20 17 Det var en brokig skara studenter från masterprogrammet, kultur- och medieproduktion på Malmö Högskola som anlände till Århus central en lördag i november 2009. Fem av oss är från Sverige och fyra är från Danmark med olika kompetenser och bakgrunder men med en viktig gemensamt nämnare att vi inte var närmare bekanta med Århus. Vi blev
INTRODUKTION inbjudna av Sekretariatet för kulturby Århus för att bidra med en utifrånkommande blick av Århus inför ansökan till Kulturhuvudstad 2017.
7 1 20
Århus som kuvös
Vårt Arbete I vår publikation som slutligen blev ett snapshot i ord och bild fokuserade vi på fyra områden kulturlivet,
omvärlden. Metod Utifrån vår insamlade fakta om Århus, Swot-anlaysen som gjorts inför kulturhuvudstadsansökan samt utifrån våra fyra teman valde vi ut 60 relevanta respondenter till våra intervjuer. Urvalet gjordes med tanken på diversitet när det gäller
kön, ålder och befattning. Vi har använt en kvalitativ metod i form av entimmes långa djupintervjuer som grund till vår rapport.
”Man er nødt til at bestemme sig for, om kulturåret skal være noget for nogen eller alt for alle” Gitte Skytte
2/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
2017
KULTURLIV
7 1 0 2
INTERKULTUR
INTERKULTUR
Samarbete En stor utmaning inför Kulturhuvudstad 2017 som framkommit i vårt material är att man inom alla sektorer efterlyser ett bättre samarbete mellan olika parter. Inom hållbarheten talas det om bristande kommunikation och samarbete mellan kommunen och ”oss andra”.
Kan man inför Kulturhuvudstad 2017 dra nytta av stadens storlek och utnyttja den potential som en mindre stad har med ett brett och sammansatt nätverken till att skapa bättre samarbete? Vad skulle hända med utbudet till kulturhuvudstad 2017 om grupper som vanligtvis inte mötes skulle börja göra något ihop?
Materialet pekar på att många inte ser sig som delaktiga inför ett framtida kulturhuvudstadsår. Samtidigt som den finns en rädsla för att kulturhuvudstaden kommer
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
2017
1 0 2
KULTURLIV
Vårt material ger indikationer på att Århus fungerar som en grogrund för unga musiker. Vissa anser att det innebär att man hela tiden måste återskapa kulturlivet gång på gång medan andra talar om att det är helt naturligt att för Danmarks största stad att agera språngbräda
till en fortsatt karriär i Köpenhamn. Potentialen för kulturhuvudstad 2017 kan vara att skapa ramar för ett nätverk som kan rymma samtliga skikt i Århus och som kan agera kuvös och växthus för goda idéer som kan inkorporeras som en parameter för kulturhuvudstaden samtidigt som Århus statuerar exempel för omvärlden.
de interkulturella, det hållbara och näringsliv. Utifrån dessa fyra teman har vi sett på och undersökt Århus som stad. Varje tema i sig var intressant att undersöka men det är i dess brytpunkter som vi tror att möjligheterna ligger för att skapa en kreativ stad - inte som en kliché utan som en dynamisk, öppen stad i samklang med sina invånare och
KONKLUSIONER
att innebära finkultur, så finns det motsatta; att kulturhuvudstaden kommer sträva efter att tillfredställa så många smaklökar som möjligt så att det till slut bara blir en smaklös smet kvar. Kulturhuvudstadens utmaning blir att blanda högt och lågt, kommersiellt och avantgard med ambitionen att skapa något för alla men utan att anpassa allt till alla.
3/12
Kategorin Kulturliv har tittat närmre på det som vi sorterar under den kulturella sektorn. Framförallt har vi fokuserat på samspelet mellan kulturinstitutioner och mindre aktörer, där vi upplevde fanns en klyfta. Generellt ser man en styrka i de unga i Århus eftersom de är framtidens kulturkonsumenter och utövare. Men vi ser två olika synsätt,
ett där man anser att de unga idag är väldigt fokuserade på studier och mindre kulturellt intresserade. Man upplever att de unga inte deltar i de olika kulturarrangemang Århus kommun utför.
”Det er gået helt ned af bakke de sidste 10 år, når det kommer til de forskellige subkulturer. Århus kommune støtter ikke op med rum til de unges behov, kræfter og energi.” Hanne Staahnacke
”De unge og studerende i byen er en kæmpe energi kilde, som vi ikke får fat i. I dag er der meget
Den alternativa kulturen och subkulturer är en styrka för Århus där det
mere disciplin på studierne og ude i arbejdslivet, så unge vil være hurtigere færdige ” Jens Folmer Jespen
att de unga kulturintresserade finns. Kanske främst inom i undergrundsmiljön där många är verksamma, men miljö rymmer inte mycket rum för nya iniativ. Utmaningen för Århus kommun är således att hitta en väg för att nå dem.
”Det är svårt att kunna vara med och säga vad man tycker på grund av att man varken har tid eller råd. Det är viktigt att ha med sig alla de som jobbar inom institutionerna. Så varför inte ge ett anslag till all de som är med och jobbar fram planerna för Århus kulturstad 2017, det ger ju engagemang från vår sida. […] Jag tycker även att Århus
Samtidigt möter vi en annan uppfattning bland unga kulturproducenter som menar att det byråkratiska upplevs som ett hinder för att genomföra sina idéer, men
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
4/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
finns en stor utmaning att bevara och utveckla dess potential. Att Århus är en musikstad vill man gärna ta med sig till ett eventuellt Kulturhuvudstadsår. Men 2017 känns avlägset för de flesta aktörer idag, och framförallt kanske hur man tidsmässigt ska hinna ta sig an ett så stort evenemang.
stad ska se till vad vi är bra på och boosta det istället för att titta på andra städer och härma dem” Lasse Schuleit
5/12
Kan Århus ses som en interkulturell stad? Vi har sökt efter det kreativa Århus med fokus på det interkulturella. Interkultur innebär att kulturerna integreras utan att assimileras, de ska bidra till staden utan att landa i att bli enbart exotiska inslag. Multikulturell är det vedertagna begreppet för en stad med mångfald av kulturer, något fler
och fler större städer har idag. Men begreppet interkultur syftar till kulturerna integreras i staden. mening att förutom etniciteter även inkludera minoriteter. I rapporten Århus – Et Kulturelt Snapshot fokuserar vi på tre områden inom det interkulturella. Först segrationen mellan Århus city och Gellerup, vilket inte är ett nytt
”Ska vi bli ett levande museum eller få folk att komma från deras hemland? alla killarna sitter i bilarna och lyssnar på sin musik. Det är en länk till deras hemland. Är det för att hålla fast i sin bakgrund. Några av de populära från Turkiet skulle vi kanske kunna få hit men vad skulle det betyda?” Helle Hansen
Vi uppmärksammar kulturinstitutionernas roll i en pågående diskussion om kulturens roll i samhället. Det finns en kritik mot att man satsar på byggmaterial men glömmer innehållet. Man upplever att diskussionerna om kulturens värde (frånsett det ekonomiska) har stagnerat.
dilemma, men oerhört påtagligt för den utomkommande blicken. Vi menar att en kreativ stad som en stad som kan hantera mångfald på ett konstruktivt vis. Som vi har pekat på i vår rapport det många goda social och kreativa iniativer för att sudda ut dem/oss-känslan och skapa samklang mellan Gellerup och Århus. Men konklusionen är ändå
att de kan ses som två parallella samhällen. Vi såg även en intern segration i Gellerup mellan olika grupper, där vi tror det finns kreativa potential att öppna upp. Det finns en tilltro till Helhetsplanen i Gellerup som förändrar Gellerup fysiskt, men hur Kulturhuvudstaden 2017 kan vara en tillgång är inte helt tydligt.
”Århus lider af samme problem som resten af verden. Der er en tredjedel af befolkningen, som ikke benytter sig af de kulturudbud byen har. En stor udfordring for politikerne og kulturinstitutionerne er at få bedre fat om byens multikulturelle grupperinger. vi skal satse på børn og unge, da det er dem, der kommer til at bruge kulturtilbuddene
senere” , Peter Nörskov
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
6/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
En annan minoritet i samhället är homo/bi/transsexuella och handikappade. Deras integration i Århus kollar vi närmre på i rapporten. Gayvärlden i Århus verkar haft sina glansdagar under 1980-talet och nu hamnat lite i skymundan.
7/12
7 1 20
Många av respondenterna talar om ett paradigmskifte genom ett ökat miljöintresse. I dag är långt många fler engagerade i miljöfrågor än för 10-15 år sedan. Vi ser det som en stor potential att sammankoppla det kunnande som finns i väletablerade företag med det nytänkande och den kreativitet som finns i nystartade verksamheter och i studentmiljöer. KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
12/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
Hans vision är: “År 2077 eftersträvar man att öka den biodiversiteten i allt man gör. Det är så man skapar välstånd. Det är det man nätverkar för, det är det man strävar efter, det är det man utbildar sig till.”
Århus har som vision att vara CO2 neutralt år 2030. Men flera av respondenterna är missnöjda med kommunens insats i miljöarbetet och flera nämner att det finns ett gap mellan vision och praktik. Företagare, gräsrötter och ideella organisationer har haft problem när de ska samarbeta med kommunen, politikerna anses ha en likgiltig
8/12
2017
NÄRINGSLIV
inställning till ett samarbete. Många efterlyser därför ett bättre samarbete mellan organisationer vad det gäller miljöfrågor. Många talar om en ”vi och dom” uppdelning där ”vi” är företag och organisationer och ”dom” är kommunen. Många av respondenterna jämför Kulturhuvudstaden 2017 med Århus festuge och ser det som ett kommersiellt jippo
och den allmänna inställningen till festugen är att den är sval och trist. Hur får man Kulturhuvudstaden att framstå som något helt annat än festugen?
Vi har intervjuat personer i ledande ställning från allt från små företag på mejlgade i södra delen av Århus till multinationella företag i stadens utkant.
och finans på det politiska planet. ”Jag tror inte Kulturhuvudstaden kommer att vara intresserad av Bazar Vest.” Olav de Linde
Det finns generellt två grupperingar under hållbarhetsparaplyet, de som anser att hållbarhetsstrukturerna ska komma ovanifrån (trickle
Vi har funnit att det är lätt för näringslivet att samarbeta med kommunen men att det eftersöks ett närmare samarbete med kultur
För oss som utomstående gav Bazar Vest som är en multikulturell inomhusmarknad i stadsdelen Gellerup en bit utanför Århus stad oss ett
down) och de som anser att den ska komma underifrån (bubble op), att initiativ sker frivilligt och får möjlighet att bubble op. Här ses det som en fördel att kommunen håller sig passiv då det är viktigt för stadens utveckling att initiativ sprids utan att kommunen dikterar reglerna.
Vi tror på att den gröna klassen kommer att växa sig stark och breda ut sig över Århus och övriga Danmark och att många kommer vilja vara en del av den gröna klassen
starkt intryck. Vi anser att det är en viktig plats i Århus som språngbräda för integrationen i staden då många kulturer möts här. - Men vad kan man göra för att framhäva Bazar Vest ännu mer? Hamburg lyfts fram som en viktig framtida samarbetspartner för näringslivet. Men skulle inte kultursektorn också samarbeta med
Större städer i högre utsträckning än vad som görs idag?
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
9/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
till andra städer nationellt och internationellt. Kan man jämföra städer med människor och säga att tillsammans är vi starka, städer som människor? Många av de intervjuade inom näringslivet tror att Kulturhuvudstaden kommer bli högkulturell. De menar att många sektorer måste engageras och inte bara kultursektorn.
Man kan jämföra staden med en kropp, där infrastrukturen är skelettet och samarbetet är blodomloppet och integrationen är immunförsvaret med ett starkt immunförsvar är kroppen välmående. Ett kulturhuvudstadsår kan förbättra kopplingen
kulturhuvudstaden och få dem som att delta i projekt som kan intressera båda lägren och minska avståndet dem emellan? Kulturhuvudstaden bör engagera så många sektorer som möjligt och inte vara för högkulturellt utan rikta sig till en stor publik. Många anser att Århus utveckling går för långsamt och att viktiga beslut tar lång tid att fatta. Flera
10/12
KANDIDAT 2017 AARHUS EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
NÄRINGSLIV
Kulturinitiativet måste lyftas fram så att allmänheten uppmärksammar den. När Köpenhamn blev Kulturhuvudstad 1996 och Stockholm 1998 så var det inte klart för befolkningen vad en Kulturhuvudstad innebär. Det finns en tydlig distinktion mellan näringslivet och kultursektorn. Men hur kan man engagera näringslivet i anser att utvecklingen av stadens infrastruktur måste gå snabbare för att möta framtidens utveckling. Kulturhuvudstadens inverkan är inte begränsad till just år 2017. Arbetet och samarbetet har redan börjat och kommer att pågå fram tills att det eventuella kulturhuvudstadsåret infinner sig.
11/12
AARHUS KANDIDAT EUROPÆISK KULTURHOVEDSTAD
Vi ser den gröna klassen som tongivande för en visionär framtid i Århus. Ett bra exempel på det är
Philip Hahn Petersen, student på Kaospiloterna.
7 1 0 2
HÅLLBAR
DEN KRATIVE BY - SET FRA MALMÖ
Det gröna Århus kännetecknas av en “lysande görn ande” som vill utnyttja teknologi, näringsliv och tillväxt. Den går hand i hand med innovation och skapar ett fundament för en allsidig grön klass.
2017
2017
2017
HÅLLBAR