Magasin In Dalarna, nr 1 by 365 Publishing

Julia Haglöf

5ÅR SEDAN ÄR DALARNA LEDANDE INOM AI

Ett hus med natur DRÖMMEN BLEV SANN PÅ SOLLERÖN

Med världsstjärnor på jobbet HÄMTAR KRAFT HEMMA I SKOGEN

Konditorerna: ”HÄR FÅR VI GÖRA NÅGOT FANTASTISKT"

Livskvalitet och

spännande

jobb väntar på dig här

InDalarna.se

Med fjällen på bakgården och världen vid framdörren. Med utsikt över svepande landskap och insikt om den gröna omställningen vi alla behöver driva.

Där det varma och välkomnande möter världsledande högteknologiska företag.

Där vi säger god morgon till familjen när vi vaknar och good morning till kollegorna på andra sidan Atlanten vid lunch. Där är platsen vi kallar hemma.

Vi bygger framtidens hållbara datacenter, formar världens kraftindustri, driver en av världens mest moderna gruvor, producerar fossilfria kartonger, återvinner stålskrot och brygger drycker på fossilfria vis. Vi bygger framtidens ingenjörskonst på vår långa industrihistoria och vi är mitt uppe i en spännande resa.

Vi behöver ha med fler på vår resa in i framtiden. Fler som vill kombinera fartfylld internationell karriär med avkopplande fritid. Som vill driva grön omställning, ha tillgång till många attraktiva jobb och ha nära till Dalarnas breda utbud av både kultur och natur i form av fjäll och spår för vandring, skidor och cykel.

Vi är en modern karriärregion. Välkommen till Dalarna!

DALARNA – Sveriges nästa tillväxtregion!

DET HÄR MAGASINET beskriver delar av det spännande näringsliv som finns i en region där den gröna omställningen slagit igenom med full kraft. Otroligt mycket händer, det är en stor förändring som skett på bara några få år. Många företag i Dalarna expanderar sina verksamheter, för att nämna en par har vi Eco Datacenter, Lyko och Sacci, den senare kan ni läsa mer om på sidan 6.

DET FÖRETAG SOM BEFINNER sig i störst tillväxt är Hitachi Energy i Ludvika. I Ludvika beskriver man Hitachi Energys utveckling efter att ha tagit hem Sveriges största industriorder genom tiderna för guldläget. Ett företag som är världsledande inom kraftöverföring som i och med den expansiva utvecklingen de senaste två åren rekryterat närmare 1 400 ingenjörer samt andra kompetenser och siktet är inställt på närmare 2 000 till. Det här händer just nu, i Dalarna, det är inget vi står och väntar på. I Dalarna pågår dessutom en mängd insatser för en hållbar framtid där Dalarnas företag ska bli mer klimatsmarta. Ett exempel på initiativ vi tar här är att vi letar innovativa startups över hela världen som vill jobba med våra stora industrier och hitta innovativa idéer för att cirkulera de stora industriernas avfall eller restströmmar till nya produkter.

I DALARNA ÄR DET NÄRA TILL ALLT och tack vare en besöksnäring i världsklass finns mycket att upp leva, både när det gäller natur

Angelica Ekholm vd, Dalarna Science Park

och kultur. Men det är också nära till Dalarna för vi blir mer och mer ihopkopplade med närliggande regioner, Sverige, EU och resten av världen. Både genom företag, Högskolan Dalarna och arbetet som bedrivs för att göra Dalarna till en ännu mer innovativ region. Genom våra stora internationella företag, allt fler mindre företag som börjar exportera och samarbeten inom forskning och utveckling ger Dalarna många möjligheter att bygga en internationell karriär med mycket utbyte med omvärlden.

VI ÄR MITT INNE I EN SPÄNNANDE TID där vi formar framtidens fossilfria teknikutveckling i Dalarna. Här drivs en av världens mest moderna gruvor, produceras fossilfria kartonger och här återvinns stålskrot för en förbättring av miljön men också för en framtida tillväxtregion. För att fortsätta driva på utvecklingen från Dalarna behöver vi ha med många nyfikna personer på vår resa. Vi behöver rekrytera flera tusen personer som vill ha tillgång till attraktiva jobb, driva grön omställning och samtidigt ha tillgång till magnifik kultur och natur med oslagbara möjligheter för vandring, cykling, långfärdsskridskor eller fiske.

IN DALARNA GENOMFÖRS I SAMARBETE MED:

I DALARNA ERBJUDS du den perfekta mixen av att växla upp men ändå kunna njuta av dagliga upplevelser och äventyr, med storstad på pendlingsavstånd.

Hos oss är det nära till allt. Välkommen till Dalarna du med!

INNEHÅLL

MAGASIN IN DALARNA NR1 2025

Paret Gauffin sätter Dalarna på den svenska konditorikartan.

Julia Haglöf tar avstamp i historien för att föra det anrika familjeföretaget in i framtiden.

Dalarna bjuder på en uppsjö av skidbackar för alla åldrar.

Borlängeföretaget Maserfrakt satsar batteridrivet.

John Wernvik basar över bygget av Europas kraftigaste AI-dator.

MAGASIN IN DALARNA GES UT OCH

Jennifer Skanheim med familj hittade sin oas på Sollerön.

Högskolan Dalarnas campus i Borlänge är unikt centralt.

Ganesh Pushpakumar och Lekshmi Ganesh, med dottern, lämnade mångmiljonstad för arbete i kombination med lantligt lugn. 38

PRODUCERAS I SAMARBETE MED DALARNA SCIENCE PARK PUBLISHER : Thorbjörn Carlsson, Siljan News. REDAKTÖR: Christer Bjöhle. SKRIBENTER: Thomas Agneteg, Linda Axelsson, Christer Bjöhle, Christoffer Landgren och Viktoria Åkesson-Forsman. LAYOUT & GRAFISK PRODUKTION: Anders Gidlund, 365 Publishing AB. OMSLAGSFOTO: Louise Karlsson, Sacci. FOTO: Linda Axelsson, Thomas Agneteg, Christoffer Landgren, Nisse Schmidt och Viktoria Åkesson-Forsman. DISTRIBUTION: På regionaltåg i Mellansverige, hos medverkande aktörer och utvalda platser i Dalarna. MARKNAD: Joakim Wiberg, joakim.wiberg@siljannews.se och Ulrika Hermansson, ulrika.hermansson@siljannews.se. Med reservation för ändringar och tryckfel. MAGASINET PRODUCERAS I SAMVERKAN MELLAN SILJAN NEWS OCH 365 PUBLISHING.

Tobias Rylander jobbar med ljus och ljud – i tystnaden hemmavid hämtar han energi.

Julia Haglöf

förenar historia med modernt ledarskap och tillväxt

110ÅR AV INNO

Nu byggs nytt huvudkontor och

fabrik i bygden man kommer

ifrån: ”Jag är väldigt stolt över

företagets rötter och det har inte funnits i tanken att flytta”

Med historia och stolthet från de senaste 110 åren i ryggen ska Sacci fortsätta att utveckla framtiden. Nu under grundarens barnbarnsbarns ledning. En industrihistoria från Dalarna innehållande entreprenörskap och innovation skrivs det nu vidare på.

Möt Julia Haglöf, det anrika företagets vd, som berättar om företagets historia, tankarna på framtiden, och om hur Dalarna kan bli en ännu bättre region för företagande.

ÅRET VAR 1914 och det var ett år bestående av allehanda historieskapande händelser. Skotten i Sarajevo ekade världen över och Gavrilo Princip ristade in sitt namn i historien för alla tider. Den österrikiska tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie föll offer för kulorna och första världskrigets utbrott var ett faktum.

I en annan del av världen marscherade Bondetåget mot Stockholm med 30 000 bönder från hela landet. Även dalkarlarna var givetvis på plats och man samlades vid Engelbrektskyrkan på Östermalm. Det var den 6:e februari och man vädrade sitt missnöje inför kung Gustav V.

Samma år startade en epok i Torsång utanför Borlänge. Wiktor Haglöf började med tillverkning och försäljning av ryggsäckar för vardagsbruk till skogsarbetande bönder i Dalarna. Då under namnet Haglöfs och garanterat var det många av de protesterande bönderna under Bondetåget som sedan kom att använda ryggsäckarna.

I DAG, 110 ÅR SENARE , är det Wiktor Haglöfs barnbarnsbarn Julia och Felicia Haglöf som driver företaget. Fortfarande i Dalarna och i Borlänge. Och här kommer man att bli kvar.

— Jag är väldigt stolt över företagets rötter och det har inte funnits i tanken att flytta. Kanske blir det en filial i Stockholm framöver för att komma åt kompetens som inte finns här. Men nu bygger vi ett nytt huvudkontor med tillverkning, showroom och butik här. Och det var självklart att vara kvar i Dalarna när vi bestämde oss för att bygga nytt, säger Julia Haglöf som är vd på Sacci, som företaget heter nu, när Magasin In Dalarna träffar henne.

Bygget av det nya huvudkontoret är en del av Saccis tillväxtstrategi. ”All carriers on earth” är devisen när man nu ska utvidga ryggsäcken till att även innehålla produkter mot privatmarknaden igen. Den professionella marknaden har man redan. →

VATI N

u nämner att ni eventuellt kommer att öppna en filial i Stockholm för att nå kompetens – varför behövs det? — Är man härifrån så kan man nog se att det finns möjligheter här. Men kommer man utifrån så finns nog inte en nog stark attraktionskraft för vårt arbetsliv och möjligheterna till karriär. Vi lyfter inte fram möjligheterna vi har här. Jag läser tidningen varje dag och hoppas att få läsa om nystartade företag eller om företag som etablerar sig här. Jag kan känna att det finns en förlegad inställning som smittar av sig, fortsätter Julia.

PRECIS DET SOM JULIA SÄGER visade en undersökning som gjordes förra året. Dalarna har en mycket hög attraktionskraft vad gäller att bo här. Men inte när det kommer till att göra karriär. Dalarna har röda stugor, sjöar, fjäll, dalahästar, knätofsar och trevliga människor som går att lita på. Men att flytta hit för att göra karriär? Nej, så ser man inte på Dalarna utifrån.

Hur tycker du att man ska göra föra att lyfta fram alla intressanta företag som finns här och visa att det finns stora möjligheter till både karriär och att etablera företag i Dalarna?

— Det finns två viktiga sätt som jag ser det. Först måste vi själva se över vår inställning till stad och region. Inte bara ta fasta på det negativa, fula städer och att folk flyttar ut. Det är upp till oss alla att hitta stoltheten och ändra inställning. Och det måste vi göra gemensamt, säger Julia och fortsätter:

— Sedan måste vi se till att vi ha ett attraktivt ställe att bo på. Det måste finnas restauranger och kultur. Det måste vara fint runt oss. Vi kan inte bara leva på traditioner av dalahästar och kurbitsar. Vi är en modern industriregion. Vi måste även arbeta för att fler företag som attraherar kompetens som inte finns här idag vill etablera sig.

Det Julia är inne på, att förändras över tid och följa med i utvecklingen, är det som Sacci gjort i över hundra år. Resan från det lokala företaget till att ta steget ut i världen. Man har klarat av att ändra hur man själva och andra ser på företaget. Det anrika släktföretaget har utvecklats under åren och har anpassat sig efter tiderna som passerat. Och nu driver man utvecklingen och hittar nya marknader. Precis som hon menar att vi i Dalarna behöver göra. Driva utvecklingen av oss själva framåt och marknadsföra oss som moderna region vi är. Så att andra förstår och vill komma hit.

Men det gäller inte bara att locka hit fler drivna människor. Som med all försäljning så är det billigaste och mest effektiva sättet att gräva där man står. Och behålla de kunder man har. I det här fallet utveckla och ta hand om de vi som redan finns här.

Hur var det för dig när du gick i skolan – visste du mycket om näringslivet i regionen?

— Det kan jag inte säga att jag gjorde och den varan behöver vi inkludera mer av i skolan. Att man från

Vems ansvar är det att se till att allt det händer? Att vi ändrar inställning, får unga att förstå, får fler att vilja hitta en karriär här eller att företag vill etablera sig?

» Vi behöver även skapa större förståelse hos unga i hur det är att driva eget. Peppa så man vågar satsa. «

— Det är allas vårt ansvar. Det måste ligga i vårt intresse. Vi måste stå för att vilja bo här. Att skapa liv och rörelse. Att vara regionpatriotiska.

DET ÄR INTE ALLA FÖRETAG som har den historia som Sacci har. 110 år som tillverkare inom samma typ av produkter. Det är ovanligt. Nu är det en ny kapten som ska styra mot framtiden. Staka ut nya rutter och se till att målen infrias. Och då krävs ett ledarskap som klarar av att inkludera historien av stolthet i framtidens utveckling och tillväxt.

Vad ser du som viktiga ledaregenskaper?

tidig ålder får sätta sig in i vilka förutsättningar som finns. Och vilka roller som finns i företagen. Se på oss bara – vi har folk som jobbar med kvalitet, ekonomer, konstruktörer, montörer och de som jobbar med sälj och marknad, säger hon och fortsätter:

— Vi behöver även skapa större förståelse hos unga i hur det är att driva eget. Peppa så man vågar satsa. Våga ”riska” pengar. Och hur det fungerar med till exempel Almi och företagsinkubatorn på Dalarna Science Park. Vet man det?

— Tydlig, rättvis och ödmjuk är enligt mig viktigt att vara. För mig gäller det att kunna växla mellan professionellt och privat för jag vill ha en öppen kultur med högt i tak även om det finns en tydlig hierarki. Sedan har man mycket med sig på vägen om man som ledare brinner för det man gör. Att man har hjärtat med sig, avslutar Julia

Det har hänt mycket sedan hon klev ombord 2021 även om den tiden bara är ett ögonblick av företagets historia. Nu väntar ett nytt huvudkontor som självklart ska ligga i Dalarna men ta sig an världen. En satsning mot nya marknader. Alla ska med. ”All carriers on earth” är målet. Och Julia och hennes team ska se till att framtidssäkra företaget. Utveckla det. Nu mot nästa 110 år. ●

Sacci tillverkar bland annat väskor och bärsystem med höga krav på ergonomi och slitstyrka till räddningstjänster.

Kom som du är - bli den du vill

Med Högskolan Dalarnas flexibla studiemöjligheter kan du studera var du än är. Våra utbildningar är utformade för att möta framtidens kompetensbehov och finns tillgängliga både på distans och på våra campus i Falun och Borlänge.

Börja din resa mot framtiden

Vill du utveckla framtiden

Boliden tillhandahåller metaller som är nödvändiga för att förbättra samhället för kommande generationer. Vår vision är att vara den mest klimatvänliga och respekterade metalleverantören i världen. I Garpenberg i södra Dalarna ligger världens äldsta gruvområde som ännu är i drift och samtidigt är det världens mest produktiva underjordsgruva för zink.

Vill du vara med på vår resa? Läs mer och se lediga jobb på www.boliden.com

Johan och Jennifer lämnade Stockholm

I DALARNA FÖLL HELA LIVET PÅ PLATS

I ett rött hus i Gruddbo på Sollerön bor Johan och

Jennifer Skanheim med sina två barn. De kom från storstadsmyllret i Stockholmsområdet till en lugn oas, mellan hästhagar och äppelodlingar, för att påbörja ett nytt vardagsliv några mil utanför centrala Mora. "Är det detta som är livet, frågade vi oss", berättar Jennifer.

På Sollerön, vid brons

ände, hittade

Johan och Jennifer hem.

Livet på landet är blott en dröm för många, liksom att äga ett hus med närhet till natur och djur. För familjen Skanheim – med Jennifer och maken Johan i spetsen, samt de två barnen Emma, nio år, och Viktor, sju år – blev drömmarna besannade när de såg att en villa på Sollerön fanns att köpa. Köpet av huset var ett beslut som satt långt inne och inte uppenbarade sig direkt.

— Grunden var att vi ville något annat i livet. Vi trivdes jättebra där vi bodde i Stockholm, men vi ville bort, säger Johan.

Frun Jennifer fyller i att de började ifrågasätta sin tillvaro. Alternativet de hade dög inte, trots att de haft möjlighet till naturnära upplevelser.

— Under åren har vi haft lantställen på varsitt håll — lite för många – som vi har åkt fram och tillbaka till. Sommarsemestrarna har gått åt till att jobba på varje ställe. Men så köpte vi ett gemensamt lantställe utanför Norrtälje för två år sedan, säger hon.

DET KÄNDES RÄTT TILL EN BÖRJAN. Där fanns mycket av det de efterfrågade: närheten till vänner och bekanta, jobben och skolan.

— Då kände vi att vi köpt vår dröm, minuter ifrån det större samhället. Men vi slet så pass mycket med det vi hade att vi nästan aldrig såg våra barn.

Trots en hel del glädje så klämde skon på den punkten. De anade att andra saker fanns bortom horisonten. De var bara osäkra på vad det var.

— Är det detta som är livet, frågade vi oss. Ska våra barn få växa upp nära storstaden, eller finns det något

alternativ? Under vintern 2023 kändes det bara fel där vi var. Vi saknade vårt förra lantställe, då vi hade allt utanför dörren — lugnet, naturen och fåglarna. Nu ville vi ha det tillbaka.

BESLUTET ATT LÄMNA STOCKHOLM blev alltmer självklart. Johan valde då att säga upp sig från jobbet på en underavdelning till Anticimex och Jennifer hade ett bra jobb som sjuksköterska. Detta var en uppoffring de var beredda att göra — för att skapa livskvalitet.

De var väl medvetna om att de kunde få en ”lantis”stämpel i och med flytten bort från storstaden. Ändå var det värt det.

— Bara man bodde i en Stockholmsförort blev man kallad ”lantis”. Här i Dalarna skrattar folk åt oss när man säger att man är från landet, även om jag länge hade kossor inpå knuten. →

» Är det detta som är livet? Ska våra barn få växa upp nära storstaden, eller finns det något alternativ? «

Christoffer Landgren Marcus Lindström, Christoffer Landgren, Nisse Schmidt

Landskapet var inte helt obekant för dem; de hade varit i Dalarna förut.

— Förra sommaren var vi på Dalhalla och bodde på Airbnb i Vikarbyn. Samhället kändes som Bullerbyn, det var jättefint. Då upptäckte vi verkligen en plats vi varit väldigt nyfikna på tidigare, säger Johan.

Han kunde drömmande konstatera ”tänk vad de har här som inte Stockholm har – höjder, vandringar, sjöar och friluftsaktiviteter…”.

Då blev Jennifer lite skeptisk. Dalarna hade ju aldrig varit ett alternativ för henne innan, oavsett hur spännande det än verkade. Tankarna gick som en berg och dalbana. Kunde de verkligen flytta så långt?

SÅ SMÅNINGOM HITTADE JENNIFER podden ”Bortom ekorrhjulet” under en bilfärd, en podd med Solleröbon Lotta Nordin och Katarina Jansson, som kommer från Jämtland. Då slog blixten ned.

— De beskrev Sollerön så fantastiskt. Vårsolen stod över fälten och dimman låg däröver. När jag lyssnade kände jag bara ”Dalarna – är det dit vi ska flytta?”, undrade hon.

Jennifer var tvungen att låta Johan lyssna också.

— Jag bara grät när jag lyssnat på podden. ”Det här kan bli sant” sa jag. På kvällen tryckte jag igång avsnittet en gång till, när vi satt mitt emot varandra i soffan i vårt tidigare hem. Till slut gapade vi bara. Där och då valde vi att ta chansen.

Ångest, förtvivlan, hopp och allt däremellan – känslorna bubblade inom dem. Vid Kristi Himmelsfärdshelgen åkte de runt hela Siljan och letade hus som de var beredda att köpa.

Skördemarknaden på

Sollerön lockar många besökare.

— Smedjebacken blev vår första destination, sedan till Säter, Leksand, Gesunda, Mora, Rättvik och slutligen Sollerön. Vi sov på tre eller fyra olika ställen innan vi hittade rätt.

JENNIFER SKICKADE TILL SLUT ETT MEJL till Lotta Nordin och de blev bjudna hem till henne på Sollerön.

— Först fick vi bo i hennes gäststuga, bara för att få in känslan för platsen. Fast vi var såklart redan kära i smyg i Sollerön.

I maj låg Jennifer och Johans röda hus ute på auktion. Risken var att det skulle försvinna om de inte slog till.

— Precis efter midsommar åkte vi hit. Det var strax efter skolavslutningen, mitt i värmeböljan och med en massa husvisningar på Sollerön. Lätt var det aldrig att flytta hit. Men det är så fint här att det blev tvunget.

Idag har de bott in sig. Nyligen lackade de om golvet i vardagsrummet. Äppelmusteriet ligger några hundra meter bort, där de kunnat ta hand om den stora mängden äpplen som kom i höstas.

Huset har också piffats upp bit för bit. Med andra ord trivs Jennifer, Johan och barnen i Gruddbo.

Visst finns möjligheten att de flyttar igen. Fast den dagen ligger inte i närtid, den finns bortom horisonten.

— Vi har haft ett litet lugnande mantra: ”det värsta som kan hända är att vi inte trivs”. Men vi har velat övertala barnen om hur bra detta kommer bli. Förhoppningsvis har vi alltid dem med oss i de lite tokiga beslut vi tar – det känns så, säger Jennifer Skanheim. ●

» Vårsolen stod över fälten och dimman låg däröver. När jag lyssnade kände jag bara: Dalarna – är det dit vi ska flytta? «

VI STÖTTAR DIG PÅ RESAN MOT MORA

Är du nyfiken på Mora? Letar du jobb, bostad, eller vill byta livsstil? Nu kan du få vägledning i din resa mot en framtid i Mora.

– Vi hoppas inflyttarservicen ska göra det enklare att flytta hit, och att trivas när man väl kommit hit, säger Pia von Seth, som arbetar med att vägleda inflyttare i projektet Utvecklad inflyttarservice.

Vasaloppet, Zorn och dalahästar lockar årligen hundratusentals besökare till Mora. Men det finns mer att upptäcka. Varje år tar nära 1 000 personer steget och flyttar till Mora. De kan då ta del av ett aktivt liv, med trygghet för familjen och ett brett utbud av jobb inom olika branscher. Mora erbjuder nu också inflyttarservice med tips och vägledning för

att hitta jobb, bostad eller fritidsaktiviteter.

– Vi märker att Mora har livsmiljöer som lockar många. Men att flytta är ett stort steg och man kan ibland behöva ett bollplank för att förverkliga sin flyttdröm, säger Johan Larsson Jufvas, projektledare, Mora kommun.

Vill du komma i kontakt med Moras inflyttarservice?

Scanna QR-koden eller besök: mora.se/inflyttarservice

Projekt Utvecklad inflyttarservice drivs av Mora kommun och finansieras med medel från Leader Dalälvarnas utvecklingsområde och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

SNABBGUIDE TILL MORA

>> Mora är vackert beläget vid Siljans norra strand. Kommunen består av hundratals mindre byar, flera av dem har vuxit samman till Mora tätort. Där bor drygt hälften av kommunens 20 500 invånare.

>> Mora har ett starkt föreningsliv, mycket tack vare de intäkter som Vasaloppet genererar. Turismen skapar också ett brett utbud av service året om.

>> Mora får återkommande höga betyg i medborgarundersökningar, särskilt när det kommer till trygghetsfrågor och utbudet av friluftsliv.

SÄLEN

MALUNG

ÄLVDALEN

MORA

VANSBRO

ORSA

RÄTTVIK

LEKSAND

GAGNEF INSJÖN

BORLÄNGE FALUN

SÄTER

HEDEMORA

LUDVIKA

SMEDJEBACKEN

Ilustrationer & collage: Anders Gidlund. Foton i collage: Dalarna Science Park, Istockphoto

Med blånande berg och röda timmerhus är Dalarna en plats i mångas hjärtan. Hit återvänder många gärna på semester både sommar- och vintertid.

Men har du tänkt på att du faktiskt inte behöver återvända hit? Du skulle redan kunna vara här. För här finns ett blomstrande näringsliv och ett brett spektrum av jobbmöjligheter.

På kartan här bredvid har vi listat några av Dalarnas spännande arbetsgivare och här nedan presenterar vi tre extra spännande och hållbara företag med en lång historia av innovationer.

300 yrken hos SSAB

som söker fler kvinnor

VAR DU ÄN TITTAR FINNS DET STÅL. I möbler, i bilar och i maskinerna som bygger hus och vägar. I Borlänge har stål framställts sedan 1878 och idag jobbar 1700 personer på SSAB Borlänge, allt från tekniker, elektriker och truckförare till IT-arkitekter, ugnsreglerare och valsningsoperatörer för att nämna några av de 300 olika yrken som finns.

Världens bästa gruva ligger i Garpenberg

Idag är det en ganska manlig arbetsplats, men det är något som är på väg att förändras och företaget har under flera år jobbat målmedvetet med att ändra bilden av vad ett jobb hos SSAB innebär.

– Andelen kvinnor som jobbar på SSAB i Borlänge är idag knappt 21 procent och det vill vi ändra på. Förra året var knappt en tredjedel av sommarjobbarna kvinnor, vilket är okej men vi vill ju att det ska vara 50 procent”, säger Frida Björnbom som är HR-partner på SSAB.

FÖR ATT LOCKA FLER KVINNOR har SSAB de senaste åren ordnat inspirationskvällar.

– Efter att vi gick ut med inbjudan senast tog det en vecka innan alla tjugo platserna bokade och lika många till på väntelista. Det blev också väldigt lyckat och extra roligt att så många visade intresse av att börja jobba hos oss, avslutar Frida Björnbom

I LILLA GARPENBERG finns stora Boliden som med en lång historia på platsen är djupt engagerade i sin bygd. Med världens mest effeaktiva och mest klimatvänliga gruva tar de nu nya steg mot framtiden och jobbar hårt med att förklara hur en modern gruva fungerar.

– Det är en tankeställare att vuxna har en förlegad bild av gruvdrift medan unga inte har någon bild alls. Vi vill så frön och skapa ett intresse för oss som en möjlig arbetsgivare, säger Anna Eklöf som är kommunikatör när vi besöker gruvan.

AV DEN FÖRVÄNTADE, om man är fördomsfull, auran av machomän, smuts och mörker man förväntar sig finns absolut inget alls. Här är fokus i stället på miljöarbete och teknikutveckling.

– Vi ska vara den mest klimatneutrala gruvan i världen. Det är målet och vi är redan en av de absolut bästa. Bland annat byter vi ut gasdrift till värmeväxlare och vi får snart vår första eldrivna hjullastare under jord. Vi ligger i framkant och mycket av den nya tekniken testas här hos oss och medarbetarna är delaktiga, berättar Henrik Norgren som är HR-specialist hos Boliden.

Unik kartong

från Dalarna

STORA ENSO FORS är en högteknologisk industri som producerar förnybara och återvinningsbara konsumentförpackningar.

– Det är inspirerande att arbeta inom ett segment med stor framtidstro. När jag började på Stora Enso Fors kände jag direkt att det finns en glädje och stolthet över produktionen och anläggningen, säger Jakob Stångmyr, produktionsutvecklingsingenjör.

MÄNNISKOR VÄRLDEN ÖVER vill ha en mer hållbar livsstil. Stora Enso Fors är med och gör den omställningen genom att ersätta fossilbaserade material med förnybara lösningar. Här produceras innovativa och förnybara förpackningsmaterial baserade på träfiber. Träfiber som kan återvinnas. I vissa fall över 20 gånger.

– Stora Enso Fors är det första kartongbruket inom Stora Enso med fossilfri produktion. Det gör oss unika i världen.

NÄRINGSLIVSCHEFEN I BORLÄNGE: — FÖRETAGEN SKA HA LÄTT ATT FÅ KONTAKT,

HÄR ÄR MITT DIREKTNUMMER:

024374539

enaste delårsmätningen indikerar att Borlänge kommun klättrar i företagens anseende. Det är glädjande eftersom man kavlat upp ärmarna och arbetar för att företagen ska känna kommunen som en naturlig kontakt.

— För några år sedan visade intervjuer med företagare att vi kunde bli mer lättillgängliga och transparanta. Det är det vi försöker åstadkomma och resultatet visar att vi är på rätt väg, berättar Per Sjölander, näringslivschef på Borlänge kommun.

— För att lyckas med sådana här förändringar krävs att politikerna är med på noterna, och det är de verkligen här i Borlänge. Målet är att vår myndighetsutövning, oavsett det gäller miljö , livsmedel eller byggtillstånd ska gå lätt och bli rätt. Det är grunden.

Under 2024 har det också blivit lättare för företagare att få kontakt med olika tillståndsgivare inom Borlänge kommun då man infört direktlinjer till bygglovsavdelningen, miljö och hälsoskyddsavdelningen, livsmedelskontroll och stadsmiljö.

— Det är ett steg i arbetet för att öka tillgängligheten, och fler liknande insatser är planerade under 2025. Då hoppas vi även kunna införa tidsbokning via nätet för personlig konsultation. Grunden för samarbete är en bra dialog, och det underlättas ännu mer om man får möjligheten att träffas.

— Ja, precis. Därför har vi arrangerat flera ”öppet hus” i år, där invånare och företagare kunnat komma och träffa miljö, och bygglovshandläggare samt näringslivskontoret.

Det har varit uppskattat.

Vid företagsetableringar och mer allmänna näringslivsfrågor om mark, lediga lokaler och företagande är det ofta näringslivskontoret som företagare tar kontakt med.

Är det lätt att få kontakt med er på näringslivskontoret?

— Ja, det tycker jag.

Då borde vi kanske skriva in dina kontaktuppgifter här, om någon har en fråga eller synpunkt?

— Det går utmärkt. Man når mig på 0243 745 39 eller per.sjolander@borlange.se

Så nu är det bara att höra av sig?

— Javisst. Vi vill gärna att företag som har frågor, åsikter eller kanske bara vill berätta om något de har på gång, tar kontakt med oss på näringslivskontoret.

Blir du fullständigt nedringd nu?

— Det löser vi i så fall, eller så söker man oss genom kommunens servicecenter på telefon: 0243 740 00 eller naringslivskontoret@borlange.se

Då önskar vi lycka till!

www.ssab.com/karriar Ny

karriär, nya möjligheter och nytt liv i Dalarna

Här går tusenåriga traditioner och revolutionerande nytänkande hand i hand. Hos oss finns allt från små innovativa verksamheter, till samhällsutvecklande organisationer och världsledande högteknologiska företag.

Här trivs människor och nu växer vi. Vill du vara med?

På rekryteringslots.se hittar du länkar till våra medlemsföretag och deras lediga tjänster samt information om vad vi kan göra för dig och din familj när ni flyttar till Dalarna.

Framtidens fortsatta digitalisering kräver dataeffekt och det är i Dalarna det händer. För det är bland de röda stugorna och blånande bergen som utvecklingen drivs framåt med hög fart. Europas kraftigaste AI-dator byggs nu och inom fem år är regionen världsledande.

et pratas mycket om datacenter och datahallar. Inte alltid i positiva ordalag. Centren drar enorma mängder energi, tar stor plats och behöver mycket vatten för kylning. Samtidigt är det, sett till resurser som går åt, inte en bransch där många anställs. Så vad är grejen med datacenter? Varför behövs de? Vad är det vi mindre insatta inte förstår?

Utvecklingen i Dalarna, och då även i världen, drivs oväntat nog av ett lokalt dalaföretag. Eco Datacenter är företaget som många hört talas om, men inte så många förstår vad de gör. Europas kraftigaste AI dator fick stora rubriker för ett tag sedan när det stod klart att den skulle hamna i Falun. Företaget hamnade även i blickfånget när man nyligen köpte en tredjedel av det som tidigare var Kvarnsvedens pappersbruk. Monumentet över Northvolts misslyckande i Borlänge. John Wernvik, marknadschef på Eco Datacenter, förklarar vad som händer och hur det kommer sig att Dalarna ska bli främst i världen. Och ställer frågorna som man kanske känner sig lite för dum för att ställa annars. Som man tror att alla andra vet svaret på. Vi tar på oss en femårings roll och frågar ”varför då?”.

Hej John, varför behövs datacenter?

— Datacenter är grunden i den digitalisering som sker och som kommer att fortsätta i allt högre fart. För att driva till exempel AI behövs det göras beräkningar. Och det är vi som ser till att de datorerna driftas på bästa sätt.

Så det är andra företags datorer och servrar som ni har i era datacenter? Men vad är det då som ni är bra på — är det inte bara att ställa in datorerna under ett tak med fyra väggar?

— Nja, riktigt så är det inte. Servrarna blir väldigt varma och måste hållas på rätt temperatur. Tänk dig att man tillför värmen från hundra bastuaggregat i centret. Sen ska det kylas ner och alltid hålla tjugofem grader. Oavsett vad som händer på utsidan. Om det är tjugofem minus eller trettio grader varmt.

Hur gör ni för att kyla ner era center?

— Vi behöver mycket vatten vilket gjort att vi nu bidragit till att öka hela Faluns vattentillförsel genom att ha restaurerat det gamla vattenverket. Så nu tar vi ytvatten från Rogsjön. Sedan får vi värme som en restprodukt i vår process. Vi får helt enkelt mycket värme över och där samarbetar vi med Falu Energi och Vatten. Värme från oss torkar pellets i deras pelletsvärmeverk som i sin tur tillverkar fjärrvärme. Vi skickar dit all värme som dom kan ta emot. Allt för att vara hållbara och ta vara på resurser, säger John. Man har även lagt ner fjärrvärmerör i marken för att kunna skjuta ut överskottsvärmen till en helt ny stadsdel som planeras i Falun. →

Digitaliseringen som du pratar om och som det pratas om hela tiden, som servrarna i era hallar ska bidra till. Vad är det? Är vi inte färdigdigitaliserade snart?

— Allt i samhället digitaliseras. Tänk dig BankID som används till mer och mer. Där måste data processas. När du bokar tid hos tandläkaren gör du det säkert digitalt i dag. Det gjorde vi inte för några år sedan. Så allt som går över till att skötas från telefon eller dator gör att kapaciteten måste öka. Så vi förädlar vår teknik för att få det som efterfrågas att fungera. Sen har vi den andra sidan med till exempel Europas kraftigaste AI dator. Där öppnas det nya sätt att forska. Man kan speeda upp processerna enormt.

Hur fungerar det - jag har hört att ju närmare, rent geografiskt, man är till exempel ert center med den extremt kraftiga AI-datorn desto snabbare beräkningar går att göra. Skulle ett företag tjäna på att bli granne med er och dra en egen kabel och plugga in i datorn?

finns någon stor uttagare. När Stora Enso lades ner så försvann ett företag som tog mycket el. Elnätet här är dimensionerat för att det skulle finnas en stor tagare vilket det inte finns nu. Och då blir det obalans mellan in och uttag. Det här balanserar upp.

För ett par år sedan var AI något som få hade hört talas om. Och då mest som fiction i filmer. Nu är det något som blivit allmän egendom. Hur ser du på ut vecklingen i Sverige?

— Vi halkar efter nu. Vad gäller rankingen för AI har vi ramlat ner till plats 25 på listan. Det jag gärna highlightar är avsaknaden av nationell riktning. Det gäller att man även från politiskt håll vill driva Sverige framåt.

Kan man se ett samband med att vi även tappar i nyföretagande och innovationskraft?

— Nej, så fungerar det inte. Det finns en mycket bra upparbetad infrastruktur för fiber nedgrävd i marken. Det enda som kan begränsa är vilken form av data som får flyttas över gränser. Sen om man ser på andra håll så skapas det klustereffekter med andra företag som etableras. Till exempel behövs servicetekniker. Så kringeffekter kommer det att bli. Men inte på det viset du frågar om.

Ska vi prata lite om ryktet som er bransch har — energikrävande utan att erbjuda direkt många jobb. Från Borlänges håll lät det lite som att man räddade staden när man köpte upp fabriken i Kvarnsveden istället för att ni skulle köpa hela. Och sedan lät er köpa en tredjedel.

— Det kan jag nog tänka mig för det mesta handlar om att säkra upp för offentlighet och myndigheter. Företagen får klara sig själva. Det behövs beräkningskapacitet och det är den typen av datacenter vi jobbar med.

Du jobbar i en bransch med ett visst skamfilat rykte och till det så bygger ni era hallar i korslaminerat trä i stället för stål och betong, vilket kan vara svårt att förklara vad gäller brandsäkerhet. Känns som att du tycker om utmaningar?

— Visst kan det vara en utmaning att sälja in och få folk att förstå. Men vi är mitt i digitaliseringen. Mitt i AI. Det är som att uppleva elektrifieringen. Oerhört inspirerande! Och vi har ju stora byggprojekt nu. Tjugotvå hektar i Kvarnsveden kommer att ta sin tid. Men Dalarna kommer snart att vara den ledande regionen i världen, säger John Wernvik. ●

— Historiskt sett har branschen ett visst skamfilat rykte men i dag bygger och opererar vi på ett helt annat sätt. Vi bygger vår verksamhet hållbart och vill vara en aktör som samarbetar med samhället. Som vi nu gör i både Falun och Borlänge. Fokus för oss ligger på lokalsamhället. Men det finns fortfarande mycket att göra kunskapsmässigt. Att förklara vad det är vi vill skapa.

Det pratas om att det är bra att ni etablerar er även i Borlänge för att ni gör av med mycket el. Hur kan det vara bra för oss här att ni ska göra av med ännu mer el — ska vi inte spara?

— Det stämmer – Dalarna är strategiskt bra för det går inte att tillföra mer energi för att det inte längre

John Wernvik, marknadschef på Eco Datacenter

» Vi är mitt i digitaliseringen. Mitt i AI. Det är som att uppleva elektrifieringen. Oerhört inspirerande! «

DALARNA: DÄR KARRIÄRMÖJLIGHETER MÖTER LIVSKVALITET

I Dalarna blir drömmar om ett både rikare och enklare liv verklighet. Här finns ett dynamiskt arbetsliv med en stark framtid, storslagen natur

runt knuten och ett blomstrande kulturutbud – viktiga ingredienser för en vardag med livskvalitet.

alarna erbjuder unika möjligheter att arbeta, bo och leva. Regionen rymmer allt från moderna företag och attraktiva karriärvägar till kreativa entreprenörer som förvaltar och förnyar våra traditioner. Här formas framtidens fossil fria utveckling hos världsledande teknik företag, som erbjuder vägar ut i världen.

Samtidigt skapar en stabil besöksnäring upplevelser — med hållbarhet som ledstjärna. Här arbetar vi för att stärka såväl miljö som ekonomi och samhällsliv, alltid med nästa generation i åtanke.

— Dalarna har något för alla. Här finns attraktiva jobb och utbildningsmöjligheter och en livsmiljö som inspirerar och förgyller vardagen, säger Chatarina Eriksson, vd för Visit Dalarna.

FLERA FJÄLLOMRÅDEN , tre nationalparker och närmare 400 naturreservat utgör arenor för vandring,

skidåkning och cykling för hela familjen. Dalarnas historiska platser och kulturarv lockar också både besökare och nya invånare.

— Våra väl utvecklade reseanledningar året runt gör Dalarna attraktivt att bo i. Det möjliggör större företagsetableringar, eftersom kompetenser vill flytta hit, säger Chatarina Eriksson.

STORA INVESTERINGAR stärker infrastrukturen och skapar fler bostäder, skolor och ökat serviceutbud i hela regionen. Digitalisering och flexibla arbetsmöjligheter gör det enklare än någonsin att etablera sig här. Och visst är det en särskild charm att arbeta med en fjällutsikt som fond?

Dalarna väntar på dig – ta steget mot ett liv där möjligheterna är lika vida som fjällvidderna.

LJUS ETSMÄ STARE som

arbetar i skuggorna

Han är ljusmästaren som arbetar med världsstjärnor utan att bli starstruck.

Möt showdesignern Tobias Rylander med världens stora scener som sin arbetsplats.

Idet gamla släkthuset på gården i Rältlindor strax utanför Leksand sitter Tobias Rylander vid köksbordet och dricker te. Han berättar om ljusets stora betydelse för en scenupplevelse och varför han lämnade Los Angeles för huset i Dalarna.

Det finns många små, varma ljuskällor i det charmiga huset på landet. Bostaden byggdes 1901 och har tillhört hans mormors syster Britta. När det byggdes var det något av ett skrytbygge i byn, berättar han. Det är ett relativt stort hus, och att man dessutom valde en gul fasadkulör i detta falu rödfärgsmecka gjorde säkert sitt till. Efter att det stått tomt valde Tobias att köpa det och flytta hem; nu bor han där med frun Florencia Ugalde Naranjo.

Vad betyder ljus för dig?

— Allt egentligen. Det är det viktigaste vi har och jag älskar det som ett fysiskt medium. →

» Jag får ta del av det roliga med musik- och nöjesindustrin, men slipper det jobbiga med själva kändisskapet. «

Tobias Rylander i salongen under höstens arbete med baletten ”Gustavia" på Kungliga Operan i Stockholm.

Loreens framtränande med låten Tattoo under Eurovision i den berömda ljusboxen som Rylander skapat.

I KANSKE INTE har sett honom; han är inte mycket för att synas publikt, men hans många ljussättningar och scenuppsättningar är det få som missat.

Han designar ofta hela scenkoncept och har arbetat med bland andra Beyonce på hennes Renaissance World Tour, The 1975, Robyn, The Strokes och även skapat scenshowen till Benjamin Ingrossos senaste turné samt gjort scen och ljusdesignen till Askungen på Kungliga Operan i Stockholm. Där är han även aktuell med en

helt nyskriven balett kallad Gustavia, historien om Sveriges okände prins Badin, adoptivbror till Gustav III, som tillsammans startade Operan, Dramaten och Drottningholmsteatern. Drömuppdrag just nu?

— Oj, det uppenbara svaret skulle vara Kiss, men då runt åren 1974 76. Fast på jobbet så skämtade vi precis om att det skulle ju vara kul att jobba med Oasis inför deras återförening.

Skulle det vara helt otänkbart att Oasis kontaktade er?

—Nej, i och för sig inte, ler han. →

VÄRLDEN SÅG ARTISTEN LOREENS

vinnande scenframträdande på Eurovision med låten Tattoo. Det är Tobias som skapat den berömda ljuslådan hon befinner sig i under framträdandet. Han berättar att efter Loreenboxen är det flera utländska artister som hört av sig och vill att han ska skapa scenshower till dem, men för tillfället känner han sig klar med Melodifestivalen.

—Skillnaden på en bra eller dålig konsertupplevelse kan vara ljuset, det tror jag många är långt ifrån medvetna om. Känslan efter en riktigt bra publikupplevelse hos åskådarna kan vara svår att sätta fingret på. Alla är nog inte medvetna om hur stor betydelse ljuset har för helheten.

Vad utmärker ditt skapande?

— Jag är nog erkänd för att göra mycket med lite. Att jag jobbar med precision och kvalitet framför kvantitet.

TOBIAS BERÄTTAR att under coronapandemin bodde han i Los Angeles och upplevde hur hela konsertindustrin kollapsade på bara några månader.

—Rältlindor kändes som den säkraste platsen på jorden och även om jag bor här nu så snittar jag 240 resdagar om året, så det är oerhört värdefullt att få komma hem hit och landa, gå i skogen och tanka energi. Det skulle vara ganska svårt att göra karriär i Hollywood om man bara hade bott i Rältlindor, om man "aldrig tagit sig över älven” som vi säger hemma, ler han.

Han reflekterar sedan över hur det är när man arbetar med världsstjärnor:

— Jag får ta del av det roliga med musik och nöjesindustrin, men slipper det jobbiga med själva kändisskapet som artisterna ofta upplever. En viktig egenskap som krävs är absolut att vara diplomatiskt; ja, man är faktiskt lite av en psykolog när man ska arbeta nära så stora egon, förklarar han.

Detta är färdigheter som Tobias har lärt sig att bemästra, för starstruck blir han inte.

— Men, jag måste erkänna att när jag stötte ihop med Ronnie Wood från Rolling Stones och han berömde mig för mitt arbete kändes det väldigt bra. ●

» Jag snittar 240 resdagar om året, så

det är oerhört värdefullt att få komma hem hit och landa, gå i

skogen och tanka energi.«

Tobias Rylander hämtar kraft i huset hemma i Rältlindor.

En plats för mod och möjligheter

Med passion för våra kunder, engagemang i stort och smått, vilja till utveckling, värme och glädje bidrar du som jobbar hos oss till ett ännu bättre Dalarna. Vi blickar ständigt framåt och söker nya bättre sätt att göra saker. Med oss kan du växa och utvecklas.

Tre timmar till Stockholm

– fem minuter till naturen

Moderna och luftiga lokaler för kontor eller utbildningsverksamhet i Insjön, Leksand. Från 500–5.000 m2. Vilka är era behov?

Läs mer på skoglunds.se eller kontakta Stefan Persson, 073-633 41 23

STORA ENSO FORS UPPMÄRKSAMMAS FÖR SITT ARBETE MED:

JÄMSTÄLLDHET & HÅLLBARHET

Financial Times valde ut Stora Enso bland 850 europeiska storföretag som det mest framstående inom hållbarhet och jämställdhet.

Stora Enso anser att jämställdhet är en viktig del av verksamheten för att skapa bättre lönsamhet, högre kreativitet och en roligare arbetsmiljö. Inom företaget pågår också flera initiativ för att öka jämställdheten. Något som de två kollegorna Veronica Johansson, sektionschef konvertering och Louise Kuul, tillförordnad skiftchef på efterbearbetning, tycker är roligt.

— När jag fick reda på att vi hade blivit tilldelade utmärkelsen från Financial Times blev jag jätteglad. Jag började arbeta på Stora Enso Fors som sommarjobbare 2018, och det har hänt mycket både inom jämställdhet och hållbarhet. Jag möttes av en del fördomar om att kvinnor inte klarar av lite smuts under naglarna, men det blev en morot för mig. Jag ville bevisa för mig själv att tjejer visst kan arbeta inom industrin, säger Louise Kuul.

PÅ STORA ENSO FORS tillverkas kartong som blir till förnybara förpackningar. Råvaran kommer från skogen och fabrikens tekniskt avancerade produktion är helt fossilfri, något som de är väldigt stolta över. Sammanlagt jobbar här 480 medarbetare i olika åldrar, inom många olika yrken, till exempel ingenjörer, operatörer, tekniker, mekaniker, ledare och laboranter. Många av dem samarbetar med kollegor i andra länder.

Louise Kuul anser att flera tjejer borde prova på att arbete på Stora Enso Fors.

— Förutom att det är en bra arbetsplats är det toppen att arbeta skift. Ibland jobbar jag sju dagar, och sedan är jag ledig i sju dagar. Då får jag mer tid med

min son, familj, gården, stallet och min hund, säger hon.

Louise Kuul nämner flera saker som gör att hon trivs bra på Stora Enso Fors. Det handlar bland annat om arbetsmiljön, kollegorna, anställningstryggheten — och den positiva framtidstron som genomsyrar hela arbetsplatsen.

— Jag håller med. Vi har starka team och det går alltid att utvecklas och prova nytt, säger Veronica Johansson som började sommarjobba på Stora Enso Fors 2006.

» Det känns jättekul. Vi har kommit långt i vårt arbete med jämställdhet. Hållbarhet är även en naturlig del av vår vardag.«

Stora Enso Fors AB

Placering: Fors samhälle, strax nordost om Avesta i Dalarna.

Verksamhet: En innovativ, högteknologisk och hållbar industri som producerar världsledande lättviktskartong för konsumentförpackningar.

Omsättning: 350 MEUR

Anställda: 480

Kunder: Konverterare, varumärkesägare och detaljhandlare.

Sök jobb på: jobs.storaenso.com

FAKTA

Kollegorna Louise Kuul och Veronica Johansson träffades för en pratstund i Louises stall.

Josefin och Daniels

passion s kapar

SMAKER VÄRDA EN OMVÄG

Kunderna strömmar till från städer både i och utanför Dalarna. Konditoriet som öppnades under pandemin har blivit ett av Sveriges bästa på rekordtid. Möt Josefin och Daniel som valde att flytta från Stockholm för att satsa i Dalarna.

Några kilometer utanför Borlänge centrum kan man besöka ett av Sveriges bästa konditorier. Ja, det stämmer faktiskt. Gauffin Boulangerie & Pâtisserie – namnet andas något annat än stadsdelen Kvarnsveden. Området är präglat av pappersbruket som inte längre finns kvar. Arbetarlängorna gör det men nu finns där lägenheter.

Förr i tiden var de flesta centrumkärnor i olika stadsdelar runt om i Dalarna levande. Det fanns oftast post, bank, tobaksaffär, frisör och inte helt sällan två livsmedelsaffärer. Och så ett konditori. Givetvis. Mötesplatsen

SÅ ÄR DET INTE LÄNGRE. Stormarknaderna har ersatt kvartersbutikerna på många ställen och banker och post har tagit klivet över till digitala kontor. I den tidseran väljer ett par att flytta till Borlänge och starta ett högklassigt konditori och bageri. Av den dignitet att man klassas som ett av Sveriges bästa. Bruksandan blandas upp med doften av nybakat.

— Vi har valt att inte marknadsföra oss som man brukar utan vi förlitar oss på det goda ordet, säger Josefin Gauffin, den prisbelönta konditorn, när Magasin In Dalarna hälsar på.

Och det goda ordet har spridit sig för på frågan var kunderna kommer ifrån nämns Falun, Leksand, Ludvika och inte minst stockholmare på väg mot fjällen som tar omvägen för att bunkra bröd. Så visst har man lyckats.

Men hur kommer det sig att paret Josefin och Daniel Gauffin valt att öppna just här? Känslan är att bruksstadsdelen i bruksorten är så långt ifrån gränderna i Paris man komma. Josefin kommer från Borlänge och i Stockholm hittade hon Daniel. Eller om det var tvärtom, och man bestämde sig för att satsa på något eget.

— Vi har kollat på många lokaler men det var en speciell känsla vi sökte. Det skulle bara kännas rätt. Och så var det viktigt med en stor produktionsdel, fortsätter Josefin. →

Josefin och Daniel Gauffin driver ett konditori – klassat som ett av Sveriges bästa – några kilometer utanför Borlänge centrum.

» Här satsar vi bara på hög kvalitet och vi inspireras mycket av Frankrike och Japan. «

Kan det rent av vara en fördel att ni inte ligger på en gågata mitt i en stad – kan det bli mer av ett utflyktsmål att besöka er?

— Tittar vi på Stockholm så ligger många bra ställen inte i innerstan. Man måste inte ligga centralt. Har man bara nog bra produkter så går det bra ändå, säger hon.

UTBUDET VARIERAR och man kompromissar inte med hantverk eller vision. Bröllopstårtor göre sig icke besvär. Man följer sitt koncept till punkt och pricka för det går aldrig att göra alla nöjda. Och om alla ska få önska och bestämma så kör man ofta i diket i stället för på den utstakade vägen.

— Många är mer medvetna om vad de stoppar i sig i dag och uppskattar att vi gör våra saker från grunden. Det är ett hantverk. En surdeg tar tre dagar från matning till bröd och det är så vi gör även om det går att sälja en framstressad produkt. Hantverk tar många timmar och så ska det få vara, säger Josefin.

— Det är smaken som ska vara i fokus. De klassiska ställena har allt. Sallad, choklad, dammsugare. Vi är inte det konditoriet. Här satsar vi bara på hög kvalitet och vi inspireras mycket av Frankrike och Japan, fortsätter Daniel.

NYFIKENHETEN FÖR YRKET fann Josefin redan på en praktik under grundskolan. Hon visste då vilket gymnasium hon skulle välja och att hon sedan skulle ta sitt gesällbrev. Och att det var i Stockholm som möjligheterna fanns.

— På den tiden var väl inte yrket så hett men sedan kom baktrenden i samband med tvprogrammen med tävlingar. Plötsligt hade folk egna surdegar hemma. Det gav mycket för branschen, säger Josefin.

Och framgångarna har kommit. Hon har två gånger på tre år nominerats till Svenska Gastronomipriset som landets bästa konditor och samma sak gäller för konditoriet. Ett VM guld med kocklandslaget står också på meritlistan.

Även om det finns lång erfarenhet inom yrket så är det en sak som båda är nybörjare på och det är att starta och driva eget företag. För det här är det första.

— För min del var det en punkt i livet att bocka av att göra. Jag kände att jag var mogen att starta nu. Det blev en dialog med Daniel och det växte fram att han skulle vara med för så var det inte från början.

— Jag har alltid älskat miljön och det är jag som sköter butiksdelen. Vi kommer att göra det här så länge vi tycker det är kul. Och det är kul med kunderna och med uppskattningen. Vi är inget utan våra kunder. Sen har det varit en tuff grej att göra. Det är en investering i jobb, tid och så kostar maskinparken en hel del, fortsätter Daniel.

DET FINNS ETT LUGN hos Josefin och Daniel. De verkar ha hittat hem på något sätt och den stressade blicken

» Många är mer medvetna om vad de stoppar i sig i dag och uppskattar att vi gör våra saker från grunden. «

som oftast finns hos nyblivna företagare lyser med sin frånvaro. De påpekar att pengarna inte är drivkraften. Inte kronor och ören. Utan att få göra det man älskar och samtidigt må bra. Här är det stängt från och till. Som påsklov, höstlov och mellandagar. Konstigt kan tyckas för när ska besökarna komma om inte när de är lediga? Men prioriteringen ligger inte där. Utan på att må bra.

— Vårt mål är att kunna bli fler här. Och det kommer men vi har inte bråttom. Målet är inte att öppna fler ställen utan att växa här. Vi ska fortsätta att leverera. Inga genvägar, säger Josefin.

— Vi är på jobbet så mycket så varför ska man inte trivas? Här får vi göra något fantastisk och bygga något vi kan försörja oss på, säger Daniel. ●

Vad väljer du att göra i Leksand?

Leksand är platsen för dig som gillar att traditioner och utveckling lever i symbios.

Här finns något för alla att göra, upptäcka, uppskatta och njuta av. Sommar som vinter.

En dag vid Granberget, en show med Kulturskolan, en vandring längs en av alla våra vackra vandringsleder eller en hockeymatch i Tegera Arena?

Vad väljer du?

Lär känna oss på leksand.se

Använd dalakraften i hela Sverige

Nyttja el från 100 procent förnybara källor med ett stabilt pris över tid.

Teckna ett elavtal med både en förvaltad del och en rörlig del som ger dig ett stabilt pris över tid. Du får det bästa av två världar där ditt elavtal fungerar som en krockkudde mot plötsliga svängningar på elmarknaden.

Som kund hos oss får du även prisbelönt kundservice, exklusiva erbjudanden på till exempel familjeäventyr och tillgång till vår smarta app. Appen hjälper dig följa din energiförbrukning och spara pengar.

Läs mer och bli kund på dalakraft.se.

dalakraft.se 0771 48 80 00

Scanna QR-koden med mobilkameran

Viktoria Åkesson-Forsmann

Ganesh Pushpakumar har bytt storstad mot ett mer lantligt lugn och är av de hundratals indier som bygger för framtiden i Ludvika.

– Att bli utvald för möjligheten att få arbeta här, gör att man är någon särskild, säger han, som nu arbetar för industrijätten Hitachi Energy.

Från myllret

I MILJONSTADEN TILL LUGNET

I LUDVIKA

Ganesh Pushpakumar kom till Ludvika för första gången redan 2008. Då i ett uppdrag för ABB, och även om det inte hunnit gå många år sedan dess har en hel del förändrats, både inom industrin och i Ludvika som samhälle.

— Då var det ännu mindre folk. Ännu färre bilar. Vi tänkte; var är vi nu? I mitten av ingenstans? Det var så tyst, minns Ganesh.

I dag är situationen en helt annan. Det multikulturella samhället har växt sig starkt. I Ludvika finns över 70 nationaliteter representerade och inte minst den indiska kulturen lever friskt. Men för Ganesh och hans fru Lekshmi, som kommer från en stad med 16 miljoner invånare, blir livet i Ludvika ändå en kontrast. Till viss del är det också just det som lockar. Lugnet, tystnaden och balansen mellan arbete och fritid.

— Vi visste vad vi gav oss in på. Det är klart att vintern känns tuff, särskilt när det blir halt. Men Ganesh har berättat om sin tid här och Ludvika har alltid funnits i våra tankar. Det är som att livets cirkel sluts här i Ludvika, säger Lekshmi Ganesh som tillsammans med sin man och dotter lämnat den indiska turistorten Goa för livet i Sverige.

SAMMA RESA har Sruthi Rathish och Rathish Pengadath gjort. Just ett lugnare och mer balanserat liv är den största anledningen till flytten för dem. I dag arbetar de båda på Hitachi Energy, Västerbergslagens industrijätte som räknas till ”the Global Big 5 Professionals”. De är utbildade ingenjörer och levde tidigare i Oman. Där fanns inte möjlighet för Sruthi att få praktisera sitt yrke. Som kvinna i Oman var hon inte välkommen inom industrin, utan arbetade på förskola. →

Lekshmi Ganesh och Ganesh Pushpakumar är två av flera hundra indier i Ludvika.

Sruthi Rathish och Rathish Pengadath

ILudvika har deras barn gott om tid till fritidsaktiviteter. Ishockey och skidåkning är nya erfarenheter men även kajak och segling finns på agendan. Och just Ludvikas föreningsliv — det blomstrar! Tack vare Hitachi Energys expansion har medlemsantalet i idrotts och kulturföreningar ökat rejält.

— Föreningarna har kö. Det är så stort det som händer nu och det är bara början. Kultur och idrott är globalt. Det förenar och det är det som är så magiskt, säger Peter Hoxell, verksamhetschef för fritid och idrott i Ludvika.

GIVETVIS HAR FÖRENINGSLIVET också fått nya tillskott av aktiviteter tack vare den multinationella invånarskaran. Nu finns där bland annat både indisk dans och kricket. Lekshmi har varit med och startat gruppen som träffas för att hålla den indiska danstraditionen vid liv. De har redan uppträtt, både här i Ludvika, men också i Stockholm.

— Det är viktigt att behålla de indiska traditionerna, men också helt fantastiskt att få vänner från Sverige och få veta mer om kulturen här, betonar hon.

— Att få möta alla dessa kulturer är positivt även för affärerna. Vi gör business med många andra

länder och det är en fördel att ha en personlig koppling, menar Ganesh.

Det krävs en hel del för att våga flytta hus och hem till ett nytt land. För familjerna vi möter i det här reportaget var arbetsmöjligheten på Hitachi Energy avgörande. Naturen och lugnet lockade, men det allra viktigaste för att kunna ta beslutet, var barnens möjlighet till en kvalitativ utbildning.

— För en familj från Indien är möjligheten till utbildning alltid viktigast, förklarar Lekshmi.

I Indien är studieklimatet strängare och framför allt fokuserat på teoretiska ämnen. Här i Sverige finns större möjlighet till praktik och eget upptäckande, ett sätt att se på utbildning som tagit lite tid att lära känna och förstå.

— Ett mer holistiskt lärande, säger Ganesh och menar att det är positivt, om än något nytt att vänja sig vid.

MÖJLIGHETERNA FÖR LUDVIKAS BARN med internationell bakgrund har under de senaste åren blivit större. Studier helt eller delvis på engelska finns vid Kyrkskolan från årskurs sju och vid Västerbergslagens Utbildningscentrum har den prestigefyllda gymnasieutbildningen International Baccalaureate just startat sin första termin. →

Indisk kultur och tradition blomstrar i Ludvika tack vare de många indier som kommit för att arbeta i staden.

» Det är viktigt att behålla de indiska traditionerna, men också helt fantastiskt att få vänner från Sverige och få veta mer om kulturen här. «

» Det skulle behövas en större arena för kulturevenemang här, likt i storstäderna. Förutsättningarna och behovet finns.

Det skulle kunna bli en internationell kulturhub, ett landmärke för Sverige. «

— Det betyder jättemycket att kunna studera på engelska. Också för möjligheten att eventuellt fortsätta studierna i Indien eller ett annat land om det skulle bli aktuellt, säger Rathish.

Samtidigt som förtroendet för det svenska skolsystemet har växt hos de båda familjerna som sett sina barn trivas och utvecklas under sin utbildning, har också brister identifierats.

— Det råder lärarbrist, säger Sruthi och tillsammans med sin man nämner hon även problem kring att vissa delar av utbildningen ännu inte är tillgänglig på engelska.

Allt med flytten till Ludvika är inte enkelt. För Lekshmi som tidigare arbetat med kundservice och logistik har ännu inget lämpligt arbete dykt upp i Sverige. Språket krävs och nu studerar hon SFI i hopp om att snart kunna tillräckligt mycket svenska för att återigen få användning för sin profession.

— Det är frustrerande att inte ha ett arbete att gå till. Men jag hittar på mycket annat och det är nog jag som är hemma minst även om jag inte jobbar, skrattar Lekshmi.

ARBETET MED ATT SKAPA värdefulla samman hang och integration för alla de medflyttande invånarna

pågår för fullt vid Ludvika och Smedjebackens gemensamma utvecklingsbolag Samarkand2015. Här får Åsa Andersson och Marianne Liinanki information om när inter nationella familjer är på ingång och finns till hands för allt från att gå på lägenhetsvisningar till att hjälpa till med språkundervisning, registrering hos Skatteverket och anordning av trivselevenemang och kulturella aktiviteter.

— Man får ställa vilka frågor som helst till oss. Vi har ett givande jobb och lär oss otroligt mycket. Samtidigt kan vi känna oss otillräckliga ibland. Det här många som behöver vår hjälp, berättar Åsa och Marianne.

När vi besöker Ludvika är planeringen för det indiska Diwalifirandet, ljusets fest, i full gång. Ett sätt att umgås och dela med sig av traditioner mellan olika kulturer samtidigt som samhörigheten mellan Ludvikas indiska invånare stärks.

— Det skulle behövas en större arena för kulturevenemang här, likt i storstäderna. Förutsättningarna och behovet finns. Det skulle kunna bli en internationell kulturhub, ett landmärke för Sverige, säger Ganesh Pushpakumar.

Här i Ludvika bygger de båda familjerna sin framtid. Barnens skolgång är viktigast och viljan att låta dem färdigställa sina utbildningsår här gör Sverigeflytten till en långsiktig satsning. Lika så beskrivs framtiden för Hitachy Energy av de båda paren.

— Tack vare att det handlar om grön energi är satsningen lång siktig, menar Rathish Pengadath.

— Tekniken finns och efterfrågan är stor. En "sweetspot" för Hitachi, säger Ganesh Pushpakumar. ●

EN RIKTIGT KNAPRIG JUL

HELT UTAN TILLSATSER

Maserfrakt först i världen

”DET HANDLAR OM ATT BRYTA NY MARK”

En världsunik lastbil ska visa vägen mot framtiden, och ett företag från Borlänge står bakom satsningen. För att driva den krävs vätgas så man byggde helt enkelt även en vätgasstation. Ett unikt samarbete med sikte mot framtidens transporter.

Thomas Agneteg Thomas Agneteg (foto), Witsarut Sakorn/Anders Gidlund (illustration)

Borlängeföretaget Maserfrakt är tillsammans med Ica och transportörnätverket TRB Sverige AB först i världen med att ha utvecklat en lastbil av den storleken på batteridrift där batterierna laddas från bränsleceller med vätgas.

Det finns ett par sopbilar i Skandinavien samt några mindre lastbilar i Asien som drivs med tekniken som förväntas revolutionera sättet som fordon kommer att drivas framöver. I den här storleken och med den kapaciteten är bilen som ska köras av Maserfrakt, med matleveranser till Ica, först i världen.

Det krävs mod för att våga vara först. Och det kostar givetvis också pengar. Mycket pengar. En bil med den här tekniken kostar flera gånger mer än en traditionell lastbil. Men Maserfrakt menar att det måste få kosta att spåra vägen för andra och för att ny teknik ska få fäste. — Vi har jobbat på det här i drygt två års tid och ångat på så mycket vi kan. Det här handlar om att bryta ny mark och det är bråttom, säger Maserfrakts vd Per Bondemark.

Varför är det bråttom?

— Vi ska vara klimatneutrala 2035 och tiden går fort. Vi har redan laddbara elbilar och bilar som går på biogas så det här är perfekt. Och vi har ytterligare bilar med vätgas och bränslecellteknik på väg in men vad det blir för uppdrag åt de bilarna håller vi på ett tag till, säger Per.

ATT DET BRINNER LITE i knutarna förstår man när Per nämner att Maserfrakt ska vara klimatneutrala 2035. För storkunden Ica, som är med i det här projektet, har satt sitt datum till 2030 och det är väldigt snart när det måste fasas in både ny teknik och infrastruktur.

TRB Sverige AB ägs ett tiotal större transport och logistikföretag i Sverige varav Maserfrakt är ett. Man är engagerad i att forma en mer hållbar framtid inom transportsektorn och verkar inom fyra huvudområden — drivmedel, hållbarhet, klimatprotokoll och tankstationer. Nu är man med och tar fram nya lösningar tillsammans med Maserfrakt och Ica.

— Vi vet att måste satsa på olika tekniker för att klara av de energibehov som transportbranschen har och då spelar vätgas en viktig roll, säger Fredrik Landgren som är vd på TRB Sverige AB.

FÖR TRANSPORTBRANSCHEN , och i slutändan konsumenterna som handlar varorna som transporteras, är det viktigt att det finns energi till rätt pris. Och den ska vara förnybar också. Utmaningen med solcellsoch vindkraftsparker som nu byggs överallt är att man inte kan lagra den energi som man inte behöver skicka ut på nätet. Men det kan man i vätgas. Det sker vanligtvis genom elektrolys, där vatten spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av el. Och då går det att fylla på i bränslecellerna för att ladda batterier i eldrivna lastbilar.

När tror du att det kommer att finnas ekonomi i att köra transporter med den här sortens lastbilar som i dagsläget kostar långt mer än traditionella? — Det blir alltid på det här viset när ny teknik ska in på marknaden. Den här bilen har man fått bygga om från en traditionell dieselbil. Man får alltså riva ur drivlinan och montera på den nya tekniken och då blir det dyrt. Vi för dialog med Scania och Volvo, men de är inte riktigt snabba nog just nu för våra planer, fortsätter Fredrik.

TANKEN MED DET HÄR PROJEKTET är att det ska trigga andra att våga, för att på så sätt snabba på tekniken och infrastrukturen. För det gäller inte bra att bygga bilar.

De måste kunna tanka energi efter vägarna också.

— Oavsett vilken teknik gällande drivmedel vi tittar på, så räcker den inte till i sig själv. Det finns inte tillräckligt. Så vi kommer under överskådlig framtid att se många olika drivmedel. Vi i Sverige är till exempel bra på biogas men inte heller det räcker för att skifta in i alla fordon, säger Fredrik och fortsätter:

— Det går att få bidrag för att bygga ut infrastrukturen och vi kommer att se att många mackar kommer att erbjuda fler drivmedel framöver. ●

mot att bli fossilfria.

Per Bondemark, vd på Maserfrakt

Fredrik Landgren fr ån TRB Sverige AB.

En lastbil där batterierna laddas från bränsle celler med vätgas är nästa steg längs Maserfrakts väg

SÅ MYCKET MER ÄN SÄLEN

Idre- och Sälenfjällen är välkända dala-destinationer för utförsåkare. Men de är långt ifrån de enda backarna i Dalarna och för de allra flesta som bor här är det en kort resa till närmaste skidbacke. Kanske har du också koll på Orsa Grönklitt, Säfsen, Bjursås och Romme? Men känner du till Rättviksbacken, Granberget eller Uvbergsbacken?

1 SÄLENFJÄLLEN

Kläppen

Stöten

Skistar Sälen

2 IDREFJÄLLEN

Idre Fjäll

Idre Himmelfjäll

Fjätervålen

Grövelsjön 3

FRÅN VARUHUS TILL SVERIGES

MODERNASTE CAMPUS – MITT I CENTRUM

Förvandlingen är klar – fastigheten som under många år huserat olika verksamheter är nu det mest moderna och centrala campus som finns i Sverige. Från 60-talsfunkis till en mötesplats för studenter, näringsliv och Borlängebor.

sikterna har varit många om både placeringen och utformningen av den nya högskolan i Borlänge. Men nu är den klar. Pampig, modern och så centralt placerad som det bara går, öppen för alla som rör sig i centrum oavsett om man är elev eller inte. En naturlig del av stadskärnan helt enkelt.

Högskolan Falun/Borlänge startades 1977 men har sina anor så lång tillbaka som 1822 då Sveriges första tekniskt inriktade högre utbildningsanstalt, Bergsskolan, startade sin verksamhet. Efter en namnändring 1995 heter man Högskolan Dalarna, genom att de yrkestekniska högskoleutbildningarna i Borlänge och lärarutbildningarna vid Lärarseminariet i Falun sammanförts till en högskola.

CIRKA 15 000 STUDENTER finns i dag på högskolan, där 800 personer arbetar, och där 70 program och runt 1000 kurser erbjuds. Dessutom bedrivs forskning.

– Den nya högskolan är inte bara bra för studenter och personal utan även för samarbetet med näringslivet. Och det är viktigt. Och det ska vara ett öppet hus för kunskap där alla, även de som inte går här, ska kunna ta del av öppna föreläsningar, säger Jörgen Elbe, nytillträdd rektor.

INNANFÖR ENTRÉN finns både café och bibliotek som är öppna för allmänheten, och högskolan vill gärna se många besökare utifrån. Det ska skapas en mötesplats. Den nya högskolan ligger i direkt anslutning till staden huvudgata, till busshållplatser, och till grönska. Och ett par minuters gångväg bort ligger centralstationen med mycket bra tågkommunikationer, och ytterligare några minuter bort ligger Kupolens köpcentrum och Norra Backa handelsområde med bland annat IKEA.

Med centrumkärnan rakt utanför dörrarna är högskolans placering unik.

Det var en stor skara studenter som applåderade när bandet klipptes och trumpetfanfaren förkunnade att Sveriges modernaste och mest centrala campus var invigt. För att utbilda framtidens arbetskraft som kommer att återfinnas i Borlänge, Dalarna, Sverige och världen. ●

» Det ska vara ett öppet hus för kunskap

där alla, även de som inte går här, ska kunna ta del av öppna föreläsningar. «

På tillfälligt besök :

Anders Zorn och

Carl Larsson

F Dalarnas

konstsamling

1/6 2024 - 31/8 2025

Sommarjobb som gör skillnad!

Slår ditt hjärta lite extra för att hjälpa andra människor?

Då kan du sommarjobba med ett av Sveriges viktigaste jobb!

Vi erbjuder dig som sommarvikarie

• Digital introduktion till arbete inom vård och omsorg

• Individuell inskolning

• Fantastiska möten med människor

• Goda erfarenheter för framtiden

• Möjlighet att börja som timvikarie innan sommaren

• Möjlighet till fortsatt anställning efter sommaren

Vikarier behövs varje sommar

Varje sommar behöver vi cirka 150 vikarier till våra verksamheter inom vård och omsorg.

Vi har många olika arbetsplatser inom Rättviks kommun.

Det innebär att du har möjlighet att arbeta centralt i vackra Rättvik, eller i de natursköna områdena kring Boda kyrkby och Furudal. Möjligheterna är många!

Du behövs! Du gör skillnad!

Skanna QR-koden till höger och ansök redan idag på rattvik.se/sommarvikarie.

Välkommen med din ansökan!

Kreativa möten i en inspirerande miljö

Ibland behöver man byta miljö och träffas utanför arbetsplatsen. Lusten att hitta inspiration och viljan att ge dig och dina anställda tid att njuta tillsammans.

På Dalecarlia i Tällberg finns alla förutsättningar för inspirerande möten och konferenser i alla storlekar.

Från små sittningar till grupper om 200 personer. Vi har fina rum, rymliga salonger, ett härligt spa och fantastisk mat i vår restaurang där utsikten över Siljan får dig att tappa andan.

Välkommen!

För offert maila konferens@dalecarlia.se

RES MED TÅG

i Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro

www.tagibergslagen.se

Linda Magdalena Jonsson är en av deltagarna i Dalarna Science Parks inkubatorprogram. Med sitt green tech-bolag, Alder Olmai supernaturalcolours utvecklar hon nya metoder för att färga textil.

Tänk om den affärsidé som du bär på kan få fantastiska saker att hända, som att bidra till en hållbar värld och maxa ditt liv.

En mötesplats för människor, idéer, kunskap och kreativitet – Dalarnas innovationsarena. Vi erbjuder affärsutvecklingstöd till innovativa startups och etablerade företag samt driver projekt för regional utveckling. Har du en affärsidé som du vill utveckla? Tveka inte att kontakta oss! dalarnasciencepark.se