bara en tiondel kvinnor. Hur blev Katja en framgångsrik tillväxtföretagare?

Eget företag 2002 År 2002 arbetade Katja, en 26-årig sjukskötare, på ett utbildningsföretag vars målgrupp bestod av arbetslösa och invandrare. Litet oväntat erbjöds hon möjligheten att ta över en del av verksamheten, men hon var tvungen att grunda ett företag på en vecka – därav det snabbt påhittade och mindre fantasifulla firmanamnet Katja Noponen Oy. I början var företagets kunder för det mesta offentliga aktörer. Företaget fortsatte att utbilda arbetslösa och invandrare och samarbetade med den offentliga förvaltningen, bland annat arbetskraftsbyråer. Katja började ensam i augusti 2002, men i december samma år hade hon redan 5 anställda. Idag är antalet anställda cirka 60.

Från sjukskötare till tillväxtföretagare Enligt Katja tänkte hon egentligen aldrig bli sjukskötare utan hennes mål var att bli lärare inom sjukvården. Men planerna ändrades i och med det egna företaget. Katja märkte snabbt att den offentliga förvaltningens tjänster var mycket hårt konkurrensutsatta och började fundera på andra alternativ. Företaget började utveckla tjänster för arbetspensionsförsäkringbolag och den privata sektorn. Affärsidén har kristalliserats under åren. Idag är Katja Noponen

18

Oy Finlands största rehabiliteringsföretag av arbetskraft. Företagets huvudprodukt är att hjälpa arbetsgivare att på bästa möjliga sätt stöda anställda som har mycket sjukfrånvaron eller risker för arbetsoförmåga. Katja Noponen Oy hjälper hitta nya arbetsuppgifter för dessa personer. Årligen hittar företaget ett nytt jobb för tusentals finländare – inte mindre än 78 procent av kunderna återvänder till arbetslivet. Det nuvarande ekonomiska läget har förlängt processerna något men resultaten har förblivit lika bra.

Kundkretsen och verksamheten har utvidgats Sjuk- och invalidpensioner är en enorm kostnadsfaktor för företag och samhället. Därför har allt fler arbetspensionsföretag och stora privata företag börjat anlita Katjas tjänster. Katjas företag utreder vad en persons återstående arbetsförmåga är och vad han eller hon ännu klarar av. Också antalet outplacement-uppdrag har ökat, och bland Katjas kunder finns många stora teknologiföretag. För närvarande anlitar 25 av Finlands 30 största företag Katja Noponen Oy:s tjänster. Företagets verksamhet har stor samhällelig betydelse genom lägre stöd- och pensionskostnader samt ökade skatteintäkter. Och företagets tjänsteurval är omfattande: rehabilitering,

förlängning av arbetskarriärer, arbetsgemenskapscoaching, outplacement osv. Också privatpersoner kan anlita Katjas företag och få personlig coaching och rekryteringshjälp. Idag sysselsätter Katja Noponen Oy ca 60 personer på 30 orter i Finland. De nordligaste kunderna bor i Karigasniemi, nära den norska gränsen. Katja Noponen Oy har fördubblat sin omsättning på fyra år. År 2014 var företagets omsättning närmare 3,3 miljoner euro, affärsvinst nästan 25 procent av omsättningen och nettoresultat inte mindre än 664 000 euro.

En dröm som har förverkligats En stor del av framgången beror enligt Katja på hennes yrkeskunniga personal. En företagare har ju den stora fördelen att hon själv kan välja sina kolleger. De anställda kommer från flera olika branscher och har examina i väldigt olika ämnen, men det viktigaste är att de kan ”sälja” dvs. övertyga den person som de arbetar med att det alltid lönar sig att arbeta. Enligt Katja har hon själv kunnat förverkliga sina drömmar – det här är hennes drömyrke. Samtidigt som hon har skapat ett framgångsrikt företag har hon kunnat bidrag till samhället – och framför allt hjälpa enskilda individer att hitta arbete trots svårigheter och utmaningar.


19


HELSINGFORS FÖRETAGARE

Ta hand om dig själv! TEXT ANNA SIMOLIN BILD JAANA TIHTONEN

Lunchsedlar och motionssedlar är en bekant arbetsplatsförmån för många. Tjänsten har funnits i ca 20 år redan. Under årens lopp har utbudet av tjänster ökat men fortfarande är människornas välbefinnande det som är viktigt.

S

utövarens utmaningar eller problem, berättar Jarmo. om gymföretagare träffade Jarmo Hyökyvaara Under åren som gick byggde vi upp nätverk, samarbedagligen motionerande människor och lyssnade tade med beslutsfattare och genom en ändring i lagstiftnoggrant på deras idéer och tankar om bättre ningen i början av år 2000 fick arbetstagarna äntligen service. Många företag erbjöd redan då motionsmöjlighet till lindrad beskattning och bättre utnyttjande av förmåner till sin personal men alternativen var begränförmåner. Det lönade sig att vara uthållig. sade. Förmånen kanske blev oanvänd eftersom man inte kunde utnyttja den inom sin egen motionsgren. Utgående från dessa Förverkliga sina drömmar tankar mognade idén om motionsSmartum grundades inte ursedlar och företaget Smartum Oy sprungligen som ett företag för som erbjuder dessa grundades. betalningsmedel utan som för– Vi hjälper arbetsgivarna att medlare av motion. Men i och med hålla arbetstagarna i gott skick. produkterna föddes dock ett organ • Boka in en tid för motion i din kalender! Vårt mål är att underlätta möjligsom även sköter om betalnings Välj en gren som passar dig själv! heten till en välmående personal förbindelsen. Det krävdes att man • Sträva efter regelbundna måltider! så att inte arbetsgivaren behöver skapade ett system för motionsfundera ut alltför krångliga metosedlarna och lunchsedlarna. Om du har personal der, säger Jarmo Hyökyvaara om – Det var vi som skulle komma • För vidare samma meddelande företagets verksamhet. på lösningen till organiserings och se till att dina arbetstagare har Tjänsterna har skapats utgådrömmen. Kanske det mobila livet de två första tipsen under kontroll. ende från arbetsgivarnas synvinkel ger tillbaka den servicesidan. Kamratstöd fungerar utmärkt som men det är framför allt männisIdéer om nya tjänster och övervakningsverktyg. kornas välbefinnande och mer förmåner föds hela tiden. Den tillgängliga metoder som är det nyaste är Työmatkasaldo (saldo viktigaste. för arbetsresor) som togs i bruk i – Man kan nog tala om kärlek på distans, ända fram till december. Via den kan man ladda en biljett till mobilteleden slutliga användaren, skrattar Jarmo. fonen från Smartum-kontot. Systemet är enkelt för arbetsgivaren: allt sker på nätet, från beställning av förmån till information, laddning och uppföljning. Tron på den egna – Det är just därför vi finns. Vi vill erbjuda arbetsgivaren verksamheten bär företagaren framåt enkla och bekväma metoder för att ta hand om både Företagaren måste ha en stark tro på den egna produkten arbetstagarna och sig själva. En människa som tar hand för att klara sig som företagare. om sig själv och mår bra är också en effektiv arbetstagare, – Med det här företaget passerade vi just 20-årsstreckkonstaterar Jarmo. et. Under de första sju åren fick vi höra att det vi gjorde var meningslöst, att det varken löser arbetsgivarens eller

Jarmos tips

20


21

Kort om Smartum Oy Smartum är ett finländskt familjeföretag som utvecklar lösningar för att främja välmående inom arbetslivet och bland invånarna. Smartum är föregångare och marknadsledare inom sin bransch och de var först med att utveckla Liikuntaseteli (motionssedeln) (1996) och Kulttuuriseteli (kultursedeln) (2005) samt att bidra med den första elektroniska lösningen för motions- och kulturförmånen Smartum Saldo (2009). Smartum Lounas (Smartum lunch) lanserades 2014. Smartum Työmatkasaldo samt Hyvinvoinnin kannusteet som uppmuntrar till välbefinnande (Smartum Smoothie, Energiahetki och SmartFit-träning på nätet) kom ut på marknaden 2015. För närvarande är det kring en miljon arbetstagare som utnyttjar Smartum-förmåner som erbjuds av arbetsgivarna. Smartum Palveluseteli (Smartum servicesedeln) (2010) var den första elektriska servicesedeln i Finland. Den används i närmare 50 kommuner till ca en miljon finländare. Över 13 000 arbetsgivare främjar sin personals välbefinnande med hjälp av förmånerna. Smartums arbetsgivarkunder består av privata och offentliga organisationer inom olika branscher.


FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Din kropp - ditt redskap TEXT OCH BILD KRISTINESTADS NÄRINGSLIVSCENTRAL AB

En aktiv livsstil hjälper formen och orken i vardagen. För att skapa en förändring behövs tydliga mål, en bra plan och personligt genomtänkta träningsprogram. Det är här Ille Johansson, från Kristinestad, kan komma in i bilden med sitt företag och sin expertis.

F

öretaget, Illes Massage och PT, startade utifrån hans egen erfarenhet av att komma igen och komma igång med träningen. Tillsammans med sin nuvarande ”kollega”, Kim Hautaviita, som även han driver

22

eget företag inom samma bransch, började en intensiv period av träning, just för att återfå god kondition och sunt välmående i vardagen. Då Ille märkte att han kunde hjälpa sig själv så väcktes så småningom tanken till att han även ville

hjälpa andra. Han vill få folk att må bra, helt enkelt! Han utbildade sig till Personal Trainer vid Axelssons gymnastiska institut samt till massör vid Vörå idrottsinstitut. Två utbildningar som kompletterar varandra


23

Bättre att förebygga än att betala i slutändan. För har man friska arbetstagare så har man en frisk arbetsmiljö som i sin tur levererar bättre, med mindre sjukfrånvaro.

väl. Då Ille efter en tid samlat på sig kunskap och erfarenhet, startade han sitt företag. För att hålla sig uppdaterad och för att utveckla sig själv och sin verksamhet så började han gå på olika kurser och fortbildningar. Perfektionis-

men i honom gjorde det att han inte direkt bjöd ut de nyförvärvda kurskunskaperna för sina kunder utan tränade ett bra tag på den nya grenen, innan de togs med i utbudet. Allt för att kunden skulle få bästa möjliga service. Ille samarbetar fortsättningsvis med Kim Hautaviita. De har skilda företag men i den praktiska och dagliga verkasmheten är samarbetet är stort. Även visionerna och filosofin kring hälsa och välmående delar de lika. – Vi vill skapa något unikt här på Old Steel Gym (så heter gymmet där både Ille och Kim huserar). Vårt mål är att alla ska bli bemötta på lika villkor. Alla stöttar varandra och gemenskapen, ja den är mycket viktig. Utrymmen på Old Steel Gym, där Ille driver sin PT del är en stor gul träbyggnad i centrala Kristinestad. Här har han tillgång till en stor sal som är heltäckt av svarta gummimattor. Förutom i en knut av rummet där det finns möjlighet för tyngdlyftning så finns en vägg med boxningshandskar och kettlebells i mängder och olika valörer. I övrigt är salen tom. Detta är alltså inte ett gym i den vanliga bemärkelsen utan här är tanken att den egna kroppen med den egna tyngdkraften är det viktigaste redskapet. – Intresset för personal trainer har nog växt sedan jag startade, berättar Ille. Förr var det en lyx grej och kanske lite mera av en status grej att ha en egen PT. Något som de rika och berömda hade. Medan det idag är vanligt att vem som helst kan ha en. En PT är idag till för allmänheten. För Ille betyder PT jobbet inte enbart att fundera över sina kunders träningsprogram, när och hur man tränar. Utan även delen att se över mat och den övriga vardagsmotion och på det sättet försöka få det till en livsstilsförändring. – Man kan banta och gå ner i vikt, men sedan när man är nöjd så skjuter sakteligen vågen i taket igen. Just därför att man återgår till sina normala vanor, berättar Ille. Med hjälp av PT:en som puschar på och håller lite disciplin åt en så

kan man få till en helomvändning av sina vanor som i sin tur bryter ett negativt mönster. Det här betyder ju ändå inte att man måste träna tio gånger i veckan. Utan att hitta en balans, säger han. Med regelbunden träning, vardagsmotion och mat. En livsstils förändring. Den andra kompletterande delen i Ille Johanssons företag så är massörs sidan. Han är både klassisk massör samt idrottsmassör till sin utbildning. Företaget består ganska naturligt av dessa delar för som han själv säger så är kroppen vår maskin och när den används behöver även musklerna i maskinen skötas om. – Till en början var den här delen i företaget den lite mer trögstartade, men nu har den tagit fart, säger Ille. När man arbetar som personal trainer och massör, så är det inte ovanligt att man kan få ta del av kundernas inre värld. Allt från bekymmer och glädjeämnen, man e lite av en mini ”psykolog”, och därför är tystnadsplikten enormt viktig. Som man förstår så finns ingen ”vanlig” arbetsdag för Ille Johansson. Alla dagar är olika och alla kunder får sina egna individuella planer och program, som de kan utföra i grupp, helt ensamma, ensamma med PT ... o.s.v. – Jag anpassar programmet helt efter kundens önskemål. Allt från träning till mat. Tider då man har bäst möjlighet att träna på anpassas även de, berättar Ille. Det finns de som har möjligt att träna på morgon och de som vill träna på kvällen. Endel har större mål andra mindre. Överlag så är välmående och träning något vi måste satsa på tycker Ille och därför är han väldigt glad över att företagare har börjat hitta till honom. Både större och mindre företag. Detta är en viktig sida som alla företagare borde värna om. Bättre att förebygga än att betala i slutändan. För har man friska arbetstagare så har man en frisk arbetsmiljö som i sin tur levererar bättre, med mindre sjukfrånvaro.


900 000 100 000 170 000 Företagande skapar arbete. Det lönar sig att vara med i det här laget.

Företagarna skapar finländskt arbete. De små och medelstora företagen sysselsätter redan över 900 000 personer i Finland. Under de senaste tio åren har dessa företag skapat över 100 000 nya arbetsplatser. Så mycket som 170 000 personer sysselsätter sig själva som ensamföretagare. www.yrittajat.fi/liity


Inkomstregister – vad är det?

Stegen i ett företagsköp

Företagarkryssningen Bästa hyttarna är nu till salu!

Boka resan

YRITTAJARISTEILY.FI

6

2015

Den nya lagen om olycksfall i arbetet träder i kraft i början av året Borttagning av kontaktuppgifter från katalogtjänsten Vad innebär reformen av socialoch hälsovården för företagare?


TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.


Innehåll

FÖRETAGARINFO 6/2015 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Vilka bilar har vi nu i vår firma? En ny finansieringsform för innovationer från Tekes De nya ytj.fi-sidorna är klara och lätthanterliga Team Finlands internationaliseringstjänster finns på nätet 6 Den nya lagen om olycksfall i arbetet träder i kraft i början av året 8 Den juridiska rådgivaren svarar 11 Skatteändringar för år 2016 13 Inkomstregister – vad är det?

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill Artikelförfattare i detta nummer • Mika Haavisto, projektchef • Anna Hakola, juridisk rådgivare • Harri Hellstén, chef för arbetsmarknadsärenden

14 Vad innebär reformen av socialoch hälsovården för företagare? 16 Reformen av regionförvaltningen är av stor betydelse för alla företagare 18 Lyckade ägarbyten säkerställer den regionala livskraften

• Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden

• Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställände direktör • Anna Lundén, direktör

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

2 . . . . . . . . . . . 23.3.

t å näte p o f n ari

o arinf g a t e or mer! msnum at.fi/f

retag Läs Fö

j yritta Logga

in me

medle d ditt

3 . . . . . . . . . . . 25.5. 4 . . . . . . . . . . . 24.8. 5 . . . . . . . . . . .19.10. 6 . . . . . . . . . . .14.12


I

N F O D

I

S K E N

Vilka bilar har vi nu i vår firma? Nu kan även företag se uppgifter om de fordon som de äger eller besitter i Trafis e-tjänster. Trafi utvidgar elektroniska fordonstjänster i november då det blir möjligt att sköta alla fordons registreringstjänster på nätet. Elektroniska tjänster blir tillgängliga förutom för personkunder också för företag.

Företag kan förbereda sig på att uträtta ärenden elektroniskt genom att på förhand skaffa en Katso-kod som behövs för identifiering i Trafis e-tjänster. Man får koden från Skatteförvaltningens Katso-tjänst. Företag behöver också ett betalningsmedel som krävs för uträttande av ärenden, dvs. ett kreditkort. Med samma kod kan man redan idag

göra elektroniska registreringstransaktioner för fartyg.

Ytterligare information: Trafis e-tjänster för företag: https:// asiointi.trafi.fi/sv/web/asiointi/organisaatiotKatso-identifiering: www.vero. fi/katso

En ny finansieringsform för innovationer från Tekes

De nya ytj.fi-sidorna är klara och lätthanterliga

Tekes håller på att starta en ny finansieringsform, som är riktad till innovationskraftiga små och medelstora företag. Med innovationskraft avses att det i företaget följs sådana processer och rutiner som inverkar på dess förmåga att producera innovationer. Målgruppen är i synnerhet små och medelstora företag som är inriktade på internationell tillväxt och som kan utveckla sin verksamhet med hjälp av innovationer. Målet är att förbättra de finska små och medelstora företagens förmåga att producera innovationer. För närvarande är finska små och medelstora företag nära EU-genomsnittet i produktionen av innovationer. Syftet är att inrikta finansieringsformen på just de företag som har den största potentialen att utvecklas och växa med innovationerna men som inte ännu har lyckats i detta. Finansieringsformen tas i bruk från och med början av år 2016. Finansiering kan beviljas för kostnader som står i samband med rådgivnings- och stödtjänster för innovationer, lån av personal från stora företag och forskningsorganisationer samt anskaffning, skydd och försvar av immateriell egendom. Som stödform används ett bidrag som kan vara högst 50 procent av de egentliga kostnaderna. Bidragets minimimängd är 15 000 euro, dvs. minimikostnaden för projektet måste vara minst 30 000 euro. För de allra minsta projekten kan man inte ansöka om finansiering. Inom kort publicerar Tekes exaktare uppgifter om finansieringsformen samt ansökandet av den.

Skatteförvaltningen och Patent- och registerstyrelsen (PRS) har omarbetat sin gemensamma webbplats för företags- och organisationsdatasystemet på ytj.fi. I reformen har man satsat speciellt på tjänsternas och informationens tillgänglighet, funktionernas enkelhet och en tydlig layout. Från förstasidan kan man ta sig direkt till företags och samfunds anmälningstjänster där man kan göra en etablerings-, ändrings- eller nedläggningsanmälan. Till exempel en adressändring kan göras för alla företagsformer elektroniskt utan kostnader. På sidorna finns också en etableringstjänst för aktiebolag. Med hjälp av företagssökningen kan kunden kontrollera till exempel företagets basuppgifter samt om företaget finns i förskottsuppbördsregistret eller om företaget har skatteskulder. I företagssökningen kan man söka företagens basuppgifter till exempel med FO-numret. Det är avgiftsfritt att söka uppgifter om företag. Skatteförvaltningen och Patent- och registerstyrelsen (PRS) utvidgar som bäst sina ändringsanmälningstjänster som kan nås via ytj.fi. De nya tjänsterna öppnas i början av år 2016.

Team Finlands internationaliseringstjänster finns på nätet Man kan bekanta sig med Team Finlands internationaliseringstjänster på www.team.finland.fi. Det finns tjänster bl.a. för kartläggning av marknader, skapandet av nätverk samt finansiering. På webbplatsen har man också samlat nyheter och tips om internationalisering och företagscase samt uppgifter om de evenemang som Team Finland-

nätverket arrangerar. Där finns också nätverkets gemensamma servicenummer, kontaktformulär samt direkta kontaktuppgifter till nätverkets verksamhetsställen i världen och i Finland. Det finns också versioner på svenska och engelska av webbplatsen. Team Finland samlar ihop statsfinansierade aktörers tjänster som hjäl-

per företag i olika skeden av internationaliseringen, främjar investeringar till Finland och bygger Finlandsbilden ute i världen. Så här effektiveras och förenhetligas användningen av offentliga resurser och förbättras kvaliteten på den service som erbjuds för företag.

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

4

Företagarinfo 6/2015


Jag ska bli verkställande direktör. Företagsbörsen för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett.

Varför köper du inte ett redan existerande företag eller säljer ditt eget? JATKUVUUDEN TURVAAJAoch ett Som köpare får du en färdig kundkrets, varumärkeskännedom verksamhetskoncept. Som säljare hittar du köpare och förmedlare via en gemensam tjänst. Handelsplatsen på nätet för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. www.yritysporssi.fi

WWW.YRITYSPORSSI.FI


Företagarna i Finland, Harri Hellstén, chef för arbetsmarknadsärenden, tfn. 09 2292 2940, harri.hellsten@yrittajat.fi

Den nya lagen om olycksfall i arbetet träder i kraft i början av året Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har omskrivits helt och samlats i en och samma lag. Det ska inte bli ändringar i systemets grundstrukturer.

Den nya lagen om olycksfall i arbetet är exaktare än den tidigare och motsvarar arbetslivets förändrade förhållanden bättre. I fortsättningen kommer lagen att ha bestämmelser om ersättning av till exempel arbetsolyckor på arbetsresor och arbetskommenderingar samt om ersättning av yrkessjukdomar. Det är arbetsgivarens lagstadgade plikt att försäkra arbetstagarna för olycksfall i arbetet. För en företagare kommer den lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringen fortfarande att vara frivillig. I den nya lagen har tagits mera detaljerade bestämmelser om vilka av dem som förvärvsarbetar i ett anställningsförhållande omfattas av den lagstadgade försäkringen.

Vad är ett olycksfall? I lagen har nu för första gången definierats, vad man förstår med ett olycksfall. Med ett olycksfall avses enligt lagen en plötslig, oförutsedd händelse som orsakas av en yttre faktor och leder till en skada eller en sjukdom hos en arbetstagare. I lagen har också definierats de omständigheter under vilka olycksfall ersätts som olycksfall i arbetet. En förutsättning för att ersättning ska betalas för ett skadefall är att det finns ett san-

nolikt medicinskt orsakssamband mellan skadefallet och skadan eller sjukdomen. När orsakssambandet bedöms ska i synnerhet medicinska fynd och observationer, sättet på vilket skadan uppkom och tidigare skador och sjukdomar beaktas.

Reformens inverkan på arbetsgivaren Enligt den nya lagen avses med arbetstagare är en person, som arbetar i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen. Detta innebär att endast arbete som utförs i inkomstsyfte försäkras enligt lagen. Också företagarens familjemedlemmar som arbetar i företaget i ett anställningsförhållande omfattas av den obligatoriska arbetsolycksfallsförsäkringen. Nedre gränsen för försäkringsplikten ändras med den nya lagen. Man räknar inte mera arbetstagarnas arbetsdagar, utan arbetsolycksfallsförsäkringen måste tas för arbetstagarna, om arbetsgivaren betalar alla sina arbetstagare över 1200 euro i lön under kalenderåret. I och med den nya lagen måste arbetsgivaren anmäla ett arbetsolycksfall eller en misstänkt yrkessjukdom senast 10 vardagar efter det att arbetsgivaren fick kännedom om saken.

Ändringens inverkan på företagaren Olycksfallsförsäkring kopplas starkare till FöPL-försäkringens giltighet. Lagens företagardefinition förenhetligas med definitionen i lagen om pension för företagare. Företagarens frivilliga försäkringspremie och ersättning för inkomstbortfall och familjepension baserar sig på den bekräftade FöPL-arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare. Företagaren måste anmäla sin egen olycka senast 30 dagar efter olyckshändelsen.

Ersättningshandläggningen effektiveras Syftet med den nya lagen är att effektivera och påskynda ersättningshandläggningen på försäkringsinstitutioner. De måste påbörja ersättningshandläggningen senast efter sju arbetsdagar efter att saken anhängiggjorts och underrätta den skadade om anhängiggörande. Beslutet om ersättning måste ges utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att försäkringsinstitutionen har fått tillräckliga utredningar för att fatta beslut i ärendet. Lagen tillämpas på arbetsolycksfall och yrkessjukdomar som inträffat 1.1.2016 eller senare.

Lagen har uppdaterats för att motsvara förhållandena i dagens arbetsliv. 6

Företagarinfo 6/2015


SUOMEN SUURIN FINLANDS STÖRSTA FÖRETAGARKRYSSNING YRITTÄJÄRISTEILY 23–24.4.2016 23.–24.4.2016 ENERGIAA YRITTÄJÄLLE, ENERGIAA YRITYKSELLE. ENERGI FÖR FÖRETAGAREN, ENERGI FÖR FÖRETAGET.

Jari Sillanpää

BÅTEN ÄR FULL MED TOPPUPPTRÄDARE!

Mikko Kuitunen

Linda Liukas

Miika Lipiäinen

Martti Vannas

Minna Valtari

Vincit Oy

Hello Ruby Oy

Kyrö Distillery Oy

Vannas Oy

Someco Oy

WWW.YRITTAJARISTEILY.FI m/s Baltic Queen Helsingfors−Tallinn−Helsingfors Avgång 23.4 kl. 18.30 Retur 24.4 kl. 16.00 KRYSSNINGENS PRIS BÖRJANDE FRÅN 62E/PERSON i 4-personers B-klass hytt.

RESERVERA DIN RESA NU, www.matkapojat.fi/yrittajaristeily eller 010 2323 100 (ltelefon 8,35 snt/min, mobiltelefon 19,2 snt/min)

I SAMARBETE MED:

900

företaga re är redan på väg!


Företagarna i Finland, Anna Hakola , juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221, anna.hakola@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA I telefon blev jag erbjuden ett avtal om katalogtjänster. Jag ingick inget avtal i telefon, men ifrågavarande tjänsteleverantör har ändå listat vårt företag i sin katalog. Därtill är vårt företags kontaktuppgifter felaktiga. Kan jag kräva att företaget tar bort uppgifterna från sin webbplats eller hur ska jag gå till väga?

sVAR I dag finns det många slags tjänster som syftar till att öka företagets synlighet. Man kan dock endast bli bunden till ett avtal om avgiftsbelagd katalogtjänst om man särskilt har kommit överens om detta. Leverantören av katalogtjänster bör inte använda ett sanningslöst eller vilseledande uttryck, som kan inverka negativt på ett annat företags verksamhet. För ett företag som listats i katalogtjänsten är det viktigt att uppgifterna är korrekta och à jour. Om uppgifterna om företaget är felaktiga, kan de vilseleda nuvarande och potentiella kunder, samarbetspartner och andra intressentgrupper.

Be skriftligt om borttagning Företaget bör reagera på en sådan situation omedelbart genom att ta kontakt direkt med tjänsteleverantören och

kräva att de felaktiga uppgifterna tas bort. De uppgifter som listats i katalogtjänsterna innehåller också ofta sådana personuppgifter som avses i personuppgiftslagen, t.ex. för- och efternamn. Enligt 29 § i personuppgiftslagen måste registerföraren utan obefogat dröjsmål korrigera eller ta bort felaktiga personuppgifter. Det är lättast att skicka ett e-postmeddelande till tjänsteleverantören, eftersom det är ett snabbt sätt och det blir också kvar ett skriftligt dokument för en själv. På tjänsteleverantörens webbplats är det vanligtvis lätt att hitta en epostadress till vilken meddelandet kan skickas. I e-postmeddelandet måste man tydligt uppge det egna företagets namn samt framföra kravet, i vilket man ber att företagets uppgifter tas bort från tjänsteleverantörens katalog. Det finns också skäl att betona i meddelandet att företagets uppgifter är felaktiga. I meddelandet bör också ges en fritt

formulerad beskrivning av helhetssituationen, dvs. uppfattningen om telefonsamtalets innehåll och att inget avtal ingåtts under samtalet. I slutet av meddelandet är det bra att be tjänsteleverantören kvittera begäran som mottagen. Detta underlättar uppföljningen av saken. Om tjänsteleverantören trots kontaktförsök inte svarar eller tar bort uppgifter, kan det finnas skäl att vända sig till dataombudsmannen. På dataombudsmannens webbplats finns färdiga formulärmallar som man kan använda i den begäran om borttagning av uppgifter som man skickar till tjänsteleverantören samt när man befordrar ärendet för handläggning av dataombudsmannen. Ytterligare information: www.tietosuoja.fi/sv/index/materiaalia/lomakkeet.html

Registerföraren måste korrigera eller ta bort felaktiga personuppgifter. 8

Företagarinfo 6/2015


Företagarna i Finland, Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221, sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Vi har en arbetstagare som är sjuk ibland. Trots detta går hon inte med på att vara borta från arbetet och kommer till arbetet under sjukledigheten. Kan arbetsgivaren förbjuda arbetstagaren att komma till arbetet och förplikta henne till att vara sjukledig, om hon är arbetsoförmögen?

svar Om arbetstagaren kommer uppenbart sjuk till arbetet, måste arbetsgivaren utreda arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetstagaren kan ge uppgifter om sitt tillstånd och sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren kan ändå inte alltid lita på arbetstagarens egen bedömning av arbetsförmågan. En avsevärd begränsning vad gäller huruvida man kan låta en sjuk arbetstagare arbeta hör ihop med arbetsgivarens arbetssäkerhetsskyldigheter. Med stöd av arbetarskyddslagen måste arbetsgivaren säkerställa att arbetet inte orsakar skada eller fara för arbetstagarnas hälsa. Om arbetsgivaren misstänker att arbetstagaren är arbetsoförmögen och arbetet kan till exempel leda till att sjukdomen förvärras eller vården försvåras, ska arbetsgivaren anvisa arbetstagaren till företagshälsovården. I företagshälsovården kan personens arbetsförmåga utredas. Efter att ha fått information om situationen kan arbetsgivaren förhindra arbetet och förutsätta att arbetstagaren vilar under

den tid av arbetsoförmåga som läkaren konstaterat. En person kan vara delvis arbetsför, varvid hen kan göra vissa arbeten säkert utan att riskera sin hälsa. Då kan personen anvisas till andra arbeten i enlighet med arbetsavtalet enligt personens resterande arbetsförmåga. I vissa kollektivavtal finns det särskilda omnämnanden om ersättande arbete, dvs. annat arbete än arbete enligt kollektivavtalet som skall utföras under sjukledigheten. Det ersättande arbetet skall basera sig på arbetstagarens samtycke och vara ändamålsenligt. Arbetet får inte fördröja arbetstagarens tillfrisknande.

Avbrytande av beviljad sjukledighet Arbetstagaren kan uppleva sig som arbetsför redan före sjukledighetens slut och vara villig att återvända till arbetet under sjukledigheten. Arbetet under sjukledigheten måste alltid utgå från arbetstagarens eget initiativ och från

att arbetstagaren känner sig arbetsför. Om hälsan eller arbetarsäkerheten inte äventyras kan arbetstagaren arbeta under sjukledigheten. Den lagstadgade olycksförsäkringens giltighet är bunden till anställningsförhållandet och betalningen av lönen under arbetstiden. När arbetstagaren arbetar under sin sjukledighet är olycksförsäkringen i kraft normalt. När en arbetsgivare tillåter en sjukledig arbetstagare att arbeta, ansvarar arbetsgivaren ändå för skador som kan uppstå på grund av att arbetsgivaren har försummat sina arbetarsäkerhetsskyldigheter. Detta ansvar uppstår emellertid inte, om arbetstagaren döljer sin arbetsoförmåga och fortsätter att arbeta trots sjukledigheten. Arbetsgivaren måste noga överväga situationen och be om nödvändiga utredningar för att avgöra ärendet. Det är således tillrådligt att arbetstagarens arbetsförmåga säkerställs med ett läkarintyg innan arbetstagaren återvänder till arbetet.

Arbetsgivaren måste säkerställa att arbetet inte orsakar skada eller fara för arbetstagarnas hälsa. Företagarinfo 6/2015

9


Skapa ditt eget nätverk.

Företagssökningen YrityshakuSynergia för samman Sälj och marknadsför dina produkter, presentera dina tjänster och hitta samarbetspartner. Nätverka och skapa egna nätverk i YrityshakuSyneriga. Registrera dig eller uppdatera dina uppgifter.

synergia.yrittajat.fi


PIXHILL

Skatteändringar för år 2016 Skalans inkomstgränser höjs med cirka 1,2 procent. Nedre gränsen för den högsta inkomstklassen i skalan sänks från 90 000 euro till 72 300 euro.

Förvärvsinkomst, euro 16 700—25 000

Skatt vid nedre gränsen, euro

Skatt på den del som överskrider nedre gränsen, %

8,00

6,50

25 000—40 800

547,50

17,50

40 800—72 300

3 312,50

21,50

10 085,00

31,75

72 300—

Rätten att göra avdrag för räntor på bolån begränsas ytterligare. År 2016 är 55 procent av räntorna på bolån avdragsgilla. Efter detta sjunker avdragsprocenten med 10 procentenheter per år så att avdragsprocenten år 2019 är 25. Omsättningsgränsen för obligatorisk registrering som momsskyldig höjs från nuvarande 8 500 euro till 10 000 euro. Omsättningsgränsen för den lättnad som ansluter sig till momsskyldig-

hetens nedre gräns och som beviljas för verksamhet i liten skala höjs från 22 500 euro till 30 000 euro. Accisen på sötsaker och glass avskaffas från och med början av år 2017. Arvs- och gåvoskattens räntefria betalningstid förlängs från fem till tio år i situationer med skattelättnad vid generationsväxling. Giltighetstiden för övergångsförordningen för SVOP-placeringar upphör. De kapitalinvesteringar som gjorts

före år 2014 kan restitueras från bolaget ännu år 2015 enligt de gamla reglerna. På SVOP-placeringar som gjorts år 2014 eller senare tillämpas redan i dag regleringen i 45a § i inkomstskattelagen. Ytterligare information: Mera om skatteändringar år 2016 i Företagarinfo 5/2015 samt på www.yrittajat.fi/verot2016.

Läs alla skatteändringar för år 2016 på adressen www.yrittajat.fi/verot2016. Företagarinfo 6/2015

11


Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut


Företagarna i Finland, Anna Lunden, direktör, tfn. 09 2292 2937, anna.lunden@yrittajat.fi

Inkomstregister – vad är det? I Finland skapar man som bäst ett aktuellt inkomstregister. Registret ska innehålla alla medborgarnas löneuppgifter i realtid. Myndigheterna ska i fortsättningen kunna ta fram alla de uppgifter som de behöver om inkomster, ersättningar och förmåner. Registret ska föras av Skatteförvaltningen och uppgifterna ska samlas från företagen. Det ska alltså bli en till upplysningsplikt. Uppgifterna ska överföras till registret i samband med utbetalningen av löner. Uppgifterna som överförs är de samma som i löneadministrationens system och de måste ges en gång i månaden. I dag ges motsvarande uppgifter med årsanmälningar som ska avskaffas med reformen. Företag ska rapportera om sina anställda till alla myndigheter med en enda anmälan. Det ska inte längre vara nödvändigt att skicka särskilda redogörelser för arbetstagarnas löner till myndigheter eller andra utbetalare av förmåner när arbetstagarna ansöker till exempel bostadsbidrag, arbetslöshetsunderstöd eller andra förmåner. De utbetalande organen ska inhämta de aktuella löneuppgifterna från inkomstregistret, inte längre hos företag.

konkreta fördelar för företag? Bakom inkomstregistret skymtar digitaliseringens grundidé om att man i och med aktuella register kan avskaffa manuellt arbete och skapa tjänster som inte kunde genomföras förrän det fanns gemensam information i realtid. Mot denna bakgrund måste registrets syfte godkännas. Man måste ändå hela tiden avväga aktualitetens fördelar mot kostnaderna. Data måste hållas så enkla att de fås som sådana från löneuppgifter och program. FiF har utgått ifrån att företag kan överföra sina befintliga data till inkomstregistret. Informationsbasen bör inte utvidgas eftersom då skulle data inte duga som sådana. I fortsättningen skulle man veta direkt om det betalas ut löner någonstans. I dag finns så här aktuell information främst i byggbranschen där utbetalade löner och ackord anmäls till skatteförvaltningen varje månad skilt för varje arbetstagare. Även för dessa förpliktelser använde man till en början för stela system som man nu försöker göra flexiblare. Man måste lära sig av dessa erfarenheter och gallra bort överlappande tillvägagångssätt.

Lönar det sig att vara med i det här

Lönebegreppet ska förenhetligas

FiF:s utgångspunkt har varit att alla måste vinna. Minskningen av företagens administrativa börda har vanligtvis förknippats med gallringar, eftersom överföring av information alltid medför IT-kostnader. Nu ska antalet anmälningar emellertid ökas. Uppstår det alltså

Innan inkomstregistret börjar gälla måste man ändra lönebegreppen i de olika förmånssystemen så att de motsvarar varandra. Till exempel vid utbetalning av olycksfallsförsäkringsersättningar definieras lönen på ett annat sätt än vid beräkning av sjukdagpenningar, och vid ut-

betalning av arbetslöshetsdagpenningar på ett annat sätt än vid betalning av bostadsbidrag osv. Skillnader uppstår bl.a. i definiering av intjänandeperioder, dvs. huruvida förmånerna ska beräknas på basis av redan utbetalda bidrag och tillägg eller huruvida det avgörande är när arbetet har utförts. Det ena systemet följer lönen under flera perioder, det andra inkomster under 28 dagar. För att reda ut skillnaderna bör man inte skapa nya anmälningsplikter för företag, utan dessa måste granskas ordentligt och avskaffas. Det administrativa arbetet i företag kan underlättas endast genom att göra informationen enklare och genom att avskaffa överlappande rapportering.

Lärdomar från reformer i andra länder Inkomstregister har redan utvecklats bl.a. i Danmark och Sverige. Man ska lära sig av reformerna i andra länder. Om fördelarna hotar bli mindre än kostnaderna, ska man ändra riktningen i tid. FiF:s mål är att minska arbetsgivarnas administrativa börda. Registret kan också öka arbetskraftsutbudet genom att avskaffa incitament som bromsar sysselsättningen. Enligt planerna ska registret träda i kraft under åren 2019–2020, och en grundläggande linjedragning om beredningen har redan gjorts. FiF har representation i de arbetsgrupper som förbereder registret.

Inkomstregistret ska innehålla informationen om inkomster, ersättningar och förmåner. Företagarinfo 6/2015

13


Företagarna i Finland, Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden, tfn. 09 2292 2937, susanna.kallama@yrittajat.fi

Vad innebär reformen av socialoch hälsovården för företagare? I början av november beslutade regeringen att det ska stiftas en lag om valfrihet som en del av reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt lagen kan en människa välja själv om hon använder tjänster som producerats av den offentliga, privata eller tredje sektorn.

I fortsättningen ska valfriheten vara huvudregeln för social- och hälsovårdstjänster på grundnivån. I social- och hälsovårdstjänster på specialnivån används den i tillämpliga delar. Enligt planerna ska lagstiftningen som utvidgar valfriheten träda i kraft 1.1.2019. Regeringen har inte ännu beslutat om detaljerna i valfriheten. Nu börjar arbetet för att skapa den finländska valfrihetsmodellen.

Vad är valfriheten inom social- och hälsovårdstjänster? Grundidén är att en människa kan själv välja den lämpligaste producenten av social- och hälsovårdstjänster bland aktörerna i den offentliga, privata och tredje sektorn. Med den tredje sektorn avses till exempel organisationer. Detta ökar konkurrensen mellan producenterna. Konkurrensen förbättrar tjänsternas tillgänglighet och kvalitet och hjälper att hålla systemets kostnader under kontroll. Sote-området ansvarar för ordnande och finansiering av tjänsterna. Tjänster produceras ofta av olika producenter som godkänts av ordnaren, t.ex.tjänsteproducenter i den offentliga sektorn, företag och organisationer. Ordnaren godkänner producenterna och fastställer den ersättning som betalas för tjänsten. Kunden väljer den lämpligaste tjänsteproducenten bland de godkända producenterna. Kunden måste ha rätt att byta tjänsteproducenten fritt.

14

Hur säkerställs små företags möjlighet att bli producenter? Social- och hälsovårdstjänsterna är en starkt reglerad bransch. De minsta detaljerna i regleringen kan ha en betydande inverkan på om konkurrensen fungerar, om nya företag kommer på marknaden och om SME-företag kan vara framgångsrika. Att små företag kan bli producenter skapar förutsättningar för tillräcklig konkurrens. Detta måste säkerställas när man bestämmer vilka produkter och tjänster som omfattas av valfriheten och när man skapar godkännandeförfarandet och -kriterierna. Små företag, nya företagare och innovationer får inte regleras bort från marknaden utan man måste ge rum för nytt företagande. Detta gagnar medborgarna. Ansvaret för fungerande marknader bör överlåtas till ordnaren av social- och hälsovårdstjänsterna, dvs. sote-området. Vad betyder “pengarna följer kunden”? Grundprincipen i valfriheten är att pengarna följer patienten till den vårdplats som hen har valt. Det finns olika modeller för hur producenterna erhåller ersättningen. Ersättningen kan bestämmas på basis av prestationer och deras kvalitet samt antalet kunder. Alla producenter får samma ersättning för samma tjänst. I Sverige är de ersättningar som landstinget betalar lika stora för samma tjänst för alla producenter. För vård

Företagarinfo 6/2015

av gamla och sjuka patienter betalas mera än för vård av yngre patienter som inte lider av någon grundläggande sjukdom. I Sverige är kundavgifterna samma för alla patienter oberoende av vårdplats och hälsotillstånd.

Besparingar i den offentliga ekonomin Valfriheten ger besparingar eftersom kunden kan jämföra alla producenters service tack vare valfriheten. Framgång i konkurrensen kräver kontinuerlig utveckling av verksamheten och sparring samt kundorientering av alla producenter. Vid beräkning av besparingar ska valfrihetens totala inverkan beaktas.. Enligt Företagarna i Finlands utredning är social- och hälsovårdstjänst som producerats med servicesedeln cirka 20 procent förmånligare än kommunernas egen produktion. Det är sannolikt att bastjänsternas utgifter ökar i början, när tjänsternas tillgänglighet ökar, människor kommer till vården och köer försvinner. Å andra sidan ger bättre tillgänglighet och rättidig åtkomst till vård i grundtjänster besparingar i specialiserad sjukvård.

Hjälp från servicesedeln Inom ramen för den nuvarande lagstiftningen är det säkraste sättet att främja valfriheten och principen att pengarna följer kunden att öka och starkt utvidga


DEPOSIT PHOTO

användningen av servicesedeln. Tillsvidare har kommuner och samkommuner inte nämnvärt utnyttjat servicesedelns möjligheter. Systemet med servicesedeln kan också utnyttjas i framtiden. Kommunerna har tagit i bruk redan nästan 500 olika servicesedelprodukter som kunde utgöra en bra grund för riksomfattande produktifieringar med servicesedeln.

Läs mera om valfrihet på www.valitsevapaasti.fi. På webbplatsen publicerar vi svar, synpunkter och undersökningar om valfrihet samt information om regeringens beslut i takt med att socialoch hälsovårdsreformen framskrider. Företagarinfo 6/2015


Företagarna i Finland, Anssi Kujala, vice verkställände direktör, tfn. 09 2292 2942, anssi.kujala@yrittajat.fi

Reformen av regionförvaltningen är av stor betydelse för alla företagare Regeringens linjedragning i november om social- och hälsovården och regionförvaltningen är viktig för alla företagare oberoende av bransch och storlek. Nu har man gjort en politisk linjedragning, och lagstiftningsarbetet är bara i början, men jag törs ändå diskutera reformens eventuella effekter.

Valfriheten i social- och hälsovårdstjänster som vi drivit på redan länge är ett verkligt genombrott, men beslutet innehåller också mycket annat. I Finland uppstår med reformen en helt ny regional aktör, det självstyrande området, som är oberoende av kommuner. Till de självstyrande områdena överförs förutom social- och hälsovårdens även räddningsväsendets, landskapsförbundens och en del av NTM-centralernas uppgifter. Till exempel NTM-centralernas uppgifter i anslutning till företagarrådgivningen och -finansieringen övergår till de nya självstyrande områdenas ansvar. De självstyrande områdena blir betydande näringspolitisk aktörer. Deras verksamhet syns i företagarnas vardag. På landskapsnivån kan nu uppstå den efterlängtade “gemensamma myndighetsluckan”. I den fortsatta behandlingen bör beaktas att utvecklingen går i önskad riktning när hinder för företagandet och sysselsättningen röjs bort genom att förenkla förvaltningen. På sitt oktobermöte godkände styrelsen för Företagarna i Finland ett ställningstagande om reformen av so-

cial- och hälsovårdstjänsterna och regionförvaltningen. Linjedragningarna i nötskal: Reformernas inverkan på företagande är avsevärd – verkningarna måste bedömas noga. • Ordnarens roll måste separeras och en flerproducentmodell måste väljas för alla tjänster inom det självstyrande området. • Utvecklingen är nära – tillstånden fås smidigt – kontrollen fungerar nationellt. • Den regionala beredningen blir landskapsförbundens ansvar.

gifter som för närvarande sköts av regionalförvaltningen eller regionalt kan överföras till kommunerna. I byggandet av den nya kommunen måste man förutom att stärka livskraften och ekonomin också fästa uppmärksamhet vid hur man kan stärka kommunens näringspolitiska roll. Regeringens avgörande måste ses som en stor möjlighet. Regionerna får ett tydligare, valt organ, som minskar förvaltningen. Det närmar sig principen allt från samma lucka som vi strävat efter en lång tid. När detta ännu kombine-

• Livskrafts- och näringssynpunkten måste tas med i beredningen – representation för företagarorganisationen.

Arktinen yhteistyö

Matkailu

Kaivostoi min

Kommunerna kommer fortfarande att ha en betydande roll, också i europeisk jämförelse. När upp till 50 procent av kommunens budget försvinner i och med social- och hälsovårdsreformen, uppstår möjligheten att göra en aktivare näringspolitik på kommunnivån. Det måste också utredas om en del upp-

ta Luontoympä ristön hyö dyntäminen

Alueiden menestysoh jelma

Luonnonv arat Rajayhte isty

SUOMI O N YRITYST ENSÄ SUMMA

ö

Perusteo llisuus Arktinen tutkimus

Teknolog iateollisuu s

Energiasek tori

Matkailu

Metsät ja mineraalit Maatalous elinke

Cleantech inot EnergiaElintarvikekl ja biokluste usteri ri Biotalous Elintarvik Terveysse eklusteri ktori Pk-yritys verkosto Biotalous Digitekno Bioteknol Metsäkluste logia ogia ri Terveystekn ologia

Uudistuva teknolog ia

eknologia

Saaristoluo nto

teemit Venäjä-os aaminen

Vapaa-ajan asuminen Teräsrakenta minen Matkailu Ympärist öosaamin en Energia Muoto

Maata Merikluster lous i Biot

Matkailu

Järvi- ja met säekosys

Älykkäät koneet

ilu

Cleantech

Pietarin yht eydet

Metropolik ehitys

Kansainvä linen linkk i

Läs Företagarna i Finlands ställningstagande • Alueiden menestysohjelma – Suomi on yritystensä summa-publikationen från våren 2015. Programmet innehåller nyttigt material om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och regionalförvaltningen. • Ytterligare information finns på www.yrittajat.fi/kunta

16

Företagarinfo 6/2015


Vad är ett självstyrande område? • Finland får 18 självstyrande områden, av vilka 15 ansvarar för organisering av social- och hälsovårdstjänsterna. • Ett självstyrande område är en ny aktör, som är oberoende av kommunerna. Kommunerna har inte finansieringsansvar och de har inte längre möjlighet till ägarstyrning. ras med det allmänna målet att avveckla onödiga normer, öppnar sig många möjligheter från reformen. När förvaltningen blir enklare och de nya självstyrande områdena börjar sköta olika myndigheters uppgifter, är det möjligt att förbättra företagsorienterade tjänster. Vi stakade ut våra mål i vårt regionalutvecklingsprogram “Finland är summan av sina företag” som vi publicerade på våren 2015. Nu håller många av våra målsättningar på att förverkligas.

• Förutom skyldigheten att organisera socialoch hälsovårdstjänsterna blir området en betydande region- och näringspolitisk aktör. Till områdenas ansvar överförs landskapsförbundens uppgifter samt en del av ntm-centralernas uppgifter. Därtill överväger man överföring av miljöhälsovårdens uppgifter.

NTM-centralernas viktigaste tjänster för företag • rådgivnings- och informationstjänster • utvecklingstjänster för företag • licenser och anmälningar om trafik och miljö • finansiering och bidrag

Företagarinfo 6/2015

17


Lyckade ägarbyten säkerställer den regionala livskraften Enligt 2015 års ägarbytebarometer väntas 3000 företagsköp äga rum i Finland varje år. 1800 företag byter ägare inom familjen och upp till 2000 företag läggs ned, om företagarnas egna önskemål förverkligas.

Materialet visar att ägarbyten har blivit en allt större utmaning i Finland. Framgångsrika ägarbyten i livsdugliga företag kommer att vara ett av de effektivaste sätten att trygga arbetstillfällen under de närmaste åren. Detta är också viktigt för regionernas livskraft och företagsamhet.

Håll företaget försäljningsdugligt Det väsentliga är att företagare ska börja förbereda sig för ägarbyten i god tid. Bästa förberedelsen är att företaget hela tiden är i försäljningsdugligt skick. När beslutet om ägarbytet har fattats ska man omedelbart ta itu med saken och inte stanna förrän saken har blivit slutförd. Om försäljningstankar bör berättas öppet till exempel i Företagsbörsen. Man kan bara köpa företag som man vet är till salu. De som tänker bli företagare bör få veta att vägen till företagare också kan

I Finland finns upp till 78 000 företagare som är 55–74 år och som alltså kommer att gå i pension under de närmaste åren. I en rapport som publicerades för tre år sedan var deras antal 74 000.

18

gå via företagsköp. På det viset får företagaren en flygande start och förvärvad egendom och kompetens går inte förlorade. Det behövs också nya servicepaket som stödjer företagsköp. I ett av regeringens spetsprojekt håller Finnvera tillsammans med Företagarna i Finland på att produktifiera finansieringslösningar för detta ändamål. Piloteringen av projektet påbörjas efter årsskiftet. Finnvera har redan avsevärt ökat finansieringen av ägarbyten.

Skatteincitament behövs Syftet med Företagarna i Finlands ägarbyteprojekt har varit att säkerställa smidiga ägarbyten genom att skapa servicevägar och tjänster och genom att aktivera regionala väckaråtgärder. I projektet har man också fokuserat på utvecklandet av marknaden för företagsköp; det behövs mera försäljningsdugliga företag, mera personer som börjar

företagsverksamheten med ett företagsköp och mera företag som utvidgar företagsverksamheten med företagsköp. Medvetenheten om marknaden för begagnade företag bör ökas. Dessutom behövs mera möten öga mot öga och på nätet. Förutom de praktiska åtgärderna behövs skatteincitament: beskattningen av ägarbyten bör göras enklare och skattepåföljderna minskas. Betydelsen av de utmaningar som beskattningen utgör för ägarbyten har ökat under de senaste tre åren. Det skulle vara motiverat att lindra skattepåföljderna när företaget säljs till en medarbetare som fortsätter verksamheten.

Anssi Kujala och Mika Haavisto Ytterligare information om undersökningen: www.yrittajat.fi/tutkimus/ omistajanvaihdosbarometri2015

Andra resultat i 2015 års ägarbytebarometer:

39 % 55 år gamla eller äldre företagare bedömer att de kommer att sälja sitt företag till en utomstående när de själv avstår huvudansvaret. 23 % tror sig hitta en fortsättare inom familjen. 7 %

uppgav att företaget har andra ägare som fortsätter verksamheten.

27 %

av de svarande bedömde att företagets verksamhet kommer

Företagarinfo 6/2015


Stegen i ett företagsköp Sätt i gång och tänk på vad du ska göra efter bytet För att ägarbytet ska bli möjligt, måste företagaren fatta ett beslut om försäljningen. Vad säljer du och när? Vad tänker du göra efter avyttringen.

Anlita experter Vad kan du själv? I vilka frågor behöver du hjälp? Anlita en expert om du inte vet själv. Bilda ett team som kompletterar ditt eget kunnande. Sannolikt behövs det hjälp i iståndsättning för försäljning, värdering, kundbemötande, finansieringsplanering, kunskapsöverföring och kommunikationsplanering.

Uppskatta företagets värde Rätt pris är den som försäljaren vill acceptera och som köparen och finansiären är redo att betala. Företaget måste vara livsdugligt ur köparens och finansiärens synvinkel för att företagsköpet blir av. Ett företagsköp måste kunna betalas med företagets egna intäkter på cirka fem år.

Städa balansräkningen Företaget måste vara ett intressant köpobjekt. Se till att företagsköpet inte innefattar egendomsposter som inte har med affärsverksamheten att göra. Städa nöjesbåtar och sommarstugor bort från balansräkningen. Det lönar sig varken att sälja eller köpa en svällande kassa. Att köpa pengar med pengar höjer salupriset i onödan.

Håll företaget försäljningsdugligt Företaget ska vara i försäljningsdugligt skick vid ägarbytet – helst också vid andra tillfällen. Affärsverksamheten är lönsam, kunderna nöjda, personalen motiverad och kunnig samt företagets produkter och tjänster konkurrenskraftiga.

Håll pappren i skick Se till att handelsregisterutdraget, bolagsordningen, aktie- och aktieägarförteckningen samt aktieägaravtalet finns till hands. Håll även resultaträkningarna och balansräkningarna och den senaste skattedeklarationen samt beskattningsbesluten lättillgängliga. Även företagets finansieringsdokument, avtalen om leverantörerna, de viktigaste kunderna och personalen, dokumenten om lokalerna, maskinerna och inventarierna samt andra papper som har med företagsverksamheten att göra ska alltid vara tillgängliga.

Välj handelsplats och annonsens innehåll Företagsköp äger för det mesta rum mellan parter som känner sig från förut. Företag sätts sällan öppet ut till salu. Kom ihåg att man kan endast sälja och köpa företag som är till salu. Gör säljannonsen lockande och inspirerande. Se länken: www.yritysporssi.fi

Slutför företagsköpet Stanna inte förrän ägarbytet är slutfört. På det viset får du din sista “lön”, de nya företagarna får en flygande start för sina affärer, den förvärvade kompetensen går inte förlorad, arbetsplatser riskeras inte, skatteintäkterna säkerställs och den lokala företagsamheten bibehålls.

Ytterligare information: www.yrittajat.fi/omistajanvaihdoshanke

Företagarinfo 6/2015

19


Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.