Magasin Mitt Fiske #6 2013 by Magasin Mitt Fiske

MMF #6-2013

Jakten på DRÖMFISKEN 1

Tips och trix för pimpelabborren Rullskrik och fiskefrossa i Kroatien!

SAVALENS läckra RÖDINGAR

Gratis fiskemagasin!

Rullskrik i Kroatien Sid 8 Tips och pimpeltrix

Sid 26

Test: hPa multiväska Sid 40 The American Way

Sid 46

Prylar deluxe

Sid 50

Röding i Savalen

Sid 64

Mat: Surf 'n' Turf

Sid 78

After Fish

Sid 92

Abborre på fluga

Sid 96

Tropiska flugor

Sid 106

Brutala drömfiskar Sid 128

Besök våra butiker eller

webshopen

Lawson Pikewallis Jerk 6,6 fot -130gr

1 695:-

r ”Ryggrad fö r...” o d d ä g a r o t s

Lawson Pikewallis Spin 8,3 fot 30-240gr

1 995:-

Böjda Spön Professional Fishing Equipment

Böjda Spön AB Storgatan 34 671 31 Arvika 0570-711 690

Böjda Spön AB Långgatan 12 686 30 Sunne 0565-711 600

WWW.BÖJDASPÖN.SE

Södra Lid AB© 681 94 KRISTINEHAMN REDAKTIONSCHEF Kristina Vänersand 070-690 19 72 kristina@mittfiske.se

Du har väl in läsa alla nummer

SENIOR EDITOR Patrik Tjörnmark 076-849 61 94 patrik@mittfiske.se MARKNADSKOORDINATOR Jan Hagman 070-695 82 73 hagman@mittfiske.se

MARKNAD/KOMMUNIKATION Stefan Vänersand 076-820 70 70 stefan@mittfiske.se TIPSA OSS! Hör gärna av dig till oss och tipsa oss om vad vi ska skriva. Vad gillar du att läsa? info@mittfiske.se PÅ NÄTET

www.mittfiske.se Gilla oss på

facebook

Magasin Mitt Fiske är gratis för läsarna och finansieras via annonser och samarbeten. I magasinet länkas det till tillverkare, generalagenter, butiker och olika arrangörer. Kontakt: info@mittfiske.se

www.m

nte missat att du kan av Magasin Mitt Fiske p책

mittfiske.se

Jakt - fiske - uteliv 1195:ord. 2000:-

985:-

Piranhamax 150 Portabelt ekolod med 160V x 128H 4 “display

ord. 1585:-

990:-

ord. 1595:-

395:ord. 449:-

abu flytover

Håller dig varm o God flytförmåga.

Seeland conley Fleece iEraseXT® till den seriöse jägaren.

699:-

ord. 1095:

våra butiker Huntyard & Berras Eurostop/Arlandastad Cederströmsslingan 1

Huntyard & Berras Vårby Vårby allé 53

Huntyard & Berras Gnesta Ågatan 2

Huntyard & Berras Gävle Norra Kungsgatan 23

Vard 10–19 lö 10–17 sö 11–17

Vard 10–19 lö–sö 10–15

Vard 10–18 lö 10–15

Vard 9–18 lö 9–14

☎ 08-740 20 20

☎ 0158-216 00

☎ 026-12 88 50

Shimano Super gt 2500RC och 4000RC. Bakbromsad superrulle!

1190:ord. 1790:-

495:ord. 899:-

lowrance elite 4x Färglod med givare till superpria!

ambassadeur Silver Max. Lågprofilrulle med sex kullager.

rall

och torr. . S–XXL

995:-

ord. 1390:-

avignon ridge high Håller dig varm när kylan slår till. Stl. 37–47

mora ice easy Svenskt rostfritt stål med utbytbara skär.

Huntyard & Berras Eskilstuna Torshällavägen

Fly Fisherman Jakobsberg Vasavägen 46

Vard 10–18 lö 10–15

Vard 10–18 lö 10–14

☎ 016-13 07 70

☎ 08-580 253 05

webshop

huntyardberras.com

DAGBOK från KROATIEN

Det hade gått tre år sedan sist. Vi hade 8 att Big Game-fisket i Adriatiska havet hört skulle vara riktigt bra. Fanns bara en sak att göra – ta sig dit och kolla läget! Från flyget ned till Split ser vi hur hela havet ligger blankt. Ser nästan overkligt ut. När jag och Johnnie kliver ur flygplanet blir vi knockade av värmen – BAM! Text & Foto: Patrik Tjörnmark

Rullskrik,

f e k s fi

a s s fro

och benskak

17 september Lördag morgon. Guiden är redan på plats och kör oss till vårt mål, Jezera, i sin stora amerikanska muskelbil med luftkonditioneringen på fullt spett. Jezera är en litet idylliskt hamnläge beläget på ön Murter där jetsetare med bilar i miljonklassen glider förbi i symbios med betydligt mer prisvärda åkdon. Här nere skulle det enligt någon källa inte blåsa. Som alla förstår kan det blåsa på precis alla platser, så även här. Som svar på tal: De första fyra dagarna tillbringar vi på landbacken. Vinden friskar i så det piskar i flaggstängerna nere i hamnen. Vi blir rastlösa. Kustfiskar akvariefiskar, någon är giftig. Äter god mat och njuter av tillvaron så mycket man kan göra utan att befinna sig på öppet hav där de stora fiskarna jagar.

10 22 september Dag fem ska det sluta blåsa enligt väderleksrapporten. Klockan 08.00 står vi redo i hamnen, jag, kocken Ken Wettergren och Johnnie Gedda. Ut far vi i guidens stora Sea Fox 287 CC i en

marschfart på styvt 30 knop. Båt två består av Christer Hjälmefjords ”lilla” Sea Fox 206 CC med manskap Andreas Theander och den levande mäskmaskinen Ralph Bengtsson. Klockrent väder. Fiskeabstinensen skälver liksom i hela kroppen. Johnnie fightar första hugget som visar vara en albacore på 12 kilo. En rusning, sedan är den trött. Catch & Kill – mums! En läckerhet på grillen. Känns fel att använda stora grymma Big Game-spön till denna art. Men det går ju inte att förutse vad som ska hugga på den utlagda sardinen. På VHF:en berättar Team Laholm, ja, Christer bor där, att en tonfisk gått på. Rullskrik, fiskefrossa och benskak. Väger ungefär 45-50 kilo, catch & release. Strax därefter hugger en albacore och det är min tur att drilla. Vad den vägde? Törs knappt skriva det, kan bli utfryst... 7-8 kilo. Denna får friheten åter och simmar så vitt jag vet än idag och äter sardiner i sitt varma hav. Värmen eskalerar. 32 plusgrader under Sea Foxens tak. Svetten rinner från pannan. Någon timma går. På VHF:en hör vi en halländsk röst som meddelar att en schyst blåhaj huggit

sardinen. Det är Andreas tur att få spöböj och benskak. Upp kommer den tre meter långa hajen innan kroken lossas i vattnet – mäktigt! Runt kroppen på hajen simmar flera pilotfiskar. – Riktigt kul! poängterar Andreas belåtet.

23 september Kanonväder idag igen. Johnnie har åkt på ordentliga magsmärtor och blir tyvärr tvungen att lämna oss. På väg ut till vårt fiskeområde passerar vi ön Blitvenica som är ett slags riktmärke på var fisket börjar ske för merparten av alla båtar som dagligen passerar här. Vår guide har en mäskmaskin som kallas Sardamatic, byggd i Italien, som är helt super. Värd varenda krona. Bara att fylla på med agnfisk så fixar en roterande skiva bitar i lagom storlek via en motor som går att justera i hastighet. Team Laholm har Ralph. Han tycker om att stå i fören och skära sardinerna i bitar timme efter timme. Ken står i tur att fighta fisk. Ken som är kock till yrket ser fullt med sushimaterial simmande i sina drömmar i fören som är en bra

viloplats mellan varven. Kvoten tonfisk är uppfylld för denna säsong och det är catch & release som gäller för denna art som här nere är strängt kontrollerad. Bra, men visst går det att ha något annorlunda regler. Många gånger blir det för mycket byråkrati och krångliga påståenden som inte gynnar en sportfiskare som betalar dyra pengar för detta fiske. Sportfiske genererar mer kapital jämfört med yrkesfiske, men det är inte alla som förstår detta. Ken vaknar snabbt ur sin dröm via ett gällt rullskrik. På med Stand-Up-sele. Ut far linan, men så stannar den av. Albacore igen? Ken ler med hela ansiktet. Kan nästan tro att han precis blivit utnämnd till årets kock. Pumpar snabbt in en tonfisk modell liten. En provsmakare på cirka 17 kilo. Ken är lycklig ändå, tycker detta är hur kul som helst. Återigen väser VHF:en till. Ralph har fångat en blåfenad tonfisk på ca 50 kilo. En Adriatisk muskelmaskin som får en norsk hälleflundra att likna en löja i jämförelse. Det tar bara en liten stund till så har Christer fångat en ätmaskin, förlåt blåhaj, i samma storlek som Andreas haj, lite över tre meter lång.

En guldmakrill har fallit för trollingtricket...

24 september

Vilken lycka! Samma varma härliga väder för tredje dagen i rad. Precis som de föregående två dagarna börjar vi morgonen med 5-6 meter per sekund med vind från nordost. Mitt på dagen lägger sig havet helt. På eftermiddagen blåser det lite svagt, mer från syd, i 1-3 meter per sekund. Rätt okej läge även i vanliga fall – för oss ute på havet med siktet inställt på Big Game kändes det som rena gudagåvan med tanke på inledningen på resan... Sardamaticen maler på och alla fyra spön riggas på samma manér som tidigare. Två med ballonger, där det enas sardiner svävar på runt 40 meter, det andras något närmare ytan. Guiden riggar de två spön som står i mitten av båten ännu närmare ytan. Ett på cirka 20 meter, samt ett ”ytspö” utan tyngd vilket ger en än mer svävande sardin i sammanhanget. Denna fiskar effektivt ungefär 10 meter under båten i det kristallklara vattnet. Tonfisken tar ofta spöt som riggas runt 40 meter, men kan likväl dundra upp mer mot ytan, speciellt när det mulnar på lite. Då verkar det som om den blir mindre skygg och har lite svårare att se tafsen även om denna är av fluorocarbon. Japp, så bra ser den i det milt utryckt superklara saltvattnet. Spöt som fiskar 10 meter under ytan favoriseras av albacore och blåhaj. Men som sagt, ena dagen hugger alla tonfiskar rätt under båten, andra dagar kan 60-90 meter fungera bäst. På snart bekant manér hugger en mindre fisk först, denna gång en albacore på styvt 9 kilo. På VHF:en hör vi strax därefter att får Ken en albacore på

närmare 12 kilo. En fisk guiden elegant skär ut ryggfilén ifrån. Tunna delikata skivor fixas fram via skärbrädan. Fram med en wasabitub, alltså japansk grön pepparot och varsin iskall pilsner. Sushi femton minuter efter fångst, färskt så att det nästan sprattlar i munnen – mums… VHF:en skriker till igen. Christer har fångat tonfisk, och halvtimmen senare är det Andreas tur. Båda ligger på mellan 40 och 45 kilo styck.

25 september Sol, värme och samma vindar som föregående dagar. Vatten klart som vodka, som Rysslands förste president Boris Jeltsin skulle uttryckt sig. Bara iskuberna som fattas. Idag är kocken Ken på G. Men givetvis hostar VHF:en till. Christer berättar att de sett ballongen rista till lite. Svajat lite mystiskt. En stingrocka på runt fyra kilo som svalt sardinen. Vilken fight på 50 pounds utrustningen... Nu var jag lite ironisk. Sedan smäller en ballong! Shimano Tiagran ryter som ett uppretat lejon och nu är jag definitivt inte ironisk. För nu bär det iväg... Ken tar på sig selen. Guiden flyttar över spöt efter första långrusningen. Ken skrattar och säger att detta är det bästa han varit med om i hela sitt liv. Inte en meter får han in. Vår guide är tvungen att ställa bromsen på över 17 kilo, inget händer – linan åker fortfarande ut. Ökar till 19 kilo. Nu går det att få in lina. Mycket ge och ta. Till en början är det tonfisken som bestämmer var skåpet ska stå. Ken ler. Det går tio minuter till. Ken slutar le. Benen skakar. Svetten lackar i pannan. Han ser orolig ut. Jag har sett kockar som sett lugnare ut när de riskerat sista

Wasabi på extremt färsk albacore är livsnjutning!

k s a m

! s en

Kocken Ken upplever himmelrikets fröjder...

Taliban-Raffe kollar läget.

Redaktör Tjörnmark med albacore på 13 kilo.

En riktig värsting blan Bertram mäter in på s

Kork i luften - en direkt följd av tonfisk till båtkanten...

nd Big Game-båtar, stadiga 65 fot...

Tonfisk p책 runt 50 kilo.

Blåhaj på över tre meter.

Nej, inte Janssons i år igen! Ansjovisens sista vädjan...

Shimano Tiagra 50W i väntan...

”Jag orkar inte längre...”

platsen i Årets kock... – Jag orkar inte längre, viskar Ken. – Bara kämpa på, säger vår guide. Efter lite specialtricks och krusiduller får guiden tonfisken på den sida av båten som gör att kroken befinner sig närmast ytan. Annars är risken mycket stor att linan går av, trots att det rör sig om nötningstålig fluorocarbon i tafsen. 17 minuter mjölksyra senare får till slut kaptenen på båten äran att lossa kroken och tonfisken simmar tillbaka i vattnet klart som vodka. Ken sätter sig ned, han är totalt slut. Stunden senare hugger en albacore. Min tur att greppa spöt. Rullen skriker högt och tydligt. Drar nära på lika mycket som Kens lilla tonfisk. 13 kilo och nytt PB –tjoho!

26 september Den stora Sea Foxen fiskar blankt. VHF:en hostar till ännu en gång. Ralph har fångat tonfisk på runt 45 kilo. Christer en mindre albacore. På håll ser vi hur Ralph blottat sin fysik och virat tröjan runt sitt huvud. I högerhanden håller han en vass kniv. Ser ut som en uppretad taliban. Så var det namnet fixat: Taliban-Raffe…

27 september

Kocken Ken med sin första rejäla tonfisk på kroken...

Kyrkklockan ringer sedvanligt klockan 06.00. Tid att stiga upp. Värmen ligger på runt 20 grader nattetid. Vid sjusnåret är det redan 24-25 grader varmt. Frukost inhandlas som alltid innan ombordstigning på den nära nio meter långa Sea Foxen. De dubbla 225 hästar starka fyrtaktarna förflyttar oss ut från hamnen innan det är dags att gasa på.

Release på gång för en av världens starkaste fiskar...

Framme utanför ön Blitvenica riggar guiden alla spön med sardiner. Solens strålar hettar. Plötsligt dyker några moln upp. För en stund sjunker temperaturen med flera grader. Då kommer hugget. Tiagran skriker återigen som ett rasande lejon. Ken skriker: – Den tar INTE jag… Jag tar på mig selen. Petar i lågväxeln och vevar som en stressad gnu. 14 minuter senare är jag rätt så trött. Kaptenen på båten lossar kroken fortfarande med tonfisken i vattnet. Runt 50 kilo. Heeelt okej... VHF:en skvallrar att Andreas fångat en på 155 cm. Ungefär 50 kilo. Kanske något mer. På vår båt skriker den ena Tiagran till ännu en gång. Ken fightar upp en tonfisk på cirka 45 kilo som givetvis även den returneras. Sedan ser vi hur ett

gummiband som är kopplat på linan för att eliminera rycken från båtens gungningar mot spöts klinga ser väldigt spänt ut. Är det strömmen tro? Hjärnan kopplar inte för någon av oss. Jag vevar till slut in linan för att kolla. På kroken sitter en halvt död albacore på späda 6-7 kilo. Va? Inte ens orkat dra av ett litet klent gummiband... Kvällen avslutas med dunder och brak i hamnen. Flera hak besöks. Provrör med Jägermeister smakas av. I morgon ska det ändå blåsa.

28 september Inget fiske. Team Laholm packar och beger sig hem till Sverige med bil och båten surrad på trailer där bak.

29 september Bättre väder. Sol och riktigt varmt! Fiskar mindre än en halv dag. Mäskmaskinen Sardamatic mäskar in en stor blåhaj på tre och en halv meter. Käkar upp varenda mäskbit som kommer i dess väg. Ser mäktigt ut. Mats fixar på bara någon minut till ett tackel med wire så att det håller utifall att. Några sekunder går. Blåhajen hugger den tacklade sardin med wire som ligger i dess väg. Vi låter vår guide fighta hajen. Ganska beskedligt kommer den snart upp till båten innan kroken lossas och den får simma tillbaka. En tonfisk drar otroligt mycket mer. Men så är den också en av världens absolut starkaste fiskar... Vi drar in och hjälper guiden ta upp sin båt från rampen i Jezera och rengöra den. Årets säsong är slut. Och vi längtar redan tillbaka till vattnet i Kroatien som är lika klart som vodka…

Här bokar du ditt Big Gamefiske runt ön Blitvenica med hotspots för blåfenad tonfisk, albacore, blåhaj, svärdfisk m m: Anton Roca från Vodice med sin båt Bakul som fiskar i samma område: www.game-fishing-adriatic.com Boende är aldrig svårt att hitta. Vill du bo nära hamnen med bra utsikt under högsäsong är det en fördel om du är ute i god tid. Kroatien är populärt då det mesta är billigt här nere (Big Game-fisket undantaget), så även merparten av boendet. Kolla här: www.summernet.hr/jezera/ eller här: www.jezera.com/eng_Home.htm

Prova gärna att boka fisket bara någon dag istället för att boka upp en hel båt en längre period. Det lönar sig faktiskt oftast. Speciellt om du är lite osäker på hur fisket här nere verkligen är. Förmodligen får du blodad tand, men för någon kanske det upplevs obehagligt med att fighta starka muskelfiskar. Man bör vara minst 14-15 år och inte alltför späd. Det är som sagt kraft i en tonfisk som väger 40-50 kilo eller mer. Ett tips är att noga kolla vad som ingår i det avtalade priset/ fisket. Precis som alltid med andra ord. Sommartid är det störst chans till bra väder. I slutet av augusti är fisket efter blåfenad tonfisk generellt bäst. Men det kan vara varmt, riktigt varmt.

Ön Blitvenica i fagra och varma Kroatien - Tonfiskens såväl som den Europeiska Big Game-fiskarens paradis...

: n a d Su

Popper, speed jigging och flugfiske efter hårdfajtande motståndare. GT, Napoleon fish, Groupers, Dogtooth Tuna. Liveaboard cruise i Sudans outforskade vatten bjuder på ett fiske med stor artrikedom och många överraskningar.

Fly fishings last frontier

MER INFO

EXPLOSIVE SALTWATER FISHING with WILD SEA EXPEDITION fishing@wildseaexpedition.com

PIMPLA A

L채r dig grunderna

ABBORRE

28 Sugen på att pimpla abborre i vinter? Vet du bara inte riktigt hur det går till? Lugn, MMF tipsar dig om grunderna och visar hur enkelt du tillverkar din egen favoritkrok som funkar! Text & Foto: Patrik Tjörnmark

I och med de senaste årens kalla klimat pimplar vi återigen abborre från is i alla våra län. Abborre är det primära målet och den art som är allra vanligast att fånga i Sverige. Oavsett om du är nybörjare i ämnet eller har fiskat en del finner du förhoppningsvis något att ta med dig ut på nästa fiskafänge på fruset vatten i jakten på en av våra allra vackraste fiskar - den randiga rovriddaren. En av tjusningarna med pimpelfiske

är direktkontakten med själva fisken. En annan är att det är enkelt att ta sig till ett vatten. Du styr själv var och när du vill pimpla så länge det finns bärkraftiga och säkra isar.

Val av plats

Pimpelfiske är bara tur säger många. Fel säger jag! Visst, en viss procent handlar om att hamna på rätt plats. Men till större delen handlar det om kunskap

och teknik. Hur du samlar ett stim till hugg och snabbt halar upp dem innan de tappar intresset. Val av plats i en sjö beror på många faktorer. Från temperatur och barometertryck (läs mer längre fram) till vilka prylar du tror på. Känner du inte till sjön du för dagen valt som fiskeplats finns det några enkla ställen där du kan börja söka efter abborren. Inlopp och utlopp, sund (speciellt i skärgården) vasskanter, sprickor i sjön, bryggor,

grund om du hittar något eller känner till det sedan innan, runt öar och uddar, vikar. Ja, egentligen ganska självklara platser att söka abborren på. Tänk bara på att just dessa platser ofta är strömsatta och därmed har en mer ojämn is. Som allt annat fiske behövs det ljus för att fisken ska jaga byten. Vid starkt solsken så söker ofta abborren skydd bakom stenar eller stupande berg, eller för den delen under snöfläckar på isen.

Mulna, gråa dagar söker sig borrarna ofta till de mer ljusa och öppna delarna av sjön. Platser som i närheten av råkar, sprickor eller blankisfläckar för att utnyttja rådande jaktljus.

Teknik

Tekniken för att locka den mindre abborren till hugg är ganska enkel. Borra ett hål och släpp ned till botten. Gör ett par lockryck. Håll still i ungefär 3-4 sekunder. Viktigt att du här håller still på exakt samma avstånd ovanför botten (cirka 5-10 cm till att börja med). Annars får abborren svårt att fokusera på din pirk med krok. Hafsar du för mycket tappar snart abborren intresset och försvinner. Sitt inte för länge i varje hål. Under tävlingsfiske körde jag ofta enligt tiorycksprincipen. Fick jag inget napp inom tio ryck inklusive uppehåll så borrade jag nytt hål. Flytta dig 5-6 meter, borra nytt hål. Står det två-tre abborrar vid det första hålet följer ofta dessa med till det andra. Till slut är det så pass många att det helt plötsligt blivit konkurrens – nu börjar fighten om kroken. Då kan du prova att höja pirken exempelvis 10-20 cm i stöten. Då blir avståndet mindre mellan abborre och borrhål. På så vis plockar du snabbare och snabbare upp mer abborre. Låt det gärna gå några abborrar i respektive skikt innan du höjer din pirk. Detta fungerar klart bäst när det varit stabilt lufttryck en tid. Träna in så att du plockar upp fiskarna utan att slänga iväg spöt på isen. Dels blir det inte sörjigt, dels plockar du snabbare fler fiskar. Träna in ett mönster så att du snabbt och enkelt greppar tag om abborren. Se till att du får buken uppåt, kroka av kroken och avliva snabbt den fisk du

tänkt ta med dig hem genom ett bryta nacken av den. Större abborre kräver ofta betydligt mer fjäsk. Det lönar sig då att nöta mer i varje hål. Vet du att abborren huserar i området är det bara att härda ut.

Barometer

Abborren är känslig för låg- respektive högtryck. Abborren har nämligen en sluten simblåsa och reagerar därför snabbt på fallande eller stigande barometertryck. Många gör fel genom att bara söka abborren precis vid botten. Fiskar du vid en inte alltför skarp brant så kan abborren lika gärna stå både två och tre meter (mer i extrema fall vid snabba och kraftiga tryckskillnader – högt lufttryck) ovanför botten. Detta för att undvika ”ont i magen”, kalla det dykarsjuka eller vad du vill. Alltså, vid lågtryck drar sig abborren mot djupare vatten, vid högtryck står den gärna vid en brant där den kan tryckutjämna enkelt eller dra sig in mot grundare vatten. Därför kan du lika gärna få en schysst borre på två meters djup redan i januari. Inte enbart i mars-april som en del påstår. En myt alltså! Under stabilt lufttryck så rör sig abborren mer över flack, det vill säga mer plan, bottenstruktur. Snabba luftrycksförändringar medför oftast slö, apatisk abborre som är föga intresserad av det du har att erbjuda. Så ett tips: skaffa en barometer om du inte redan har en. Och en fiskedagbok. Det har du igen flera gånger om. Kunskap är lika med fisk på kroken.

Pimpelspö

Förr skulle alla bygga sina egna lätta pimpelspön i balsa. Idag är det mindre

Glad Patrik Stenman med randig rovriddare.

Gör din egen favoritkrok

Linda krokskaftet med garnet.

Blanda lim och pigment.

vanligt. Det finns en hel del pimpelspön att välja på och smaken är ju som alltid olika. Wiggler, Normark, Bios och Abu Garcia har samtliga bra spö som uppfyller en sportfiskares krav på bra utrustning. Andra föredrar lite större spön. Pimpelspön är enkla spön som fyller sin funktion. En smaksak med andra ord.

Pirk

Även här finns det mängder att välja på. De tjugo år jag tävlingspimplade använde jag oftast Hagströmspirken som inte längre tillverkas. Men det finns andra som är lika bra – Kajpirken, VIMpirken, Mankanpirken etcetera. Dessa är samtliga vertikalpirkar. Balanspirken som imiterar en flyende simmande fisk i vågrätt läge ger ofta större abborre. Här var och är finska balanspirkar både föregångare och

Applicera limblan

ledande på marknaden. Bra och beprövade balanspirkar är Nils Master och Rapala.

Mormyska

Eller mormyschka som det egentligen heter. Den kommer från Ryssland och imiterar till exempel en liten vattenloppa, sötvattenskräfta eller larv. Mormysch är just en mindre sorts vattenloppa. Liten tyngd som ofta består av den tunga metallen volfram. Volfram har en betydligt högre densitet kontra bly, 19,3 mot 11,9, vilket tydligt märks när du fiskar med en volfram-mormyschka. I mormyschkans bakre ända sitter en ingjuten enkelkrok. Apteras med ett par levande maggot eller bloodworms och fiskas mest skakvis i olika vattenskikt. Till detta fiske används ett speciellt pimpelspö som

ndningen.

Pricka till exempel vit-svarta ögon.

Klipp antrongarnet efter ett dygn.

har nappindikator och tunnare lina. Max 0,15 mm nylon eller 0,04-0,08 mm flätlina. Annars förlorar du en stor del av själva känslan. Med mormyschka har jag fångat allt från braxen till gärs, så det är långt ifrån bara abborre som hugger.

från Plastic Padding, där du sedan tillsätter en knivsudd färgpigment som du hittar hos din välsorterade redskapshandlare. Blanda in vitt pigment för klarare färger. Krokstorlek 14-16 för tävlingsfiske, 10-12 för större abborre. Gärna långskaftad.

Förr i tiden fiskades det mest med enkelkrok. Inget fel på det. För hugger en större abborre så sitter den som regel bättre på just en enkelkrok. Men trekrok i kombination med färgat epoxylim och/eller garn ger oftast mycket mer abborre (se bilder här ovan på hur du tillverkar en bra pimpelkrok som jag tillverkat och använt i 35 år under namnet PT-kroken). Använd transparent epoxylim som härdar efter ungefär 15 minuter, exempelvis Super Epoxy

Hederlig nylonlina är ofta att föredra. Visst, på djupt vatten är ju ibland den stummare flätlinan ett bättre val. Gårdagens flätlinor har en viss förmåga att ta in lite vatten. Nanofil från Berkley är raka motsatsen – en hybridlina som inte suger in en enda procent vatten. Grymt mjuk och följsam. Prova själv så förstår du vad jag menar. Ett måste! Min personliga klassiker, en neonfärgad Stroft Fluor nylonlina i dimensionen 0,18-0,25 mm finns

Krok

Lina

fortfarande laddad på ett par av de fyra spön som alltid har en given plats i min skrylla.

Kajpirkar med en Hugo emellan. Kaj med tafs till höger...

Finnhake/panglänk/ kedjelänk

Alla är benämningar på den länk som sitter mellan vanlig vertikalpirk och krok. Finnhake eller dubbelsnappers som den även kallas var det vanligaste innan panglänken kom till. Denna en- till tredelade länk är grym. Speciellt för tävlingsfiske. Är abborren trög så välj tredelad, annars brukar endelad räcka. Fiskar du efter grov abborre har panglänken/kedjelänken (som varierar i kvalité) ofta ett minus, dess begränsade styrka. Välj då hellre en finnhake som håller bättre. Tappad storabborre på grund av undermåliga attiraljer är mindre roligt.

Maggot/bloodworms Naturliga eller konstgjorda. Ja, maggot är att föredra naturliga och fullt levande. Köldstela rör de sig lite, men varma frenetiskt. Men att stoppa dem i munnen som jag en gång sett en herre göra på en pimpeltävling kanske inte är att betrakta som hälsokost direkt. Mindre maggots kallas ofta för pinkies. Ofta färgas dessa exempelvis röda. Bloodworms (röda fjädermygglarver) sitter dåligt då de är tunna och sköra, här väljer man krok anpassad för ändamålet och tunn i godset. I vissa fall fungerar konstgjorda bloodworms helt okej. Vissa pimpelfiskare använder aldrig beten på sin lim- eller garnkrok. Andra

alltid, några ibland. Prova dig fram. Tröga dagar kan det vara den röda tråden som triggar abborren till hugg.

Borr

Isborren är nog så viktig. För tävlingsfiske använder många ett borr som tar upp ett ungefär 100-115 mm stort hål. Mora Ice Pro & Nova, Hurricane, Vista, Normark Lazer, UR Heinola (UR Rantanen, UR Rapala) är beprövade isborrar som finns i ett flertal dimensioner. Runt 135-155 mm rekommenderas till lite större abborre. Då passar mer lättborrade Mora som även är kortare än ett UR-borr. Ett bra alternativ om man är inkörd på UR är för övrigt Mora Lazer. Båda har sina för- och nackdelar. Glöm inte att alltid ha på eggskyddet under in- och utgång eller längre

Alternativt köper du en av alla som tillverkas eller säljs runt om i landet: Normarks NM, Mora Nova, OP-skryllan, PP-skryllan, Benka-skryllan som rymmer över 30 kilo eller varför inte Kinetic-skryllan som är en slags mix av skrylla och väska som är försedd med både ryggsäcksremmar och bärhandtag. Eller också föredrar du en helt vanlig klassisk ryggsäckstol. Själv har jag tillverkat min egen skrylla sedan många år tillbaka, alltid en uppskattad julklapp bland vinterfiskare.

Kläder transporter på sjön. Eggen på en borrkrona eller skären är sylvassa. Ha för vana att alltid bära med dig första förband om olyckan skulle vara framme.

Skrylla

En måstepryl. Att stå upp och pimpelfiska hör till det förflutna. Då är det svårt att känna och se nappen, speciellt om det blåser. En skrylla eller kont/ pimpelkont är alltså den kombinerade dunk/stol du sitter på. Antingen en 25 liters plastdunk som är kapad i önskad höjd och inredd med ram i plywood och diverse spöhållare, fack förutom det obligatoriska locket som bör vara av exempelvis foam. Eller också någon form av trälåda som du snickrat ihop alldeles själv. Alltid kul att bygga egna prylar till fisket, eller hur?

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Hur ofta har man inte hört den söndertjatade devisen. Men visst stämmer det! Det är inte svårare än så. Klä dig efter rådande väder. Reflektera över att du rör dig en del på sjön, speciellt vid tävlingsfiske. Hur många lager du själv behöver är ju till stor del beroende på hur kallt det är ute kontra blåsten. Kläder som andas är aldrig fel. Tänk på köldfaktorn.

Säkerhet

Bär isdubbar! Använd halkbroddar om det är blankis eller lite snö på sjön. Använd gärna flytoverall, men tänk på att det behöver vara en ”torrdräkt” om du ska klara en stund i kallt vatten. Med vanlig flytoverall har du ett vindoch regntätt plagg som har flytkraft. Inget annat! Fiska helst inte ensam. Ta med dig första förband, ett isborr är grymt vasst.

Djupkartor

J 36

Precis som havsfiskaren eller trollingfiskaren rekar sina områden bör även pimplaren göra detta. Det finns lodade djupkartor till de flesta större sjöar. Kolla med miljökontoret i just din kommun eller gå in på någon av följande länkar: • 853 sjöar • Västsverige • Gnosjö • Skåne • Sundsvall • 653 sjöar i mestadels Halland och Småland • Skellefteå

394

Världens Första HÖGPRESTERANDE

Elektriska Isborr UPP TILL

40 200 mm

HÅL

PÅ

LADDNING Mycket lätt – väger endast 10,1 kg!

Marknadsledande i USA på isfisketält och motorisborrar

Eskimo Motorisborrar Stingray 33cc (1,2hk) Levereras komplett med Quantum 200mm underdel Spirallängd 82cm Underdel 107cm Totallängd 130cm Vikt 13,3kg Svensk bruksanvisning

Eskimo Quickfish Pop-Up-Tält För 2 eller 3 personer Varmt och vindstilla Enkelt att sätta upp (tar endast 60 sek)

BIOS AB • BOX 106 • 782 23 MALUNG • TEL 0280-441 00 • INFO@BIOS.SE • WWW.BIOS.SE

394

hPa Photodry 25 Finns i tre storlekar: 20, 25 och 40 liter Grossist: Wani Outdoor www.wanioutdoor.com Rek. pris fรถr Photodry 25: 1 229 kr

TESTAR

25l

Ç MF

photod

hPa Photodry 25

Kompetent

l u g &

multisäck En kameraväska som rymmer ett hus, några gluggar, blixt och en semisystemkamera. Kan det vara något? Jo, efter att ha använt hPa Photodry 25 under mer eller mindre hela 2013 kan jag påstå att detta är väskan med stort V. TEXT OCH FOTO: PATRIK TJÖRNMARK

an jag använda en produkt till flera olika saker så gör jag det. Eller åtminstone – gör ett försök. En kameraväska kan också vara rullväska. Rullarna ligger mjukt och fint mellan fiskepassen. Speciellt om du reser med flyg. Handbagage med favoritkameran, ett gäng minneskort, ett par gluggar samt några rullar som jag vill frakta på ett bra sätt. Visst har det hänt att jag fått öppna väskan efter röntgen på flygplatsen, vissa vet knappt vad en fiskerulle är. Men efter ett par snabba frågor från personen vid röntgen brukar det vara löst. Inga farliga terroristprylar, vad jag vet!

hPa är tillverkad i två sektioner. En mjuk vadderad väska som du kan modifiera ganska mycket. Med kardborre och mjuka väggar fixar du lätt så att det du vill frakta ligger som det ska. Själva väskan som har en dragkedja stoppar du därefter i den vattentåliga bagen och säkrar allt mot ösregn genom några rullade varv och knäpper ihop det hela med två spännen med ett knäpp. Den mindre mjuka kameraväskan kallas Padpack Pro, det vattentäta ytterhöljet Photodry 25. Båda ingår i priset och går under den gemensamma benämningen hPa Photodry 25. Principen att rulla ner vattentåligt material gör konstruktionen vattentät hur mycket det än regnar. Så det tänker jag inte gå in närmare på. Visst kan det finnas undermåligt material, men hPa är tillverkad för att hålla. Vilket den också har gjort sedan jag först stiftade bekantskap med denna visuellt synliga kamerabag. Nog för att rött är den färg människan uppfattar snabbast, men även gult syns på långt håll.

Mångsidig, använd produkten som ren kameraväska, eller varför inte till dina rullar – eller en kombo. Helt vattentät när ytterhöljet Photodry används, här flyter även en packad väska som en kork. Det är enkelt att dra ut Padpacken från den vattentäta ytterväskan, det sitter en rem i botten som du kan hålla i.

Tester som är gjorda under en längre tidsperiod är alltid mer tillförlitliga, det säger sig självt. Vår, sommar, höst och vinter ända fram till och med den 26 december i herrens år 2013 har hPa Photodry 25 varit i tjänst. Då får man reda på eventuella svagheter på ett helt annat sätt. Produkten sätts verkligen på prov. Det tjänar du som konsument och läsare mycket på. hPa har hängt med på resor i ett flertal länder. I flyg, i bil, i husbil och i skumpande båt. Snudd på misshandlats då en här inte nämnd herre trodde det hela var en klädsäck. Blev som alla förstår smått upprörd efter ett elegant kast där allt hamnade rakt i asfalten – fyra meter bort. Allt höll dock, till min och försäkringsbolagets stora lättnad. hPa har med andra ord utsatts för det som en produkt som testas ”in real life” bör under en längre period. Nu pratar vi test, eller hur? En högtryckstvätt fick agera extra kraftigt regn, inga som helst problem – vattentätt. Rulla ned den vattentäta gula väven rätt och jämnt så är det inga problem, slarvar du så kan det givetvis sippra in lite vatten.

Hittar faktiskt inget nämnbart…

Sunt förnuft med andra ord, ha inte för bråttom! Vill du snabbt få ut kameran i ruskväder tar det några extra sekunder – i finväder låter du bara den mjuka mindre väskan ligga framme så att du snabbt kan greppa kameran och plåta. Min egen kamerautrustning består som minst av ett hus av FX-modell, alltså en digital fullformatskamera samt minst två gluggar, samt en semisystemkamera stor som en lite större pocketkamera. Inklusive några filter till kameran plus tre fiskerullar ligger vikten lätt inom vad man får bära som handbagage – 6,29 kilo.

Ytterhöljet är byggt som en ryggsäck med vadderade bärremmar, självklart justerbara, och en justerbar bröstrem som gör att remmarna slipper kana ned så där otrevligt om man inte har ett ”perfekt” format axelparti som en bodybuilder. Vilket man inte har. hPa har stått pall för det man kräver av en produkt. Ändå ligger prislappen inte på mer än 1 229 kronor. Efter att ha synat alla sömmar och kvalitén på hPa Photodry 25 kan jag inte mer än lovorda den gula. Jag lär ha densamma som fiskevän i många år framöver. Oavsett om det rör sig om kameraväska eller rullväska, eller som en kombo. För landoch båtfiskare, eller som vän i kajaken, är hPa ett mycket bra val. Gillar du snowboard eller downhillcykling – hPa Photodry 25 fungerar självklart även här. Men som alltid – valet är ditt… Packat och klart...

Illustration: www.johnschuette.com

Najc Custom NOW TAKING ORDERS!

NAJC Custom have teamed up with American Tackle and PALUCH to offer world class custom rods to both consumers and tackle shops.

For more information contact us by clicking!

Ben Stein video:

Slow motion footage:

Najc 026 - 14 20 20

FISKE

& FRITID

ISFI

THE AM

ISKE

MERICAN WAY TEXT OCH FOTO: BJÖRN BLOMQVIST bjorn@outdoor.se

arlsborgsbon Bo ”Mr Fish” Sjöberg är en av få svenskar som fullt ut fastnat för det som i USA kallas för ”The Ice Fishing Revolution”. Standardutrustningen består av fyrhjulig motorcykel, släde med vindskydd, isborr, kort haspelspö, liten haspelrulle, tunn lina och blänken samt ett handburet ekolod. I sjöarna i norra delen av USA finns det gädda, gös, abborre, lake samt allehanda laxfiskar. Där finns allt en hugad isfiskare kan önska sig och mer därtill. För det första är vattnen fulla med fisk, vilket är en förutsättning för lyckade fiskafängen. Till detta kan läggas strikta fiskeregler som gynnar de redan goda beståndens fortlevnad. Prylar att fiska med kan inhandlas i speciella isfiskebutiker.

För att lära sig hantera redskapen rätt kan isfiskekurser och isfiskeguider bokas. När det gäller ”show” är det ultimata isfiskemässor som gäller. Även speciella isfiskemagasin finns att fina på nätet och på TV och internet visas även program om isfiske. Ett 20 man starkt professionellt Ice Team med Dave Genz som frontfigur har också bildats. Enligt reklamen var det Mr Genz som förändrade det föråldrade

stenåldersfisket till vad det är i dag, ett effektivt spöfiske som lockar storfisken att nappa. I USA är isfiske helt enkelt ”Big Business”. Det är femte vintern på raken som Bo ”Mr Fish” Sjöberg kommer hänge sig åt amerikaniserat vinterfiske. Hemmavattnet för abborre är i första hand Bottensjön, men även Vättern som Bo spöfiskat i sedan 1950-talet är ständigt aktuell. Åtskilliga är de abborrar som under årens lopp nappat på hans pimpelkrokar, men det är först nu via det amerikanska vinterfisket som han nått de höjder han tidigare drömt om. En vanlig isfiskedag modell ”Mr Fish” Sjöberg ser ut på följande vis: Efter att ha startat upp fyrhjulingen kör Bosse i sakta mak ut på isen med släden på släp. Väl framme på förutbestämd plats slås stopp i maskin. Ekipaget placeras så att sittplatsen i vindskyddet hamnar i lä. Ett hål borras och öses rent från slask. Ekolodet placeras därefter helt hålnära och dess givare släpps ned i vattnet. Sladden är försedd med flytkudde vilket hindrar givaren från att gå till botten. På ekolodets skärm visas bottendjupet och även fisk om de är hemma. Det supermjuka, 24 inch korta spöt, som Bosse nyttjar är designat av Dave Genz, precis som den bredspoliga, lättviktiga haspelrullen. Föreningsbandet mellan rulle och bete är 0,13 mm P-line Floroice. Favoritbetet i linändan är en blank myska som agnas med maggot. Betet får gå till botten, vilket tydligt registreras Ett lätthanterligt blinkekolod är ett måste i den USA-inspirerade isfiskeutrustningen. Bottendjupet och betet (det lilla gröna strecket) indikeras mycket tydligt på skärmen.

Den 2 lbs tunga abborren på isen är bildbeviset för att metoden fungerar även i svenska vatten.

på ekolodets skärm. Myskan fiskas efter bottenkänningen långsamt upp genom vattenmassorna. Finns det fisk i området syns de på skärmen som färgade streck. Fiskekon på skärmen är däremot inte detsamma som nappgaranti. Nej, det är ganska sällan som fisken,

i detta fall abborren, okritiskt kastar sig över betet. Fiske är fiske, även om det är ett amerikanskt sådant. Men när väl storabborren sitter på kroken är det enligt Bosse så mycket roligare att drilla fisken via rulle och spö än att på vanligt pimpelspö handhala upp fisken.

prylar 50

Riktig Polarvärme! Det krävs riktigt hårda sportfiskare för att övernatta ute i fält i den bitska vinterkylan, även om vi inte sett så jättemycket av just den varan under inledningen av vintern. Men det finns genvägar även för oss som inte är riktigt lika tuffa – som dunsovsäcken Polar från Fjällräven där huvudpartiet med avtagbar syntetpälskant inspirerats av Fjällrävens varmaste dunjackor. Säcken är fylld med högisolerande kvalitetsdun som ligger i boxkanaler för att motverka köldpunkter. Det medföljer en vattentät kompressionspåse med rullstängning, smidigt för alla oss som ofta brukar börjar gasta och gorma som berusade pirater varje gång sovsäcken ska rullas ihop. Pris: Ca 8 000 kr. www.fjallraven.se

Nytt mjukare spö som tål mer! Hurricane ismetespö soft i en mjukare version än sin föregångare. Kommer förmodligen bli ett grymt spö till framförallt gös men även till Gullmarsfisket. Nytt för i år är ringarna som får ett inlägg i metall istället för keramik vilket gör dem mera tåliga för oöm behandling, vilket ju inte är helt ovanligt vid ihoppackning av fiskegrejerna efter ett fiskepass. Delbart i handtaget, total längd 140 cm, tranportlängd 98 cm. Fungerar även för de mindre till sill- och makrillfiske från båt. Färgad topp. Pris: 169 kr www.wiggler.se

Fixar filéerna med stil Den här nätta och nordiskt ljusa skapelsen från finska Rapala är signerad J. Marttiini och levereras med en dekorerad läderslida och en liten smidig knivvässare på köpet. Knivbladet är taperat och tillverkat i rostfritt stål medan handtaget är fräst i ljus björk. Kniven kommer i två olika modeller. Den minsta, FLF 4”, är 20 cm lång och har en bladlängd 10 cm. Motsvarande mått för den andra, något större modellen FLF 6” är 28 cm i totallängd med ett 15 cm långt blad. Pris: Ca 199/229 kr.

www.normark.se

prylar

Poppa upp och borra fast

Kyla i kombination med hård vind är inte isfiskarens bästa vän. Eskimo Quickfish Pop-Up-Shelter löser detta problem. Det är enkelt att sätta upp och ta ned, det ger skydd för vinden och till och med lite behaglig värme efter en stund om man är ett par stycken och kör med sidorna stängda. På andra sidan Atlanten är det mycket vanligare med den här typen av vindskydd/tält. Eskimo Quickfish Pop-Up-Shelters är riktigt praktiska att ha med sig ute på isen riktigt grisiga dagar. Nätter också för den delen om man är en riktigt hugad lakefiskare. Är temperaturen hyfsad och det bara är vinden som är jobbig, ja, då vänder man bara baksidan mot vinden och kan köra med dörren öppen. Är det riktigt kallt ute så drar man enkelt igen dörrarna och efter en stund får man då en lite mer behaglig temperatur inne i tältet. En kraftig konstruktion och rejäla tyger ger dig skydd i många säsonger och det medföljer sex stycken rejäla isskruvar som håller hela härligheten på plats. Allt ligger förpackat i en kraftig bag som du kan bära som ryggsäck eller hiva upp på skotern eller ispulkan. Med Eskimo Quickfish Pop-UpShelters får du helt enkelt fler roliga isfiskedagar. På den svenska marknaden kommer det att finnas två modeller: Quickfish 2 för 2 personer: 150 x 150cm (190 x 190cm på mitten), Höjd 168cm, vikt 8,1 kg. Quickfish 3 för 3 personer: 175 x 175cm (225 x 225cm på mitten), Höjd 200cm, vikt 10,3 kg. Pris: 2499 kr / 2999 kr. www.bios.se

Slipp den förhatliga batteritorsken Med det smidiga extrabatteriet Brunton Metal 4400 i fickan riskerar du inte längra att bli sittande mitt ute på sjön eller vid strandbrinken i sällskap av enbart den fruktade batteritorsken, helt utan kontakt med omvärlden via telefonen eller plattan. Det inbyggda litiumjonbatteriet tar ca 4 h att ladda upp och sedan tar det ca 1,5 h att fylla på med power i din telefon vilket du kan göra fyra gånger innan du behöver ladda extrabatteriet igen. Måtten är 1,7x5,3x2,5 cm och vikten är 206 gram. Vet du förresten vad det kanske allra, allra coolaste med Brunton Metal 4400 är? Jo, att den har en storebrorsa som mäktar med ytterligare en laddomgång och heter, håll i dig nu, Heavy Metal 5500! Båda modellerna klarar förresten även av att ladda din surfplatta och de är utformade för att tåla tuff hantering. Brunton erbjuder därför U-proof-garanti på dem som innebär att de repareras alternativt ersätts direkt på inköpsstället om de mot förmodan skulle gå sönder. Pris: Ca 449-599 kr. www.naturkompaniet.se

Adapter till PX3 Adapter med standardgänga till de flesta nappalarm . Passar Wigglers teleskopiska spöhållare till ismetet. Pris: 27 kr. www.wiggler.se

prylar 56

Teleskopisk spöhållare för ismete Tripoden, det vill säga den trebenta teleskopiska spöhållaren, PX3 är populär till ismetet. Längden är justerbar mellan 20 och 40 cm. Y-klyka av plast ingår, gängor av mässing. Rostfritt stål. Komplettera med adaptergängan på uppslaget innan om du vill kombinera PX3 med ett nappalarm. Pris: 99 kr. www.wiggler.se

En riktig bröstvärmare! De moderna batteridrivna värmevästarna gör det så mycket skönare att fiska under vinterhalvåret tack vare smidiga värmeplattor och värmande kolfibertråd som styrs helt elektroniskt. Värmevästen Alaska som vi hittar hos Acreto har två stycken värmeelement på bröstet och ett på övre ryggen. De drivs av ett laddningsbart litiumjonbatteripaket i mellan två och fem timmar beroende på vald effekt. Du reglerar enkelt värmen i tre olika steg: 38, 43 respektive 52 grader med hjälp av den lilla diskreta kontrollknappen på bröstet. Lite extra värme kring torson har aldrig skadat – kanske kan det vara det där lilla extra som gör att du till och med kan stoppa undan handskarna en stund när du njuter på isen vid det nyborrade hålet och vill känna den där alldeles särskilda kontakten med mormyskan eller pirken som man bara får med pimpelspöt direkt i handen. Pris: ca 1 495 kr.

www.acreto.se

Naturligt under Hos Pinewood hittar vi det här häftiga funktionsunderstället i naturens egen superfiber bambu, som fiffigt nog är antibakteriell av naturen och motverkar svettlukt samtidigt som den andas och transporterar fukt effektivt. Den naturligt nedbrytbara bambun har gynnsamt minimal miljöpåverkan och är noggrant utvald för att få en hög elasticitet. En annan fördel med det här materialet är dess temperaturreglerande effekt som värmer när det är kallt och svalkar när det är varmt. En inblandning av fem procent elastan ger plaggen extra följsamhet. Pris: Ca 499 kr. www.pinewood.se

prylar 58

Merinounderställ Sköna understället Fjellrapp i 100 procent merinoull reglerar din kroppstemperatur effektivt när du rör på dig samtidigt som det ger en behagligt värmande effekt tack vare de naturligt isolerande egenskaperna i Merinofårens naturligt fina och alldeles särskilt mjuka ull när du sitter still. Tröjan finns i 4 olika ulltjocklekar, från 150 till 320 gram per kvadratmeter, och levereras i en praktisk och dessutom miljövänlig liten påse för smidig och sober förvaring. Klarar maskintvätt i 40 grader och har en tajt passform – inget slack här inte! Prisexempel: Tröja ca 595 kr. www.bergans.se

GPS-klocka med attityd Den här robusta och helsvarta pjäsen med hölje av rostfritt stål och en reptålig, konvex lins av repfritt mineralglas som minskar reflektioner från solen är utrustad med höjdmätare, barometer, kompass, Bluetooth och en massa annat smått och gott plus att den ger info om sol/måne och även har en inbyggd fiskekalender. Häpp! Barometerfunktionen hjälper dig förresten också att förutse väderförändringar genom att visa kortsiktiga trender i lufttrycket, och den treaxliga elektroniska kompassen visar din kurs oavsett om du rör dig eller stannat till för att vila. Garmin tactix har Grön LEDbakgrundsbelysning som är riktigt snäll och behaglig mot ögonen, och för oss som ibland får lite feeling och drar iväg åt alla möjliga håll efter att vi har parkerat bilen. lär TracBack-funktionen på GPS:en som visar antingen en kompasspil eller ett detaljerat spår, komma väl till pass. Tactix kan för övrigt dela med sig av spår, waypoints, resplaner och rutter trödlöst med andra kompatibla enheter, plus att den också kan styra Garmins senaste actionkameror Garmin Virb och Virb Elite som du redan kunnat läsa om här på prylsidorna i tidigare nummer – en riktigt fräck och genomtänkt bonusfunktion! Extra lång batteritid och det faktum att klockan är vattentät ända ned till 50 meter uppskattas naturligtvis lite extra också. Om du sedan dessutom gillar att träna också så lär du definitivt inte bli besviken på tactix i det avseendet heller. Du får alla relevanta data om distans, hastighet, tempo och kalorier för såväl löpning som cykling, plus att den även är kompatibel med Garmins pulsmätare och fart-/kadenssensor för cykel. Pris: Ca 4 299 kr. www.garmin.se

prylar 60

Megaisskopa för ismetet Nicklas Kolbeck har designat denna genomtänkta iskopa som du även enkelt mäter isens tjocklek med. En som Nicklas kallar det - Megaisskopa i robust konstruktion av aluminium till ismete och angelfiske med en diameter på 18 cm. Pris: 159 kr www.wiggler.se

Isfisketält Made by Rapala Rapalas Sherpa 3M ger ett utmärkt skydd på isen när det blåser eller snöar. Tältet rymmer 3 personer, har avtagbara fönster och tar ca 1 minut att sätta upp. Tältet fästs enkelt i isen med de 6 medföljande skruvarna och är utmärkt för kikpimpel tack vare de mörka innerväggarna. Rapala Sherpa M3 är perfekt för långa dagar på isen eller om hela familjen är med på fisketuren. Pris: Ca 2 795 kr www.normark.se

Fiskat färdigt? REPORTAGEVAPENTESTER PRYLARRECEPTTIPSBILAR WHISKYUPPLEVELSERNÖJE BLASERTIKKAAIMPOINT SAKOBURRISSTEINERZEISS SWAROVSKISAUERBILDER BENELLIBROWNINGJAKT ...plus så mycket mer!

p책 Savalen 65

Går det verkligen att mäska till sig rödingen? Fungerar ljus så bra som det sägs? Ligger det något bakom den där klassiska rödingdarren? Magasin Mitt Fiske ger dig tipsen och trixen som hjälper dig att fånga de vackra rödingarna. Text & Foto: Patrik Tjörnmark

fter många års vinterfiske efter röding i området runt Rauland i Telemark, på sjöar som Totak och Møsvatn, hade vi så smått tröttnat på den mediokra storleken. Längtat efter lite bättre format – rödingar som inte ser ut som en fiskpinne. Vi får höra om ett vatten benämnt Savalen strax sydväst om Tynset. Här skulle det finnas röding av bättre storlek. Fanns inget annat att göra än att boka en hytte och bege sig dit. Detta var i slutet av 1980-talet. Sedan dess har jag eller mina vänner besökt detta vackra område mer än en gång. Den vackra sjön Savalen ligger på 707,2 meters höjd över havet. Isen lägger sig ofta i slutet av oktober. Eftersom sjön är reglerad är fisket bra i början för att successivt bli trögare och mer svårfiskat. Kännare berättar att fisket ofta är som allra bäst i januari och februari, helst då med riktig kyla där termometern visar -20 grader eller kallare. Bistert att fiska i så det gäller att klä sig rätt med flera lager. Rödingen fryser tiden, hål efter hål. Men så helt plötsligt ligger den på isen och bryter all tänkbar kontrast mot den vita snön. Och den är ofta röd på buken i denna sjö. Finns det något fagrare? Men för att få till det där speciella fisket krävs några enkla trix som gör det där lilla extra.

Mäska in rödingen till ditt hål är ett tips som är grymt effektivt. Under vintern är det bistert även för fiskarna under istäcket i det kalla vattnet. Få rödingar kan motstå det du mäskar med. Detta är något vi provat i många år efter tips från en lokal fiskare på Savalen för snart 25 år sedan. Mäska en näve med räkbitar, eller ost i varje hål, varje dag. Efter 1-3 dagar har du dragit till dig rödingen som då står parkerad rätt under hålet i väntan på godis. Fiskar du exempelvis under en vecka har du alla förutsättningar för att lyckas. I Savalen finns regler för just mäskning. Du måste märka ditt hål med namn och datum utvisande den tid du tänkt fiska här. Ingen får då fiska närmare än 20 meter i radie. Ingen norrman kommer att fiska vid detta hål. Nackdelen är om det kommer ett rejält snöfall under natten, för då är det inte lika enkelt att hitta sitt markerade hål. Använd gärna en handburen GPS där du lägger ut en waypoint för varje hål du mäskat. Märker du sedan att det hugger bra i ditt uppmäskade hål så kan du underhållsmäska och på så vis locka till dig ännu mer röding. Se till att räkbitarna är upptinade, annars lär merparten flyta i hålet och irritera fiskaren lika mycket som det lockar fisken när det väl ligger på botten.

Det började med ost – synnerligen effektivt. Men, precis som med räka är det bättre att mäska försiktigt än att bara ösa på. Använd dig av mild ost typ Gouda, Edamer, hushållsost eller liknande. Gör inte som en vän till mig gjorde första gången – ta med möglig ost, han fick inte en enda röding till sina mäskade hål... Även om en del säger att lagrad ost fungerar bra har inte jag upplevt detta. Riv osten innan du åker på rödingfiske, förvara det hela i väl tillslutna fryspåsar. Använd endast tinad ost. Ta hellre med för mycket ost än för lite, två kilo brukar räcka ett tag!

Borra några hål i ett område där du vet att rödingen förekommer eller ser att andra rödingfiskare huserar. Glöm bara inte att du inte får fiska närmare än 20 meter från märkta hål. Övermäska inte, 1-2 dl räcker. Rödingen ska inte bli proppmätt, den ska lockas till platsen. Mäska i så fall mer om du efter någon dag upplever ett bra fiske eller om du mäskar så grunt att du ser mäsket på botten. Då är det lättare att upptäcka hur mycket som försvinner samt hur mycket rödingen äter på ett dygn. Självklart kan du fiska direkt i det mäskade hålet, men bäst resultat uppnår du alltid efter minst ett eller helst några dygn. •Spelar blänket någon roll? Men vad sätter jag för rödingblänke på kroken då? Finns många att välja på och ren mormyska fungerar bra det också, fast rekommenderas inte när fisket sker lite djupare som det så ofta gör. Bäst brukar blänke med tafs fungera. Sedan kan man alltid knyta fast en fluga som bundits på så vis att du lämnat plats

för flera maggots. Alternativt fiskar du med ren krok under blänket och agnar med 4-6 maggots. Visst, räkbit fungerar givetvis det också, men rödingen har en tendens att norpa det utan att fastna på kroken. Kopparfärgat blänke är mångas favorit. Själv har jag haft framgång med svarta blänken, eller självlysande blänken som laddas med dagsljus eller en ficklampa (som du förvarar innanför din jacka, annars lär batteritiden bli kort). Idag finns det nya rödingblänken där blinkljusstaven sitter i centrum av själva blänket – smidigt! På Senare år har blinkljus slagit igenom bra för rödingfiske. Så även i sjön Savalen. Ofta fungerar ett blinkljus riktigt bra, men vid vissa tillfällen verkar det som att det skrämmer fisken. Då har jag provat att borra ett hål en halvmeter till en meter ifrån och släppt ned ett blinkljus där. Och fiskat med vanligt rödingblänke i det uppmäskade hålet. Det har gett bingo mer än en gång. Prova dig fram med andra ord. •Fisketeknik Enkel när man väl kommit på det hela. Större ryck skrämmer generellt mer än det förför. Den berömda rödingdarren har du säkert hört talas om. Den brukar fungera. Det gäller att darra, eller skaka med spötoppen i en slags rytmisk takt så att betet med dess agn får den där oemotståndliga rörelsen som rödingen till slut inte kan motstå. Överdriv inte. Varva med att hålla helt still, variera hur långa pauser du gör. Visst kan några lockryck fungera i början, men har du mäskat hålet och rödingen lärt sig var det finns mat, skrämmer det mer än lockar.

Byt agn ofta om rödingen verkar svårflörtad. Ett bete som rör sig är svårt att låta bli. Prova att lägga blänket på botten så att det virvlar upp lite bottensediment. Lyft sakta uppåt. Precis när kroken med betet lämnar botten brukar hugget komma.

Andra bra blänken är renodlade skeddrag som är pärlemovita i kombination med röda färger – fungerar alltid! Använd inte för lätta blänken om du fiskar på djupare vatten. Prova kring 15-20 gram eller mer. Ju bredare blänke, desto längre tid tar det till botten då det svänger ut och fladdrar mer. Lina – vanlig nylon runt 0,30 mm. Rödingen kan bli stor även om den oftast ligger på mellan 2 och 5 hekto. Sedan kan det ju smacka på en öring... Alternativt kan du använda en flätlina som inte suger åt sig vatten.

Övrig info: www.savalen.net/ Här finns info om allt angående Savalen. Kolla in filmen som Lars & Lars filmat här uppe. http://www.scanatura. no/webshop/butikk. aspx?FiskeKort=670 Här köper du ditt fiskekort över nätet. www.savalen.no/ Här hittar du flera boendealternativ.

Fakta Savalen: •Savalen ligger cirka 20 mil söder om Trondheim och cirka 30 mil norr om Oslo. Savalen ligger i Alvdal och Tynset kommun. Sjön ligger belägen 707.2 m.ö.h. •Den har en area på 15,4 km2, medeldjupet är 17,2 meter och största djupet är 62 meter. •Vattnet är reglerat med 4,7 meter där dämmet ligger i Sivillosen. Vid lägsta vattenstånd är ca 27 procent av botten torrlagd. •Rödingen dominerar i sjön Savalen som den har i all känd tid, men beståndet har blivit mindre med åren, inte antalsmässigt utan med tanke på medelvikten. I början på 1990-talet låg den på närmare 400 gram, idag runt 200 gram. Ändå finns där en och annan stor röding som får spöt och nerverna att vara på helspänn. •Vattenkvaliteten är god, baserat på NIVAs undersökningar, där sjöns pH ligger på 7,33 alkalier =0,39 mekv/l. •Rödingen i sjön är av allra yppersta kvalité och smakar precis som röding ska göra.

snabba! •Mäska med räkbitar – agna med maggot. Det är sällan rödingen blir selektiv vintertid. Maggot sitter bättre på kroken, så är det bara •Mäska på olika djup.Beroende på vilken månad och vilket vatten du valt att fiska på. Olika vatten har olika förutsättningar men alla har gemensamt att det går att mäska in rödingen. •Att skicka ner en portion mäsk när man börjar fiska kan vara givande, framför allt om fisken har vant sig vid att äta mäsket. •Märk hålet med en pinne om du fiskar i Savalen. Enligt sjöns fiskeregler så får ingen annan fiska närmare än 20 meter i radie. •GPS är bra att ha med. Notera intressanta platser och markera ditt/ dina uppmäskade hål så att du hittar tillbaka om vädret ändrar sig. •I mars - april brukar Savalen regleras mer, se då upp för eventuella sprickor och andra farliga ställen på isen, speciellt när du ska gå på den från land. •I sjöns södra ände finns avrinningsområdet. Här strömmar det mer och håller ofta dålig is. Sämre ställen markeras med ris, så det gäller att se upp här. •Norra änden av Savalen är fredad. Här hittar vi platsen som Lars og Lars besökt, då under rödingleken på hösten. Filmen finns att beskåda på savalen.net. •Prova gärna djup på cirka 10-15 meter om du fiskar i december-februari. Ofta står rödingen på detta djup, ibland ännu djupare. Prova även att söka rödingen pelagiskt. Oftast står den i närheten av botten. Men som alltid – ingen regel utan undantag.

they communicate. you dominate.

Turn right.

Minn Kota®, Humminbird® och LakeMaster® h Med direkt kommunikation mellan din plotte återuppta positioner och spår. Det är

On it!

har sammarbetat för att skapa i-Pilot® Link™. ter/ekolod och elmotor, kan du skapa, lagra och r den saknade länken till bättre fiske.

i-pilot® link™ trådlös fjärrkontroll

a 78

Surf ‘n’Turf

Dags att drömma sig bort till sommaren eller varmare delar av världen. Dofter av skaldjur, kryddor, citron och grill, doften av semester och solens sötma. Surf ‘n’ Tufrf kombinerarOxfilé, hummer och pilgrimsmussla i underbara färger och smaker på en och samma tallrik - bon appétit! TEXT: CORNELIS HOLLESTEIN FOTO: JAN HAGMAN

Kombinationen av skaldjur och kött på en och samma tallrik härstammar från nordamerikas atlantkust och blev världskänd när den serverades 1962 på World Fair högst upp i Seattle Space Needle. Rätten hade sin storhetstid under 60- och 70-talet men sedan dess har många kända och okända kockar bollat runt med det och gjort egna kopior och varianter. Rätten Surf ’n’ Turf har blivit en klassiker och nu, drygt 50 år senare, är den fortfarande populär. Nu är det dags att göra en egen Magasin Mitt Fiske-variant! Tillsammans med ett, eller flera, av Mickes rekommenderade viner i After Fish blir det ett underbart avslut på året. Innan vi sätter igång vill jag varna känsliga läsare för att jag här använder mig av två frysta humrar. Vissa tycker det är vanhelgande och visst, det går utmärkt att göra det här på en nykokt svensk hummer, men personligen tycker jag att det är overkill. En svensk hummer ska ätas som den är så att den underbara, delikata smaken får tala för sig själv. Ska man mecka runt med den så här går det lika bra att ta en fryst hummer. Europeisk eller amerikansk spelar ingen större roll, men en fryst amerikansk kan man ibland hitta för 50 kr styck. Därmed blir det plötsligt inte alls så superexklusivt och oöverkomligt dyrt – men gott och festligt för det! Mise en place Förberedelser är A och O här. När allt är förberett in till minsta detalj tar det bara några minuter att fixa det sista och lägga upp. Mise en place heter det på köksfranska. Det underlättar när du ska servera det här så att du inte behöver stå i köket så mycket när gästerna är där och festen är igång.

InKÖPSLISTA Frukt och grönt

Mejeri

1 knippe bladpersilja 500 g Smör 1 knippe gräslök 2 ägg 1 knippe mynta 1 citron Frys 1 vitlök 2 Humrar 1 grön ananas 4 Pilgrims1 liten mogen mango musslor 16 minimorötter 0,5 l gammal1 bunt grön sparris dags vaniljglass 1 röd snackpaprika 5 morötter, gärna Kött i blandade färger 0,7 kg mjölig potatis (t.ex. och chark 4x100 gram oxfilé King Edward) eller 4 plommontomater 2x200 gram entrecote

Arbetsordningen

Tina humrarna Tina pilgrimsmusslorna Gör kryddsmör Gör kryddolja Förbered grönsakerna Gör pommes duchesse och fyll tomaterna Dela och fyll humrarna Förbered köttet Ställ fram allt du behöver Njut!

Kryddsmör

250 gr smör, rumsvarmt 0,3 dl finhackad bladpersilja 0,3 dl finhackad gräslök 0,3 dl finhackad mynta Rivet skal av 1 citron 1 stor eller 2 mindre vitlöksklyftor, pressade Några varv färskmalen peppar En nypa flingsalt Blanda alla ingredienser till ett jämnt och krämigt kryddsmör.

0,2 dl bladpersilja 0,2 dl gräslök 0,2 dl mynta 0,75 dl olivolja

Lägg några matskedsstora klickar kryddsmör bredvid varandra på en bit plastfilm. Försök att fördela det så jämt och tätt som möjligt. Rulla smöret i plastfilmen och sno ihop ändarna som en karamell. Vrid tills smöret har blivit en rund och jämn korv och lägg den i kylen. Resten av smöret ska stå framme så länge, annars blir det svårhanterligt.

Kryddolja

Lägg allt i en köksmaskin och kör tills du har en jämn grön massa eller lägg ingredienserna i ett litermått och mosa allt med en stavmixer. Ställ åt sidan i rumsvärme.

Grönsakerna

Morot och paprika Julienne, alltså skurna i tändstickstunna strimlor.

∞ Skala några morötter, gärna av olika färg men det är inget måste. Skiva morötterna först i långa remsor med hjälp av en mandolin eller en vanlig osthyvel. Skär sedan remsorna i tändstickstunna strimlor. Ta sedan en så kallad snackpaprika, dessa är långsmala och är tunna i köttet.

∞ Koka morotsstrimlorna i saltat vatten i ca 30 sekunder och kyl direkt med iskallt vatten. Gör detsamma med paprikan men bara i 10 sekunder. Låt det sedan rinna av i till exempel ett durkslag. Blanchera kallas det här och det gör att grönsakerna behåller smak och färg. Ställ undan så länge, de skall sedan värmas upp i lite smör alldeles strax före serveringen. ∞ Skala några minimorötter, blanchera dem 2 minuter på samma sätt, ställ undan. Ta en bunt grönsparris, se till att topparna är jämna. Skär bort tre centimeter i nederkant, dela sedan sparrisen på mitten och blanchera sparrisbitarna i 1 minut, ställ därefter undan dem också.

Tomat med Pommes duchesse

0,5 kg mjölig potatis 100 g smör 1 ägg + 1 äggula 4 plommontomater Salt Vitpeppar

Koka potatisarna tills de är mjuka, häll av och låt dem ånga av några minuter så att de blir torra. Lägg smöret i en bunke, pressa potatisen med hjälp av en potatispress över smöret och blanda försiktigt tills smöret är smält och jämnt fördelat. Blanda ägg och äggulor slätt och blanda in i moset. Tillsätt salt och peppar efter behag. Ta 4 plommontomater, skär bort en tunn, tunn skiva från undersidan så att de står stadigt. Skär bort toppen och gröp ur dem med en tesked. Spritsa moset i tomaterna eller fyll dem

Humrarna

Vrid först av klorna. Dela sedan humrarna på mitten och lägg dem med snittytan uppåt i en ugnsform eller ett bläck. Fyll snittytorna med det rumsvarma kryddsmöret. Ställ åt sidan så länge. Knäck skalet på klorna och ta ur köttet. Har du en bra kökssax så kommer den bra till hands nu. Lägg hummerköttet åt sidan så länge.

Övrigt

Torka pilgrimsmusslorna med kökspapper, lägg på en liten tallrik och ställ i kylen. Skär 2 tjocka skivor av en citron och dela varje skiva på mitten. Ställ fram oxfilén eller entrecoten så att de blir rumstempererade.

r allt klart och förberett kan du sedan slappna av fram till ca 20 - 25 minuter innan du skall servera rätten. Tänk bara på att när du väl lagt köttet i stekpannan kan du inte backa ur, det skall gå i ett svep. Men stressa inte, nu när du har förberett allt så går det som en dans.

Nu kör vi!

∞ Förvärm ugnen på 225°C konventionell eller 200°C för en varmlufts ugn. Ställ ett galler ganska högt upp i ugnen.

∞ Ta fram 4 tallrikar, helst de största man har hemma.

∞ Ta fram rullen med kryddsmör ur kylen. ∞ Värm en liten stekpanna för att steka köttet.

Salta och peppra köttet, lägg 15 g smör och 2 msk rapsolja i stekpannan. Lägg i köttet när smöret börjar bli brunt, stek sedan till önskad grad.

Ös köttet ibland medan du steker det för att höja smaken och för att få ett lite jämnare resultat i slutändan. Använder du entrecote kan du grilla den i en grillpanna. Salta, peppra och olja in entrecoten, grilla i några minuter på varje sida. Ta köttet från pannan eller grillen, linda in det i aluminiumfolie och låt det vila.

∞ Lägg 15 g smör i en liten kastrull, värm alla grönsaker tillsammans på låg värme. De skall inte stekas, bara värmas upp och slungas runt i smöret.

∞ Under tiden: Salta och peppra musslorna och stek dem kort och hett i lite rapsolja och en liten klick smör. De skall få gyllenbrun stekfärg och får verkligen inte ligga för länge. Då blir de bara överstekta och tråkiga.

∞ Ställ de båda humrarna och de potatisfyllda tomaterna ganska högt upp i ugnen. De skall grillas kort och hett i max 10 min. Smöret på hummern skall vara smält och det skall dofta skaldjur och rostad vitlök plus att själva topparna på potatismoset ska ha fått lite färg.

Uppläggning Lägg en bädd av morotsjulienne mitt på tallriken, ta ut köttet ur aluminiumfolien och lägg en bit oxfilé mitt på. Har du valt entrecote så delar du köttet i ca 1,5 cm breda strimlor som du lägger på juliennen. Lägg nu direkt två skivor kryddsmör på köttet. Placera hummern bakom med en pilgrimsmussla på ena sidan och en tomat med pommes duchesse på andra sidan. Lägg små morötter och sparrisbitar lite här och där. Droppa lite kryddolja längs tallrikskanten, dra över några streck balsamico-crème och ställ en bit citron på plats. Et voilà!

Surf’ n’ Turf à la MMF

u när du ändå är i farten passar det bra med en tropiskt inspirerad efterrätt. Den här är synnerligen lätt att göra och väldigt god.

omspetsad ananas med mangopuré och vaniljglass 1 ananas 0,75 dl mörkt muscovadosocker 0,5 dl mörk rom 1 msk smör 4 msk rostade kokosflingor Vaniljglass 1 liten mogen mango 2 msk strösocker

∞ Blanda muscovadosocker och rom, värm kort i en liten kastrull tills sockret har smält.

∞ Värm en grillpanna ordentligt.

∞ Skala ananasen, dela över mitten

∞ Grilla i en het grillpanna ca 3 min

och sedan i kvartar. Ta bort kärnan och dela ananasen en gång till på längden så det blir långa smala stavar.

Pensla ananassticksen med romsockermixen.

på varje sida tills mörka ränder har uppstått. Akta så att det inte bränds vid.

∞ Lägg på en tallrik, skopa lite vanilj∞ Skala och tärna mangofrukten, purea glass bredvid, stänk över lite mangopuré den tillsammans med 2 msk strösocker med hjälp av en köksmaskin eller stavmixer.

och några kokosflingor. Et voilà! Varmt, kallt, sött, och surt med en touch av rom på en och samma tallrik.

änner…Vart tog hösten vägen? Eller rättare sagt, vad hände med den period som vanligtvis infaller mellan kräftskivan och den första halkan? Kan det ha med åldern att göra att allting går så mycket snabbare än förr… och det gäller inte bara tekniken! Nåväl, hösten försvann ut till vänster och övergick i någon slags halvvinter – och då väljer vi att flytta tankarna mot soligare nejder och lite ”Surf ’n’ Turf”. Cornelis har gottat till det med ett gäng amerikanska humrar, grillade oxfiléer och entrecôter och jag skall försöka hitta några spännande, intressanta och matchande drycker. ••• Champagne, känn på ordet – Champagne! Visst måste man bejaka sin korta och stressade levnad med dessa droppar! Till hummern vill jag rekommendera en hyggligt muskulös och kraftig Champagne som erbjuder kropp, är smakrik och ”lever om” i munnen. Här

kan jag varmt rekommendera Bollinger Special Cuvée Brut. Även Taittinger Brut Réserve passar bra och här finner vi en torr, aningen smör-brödig ton som garanterat matchar hummern. ••• Stilla vita viner bör erbjuda någon form av frukt, vara mineraliga och gärna långlivade i munnen. Här gillar jag Riesling som ofta levererar ovanstående samt att investeringen landar på en ”normal” nivå om man skulle få för sig (vilket jag hoppas) att bjuda över grannarna en vardagskväll! Georg Breuer Riesling Sauvage 2012 är ett lyckat val som bjussar på torrhet, krispighet samt frukt (en ofta förekommande Riesling i det Lundénska

hemmet…). Den andra är Mineralstein Riesling vom Blauschiefer 2010 som är ”lagom” i många avseenden… med torrhet och elegans som förtecken. ••• Nu vill ju Cornelis brassa på med smarrig oxfilé och smaskiga entrecôter varför jag återvänder till Sydamerika & USA där jag oftast finner; 1. prisvärda 2. välgjorda och 3. spännande viner Vi börjar med USA och Fetzer Barrel Select Zinfandel. Fetzer grundades år 1968 i området Mendocino och var en pionjär inom vinproduktion i Kalifornien. Idag är Fetzer är ett av USA:s viktigaste och mest igenkända vinhus världen över. Det som kännetecknar Fetzer i vinvärlden är deras satsningar på hållbarhetsfrågor. På Fetzer har man alltid trott att ju bättre harmonin är mellan vinframställningen och miljön, desto bättre blir kvaliteten på vinerna. Just denna Zinfandel erbjuder frukt med doft och smak av blåbär och choklad samt en touch av

läder, kaffe och vanilj. Visst låter det bra? Vi har redan sett ett gäng rödingar i det här numret – nästa blir Adobe Reserva Cabernet Sauvignon. Emiliana Organic Vineyards grundades 1986 och är idag en av världens största ekologiska vingårdar med en odling som är 100 procent ekologisk och 70 procent biodynamisk. Målet är att leverera den högsta tänkbara kvaliteten med hjälp av ekologiska och biodynamiska jordbruksmetoder. Vinhuset är koldioxidneutralt samt Fairtrade- och Fair for Life-certifierat. Under 2012 tilldelades Emiliana utmärkelsen ”The Green Company of the Year” av den välrenommerade internationella tidningen The Drinks Business. Bollinger Special Cuvée Brut Art.nr: 7418 Pris: 399,00 Taittinger Brut Réserve Art.nr: 7422 Pris: 369,00 Georg Breuer Riesling Sauvage 2012 Art.nr: 5899 Pris: 109,00 Mineralstein Riesling vom Blauschiefer 2010 Art.nr: 71614 Pris: 84,00 Fetzer Barrel Select Zinfandel Art.nr: 6425 Pris: 129,00 Adobe Reserva Cabernet Sauvignon Art.nr: 6853 Pris: 74,00

Cigarrer

C 94

igarren – en av våra mest bejublade och smakfulla njutningar… Detta gläder mig oerhört då just tobak i dess naturliga form sedan många år tillbaka varit en sann ”kompis”. Efter många ”rökiga” kvällar med stimulerande sällskap, generösa samtal och bejakande njutningar kan jag ärligt och rättframt konstatera att en afton med dessa faktorer sällan får sitt ”kvitto” om inte cigarren medverkar. ••• Varför detta påstående, kan en del tycka! Jo, svaret är tämligen givet men tarvar möjligen en djupare förklaring. Tänk er själva – ni har avnjutit en enastående men aningen ”tråkig” middag med samtliga ingredienser, vilket kan vara allt från en 3-rätters till en 7-rätters. Taffeln bryts och man drar sig så sakteliga tillbaka till salongen där kaffet och avecen skall inmundigas. ••• Uppbrottet från middagsbordet skapar äntligen nya grupperingar vilket möjliggör spännande samtal med den som ni verkligen hade sett fram mot att få prata med. Kvällens mest avslappnade stund infinner sig och alla etikettsmåsten är avklarade. Under de följande timmarna avhandlas diverse spörsmål med de utvalda, och då känns det naturligt att ytterligare spä på den kontemplativa känslan med en passande cigarr!

Att hitta en cigarr som passar till person, till dryck, till kroppsharmoni, tillfälle och så vidare är ingen smal sak! Här krävs det en viss övning (liksom med flugfiske-svingen som inte kommer naturligt), som självklart tar olika lång tid, allt beroende på intresse och receptivitet. ••• Jag brukar rekommendera vänner och rookies att börja med en liten handrullad cigarr som max tar 12-15 minuter att röka. Skulle det ”klicka” så är det bara att påbörja botaniserandet och försöka hitta den styrka, storlek och karaktär som gillas. Själv är jag löjligt besatt av medelfylliga, krämiga och komplexa cigarrer från exempelvis Dominikanska republiken. ••• Vid en mycket angenäm afton i Malmö häromveckan fick jag äntligen tillfälle att prova Davidoffs nya ”Masterpiece” Nicaragua, där samtliga tre delar av cigarren (vilket avhandlas i nästa nummer…), kommer från just Nicaragua! En synnerligen välsmakande och intressant cigarr som bjöd ett helt fyrverkeri – en kraftfull start som följdes av aningen rostade toner, en viss sötma med lätt kryddighet och tydlig krämighet samt mot slutet en

95 leverans av kraft med bibehållen balans. Brobergs som säljer och marknadsför dessa godsaker har idag butiker i Sthlm, Göteborg och nu även i Malmö. Hemsidan har du här: www.brobergs.se Jag har för avsikt att i kommande nummer mer grundligt gå igenom tobakens historia och dess spännande

färd mot dagens eminenta produkter. Dessutom kommer en tydlig trend att avhandlas å det djupaste… Pipan och dess historia! Meanwhile – skitfiske på er! //Micke

Mikael Lundén har spenderat hela sitt liv i dryckesbranschen. – Jag har arbetat väldigt aktivt med varumärkesbyggande och har genom åren hållit enormt många whisky- och dryckesutbildningar. På Mikaels digra meritlista finns framgångarna i Sverige för varumärken som Highland Park, The Macallan, The Famous Grouse, Laphroaig, Jura, Cointreau och Remy Martin m. fl. Sedan ett tag tillbaka har även arbetet med investeringswhisky tagit en stor del av hans tid. Intresserad? Kontakta gärna Mikael på mikael@lureco.se...

»Jaga abborre med fluga! Skippa beach 2014...

TEXT: DANIEL BERGMAN FOTO: KENNETH KJÆR JØRGENSEN

e ! 97

bborren är en av våra absolut vanligaste svenska fiskarter. Den gillar finväder, precis som vi och är ofta väldigt huggvillig när barometern piper iväg uppåt. Den blir i och för sig inte enormt stor men bjuder på bra motstånd med rätt utrustning. Så vad är problemet? De flesta sportfiskare har någon anknytning till abborren som sportfisk. Ofta från barndomens somrar på bryggan med maskburken i högsta hugg. Märkligt nog har det för många flugfiskare stannat här. Detta inkluderade även mig. Ändå måste jag erkänna att jag varit en av dem som gnällt högst och mest när juli- och augustihettan varit som värst. Älvarna har varit för låga, tempen i åarna för hög och gäddorna gått alltför pelagiskt för att kunna fiskas effektivt på fluga.

Hela tiden har den funnits där, rakt framför näsan på mig. Jag har dock aldrig sett den som ett mål. Mer som ett välkommet olycksfall i arbetet. Största borren jag fått på fluga låg på drygt 1,3 kilo och togs på en gäddfluga som inte var mycket mindre än fisken. En annan gång guppade vi, ett gäng trimmade flytringsmuppar, ut på en norrländsk storöringssjö. Det vakade överallt på sjösandsländor och alla tänkte att nu jäklar får vi vårt livs öringfiske. Det visade sig dock snabbt att det var stora fina borrar som gick och plockade de feta sländorna. Vad jag minns så var det ingen som klagade för det. Vi hade skitskoj med de trinda abborrarna. Med andra ord är abborrens födoval extremt varierat. Abborren finns i stort sett överallt i Sverige, ifrån nordligaste Norrland till sydligaste Skåne. Längs vår bräckta kust samt i stort sett i varenda å och sjö. Dessutom i, vad jag vet, alla de vatten som omfattas av det fria handredskapsfisket. På många ställen är alltså fisket helt gratis. Hur gör man då? Till att börja med gäller det att hitta en plats med gott om fisk. Eftersom inte allt för många försöker ta dem på fluga gör man som flugfiskare klokast i att krypa till korset och sticka ett finger utanför den normala trygghetssfären. Använd en livlina – fråga en jiggfiskare! Jiggfisket efter abborre har brett ut sig rejält och även specialiserats ordentligt de senaste åren. Fångster bortåt tresiffrigt är inte helt ovanligt på en dag. Det brukar därför inte vara alltför knepigt att luska ut var det tas mycket abborre, och på samma ställen som de tas på jigg och spinn kan de tas på fluga.

”Använd en livlina – fråga en jiggfiskare”

100

”Bilder på bukstinna kilosborrar har haglat över mig”

101

Grynnor, sund och åmynningar är områden där man ofta kan komma åt abborren relativt ytligt, då de ofta jagar löja på dessa ställen. Andra fiskeplatser som djupkanter och djuphålor kräver att man får ner flugorna ordentligt, gärna ända ned till botten.

102

Vad beträffar utrustning skulle jag vilja påstå att det till stor del är vädret som styr. Det är inga enorma, långrusande fiskar vi snackar om, så om vädret tillåter så kan det gå alldeles förträffligt att fiska en lätt klass 4:a med lite mindre streamers. Blåser det däremot, och du vill kasta stora baitfishimitationer med sjunklina, så är det inte fel att kliva upp på en klass 8:a. Ser man rent praktiskt på det är det alltså inte många som behöver utöka utrustningsarsenalen för att satsa på abborrfisket. Oavsett om du mest sysslar med öringfiske i strömmande vatten eller kör mycket havsöring på kusten så har du grejer som funkar för abborren. Skulle jag dock under pistolhot vara tvungen att bara välja ett enda spö för detta så skulle valet falla på en lite snabbare saltvattens-6:a. Den klarar såväl poppers som lite större baitfishflugor och sjunklinor. I och med det så kommer vi osökt in på flugor. Abborren är en riktig allätare och opportunist. Allt från fjädermygg till kräftor står på menyn. Generellt sett skulle jag dock vilja hävda att större beten ger större borrar. De har en stor käft och en kilosabborre tvekar inte en sekund att ge sig på en mört på 20 cm även om den knappt får ner den i svalget. Lite större streamers typ Wolly Bugger eller Zonker i ilskna färger brukar ofta fungera bra vid blindfiske. Jag var tidigare inne på hur otroligt effektivt jiggfisket kan vara på abborre, vilket jag brukar försöka ta fasta på även om vi med flugutrustning inte når riktigt ända fram. En hyfsat snabbsjunkande lina, gärna i kombination med en kraftigt förtyngd jiggande fluga, är väl så nära vi kan komma på våra premisser. Det är en metod som brukar fungera bra när fisken står och trycker i gropar och på branter. Även flytande flugor à la Booby, hetsigt och knyckigt infiskade, kan vara riktigt giftiga. Det blir som jiggfiske fast tvärt om. Flugan dyker då mot botten för att sen flyta upp. Popper är inte det effektivaste fisket, men prickar man rätt en sensommarkväll när borrarna

jagar löja i ytan omkring grynnorna kan man ha ett löjligt underhållande fiske. Det har även hänt ett flertal gånger att jag fått gös som bifångst vid just detta fiske. Sjukt skoj! Polarna har under flera år tjatat på mig att jag måste komma ner till Danmark och prova på deras åfiske på näringsvandrande bräckvattensabborrar. Bilder på buk-stinna kilosborrar och större har haglat över mig på hösten de senaste åren. Som småbarnsförälder med mycket resande i jobbet är inte tillfällena till nöjesfiske på fritiden skitmånga. Vad göra? Jag måste ju bara prova! Jo, självklart gör vi jobb av resan. Redan 2012 började jag och vännen Steffan Jensen spåna på om vi inte borde ta och spela in ett avsnitt av Fly-TV med abborfiske i ovan nämnda vattensystem. Sagt och gjort! I mitten av november rullade jag och Pontus på Kanalgratis söderöver i en fullknökad bil och mötte upp Steffan och Kenneth. Kenneth är förmodligen Köpenhamns biffigaste och även snällaste polis. Han är även en väldigt driven och duktig flugfiskare och fotograf. Snäll av naturen hjälpte han oss med allt från fotografering och härbärge till guidning. Jag ska inte gå in för mycket på hur det gick eller vad som hände, då ni får se hela filmen en bit in i januari. På nästa sida får ni dock en liten teaser på hur vi hade det! Nämnas bör dock att detta fiske skiljde sig en hel del från det fiske vi är vana vid i Sverige på ett par punkter. Räkor och mört är stapelföda för dessa fiskar och den stora mängden mört vi såg förklarar verkligen den makalösa mängden stora, fina borrar där varje höst och vinter. En nyckelfaktor för oss, förutom stora räkmönster och fiskimitationer, visade sig vara Visions Attack-klump i intermediate. Även om vi testade lite olika linor var det den som levererade gång efter annan. Den måste ha sjunkit precis lagom fort i kombination med de förtyngda flugorna. Gör mig nu en tjänst kommande sommar. Gör inte som jag så ofta gjort och ligg och sucka på stranden när inte laxen biter eller öringen vakar. Grabba spöt – ut och jaga de randiga! Förutom att de är roliga att fiska på fluga är de även en av de absolut finaste matfiskarna vi har.

103

Se trailern på nästa sida!

Fly-TV i D

104

Danmark

105

106

F lug-

107

108

Mitt i vintern, mitt i mörkret, inte den bästa tiden för en flugfiskare... Man kan försöka skjuta vinterstoppet framåt, men bara så länge. När fluglinan fryser fast och ringarna är klädda med ett tjockt lager is, då är det dags att ändra taktik. Visst kan man gå ut på isen med ett flugspö, men det vakar så dåligt i borrade hål. Nej, det bästa man kan göra i så fall är att planera, drömma eller förbereda ett varmt äventyr. Många flugor som har sitt ursprung i det tropiska saltvattensflugfisket går dessutom utmärkt att använda ävn på hemmaplan. Visst behöver man anpassa storleken eller ändra en och annan liten detalj ibland, men principen och bindtekniken är densamma. TEXT: CORNELIS HOLLESTEIN FOTO: JAN HAGMAN

109

Tarpon Tasty Tarponflugor är i princip ganska enkla i sin design och det krävs inga svåra eller komplicerade bindtekniker. De kan delas upp i totalt 4 stycken olika kategorier: Fiskimitationer som Enrico’s Mullet, krabbimitationer som Tarpon Toad, borstmaskimitationer som Bunny Fly och Keys Style-flugor med kända mönster som Black Death och Cockroach. Varje typ av tarponfluga kan man binda i mängder av olika färger, men det finns ett antal som om och om igen har visat sig kunna leverera fisk i vitt skilda situationer. Såna SKA man bara ha med sig. Här visar jag hur man går till väga för att binda en Keys Style- kändis i min favoritfärg... Tarpon Tasty Treat

110

Krok: TMC 600SP #1 - 8 Tråd: Uni Big Fly eller Textreme Stjärt: 0.50 nylon, 4 sadelfjädrar chartreuse, 4 sadelfjädrar svart och 4 sadelfjädrar grizzly chartreuse Hackel: 1 sadelfjäder chartreuse, 1 sadelfjäder svart Ögon: 3D epoxy-ögon, 3 mm Huvud: Epoxy eller UV-lim

Starta bindtråden rakt ovanför krokspetsen och linda bakåt.

Bind in en liten bit nylon först på ena ändan och sedan den andra ändan så att det formas en ögla. Den hjälper till så att stjärtfjädrarna inte trasslar.

Treat Bind nu in 2 chartreuse hackelfjädrar på varje sida av krokskaftet. Se till att de ligger så rakt som möjligt. Från sidan skall det se ut som om det bara ligger en fjäder på varje sida. De får inte saxa. Försök att hålla inbindningen så kort som möjligt. Symmetri är viktigt vid tarponflugor. Det sista du vill när du gör det perfekta kastet till ditt livs största fisk är att din fluga går snett eller roterar när du strippar in den.

111

Bind nu in 2 korta breda svarta sadelfjädrar och försök att få dem så rakt som möjligt igen.

Bind in 2 långsmala grizzly chartreuse hackelfjädrar. Även här gäller det att få så mycket symetri som möjligt och inbindningspunkten kort och koncentrerad.

6 Dubbla en chartreuse sadelfjäder, helst en som är lite större. Bind in den vid spetsen och linda framåt i täta varv för att forma ett kraghackel.

Tarpon Ta

112

Gör det samma men nu med en svart sadelfjäder, helst en som har lite kortare fibrer än chartreusefjädern. Igen, håll inbindningspunkten så kort som möjligt.

Forma nu ett koniskt huvud på bakre delen av krokskaftet.

10 Linda ett lager bindtråd fram till krokögat, avsluta med en whippfinish. Vill man kan man lägga in några varv svart bindtråd mitt på krokskaftet. Du kommer förmodligen inte att fånga mer fisk på grund av det, men det ser bra ut och det är också viktigt, för oss själva.

asty Treat 11

Nu går vi för ”The Finishing Touch”. Klistra ett par 3D epoxy ögon på plats. Här finns det 2 vägar att gå, epoxy eller UV-lim. Om du väljer det första blandar du lite 5 minuters epoxy och fördelar det tunt och jämnt över bindtråden. Sätt flugan direkt i torkmaskinen och låt torka i en kvart. Alternativet är att täcka allt med ett tunt lager UV-lim, snurra runt flugan med hjälp av städet och, när du känner att det är jämnt fördelat, fixera limmet med lampan. Vill du göra flugan tyngre är det bara att lägga på ett extra lager UV-lim eller epoxy.

113

114

115

F lyfoil Surfcan

Långsmala fiskimitationer bör alltid vara med i asken. Det finns en hel uppsjö av betesfisk som är långsmala. Som ballyhoo, olika sorters garfish eller näbbgädda. Om det nu är för barracuda på flatsen, jacks längs hamnpiren eller mahi-mahi någonstans i det blå, så är en fiskimitation som kan strippas in mycket snabbt utan att börja snurra ett måste – och snudd på en garanti – för stenhårda hugg!

Flyfoil Surfcandy

116

Krok: TMC 811S # Tråd: Uni Clear Mono Kropp och svans: Superhair clear och chartreuse, 2 strån crystal flash Huvud: Bob Popovichs Fleye Foil Lack: UV-lim

Starta den tunna och transparenta bindtråden direkt bakom krokögat och lägg en tunn bädd av tråd över ca 5 mm av krokskaftet. Bindtråden i det här fallet är ganska klent i förhållande till den här typen av fluga men den behöver bara hålla materialet på plats tills vi har gjort färdigt huvudet med UV-limmet.

Bind in en 2 tändstickor tjock bunt superhair clear på undersidan av kroken. Se till att fibrerna hamnar jämnt fördelade över hela undersidan av krokskaftet, fibrerna ska ligga rakt.

ndy 4

Klipp isär öglan som har uppstått i superhairen och bind sedan in ett strå crystal flash på varje sida.

Bind in en fleye foil med hjälp av den lilla tungan som sitter på framsidan. Gör en liten whippfinish precis bakom krokögat och klipp av.

Dubbla nu superhair-bunten så att andra änden hamnar på ovansidan av kroken.

Bind nu in en 1 tändsticka tjock bunt chartreuse superhair, dubbla den på samma sätt.

Vik nu fleye foilen tillbaka och bygg upp ett huvud med UV-lim. Börja med att trycka en liten mängd lim mellan fibrerna intill krokskaftet och fixera det först med lampan. Lägg sedan över ett heltäckande lager och fixera. Trimma till sist fiashhair-fibrerna till önskad längd och tapera dem något.

117

EP Permit Cra Nästan alla fiskar äter krabbor och räkor så en sådan måste naturligtvis vara med. De flesta krabbimitationer ser ut som fina små krabbor, men just det här mönstret är mest baserat på hur de beter sig. När en simmande krabba blir jagad av t.ex. en permit låter den sig sjunka ner till botten i en 45-graders vinkel för att ställa sig i försvarsposition. När en permit följer flugan ska man sluta strippa in den och det bästa som kan hända är att flugan också glider neråt i en liten vinkel precis som en krabba istället för att bara sjunka rakt ner.

118

EP Permit Crab Krok: Partridge CS54 #6 Tråd: Textreme Hantlar: Blyhantlar small Svans: 2 Tan Chickabou-fjädrar Klor: 2 korta Tan Grizzly hackeltippets Kropp: Antrongarn cream Ben: Rubberlegs Fire Tip clear/orange Superlim

Bind in ett par små blyhantlar med några korslindningar och säkra det med en droppe snabblim. Linda i anslutande varv bakåt tills en liten bit in på krokböjen.

Starta bindtråden några mm bakom krokögat, linda ca 5 mm bakåt i anslutande varv och lägg på en droppe snabblim.

3 Bind in 2 Tan Chickabou-fjädrar vid tippen. Trimma av resten.

EP Permit Crab gör just detta eftersom den är trimmad i en deltaform. Permit älskar det och då har man mycket vunnet redan där. Både att kroka och landa är fortfarande lika svårt så klart, men det är en annan historia. Bonefish är ofta betydligt mindre petig när det gäller val av krabba eller räka, så den här flugan funkar lika bra för dem. Något som är nog så smidigt när man befinner sig ute på flatsen och inte behöver byta fluga bara för att det plötsligt dyker upp en permit.

4 Bind in 2 korta Tan Grizzly hackeltippets, en på varje sida, så att de pekar utåt som små klor.

119

5 Vänd nu kroken upp och ner i städet för att lättare komma åt undersidan av krokskaftet. Bind in en 5 cm lång bit antrongarn med 2 korslindningar. Se till att binda in dem så tätt som möjligt mot Chickaboun.

Ta en ny bit antron och mer eller mindre öppna den. Lägg ett Fire Tip gummiben mitt i bunten och vik antronet runt. Gummibenet ska nu ligga mitt i antrongarnet. Detta gör att gummibenet nu är mycket lättare att binda in och det lägger sig rätt varje gång. Bind in bunten med 2 korslindningar.

Ta en ny bit garn, nu utan gummiben, och bind in med 2 korslindningar.

Repetera med gummiben, sedan utan ben, med ben igen och till sist en bit garn utan ben igen. Avsluta med en whippfinish och en droppe snabblim bara på knuten. Resten av bindtråden på kroppen ska vara olackad.

120

Dags att trimma kroppen nu, men peta först ut gummibenen från antronet och dra ner dem med en hand för att undvika att du klipper av dem. Börja med att sätta saxen så nära blyhantlarna det går och klipp snett utåt.

Sista bilden visar hur kroppen ska formas, mer eller mindre som ett delta.

Trimma av gummibenen så att de blir ungefär lika långa - färdigt!

121

Generic Baitfish En annan fiskimitation som fungerar i många situationer. Färgen kan man anpassa efter behov, men det är ingen dålig idé att binda upp en arsenal i olika gångbara färger. Binder man den t.ex. med blå mellanfärg och sedan ritar några ränder på den med en vattenfast filtpenna har man en klockren makrillimitation. Det här är en allmän betesfisk med precis lagom mycket flash. Jag har märkt att för mycket flash ibland kan stöta bort fisk istället för att attrahera.

122

Generic Baitfish Krok: TMC 600SP Tråd: Textreme 100D vit Kropp: Steve Farrer’s Blend white, shaded chartreuse och bleeding Black Ögon: 3D Epoxy Eyes Huvud: UV-lim

Starta bindtråden längst ner en liten bit in i krokböjen.

2 Bind en 2 tändstickor tjock bunt Steve Farrer’s Blend in på mitten med 4-5 täta varv.

Vik den främre delen av bunten bakåt och lägg 3-4 täta varv precis under bunten. Se bara till att bindtråden inte hamnar uppe på fibrerna.

4 Bind in en ny lika tjock bunt så tätt intill den förra som det går. Vik bakåt och lägg några varv tätt under den.

5 Gör likadant med en bunt chartreuse SF blend, bind in det på mitten

123

6 Vik den chartreuse SF Blenden och avsluta med att göra det samma med en 1 tändsticka tjock bunt i svart SF Blend.

7 Tryck UV-lim djupt mellan fibrerna och intill krokskaftet så att det fylls på ordentligt. Se till att dra ihop fibrerna med ena handen för att forma en något slimmad kroppsform innan du lyser på med UV lampan. Sitter den så sitter den.

Grovtrimma fibrerna så att den allra största delen av överskottet är borta, det ska se ut som på bilden.

124

Tittar man nu på flugan så har man en ganska stor bunt fibrer som sticker bakåt och likheten med en liten fisk är ännu inte så värst slående.

Tryck ett par 3D Epoxy Eyes i önskad storlek och färg på plats, täck allt med ett tunt lager UV-lim och fixera. Sista steget är att fintrimma kroppen och som ses på bilden trimmar jag bort ganska mycket. För en bra fungerande fiskimitation behövs det inte mycket mer än så här och ju mindre material på kroken desto lättare blir det att kasta långt och att pricka rätt. Det är viktigt när man håller på med sight fishing efter stora predatorer i saltvatten. Pricka rätt, fort som fan, annars är det för sent.

125

126

Upp till 60% r

127

rabatt på spön från willyssporttske.se

Den perfekta

128

a sportfisken

Finns den?

129

Barracuda

[

]

Sphyraena sphyraena

Om vi nu ska vara helt ärliga så tror jag inte att “den perfekta sportfisken” existerar, i alla fall inte om vi bara snackar spinnfiske. I vilket fall som helst är det ett begrepp som betyder olika saker för många. Tack Gode Gud för det förresten – tänk vad tråkigt om alla bara skulle fiska GT till exempel. TEXT OCH FOTO: NICOLA VITALI Översättning: Stefan Vänersand

130

ill att börja med skulle det till slut inte simma omkring så värst många exemplar i havet med intakta mundelar, och hur tråkig skulle inte teknikutvecklingen te sig om allting bara fokuserades på en enda art? Nej, det är tur att smaken är som baken, delad. Varje sportfiskare hittar till slut sin egen favoritart om man bara får lite tid på sig, och om allt vill sig väl får det här intresset blomma ut till något större, något som kanske rentav kan resultera i ett specimenrekord eller varför inte en plötsligt uppkommen kärlek till en helt annan art? Med tiden har jag utvecklat en egen, om jag får säga det själv, ganska god smak inom området. En havsabborre i Marocko kan delvis skänka mig samma njutning som en monster-GT i Socotra, men jag har ändå utvecklat mina egna

smakpreferenser och om jag får välja så är det klart att jag väljer. Som nu till exempel, för nu ska jag presentera mina alldeles egna favoriter… Som du säkert förstår är det inte helt lätt att svänga ihop en lista över de mest intressanta sportfiskarna ur spinnfiskehänseende bara så där. Jag har trots allt landat mer än hundra olika sorters predatorer. Många av dem fighters av exceptionell kaliber. Ett antal av dem utelämnar jag här för att fokusera uppmärksamheten på några alldeles särskilt utsökta sportfiskar utifrån min alldeles egna, högst personliga synvinkel… Så, vad ska vi då förvänta oss av predatorernas motsvarighet till Angelina Jolie, alltså ett riktigt praktexemplar? Den som är värd allra mest uppmärksamhet på sportfiskets egna lilla röda

Bludger trevally

[Carangoides gymnostethus]

matta…Tja, till att börja med är det viktigt med en god förekomst. Sedan tycker jag själv att det är trevligt om fisken i fråga går att återfinna i tropiska zoner, gärna i omgivningar som lämpar sig för att de ska kunna fiskas effektivt med våra beten – som till exempel grundområden, rev, flodmynningar etcetera. Det får så klart också gärna röra sig om en art som hugger lite så där extra spektakulärt, ett stadigt adrenalinpåslag förgyller som bekant vilken fiskedag som helst. Det är heller aldrig fel med en fisk som drar iväg i vilda rusningar efter hugget för att söka skydd i form av stora stenar, koraller etc, även om det ibland slutar med både förlorad fisk och förlorat bete. En av de allra mest åtråvärda egenskaperna hos drömfisken måste väl ändå också vara driften att bryta ytan och hoppa för att försöka skaka sig fri

från krokarna, så att vi får åtnjuta den fantastiska synen av en helt och hållet luftburen fisk som visar upp sig för oss som en del av själva kampen. Tyvärr är det ganska få fiskar som funkar på det viset, och en del som gör det får liksom ändå aldrig riktigt till det. Om vi nu enbart tittar på ovanstående kriterier och lämnar saker som form och färger därhän, så tycker jag att vi tar och kikar närmare på vilka fiskarter som är värdiga att få vara med i denna tropiska artparad… Stora fiskar. Nu får ni inte tro att jag är besatt i stora monsterfiskar, tung utrustning och extrema fighter bara för att jag gillar stora fiskar, trots allt älskar jag det ultralätta fisket på grundfladerna efter triggerfish eller bonefish och jag kan till och med tänka mig att ta dem på fluga. Men faktum kvarstår...

131

132

Giant trevally

[

Caranx ignobilis

]

133

Så länge som jag är relativt ung och har hälsan kommer jag att inrikta fisket på stora exemplar av mina favoritarter. Efter den här lilla introduktionen är det lika bra att stryka alla små fiskar från listan, förutom dem som inte lever upp till de kriterier vi redan slagit fast. När vi ändå är igång kan vi lika gärna ta bort alla slumpartade fångster (till exempel är amberjack hyfsat lätta att ta på kastpilk men svårare att lura på popper) samt dem som kräver alltför mycket förberedelser för att man ska kunna fånga dem vid riktat spinnfiske. Hej då, sailfish och wahoo.

134

Så där, nu återstår plötsligt lite färre arter. Bland de populära favoriterna återfinner vi till exempel hela familjen trevally där vi hittar exempelvis giant trevally, bluefin trevally, golden trevally, golden spotted trevally, bludger trevally samt andra arter som till exempel African pompano, queenfish, jack crevalle, roosterfish och ett dussin andra. En queenfish (Scomberoides commersonnianus) är något av det allra coolaste man kan kroka – den smäller på i ytan, drar iväg som Usain Bolt, hoppar och bjuder på en härlig fight! Tyvärr blir den bara upp till 17 kg, men även fiskar på runt 10 pannor är grymt roliga att ta på lättare utrustning. Familjens absoluta överhuvud är GT:n (Caranx ignobilis). Kungen på revet och i de övre vattenmassorna. Helt klart en av de allra mest intressanta och spännande arterna att få stifta närmare bekantskap med i andra änden av linan.

Mina första kontakter med GT var smått dramatiska. Vi anlände till Socotra med väldigt få erfarenheter av fisken i fråga, och återvände därifrån med väldigt få beten kvar i bagaget. Vi blev av med nästan alla våra poppers. Som tur var lyckades vi rädda äran med några exemplar över 40-strecket i alla fall. På min andra resa till Socotra hade jag lärt känna Mr Ignobilis lite bättre och lyckades landa några på 50 kg med en toppfisk på 55. GT:n gillar rev och klippformationer där den simmar omkring i vågorna och tidvattensströmmarna, och om den får syn på din popper där i sitt revir, ja, då smäller det bara! Vi snackar en formlig explosion, ungefär som om du skulle släppa en teve från femte våningen, och sen försvinner linan från rullen i stadig takt tills fisken når korallerna eller tills den börjar tröttna och du tror att du skall kunna börja ta tillbaks lite av linan… Jag älskar dem! Även andra medlemmar i familjen trevally fascinerar, som jack crevalle (Caranx hippos) som delvis har samma attityd som GT:n, om än i mindre omfattning. De är inte lika smarta och dessutom sämre fighters. En annan GT-släkting är roosterfish (Nematistus pectoralis), en av de allra vackraste fiskarna i de östra delarna av Stilla havet. En i sanning förstklassig fisk – närmast elak när den attackerar betet i ytan. Den kommer farande som en Ferrari med den höga ryggfenan uppstickande ur vattnet som en antenn innan den hårda, snabba fighten bryter ut. Storleken? Upp till ca 40 kg.

Närmast elak när den attackerar i ytan

Coral trout

[

]

Plectropomus leopardus

135

136

andra intressanta fiskar som också gillar undervattensklippor och rev hittar vi i familjen Lutjanidae. Som Cuberan, där framförallt de tre största varianterna från Karibien (Lutjanus cyanopterus), Stilla havet (Lutjanus novemfascitus) och afrikanska Atlanten (Lutjanus agennes) är välkända bland sportfiskare världen över. Gemensamt är att de älskar ytbeten inklusive poppers och stickbaits och att det ofta rör sig om väldigt spektakulära hugg. Ofta kör det ihop sig fullständigt när de större exemplaren kliver på eftersom de inte tvekar att ta sin tillflykt ner till undervattensgrottor eller vassa rev. Om man då har för klen utrustning eller för den delen helt enkelt inte är beredd på den där första våldsamma rusningen, ja, då är risken stor att du får stå där och veva in linändan igen... Ibland har man dock turen på sin sida,

och om man bara klarar av att hantera det initiala utraset brukar Cuberan bli avsevärt mycket lättare att hantera därefter så att man faktiskt kan landa även pjäser på upp mot 20-30 kg inom loppet av några få minuter. Här bara måste jag nämna fångstbilderna också – de blir helt fantastiska! Om vi sedan hoppar till en helt annan familj så hittar vi genast några av de för oss inbitna sportfiskare allra mest intressanta fiskarna, nämligen de olika arterna av tonfisk. Den största av dem är den gulfenade tonfisken (Thunnus albacares), den blåfenade (Thunnus thynnus), den storögda som liknar den gulfenade men är lite rundare vilket även det latinska artnamnet vittnar om (Thunnus obesus), sydlig tonfisk (Thunnus maccoyyii) och andra mindre underarter.

Spanish mackerel

[

]

Scomberomorus maculatus

De mest intressanta för spinnfiske är de gul- och blåfenade i kraft av deras storlek, den relativt goda tillgången och fördelningen samt sättet på vilket de ofta hugger in på stora stim av bytesfisk alldeles i ytan. När det råder riktig ”feeding frenzy” känns det nästan för enkelt ibland då det bara är att kasta rakt in i den kokande smeten där fiskarna konkurrerar inbördes om allt som går att få ner. Tittar vi mer specifikt på bara den gulfenade tonfisken kan det ofta även löna sig att kasta i närheten av delfiner då de ofta har gulfeningar i släptåg. Om någon nu till äventyrs skulle tycka att det känns för enkelt att locka dessa till hugg kan jag med varm hand rekommendera ett besök till Medelhavet och den blåfenade tonfisken där. Det kan inte finnas något mer frustrerande än ett fullkomligt kaos med

betesfisk som sprätter i ytan, fåglar som flaxar och stora gap som skymtar överallt – och så går det bara inte att få ett enda hugg på ett enda av sina artificiella beten. Oavsett färg, sort eller storlek… Dock är det inte alltid så illa, och när förhållandena är de rätta är det fullt möjligt att kroka ett antal fiskar mellan 20 och 60 kilo även i Medelhavet, och flyttar man sig sedan till USA:s östkust, kanske till Cape Cod, kan man mycket väl dra på en blåfenad tonfisk på 130 kg. Ingen dålig sportfisk alls på min ära. En outsider i den här familjen är dogtooth tuna, eller indopacifisk bonito på svenska, som egentligen inte är en tonfisk men som ändå tillhör den större makrillfamiljen. Om vi inte kan plocka med den här gynnaren på popperlistan då den egentligen faktiskt mer är att betrakta som

Dogtooth tuna

[

]

Gymnosarda unicolor

Sailfish

138

[

Dorado

]

Coryphaena hippurus

Wahoo

[

]

Acanthocybium solandri

Black marlin

[

Istiompax indica

]

139

något av en ströfångst i det avseendet, så ska den i alla fall in på översta platsen på listan för andra beten varför jag åtminstone vill nämna den. En släkting till boniton är den coola kungsmakrillen (Scomberus cavalla) vars häftigaste egenskap är det spektakulära sättet att attackera betet där den kommer som skjuten ur en kanon underifrån och seglar ända upp till åtta meter i luften med betet i mungipan. Tyvärr är munnen lite känslig på dessa, så om du fiskar med GT-grejer är risken stor att du tappar dem. Ett inte fullt så styvt spö och ett mer anpassat tackel med nättare ståltafs och mindre bete förbättrar utsikterna till en lyckad landning avsevärt.

140

huruvida du råkar ha tur i samband med mothugget eller inte. Med detta sagt förekommer ändå tarponen i sådana numerärer att jag definitivt plockar med den på min personliga flugfiskelista även om den inte får vara med på den övergripande spinnlistan. Två besläktade arter som också trivs under samma förutsättningar är för övrigt snook (Centropomus spp.) och barramundi (Lates calcarifer), den senare förekommande ända från Australien, där den är allra vanligast, till Pakistan. Här krävs det lite mer teknisk finess från fiskarens sida: exakta, precisa kast in bland mangroverötter och överhängande buskar följda av stenhårda drillar för att snabbt beröva fiskarna möjligheten att snärja in sig i nämnda rötter och annat. Allt medan de ofta hyfsat stora rackarna försöker hoppa och löpa amok efter bästa förmåga. För egen del hade jag faktiskt chansen på drottningen av alla barramundis för några år sedan när jag krokade ett veritabelt monster på kanske 30 kg på en shadjigg. Hon gäckade mig genom att simma runt en betongpelare i hamnen i Cairns för att sedan gå upp och ruska sig fri i ytan. Jag räddade i och för sig äran något så när med flera andra hyggliga fiskar, upp mot 13 kg, men det händer fortfarande att denna big mama går upp i ytan och skakar sig loss i mina mardrömmar… Här får vi heller inte glömma bort en av de allra, allra häftigaste fiskarna i något av våra hav, doradon eller guldmakrillen (kallas även mahi-mahi för er som kanske hört den omnämnas så i

Jag krokade ett veritabelt monster på en shadjigg

För att helt byta familj igen hoppar vi raskt över till fisket av en närmast mytomspunnen art – nämligen tarponen (Megalops atlanticus). Den må ha otaliga fans världen över, men vad gäller spinnfiske åtminstone (flugfiske är en helt annan sak) är jag inte överdrivet förtjust i den då 9 försök av 10 slutar redan i hugget eller i första hoppet. De är något alldeles förbenat hårda i käften och dessutom verkar de nästan se det som en sport att tugga sönder våra poppers om vi skulle ha turen att lyckas driva in en krokspets i munnen på den. Missförstå mig inte nu, en stor tarpon är en galet nice fångst som den hoppar och rusar och lever runt, och jag kan lätt leva med att tappa en skön fighter till fisk för att den förmår att dra av linan eller räta ut kroken. Jag är dock inte särskilt förtjust i att fångstlyckan ska avgöras nästan helt och hållet av

Napoleon wrasse

[

]

Cheilinus undulatus

141

Tresher shark

[

]

Alopias vulpinus

något fiskeprogram på teve). När de är på bra humör tvekar de inte att kasta sig över beten i ytan eller under flytande växtlighet, och de går att ta på såväl poppers och wobblers som rejäla skeddrag/ kastpilkar.

142

Den sista artfamiljen jag skulle vilja presentera här är något som är tabu för många sportfiskare, nämligen hajarna. Hajar är vackra djur och det är en fröjd att se dem simma fritt i vattenmassorna, men många av dem är faktiskt också alldeles utmärkta ur sportfiskehänseende. De har bara lite för mycket attityd för många av oss, för att inte tala om hur bökiga de kan vara att handskas med ombord för den som kanske inte är särskilt van vid hajar och som dessutom råkar vara väldigt fäst vid sina fingrar och övriga lemmar. Helt enkelt bara en vanesak med andra ord. Svartfenshajen, den grå revhajen och silkeshajen attackerar i ytan under stor förvirring innan de börjar leva rövare så hela havet stormar, men det riktiga målet i den här familjen måste ändå vara makohajen, som jag dessvärre själv ännu inte åtnjutit förmånen att få träffa på tu man hand. Efter krokningsögonblicket tvekar den inte att ta ett redigt luftsprång på flera meter, och den är bland de mest aggressiva i hajfamiljen i änden på en lina. En del säger att fiskar är fiskar och att hajar är hajar. För mig är de trevliga att fånga oavsett om de råkar ha en taskig attityd eller uppsyn. De kan så klart vara lite tråkiga när de går till attack på de byten vi halar upp vid olika sorters havsfiske och kapar dem eller tafsen mitt itu, men om chansen ges att försöka fånga en på popper tycker jag inte att man ska tveka för fem öre.

Nu finns det en hel radda häftiga arter som jag inte nämnt, som till exempel napoleonfisken, grouper, cobia och wahoo, och det beror främst på att de antingen är svåra att komma till tals med vid popperfiske eller att de inte går att finna tillräckligt frekvent. Annars är det väl något av en dröm att en gång få landa en fin napoleonfisk eller en stor grouper. Wahoo har jag redan fångat, men den enda cobia jag någonsin lyckats kroka kom aldrig upp i båten för någon fångstbild. Marlin säger nu kanske någon, men nu snackar vi som sagt spinnfiske här och de lyckostar som lyckats kroka någon på riktat spinnfiske med kastpilk eller popper borde gå och köpa en lott. Jag har säkert glömt några fiskar också mitt i allting och dessutom skulle listan med all säkerhet se annorlunda ut om bara tio år, men det viktigaste är inte exakt vilken sorts fisk vi fångar, hur stor den är eller hur bra den fightas. För mig är det viktigaste hur vi fiskar den fisk vi riktar in oss på, hur mycket av oss själva vi investerar i fångsten och sist men inte minst själva känsloupplevelsen av den. Resten är bara brus. Avslutningsvis tycker jag att du ska köpa en eller flera illustrerade böcker om tropiskt fiske om det är så att ditt intresse väckts. Nu är inte de svenska nätbokhandlarna översållade med titlar, så kolla hellre på ebay eller Amazon. Det finns inget värre än att åka utomlands för att fiska och inte veta vad det är man fiskar efter. Jag har själv guidat och fiskat med otaliga sportfiskare som inte kunnat skilja en barracuda från en grouper. Dessutom kan man väl aldrig få för mycket kunskap inom ett så här intressant område, eller hur?

[

Grouper

]

Epinephelus malabaricus

143

Grey shark

[

]

Carcharhinus amblyrhynchos

Andörja

Havsfiske i världsklass!

• Förstklassiga boenden • Topputrustade båtar • Guide: Vilhelm Skilhagen

Prisexempel 4 pers torsdag-söndag med boende och båt (Kvernø med Yamaha 60 hk)

1995 kr/pers! 144

Havsfiske kan vara be

145

Vi har nu öppnat bokningen för Andörja 2015 AA-boendena blev fullbokade 3 veckor direkt!

Spana in oss på Facebook!

NY destination på gång! Håll utkik på hemsidan.

info@fiskanorge.se Telefon: 0768-207070 www.fiskanorge.se

eroendeframkallande.