Weed Your Skin

Innehåll

1. Dagens icke-fungerande hudvård

2. Hudvårdens historia: från naturliga till kemiska ämnen

3. Hudvårdsindustrin – en patogen under-cover

4. Vår otroliga art – Homo sapiens

5. Dina bästa vänner och fiender på huden - mikrober

6. Evolution tar tid…väldigt lång tid

7. Massutrotningen i naturen, huden och kroppen

8. Vargarna i Yellowstone Park

9. Cannabis sativa – en fantastisk växt för huden

10. Utmaningar med cannabisbranschen

11. Upptäckten av kroppens inre nätverk: Endocannabinoidsystemet

12. Mer om endocannabinoider och dess påverkan på hudens hälsa

13. Fem nycklar för att boosta ditt endocannabinoidsystem

14. Cannabinoider utan cannabis

15. Vad händer när huden blir inflammerad?

16. CBD och CBG: En revolutionerande duo för hudens cellförnyelseprocess

17. Inflammationer i huden – en mardröm för anti-age

18. CBD och dess påverkan på keratinocyterna

19. Fukt…denna eviga fråga om fukt

20. Vårt svett – en viktig biologisk funktion

21. Därför fungerar inte vissa CBD-hudvårdsprodukter

22. Skog vs vetefält – en berättelse om vår hud

23. Ordlexikon i den nya hudvårdsvärlden

24. Sammanfattning av den traditionella hudvårdsindustrin

Efterord

EXTRA – Hampa: En mångsidig växt genom historien

Förord

Mitt mål med denna bok är att ge dig en ny och verklig förståelse för hur din hud är uppbyggd, hur den fungerar och varför hudvårds- och läkemedelsindustrin i snart 130 år har försökt dölja sanningen för dig som konsument.

Boken bygger på en samling artiklar och blogginlägg som jag har författat under mina nästan 12 år i hudvårdsindustrin, där jag berättar om hudvårdsindustrins historia, hudens evolution samt hur de olika komponenterna i vår hud samverkar för att upprätthålla dess funktion.

Vidare granskar jag vår huds (och kropps) mest centrala och betydelsefulla signalsystem –endocannabinoidsystemet. Här utforskar jag också hur olika cannabinoider påverkar huden samt varför den aktuella “CBD-trenden” inom hudvårdsbranschen kan vara förödande eftersom den stjälper mer än vad den hjälper.

Vissa kapitel i boken kan innehålla viss upprepning då de är skrivna vid olika tillfällen. Det är dock sant som man säger: Repetition är nyckeln till kunskap.

Om du finner budskapet i boken intressant, skulle jag uppskatta om du delar det med dina vänner. Det är endast tillsammans som vi kan åstadkomma en förändring som leder till ett förbättrat sätt att ta hand om vår moderna hudhälsa.

Med vänliga hälsningar

Christopher Genberg Hudvårdspionjär || Grundare av 1753 Skincare

Kapitel 1

Dagens icke-fungerande hudvård

Efter snart 12 år inom hudvårdsbranschen har jag lagt märke till en återkommande historia som jag tänker berätta med hjälp av en fiktiv person som jag valt att kalla Anna.

Anna, nu 39 år gammal, upplever sin hud som extremt obalanserad. Den är både fet, torr och känslig på samma gång. Annas hudproblem började redan vid 14 års ålder då hon drabbades av hormonell akne. Tonåren var en tid fylld med vardaglig stress som bara förvärrade hennes akne och ledde till en ond spiral.

Vid 17 års ålder söker Anna för första gången hjälp för sin akne, besöker närmsta vårdcentral och träffar en hudläkare. Läkaren beslutar snabbt att Anna ska behandlas med tetracykliner, en form av antibiotika avsedd att eliminera bakterierna (cutibacterium acnes) som orsakar akne.

Inom några veckor ser Anna goda resultat av medicinen och har bara ett fåtal finnar kvar. Kuren med tetracykliner pågår i 4 månader och Annas hud blir allt bättre. När hon slutar med behandlingen rekommenderar läkaren att hon använder milda hudvårdsprodukter från apoteket.

Med åren experimenterar Anna med olika hudvårdsprodukter som hon rekommenderats av vänner, bloggar och influencers. Hennes finnar minskar, men hennes hud blir alltmer känslig. Varje gång hon testar en ny hudvårdsrutin verkar hennes hud blossa upp. När Anna fyller 30 år försämras hennes hud snabbt. Hon blir lätt röd, har svårt att hantera väderomslag, stress och kaffe. Hon besöker en hudläkare igen och får diagnosen rosacea. Hudläkaren anser att Annas hudhistoria är komplicerad och ordinerar preparatet Soolantra. Målet med denna medicin är att bekämpa de patogener som misstänks vara grundorsaken till rosacea. Anna fortsätter

behandlingen i 3 månader och hennes hud förbättras igen. Efter behandlingens slut råder läkaren henne återigen att använda oparfymerade produkter från apoteket. På grund av Annas stora intresse för hudvård struntar hon i detta råd och söker i stället hjälp på en privat hudvårdsklinik.

Kliniken rekommenderar också Anna att använda milda oparfymerade hudvårdsprodukter och att gå på ansiktsbehandling var sjätte vecka. Tiden går, men Anna har fortfarande en extremt obalanserad hud. Hon försöker på alla möjliga sätt att hålla huden i balans genom att använda en rad hudvårdsprodukter med hyaluronsyra, mjölksyra och andra fuktgivande ämnen.

Vid 38 års ålder läser Anna en artikel om ett hudvårdsmärke med en annorlunda syn på hudhälsa. Företaget betonar vikten av att återställa huden till dess naturliga tillstånd enligt evolutionens principer. Nyfiken efter att ha läst positiva recensioner beställer Anna deras produkt. På en torsdagskväll öppnar Anna förväntansfullt paketet med den nya produkten. Är detta äntligen lösningen hon så länge har sökt? Hon bestämmer sig för att sluta använda alla andra produkter och enbart använda den nya produkten. Efter två dagar upplever Anna plötsligt att hennes hud blir torr. Den känns ur balans, och det verkar som om huden har förlorat sin förmåga att producera fukt.

Hur kunde detta hända? Var inte tanken att denna produkt skulle rädda Annas hud? Svaret ligger i Annas historik. Låt mig förklara hur. Vår hud är ett fantastiskt men ytterst

komplext organ som har utvecklats under 1,9 miljoner år av evolution. Huden består av bakterier, virus, svampar, protista, arkéer, melanocyter, talgkörtlar, svettkörtlar, hudceller och signalsystem. Alla dessa beståndsdelar samverkar för att upprätthålla hudens hälsa.

Det som hände redan när Anna var 14 år var att hennes komplexa hud påverkades av stress och hormonell obalans. Sedan dess har hon år efter år försökt hitta snabba lösningar för att återställa en hälsosam hud. Varje gång hon testar ett nytt hudvårdskoncept lär hennes hud sig att den inte behöver fungera på det evolutionära sättet. När hon använder produkter som kraftigt minskar sebumproduktionen kompenserar huden genom att producera mer sebum (läs mer om sebum i kapitel 11). Produkter med överdrivet mycket fukt, som hyaluronsyra, får huden att sluta producera sin egen fukt. Antibakteriella ämnen för att kontrollera patogener, såsom cutibacterium acnes, lär huden att den inte längre behöver skydda sig mot dessa.

Efter decennier av omedveten manipulation av sin hud befinner sig Anna på en lång återhämtningsresa. När hon slutar använda de produkter som hennes hud har vant sig vid, reagerar den med en komplex mix av torrhet, fetthet, glansighet och matthet samtidigt. Detta beror på att huden inte längre vet hur den ska fungera korrekt. Dilemmat är att om Anna vill återfå optimal hudhälsa måste hon stå ut med denna utmanande period av obalans. Men efter att enträget ha stått ut belönas hon med en hudhälsa som hon aldrig tidigare upplevt. Som tur är var Anna tålmodig och nu njuter hon av en hudhälsa som de flesta bara drömmer om.

Det är dags att ompröva och utmana dagens hudvårdsindustri som bidrar till att vår huds hälsa försämras år efter år.

Kapitel 2

Hudvårdens historia: från naturliga till

kemiska ämnen

Hudvårdens historia sträcker sig tillbaka till antiken, där människor experimenterade med olika substanser och metoder för att upprätthålla en sund och vacker hud. Men det är viktigt att notera att denna historia har präglats av en ständig kamp mellan äkta vård och kommersiellt utnyttjande. Hudvårdsindustrin har utvecklats från de enklaste naturliga ämnena till dagens komplexa kemiska produkter – dock inte alltid i rätt riktning.

I historiens tidigaste skede var hudvård i huvudsak förknippad med rena och naturliga ämnen. Människor använde honung och växtextrakt för att mjuka upp huden och skydda den från elementen. Men med tiden och samhällsutvecklingen blev hudvård alltmer kommersialiserad. Företag började introducera produkter med tvivelaktiga ingredienser och överdrivna påståenden, allt i syfte att locka konsumenter till att spendera sina pengar.

Under 1900-talet blev kemiska ämnen en central del av hudvårdsindustrin. Målet var att skapa produkter som var effektiva och hade lång hållbarhet, men de långa ingredienslistorna blev allt svårare att förstå för gemene man. Samtidigt började marknadsföringen att spela en allt större roll. Produkter marknadsfördes med bilder av perfekta modeller och löften om omedelbara resultat, trots att många av dessa påståenden saknade vetenskaplig grund.

Ett exempel på den skeva utvecklingen är användningen av hydrokinon, en ingrediens som användes för att bleka huden och minska pigmentering. Även om hydrokinon i vissa fall kan vara effektivt för att behandla vissa hudproblem, har det också visat sig vara skadligt vid felaktig användning och kan leda till allvarliga biverkningar. Trots detta fortsatte produkter som innehöll hydrokinon att säljas och marknadsföras som mirakellösningar för att uppnå ljusare hud.

En annan oroande trend inom modern hudvård är överdriven användning av syntetiska kemikalier och mikroplaster. Många produkter innehåller kemikalier som potentiellt kan vara skadliga för både människors hud och miljön. Mikroplaster, små partiklar av plast, har visat sig utgöra en stor miljöfara när de sköljs ner i avloppssystemet och slutligen når våra hav och vattendrag.

Det är inte bara ingredienserna i hudvårdsprodukter som har blivit en diskussionspunkt, utan även själva konceptet av “skönhetsideal”. Genom historien har skönhetsnormer varierat beroende på kultur och tidsepok. Tyvärr har hudvårdsindustrin alltför ofta spelat en roll i att diktera dessa ideal och skapa en känsla av otillräcklighet bland konsumenter. Produkter som marknadsförs med syftet att förbättra utseendet kan ibland förstärka komplex och osäkerheten hos människor.

Trots de negativa aspekterna av hudvårdsindustrin har det också skett framsteg och positiva förändringar. Konsumenter och aktivister har börjat kräva mer transparens från företag när det gäller ingredienser och produktionsmetoder. Det har även uppstått en ökad efterfrågan på naturliga och ekologiska produkter som är skonsamma både för huden och miljön. Denna efterfrågan har pressat vissa företag att omvärdera sina produktionsmetoder och använda sig av säkrare och mer hållbara ingredienser.

I dagens digitala tidsålder har tillgången till information om hudvård exploderat. Människor har möjlighet att forska och utbilda sig om ingredienser, metoder och bästa praxis. Sociala medier har också gett röst åt kritiker som ifrågasätter kommersiella påståenden och sprider medvetenhet om skadliga produkter.

Slutligen är hudvårdens historia en blandning av framsteg och besvikelser. Trots de positiva förändringarna finns det fortfarande bristande tillsyn och reglering inom industrin. Det ligger hos konsumenterna att vara medvetna och kritiska gentemot de produkter de använder. Att välja en balanserad och hållbar strategi för hudvård, baserad på vetenskapliga fakta snarare än marknadsföringshype, är avgörande för att undvika fällan med kommersiellt utnyttjande och falska löften som har präglat hudvårdsindustrin genom historien.

Kapitel 3

Hudvårdsindustrin – en patogen under-cover

Tänk om detta är det nya normala. Tänk om vi aldrig mer kan krama vänner eller träffa våra moroch farföräldrar. Tankarna snurrade i mitt huvud när jag satt i bilen en regnig februarimorgon 2021. Det hade då gått ungefär ett år sedan coronaviruset hade spridit sig över hela världen. Olika länder hade antagit olika strategier baserat på vaga informationskällor. Hur skulle livet egentligen fortsätta?

Väl hemma började jag söka på tidigare pandemier och insåg snabbt att pandemier kontinuerligt har uppstått och sedan avtagit. Bland de mest dödliga (förutom covid) finns pesten, spanska sjukan och sjukdomarna HIV/ AIDS. Under mitt intensiva sökande började jag upptäcka ett logiskt mönster som först identifierades av Dr. Theobald Smith i slutet av 1800-talet.

Smiths teori var ganska enkel. För att säkra sin egen långsiktiga överlevnad utvecklar patogener (skadliga bakterier, virus, svampar etc.) sig för att inte längre döda sina “mänskliga värdar.” Istället orsakar de en mild infektion som tillåter människor att fortsätta sprida viruset vidare. Det är bra för viruset och, utan tvekan, bra för oss.

Denna teori gäller inte bara mikrobiella patogener utan alla arter som drar nytta av andra arter. Till exempel vore det dumt för lejon att utrota alla antiloper, eftersom det gradvis också skulle leda till lejonens utrotning (matbrist). Det är också en extremt dålig idé för oss människor att utplåna alla arter av växter och djur som möjliggör vår existens på jorden.

Tyvärr kan denna teori även appliceras på ickelevande saker. Allt som är beroende av något annat för att överleva måste använda denna strategi. Detta för oss till den traditionella hudvårdsindustrin och läkemedelsindustrin. Båda dessa industriers överlevnad bygger helt på att det finns en efterfrågan på de produkter de erbjuder. Om människor har en alltför hälsosam hud finns det inget behov av hudvårdsprodukter. Om människor däremot har hudproblem (vilket på sikt kan leda till

inflammation och i värsta fall död) är inte heller det bra för branschen. Det finns därför stora incitament för hudvårdsindustrin att människor har en “lagom” obalanserad/sjuk hud. Tillräckligt sjuk hud för att människor ska fortsätta köpa hudvårdsprodukter, men tillräckligt frisk hud för att människors hälsa inte ska kollapsa.

År 2020 omsatte den globala skönhetsindustrin 100 miljarder dollar – vilket motsvarar över 1 000 miljarder kronor. Dessa siffror är svåra att ta in, men för att sätta det i perspektiv kan vi använda följande räkneexempel: om vi antar att en genomsnittlig skönhetsprodukt kostar 200 kr, skulle detta innebära att det såldes 5 miljarder produkter under 2020 – på bara ett år.

Det finns ett antal företag som dominerar skönhetsmarknaden i överlägsen utsträckning. De tre största aktörerna är L’Oréal (27 miljarder dollar), Unilever (21 miljarder dollar) och Estée Lauder (12 miljarder dollar). Dessa gigantiska företag äger en mängd olika varumärken och har kontinuerligt upplevt en imponerande tillväxt år efter år.

Skönhetsbranschen är verkligen en blomstrande bransch, och det verkar som om denna utveckling kommer fortsätta. Men den viktiga frågan vi måste ställa oss är om vi verkligen behöver alla dessa olika produkter? Huden är ett av de smartaste och mest komplexa organ som vi har i vår kropp. Är det rimligt att detta organ efter 1,9 miljoner år av evolution behöver konstant applicering av externa ämnen för att fungera? Om du frågar mig är svaret ett rungande nej… Huden klarar sig till stor del helt själv utan någon form av yttre påverkan.

Det finns dock tillfällen där huden, av olika anledningar hamnar i obalans, exempelvis vid hudåkommor, känslig hud eller inflammation. I dessa situationer kan huden behöva lite hjälp för att återfå sin balans (homeostas). Det bästa vi kan göra vid dessa tillfällen är att externt hjälpa hudens naturliga funktioner att återfå sin kraft och funktion. Detta uppnår vi dock inte genom en 5-stegsrutin morgon och kväll. Vi gör det inte heller genom att stressa hudcellerna med diverse syntetiska ingredienser.

Det bästa sättet att stödja hudens naturliga funktioner är genom att använda produkter med prebiotika för att öka hudens mikrobiella mångfald och fytocannabinoider för att balansera hudens endocannabinoidsystem.

Nu kanske vissa undrar: “Om det är så enkelt att uppnå optimal hudhälsa, varför tillverkar inte alla hudvårdsföretag sådana produkter?” Svaret på den frågan förblir en gåta för mig, men om jag skulle gissa tror jag att det finns många skäl till varför hudvårdsföretag inte vill erbjuda en enkel och relativt billig lösning. Dessutom går det inte att patentera (och därmed skydda) vare sig cannabinoider eller prebiotika.

Förutom själva hudvårdsindustrin finns det också många yrkesgrupper som är beroende av industrin utan att faktiskt tillverka hudvårdsprodukter. Dessa inkluderar skönhetsjournalister, skönhetskliniker och influensers.

Efter att ha tillbringat några minuter på ett apotek blir det tydligt att många människor kämpar med hudproblem. Hudvårds- och läkemedelsindustrin har historiskt fokuserat på att “lindra symptom.” På samma sätt som paracetamol används för att lindra smärta, rekommenderar de olika krämer, serum och salvor med kraftfulla ämnen som temporärt lindrar “hudsymptom.”

Här ligger dilemmat. Om vi upplever smärta är det inte för att kroppen saknar paracetamol, och om vi lider av akne, eksem, rosacea eller tidiga ålderstecken betyder det inte att vi saknar tetracykliner eller retinol. Det finns underliggande orsaker till att smärta eller hudproblem uppstår.

När enskilda personer eller företag lyfter fram metoder som faktiskt tar hand om huden på både kort och lång sikt, står hudvårdsbranschen inför starka incitament att tysta dessa aktörer, driven av ren självbevarelsedrift.

Detta är en av de främsta anledningarna till att kunskapen om hudens (och kroppens) endocannabinoidsystem (mer om detta i följande kapitel) under lång tid har varit undanskymd. Förståelsen av detta system stöder användningen av icke-patenterbar växtbaserad hudvård och medicin. Denna insikt är den absolut största skräckbilden för hela hudvårdsindustrin.

Men detta får inte avskräcka oss. Om vi vill uppnå och bevara en hälsosam hud på kort och lång sikt, måste vi använda andra metoder än de vi hittills har förlitat oss på. Vi kan förvänta oss starkt motstånd från de branscher som förlitar sig på människors hudproblem för sin försörjning.

Jag tror ändå på ett samhälle där vår hud faktiskt är frisk. Ett samhälle där vi tar hand om vår hud på det sätt som evolutionen har format oss för. Men för att detta ska lyckas måste vi använda “word-of-mouth” för att sprida budskapet. Vi måste bli en större grupp människor som delar med oss av det nya sättet att vårda vår hud. Ett tillvägagångssätt som skiljer sig starkt från den hudvårdsindustri vi känner till idag.

Jag skulle vara djupt tacksam om du som läser detta ville vara en del av denna “hudvårdsrevolution.” Tillsammans kan vi bidra till en verklig förändring inom en bransch som sedan länge har spårat ur. Mitt mål är att utmana, förändra och förbättra hudvårdsindustrin från grunden. Jag är helt övertygad om att det enbart behövs max 10 olika hudvårdsprodukter för att hantera och lösa samtliga de hudåkommor och hudtillstånd som vi ser i det västerländska samhället idag. I följande kapitel ska vi gå in på de fakta som stöder min övertygelse.

Kapitel 4

Vår otroliga art – Homo sapiens

Idag är det för de allra flesta självklart att vi människor som lever på jorden bara utgör en av flera arter. För 300 000 år sedan var detta dock inte fallet. Forskare har än idag svårt att fastställa exakt hur många människoarter som funnits, men man är säker på att det har funnits minst 7 andra arter.

Under en lång tid var Neandertalarna den dominerande människoarten i Europa. Forskare är osäkra på om de var en egen art eller en underart till oss, Homo sapiens. De hade en mycket kraftig och kompakt kroppsbyggnad, var fysiskt starkare än oss, hade en något större hjärna och uppvisade tecken på god social förmåga. Neandertalarna hade också en ljus hud med varierande pigmentering. De utrotades för ungefär 40 000 år sedan, och det finns flera teorier om varför det hände. Möjliga orsaker inkluderar ökad konkurrens från andra människoarter, sjukdomar eller klimatförändringar.

Den senaste och sista människoarten som vi känner till innan oss heter Denisovans. De levde fram till för ungefär 15 000 år sedan och var relativt lika oss. Studier visar också att vissa människor idag har några procent av deras DNA.

Oavsett orsaken till utrotningen av andra arter kan vi konstatera att vår arts (Homo sapiens) förmåga att överleva är enastående. Vår evolution har gett oss möjligheten att övervinna många hinder och nå dit vi är idag.

Även om vi i vissa fall har agerat själviskt och fokuserat på våra egna intressen har samarbetet med andra arter varit avgörande för vår överlevnad. Vi har varit en del av den biologiska mångfalden där alla jordens arter ingår. Men när vi började odla grödor bröt vi detta samarbete och ändrade vårt evolutionära sätt att leva.

Nedan är några exempel på hur vårt moderna levnadssätt går emot vår evolutionära historia:

1. Vi konsumerar stora mängder socker, som vi tidigare behövde som jägare och samlare för extra energi. Idag är överkonsumtionen av socker istället skadlig för vår hälsa.

2. Vi tillbringar större delen av vår tid inomhus och äter allt mindre näringsrik mat. Vi försöker kompensera detta med kosttillskott och mediciner.

3. Vi använder kraftfulla hudvårdsprodukter, inklusive rengöringar och peelings, som tar bort hudens naturliga oljor och ersätter dem med syntetiska ingredienser.

Vår art är fantastisk. Den har genomgått en evolutionär resa som har fått oss att överleva när andra arter har dött ut. Det är dags för oss att inse detta och arbeta med vår kropp i stället för emot den.

Vi borde börja leva upp till vår arts namn. Homo – Människa – Sapiens – Vis… Vi måste bli visare i våra livsval och detta måste ske NU!

Kapitel 5

Dina bästa vänner och fiender på huden – mikrober

På hudens yta finns det en mängd olika mikroorganismer, såsom bakterier, virus, svampar och kvalster vilka tillsammans utgör hudens mikrobiom. Dessa mikrober spelar en avgörande roll för hudens hälsa och funktion.

Mikroberna på huden lever i en symbiotisk relation med oss, vilket innebär att både vi och de drar nytta av denna samexistens. Här är några exempel på de vanligaste olika ”mikrobiella grupperna” på huden och deras övergripande funktioner:

1. Bakterier: Det finns olika typer av bakterier som trivs på huden. Vissa av dessa har en skyddande funktion genom att konkurrera med potentiellt skadliga mikrober om resurser och plats på hudytan. De kan även bilda en skyddande barriär genom att producera ämnen som syror och enzymer som hämmar tillväxten av skadliga organismer. Samtidigt är de viktiga för att upprätthålla hudens pHbalans.

2. Svampar: Svampar på huden är vanligt förekommande och kan vara en del av det naturliga mikrobiomet. De är involverade i att skydda huden genom att konkurrera med skadliga svampar om näringsämnen och plats. Ett exempel på en vanlig svamp på huden är Malassezia, som är normalt förekommande men kan orsaka hudproblem om den överpopulerar.

3. Virus: Även virus kan finnas på huden, men de flesta av dessa är inte patogena. Vissa virus kan till och med hjälpa till att hålla skadliga bakterier i schack genom att infektera och döda dem. Dessa virus kallas bakteriofager och kan vara en del av hudens skyddssystem.

Mikroberna på huden är nödvändiga för att bibehålla en balanserad och frisk hudmiljö. De bidrar till att stärka hudens naturliga

barriärfunktion, reglera inflammation och förhindra kolonisation av patogena mikroorganismer. Deras närvaro har också en koppling till immunsystemets funktion eftersom de tränar immunförsvaret att känna igen och hantera olika mikrober.

Om det uppstår en överpopulation av vissa mikrober på huden kan det resultera i obalans och potentiellt ge upphov till olika hudproblem. Till exempel:

1. Överväxt av skadliga bakterier: Om balansen mellan skyddande bakterier och skadliga bakterier rubbas kan det leda till infektioner, inflammation och hudirritation. Exempel på detta är akne och follikulit.

2. Svampöverväxt: När svampar som normalt är närvarande i låga nivåer överpopulerar kan det leda till hudsjukdomar såsom svampinfektioner, inklusive fotsvamp och ringorm.

3. Överdriven reaktion på befintliga mikrober: Ibland kan immunsystemet överreagera på befintliga mikrober och orsaka inflammatoriska hudtillstånd som eksem och psoriasis.

Vilka är då de vanligaste mikroberna på och i vår hud?

1. Staphylococcus epidermidis: Denna vanliga bakterie på huden är oftast ofarlig och hjälper till att skydda huden genom att konkurrera med potentiellt skadliga mikrober.

2. Propionibacterium acnes: Denna bakterie

är kopplad till akne och finns i hårfolliklar. Dess närvaro är en naturlig del av hudens ekosystem, men överväxt kan leda till akneutbrott.

3. Malassezia: Dessa svampar lever på hudens yta och är en vanlig del av mikrobiomet. Vissa arter kan dock orsaka hudproblem som mjäll och seborroiskt eksem.

4. Corynebacterium.: Dessa bakterier finns i stora mängder på huden och är involverade i att bryta ner döda hudceller samt producera ämnen som påverkar hudens doft.

5. Staphylococcus aureus: En annan stafylokockbakterie som finns på huden. Vissa stammar kan vara skadliga och orsaka infektioner, medan andra är mer harmlösa.

6. Streptococcus: Dessa bakterier kan hittas på hudens yta och i munhålan. Vissa stammar kan orsaka infektioner som halsfluss och hudinfektioner.

7. Virus: Det inkluderar olika typer av virus som kan infektera hudceller. Ett exempel är herpes simplexviruset som kan orsaka munsår och könsherpes.

8. Demodex: Dessa mikroskopiska kvalster lever på människors ansikte och hårbotten. De är normalt osynliga för det mänskliga ögat. Denna lista är inte heltäckande, och det finns många fler mikrober som kan påverka hudens mikrobiom. Forskning pågår fortfarande för att bättre förstå sammansättningen och funktionerna hos hudens mikrobiom och dess roll i hudens hälsa och sjukdomar.

För att bibehålla en hälsosam hud är det viktigt att undvika överdriven användning av antibakteriella produkter, eftersom dessa kan rubba den naturliga balansen i hudens mikrobiom.

Kapitel 6

Evolution tar tid…

väldigt lång tid…

Även den minsta evolutionära förändringen kan ta tiotusentals år, och dessa förändringar sker aldrig av en ren slump. Låt oss därför nu tillsammans ta oss ut på en resa genom hudens evolution.

Vi börjar vår resa för cirka 1,9 miljoner år sedan. Vi hade då relativt nyligen gått från att vara schimpanser till att bli vår mänskliga ras, Homo sapiens. Under denna evolutionära process omvandlades våra hårsäckar till svettkörtlar, och vi tappade nästan all vår behåring. Detta innebar att vår hud behövde anpassa sig till många faktorer som vi aldrig tidigare hade behövt bry oss om. Vi behövde bland annat klara av att hantera en hög salthalt från svett, direkt UV-ljus från solen och patogener (onda mikrober) från den miljö som vi befann oss i.

Under 1,9 miljoner år levde vi som jägare och samlare i Afrika. Vi var nomader och befann oss hela tiden i direkt kontakt med naturen. Vår hud anpassade sig till denna livsstil som innebar att vi ständigt var i kontakt med naturens mikrober (encelliga mikroorganismer såsom bakterier, virus, svampar, protista, arkéer, med mera). Forskare har upprepade gånger upptäckt att människor i jägar- och samlarsamhällen inte hade eller har hudproblem.

Nyligen studerade amerikanska forskare huden hos människor i några av världens sista jägar- och samlarsamhällen. De mätte deras huds mikrobiella mångfald och tog med sig proverna till laboratoriet. Sedan använde de samma mätmetod och mätte hudens mikrobiella mångfald hos ett stort antal amerikaner. När de jämförde resultaten kunde de knappt tro sina ögon. Det visade sig att genomsnittsamerikanen hade cirka 30% lägre mikrobiell mångfald på huden än genomsnittspersonen i jägaroch samlarsamhällena. Detta innebär att vi i västvärlden har förlorat cirka 30% av den mikrobiella mångfald som vi evolutionärt ska ha på och i huden.

Under de senaste 100 åren har vår livsstil förändrats radikalt. Vi har blivit “urbana människor i urbana miljöer”, och vi som lever i västvärlden tillbringar idag ungefär 90% av vår vakna tid inomhus. Den mångfald av mikrober från naturen som vår hud behöver för att må bra är ett minne blott. De mikrober som vår hud möter idag kommer till stor del från sterila kontorsmiljöer, tunnelbanor, bussar, restauranger, tåg och våra hem. De flesta av dessa platser innehåller huvudsakligen mikrober från andra människor. Vi kan konstatera att hudinflammationer är ett problem som har uppstått på grund av vår urbana livsstil.

Svårigheten är att de flesta i västvärlden inte vill göra den livsavgörande förändring som krävs för att leva ett mer traditionellt liv. Om du inte vill flytta ut i skogen och leva som en jägare-samlare är den näst bästa lösningen istället att föra naturen (och dess mikrober) till dig när du lever i en urban miljö. Vi måste börja äta mat med större mikrobiell mångfald (exempelvis fermenterad kost) och använda hudvårdsprodukter som främjar hudens mikrobiella mångfald istället för att motverka den.

Kapitel 7

Massutrotningen i naturen, huden och kroppen

Världens biologiska mångfald minskar just nu i en allt snabbare takt. Både djur- och växtlivet hotas av vår ”moderna livsstil”. Klimatförändringar, föroreningar, bekämpningsmedel och utfiskning är några av de största orsakerna till denna enorma förlust. Enligt forskningen så är dock den främsta anledningen vår överkonsumtion av produkter och tjänster.

Vi är nu inne i vad som kallas den sjätte massutrotningen av arter. Tre fjärdedelar av alla arter på jorden riskerar att försvinna under de närmsta århundradena. Senaste gången som jorden såg en massutrotning var för ca 65 miljoner år sedan. Då var det dinosaurierna som dog ut.

Denna massutrotning av arter kommer att få extremt allvarliga konsekvenser för oss människor och allt liv på vår jord. Vår hälsa är helt beroende av den biologiska och mikrobiella mångfald som finns på oss, i oss och runt omkring oss. Den biologiska mångfalden ger oss ekosystemtjänster såsom pollinering av växter, vattenrening och kontroll av skadedjur. Dessutom är denna förlust av arter ett direkt hot mot vår livsmedelsförsörjning och tillgång till mediciner. Man räknar idag att det används mellan 50 000 – 70 000 växtarter för att tillverka traditionell och modern medicin.

För att kunna stoppa massutrotningen måste en mycket större del av världens natur skyddas. Vi måste ställa om till ett jord- och skogsbruk som värnar den biologiska mångfalden och stoppa utfiskningen av våra hav. För att lyckas måste vi få stopp på överkonsumtionen och ställa om till en mer hållbar livsstil.

Hudens massutrotning

I samma takt som världens arter och dess biologiska mångfald håller på att utrotas så sker samma sak i vår kropp och på vår hud. Likt naturen behöver vår hud en mikrobiell mångfald för att hålla sig frisk och fungera

på rätt sätt. Vårt ”moderna” sätt att leva och behandla huden håller på att förgöra den mångfald som håller den frisk.

De nästkommande och naturliga följdfrågorna blir då givetvis... Varför har detta skett och varför har vi tappat en så stor andel av våra mikrober? Det finns flera anledningar till denna mikrobiella förlust, men det är särskilt sex av dessa moderna företeelser som har orsakat mest skada. Innan vi går igenom dessa orsaker vill jag först understryka att en del av dem, i vissa fall, är nödvändiga för att rädda liv. Man bör dock undvika dem i onödan.

Antibiotika

Antibiotika är en fantastisk innovation som har räddat många liv sedan dess upptäckt. Nackdelen med antibiotika återfinns i namnet. “Anti” betyder emot och “Biotika” betyder liv. Anti-liv är precis vad antibiotika är. Om du till exempel tar en antibiotikakur mot öroninflammation kommer kuren förhoppningsvis att döda de patogener som orsakar inflammationen. Men tyvärr kommer den även att döda en stor andel av andra mikrober på och i vår kropp (inklusive vår hud). Överanvändning av antibiotika är därför skadlig för hudens mikrobiella mångfald.

Kejsarsnitt

Kejsarsnitt är en enastående teknik som har räddat många liv. Tyvärr kommer kejsarsnitt även att begränsa hudens mikrobiella mångfald hos barnet under hela dess liv. 3–5 dagar innan förlossning genomgår mammans kropp en

radikal förändring. Hon börjar då byta ut de mikrober hon naturligt har i sitt underliv och ersätter dem med en stor mängd Lactobacillus-bakterier. När barnet sedan passerar ut genom slidan kommer dessa Lactobacillus-bakterier att interagera med barnets hud. Detta innebär att mammas kropp genetiskt vill överföra sina goda mikrober till barnet.

Vid kejsarsnitt får barnet enbart de mikrober som finns i förlossningsrummet. Detta rum är oftast mycket sterilt och har en mycket låg mikrobiell mångfald. Det finns nu även studier som visar en direkt koppling mellan kejsarsnitt och en ökad risk för hudinflammationer som akne och eksem.

Renat vatten

Vår hud är evolutionärt anpassad för att bara tvättas ett fåtal gånger per vecka. Rengöring bör ske med kallt vatten direkt från en sjö eller hav. Havs- och sjövatten innehåller en fantastisk mikrobiell mångfald som huden älskar att möta. Idag duschar den genomsnittlige svensken mellan 6–10 minuter per dag, och vattnet vi använder är oftast renat från all form av mikrobiell mångfald. Dessutom är varmt vatten (över 32 grader) direkt skadligt för vårt sebum, som är till för att gynna hudens goda mikrober. Av dessa skäl är renat vatten den tredje anledningen till att vi har förlorat vår mikrobiella mångfald.

Hudvård

Ironiskt nog är hudvård en av de största orsakerna till vår förlust av mikrober på huden. Hudvårdsprodukter som skummande rengöringsmedel, peelingar och andra produkter med starka syntetiska ingredienser är några av de största bovarna.

Även produkter med kraftiga konserveringsmedel och höga eller låga pH-värden är direkt skadliga för mikroberna. Vår huds goda mikrober trivs bäst när huden har ett pH-värde mellan 4,5–5,6. Alla produkter som sänker hudens pH-värde under 4,0 eller höjer det över 6,0 är skadliga för dess mikrober.

Det kan vara svårt att avgöra vilka hudvårdsprodukter man bör undvika, men det finns en enkel regel: Använd inga produkter som innehåller ämnen som huden inte naturligt bör ha på eller i sig. Det är meningslöst att försöka övertrumfa cirka 2 miljoner års evolution.

Handsprit och tvål

Handsprit och tvål är otroligt viktiga verktyg när det verkligen behövs. Det är dock viktigt att förstå vad som händer när du använder handsprit och tvål. Dina händer har alltid en stor andel mikrober som frodas i och på dem. Vissa av mikroberna är goda, vissa är neutrala och vissa är onda. Så länge det finns en stor blandning av dessa olika mikrober kommer allt att vara under kontroll.

När du använder handsprit eller tvål dödar du visserligen de potentiellt onda mikroberna... Dock dödar du även de som är neutrala och goda. Detta innebär att dina händer blir rena ytor som lätt kan ockuperas av nya mikrober. De mikrober som är mest aggressiva är ofta de onda. Risken är därför stor att dina händer, efter användning av handsprit eller tvål, blir angripna av onda mikrober som orsakar hudproblem och hudkänslighet. Rådet är därför: Använd handsprit, men gör det med försiktighet.

Bristande kontakt med naturen

Sist men absolut inte minst har vi förlorat vår kontakt med naturen. Vår hud är evolutionärt utformad för att dela mikrober med naturen. Vi som lever i dagens urbana samhällen tillbringar cirka 90% av vår vakna tid inomhus, och vår hud får inte längre utbyta mikrober med naturen på det sätt den behöver.

Världens bästa hudvårdsrutin är därför mycket enkel: Tillbringa mer tid i naturen. Då behöver du inte använda några hudvårdsprodukter alls.

Dessutom måste hudvårdsindustrin helt ställa om sin huvudsakliga funktion – att sluta döda mikrober och i stället börja främja de mikrober (bakterier, virus, svampar) som bidrar till en frisk hudhälsa.

Om vi inte agerar nu och börjar gynna naturens biologiska mångfald samt hudens och kroppens mikrobiella mångfald så står vi inför en potentiell katastrof.

Kapitel 8

Vargarna i Yellowstone Park

Huden är ett extremt komplext organ och det är väldigt svårt att få en förståelse för den samverkan som sker mellan hudens olika beståndsdelar och system. Ett sätt att förstå huden är att använda sig av liknelser. Jag skulle därför vilja dela med mig av en av de bästa liknelserna jag vet - liknelsen mellan vår mänskliga hud och den amerikanska nationalparken Yellowstone.

En av de mest spännande vetenskapliga upptäckterna under det senaste halvseklet har varit upptäckten av utbredda trofiska kaskader. En trofisk kaskad är en ekologisk process som börjar längst upp i näringskedjan och faller ända ner till botten.

Ta det klassiska exemplet om vad som hände i Yellowstone National Park i USA när vargar återintroducerades 1995. Vi vet alla att vargar kan döda olika djurarter, men kanske är vi mindre medvetna om att de också kan ge liv till många andra arter. Vargarna utrotades ur parken 1915 och återinfördes 70 år senare.

Under denna tid då vargar saknades hade antalet rådjur ökat drastiskt och trots försök från människor att kontrollera dem hade rådjuren lyckats reducera mycket av växtligheten i parken till nästan ingenting. Men så fort vargarna kom, trots att de var få, hade de en anmärkningsvärd effekt.

Vargarna gav liv åt så många olika arter och återställde parken till sin forna glans.

Till en början minskade hjortpopulationen kraftigt när vargarna dödade en del av hjortarna. Men det var bara början på deras inverkan i parken. Utöver detta förändrades hjortarnas beteende helt; de började undvika områden där de kunde attackeras, som i dalar och raviner. På grund av detta skedde en enorm förändring i miljön.

Inom bara sex år hade trädhöjden i vissa områden femdubblats, och plötsligt fanns det skogar av asp, pil och bomullsträd. Detta

fungerade som en inbjudan för fåglar, som i stor utsträckning började strömma till parken.

Ökningen av fåglar bidrog även till att öka antalet bävrar, dessa är kända för att vara ekosystemingenjörer – de skapar livsmiljöer för andra arter genom att bygga dammar i floder. Resultatet av detta är att det nu finns fler uttrar, ankor, fiskar, reptiler och amfibier som lever i parken. Alla dessa förändringar har varit otroligt viktiga för parkens ekosystem.

Vargarna hade en anmärkningsvärd inverkan på miljön - de dödade prärievargar, och som ett resultat av detta ökade antal kaniner och möss, vilket i sin tur innebar fler hökar, vesslor, rävar och grävlingar. Korpar och havsörnar kom för att livnära sig på kadavren som vargarna lämnade efter sig. Björnar ökade i antal då de kunde utnyttja de ökade antalet källor till mat som hade uppkommit.

Men det är inte allt – vargarna ändrade till och med flodernas beteende! Floderna slingrade sig mindre, det var mindre erosion, kanalerna smalnade, fler dammar bildades, vilket gjorde det till en fantastisk livsmiljö för vilda djur. Och anledningen till detta? Den förändrade skogsmiljön stabiliserade floderna så att de lättare kunde bli mer stabila och behålla sin kurs.

Genom att driva ut rådjuren från dalsidorna och låta växtligheten återhämta sig hade vargarna, få till antalet, en enorm positiv påverkan på både ekosystemet och den fysiska geografin i Yellowstone National Park. Växtligheten bidrog inte bara till att stabilisera marken och minska

jorderosion, utan den förvandlade även mängden arter i parken till det bättre. Det är otroligt vad en liten grupp djur kan göra!

Likt en nationalpark så har huden under 1,9 miljoner år, utvecklats till en komplex uppsättning av mikrober (bakterier, virus, svampar etcetera), hudceller och unika system. Samtliga dessa delar i huden skapar tillsammans ett känsligt ekosystem som håller vår hud frisk och balanserad.

Problemet uppstår när vi, medvetet eller omedvetet, adderar eller tar bort ett eller flera ämnen som naturligt inte ska finnas i hudens ekosystem. Även om vi tror att vi gör huden gott så kan konsekvenserna av att rubba ekosystemet bli kort- och långsiktigt förödande.

Huden är, likt en nationalpark, ett komplext och känsligt ekosystem. Vi är rädda för att det som hudvårdsindustrin just nu gör är att ”leka gud”. Hudvårdsprodukter innehåller en kombination av ämnen som dödar en eller flera mikrobiella arter som man tror är onödiga att ha på huden. Det är dock ALLTID en väldigt dålig idé att applicera främmande arter i känsliga ekosystem, även om intentionen är god…

Vi måste sluta att skada det fantastiska samarbetet av mikrober, hudceller och endocannabinoidsystem som vår hud har byggt upp under en väldigt lång tid. Vi måste i stället agera som komplement till den livsstil som vi förlorade när vi blev ”urbana människor”.

Kapitel 9

Cannabis sativa – en fantastisk växt för huden

Under de senaste 12 åren har jag ägnat nästan all min vakna tid åt hudvård, huden och hudens mikrobiom. Trots detta var det först nyligen som jag fick insikt om hudens endocannabinoidsystem och dess väsentliga roll för vår övergripande hudhälsa. Jag hade länge den övertygelsen att hudens mikrobiom (de bakterier, virus, svampar, protister, arkéer etcetera) som existerar på och i huden spelade den mest avgörande rollen för vår övergripande hudhälsa.

Gång på gång, år efter år, har jag hållit föreläsningar om varför hudvård måste inkludera probiotika (goda bakterier) och prebiotika (näring för hudens goda mikrober) för att skapa en optimal kort- och långsiktig hudhälsa.

Min övertygelse om att en mångfald av mikrober är extremt viktig för en sund hudhälsa kvarstår, men jag är inte längre lika säker på att detta är den absolut viktigaste faktorn. Den mest centrala aspekten för en optimal hudhälsa är troligtvis ett livsviktigt signalsystem som upptäcktes av forskare i Israel på 1990-talet. Detta signalsystem kallas för endocannabinoidsystemet (ECS) och har fått sitt namn efter växten som ledde till dess upptäckt: Cannabis sativa.

Första gången jag fick höra om hudens endocannabinoidsystem ställde jag mig själv samma fråga som du, som läser denna text, sannolikt också ställer dig: “Om detta system är så viktigt, varför har jag inte hört talas om det tidigare?” Svaret på denna fråga finns i namnet på systemet självt – det mystiska och nästintill farliga ordet: Cannabis.

Redan i grundskolan fick jag lära mig att cannabis (eller marijuana, som det också kallas) var en s.k. “gateway-drog” till tyngre substanser (såsom kokain, LSD med mera). Detta ledde till att jag redan från tidig ålder

hade en mycket negativ uppfattning om cannabis och dess distinkta symbol i form av ett cannabisblad. Det som aldrig framkom var att Cannabis-plantan innehåller över 400 olika föreningar och endast en (eller möjligen ett fåtal) av dessa har en egenskap som har psykoaktiv effekt. Denna förening kallas tetrahydrocannabinol eller förkortningen som den oftast går under – THC. Det näst mest kända ämnet är CBD.

Skillnaden mellan hampa och marijuana är rätt enkel. Cannabis sativa klassificeras som hampa om den innehåller under 0,2% THC (eller 0,3% i USA) och som marijuana om den innehåller över denna mängd THC.

Det är i Sverige (och Europa) lagligt att odla hampa men inte att odla marijuana. Däremot så har Sverige en undantagsregel som innebär att all form av THC är förbjudet att köpa eller äga. Det innebär exempelvis att CBD-olja som är extraherad från hampa med 0,2% THC är laglig i Europa men inte laglig i Sverige.

Om du köper eller äger en CBD-olja med spår av THC så klassificeras detta som narkotikainnehav. Det är därför viktigt att du säkerställer att de cannabinoidprodukter som du köper är helt fria från THC. De övriga föreningarna från Cannabis sativa-plantan har en mängd positiva effekter på vår kropps (inklusive vår huds) hälsa.

Kapitel 10

Utmaningar med cannabisbranschen

Jag är nyss hemkommen efter två intensiva dagar i Nederländerna. Jag har mött flera människor som på olika sätt arbetar med Cannabis. Det som gång på gång slår mig är att det finns två helt olika personlighetstyper som vurmar för denna växt. Den absolut största gruppen är de som förknippas med ”Jamaica/Ganja/Hippies” och använder det som ett renodlat berusningsmedel, oftast genom rökning, vejping eller oralt intag av THC, den psykoaktiva komponenten i cannabisplantan.

Den andra gruppen är de som har förstått storheten i Cannabisplantans med sina över 400 olika komponenter och hur dessa, under de senaste 5 000 åren, har fungerat som läkemedel för en mängd olika sjukdomar och åkommor.

Denna grupp utgörs inte av hippies utan snarare av läkare, forskare eller specialister inom olika hälsoområden.

Dilemmat, enligt min uppfattning, är att den förstnämnda gruppen är så stor att väldigt få tar cannabis, särskilt CBD och CBG, på allvar när det kommer till dess medicinska potential.

Det som också har slagit mig under de senaste månaderna är hur få hudvårdstillverkare pratar om hudens endocannabinoidsystem (ECS) och vilken otrolig effekt man får om man applicerar cannabis på huden. Det finns en stor mängd CBD-hudvårdsmärken men väldigt få av dem använder fler än en del av plantan (även kallad CBD Isolat). Dessutom använder de alltför små mängder för att det ska ha någon direkt effekt för hudens ECS.

Hur kan detta komma sig? Min slutsats är att det finns tre möjliga orsaker:

1. Hudvårdstillverkare känner inte till hudens ECS och dess nödvändiga funktion för en optimal hudhälsa.

2. Hudvårdstillverkare har hört talas om ECS men vet inte hur de ska balansera det eller vilka komponenter som ska inkluderas i hudvårdsprodukter för att återställa balansen.

3. De stora hudvårdstillverkarna känner till ECS och hur det kan balanseras, men de vågar inte utveckla produkter som kan göra en verklig skillnad för hudens receptorer på grund av det stigma som omger cannabisplantan sedan 1930-talet. Dessutom skulle dessa produkter vara dyrare att tillverka än deras befintliga produktutbud.

För mig personligen är detta nästan galenskap. Idag lider 86% av amerikanska tonåringar av någon form av akne, och 12% av alla vuxna har någon form av atopisk dermatit (eksem). Vi har en naturligt växande planta som till stor del skulle kunna lindra, och i många fall bota, dessa hudtillstånd. Men växten används inte till fullo på grund av det långvariga stigmat kring den.

Mitt mål under de senaste 10 åren har varit att ge så många människor som möjligt ett så bra hudhälsa som möjligt. Cannabisplantan har öppnat upp en helt ny värld av möjligheter när det gäller att skapa hudvårdsprodukter som ger resultat som världen aldrig tidigare har skådat. Vi kommer aldrig att bli perfekta, men vi kommer aldrig att sluta utvecklas.

Kapitel 11

Upptäckten

av kroppens inre nätverk: Endocannabinoidsystemet

I det här kapitlet ska vi utforska och fördjupa oss i kroppens fascinerande endocannabinoidsystem (ECS). Trots att detta biologiska nätverk har varit relativt okänt för allmänheten, är dess roll i att reglera en mängd olika kroppsfunktioner av oerhörd vikt. Vi kommer att göra en spännande resa in i ECS-världen, från dess upptäckt till dess potentiella terapeutiska användningar.

Upptäckten av ECS

Historien om ECS är relativt ny, och dess upptäckt är förknippad med forskning kring cannabis. År 1964 identifierade den israeliska forskaren Raphael Mechoulam delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) som den främsta psykoaktiva komponenten i cannabis. Denna upptäckt satte igång forskning om hur THC interagerar med kroppen.

År 1992 upptäckte forskaren Lisa Matsuda och hennes team den första cannabinoidreceptorn CB1. Den 24:e mars 1992 gjorde Lumír Hanuš, en tjeckisk kemist, tillsammans med den amerikanska farmakologen

William Devane, den bemärkelsesvärda upptäckten av den första kända endocannabinoiden i vår mänskliga hjärna. De namngav denna substans “anandamid,” efter det sanskritiska ordet för glädje.

Vad är Endocannabinoidsystemet?

Endocannabinoidsystemet är ett komplext cellulärt nätverk som finns i alla ryggradsdjur, inklusive människor. ECS består av receptorer, endocannabinoider och nedbrytningsenzymer som samverkar för att reglera en rad olika fysiologiska processer i kroppen och upprätthålla homeostas (balans).

1. Receptorer

Vi har minst tre olika typer av receptorer (CB1, CB2 och TRPV4) som finns i varje del av vår hud. Varje hudcell, talgkörtel, svettkörtel, melanocyt och mer har minst en av dessa receptorer. Dessa receptorer fungerar som lås som ständigt måste låsas och låsas upp för att upprätthålla en hälsosam hud. Våra receptorer påverkar bland annat cellförnyelsen, sebumproduktionen, svett-produktionen, produktionen av hyaluronsyra, hudens mikrobiella mångfald, immunsystemet och mycket mer.

2. Endocannabinoider

Nycklarna till dessa lås kallas endocannabinoider och de produceras naturligt av huden när de behövs. Dessa nycklar är avgörande för att vårt ECS ska vara i balans och för att vår hud ska vara frisk.

Endocannabinoider är molekyler som vår kropp naturligt producerar när de behövs. Forskare har hittills upptäckt två huvudtyper av endocannabinoider: Anandamid och 2-arachidonoylglycerol (2AG). Dessa molekyler fungerar som nycklar till låsen (CB1 och CB2). När en receptor går sönder, hamnar i obalans eller tappar synkronisering, sänds cannabinoider ut för att reparera och återställa ordningen.

Förutom de endocannabinoider som vår kropp naturligt producerar, finns det växtbaserade cannabinoider som kallas “fytocannabinoider.” “Fyto” betyder växtbaserad, och dessa cannabinoider finns främst i Cannabis sativa-växten. Fytocannabinoider är identiska med våra egna endocannabinoider och fungerar som nycklar till våra receptorer.

3. Enzymer

Slutligen producerar vår kropp en mängd enzymer som bryter ned våra egna endo- och fytocannabinoider när de inte längre behövs i kroppen.

Funktioner och reglering av ECS

Endocannabinoidsystemet är involverat i en mängd olika funktioner i kroppen. En av dess huvuduppgifter är att bibehålla homeostas genom att balansera olika system, inklusive nervsystemet, immunsystemet och det endokrina systemet. När någon del av kroppen hamnar ur balans, produceras endocannabinoider för att återställa jämvikten.

Även om det krävs mycket mer forskning för att helt förstå vilka funktioner vårt ECS har, vet vi idag att ECS spelar en central roll för följande delar av vår mänskliga kropp:

• Centrala nervsystemet

• Kardiovaskulära systemet

• Mag-tarmsystemet

• Reproduktionssystemet

• Skelettet

• Immunförsvar

• Metaboliska processen

Vi vet även att ECS spelar en viktig roll för att reglera:

• Minne och lärande

• Aptit

• Stressrespons

• Känsla av smärta

• Humör

• Sömn

• Inflammation

• Drogmissbruk

Det finns även nya studier som tyder på att brist på endocannabinoider och en rubbad homeostas kan vara en bidragande orsak till sjukdomar som migrän, fibromyalgi och IBS.

Liknelse om hur ECS fungerar

Sammanfattningsvis kan man säga att vår kropp (endocannabinoidsystemet) kan liknas vid en storstad med ett komplext system av bilar och vägar. Detta vägsystem fungerar alldeles utmärkt så länge som trafikljusen (receptorerna) fungerar som de ska. På grund av vårt urbana levnadssätt slutar ibland vissa trafikljus att fungera. Då skickas reparatörer (endocannabinoider) ut för att laga trafikljusen. Om ett stort antal trafikljus går sönder räcker inte de vanliga reparatörerna till. Då måste staden även anlita externa reparatörer (fytocannabinoider) som gör ett minst lika bra jobb. När trafiken flyter på som den ska så uppstår balans (homeostas).

Terapeutiska Möjligheter

Eftersom ECS påverkar så många biologiska funktioner har det väckt intresse inom medicinska och vetenskapliga kretsar på grund av sina terapeutiska möjligheter. Forskning har visat att ECS kan spela en roll i behandlingen av olika sjukdomar och tillstånd, inklusive kronisk smärta, inflammatoriska sjukdomar, epilepsi, ångest och depression.

Det har även visat sig att cannabis och cannabinoider kan påverka ECS genom att binda sig till dess receptorer, vilket ger dem potentiella medicinska egenskaper. Forskningen inom detta område pågår fortfarande, och omfattande studier krävs för att förstå de exakta mekanismerna och möjligheterna för terapeutisk användning.

Kapitel 12

Mer om endocannabinoider och

dess påverkan på hudens hälsa

Huden är ett ytterst komplext organ som består av en mängd olika komponenter som samverkar för att fungera. Det är bland annat en blandning av hudceller, bakterier, virus, svampar, protista och arkéer. Endocannabinoider produceras av huden när de behövs och kontrollerar hudcellerna i epidermis, hårsäckarna, talgkörtlarna och svettkörtlarna. Detta innebär att hudens endocannabinoider har en direkt påverkan för hudens hälsa.

Som vi lärt oss i föregående kapitel har vår kropp två olika receptorer som reglerar vårt endocannabinoidsystem (ECS) genom att samarbeta med våra endocannabinoiderCB1 och CB2. På många ställen i vår mänskliga kropp finns enbart en av dessa receptorer. Men våra hudceller innehåller, unikt nog, både CB1 och CB2.

Från ett hudperspektiv kan man förenklat säga att vårt ECS har tre huvudsakliga funktioner:

1. Reglera och stabilisera vår huds produktion av sebum

Sebum är de fantastiska oljor som kroppen producerar och skickar ut till huden för att den ska fungera på rätt sätt. Sebumet är en kombination av ämnen, främst oljor, som vår kropp producerar och skickar ut till huden. Denna produktionsprocess är mycket komplicerad och kräver mycket av vår totala energiåtgång. Cirka 7% av den totala mängd energi som vi förbrukar går åt till att producera sebum.

Under lång tid trodde man att vårt sebums främsta syfte var att ”smörja huden” och på så vis skydda den. Många aktörer inom hudvårdsbranschen har även länge trott, och tror fortfarande, att vårt sebum är en fiende som helst ska tvättas bort. Deras belägg för denna åsikt är att en överproduktion av sebum

kan leda till fet hud och i värsta fall akne.

Att vårt sebum smörjer huden är förvisso sant, men dess främsta uppgift är något helt annat och något mycket, mycket viktigare…

För att förstå denna viktiga uppgift måste man först förstå vad sebum är uppbyggt av. Vårt sebum består av steroler, triglycerider, fria fettsyror, vaxestrar, ceramider och kolväten. Sebumet är helt unikt för oss människor och kombinationen av dessa ämnen går inte att hitta i något annat djur. Den främsta ”sebumfunktionen” är inte att smörja huden utan att fungera som näring för hudens goda mikrober. Man skulle därför kunna säga att sebum är den absolut bästa prebiotikan för vår hud.

När vi hjälper vårt ECS att uppnå homeostas (balans) så hjälper detta till att reglera och optimera hudens sebumproduktion. Detta är nödvändigt för att huden ska nå en optimal hudhälsa.

2. Minska risken för inflammationer

En av de viktigaste delarna för att uppnå en kort och lång optimal hudhälsa med så få ålderstecken som möjligt är att minska uppkomsten av inflammationer i huden. En inflammerad hud åldras ungefär dubbelt så snabbt som en icke-inflammerad hud. Detta innebär krasst att hudvårdstillverkare bör göra

allt vi kan för att minska risken för uppkomsten av inflammation. Om vi kan uppnå homeostas i vårt ECS så innebär detta en lägre risk för inflammationer. Det leder på så vis även till färre ålderstecken och risk för otäcka hudåkommor.

3. Hjälpa en torr och/eller fuktfattig hud

Ett balanserat ECS leder till att samtliga hudens naturliga funktioner för återfuktning fungerar på ett korrekt sätt. Hudcellerna producerar b.la egen hyaluron- och mjölksyra för att b.la. upprätthålla en god vätskebalans i huden. När vi ser till att hudens endocannabinoidsystem är i homeostas så ser vi dessutom till att hudens egna ”fuktfabriker” fortsätter med sitt nödvändiga arbete.

Så… Hur hjälper vi då vårt ECS att uppnå homeostas? Det finns flera olika ”life-hacks” som du kan tänka på för att stärka ditt ECS. Här nedan listar jag 5 livsstilsval som stärker funktionen hos ditt ECS:

• Träning

• En diet som är rik på hälsosamma fetter

• Örter och probiotika-kosttillskott

• Stressa mindre

• Sov mer

Förutom dessa 5 punkter (som jag kommer att gå in på mer i nästa kapitel) så kan du även använda hudvårdsprodukter som innehåller CBD och CBG-oljor. CBD och CBG imiterar de endocannabonoider som vår kropp naturligt skapar för att hjälpa ECS att komma i balans. När du tillsätter dessa ämnen på huden så kommer de att hjälpa ECS att göra det som den gör bäst… Att få dig och din hud att må så bra som möjligt.

Kapitel 13

Fem nycklar för att boosta ditt endocannabinoidsystem

Förutom att använda hudvårdsprodukter som innehåller CBD finns det flera andra livsstilsförändringar du kan göra för att balansera ditt endocannabinoidsystem (ECS). Här nedan kommer fem olika tips för att främja ditt ECS:

1. Träning: Har du någonsin undrat vad som orsakar det som kallas “the runner’s high”?

Forskare trodde tidigare att “må-braendorfiner” var den huvudsakliga anledningen till detta fenomen. Det är dock nu bevisat att träning ökar produktionen av en endocannabinoid som kallas anandamid. Anandamid, även känd som “lyckomolekylen”, frigörs efter träning och bidrar till en mild, nästan euforisk känsla.

Träning och fysisk aktivitet är det primära sättet att förbättra ECS. Personer med en stillasittande livsstil som kontorsanställda, studenter och personer med begränsad rörlighet har en lägre förmåga att upprätthålla sin kropps produktion av endocannabinoider.

“U.S. Office of Disease Prevention and Health Promotion” rekommenderar minst två och en halv timmes måttlig fysisk aktivitet per vecka. Tyvärr uppfyller väldigt få människor i västvärlden detta.

För dem som brottas med kronisk smärta eller har svårt att träna tillräckligt kan cannabinoider ge tillfällig lindring. Men att vara aktiv och röra på sig är avgörande för en långsiktigt hållbar funktion av endocannabinoidsystemet.

2. En varierad kost rik på hälsosamma fetter

Rörelse frigör endocannabinoider och kosten är avgörande för att producera dessa viktiga molekyler. Endocannabinoider bildas av fett, vilket betyder att hälsosamma fetter är nödvändiga för systemets funktion.

Fleromättade fetter, särskilt omega-3 och omega-6 essentiella fettsyror, är särskilt fördelaktiga för ECS. Forskning visar att omega-3-fettsyror kan förbättra funktionen hos våra cannabinoidreceptorer, särskilt CB1receptorn. En bättre funktion av CB1-receptorn leder till ökad effekt av anandamid, vilket ger fler känslor av lycka och smärtlindring.

De två primära endocannabinoiderna bildas från omega-6-fettsyror. Dessa fettsyror finns i kyckling, ägg, fullkorn, hampa och fröoljor. Många som äter en traditionell västerländsk kost har hög konsumtion av omega-6-fettsyror. Dock måste balansen mellan omega-6 och omega-3 fettsyror vara relativt jämn för att gynna ECS.

För att säkerställa en balanserad konsumtion av dessa fetter rekommenderas en kost rik på hälsosamma fettkällor, särskilt av omega-3typen.

Mat som är rik på omega-3 inkluderar fisk, skaldjur, alger, linfrön, hampa, valnötter och ägg. Omega-3 från fisk och alger är lättare för kroppen att absorbera än de former av omega-3 som finns i nötter och frön.

3. Örter och probiotika

Att inkludera olika örter och kryddor i din dagliga matlagning är ett utmärkt sätt att främja ditt endocannabinoidsystem. Örter och kryddor är bland de mest näringsrika livsmedlen. Forskning visar att det finns flera växter och örter som kan öka ECS-funktionen. Några exempel på dessa är:

• Saffran

• Gurkmeja (curcumin)

• Svartpeppar

• Oregano

• Kanel

• Kava kava

• Macarot

• Muskot

• Echinacea

• Choklad

Det finns också bevis för att vissa bakteriestammar kan påverka ECS. En sådan stam är lactobacillus acidophilus, som genom det endocannabinoida systemet kan bidra till smärtlindring. Denna bakterie finns vanligtvis i probiotiska kosttillskott.

4. Stresshantering

Träning och kost är de främsta sätten att förbättra ECS-funktionen. Men för att upprätthålla en optimal matsmältnings funktion är det viktigt att hantera negativ stress.

När kroppen, på grund av stress, är i “fight or flight”- läge så minskar matsmältningen och immunförsvaret. Det innebär inte bara att det blir svårare att absorbera näring från maten, utan det ökar också risken för inflammation och infektion. Oavsett om du känner dig stressad på jobbet eller hanterar hälsoproblem inkluderar det av stor vikt att använda stresshanteringstekniker. Några exempel på enkla och vanliga stressreducerande tekniker inkluderar:

• Promenader

• Meditation

• Yoga

• Lätt träning

• Djupandning

• Spendera tid i naturen

5. Sömn

Ett balanserat ECS hjälper dig att uppnå god sömnkvalitet. ECS påverkar dygnsrytmen, kroppens inre klocka. Forskning har visat att brist på sömn kan öka nivåerna av endocannabinoiden 2-AG.

I en studie från 2016 fick 14 deltagare sova i genomsnitt bara fyra och en halv timme per natt under en fyradagarsperiod. Under den tiden ökade nivåerna av 2-AG. Samtidigt ökade deras aptit med cirka 20 procent på grund av sömnbrist, vilket motsvarar cirka 400 extra kalorier.

Normalt sett toppar nivåerna av 2-AG mitt på dagen och sjunker gradvis när det närmar sig läggdags. På eftermiddagen hjälper denna kemikalie till att signalera att det är dags att koppla av inför natten. Men med brist på sömn ökar nivåerna av denna endocannabinoid över det normala och förblir förhöjda längre.

För att undvika detta problem är det viktigt att få tillräckligt med sömn. U.S. Centers for Disease Control rekommenderar att vuxna sover minst sju timmar per natt, medan personer under 18 år och över 60 år behöver ännu mer, minst åtta till tio timmars sömn per natt.

Kapitel 14

Cannabinoider utan cannabis

Nyligen klassificerade svenska läkemedelsverket samtliga cannabinoider i Cannabis-plantan som läkemedel och gjorde det därmed olagligt att sälja orala CBD-produkter i Sverige. Sverige är på detta sätt unikt då så gott som alla andra länder i världen har insett fördelarna med cannabinoider medan Sverige går i motsatt riktning.

Även om cannabis fortfarande är olagligt eller läkemedelsklassat i vissa delar av världen, så säljs och odlas fytocannabinoider, endocannabinoider och växter som efterliknar effekterna av cannabis lagligt runt omkring oss. Dessa endocannabinoider finns inte enbart i Cannabisplantan, utan hittas även i andra växter. Dessa växter kallas “cannabimimetiska”, vilket helt enkelt betyder “liknande cannabis”. På detta sätt kan du dra nytta av de fördelar som cannabis har att erbjuda utan att faktiskt inta cannabis oralt.

Fytocannabinoider är namnet på de cannabinoider som finns i olika växter. Dessa är i sin tur ansvariga för att aktivera kroppens CB1eller CB2-receptorer. Receptorerna skickar signaler till vårt endocannabinoidsystem (ECS) som har funktionen att få vår kropp att hamna i balans.

Här nedan kommer en beskrivning av de örter och växter som du kan använda för att stödja din kropps endocannabinoidsystem.

Kryddor: Kanel, kryddnejlika, oregano och svartpeppar

Beta-karyofyllen är en av de mest förekommande terpenoiderna i den eteriska cannabisoljan. Detta ämne aktiverar och har en positiv effekt på endocannabinoidsystemets CB2-receptor. Beta-karyofyllen finns dock inte enbart i cannabis utan är vanligt förekommande

i hela växtriket. Du kan bland annat hitta betakaryofyllen i många eteriska oljor, inklusive kryddnejlika, oregano, kanel och svartpeppar. Att positivt påverka vår kropps CB2-receptorer, enligt Proceedings of the National Academy of Sciences of the U.S, är känt som “en potentiell terapeutisk strategi” för behandling av inflammation, smärta och humörstörningar. Detta är fördelar som även är allmänt förknippade med dessa kryddor.

Örter: Echinacea och Rue

Liksom cannabis finns det en mängd andra örter som aktiverar vår kropps CB2-receptorer. Exempelvis har echinacea och rue identifierats som två naturliga och rikligt förekommande örter som har en betydande positiv effekt på dessa receptorer.

Echinacea är ett växtbaserat receptfritt tillskott som tros motverka förkylning och lindra olika luftvägsbesvär. Echinacea innehåller endocannabinoiderna alkylamider och anandamid (AEA). Dessa ämnen binder sig till CB2-receptorn och hämmar inflammationer i kroppen.

Rue är en vanlig starkt luktande ört som främst finns på Balkan. Denna ört innehåller ett ämne som heter rutamarin. Även rutamarin har en positiv påverkan på kroppens CB2-receptorer. Rutamarin är även känt för sina lugnande och antivirala effekter, även om det är giftigt i höga doser.

Grönsaker: Broccoli, grönkål och groddar

Växtsläktet Brassica innehåller många grönsaker som du hittar i mataffären. Dessa inkluderar bland annat broccoli, blomkål, grönkål, kål, brysselkål och kål. Dessa korsblommiga grönsaker har rapporterats minska risken för inflammationer och har en mycket positiv effekt på vår sköldkörtelfunktion. Såväl Brassicagrönsaker som cannabis innehåller ämnen som kallas “antiinflammatoriska dietmolekyler”. Dessa molekyler har identifierats som “CB2-receptoragonister”, vilket innebär att de har en positiv påverkan på kroppens CB2-receptorer. Detta leder, enligt en studie från 2009 som publicerades i Journal of Biological Chemistry, i sin tur till starka antiinflammatoriska effekter.

Mer forskning krävs inom alla områden av växtbaserade cannabinoider. Under tiden detta pågår kan vi själva experimentera med de potentiella fördelarna som finns när vi tar hand om vårt kropps endocannabinoidsystem – utan att inta CBD oralt.

Kapitel 15

Vad händer när huden blir inflammerad?

Antalet fall av inflammerade hudtillstånd ökar drastiskt varje år. Idag har över 85% av alla unga (mellan 12 och 24 år) akne, 36% av alla västerlänningar har känslig hud och 10% har eksem. Tyvärr ökar dessa siffror år efter år.

Men vad är egentligen orsaken till detta? Vad händer när en inflammation uppstår i kroppen?

Först och främst måste vi diskutera något som kallas cytokiner.

Förklarat på ett enkelt sätt är cytokiner olika typer av proteiner som skickar signaler till cellerna för att agera mot patogener (skadliga bakterier, virus, svampar, med mera). Normalt sett avstannar dessa signaler när patogenen inte längre utgör ett hot för kroppen, men ibland sker det motsatta. Immunsystemets reaktion på viruset övergår till en överdriven respons. Immunförsvaret fortsätter att sända ut cytokiner i en ansträngning att skydda kroppen, men istället orsakar de skada.

Vid detta tillstånd kallas cytokinerna “proinflammatoriska cytokiner”. De utsöndras ofta vid skada, stress eller inflammation (proinflammatorisk är motsatsen till antiinflammatorisk). Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. Denna process kan leda till känslor av trötthet, värk och feber – likt en långvarig förkylning.

Men hur påverkar detta huden mer specifikt? Huden, som de flesta vet, är kroppens största organ och har flera viktiga funktioner för vår överlevnad. Två av de viktigaste är att skydda oss från den skadliga omgivningen och

samtidigt bevara vatten/vätska i kroppen.

För att bygga upp detta skydd, hudbarriären, behövs celler som kallas keratinocyter. Genom en komplex differentieringsprocess skapar keratinocyter hudbarriären genom att förändra sin strukturella uppbyggnad. Denna process kallas för förhornning. Om det sker förändringar i denna förhorningsprocess påverkas uppbyggnaden av hudbarriären. Huden blir svagare och mindre motståndskraftig mot främmande ämnen och patogener (skadliga bakterier, virus, svampar, protista osv.). Detta leder ofta till inflammatoriska hudtillstånd. Studier visar också en direkt koppling mellan vanliga hudsjukdomar (såsom perioral dermatit och psoriasis) och en skadad hudbarriär.

Det är fastställt att cytokinsammansättningen i en “sjuk/obalanserad hud” är annorlunda jämfört med en frisk hud. Detta beror på att många av cytokinerna som finns i en obalanserad hud har en negativ inverkan på hudbarriärens förhorningsprocess.

Det är känt att det finns både “onda och goda cytokiner”. När cytokinerna fungerar korrekt, skyddar de vår kropp och hud mot inflammation. Vissa cytokiner kan dock fortsätta att angripa kroppen även efter att inflammationen har minskat. Cytokiner spelar även en viktig roll i neuroinflammation och neurodegeneration.

Men hur kommer då cannabis, cannabinoider för att endocannabinoidsystemet in i denna bild?

Som vi tidigare har beskrivit, består endocannabinoidsystemet av tre olika delar: receptorer (CB1 och CB2), endocannabinoider (anandamid och 2-AG) samt enzymer som bryter ner endocannabinoiderna när de inte längre behövs.

När endocannabinoider eller fytokannabinoider (växtbaserade cannabinoider) aktiverar hudens CB1och CB2-receptorer dämpas inflammationer i huden. Detta sker genom att de bland annat hämmar produktionen av proinflammatoriska cytokiner.

Slutsatsen blir därför följande: Om vi verkligen vill minska antalet fall av inflammerade hudtillstånd måste vi minska uppkomsten av proinflammatoriska cytokiner. Hudens endocannabinoidsystem har en direkt påverkan på hudens immunsystem genom att hämma uppkomsten av dessa skadliga cytokiner. Hudvårdsindustrin borde därför i större utsträckning fokusera på lösningar för att balansera hudens endocannabinoidsystem för att uppnå en optimal och frisk hudhälsa.

Kapitel 16

CBD och CBG: En revolutionerande duo för hudens cellförnyelseprocess

Hudens cellförnyelseprocess är en naturlig mekanism där gamla hudceller ersätts med nya. Detta är en avgörande process för att upprätthålla hudens ungdomliga utseende och vitalitet. Forskning har visat att CBD och CBG kan spela en roll i att främja hudens cellförnyelseprocess på flera sätt.

För det första har både CBD och CBG starka antiinflammatoriska egenskaper. Inflammation är en av de främsta orsakerna till hudsjukdomar och åldrande. Genom att minska inflammation kan CBD och CBG hjälpa till att skydda hudens celler från skador och stimulera deras regenerering. Detta kan leda till en förbättring av hudens struktur och utseende.

Utöver deras antiinflammatoriska egenskaper har CBD och CBG också antioxidantegenskaper. Antioxidanter bekämpar fria radikaler ,dvs. Skadliga molekyler som kan orsaka oxidativ stress och skada hudens celler. Genom att neutralisera fria radikaler kan CBD och CBG skydda hudens celler från skador och främja en sund cellförnyelseprocess.

CBD och CBG har även visat sig vara effektiva i att reglera hudens sebumproduktion.

Överproduktion av sebum kan leda till tilltäppta porer, akne och andra hudproblem. Genom att balansera sebumproduktionenen kan CBD och CBG hjälpa till att förbättra hudens hälsa och minska risken för utbrott. Dessutom kan de bidra till att lugna inflammation i talgkörtlarna och minska rodnad och svullnad.

En annan intressant egenskap hos CBD och CBG är deras förmåga att interagera med hudens endocannabinoidsystem (ECS). ECS är ansvarigt för att upprätthålla homeostas (balans) i huden och reglera olika biologiska processer, inklusive cellförnyelse. Genom att påverka ECS kan CBD och CBG främja en mer effektiv cellförnyelse och hjälpa till att återställa hudens balans.

CBD och CBG erbjuder en spännande potential när det gäller att förbättra hudens cellförnyelseprocess. Deras antiinflammatoriska, antioxidant och talgreglerande egenskaper, tillsammans med deras interaktion med hudens endocannabinoida system, gör dem till kraftfulla verktyg för att uppnå en friskare och mer strålande hud.

Genom att utforska och utnyttja fördelarna med CBD och CBG kan vi ta ett steg mot en framtid där hudvård inte bara handlar om ytan, utan också om att stödja hudens naturliga förmåga att förnya sig själv.

Kapitel 17

Inflammationer i huden – en mardröm för anti-age

I hudvårdsbranschen har det knappast funnits några mer frekvent använda ord än “anti-aging”. Att uppnå en “anti-aging-effekt” verkar vara något som lockar många.

Men vad innebär egentligen “anti-aging” och finns det något sätt att påverka eller sakta ner hudens åldrandeprocess? Om man tittar på definitionen i ett engelskt lexikon, så lyder den ungefär som följer:

“Anti-aging substances are intended to prevent or limit the process of becoming old.”

Med andra ord, “anti-aging-ämnen” avser att förebygga eller begränsa åldrandeprocessen.

Även om man inte fullständigt kan stoppa hudens åldrande finns det olika sätt att åldras på ett mer värdigt sätt. Den mest avgörande “anti-aging-åtgärden” du kan vidta är att minska inflammation.

Vad innebär då inflammation i huden? Med enkla termer kan man säga att inflammation uppstår när hudens immunsystem aktiveras av olika orsaker. En inflammerad hud med ett aktivt immunsystem åldras snabbare än en icke-inflammerad hud. Genom att minska inflammationen kan CBD och CBG skydda hudcellerna från skador och främja deras återuppbyggnad. Detta kan i sin tur förbättra hudens struktur och utseende. Det bästa sättet att praktisera “anti-aging” blir därför att minska inflammation i huden.

Här är tre sätt att reducera inflammation:

1. Undvik mat som orsakar inflammation: Vissa livsmedel, som vete, mjölkprodukter och sockerarter med korta kedjor, kan bidra till inflammation.

2. Konsumera livsmedel som minskar inflammation: Exempelvis probiotika,

prebiotika, omega-3, vitamin D och hampaprodukter kan hjälpa kroppen (och huden) att minska inflammation.

3. Använd hudvård som stärker hudens endocannabinoidsystem: Detta essentiella system har en direkt inverkan på hudens immunfunktion och motstånd mot inflammation. Genom att balansera detta system kan du även indirekt hjälpa hudens immunsystem att fungera optimalt. Vår moderna västerländska livsstil gör det svårt att helt undvika inflammationer. Men genom små förändringar i vår livsstil kan vi minska risken för denna process som påverkar hudens åldrande negativt.

Genom att applicera fytokannabinoider (som CBD och CBG) på huden kan du skapa goda förutsättningar för att balansera hudens endocannabinoidsystem och därigenom hjälpa till att motverka inflammation. CBG är i praktiken en kopia av de nycklar (endocannabinoider) som vår hud naturligt producerar. Om vi inte har tillräckligt med endocannabinoider för att balansera vårt ECS kan CBG fungera som dessa nycklar för våra hudens lås.

Resultatet blir en friskare hud med ökad elasticitet och fasthet, en naturlig lyster och minskad risk för inflammation.

När vi utvecklade vår första ansiktsolja, The ONE Facial Oil, inkluderade vi maximalt tillåten mängd CBG i en hudvårdsprodukt, det vill säga

0,2%. Efter att ha sålt cirka 2 000 flaskor på 4 månader fick vi positiva recensioner. Vi märkte dock att ungefär 30% av användarna behövde applicera en fuktighetskräm över oljan för att få tillräckligt med fukt.

Vi ville hitta ett sätt att på ett ECS-vänligt sätt öka hudens egen produktion av fukt. Efter att ha studerat olika forskningsresultat kom vi fram till att en högre halt av CBG kunde vara lösningen. Vi tog fram 20 oljor med 5% CBG och gav dessa till kunder som inte fick tillräckligt med fukt av The ONE Facial Oil. Nästan alla upplevde den önskade effekten med den nya oljan.

En ny utmaning uppstod - inom EU var det inte klart om det var lagligt eller olagligt att använda en så hög mängd CBG i hudvårdsprodukter. Eftersom detta inte hade testats tidigare fanns det inga tydliga riktlinjer.

Vi vände oss till ett nederländskt företag specialiserat på lagstiftning kring fytocannabinoider. Trots initial skepsis accepterade de utmaningen och endast sex dagar före lanseringen av den nya oljan, fick vi EU-godkännandet för att sälja vår I LOVE Facial Oil. Det är en fantastisk produkt som saknar motsvarighet globalt. Vi ser verkligen fram emot att höra dina åsikter.

Gång på gång visar det sig att den moderna hudvårdsindustrin är en av de främsta anledningarna till ökningen av inflammerade hudtillstånd. Vi måste radikalt ändra vårt synsätt på hud och hudvård... Einstein sa det på ett klokt sätt…

”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Om du vill uppnå andra resultat, gör då inte samma sak.”

Kapitel 18

CBD och dess påverkan på keratinocyterna

Som vi konstant kommer tillbaka till så har CBD (cannabidiol) och CBG (cannabigerol) blivit alltmer populära inom hudvård och hälsa. Dessa föreningar, som finns naturligt i hampa- och cannabisväxter, har visat sig ha en rad potentiella hälsofördelar. I detta kapitel kommer jag att fokusera på hur CBD och CBG kan påverka hudens melanocyter och bidra till en hälsosam och vacker hud.

Vad är melanocyter och varför är de viktiga?

Melanocyter är pigmentproducerande celler som finns i det yttersta lagret av huden, känt som epidermis. Deras huvudsakliga funktion är att producera melanin, pigmentet som ger vår hud, hår och ögon sin färg. Melaninet fungerar också som en naturlig skyddsfaktor genom att absorbera UV-strålar från solen och minska risken för skador på DNA i hudceller.

CBD och CBG: En översikt

CBD och CBG är två av de många cannabinoider som finns i cannabisväxter. Till skillnad från THC (tetrahydrocannabinol), som är den mest kända och psykoaktiva cannabinoiden, orsakar inte CBD och CBG några psykoaktiva effekter. I stället har de visat sig ha olika potentiella hälsofördelar, inklusive antiinflammatoriska, antioxidativa och lugnande egenskaper.

CBD och CBG: Antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper

Inflammation och oxidativ stress kan påverka hudens hälsa negativt och bidra till åldrande och hudsjukdomar. CBD och CBG har visat sig ha starka antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper. Genom att minska inflammationen i huden kan CBD och CBG bidra till att balansera produktionen av melanin i melanocyterna och därmed hjälpa till att förhindra överproduktion av pigment som kan leda till hyperpigmentering eller mörka fläckar på huden.

CBD och CBG: Reglerar talgproduktion

En annan faktor som kan påverka hudens melanocyter är talgproduktionen. Överproduktion av talg kan leda till tilltäppta porer och akne. CBD och CBG har visat sig kunna reglera talgproduktionen genom att interagera med talgkörtlarna i huden. Genom att minska överproduktionen av talg kan CBD och CBG bidra till att förhindra eller lindra hudproblem som kan påverka melanocyterna negativt.

CBD och CBG: Lugnande egenskaper

Stress och ångest kan påverka vår hudhälsa på olika sätt. När vi är stressade producerar vår kropp mer av stresshormoner som kan påverka melanocyterna och orsaka ojämn pigmentering. CBD och CBG har visat sig ha lugnande och avslappnande egenskaper, vilket kan hjälpa till att minska stress och ångestnivåerna. Genom att minska stressen i kroppen kan CBD och CBG bidra till att främja hälsosamma melanocyter och en jämnare hudton.

CBD och CBG är två cannabinoider som har visat sig ha en rad potentiella hälsofördelar. När det gäller hudens melanocyter kan CBD och CBG bidra till att balansera produktionen av melanin, minska inflammation och oxidativ stress, reglera talgproduktionen och minska stressnivåerna i kroppen. Genom att främja hälsosamma melanocyter kan CBD och CBG hjälpa till att upprätthålla en frisk och vacker hud.

Kapitel 19

Fukt…denna eviga fråga om fukt

En av de absolut vanligaste frågorna vi möter är: “Jag lider av extremt torr hud. Hur kan jag lösa detta?”

Hudvårdsföretag hanterar denna ständigt återkommande utmaning på huvudsakligen på två sätt. Det första sättet är att skapa produkter som innehåller ingredienser som ger en “fuktboost”. Man kombinerar vanligtvis ämnen som hyaluronsyra, sodium hyaluronate och/eller glycerin och inkluderar dem i hudvårdsprodukter. När dessa produkter appliceras på huden ger de omedelbar återfuktning, men det är viktigt att notera att detta är en kortvarig effekt. Problemet med denna quickfix är att den endast släcker en redan pågående brand och inte tar itu med roten till varför branden uppstod. Dessutom kan huden börja förlita sig på yttre källor för fukt och minska sin egen naturliga förmåga att producera fukt.

Att närma sig detta problem på det här sättet kan vara lönsamt för företag, då de kan sälja en rad olika produkter som verkar vara mycket effektiva och snabbverkande. Men löser detta verkligen problemet på sikt, eller skjuts problemet bara framåt i tiden?

Finns det en alternativ metod för att ta itu med denna utmaning? För att hitta en ärlig lösning på detta måste vi tänka tvärtom. I stället för att fråga “hur kan jag snabbt fixa min torra hud?” bör vi fråga “varför har min hud förlorat sin förmåga att behålla tillräckligt mycket fukt naturligt?”

Det finns många faktorer som kan orsaka torr hud och en av de främsta orsakerna är något som kallas transepidermal water loss (TEWL) vilket innebär att fukt läcker ut genom epidermis, det yttersta hudlagret. Varför

händer detta? En av huvudorsakerna är en brist på tight junctions (t-junctions) mellan hudcellerna. Dessa t-junctions fungerar som bindningar som håller cellerna tätt ihop. Ju fler t-junctions vi har, desto bättre kan huden behålla sin fuktighet. Å andra sidan leder brist på t-junctions till en uttorkad hud. T-junctions bildas naturligt av cellerna när de känner sig “trygga” och i en stabil miljö. Denna trygghet uppstår när en hälsosam mikrobiell mångfald av mikroorganismer (bakterier, virus, svampar, protista, etc.) interagerar med hudcellerna genom att “docka” på dem.

Detta leder oss till följande fråga: “Hur kan vi skapa de mest gynnsamma förutsättningarna för en rik och balanserad mikrobiell mångfald på huden?” Den kortsiktiga lösningen är att introducera externa probiotika. Emellertid är den långsiktigt hållbara lösningen att förbättra de förutsättningar som redan existerar för de mikroorganismer som naturligt återfinns på och i huden. Den allra bästa metoden för att skapa dessa optimala förutsättningar är att förbättra kvaliteten på den föda som de goda mikroorganismerna konsumerar – vårt sebum.

Sebum produceras av hudens talgkörtlar och utsöndras på hudytan för att upprätthålla hudens hälsa. En balanserad produktion och hög kvalitet av sebum gör dessa oljor till näringskällor för de gynnsamma mikroorganismerna. Produktionen av sebum är extremt energikrävande, ändå producerar vår kropp ungefär 14 gram olja per dag. Det motsvarar cirka 132 kalorier per dag, vilket i sin tur utgör ungefär 7% av vår dagliga energiförbrukning. Det verkar osannolikt att evolutionen har “tvingat oss” människor att öka vårt dagliga kostintag bara för att vår kropp ska producera mer sebum utan ett specifikt viktigt syfte.

Evolutionen är inte perfekt, men dess lösningar för livet på jorden har varit mycket effektiva och eleganta. Det är uppenbart att vi producerar sebum för att upprätthålla hudens barriärfunktion och samtidigt ge näring åt de mikrober (bakterier, virus, svampar etcetera) som lever på och i vår hud. Som ett resultat av detta sebum får vi också skydd av hudens mikrober.

Sebumet har en helt avgörande roll för vår hudhälsa. Men under de senaste 100 åren har reklamkampanjer försökt övertyga oss om att ansiktsrengöring och varmt vatten är grundläggande i den dagliga hudvårdsrutinen. Vi har blivit övertygade om att vi ska skölja bort våra naturliga hudoljor och tvätta bort de mikrober som lever på hudytan. Detta har tvingat vår hud att öka sin produktion av oljor, och resultatet har blivit en försämrad kvalitet på vårt sebum. Om sebum-produktionen är överdriven och kvaliteten otillräcklig kan oljorna istället användas som föda för patogener, exempelvis staphylococcus aureus (bakterien som är kopplad till eksem) eller cutibacterium acnes (bakterien bakom akne). Den övergripande funktionen hos talgkörtlarna regleras av dess endocannabinoidreceptorer, så en balanserad funktion av det endocannabinoida systemet är nyckeln till en sund sebum-produktion.

Som om detta inte vore nog har vi också blivit rekommenderade att ersätta vårt sebum med andra oljor, ofta syntetiska. De oljor som produceras av din hud är extremt komplexa och unika. Att försöka imitera dessa oljor är som att försöka imitera bröstmjölk – nästan omöjligt.

Förutom att bevara den naturligt producerade fukten måste vi även främja hudcellernas naturliga produktion av fuktighetsbevarande ämnen. När hudcellerna fungerar optimalt, agerar de som våra egna fuktgenererande anläggningar. Två av de substanser som dessa celler producerar är hyaluronsyra (HA) och mjölksyra.

När hudcellerna känner sig i harmoni ökar de inte bara produktionen av t-junctions. De ökar också den interna produktionen av hyaluronsyra och mjölksyra. Detta understryker än en gång att sebumproduktionen utgör basen för hudens naturliga fuktskapande process.

En tredje orsak till torr hud är en nedsatt funktion hos hudens keratinocyter. Dessa celler, som är dominerande i epidermis (det yttersta hudlagret), producerar keratin och ansvarar för bildandet av hudens barriär genom att tillverka och utsöndra lipider.

Även kvaliteten och kvantiteten av keratinocyter i vår hud regleras direkt av mängden endocannabinoider som naturligt produceras i huden för att interagera med cellernas endocannabinoidreceptorer. När det råder brist på endocannabinoider, påverkar det kvaliteten hos våra keratinocyter negativt. Denna försämrade kvalitet resulterar i en nedsatt barriärfunktion och förlust av fukt från huden, vilket leder till torrhet.

Det främsta målet för att uppnå både kortsiktig och långsiktig hudfuktighet är därför att förbättra kvaliteten på hudens sebum för att främja en rik och balanserad mikrobiell mångfald. Den ökade mångfalden av mikrober leder i sin tur till ökad bildning av t-junctions (som hjälper till att bevara fukt i huden) samt en ökad produktion av hyaluronsyra och mjölksyra i hudcellerna. Det mest centrala signalsystemet för att förbättra sebum-produktionen, keratinocytens kvalitet, den mikrobiella mångfalden och därigenom hyaluronsyraproduktionen i hudceller är endocannabinoidsystemet. När vi återställer balansen i detta system, kan vi uppnå en sund och återfuktad hud.

Tyvärr lider en betydande del av västerländska befolkningen av en dysfunktion i sitt endocannabinoidsystem. Detta kan ha flera underliggande orsaker, varav en av de främsta är överanvändning av ämnen som stör hudens (och kroppens) naturliga ekosystem. Under tiden som hudens ekosystem återhämtar sig kan övergångsperioden vara utmanande. Till exempel, om man har använt fuktighetsgivande hudvårdsprodukter under en längre tid och plötsligt slutar, så kan huden initialt bli torr eftersom den har blivit beroende av externt tillförd fukt. I detta skede är risken att man återgår till sin tidigare hudvårdsrutin.

Det är dock viktigt att förstå att om man orkar genomgå denna övergångsperiod och låter huden återfå sina naturliga funktioner, kommer huden att bli friskare och mer återfuktad än tidigare. Vårt mål är enkelt - vi strävar efter att hitta de mest naturliga och hudvänliga sätten att stärka hudens endocannabinoidsystem, som i sin tur reglerar alla hudens funktioner. Till sist... Här kommer fem sätt som du kan öka hudens fuktnivåer på:

1. Drick vatten. Mycket vatten. Enligt “The U.S. National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine” ska kvinnor dricka 2,7 liter vätska/dag och män 3,7 liter vätska/dag.

2. Ät mat med mycket vätska. Exempel på detta är vattenmelon, selleri, plommon, bär.

3. Minska antalet duschar/bad per vecka. En av de främsta orsakerna till att vi tappar fukt är varma bad och duschar. Försök därför att minimera antalet duschar/bad per vecka.

4. Sluta använda rengöringslotion och peelings som skadar hudens mikrobiella mångfald och luckrar upp hudcellerna.

5. Använd hudvård med fytocannabinoider (exempelvis CBD och CBG) som stärker din huds endocannabinoidsystem.

Kapitel 20

Vårt svett - en viktig biologisk funktion

Svett är en naturlig och nödvändig biologisk process som är avgörande för människors överlevnad och reglering av kroppstemperaturen. Det är en fysiologisk reaktion som regleras av det autonoma nervsystemet och utförs av specifika körtlar i huden, kallade svettkörtlar. Svettning är inte bara en mekanism för att kyla ner kroppen, den har också andra hälso- och funktionella fördelar.

Svettning har flera viktiga funktioner för kroppen:

Kroppstemperaturreglering: En av de mest kända funktionerna hos svettning är att reglera kroppstemperaturen. När kroppen blir varm, antingen på grund av omgivande temperatur eller fysisk aktivitet, börjar svettkörtlarna producera svett. När svetten avdunstar från huden absorberas värmeenergi från kroppen, vilket sänker kroppstemperaturen och förhindrar överhettning.

Avgiftning: Svettning är en mekanism som hjälper till att eliminera toxiner och avfallsprodukter från kroppen. Genom att utsöndra ämnen som urea, ammoniak och laktat bidrar svettning till att rena kroppen och upprätthålla en balanserad intern miljö.

Fuktbalans: Svettning är en viktig faktor för att bibehålla hudens fuktbalans. Den hjälper till att förhindra att huden torkar ut och bevarar hudens naturliga smidighet och elasticitet. Immunförsvar: Forskning har visat att svett innehåller ämnen som kan ha antimikrobiella egenskaper som hjälper till att bekämpa skadliga mikrober på hudens yta, vilket stärker hudens immunförsvar.

Svett är inte bara en enkel saltlösning; det består av en komplex blandning av

olika kemiska föreningar, inklusive vatten, elektrolyter och andra ämnen. Här är några av de huvudsakliga komponenterna i svett:

1. Vatten: Svett består till stor del av vatten, vilket gör att kroppen kan avge värme när det avdunstar från hudens yta.

2. Natrium och Kalium: Dessa elektrolyter är viktiga för att upprätthålla vätskebalansen och normal nerv- och muskelfunktion. Svett innehåller varierande mängder natrium och kalium.

3. Urea och Ammoniak: Dessa ämnen är biprodukter av proteinmetabolism och utsöndras genom svett. De hjälper till att eliminera kväveavfall från kroppen.

4. Laktat: Laktat är en organisk syra som bildas som ett resultat av anaerob metabolism under fysisk aktivitet. Dess utsöndring genom svett hjälper till att minska surheten i kroppen.

5. Aminosyror: Vissa aminosyror kan också utsöndras genom svett. Dessa spelar en roll i proteinsyntes och kroppens ämnesomsättning.

6. Glukos: Svett kan också innehålla små mängder glukos, som är kroppens primära energikälla.

7. Fettlösliga ämnen: Vissa fettlösliga ämnen, såsom vissa läkemedel eller kemikalier kan också utsöndras genom svettning.

Svettning är en oundviklig och naturlig process som spelar en avgörande roll för att upprätthålla kroppens homeostas och funktion. Dess primära funktioner innefattar att reglera kroppstemperaturen, bidra till avgiftning, upprätthålla fuktbalansen och stödja immunförsvaret. Svettens komplexa sammansättning består av vatten, elektrolyter och andra ämnen.

Genom att förstå svettningens betydelse och dess sammansättning kan vi bättre uppskatta dess roll i människokroppen och hur den påverkar vår övergripande hälsa och välbefinnande.

Kapitel 21

Därför fungerar inte vissa CBDhudvårdsprodukter

När CBD säljs för oralt bruk finns det tydliga direktiv kring vad företag som säljer produkten måste redovisa när det kommer till innehåll. Tyvärr gäller inte dessa regler kosmetiska produkter. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och förklara lite mer om hur du kan avgöra om en CBDhudvårdsprodukt fungerar eller inte, samt vilka frågor du bör ställa till en CBDhudvårdsleverantör innan du beslutar dig för att investera i en produkt.

Först och främst är det viktigt att förstå vad de olika ingredienserna betyder på produktens ingrediensförteckning (INCI):

• Cannabis Sativa Seed Oil (Hampafröolja) – Trots att hampafröolja utvinns ur cannabisplantan så innehåller den inga cannabinoider (CBD, CBG eller liknande). Denna ingrediens är dock verksam på flera olika sätt men ska inte förknippas med CBD eller ”CBD-hudvård”.

• Cannabidiol (CBD) – Denna ingrediens betyder att produkten innehåller ”100% ren CBD”. När du ser denna ingrediens på ingrediensförteckningen så vet du med all säkerhet att produkten innehåller CBD. Dock inte vilken exakt mängd. Hur du tar reda på detta beskriver jag längre fram i texten.

• Cannabigerol (CBG) – Denna ingrediens betyder att produkten innehåller ”100%

ren CBG”. Likt Cannabidiol (CBD) så visardetta namn att produkten innehåller ren CBG.

• Cannabis Sativa Leaf Extract / Cannabis Sativa Leaf Oil – Detta beskriver ett extrakt från cannabisplantan som kan innehålla flera olika cannabinoider, terpener med mera. Det framgår dock inte av ingrediensen på INCI hur mycket av denna olja som faktiskt är ”CBD” och/eller ”CBG”. Det är frivilligt för en hudvårdsleverantör att vara transparent och klargöra hur mycket av de olika ämnena som denna ingrediens innehåller.

Nu när vi har koll på vad de olika INCI-namnen står för kan vi gå in på mängden cannabinoider per produkt. Även detta är väldigt klurigt för dig som konsument då det finns väldigt få direktiv för vad en CBDhudvårdsleverantör måste redovisa.

Det enklaste sättet att ta reda på hur mycket ren CBD och CBG som en produkt faktiskt innehåller är att fråga leverantören (om inte detta redan står i produktbeskrivningen). Den information som du behöver för att räkna ut %-mängden CBD/CBG i en produkt är storleken på produkten samt hur mycket ren CBD och CBG som produkten innehåller.

Här nedan kommer ett antal matteexempel på hur du kan ta reda på hur många procent Cannabinoider en hudvårdsprodukt innehåller:

Exempel 1 - Ansiktsolja

Produktens storlek: 10 ml

Mängd ren CBD: 10 000 mg

Procentandel CBD i produkten: 10 000 mg / 100 000 mg (10 ml) = 10%

Exempel 2 – Serum

Produktens storlek: 30 ml

Mängd ren CBD: 10 000 mg

Procentandel CBD i produkten: 10 000 mg / 300 000 mg (30 ml) = 3%

Exempel 3 – Moisturiser

Produktens storlek: 50 ml

Mängd ren CBD: 3 000 mg

Procentandel CBD i produkten: 3 000 mg / 500 000 mg (50 ml) = 0,6%

Mängd cannabinoider som behövs

Nu kommer vi till frågan – ”Hur många procent cannabinoider måste finnas i en produkt för att den ska vara verksam?” Med risk för att göradig besviken, så är inte heller svaret på denna fråga helt enkelt. Detstudier än så länge har kommit fram till är att det krävs olika mängder baserat på vilken cannabinoid vi pratar om. Exempelvis så vet vi att det krävs en betydligt mycket lägre mängd CBG än CBD för att ge resultat på huden. Dessutom ökar resultatet av cannabinoiderna om de ingår i samma produkt (även kallat ”the Entourage Effect”).

Vi har personligen testat en rad olika sammansättningar och kommit fram till att det krävs minst 10% CBD och 0,2% CBG för att uppnå ett exceptionellt resultat på huden. Om det inte finns tillräckligt med CBD vid applicering kan resultaten minska eller utebli helt.

Förvirring

Om du fortfarande är förvirrad, så är du inte ensam. Det är väldigt svårt att navigera i CBD-djungeln. Här är därför några råd när du letar efter CBD-hudvårdsprodukter:

• Köp enbart CBD-hudvård som tydligt redogör för hur mycket ren CBD och CBG som produkten innehåller. Detta bör redogöras i %-andel på förpackningen eller som en del av INCI-listan vid sidan av “Cannabis Sativa Leaf Extract”. Var alltid vaksam kring företag som inte tydligt redogör för mängden cannabinoider i sina produkter.

• Om du köper produkter från andra länder (även inom EU) så måste du vara noggrann med att produkten inte innehåller något THC. Europalagstiftningen tillåter att en hudvårdsprodukt innehåller max 0,2% THC, men Sveriges lagstiftning har en nolltolerans mot THC. Detta innebär att en hudvårdsprodukt som innehåller THC i Sverige klassas som narkotika.

• Var noggrann med vilka övriga ingredienser som hudvårdsprodukten innehåller. Syftet med att använda cannabinoider i hudvård är att stödja hudens evolutionärt naturliga funktioner och minska risken för inflammation. Om en hudvårdsprodukt innehåller en mängd ingredienser som vi evolutionärt inte bör ha på huden, kan detta öka risken för inflammation och minska den mikrobiella mångfalden. Detta är något du absolut inte vill ha, då det kan vara förödande för både kortsiktig och långsiktig hudhälsa.

Kapitel 22

Skog vs vetefält – en berättelse om vår hud

Föreställ dig att du går ut i en skog… Vad ser du runt omkring dig? Du ser förmodligen träd, buskar, blommor, mossa, stenar, gräs, insekter och fåglar. Denna mångfald av arter bildar det som kallas en skog.

Om du nu fick i uppdrag att ta hand om denna skog, med målet att låta den överleva... Vad skulle du behöva göra? Skulle du behöva vattna? Skulle du behöva gödsla?

Självklart inte. Tanken att vattna en skog är absurd. Varför skulle du göra det när skogen själv upprätthåller balansen? Om en buske dör kommer ett träd att fylla ut utrymmet. Om en blomma vissnar kommer mossan att ta dess plats. Allt fungerar harmoniskt som ett ekosystem.

Tänk dig nu att bara 50 meter från skogen finns ett vetefält. Detta vetefält får exakt samma mängd regn och sol som skogen. Skillnaden är att detta vetefält bara består av en enda art, nämligen vete.

Vad skulle du behöva göra för att ta hand om detta vetefält? Du skulle vara tvungen att ständigt vattna och gödsla det... Varför måste du ta så mycket hand om vetefältet men inte skogen, när båda platserna har precis samma förhållanden? Det beror på att skogen består av en mängd olika arter, medan vetefältet bara har en enda.

Om vetet exempelvis blir angripet av skadedjur finns inga andra arter som kan hjälpa till eller

fylla tomrummen. Skadedjuret skulle sprida sig och ofta krävs starka bekämpningsmedel för att stoppa dess framfart.

Jämförelsen mellan en skog och ett vetefält är en perfekt liknelse för en frisk hud och en obalanserad hud. En frisk hud liknar en skog, med en mångfald av arter (mikrober) som lever och trivs på och i vår hud. Denna mångfald minskar risken för att en enda art ska ta över och orsaka inflammation i huden. Vårt endocannabinoidsystem fungerar som rötterna för varje individuell växt och träd i skogen.

Tyvärr har allt fler, särskilt kvinnor i västvärlden, ett vetefält i ansiktet. De har förlorat mångfalden av arter på huden och måste därför kontinuerligt vattna huden (t.ex. med hyaluronsyra) och gödsla den (med fuktighetskrämer) för att den ska fungera någorlunda bra.

Vårt mål, och det som alla hudvårdsleverantörer bör ha, är därför enkelt. Vi gör allt vi kan för att plantera en imaginär skog i ditt ansikte. När vi främjar en mångfald av arter tar huden hand om sig själv. Detta bidrar till kort- och långsiktig hudhälsa och det är det ultimata målet för optimal hudvård.

Kapitel 23

Ordlexikon i den nya hudvårdsvärlden

Hudvårdsbranschen förändras nu i ett rasande tempo. Detta innebär att flera (för hudvårdsindustrin) nya ord har uppkommit. Vi ska nu kika på ett antal ord som är bra att lägga på minnet för att förstå hudvårdsindustrins framtid:

Probiotika – Goda bakterier som har en positiv inverkan på din kropp (och hud).

Prebiotika – Mat för goda bakterier.

Mikrob – Encellig levande organism såsom bakterie, virus, svamp, protista etc.

Mikroflora – Namnet för samtliga mikrober som bor i och på din kropp.

Endocannabinoidsystemet (ECS) – Vår mänskliga kropps viktigaste signalsystem som finns överallt i vår kropp. I huden reglerar detta system b.la. inflammation, sebumproduktion, cellförnyelse och svettproduktion. CB1 och CB2 – Två av de främsta receptorerna hos endocannabinoidsystemet. CB1 återfinns främst i hjärnan medan CB2 finns i stora delar av kroppens organ. Man kan säga att dessa receptorer fungerar som nyckellås för kroppens signaler.

Endocannabinoider – Molekyler som kroppen naturligt producerar för att hantera signalerna som sker i ECS. Man kan likna dessa vid nycklar som passar in i nyckellåsen (CB1 och CB2). Än så länge har man hittat två olika endocannabinoider – Anandamide (AEA) och 2-arachidonoylglyerol (2-AG).

CBD – En substans som, tillsammans med THC, utgör den största delen av Cannabis Sativa- plantan. CBD fungerar som en direkt imitation av endocannabinoider och passar därför som nycklar i CB1 och CB2. Till skillnad

från THC har inte CBD någon psykedelisk effekt, vilket innebär att du inte blir ”hög” av CBD.

CBG – En mer sällsynt del av Cannabis Sativaplantan som är rik på antioxidanter och skyddar huden från fria radikaler. Dessutom minskar CBG angrepp från patogener (onda bakterier, virus och svampar). Resultatet blir en hud med färre ålderstecken och mindre risk för inflammation. Homeostasis – Tillståndet när kroppen är i total balans, vilket är det optimala målet för en frisk kropp.

Mikrobiota – Samlingen av mikroorganismer – inklusive bakterier, svampar och virus, som lever naturligt i mag- och tarmkanalen.

Patogen – En elakartad mikrob.

Sebum – De unika ämnen, inklusive oljor, som huden producerar för att skicka ut till huden. Fungerar som näring för hudens probiotika.

Konserveringssystem – Ingredienser vars syfte är att hålla borta (onda) bakterier.

Lactobacillus – En godartad bakteriefamilj, inklusive den bakterieart som en mammas kropp producerar och ”ger” till barnets hud vid en vaginal förlossning.

T-junctions – De bindningar som ökar i antal när man applicerar probiotika och som håller samman våra hudceller.

Dysbios – Ett annat ord för den obalans som kan uppstå mellan goda och onda bakterier.

Ekosystem – Ett avgränsat område som betraktas som ett system, det vill säga en helhet, för att lättare kunna studera det. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vad man väljer att studera.

Kapitel 24

Sammanfattning av den

traditionella hudvårdsindustrin

Den första dokumenterade användningen av “hudvård” är ca 5000 år gammal. Under denna period användes olivolja, strutsägg, deg och diverse örter och växter för att få huden i balans. År 1770 grundades världens första hudvårdsföretag. Detta företag gick under namnet Yardley London Lavender Soap och sålde främst tvål gjord på lavendel. Även Yardley var ett märke som främst använde växtbaserade ämnen för att uppnå resultat i huden.

Det var först 1872 som världens första “moderna hudvårdsföretag” grundades. Detta var ett japanskt företag som gick under namnet Shiseido. Därefter har antalet märken exploderat, och Elizabeth Arden, Estée Lauder, La Mer, L’Oréal, Chanel med flera har dominerat marknaden.

Trots att det finns tiotusentals olika beskrivningar av produkter och hudvårdskoncept har grundinställningen varit densamma sedan 1872. Här kommer därför en kort sammanfattning av vad den “moderna hudvårdsindustrin” har försökt uppnå under de senaste 150 åren.

• Steg 1 Använd en rengöring eller peeling för att tvätta bort de oljor och döda hudceller som naturligt finns på huden.

• Steg 2 Använd en ytterligare rengöring för att säkerställa att all olja är borta.

• Steg 3 Ersätt de oljor som du nyss tvättade bort med (ofta) syntetiska externa ämnen/ oljor.

• Steg 4 Tillsätt en hudvårdsprodukt som öppnar upp hudens barriärfunktion för att de oljor/ämnen som lades till i steg tre lättare ska kunna tränga in i huden.

• Steg 5 Applicera en hudvårdsprodukt med antiinflammatoriska egenskaper för att minska den immunrespons som uppstår i huden när dessa främmande ämnen tillsätts.

Enligt mig är detta sätt att behandla huden en ren galenskap. Vad är oddsen att vi efter 1,9 miljoner års hudvårdsevolution skulle uppnå optimal hudhälsa genom att tvätta bort vår huds unika oljor för att sedan ersätta dem med syntetiska ämnen?

Detta förhållningssätt till huden är en av de främsta faktorerna till varför vår “moderna/ urbana” hudhälsa håller på att kollapsa. Idag har 85% av ungdomar (12–24 år) akne, 39% av alla i västvärlden har känslig eller väldigt känslig hud och ca 1 av 10 kommer någon gång under livet att få eksem. Dessutom verkar dessa siffror öka år efter år.

Det finns hudvårdsprodukter på marknaden som gör vår hud sjuk, och sedan erbjuds ännu mer hudvård för att lösa de problem som skapats. Det är då rimligt att ställa sig frågan: “Varför fortsätter denna vansinniga cykel? Varför säger ingen ifrån och säger att det är nog?” Svaret ligger i bristen på incitament för att utmana den här enorma industrin. Ingen tjänar pengar på att inte sälja hudvård, och eftersom vi lever i en ekonomisk värld finns det få incitament att ifrågasätta hur vi behandlar vår hud. Bara under detta år, 2023, förväntas hudvårdsindustrin globalt omsätta 1705 miljarder SEK. Detta belopp inkluderar inte ens smink och hudvårdsprodukter som säljs av dermatologer och läkare.

Så, vad är lösningen på detta omfattande folkhälsoproblem? Kort sagt måste vi börja behandla vår hud på det sätt som den har utvecklats för att behandlas evolutionärt. Vi måste vårda de naturliga funktionerna i vår hud och samtidigt leva mer i linje med en jägare-samlare-livsstil.

I stället för att tvätta bort hudens naturliga oljor, störa hudens endocannabinoidsystem och utrota hudens mikrober bör vi främja alla dessa aspekter. Det är först när vi inser detta faktum som vår gemensamma hudhälsa kan förbättras. Det kommer att bli en utmaning, men jag tror starkt på att David kan besegra Goliat.

Eftersom hudvårdsindustrin troligtvis inte kommer att ändra sig på egen hand är det nödvändigt att personer som du och jag sprider kunskap om detta ämne. Om du håller med mig får du gärna tipsa andra om den här boken och diskutera ämnet med dina vänner.

Tusen tack på förhand!

Christopher Genberg

EFTERORD

Jag kan tänka mig att du som precis har läst ut denna bok kanske känner dig en aning förvirrad nu. Oavsett om du är en hudvårdsentusiast (möjligtvis till och med arbetar inom hudvård) eller en nybörjare inom ämnet, är det troligt att mycket av det du precis har läst går i helt motsatt riktning jämfört med vad du tidigare har stött på eller hört om hud, hudvård och hudhälsa.

Boken beskriver till stor del en ganska dyster och pessimistisk bild av vårt moderna synsätt på och tillvägagångssätt för att behandla huden. Trots det finns det hopp om en bättre framtid – en framtid där vi tar hand om huden på det sätt som den evolutionärt är konstruerad för att behandlas. För att detta budskap ska kunna nå ut behöver vi dock bli fler som sprider det. Insikten om hudens evolution och endocannabinoidsystemet stödjer användningen av icke-patenterbar, växtbaserad medicin. Detta utgör den absolut största skräcken för hudvårdsindustrin som kommer att göra allt i sin makt för att försöka dölja denna information.

Tusen tack för att du tog dig tid att läsa denna bok. Du är verkligen en pionjär inom hudvård.

Med vänliga hälsningar

Christopher Genberg

Hudvårdspionär || Grundare av 1753 Skincare

EXTRA

Hampa:

En

mångsidig växt genom historien

Hampa, även känd som cannabis, är en växt med en fascinerande historia som sträcker sig över tusentals år. Dess användning sträcker sig mellan olika kulturer och epoker, från medicinska ändamål till industriell användning och till och med som en andlig ceremoniell växt. I detta blogginlägg kommer vi att utforska hampans långa och mångsidiga historia samt hur den har påverkat mänskligheten genom tiderna.

Uråldrig Användning och Medicinska Egenskaper Hampans användning kan spåras tillbaka till åtminstone 5000 f.Kr. i Kina, där den användes som en betydelsefull medicinalväxt. Den kinesiske kejsaren Shen Nung dokumenterade dess medicinska egenskaper i en tidig farmakopé. Hampans läkande förmåga användes för att lindra smärta, behandla inflammation och hjälpa vid olika sjukdomar. Denna användning spred sig sedan till Indien, där hampans medicinska användning nedtecknades i antika ayurvediska texter.

Hampa som Textil- och Pappersproducent Hampa har även haft en framstående roll inom textilindustrin. I det gamla Kina användes hampa för att framställa kläder och dess starka fibrer gjorde den till en populär råvara. Från 1200-talet började hampa användas i Europa för att tillverka segel och kläder, och den var en viktig gröda för lantbrukare under medeltiden.

Hampa var ett av de mest använda materialen för textilproduktion fram till 1800-talet, när bomullsindustrin började dominera. Pappersproduktion är en annan sektor där hampa spelade en central roll. Det äldsta kända pappret som har hittats i världen, daterat till 100-talet f.Kr., är tillverkat av hampa. Därefter spreds pappersframställningen vidare från Kina till den muslimska världen och sedan till Europa.

Hampa i Sjöfarten

Hampa har haft en betydande roll inom sjöfarten genom historien. Dess robusta fibrer användes för att skapa rep och tågvirke, vilket var avgörande för segelfartyg och deras riggning. De starka hampafibrerna möjliggjorde att seglen kunde hantera kraftiga vindar och utmanande förhållanden på haven.

Hampa och Kolonialiseringen av Amerika

Hampa spelade en betydande roll i kolonialiseringen av Amerika. Både engelsmännen och spanjorerna krävde att kolonisterna odlade hampa för att stödja produktionen

av segelduk och rep för deras flottor. Eftersom hampa var avgörande för både sjöfarten och textilindustrin, var det en central gröda som kolonisterna prioriterade att odla.

Hampa för Mat och Näring

Användningen av hampa sträckte sig också till mat och näring. Hampans frön är näringsrika och har en balanserad sammansättning av fettsyror, proteiner, vitaminer och mineraler. I vissa kulturer användes hampans frön för att skapa näringsrik mat som bröd och soppor. Dessutom användes hampans olja för matlagning och som en ingrediens i traditionella medicinska recept.

Hampa och Religiösa Ceremonier

I vissa kulturer har hampa också haft en andlig dimension. Vissa stammar och religiösa grupper använde hampa som en ceremoniell växt för ritualer och andliga övningar. I vissa delar av Indien användes hampablommor och blad för religiösa ceremonier och för att dyrka gudomar.

Hampa och Modern Användning

De senaste hundra åren har hampa genomgått en komplex utveckling. År 1937 införde USA “Marihuana Tax Act”, vilket begränsade odlingen och användningen av hampa och cannabis på federal nivå. Sedan dess har hampa varit föremål för kontroverser och lagstiftning i olika länder.Under modern tid har intresset för hampa återuppväckts på grund av dess potentiella medicinska egenskaper. Forskning har visat att vissa föreningar i hampa, som cannabidiol (CBD), kan ha positiva hälsoeffekter och används för att lindra smärta, minska ångest och hantera epilepsi bland annat.

Hampa som Hållbar Resurs och Ekologiskt Alternativ Utöver dess medicinska och industriella användning har hampa även uppmärksammats som en hållbar resurs och ett ekologiskt alternativ till traditionella material. Hampa kräver minimalt med vatten och kemikalier för att växa, vilket gör den till ett miljövänligt alternativ inom jordbruket. Dess fibrer används också för att skapa miljövänliga produkter som kläder, byggmaterial och pappersprodukter.

Sammanfattningsvis är hampa en mångsidig växt med en rik historia. Från medicinska användningsområden till industriell användning, sjöfart, mat och religiösa ceremonier har hampa spelat en betydande roll genom alla tider.

Källor sida 16:

https://www.statista.com/outlook/cmo/beauty-personal-care/skin-care/europe#revenue https://explodingtopics.com/blog/beauty-industry-stats

Källor sida 34:

Naturskyddsföreningen

Attenborough och Massutrotningen – https://www.svtplay.se/video/29459868/attenborough-ochmassutrotningen

The microbiome of uncontacted Amerindians – Clemente et al. Sci. Adv. 2015;1:e1500183

Environmental biodiversity, human microbiota, and allergy are interrelated – Ilkka Hanskia,1, Leena von Hertzenb, Nanna Fyhrquistc, Kaisa Koskinend, Kaisa Torppaa, Tiina Laatikainene, Piia Karisolac, Petri Auvinend, Lars Paulind, Mika J. Mäkeläb, Erkki Vartiainene, Timo U. Kosunenf, Harri Aleniusc, and Tari Haahtelab.

https://www.sciencealert.com/scientists-identified-the-mass-extinction-that-triggered-the-dawn-of-thedinosaurs

Källor sida 42:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17369778/ https://www.labroots.com/trending/health-and-medicine/7420/cb1-cb2cannabinoid-receptors-brain

https://www.leafly.com/news/science-tech/lumir-hanus-discovered-firstendocannabinoid-anandamide

https://www.medicalnewstoday.com/articles/endocannabinoid

Källor sida 49:

Sci Adv 1 (3), e1500183.

DOI: 10.1126/sciadv.1500183

Naturskyddsföreningen

Attenborough och Massutrotningen – https://www.svtplay.se/video/29459868/attenborough-ochmassutrotningen

The microbiome of uncontacted Amerindians – Clemente et al. Sci. Adv. 2015;1:e1500183

Environmental biodiversity, human microbiota, and allergy are interrelated – Ilkka Hanskia,1, Leena von Hertzenb, Nanna Fyhrquistc, Kaisa Koskinend, Kaisa Torppaa, Tiina Laatikainene, Piia Karisolac, Petri Auvinend, Lars Paulind, Mika J. Mäkeläb, Erkki Vartiainene, Timo U. Kosunenf, Harri Aleniusc, and Tari Haahtelab.

https://www.sciencealert.com/scientists-identified-the-mass-extinction-that-triggered-the-dawn-of-thedinosaurs

Skin Microbiome

Källor sida 59:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3997295/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3736954/ https://www.medicalnewstoday.com/articles/cbd-oil-for-skin https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6429381/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7037408/ https://news.green-flower.com/5-ways-to-support-the-endocannabinoid-system-with-lifestyle/

Källor sida 63:

Cannabinoid Signaling in the Skin: Therapeutic Potential of the “C(ut)annabinoid” System - https://www.mdpicom/1420-3049/24/5/918/htm

TRP Channel Cannabinoid Receptors in Skin Sensation, Homeostasis, and Inflammation - https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4240254/ Atalay S, et al. (2019). Antioxidative and anti-inflammatory properties of cannabidiol.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7023045/

Källor sida 77:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cytokiner

https://en.wikipedia.org/wiki/Inflammatory_cytokine

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3645662/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10998193/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12960289/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20153076/ https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apha.12474

Källor sida 92: https://www.healthline.com/health/skin-inflammation#causes https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6630537/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2757311/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35056807/_ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8878527/ https://www.health.harvard.edu/blog/the-endocannabinoid-system-essential-andmysterious-202108112569

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2667026722000017 https://cellular-goods.com/learn/articles/research/white-paper-cannabinoids-for-the-prevention-ofaging-whitepaper

Källor sida 101:

https://en.wikipedia.org/wiki/Transepidermal_water_loss https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30022486/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31350927/ https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1468-2494.2007.00402.x https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9654002/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3583886/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK470464/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6536610/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12815050/

Källor sida 125:

https://en.wikipedia.org/wiki/Shiseido https://www.esquiremag.ph/the-good-life/what-she-wants/best-of-beauty-legacy-beauty-brands-a0018420180807-lfrm3

https://thebeautygypsy.com/100-year-old-beauty-products/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5440448/ https://www.aad.org/media/stats-numbers

https://www.dermatologyadvisor.com/home/topics/acne/global-study-reveals-population-based-trends-in-acne/