http://www.aarhus2017.dk/uploads/Snapshot by Aarhus 2017

ÅRHUS SOM KULTURBY 2017 et kulturelt snapshot

Århus som Kulturby 2017 -Et kulturelt snapshot 2010 Kultur- och medieproduktion 09 K3 Malmö Högskola Forfattere: Laura Boysen, Ulf Davidson, Maja Nydal Eriksen, Lisa Gunnarsson, Marit Hägg, Camilla Jonasson, Tabita Klenz, Juan Sjöbohm & Tamira Snell Layout & Design: Tamira Snell i samarbejde med Laura Boysen, Ulf Davidson, Lisa Gunnarsson, Marita Hägg & Tabita Klenz Foto: © Kultur- och medieproduktion 09

Hvorfor Malmö til Århus?

Forord

At blive Europæisk Kulturby udfordrer en by til at træde i karakter. Samtidig rejses en række spørgsmål om, hvilken kultur, der skal vises og hvordan det skal ske. At være europæisk Kulturby drejer sig om meget mere end ét år med masser af aktivet og fuldt hus på alle hoteller. At planlægge kulturby er et langt træk, der drejer sig om at styrke en bys kulturelle infrastruktur ved at få institutioner, erhvervsliv og borgere til at arbejde sammen og mødes gennem en fælles dagsorden og deadline. En by formes af sine drømme og værdier fra beslutningstagere, planlæggere og embedsværk – men også af kulturaktører, erhvervsliv og borgere. Byen er summen af det hele – og en god kulturby handler om at få enkeltelementerne til at spille sammen i et hele. Allerede nu er Kulturby sekretariatet i samarbejde med en række af Århus aktører i gang med at undersøge og kortlægge, hvad der rører sig kulturelt i byen. Hvilke relationer og ressourcer har Århus lokalt og set i en mere global sammenhæng? Hvordan kan Århus udnytte egne kræfter og talenter på kryds og tværs af gængse skel og fordomme?

Disse spørgsmål og diskussioner om en bys udvikling har vi fra K3, (Konst, Kultur och Kommunikation) Malmö Högskola taget op i samarbejde med Sekretariatet for Kulturby Århus. I en intens uge i november har ni svenske og danske studenter fra kandidatprogrammet, Kultur och Medieproduktion, gennemført en mini kulturel kortlægning med over 60 kvalitative interviews. Med et udefrakommende blik fornemmer vi flere af byens værdier ætset ind i uskrevne regler, koder og retningslinier, når man færdes på gaden, på cyklen eller i trafikken. Vor tilgang til Århus er inspireret af den engelske tradition for cultural planning og cultural mapping, som man kan læse mere om i afsnittet ”Den Kreative by”. Vi har set på kulturlivet i smal forstand – museer, musikscene osv. – men har særligt haft øje på by- og hverdagskulturen i bredere forstand. Vi har fokuseret på fire områder, der har betydning for Århus som kulturby: kulturliv, interkultur, bæredygtighed og erhvervsliv. Det er vores antagelse, at disse områder kan profitere af et tættere og mere kreativt samarbejde. Ved at knytte nye bånd mellem relevante aktører i byen, kan man skabe mere end byens enkelte aktører kan

gøre alene. Det som planlægges afspejler hvad planlæggere, borgere og beslutningstagere syntes er rigtigt og vigtigt. Præmissen for kulturbytanken er, at fremtidens by ikke skaber sig selv. Den er (også) resultatet af handlinger og beslutninger. Vi kan kvalificere forståelsen af de kræfter som former en bys udvikling og skabe indblik og udsyn. Vi kan udvikle metoder og redskaber, der kan bidrage til at skabe en levende, dynamisk, bæredygtig og retfærdig by. Det har vi forsøgt her. Rapporten er bygget op således, at der først introduceres til det overordnede diskussion om kreativ og kulturel byudvikling med fokus på cultural planning. Her udfoldes det mere generelle teoretiske perspektiv for vores arbejde i Århus. Dernæst præsenteres den praktiske metodiske tilgang. Så følger fire kapitler med fokus på hver deres område: Kulturliv, interkultur, bæredygtighed og erhvervsliv. Efter en kort opsamling følger en mere dybdegående diskussion af rapportens metodiske grundlag. Til sidst findes en faktaboks med udvalgte citater fra de gennemførte interviews. Nærværende publikation er blevet til indenfor en begrænset tidsramme og under de betingelser, der knytter sig til en universitetsuddannelse. Den tegner et snapshot af, hvordan 60 århusianere forholder sig til dagens Århus og hvilke forestillinger, man har om fremtidens Århus. I den forstand er det menneskene og institutionerne i byen og relationerne mellem dem, som har været denne publikations genstand. Vi håber, at publikationen kan yde et bidrag til udviklingen af Århus som kulturby ved at pege på muligheder, dilemmaer

og udfordringer i den spændende opgave Århus står overfor. Under alle omstændigheder håber vi, at arbejdet kan vise, hvordan universiteter og byer gensidigt kan bruge og lærer af hinanden. Vi takker Trevor Davies og sekretariatet for Kulturby Århus for et godt samarbejde. En stor tak til praktikant Esben Valløe fra Kaospiloterne for at have hjulpet de studerende. Også tak til praktikant Nikolaj Sørensen fra Oplevelsesøkonomi. Til sidst en varm tak til vor kollega lektor, Magnus Andersson for støtte til at gennemføre arbejdet. Sidst men ikke mindst tak til de studerende for en stor og dedikeret arbejdsindsats.

Kathrine Winkelhorn, Programkoordinator, adjunkt Christian Pagh, cand.mag. Kulturplanlægger, partner UiWe

INDHOLD FORORD - Hvorfor Malmö til Århus?

ÅRHUS 2009 - Sett utifrån ett Malmöitiskt perspektiv

FAKTA OM ÅRHUS - Det Vidste Vi Ikke – Vidste Du?

DEN KREATIVE BY

et kulturelT snapshot

Kulturel planlægning Et udvidet kulturbegreb Kreativitet som greb Hvad gør en by kreativ? Malmøs Kreative udspil Kort om metoden

KULTURLIVET I ÅRHUS - Et udefra kommende perspektiv

Et skel i kulturmiljøet De unga i Århus - en kæmpe energikilde Undergrundsmiljøet - en spildt ressource? Rum i byen og ikke kun rammer Det offentlige rum Århus i kreativt samspil Nätverkandet Musikscenen Samarbeta Hur kan musikscenen utvecklas? Osäkerhet Kring Kulturhuvudsad 2017 Spänningen mellan vardag och vision Fram till 2017 6

13 14 15 15 17

26 26 29 30 33 34 34 37 37 38 38 40 41

ÅRHUS SOM INTERKULTUREL BY - Kan Århus ses som en interkulturell stad?

ÅRHUS SOM BÆREDYGTIG BY - Er bæredygtighed bare grøn?

Århus er som et band der kunne blive skide gode, men ikke gider at øve sig

76 77 79 79 81

Det vidgade & inkluderande begreppet Gellerup – Århus utmaning - Två samhällen Intern segration bland de boende Etnicitet viktigt för de unga Gellerup i fysisk förändring Det kulturella kapitalet Kulturinstitutionerne og den sociale bæredygtighed - Arbejdet i det interkulturelle felt Tillid eller kontrol - Store ord og fedt flæsk sidder ikke fast i halsen Kontinuitet skaber gode ressourcer? Bølgebrydning i skolen og på arbejdspladsen – det kreative potentiale Kulturby 2017 - Proces som produkt - kulturel kapital i børnehøjde Noget for nogen eller alt for alle – Århus som eksperiment Århus som ramme om kulturelt samspil De interkulturella utifrån andra perspektiv Hur integreras de handikappade i Århus? Integration mellan olika minoritetsgrupper Det homosexuella Århus Integreras homokulturen med andra kulturer i Århus?

Det Grønne Paradigme - en fælles referenceramme Det transformative potentiale Udfordringen Mellem Kommunen Og ”Os Andre” - Hvem er vi og hvad gør de? Ugennemsigtig kommunikation ’Os’ og ’supertankeren’ Hvem Har Ansvaret? Bubble Up Versus Trickle Down En anden grøn lejr Forretning eller ideologi Udfordringen mellem Kulturby 2017 og bæredygtighed - Hvad har kulturby med bæredygtighed at gøre? Det Grønne Potentiale for kulturby 2017 – før, under og efter - Mod En Bæredygtig Kapital

48 50 51 51 51 51 52 54 55 57 59 59 60 61 62 62 63 63

70 72 73 74 76

Den Kreative Vidensbank - Et gennemsigtigt spil Den grønne klasse - Kulturby 2017 eller 2077?

82 84

ÅRHUS SOM KOMMERCIEL BY - Näringsliv och Kultur, var finns likheterna?

Våra reflektioner - Utmaningar och möjligheter inför 2017

106

Metodisk proces - Forberedelse af det kulturelle snapshot

110

FAKTABOXAR - KULTURLIV FAKTABOXAR - INTERKULTURELLA FAKTABOXAR - BÆREDYGTIGE FAKTABOXAR - NÄRINGSLIV

114 126 143 160

REFERENCER

171

Samarbetets utmaningar - Hur kan kulturhuvudstaden omvärderas? Slutna och öppna gränser En fusion av kultur och näringsliv Det kreativa 80-talet - Kan det ske igen? Integration - Hur Blir motsättningarna en tillgång? Hur kan företagsledare förändra samhället? Hur kan man framhäva Bazar Vest ännu mer? Infrastruktur mot en mer internationell profil i framtid   Kulturhuvudstaden 2017 - Vad ska den vara bra för? Kulturhuvudstaden åt folket En Stad För De Unga? Ge näring åt subkulturer Att se diversitet som en styrka Den gröna kuvösen Näringsliv + konst = Kommunikation? Præmissen for metoden - Et socialkonstruktivistisk perspektiv Mod en visuel etnografi - At opleve er at se

94 94 96 96 97 97 98 98 102 106 106 108 108 108 109

112 113

ÅRHUS 2009

Sett utifrån ett Malmöitiskt perspektiv När vi kliver ut från stationen en lördag i november vid middagstid möts vi av en myllrande gågata. Till skillnad från Malmö central, som vi lämnat ett par timmar tidigare, verkar stationen i Århus ligga mitt i händelsernas centrum. Med våra fullpackade resväskor banar vi oss därför fram mellan köpsugna Århusbor. Innan vår resa hit hade Århus beskrivits för oss som den lilla storstaden men vid vårt första möte verkade den betydligt större än den stad vi lagt bakom oss, trots att de har ungefär samma invånareantal. När vi senare promenerar i en annan del av centrum där de trånga gränderna, låga hus och inbjudande innergårdar ger det oss en försmak av de mångsidiga Århus som vi kom att möta. Kanalen som rinner genom staden känns som om den alltid har ringlat fram där och som utomstående är det svårt att föreställa sig att en stor väg har delat denna pittoreska stad. En annan avdelare som det talades mycket om under vår vecka i Århus är ringvägen som skiljer Gellerup från centrum både kulturellt och geografiskt. Efter att ha erfarit en cykeltur till Gellerup kan vi konstatera att det inte var lätt att ta sig dit via cykel heller eftersom det är uppförsbacke i stort sett hela vägen. Trots att det rent fysiskt är lättare att

lämna Gellerup uppfattas det snarare för oss besökare, som om det är uppförsbacke åt båda hållen, i alla fall när det gäller det kulturella. Bazar Vest är en saluhall i Gellerup och hit kommer människor från hela Jylland för att handla. Idéen med bazaren är att fler nydanska ska få hjälp med att starta egna företag. Bazar Vest uppfattas av oss som något som alla känner till och har en åsikt om. För några är den en del av vardagen och för andra en exotisk plats som man inte riktigt vågar besöka. Eftersom det i Malmö inte riktigt finns något likvärdigt ställe även om man kan dra paralleller till både Möllevångstorget och Rosengårds centrum är mötet med bazaren en inspirerande och berikande upplevelse. Bazar Vest känns också som en viktig del av integrationen mellan Gellerup, centrala Århus och resten av Jylland. För oss iakttagare känns det som om Bazar Vest i högre grad skulle kunna användas som en bro över ringvägen och som en medvind i uppförsbacken till Gellerup. Aldrig hade vi väl kunnat drömma om att en middag gjord av sopor skulle smaka så bra som den gjorde den eftermiddagen

då vi blev inbjudan till Folkekøkken. På Folkekøkken möts miljömedvetna unga Århusbor för att tillsammans laga mat av återvunna ingredienser som affärer har kasserat. Detta upplevde vi som ett mycket gott exempel på kreativt tänkande när det gäller miljön.

annat sätt kan länkas samman. Detta måste också vara en stor styrka för Århus och arbetet med kulturhuvudstad 2017.

Av Camilla Jonasson

Eftersom vårt besök är alldeles för kort och de intressanta människorna så många hinner vi endast se lite av det rika kulturlivet som alla talar om. Genom våra intervjupersoner får vi en dock en bild av både institutioner och subkultur i stan. Som utomstående kan man få en känsla av att dessa två världar egentligen skulle vilja samarbeta mer men att det av tradition finnas hinder mellan fin- och folkligkultur. Detta är dock inget unikt för Århus som stad men vad vi också ser är att det finns kreativa idéer på hur sådana samarbeten skulle kunna se ut. Detta är något som vi som observatörer ser som en viktig utmaning att ta fasta på inför kulturhuvudstad 2017. Under hela veckan blir vi väl omhändertagna av stadens kaospiloter och wingmens. De visar oss ett Århus som vi omöjligt skulle kunna hittat på egen hand. Århusborna som vi möter är mycket stolta över sin stad oavsett sida vilken sida av ringvägen man representerar. Det talas om olika styrkor som staden har så som närheten till naturen, stadens storlek eller Århus centrala läge mitt i Danmark. För oss som kommer utifrån verkar en stor del av stadens styrka ligga i alla entusiastiska invånare som bor och verkar här. Århus är tillräckligt stort för att ha en kritisk massa innanför en räcka kulturområden men sen är staden inte så stor att det inte går att samarbete, sägs det i en av våra intervjuer. För oss besökare verkar det som om de flesta vi möter på ett eller

FaKTa OM • RHUS - det vidste vi ikke Ð vidste du?

•rhu s er en af Nordens ¾ ldste byer. Den er grundlagt i Œ r 770. Dengang blev byen kaldet Aros, hvilket betyder Œ ens munding. •rhu s Kommune har 307.000 indbyggere. Kommunes areal er 469 km2.. Århus borgmester er den unge social demokrat Nicolai Vammen. Indbyggerne i •rhu s har Danmarks yngste gennemsnitsalder •rhu s har 53 folkeskoler og 48 skolefritidsordninger. Hver tiende indbygger er studerende. •rhu s Universitet kan t¾ lle 35.000 studerende. •rhu s har 6 biografer Den Jyske Opera afholdte i 2008 120 koncerter og havde 49.397 bes¿g ende. Den Gamle By i •r hus havde 333.088 bes¿g ende i 2008. •rhu s Teater havde 158.000 bes¿g ende i 2008. •rhu s kommunes biblioteker havde i 2008 et bes¿g stal pŒ 1.881.846. Der findes 6.598 sommerhuse i Århus og 408 kolonihavehuse •rhu s har et mŒ l om at v¾ re CO2-neutralt i Œ r 2030. Tal er hentet fra Statistisk Œ rbog 2009 •r hus kommune og www.visitaarhus.dk.

Af Tabita Klenz 12

DEN KREATIVE BY

I en tid hvor over halvdelen af verdens befolkning bor i byer, præger diskussionen om byens udviklingspotentiale samfundsdebatten i stigende grad. Der bruges mange ressourcer på at udvikle byerne, så de kan stå distancen i det globale bylandskab. Spørgsmålet om hvordan man skaber byer der er formet efter mennesker og ikke omvendt synes i stigende omfang at karakterisere debatten. Som et modsvar til de sidste mange års byplanlægning, der har udfoldet sig primært som en teknisk domineret proces med fokus på de fysiske rammer - byens hardware - har man i dag fået øjnene op for vigtigheden af indholdsudvikling - byens software. Arkitekt og byplanlægger Peter Schultz Jørgensen taler om et paradigmeskift indenfor byplanlægningen som går i retning af ”Livet før byen” hvor fokus flyttes fra hvad der skal være til hvordan og hvorfor. Byudviklingen skal vokse op nedefra og lade sig lede af den særlige kontekst, mennesker, holdninger, værdier samt den kulturelle og sociale kapital der er herskende på et bestemt sted. Der er med andre ord støre fokus på at gå til byen ud fra et holistisk synspunkt frem for et teknisk perspektiv.

KULTUREL KORTLÆGNING For at implementere de nye, bløde parametre beror byudviklingsprocesserne i stigende grad på en forståelse af kultur i bred forstand. Man går til opgaven ud fra ideen om kulturel byudvikling eller på engelsk ”cultural planning”. I den anglosaksiske tradition er det folk som Colin Mercer, Robert Palmer og Charles Landry der især har givet stemme til forestillingerne om et mere integreret perspektiv på byen og dens udvikling. Det centrale er i alle tilfælde, at der arbejdes med et bredt kulturplanlægningsbegreb. Kultur defineres her som ’livsform’ forstået som dagligdagens mønstre og rutiner og indbefatter uddannelse, shopping, arbejde, turisme, oplevelsesøkonomi mm. Det som cultural planning søger at planlægge, eller bringe ind i arbejdet med byplanlægning, er begreber som livsstil og livskvalitet. Det er en måde at supplere den tekniske planlægningsform, der først og fremmest har fokus på funktionalitet og infrastruktur. Colin Mercer definerer konceptet som følgende:

“Cultural planning is the strategic and integrated planning and use of cultural resources in urban and community development” Planlægningsformen er i hans optik strategisk og inkluderende, idet den giver et nuanceret billede af et område og så at sige taler på vegne af et særligt felts kulturelle resurser. De kulturelle resurser udgør hverdagslige, immaterielle resurser som vaner, nødvendigheder, værdier, overbevisninger mm. Resurserne sammenholdes og bruges ideelt set, som den grundsten man bygger de fysiske strukturer op omkring. Pointen er, at hver gang der er nye fysiske udviklingsplaner på vej, må cultural planning indgå som en medspiller fra starten og undersøge de kulturelle ressourcer i det der er, for at stedet skal give mening for brugerne på sigt. Planlægningsformen ser på samspillet mellem forskellige aktører i et felt, med det formål at binde de kulturelle resurser sammen på tværs af opdelte faggrupper. Kulturel kortlægning er metoden, og den egentlige undersøgelse der ligger til grund for cultural planning. De folk der udføre kortlægningen kan sammenstilles med socialarbejdere, der opsøger diversiteten inden for et afgrænset geografisk område. Deres opgave er at give et nuanceret billede af aktørerne, afdække de kulturelle resurser samt synliggøre relationer og udfordringer i feltet. Kortlægningsprocessen søger at pege på bydelens potentialer i form af kulturelle styrkepositioner og produktivitet eller manglende forbindelser. Formålet for processen er at synliggøre potentialefelter i udviklingen af et kreativt byliv.

ET UDVIDET KULTURBEGREB Cultural planning og kulturel kortlægning indebærer overordnet set en helhedsorienteret og tværsektoriel tilgang til et områdes resurser. Der opereres med et udvidet, pluralistisk kulturbegreb hvor kultur ikke alene tilhører en fagspecifik sektor. Det er derimod et integreret og sammenvævet element eller perspektiv i stort set alle sektorer og afgørende for byers identitet. Med det udvidede kulturbegreb forstås kultur som et mangfoldigt og integrerende begreb, der finder nye former i de uendelige interdisciplinære koblingsmuligheder forskellige sektorer og fagområder imellem. Idéhistoriker Carsten Thau peger på, hvordan det udvidede kulturbegreb får en integrerende funktion i det offentlige rum og i samfundet, i og med der sker en ”gennemgribende syntese af kultur, livsstil og erhverv, ja, muligvis med en ny fase i samfundsudviklingen, man kan betegne ’kultursamfundet” og at ”Byfornyelse og byomdannelse, store og mindre byers lancering og arkitekturens nye rolle skal ses i det lys.” Kulturbegrebet dækker i denne optik både over livsstil og erhverv, men også mere specifikt over det man kalder kulturlivet. Det vil sige de kulturelle institutioner, så som museer og spillesteder, og udtryk, så som kunst og musik. Skal man lave en udførlig kulturel kortlægning, er det nok så vigtigt at se på, hvordan bykulturen i bredeste forstand kan spille sammen med, og gensidigt befrugte, kulturen

i mere snæver kunstnerisk forstand. Det kunstneriske felt indeholder gode resurser, der kan benyttes aktivt i borgerinddragelsesprocesser og som en platform for forskydning af vanlige strukturer. Kunstneriske udtryk og kulturinstitutioner i den snævre forstand rummer en stor videnbank i forhold til det at skabe midlertidige møder, give form til rum for diskussion, dialog og formidling og synliggøre samfundsmæssige problematikker. Kunst kan være en produktiv katalysator, idet den kan bidrage med en mulig kreativ og interaktiv indgangsvinkel til det bureaukratiske og strukturelle arbejde med byudviklingen. Kulturlivet er en af delmængderne i det brede inkluderende kulturbegreb, og det kan diskuteres hvor meget og hvor lidt de kunstneriske processer er brugbare i en cultural planning strategi. Her ligger vægten først og fremmest på at definere en bys kreativitet bredt, og udfordringen er at skabe rammer for, at den civile kreativitet kan udfoldes. Ud fra dette perspektiv, hvor kulturbegrebet fremstår som en paraplybetegnelse eller det springende punkt hvorom alting drejer sig, rejser der sig en række udfordringer. Når kulturen bliver så elastisk og inkluderende, at den kan favne det hele, sker der i samme bevægelse en udtømning af kultur som afgrænset sfære og begreb. Det bliver sværere at sætte ord på hvad kultur dækker over, og hvordan man kan håndtere byens kulturelle kredsløb, hvis kultur er alt.

KREATIVITET SOM GREB Hvis kultur favner det hele, bliver begrebet uhåndgribeligt

og vagt og det kan synes håbløst at sige noget konkret om kultur. I den kulturelle kortlægningsproces fungerer det antropologiske kulturbegreb som et kreativt perspektiv der skal hjælpe byen med at vokse et nyt sted hen. Det kreative potentiale ligger ikke i at sige, at alt er kultur, men snarere i erkendelsen af at alt har en kultur - og det at se på hvordan de forskellige kulturer agerer i deres nuværende form. Formår man at forstå de forskellige kulturer - det være sig virksomhedskulturer, miljømæssige, bæredygtige kulturer, etniske kulturer, institutionelle kulturer, uddannelseskulturer mm. og se potentielle koblingspunkter, opstår der udviklingspotentialer over hele spekteret. Kreativitet er ikke forbeholdt kunstnere og de kreative erhverv, men udfoldes alle mulige steder. Indenfor cultural planning kan det kreative forstås som værktøjet, hvormed man udøver byplanlægningen. Det kreative som greb består i at få nye samspil til at opstå – at forstå konteksten og pege på potentialer og muligheder. Det bliver med andre ord et redskab til at takle sociale, økonomiske og politiske områder. Spørgsmålet er i hvor høj grad denne form for kreativitet formår at sætte byen i skred som helhed og skabe nye løsninger på nye problemer?

HVAD GØR EN BY KREATIV? Det Europæiske Kulturhovedstadsprogram inkarnerer ideen om at definere en bys kreativitet bredt. Her opfattes kultur ikke som en afgrænset sektor, men som ”det samlende begreb” og krumtap i en bys selvforvaltning. EU

kommissionens krav til programmet er, at det skal have en langsigtet vedvarende virkning på byens kulturelle, økonomiske og sociale udvikling. Det bliver her relevant at spørge hvilke faktorer der må sættes i spil, for at en by kan udvikle sit kreative potentiale bredt? Skabelsen af den kreative by er ikke underlagt en manual eller facitliste, men er snarere en kunst hvor kunstværket består i den processuelle, konfliktfyldte genforhandling af byens rum. Ifølge Charles Landry er det vigtigt at borgerne føler de selv kan være aktive medspillere i udviklingen af byen. Ideen om det kreative skal forstås som en fortløbende proces - en måde at arbejde på som beror på en åben, kontinuerlig dialog, debat og forhandling mellem forskellige mennesker, kulturer og sektorer. Det kreative ligger i Landrys optik i at fremme samarbejde og dialog mellem forskellige aktører: “But to think through and implement a ‘creative city’ agenda is of a different order of magnitude as it involves co-joining the interests and power of different groups who may be diametrically opposed and whose goals may contradict each other.” Han argumenterer for, at man som by med fordel kan søge at fremme ”the diversity advantage” og det interkulturelle aspekt. Et af synspunkterne er, at kreativitet ofte beror på udenforstående personer der kommer med nye ideer og udfordrer de eksisterende systemer, så nye kombinationer og løsninger kan opstå.

Konflikt leder i den sammenhæng potentielt til kreative løsninger, hvor homogene strukturer giver mere af det samme. En bevægelse i tiden går mod en konsensus skabende karakter - blottet for alle uoverensstemmelser til fordel for en uproblematisk samhørighed. Samfundsforsker Prof. Chantal Mouffe taler om at et funktionelt demokrati giver plads til konflikter, idet ’demokrati’ opstår i det stadige møde og den stadige debat mellem forskelligartede meninger. Det trives dermed ikke i udligningen af synspunkter og skabelsen af konsensus, som modsat fremmer fundamentalisme. Konsensus rummer i den forstand en potentiel undergravning af demokratiet, mens synliggørelse af konflikter har potentiale til at holde det i live. Mouffe og Landrys pointe er, at et demokratisk samfund i udvikling må anerkende konflikten som et grundvilkår, og at kreativitet kan vokse ud af konflikt.

det konfliktuelle som et grundvilkår og en resurse for vækst. Fokus vil derfor være på de styrker, udfordringer og muligheder der findes indenfor temaerne.

Af Maja Nydal Eriksen

MALMØS KREATIVE UDSPIL I forhold til rapportens kulturelle kortlægning af Århus, afgrænser analysen sig til fire hovedtemaer indenfor det brede kulturbegreb: Det grønne, det interkulturelle, det kulturelle/kulturlivet og det kommercielle. Den kreativitet der udforskes, er der hvor der tænkes i yderkanten af kompetenceområder - det tværfaglige og interdisciplinære. Konceptet om den kreative by beror på en fordomsfri, åben, tolerant tilstand der tilgodeser og belønner opfindsomhed og skaber plads til kontinuerlig læring. Den kreative by skaber forudsætningerne for at nye, innovative projekter ikke drukner i bureaukrati, tager chancer og accepterer

ET KULTURELT SNAPSHOT Kort om metoden

Med denne publikation har vi lavet et kulturelt snapshot i ord og billeder. Med fire tematiske nedslag har vi set på og undersøgt Århus som by. Men det er menneskene og institutionerne og deres indbyrdes forhold som har været vort fikspunkt og det er dem vi har mødt og talt med. For det er til enhver tid menneskene som udgør en by. Hvert tema repræsenterer et blik og et felt, som i sig selv er en undersøgelse værd. Men vort anliggende har været at sammenstille nogle blikke for at se, hvor interesserer mødes og hvor dilemmaer træder frem. Det er i disse krydsningspunkter at byens iboende strukturer befinder sig og det er her, vi tror at mulighederne ligger for at skabe en kreativ by – ikke som en kliche men som en levende, dynamisk og åben by i pagt med sin egen befolkning og med omverdenen. Et mere uddybende metodeafsnit findes bagerst i rapporten.

Af Tamira Snell 19

KULTURLivET i • RHUS 20

I dette afsnit fokuserer vi på kultur indenfor det man normalt forbinder med den kulturelle sektor - især har vi set på sammenspillet mellem kulturinstitutioner i Århus og de lokale, uafhængige kulturaktører.

KULTURLIVET I ÅRHUS

Et udefra kommende perspektiv

I dette kapitel fokuserer vi på kultur indenfor det man normalt forbinder med den kulturelle sektor - især har vi set på sammenspillet mellem kulturinstitutioner i Århus og de lokale, uafhængige kulturaktører. Gennem at interviewe forskelligt engagerede, indbyggere har vi forsøgt at få et indblik i hvad der rør sig i byen. Vor store udfordring har været knaphed på tid. Trods mangler mener vi at der er kommet et vigtigt og anvendeligt materiale ud af vores interviews. De interviewede er; Andreas Lemche, Klubarrangør, stifter af Bloggen Eventuelt.0rg. Bjarne Bækgaard, Kommunikationschef på ARoS, Århus kunstmuseum. Gunnar Madsen, Leder af Rosa, en musikpolitisk paraplyorganisation.

Jens Folmer Jespen, Direktør for Århus Festuge. Lasse Schuleit, Medejer af LYNfabrikken. Hanne Staahlnacke, Formand for organisationen Århus SkateMusicPark. Pia Buchardt, Leder af Kulturhus Århus. Signe Lund Hansen, Leder af Frontløberne. Steffen Rasmussen, Stifter af pladeselskabet Strange Ears, Henning Winther, Festivalchef at Aarhus Took It, hiphopfestival. Jesper Mardahl, Projektleder på musikmagasin Gaffa. Jakob Domino, PR mananger på Train. Igennem vores interviews fandt vi følgende hovedpunkter: • • • •

Et skel i kulturmiljøet? Undergrundsmiljøet – En uanvendt ressource? Århus i kreativt samspil Nätverkandet

Model af grupperingerne og grænseflader blandt interviewpersonerne i gruppen Kulturlivet MUSIK

KULTURINSTITUTION PRIVAT Train Gaffa

ARoS

Århus Festuge ROSA

Kulturhus Århus

Andreas Lemche Steffen Rasmussen Henning Winther

Tonny Liljenberg

Lynfabrikken Frontløberne

ALTERNATIV

Hanna Staahlnack / Lavia

FRIVILLIGA FORENINGER 25

• Musikscenen • Kulturstad 2017

ET SKEL I KulturMILJØET? I denne del af det indsamlede materiale har der vist sig et hovedtema og problematik: De forskellige kulturaktører savner et bedre sammenspil og flere peger på, at der ikke er tilstrækkeligt anerkendelse af det kulturliv, der foregår i undergrunden. At der er ca. 300.000 indbyggere i kommunen og en stor del af dem er studerende, bliver set som en væsentlig kvalitet. I flere interviews fremhæver vores informanter, det er en styrke, men på sin vis også en svaghed, at Århus er en lille by og at dette mærkes i kulturlivet på forskellige måder. Vores materiale peger på et skel indenfor kulturmiljøet, mellem forvaltningen og de enkelte aktører. Vi vil i dette kapitel belyse, hvordan dette kommer til udtryk samt hvordan byen, set udefra, kunne fungere bedre for det kulturelle miljø der eksisterer.

De unge i Århus

- En kæmpe energikilde En stor del af indbyggerne i Århus kommune er studerende. Det bliver af samtlige informanter set som en væsentlig kvalitet, der giver byen unge kræfter og god energi. Gunnar Madsen, leder af Rosa, pointerer at de unge er en stor styrke, de er kreative, formår at organisere sig og udvikle noget; ”Der findes et enormt potentiale blandt unge og

”De unge og studerende i byen er en kæmpe energi kilde, som vi ikke får fat i. I dag er der meget mere disciplin på studierne og ude i arbejdslivet, så unge vil være hurtigere færdige” Jens Folmer Jepsen, Århus Festuge

studerende som er villige til at arbejde. Jeg synes bare ikke politikerne er gode til at stimulere dem, de ser kun til at hjælpe de etablerede.” Flere af de kulturelle institutioner værdsætter, at der findes masser af ung energi og vil gerne involvere disse kræfter. Men samtidig efterlyser de unges deltagelse i byens kulturelle arrangementer, Pia Buchardt er leder af Kulturhus Århus og fortæller; ”De unge vil ikke have studiegæld og vil have erhvervsarbejde. De er fokuseret på at få et CV. Alle i byen taler om at de unge, studenterne ikke deltager i kulturlivet. Du ser dem ikke til et eneste arrangement og vores festivaler stort set.” Studerende og unge i Århus er ikke så aktive i byen, som man var tidligere, fordi de er nødt til at fokusere på at blive færdiguddannet og få erhvervserfaring. I forhold til for 10-20 år siden, er der langt færre studerende som vil arbejde gratis, siger Pia Buchardt. Jens Folmer Jespen er direktør for Århus Festuge. Festugen har mange unge frivillige, men Jens har også bemærket at de unge ikke lægger den samme vægt på det kulturlivet som man gjorder tidligere; ”De unge og studerende i byen er en kæmpe energi kilde, som vi ikke får fat i. I dag er der meget mere disciplin på studierne og ude i arbejdslivet, så unge vil være hurtigere færdige ” Andreas Lemche er studerende og en aktiv kulturproducent indenfor det alternative musikmiljø i Århus. Han kører bl.a. en elektroniske natklub, spiller som dj og er medstifter af en online kulturguide Eventuelt.org, med 20 skribenter. Andreas mener, at de unge i Århus gerne tager initiativ og engagerer

sig kulturelt; Flere forsøger at skabe nye kulturelle og alternative arrangementer rundt omkring i byen. Mange i Århus er gode til at samarbejde, også på tværs af de forskellige kreative netværk. I hans miljø bemærkes det hurtigt, når der startes noget anderledes op, der støttes op omkring det og vises stor interesse fortæller han; ”Århus er Danmarks yngste by, det giver god energi og mange kræfter. Det er de unge der laver kulturelle ting i Århus og vil starte noget, dem på 18-23 år og det er dem byen skal have fat i og lytte til.” Andreas Lemche, Eventuelt.org. Ifølge Andreas forsøger mange unge i Århus i dag, at skabe innovative kulturarrangementer, men de møder ofte mange forhindringer og må opgive. Det tyder på, at der ligger en udfordring hos kommunen og kulturinstitutionernes i deres forståelse af, hvor de unge befinder sig i forhold til det kulturelle miljø. Aarhus Kunst Museum ARoS er en ny og uafhængig kulturinstitution, som åbnede i en nybygget, ambitiøs museumsbygning i 2004. Bjarne Bækgaard, Kommunikationschef på ARoS vurderer, at ARoS har haft stor betydning for, hvad det i dag vil sige at være århusianer. Der er skabt en identitet omkring ARoS, et brand for Århus, der medvirker til at højne borgernes selvopfattelse; ”Folk i byen påvirkes af vores branding, og det betyder noget for Århus borgerne, at verden trækkes hertil. ARoS har således været med til at skabe en anden tillægsidentifikation og er med til at definere Århus selvforståelse. ” Hvis ARoS påvirker folks selvopfattelse positivt, kan man

forestille sig, det ville være rigtig godt for byen hvis ARoS i højere grad rækker ud til Århus, ved at samarbejde mere lokalt med folk ude i byen? Det at Århus er så ung en by kan have en hvis betydning for ARoS, som et moderne museum, og omvendt kan deres brand være vigtig for de unges opfattelse af deres by, og deres rolle i den?

Undergrundsmiljøet - En uanvendt ressource?

”Fra kommunal side bliver der hovedsageligt satset på den store scene og subkulturen er endnu ikke blevet en anerkendt del af byen.” Andreas Lemche, Eventuelt.org. Indenfor kulturel byudvikling ser man i stigende grad på undergrundsmiljøet og vækstlaget som en kulturel ressource. Det er blevet et væsentligt fokuspunkt indenfor analyser af byer, at kigge efter kreative små projekter som foregår på tværs af forskellige kulturelle miljøer. Derfor har vi kigget nærmere på, hvordan Århus fokuserer på kulturelle ressourcer i byen. Vi har set på hvorvidt de forskellige miljøer arbejder på tværs og om undergrundsmiljøet anses som en styrke for byen? Bjarne Bækgaard beskriver vækstlaget i Århus som en vigtig ressource og anser at det er et område byen burde satse mere på og yde større økonomisk støtte. Bjarne mener, at de unge og især de forskellige vækstlag, har stor betydning

for Århus og byens kulturliv, men han finder ikke at byen har særlig meget undergrundskultur; ”Der eksisterer et stort vækstlag, indenfor film og musik miljøet, som udgør en styrke for byen. Men de unge savner et undergrunds miljø.” Bjarne Bækgaard, ARoS. Ifølge Andreas Lemche eksisterer der et godt undergrundsmiljø i Århus, men dette miljø har det svært. De, der forsøger at skabe noget anderledes og nyt, oplever at Århus ikke har plads til dem. Mange i det alternative miljø erfarer, at det de forsøger at starte ikke accepteres eller værdsættes, og flere flytter derfor til en større by med mere frirum, fortæller Andreas; ”Især i subkulturen vil mange gerne byde ind med noget anderledes. Århus er bare meget lukket og en masse kultur bliver dræbt. Det virker som om kommunen ikke anerkender de forskellige kulturer.” Andreas Lemche, Eventuelt.org. Århus mister mange af de kulturelle og kreative kræfter siger Andreas, og derfor er det kreative netværk beskedent. Man kan undre sig over, at Århus ikke tager bedre vare på det alternative miljø og forsøger at udbygge det eksisterende kreative netværk, ved også at give de kulturelle aktører mere rum. Andreas som repræsenterer de unge kulturaktører og den alternative musikscene, fortæller at man støder på mange bureaukratiske forhindringer, der gør det besværligt at bidrage til kulturlivet. Under produktioner af musikarrangementer eller klubaftener kan det, ifølge Andreas, være svært at finde vej igennem de regler og krav Århus kommune stiller. Andreas mener, at kulturlivet i Århus generelt, bliver mindre

spændende og alsidigt: ”Århus underpræsterer og har et gigantisk uudnyttet potentiale. Byen står bare og venter på at blive erobret af kreativitet - dette skal kommunen så blot give rum til.” Andreas Lemche, Eventuelt.org. Det er dog ikke kun aktører på den alternative musikscene og i subkulturerne, der savner rum og møder bureaukratiske problemer. Jens Folmer Jepsen fortæller, at i produktionen, af Århus Festuge, som er et af Århus største kulturelle trækplastre, har de mange regler og krav, de skal indordne sig under; ”Vi har rigtig mange møder med myndighederne om hvad man må med byrummet. Det er statsregler om, hvor højt vi må spille. Man tager enormt mange hensyn. Vi tør gøre mindre og mindre med festivalen.” Jens Folmer Jepsen, Århus Festuge. Både de lidt mere skæve fester og den helt store kommercielle byfestival, støder på forhindringer i det offentlige rum, hvor aktørerne mener, det bliver sværere at lave noget, der bidrager til kulturlivet. Flere vurderer, at Århus risikerer, at muligheden for at opnå kulturel mangfoldighed i byen forsvinder sammen med energien hos aktørerne til at skabe noget, der rykker. Disse synspunkter lægger op til en debat om, hvordan Århus kan være opmærksom på at stille offentlige rum til rådighed og ikke kun byde på faste rammer uden mulighed for udfoldelse.

Rum i byen og ikke kun rammer Materialet peger på et ønske hos de interviewede om at give

de forskellige kulturgrupper flere muligheder til at folde sig ud. Holdningen er at mange kulturelle aktører godt kunne behøve større påskønnelse. Jens Folmer Jepsen mener, at der fokuseres meget på, at skabe ny form og lægges for lidt vægt på at anvende det indhold der findes; ”Vi har så mange kubik cm´s institutions luft i Århus, men der er for meget død luft i alle disse kulturinstitutioner. Vi må huske, at alle vore kulturinstitutioner egentlig bare er rammer, man stiller til rådighed for nogen, der vil noget og har gang i nogle sjove ting.” Jens Folmer Jepsen, Århus Festuge. Ifølge Jens skal Århus passe på, at det ikke er kulturinstitutionerne, der alene har indflydelse på, hvad der bliver produceret af kultur i byen. Derved mener han, at det bliver kultur fra oven. Jens mener, at man hellere skal have fat i det, der allerede eksisterer i byen, og påpeger, at den undergrund, der findes i Århus, er vigtig. Det er en god pointe, at kulturinstitutionerne egentlig er rammer man stiller til rådighed. Og Århus kunne måske være mere opmærksom på, at få de unge, som efterlyser rum og muligheder for kulturel udfoldelse med til at fylde den eksisterende luft rum ud med noget indhold? Kunne det måske også tænkes, at kommunen kunne lade undergrunden udfylde nogle rammer på flere plan? For eksempel kunne man omvende en tom park eller hal til en scene for teater eller til en skatepark. Sidstnævnte har Hanne Staahlnacke igennem længere tid kæmpet for at få til Århus. Hanne er er formand for foreningen Århus SkateMusicPark og har i mange år haft en aktiv rolle i Århus kulturmiljø. Ifølge Hanne findes der et stort skatemiljø i Århus, som har brug for et sted, hvor unge

skatere og musikere kan være over en længere tidsperiode. Hanne kæmper for en hal, der også skal være et sted for udvikling af kreative fællesskaber med fokus på idræt og musik. Ifølge Hanne vil en hal være et nyttigt samarbejde for både kommune, erhvervsliv og de unge brugere i byen. Hun fortæller også, hvordan SkateMusicPark fik tilbudt hjælp fra erhvervslivet, med at få en hal til en skatepark, men at foreningen ikke har kunnet opnå kommunens støtte. Hannes holdninger afspejler undergrundsmiljøets tanker om at de ikke høres og anerkendes af Århus kommune; ”Det er gået helt ned af bakke de sidste 10 år, når det kommer til de forskellige subkulturer. Århus kommune støtter ikke op med rum til de unges behov, kræfter og energi.” Hanne Staahnacke, SkateParkMusic. Århus er en stærk by på grund af dens alternative kulturelle miljø og subkulturer mener Hanne, men Århus kommune mister kontakten med disse, fordi den halter bagud. Kommunen har ikke nogen forståelse for behovet for alternative kulturprojekter og følger ikke med i, hvad der sker i miljøerne ifølge Hanne. Dette pointerer også Andreas, som mener at kommunen derved mister gode chancer; ”Der var forslag om at få en skatepark bygget i Mølleparken, hvor kommunen gerne ville rydde op, fordi der var mange junkier der hang ud der. Derved kunne man have integreret noget liv og på den måde fået ryddet op ved at en masse unge mennesker kom til. I stedet blev der anlagt fliser og fjernet buske for at rydde op og få junkierne ud. De hænger der stadig.” Andreas Lemche, Eventuelt.org.

”De folk, der virkelig er gode til at lave noget, er ofte de eneste der rykker, og fordi det er en lille by, er der få mennesker at rykke med” Lasse Schuleit, LYNfabrikken

Der tegnes et billede af, at det for de alternative undergrundsmiljøer kan være en stor udfordring at få startet projekter i Århus og opnå de fornødne rammer. Det peger på, at Århus kommunes samarbejde med de skæve, unge, kreative og subkulturelle nicher ikke er fuldt ud tilfredsstillende og bør opprioriteres. Diskussionen om anvendelsen af det offentlige rum kunne også være interessant at få drøftet og belyst yderligere.

Det offentlige rum? Det er en voksende tendens, at indbyggere ønsker, at det offentlige rum skal fungere som en del af byens levede liv. Det vil sige at det offentlige rum også kan anvendes på flere måder, både i dagligdagen og ved særlige arrangementer. Der er således et generelt fokus på det offentlige rums betydning indenfor byudvikling. I vores undersøgelse fandt vi, at Århus har svært ved at leve op til indbyggernes ønsker om at anvende og udfolde sig i det offentlige rum. Især de unge i Århus er glade for at skabe kreative projekter i det offentlige rum, fortæller Signe Lund Hansen. Signe er leder af Frontløberne, et sted hvor unge kan få kontorfaciliteter, vejledning og sparring til at realisere deres ideer, som kulturprojekter. Signe fortæller, at der findes mange unge iderige og aktive grupper i Århus. De mangler til tider tiltro og tilladelse fra byen, til at udvikle og udføre deres kreative ideer; ”De unge behøver nogle flere udfoldelsesmuligheder og tilladelser til at lave deres arrangementer, fordi de skal have lov til at prøve sig selv og byen af. Det er en god ide at give de unge lidt tillid til at udføre deres skæve ideer nu, så de kan bidrage med

noget konstruktivt på længere sigt.” Signe Lund Hansen, Frontløberne. Flere af vores informanter tilkendegiver en lyst til at anvende det offentlige rum på en anderledes måde. Spørgsmålet er om Århus kan leve op til de høje ambitioner, borgerne har for byens offentlige rum? Lasse Schuleit er medejer af LYNfabrikken, et kontorhotel, en butik og café. LYNfabrikken lægger lokaler til forskellige kulturelle aktiviteter og fokuserer på, at involvere en bred gruppe. De er meget glade for og engagerede i deres by, men kan savne en større diversitet; ”De folk, der virkelig er gode til at lave noget, er ofte de eneste, der rykker, og fordi det er en lille by, er der få mennesker at rykke med” Lasse Schuleit, LYNfabrikken. I forlængelse af diskussionen om hvordan man kan anvende det offentlige rum, taler Lasse om et behov for tillid fra Århus side til at udføre flere kreative projekter. Lasse efterlyser anerkendelse af folks ideer fra kommunes side; ”Hvis folk vil have lov til at være kreative og skabe noget i det offentlige rum, så skal de have lov. Der burde være ”et JA kontor” på hvert et rådhus. Et kontor hvor man kan træde ind med ens ide, og det at man i det hele taget er kommet og fremlægger sin ide bliver værdsat.”, Lasse Schuleit, LYNfabrikken. Der gives forskellige erfaringer tilkende, der peger på, at det er problematisk at starte nye projekter i byen. Det kan være svært at få tilladelse til at skabe noget kulturelt og anderledes både indendørs og i det offentlige rum.

Hvis Århus vil være en kreativ kulturel by kan det måske gavne byen at satse mere på det alternative miljø og vækstlaget som en kulturel ressource. Et kulturliv med en stor diversitet skaber en kreativ by med flere aktive indbyggere. Det vurderer vi, vil gavne Århus.

Århus i kreativt samspil Dette snapshot i det kulturelle miljø i Århus viser, at byen har en række kreative bevægelser og ildsjæle. Der findes et mål og ønske fra kulturinstitutionernes side om at stille rammer til rådighed for kreative folk, der skaber og producerer innovative kulturelle produkter og tiltag. Spørgsmålet er om Århus formår at satse tilstrækkeligt på de kreative bevægelser? Sculpture by the Sea er et vellykket projekt, men set med vore øjne er Århus nødt til også at anvende vækstlaget som en kulturel ressource og støtte de mere alternative og innovative kulturelle projekter. På baggrund af vores interviews tegner der sig et billede af at Århus, herunder kulturinstitutionerne, bør blive bedre til at opfange nye tendenser og imødekomme og inddrage de unge. Derved vil Århus være et skridt længere på vejen mod at blive den kreative kulturby de ønsker at blive.

Af Tabita Klenz

NÄTVERKANDET Skillnaden mellan nätverkande och samarbete kan vara hårfin. Nätverkande ger förutsättningar till samarbete. Men det är inte alltid som samarbete skapar nätverk. Samarbete är en process där två eller flera personer eller organisationer som arbetar tillsammans för ett gemensamt mål. Hur skulle man kunna uppmuntra och stödja de kulturella nätverken i staden? Skulle man kunna skapa fler platser för kulturella möten? Vad skulle dessa platser vara? Hur gör man för att skapa fler produktiva nätverk inom den kulturella sektorn? Nätverkande är inte något som kommer av sig själv. Förutsättningarna för nätverkandet måste skapas och ges en plats. Lynfabrikken fungerar som en plats för nätverkanden, de är till för att skapa nätverksträffar och för att vara ett understöd för de kulturella nätverken. De har kurser och resor både i och utanför Danmark för att skapa nätverk. Genom att ha dessa kurser och resor ges möjligheter till nätverkande på internationellt plan. En förutsättning till bra kulturella nätverk är att det finns bra samarbeten med så väl aktörer inom den kulturella sektorn som inom den offentliga. ”Det är många som kommer hit och har sina affärsmöten, eller som bara sitter här och arbetar i vårt café, vi har riktigt många frilansare som kommer hit.” säger Lasse Schuleit en av grundarna till Lynfabrikken. Uppbyggandet av nätverk är inte alla gånger enkelt och det tar tid, men det finns organisationer som är till för dela med

sig av sina nätverk. Frontløberna är en sådan organisation. ”Vi har ett stort kontaktnät som vi gärna delar med oss av. Det är viktigt för oss att vara ett understöd till projekt” säger Signe Lund Hansen från Frontløberne. Deras nätverk sträcker sig över hela kultursektorn, de verkar för att skapa nya produktiva nätverk och stödja de kulturella nätverken i staden. För nätverkandet är det viktigt med nya idéer och om inte ett nätverk får in nya idéer dör sakta men säkert nätverket ut. Det kan vara ett problem i mindre städer som Århus där många redan känner varandra att få in nytt blod och nya idéer i nätverken. ”Det krävs att man har en vilja till att samarbeta och nätverka. Vi har ett bra samarbete med olika arrangörer runt om i Århus.” säger Jakob Domino från Train. Samarbete mellan olika nätverk kan vara ett sätt att få in nya idéer och förhindra att nätverket utarmas. Det kan vara samarbeten mellan mindre lokala nätverk, men även samarbeten med nätverk i andra städer och på så sätt skapa nya större nätverk. Skapandet av nätverk på ett nationellt och ett internationellt plan kan vara mer besvärligt. Därför finns organisationer som ROSA (Dansk Rock Samråd) i Århus. ROSA är en organisation som har sin bas i Århus, men de är en nationell organisation som är till för att ge stöd åt musiker och se till att de når ut med sin musik. För att de kulturella nätverken ska kunna finnas behöver de stöd. Det kan vara lokaler för nätverksträffar, kontorslokaler för tillfälliga samarbeten. Men även att stödja organisationer som jobbar med kulturellt nätverkande. Det är inte bara de lokala nätverken som man behöver satsa på utan även

”Det er gået helt ned af bakke de sidste 10 år, når det kommer til de forskellige subkulturer. Århus kommune støtter ikke op med rum til de unges behov, kræfter og energi” Hanne Staahnacke, SkateMusicPark

att stärka de nationella, genom att inleda samarbete och se till gemensamma intressen med närliggande städer. Flera av de vi talade med menar att det är viktigt att styrka de redan existerade nätverken. Samtidigt är det flera som talar om viktigheten med att ge plats åt nya nätverk. Det är en utmaning att veta vilket av dessa som är bättre. Frontløberne, Lynfabrikken är båda redan existerande organisationer som syftar till att skapa och erbjuda möjligheter till fördjupade nätverk och samarbeten på det lokala planet.

MUSIKSCENEN

Hur ser Århus musikscen ut och hur kan den utvecklas? Århus har en stor musikscen, det finns flera olika musikfestivaler under året, så som SPOT-festivalen (arrangerad av ROSA, Dansk Rock Samråd), Århus Took it (dansk hiphopfestival), Metall Royal m.fl. De har även stora ställen som Train som är ett av Danmarks största spelställen med plats för 850 gäster och det legendariska spelstället Voxhall. ”Det är allmänt känt att Århus var stora inom rockmusiken på 80-talet. Århus är nog den staden i Danmark som var megastor då, vilket gör Århus till musikhistoria.” säger Gunnar K Madsen från ROSA. Även idag har Århus en stor nationell som internationell musikscen. ”Århus som musikstad är känt över hela världen för vår metallscen” säger Steffen Rasmussen Strange Ears

Record.

Samarbeta För att stärka musikscenen i Århus är det viktigt med samarbeten både inom Århus, men även inom Danmark. ”Det är inte så långt mellan Köpenhamn och Århus. Vi samarbetar med klubbar från Köpenhamn som gör att när internationella artister spelar på de ställarna, kan vi se till att boka in dem hos oss, vilket gör att vi kan dela på kostnader för flyg och gage.” säger Jakob Domino från Train. Men även internationella samarbeten är viktigt för musikscenen i Århus. Dansk musik ska klara sig bäst möjligt både inom och utanför Danmarks gränser” säger Gunnar K Madsen från ROSA Att var den näst största staden i ett land kan ha sina fördelar men även sina nackdelar. Århus är inte är huvudstad, utan den näst största staden i Danmark, vilket gör att staden inte får de stora satsningarna som görs nationellt. Styrkan däremot med Århus är att arrangörer och kulturarbetare har nära till sina politiker. ”Vi har en bra relation till kommunförvaltningen och ser dem som en av våra närmsta samarbetspartners, De är lätt att ha och göra med.” säger Steffen Rasmussen Strange Ears Record.

Hur Kan Musikscenen Utvecklas? ”Jag tycker inte att det verkar som om de artister som kommer från Århus glömmer att de är från Århus. Det har bara ett behov att flytta till en större stad för att lyckas.” säger Henning Winther från Århus Took it. Artisterna knoppar i Århus, medans de blommar ut i t ex Köpenhamn. Hur gör man för att få dem till att vilja stanna kvar? ”Studenter och ungdomar är enormt kreativa, de organiserar och gör saker. Jag tycker inte politikerna är bra på att stimulera detta. För att de se bara till de etablerad.” säger Gunnar K Madsen. Att skapa små enkla förutsättningar för band att utvecklas i staden genom att göra det enklar att hitta allt från replokaler till att starta klubbar och sätta upp mindre spelställen för att kunna visa upp sig.

Osäkerhet Kring Kulturhuvudstaden 2017 Århus som kulturhuvudsad är inte helt självklart när frågan kommer upp under intervjuerna. Det är intressant att höra att även om man är kritisk till kulturstad 2017 så tror och hoppas man ändå att det ska föra något gott med sig. Flera av de kulturella aktörer, har vi haft kontakt med undrar vad det är som ska hända och vad man förväntas göra fram till 2017. De flesta menar dock att vad man än satsar

på kommer det skapa en kulturdebatt och det är bra. Det faktum att det görs något inom kultursektorn anses också vara bra och förhoppningar finns att det i sig kan leda fram till debatt och förändringar. ”Om det blir en succé eller inte vet jag inte, men det kommer nog att föra bra saker med sig”, Gunnar K Madsen, ROSA. Om det blir en debatt kring ansökan om att bli kulturstad 2017 finns det de som hoppas att det kan hjälpa till att synliggöra alla olika delar av Århus kulturliv. Genom en debatt kan även olika synpunkter om hur satsningarna skall göras komma fram. Det kommer naturligtvis alltid finnas de som blir missnöjda med de satsningar som görs, men om besluten grundas på en debatt kan missnöjet hållas nere. ”Jeg håber ansøgningen kan skabe en god kulturdebat, så at det der bliver gjort i subkulturerne også bemærkes. Men jeg ser ikke en kulturby nu, der er ikke anlæg for at søge om dette pt. Der sker for lidt kulturelt fordi det der forsøges at skabes får ikke muligheden og ellers får det ikke lov at blive.” Andreas Lemche, Eventuelt.org. Skräckscenarion som att alla pengar kommer gå till ett enda stor kalas och att man därigenom tror att man satsar på kulturen i staden är en annan synpunkt som framkommer. ”Jag är lite rädd för att man satsar på ett stort jippo och bränner alla pengar på det, klart det hade varit fett om U2 kom till staden, men det tror jag är fel strategi. […] Det är viktigt att sätta igång hela staden och ha respekt och tilltro till staden, det är svårt men om man gör det konceptuellt

och får folk att känna sig delaktiga så kan man lyckas med det.” Jakob Domino, TRAIN. Han menar att en bättre väg är att kontinuerligt satsa på mindre aktörer och arrangemang under en längre tid. På så sätt för man större genomslag och gör mer för kulturlivet i Århus.

Spänningen Mellan Vardag Och Vision Att vara med som aktiv del i skapandet av ansökan om att bli kulturstad 2017 är det många som vill, men det är svårt för dem att kunna vara det. Många som intervjuas känner att deras institutioner redan har en ansträngd ekonomi. De jobbar redan på knäna för att hinna med sitt arbete och har svårt att kunna vara en del av förberedelserna. ”Det är svårt att kunna vara med och säga vad man tycker på grund av att man varken har tid eller råd. Det är viktigt att ha med sig alla de som jobbar inom institutionerna. Så varför inte ge ett anslag till all de som är med och jobbar fram planerna för Århus kulturstad 2017, det ger ju engagemang från vår sida. […] Jag tycker även att Århus stad ska se till vad vi är bra på och boosta det istället för att titta på andra städer och härma dem” säger Lasse Schuleit, LYNfabrikken. Men det finns de som redan har idéer om hur och de vill göra för att satsa på kulturstad 2017. Att satsa på de unga

4040

”Det är allmänt känt att Århus var stora inom rockmusiken på 80-talet. Århus är nog den staden i Danmark som var megastor då, vilket gör Århus till musikhistoria” Gunnar K Madsen, ROSA

och den alternativa kulturen i Århus kan ge staden ett större kulturkapital. ”Jeg håber den kan skabe større brugerinddragelse samt vække opmærksomhed på flere miljøer og skabe fokus på andre grupperinger. Der behøves en tænketank med masser af kreative folk fra subkulturen. For vi er langt fra at være og blive en kulturby. Der ligger så meget ubrugt derude og vi kan kun blive kulturby hvis vi får mange flere med.” Hanne Staahlnacke, SkateMusicPark.

Det gemensama för många av de vi träffade var att musiken bör spela en viktig roll i ansökan och att det är viktigt att föra fram Århus som den musikstad den är. ”I en kartläggningsfas av Århus tycker jag att det är viktigt att visa på Århus som en stark musikstad” säger Jesper Mardahl. Musiken i Århus är

stark och med självklara institutioner som Voxhall, Train med flera inom både modern och klassisk musik. Dessutom finns det flera musik- och kulturfestivaler som också är självklara kulturinstitutioner. Det är även viktigt för Århus att se till redan stora etablerade ställen som till exempel Aros. ”Kulturbyen skal frem for alt højne det der allerede

eksisterer. Aros, Den gamle by og Mosegård er enestående institutioner som har samfundsmæssig betydning for i Århus, disse samt vækstlaget er nogle af byens vigtigste styrker, burde derfor få større støtte” tycker Bjarne Bækgaard

Fram Till 2017 Man måste satsa här och nu för att skapa den kulturstad man vill ha om 7 år. ”Jag tycker det är svårt att föreställa sig så långt fram i tiden, men jag tror att det kommer betyda mycket för staden. Frontløberne jobbar redan nu med de unga som kommer göra kulturstad 2017. Det är de som kommer vara vuxna då”, Signe Lund Hansen, af Frontlöberne. Delaktighet från alla kulturella institutioner i staden är A och O för att man ska lyckas med detta projekt. Det är viktigt att se till alla de resurser och nätverk som finns inom staden och fånga upp dem och deras idéer. ”Alle elementer af kulturlivet skal jo blomstre så vi skal give den gas allerede nu, det nytter ikke noget at vi først gør noget i 2015, Vi skal begynde at buste tingene og kræfterne der eksisterer allerede nu. Måske kunne man udvælge 5 forskellige steder der bliver sat fokus på hver enkelt år frem til 2017”, Lasse Schuleit, LYNfabrikken.

Det finns de som redan nu har idéer om vad de vill göra under kulturhuvudstad 2017, men även under tiden fram till dess. ”Jag har en massa idéer till stora projekt, men idéerna är så svåra att genomföra i det lilla. Vi har saker redan färdiga för genomförande.” säger Steffen

Rasmussen Strange Ears Record.

Med en deadline som kryper allt närmare till ansökningsdagen 2014 och till själva tiden för evenemanget, om man får det, 2017. Hela staden gör en kraftansträngning för att ta reda på vilken form av kultur man villa ha och hur den ska utformas. ”Kulturby 2017 kan være en løftestang. At vi har en deadline er godt og kan være med til at ændre vores tankesæt. Hele tænkningen leder omkring kulturby er vigtig for den kan anvendes til at finde ud af hvad vi vil med kulturen. Hvilke værdier og holdninger byen har og hvad vi vil med den. Det giver store udfordringer til alle, og kan skabe en dialog ude i miljøerne, på det politiske plan, og i kulturinstitutionerne.” Pia Burchardt, Kulturhus Århus. Sammanfattningsvis kan sägas att även om det finns mycket osäkerhet kring kulturstad 2017 och tiden fram till dess så finns även många idéer och starka viljor att göra något bra av det. Att söka till kulturstad 2017 kan i sig innebära ett lyft för Århus som kulturstad redan nu. Satsar man tidigt på den kultur man vill ha år 2017 kommer staden få ut så mycket mer än bara det som händer då.

Av Marita Hägg

43 43

Det interkuklturelle Århus

• RHUS SOM iNTERKULTUREL BY 44

”Kan Århus ses som en interkulturell stad?”Vi har sökt efter det kreativa Århus med fokus på det interkulturella.

ÅRHUS SOM INTERKULTUREL BY

Kan Århus ses som en interkulturell stad? ”Kan Århus ses som en interkulturell stad?” Vi har sökt efter det kreativa Århus med fokus på det interkulturella. Interkultur innebär att kulturerna integreras utan att assimileras, de ska bidra till staden utan att landa i att bli enbart exotiska inslag. Multikulturell är det vedertagna begreppet för en stad med mångfald av kulturer, något fler och fler större städer har idag. Men begreppet interkultur syftar till kulturerna integreras i staden. Definitionen av interkultur är baserad på The intercultural city – Planning for Diversity Advantage av Charles Landry & Phil Wood. Landry & Wood utforskar om den interkulturella staden hör ihop med den kreativa staden, hur olikheter föder kreativitet. Den frågan är högst aktuell för det interkulturella temat. Men också huruvida Århus är interkulturellt, det vill säga integreras det mångkulturella i staden? Integreras minoriteter? Hur tar det sig i så fall kreativa uttryck?

DET VIDGADE & INKLUDERANDE BEGREPPET Analysen har öppnat upp begreppet interkulturell i den

mening att förutom etniciteter även inkludera minoriteter som subkulturer (homo/bi/transexuella-personer, studenter och handikappade). Hur integreras minoriteter och blir en naturlig del av Århus? För när utgångspunkten är Landry & Woods tankar om att olikheter är en del av den kreativa staden, så är minoriteterna avgörande i kartläggningen. Etnicitetsfrågan har fått stort fokus i det interkulturella temat. Redan innan resan till Århus var vi medvetna om att det finns en stadsdel som heter Gellerup och motsvarar Malmös Rosengård, som präglas av en stor andel invandrare och som ofta målas upp som ett ghetto i medier och folkmun. Det är återkommande och ständigt aktuella problematiker. Fokuset har varit på Gellerup som ett parallellsamhälle till Århus, socialt men också rent fysiskt. Intervjupersonerna har även varit människor som är verksamma inom kulturinstitutioner för att se hur de kan vara med och påverka Århus som en interkulturell stad. Hur tar man vara på andra etniciteters kultur och gör något socialt hållbart som en del av integrationen?

Model af grupperingerne og grænsefladerne blandt interviewpersonerne i den Interkulturelle gruppe.

KULTURINSTITUTIONER

GELLERUP Gitte Skytte / Opgang 2

Lars Ole / World music Center Lone Hedelund / Gellerup bibliotek Trine Kyed Jansen / Gellerup sekretariat Merete Ibsen & Irene Poulsen / Kvindemuseet Rui Monteiro / Invandre Tv Signe Hauge / Lavi Verner Krakov / Livsværkstederne

Tonny Liljenberg / Gbar

Ulla Bording Jørgensen / Meyerprojektet

MINORITETER

Våra tre analyser har rubrikerna; • Gellerup – Århus utmaning • Kulturinstitutionerna och den sociala hållbarheten • De interkulturella utifrån andra perspektiv Metod för det interkulturella: Representanter för Gellerup är; Verner Krakov - Livsverkstäderna i Gellerup Bo Hamburger - Bazar Vest Lone Hedelund - Gellerups bibliotek Ulla Bording Jörgensen - Meyerprojektet Trine Kyed Jansen - Gellerup sekretariatet Helle Hansen - ”Miss Gellerup” De flesta ovanstående har en relation eller är en del av Århus kommun. Resten av de intervjuade är en blanding av kulturinstitutioner, gayvärlden, mediesfären, student- och kulturlivet: Tonny Liljenberg - Dj (bl.a på GBar) Pernille Bak - Kvinnocaféet Sappho. Lars Ole - World Music Center, Merete Ibsen och Irene Poulsen - Kvinnomuseet Gitte Skytte - Opgang 2 Henning Winther - Århus Took It Rui Monteiro - Invandrar Tv Peder Nörskov - Århus Stiftstiende Martin Edelberg - Århus universitet Ivar Gjörup - tecknare & filosof Signe Hauge - Lavi

GELLERUP – ÅRHUS UTMANING Två samhällen

Något som framträdde tydligt i intervjuerna är hur man förhåller sig till Gellerup och Århus. Det finns tendenser att se det som två parallella samhällen. I Gellerup bor det nästan 10 000 personer och 90 % har en annan etnicitet än dansk. 70 % är palestinier, 8 % somalier, 8 % turkar och 4 % östeuropeer. De sista 10 % är danskar. Hur har då Århus tagit sig an Gellerup? Finns där interkulturella tendenser? Århus är mycket medvetna om sitt svarta får; Gellerup. Att det är en problematisk stadsdel är tydligt när vi genom intervjuer får höra att det är Danmarks mest utsatta område och att de boende har den lägsta inkomsten. I Gellerup har man de senaste årtionden satt in många sociala resurser och det finns många eldsjälar i området. Flera av de vi traf var verksamma i Gellerup och har ett brinnande engagemang. Flere är aktiva även på fritiden till exempel Bazar Vests chef Bo Hamburger och Lone Hedelund på Gellerups bibliotek. Gellerups bibliotek är mycket mer än ett bibliotek i traditionell mening. Man tillhandahåller den information som finns skriftligt i böcker också via människor. Lone Hedelund presenterar ett massivt utbud för de boende, allt från tandvård till undervisning i datoranvändning. På Livsverkstäderna fungerar man som en första instans när man kommer till Danmark som flykting, inte sällan utan ett tungt bagage. Där kan man få hjälp att komma på fötter igen, men på en väldigt frivillig basis.

Intern Segration Bland De Boende De boende i Gellerup är på många vis segregerade från Århus stad, men det finns även en intern segration bland invånarna i Gellerup. Föreningslivet är högst aktivt, men man har vattentäta skott mellan etniciteterna. Det finns förhoppningar när man snart byter till en större föreningslokal att de olika föreningarnas verksamhet ska bli mer synliga för varandra och på så sätt öppna lite barriärer. Som det ser ut nu finns det en byggnad där alla har egen nyckel och en bokad tid, så det finns ingen direkt möjlighet för en inblick i varandras verksamheter. Verner Krakov på Livsverkstäderna ser en stor styrka i att deras Cafébesökare blandar upp sig, som att turkar och araber sitter tillsammans.

Etnicitet Viktigt För De Unga För barnen är också etnicitet högst väsentligt. Man kan anta att den interna segrationen påverkar de yngre generationerna i hög grad och att det även bland dem pågår grupperingar efter etnicitet.Vi träffade Ulla Bording Jörgensen som arbetar med Meyerprojektet som är ett miljöprojekt som handlar om att hålla Gellerup rent från skräp. Som en del av projektet har de utvecklat en maskot som heter Otto och han är ett skräpmonster. Otto är en stor bamsedräkt som någon ikläder sig för att sen gå ut och prata med barnen som förr eller senare frågar vilken etnicitet han har. För dem är det viktigt att veta om han är turk, somalier eller dansk. Otto svarar att han är Gelleruper - och han är stolt, vilket kan ses som ett försök att upplösa de starka etnicitetsgränserna, och ge

en gemensam nämnare. Genom att göra etnicitet sekundärt och istället försöka hitta en stolthet i var man bor nu så kan samhörigheten bli bättre mellan de unga i Gellerup. Men samtidigt bär Gellerup på en ghettostämpel som försvårar möjligheten att se stadsdelen i ett positivt ljus.

Gellerup i Fysisk Förändring Det ligger en stor utmaning i att förändra Gellerups image, vilket Trine Kyed Jansen på Gellerup Sekretariatet jobbar med. Det behövs för de boende i Gellerup men också för övriga Århus. ”Århus kommun kan inte acceptera ett parallellsamhälle, särskilt inte ur en demokratisk synpunkt” menar Trine. Gellerup är inte bara socialt segregerat utan även fysiskt. Man får åka buss en bra bit och arkitekturskillnaden jämfört med centrala Århus är slående. Gellerup präglas av en monoton modernistisk arkitektur som är typisk för den typen av område. ”Det som skapar en stad är olikheter, i människor men också i material” menar Trine Kyed Jansen. Århus kommun har nu efter år av sociala insatser i Gellerup gett sig på infastrukturella lösningar, som förhoppningsvis har en social påverkan. Genom att riva och bygga nytt hoppas man kunna öppna upp Gellerup och tillsätta attraktiva funktioner som lockar nytt folk att ta sig ut.

Det Kulturella Kapitalet Efter en vecka i Århus är känslan att man arbetar och har planer för Gellerup, men det är en lång bit kvar till en

interkulturell stad. Rui Monteiro på Invandrar Tv säger att Gellerup är området ”där många sociala saker görs, men inte många kulturella. Kulturen ska vara essensen för att lyfta olika områden”. Det är ett stort kulturkapital i Gellerup som inte är helt självklart hur man ska använda.

KULTURINSTITUTIONERNE OG DEN SOCIALE BÆREDYGTIGHED

”Ska vi bli ett levande museum eller få folk att komma från deras hemland? Alla killarna sitter i bilarna och lyssnar på sin musik. Det är en länk till deras hemland. Är det för att hålla fast i sin bakgrund. Några av de populära från Turkiet skulle vi kanske kunna få hit men vad skulle det betyda?” säger den Gellerupaktiva Helle Hansen.

I vores undersøgelse har vi fundet frem til tre kulturinstitutioner, der arbejder aktivt med social bæredygtighed ud fra kriterierne etnicitet, køn og klasse. Grundlæggende for deres praksis er at nydanskere ikke blot inkluderes i en dansk kulturtradition, men bliver bidragsydere og får en stemme så deres kultur synliggøres. De tre institutioner er Opgang 2, Kvindemuseet og World Music Center.

Martin Edelberg som studerat antropologi vid Århus Universitet ser styrkor i Århus stad genom att det finns så många olika sorters människor, men en svaghet i att det inte görs så mycket för att underlätta för möten människor emellan. Frågan är om de boende i Gellerup är essentiella för det kreativa Århus och fruktbarheten ligger i att öppna upp för dem, men också emellan dem?

Av Lisa Gunnarsson

Arbejdet i det interkulturelle felt

Opgang 2 er en selvejende kulturinstitution som rummer et professionelt tournéteater med fokus på integration og mangfoldighed, og et ungdomsspor der skaber forestillinger med unge i aktivering - om og for unge. Kvindemuseet har fokus på kvinders liv og virke i den danske kulturhistorie og ser det som et ansvarsområde at formidle nydanske kvinders bidrag til kulturen. Gennem deres mentornetværk skaber museet en professionel kontakt mellem nydanske og danske kvinder, der kan vise vej til et aktivt samfunds- og arbejdsliv. World Music Center tilbyder undervisning i folkeskolen af musiklærer med anden etnisk baggrund og skaber et bredt kendskab til forskellige kulturers musiktradition.

”Vi har overladt kunstdebatten til politikerne og dermed næsten fraskrevet os den kulturkamp” Pia Buchardt, Kulturhus Århus

Det interkulturelle fungerer i alle tre institutioner som en naturlig del af arbejdet eller sagt med projektleder af Ungdomssporet på Opgang 2 Gitte Skyttes ord: ”Det bliver så intellektuelt at spørge ind til det interkulturelle Århus. Det spørgsmål bunder i mangel på forståelse for det interkulturelle - fordi man ikke selv ved noget om det - så bliver spørgsmålet og tematikken sådan. Det er en integreret del af vores virke, så det er ikke noget vi diskuterer og ikke noget der er formaliseret”. I det følgende ser vi på de udfordringer, der er forbundet med at arbejde som kulturinstitution i det interkulturelle felt, og knytter de centrale problematikker an til et bredere spekter af Århus kulturaktører.

Tillid Eller Kontrol

Store Ord Og Fedt Flæsk Sidder Ikke Fast I Halsen En overordnet problemstilling for kulturinstitutionerne går på, at det gamle forhold til kommunen der byggede på gensidig tillid er blevet erstattet med kontrol. Gitte Skytte fremhæver at det har gjort livsvilkårene svære for Opgang 2: ” Vores største problem er bureaukratiet omkring det at være en institution som os - vi drukner i bureaukrati og kontrol” Bestyrelsesformand for børne- og familieteateret Filuren Ivar Gjørup bakker hendes synspunkt op: ”Mistro, kontrol og evaluering anvendes ikke konstruktivt, det bruges mere til at tryne institutionerne”.

Udover kritikken af det tidsrøvende bureaukrati savner kulturinstitutionerne en opsamling og konkretisering af kommunens kulturpolitiske vision. Skytte afspejler en tendens blandt de interviewede, der går på at Århus kommune mangler en klar, fælles vision på kulturområdet opfulgt af en indholdsmæssig redegørelse: ”store ord og fedt flæsk sidder ikke fast i halsen” som hun kreativt beskriver problematikken. Kulturredaktøren på Århus Stiftstidende, Peter Nørskov, giver udtryk for en generel kritik, der går på, at man har investeret i mursten i stedet for indhold til kulturen, og leder af Kulturhus Århus Pia Buchardt taler om, at der er for lidt forskning på det kulturelle område: ”Vi har overladt kunstdebatten til politikerne og dermed næsten fraskrevet os den kulturkamp”. Gennemgribende tegner der sig et billede af en stagneret debat om, hvad man vil med kulturen, og hvordan man når derhen. Her kan udfordringen for kultursamvirket der fungerer som ’kulturinstitutionernes fælles talerør’ være at skabe større slagkraft i diskussion om de værdier, der ligger i kunsten og kulturen - At skabe en synlig, visuel profil og et fleksibelt netværk der er åbent for foreninger, skoler, daginstitutioner, professionelle kunstnere mm. så kunst- og kulturdebatten får nyt liv og bliver bredt forankret.

Kontinuitet Skaber Gode Ressourcer? En gentagende udfordring for respondenterne er at opnå en højere grad af kontinuitet i arbejdet. Ser man på de projekter,

der skal fremme integration, mener netværkskoordinator på Kvindemuseets mentornetværk, Irina Pedersen, det er problematisk, at de integrationsprojekter, som skaber gode resultater, ikke får lov at fortsætte med driftstilskud. Man skal komme med en ny ide til det lokale beskæftigelsesråd hver gang man søger, fordi de projekter der har modtaget støtte en gang ikke kan få støtte igen. Det dræner efter hendes mening, de ildsjæle der lægger mange kræfter i at køre projekterne ”man kan ikke blive ved med at investere så meget”. Ivar Gjørup ser det ligeledes som en betydelig hæmsko, at man skal byde på sin egen tilværelse og ikke kan bero på en vis kontinuerlighed i arbejdet: ”Problemet er, hvis der pludselig kommer en ideologisk begrundet signal politik ind som siger, at hver gang en kontrakt er ved at udløbe, kan en teaterleder på Sjælland gå ind og tilbyde sig selv i stedet ved at underbyde”. Gjørups pointe er at kulturinstitutionerne er blevet til købmandsbutikker, som skal testes gennem konkurrence ”Ud fra en pseudoliberal tilgang er vækstlaget de nye købmænd som skal komme og vælte de gamle af pinden, og det er jo en myte”. Disse to eksempler lægger op til en debat om, hvor man vil satse på kontinuitet i kulturlivet. Kontinuitet er et vigtigt parameter for trivsel og tryghed i arbejdet, så man ikke dræner den passionerede arbejdskraft og undlader at høste frugten af nye vellykkede projekter. Samtidig kan kontinuitet være en hæmsko for at noget nyt kan opstå.

Bølgebrydning I Skolen Og På Arbejdspladsen Det Kreative Potentiale

Alle tre kulturinstitutioner ser en stor og vigtig opgave i at tage skridtet videre fra en lukket kunstkontekst, og skabe kulturprojekter der blander sig direkte i hverdagslivet – at møde problemerne i den reelle kontekst. Vi vurderer, at det er i deres funktion som intervenerende igangsættere i borgernes ’levede liv’, de har deres største potentiale. Hvor Opgang 2s Ungdomsspor er et kreativt aktiveringstilbud, der laver teater ud fra de unges egne livshistorier og turnerer rundt i fængsler og beboerforeninger, arbejder Kvindemuseet og World Music Center aktivt for at nedbryde kulturbarrierer henholdsvis på arbejdspladsen og i skolen. En af hovedudfordringerne i Irinas arbejde på mentornetværket, og i Århus generelt, er at der stadig findes mange små virksomheder, som aldrig har haft ansat folk med anden etnisk baggrund ”Vi prøver at åbne for den diskussion om diskrimination, - hvornår bliver man diskrimineret og hvor meget skal der til - det er et meget svært spørgsmål” I den forbindelse har Museet udformet den mobile udstilling Rejsen til Danmark, hvor 17 nydanske kvinder fungerer som rollemodeller og deler ud af deres historier og erfaringer. Virksomheder kan låne dele af udstillingen som et afsæt for at diskutere fordomme og forventninger til kollegaer med anden etnisk baggrund. Hidtil har Arla Foods og Dansk Supermarked gjort brug af muligheden. Man kan tillige møde rollemodellerne på udstillingen, booke dem til et

foredrag eller chatte med dem på nettet. Hvor Kvindemuseet søger at råbe virksomhederne op, er World Music Center ude på at skabe en kulturel isbryder i folkeskolen. Formålet er, ifølge centerets leder Lars-Ole Vestergaard, at give herboende med anden etnisk baggrund en platform til at vise hvad de kan gennem musikken. Det handler om at skabe respekt omkring forskellighed: ”Er vi ude på en skole et halvt år, skaber det en ændring i børnenes bevidsthed. Det er med til at give lærerne en identitet og skabe en bølgebrydning både for dem og for børnene”. Der opstår nogle projekter hen af vejen, som fungerer som integrationsprojekter: ”Vi har haft nogle skoler som har mødtes og lavet det samme projekt i Gellerup og Risskov. Det endte med et lille fælles projekt og en koncert på skolerne. Det er blevet til det vi kalder venskaber på tværs”. Institutionerne eksemplificerer gennem deres socialpolitiske, kreative arbejde et mulighedsrum for samarbejder mellem kulturinstitutioner, kommune, erhvervsliv og folkeskoler som rummer et enormt interkulturelt og kreativt potentiale. Spørgsmålet bliver her, hvordan man kan fremme udviklingen af lignende initiativer, skabe tilsvarende samarbejder og hvor ansvaret for dette arbejde ligger? Hvordan kan man udforske og udnytte det kreative spændingsfelt mellem eksempelvis virksomheder og kulturinstitutioner optimalt?

”Der sker jo det, at når man først får lukket op for herligheden, kan man ikke lukke den igen” Lars-Ole Vestergaard, World Music Center

KULTURBY 2017

og kulturinstitutionerne er at få bedre fat om byens multikulturelle grupperinger. Vi skal satse på børn og unge, da det er dem, der kommer til at bruge kulturtilbuddene senere”

Mange af vores interviewpersoner lægger vægt på, at det er processen op til år 2017 der er vigtig. Det handler om at se på de ressourcer, der allerede findes i Århus - at identificere og profilere sig selv som by. Lars-Ole mener det egentligt interessante er, at forandringerne allerede er i gang ”Der sker jo det, at når man først får lukket op for herligheden, kan man ikke lukke den igen”. Han understreger, at der ligger et stort og spændende arbejde for at bringe kulturen ned i børnenes hverdag, så det bliver en mulighed for alle at spille musik, uanset hvor de kommer fra.

Hvis man vil ændre vores kulturvaner og skabe kulturmøder, der får en vedvarende effekt, er pointen, at det skal ske på et tidligt stadie gennem skolerne og opdragelsen.

Proces som produkt - kulturel kapital i børnehøjde

”Der er ikke nogen, der siger, at det er vigtigt, at vores børn her i kommunen synger. Hvis nu kulturby sagde, at i år 2017 skal alle vores børn synge. Det er netop et af de steder vi kan være fælles om noget” I hans optik rummer et øget samarbejde folkeskolerne og kulturinstitutionerne imellem et stort potentiale. Dette synspunkt bakkes op af kulturredaktør, Peter Nørskov som favner den overordnede kulturpolitiske og kulturinstitutionelle udfordring ganske godt: ”Århus lider af samme problem som resten af verden. Der er en tredjedel af befolkningen, som ikke benytter sig af de kulturudbud byen har. En stor udfordring for politikerne

Noget For Nogen Eller Alt For Alle

Århus Som Eksperiment

En gennemgående kritik af festugen går på, at den de senere år har villet nå ud til alle og derfor er endt i middelmådighed. Gitte Skytte mener, det er vigtigt at tage højde for denne problematik i forbindelse med planlægningen af 2017. ”Man er nødt til at bestemme sig for, om kulturåret skal være noget for nogen eller alt for alle”t. Et succeskriterium for hende er, at man forstår at arbejde på forskellige niveauer så indsatsen målrettes, samt at kunsten kommer ud af byen. Flere af de adspurgte ser det som et ansvar og samtidig en stor udfordring at involvere resten af regionen. Det handler om at få gjort op med det lillebrorkompleks, de mindre byer har til Århus. Ser man på byen som samkvemsform lægges der i vores interviews vægt på, at man oplever mere og eksperimentere mere, når man mødes med forskellige aldersgrupper og etniske grupper. Der hersker en generel ide om at 2017 skal skabe nye møder, gøre det usynlige synligt, og trække folk

ind, som ikke er kulturaktører i forvejen. Ivar Gjørup taler om at bruge kulturinstitutionerne i bredeste forstand i form af cafeer og stoppesteder, og gøre dem til rum, hvor man er lokaliseret og ikke bare foreløbigt anbragt i et fortravlet liv. I den forbindelse er det vigtigt at få folk til at sætte farten ned, så den indre flanør og den slentrende gangart tager over. For Gjørup er kulturby 2017 et spørgsmål om byen som organisme og samkvemsform ”Byen skal gøre sig selv til et eksperiment”. Til at konkretisere ideen bruger han TV serien By på skrump – et kultureksperiment hvor alle i Ebletoft var fælles om at slanke sig ”Det sjove var at man samarbejdede om det. Man kan sagtens forestille sig, at Århus engagerer borgerne i nogle eksperimenter”. Spørgsmålet er, på hvilken måde Århus kan og vil eksperimentere for at sætte identiteten i skred og genopfinde sig selv på ny?

ÅRHUS SOM RAMME OM KULTURELT SAMSPIL En kreativ by er i vores optik en by der formår at håndtere mangfoldighed på konstruktiv vis. Som vi har peget på i undersøgelsen, findes der mange gode sociale og kreative initiativer for at afhjælpe dem/os følelsen og skabe samklang mellem Gellerup og Århus. Konklusionen er dog, at Århus stadig er delt i to parallel samfund. I Gellerup findes en intern segregation mellem de forskellige grupper. Nydanskere oplever både en betydelig afstand mellem dem i deres forskellige etniske grupperinger og til danskerne generelt.

Det kreative potentiale ligger her i at se og synliggøre alle de små grupperinger og åbne for en debat om et fælles værdigrundlag. En af de største udfordringer for Gellerup sekretariatet og helhedsplanen for Gellerup er at opnå en bedre kommunikation med beboerne. Derudover skal området på sigt tiltrække folk der kan inspirere og fungere som rollemodeller for de nuværende lejere. Rollemodel ideen er hovedingrediensen i mange af kulturinstitutionernes interkulturelle projekter. Pointen er her, at rollemodellen både kan være en dansker der hjælper en nydansker på vej i form af mentornetværket, men også en nydansker som underviser danske børn i musik. Funktionen ’rollemodel’ kan og bør gå begge veje, hvis man vil skabe en åben, inkluderende by – også i Gellerup. Vi vurderer, at det på sigt bliver nødvendigt med en omfattende borgerinddragelse for Helhedsplan Gellerup, både for beboerne og resten af Århus hvis projektet skal lykkedes. Her kan man med fordel inkludere studerende, virksomheder, kunstnere og kulturinstitutioner som hver især kan sætte fokus på fremtidens Gellerup. Konkrete problemstillinger i arbejdet med at skabe kulturmøder og kultur i det hele taget er, at der mangler en fælles vision på kulturområdet. Kritikken går på at man har investeret i mursten i stedet for indhold, og debatten om hvilke værdier der ligger i kulturen - ud over kroner og øre er stagneret. Til kulturby 2017 må man gøre op med sig selv om man vil lave noget for nogen eller alt for alle. En anden hovedpointe er, at der skal satses på børn og unge, da de er fremtidens kultur brugere. Overordnet efterlyses der en

højere grad af kontinuitet i arbejdet i form af driftstilskud til vellykkede integrationsprojekter. En central udfordring er her, at mange virksomheder i byen aldrig har haft ansatte med anden etnisk baggrund.

Vi har fremhævet tre kulturinstitutioner til inspiration, som gennem deres socialpolitiske, kreative arbejde skaber samarbejde på tværs og inkarnerer ideen om kreativitet set gennem den interkulturelle linse. Udfordringen for Århus som by og kulturby ligger i at udforske og udnytte det kreative spændingsfelt mellem kulturinstitutioner, kommune, erhvervsliv og folkeskoler som de tre institutionerne opererer i. For kulturinstitutionerne generelt handler det om at tænke deres potentiale for resten af byen aktivt ind i deres arbejde. Ud fra disse overvejelser kan man på Ivar Gjørups opfordring spørge på hvilken måde Århus kan gøre sig selv til et eksperiment og genopfinde sig selv på ny?

Af Maja Nydal Eriksen

DE INTERKULTURELLA UTIFRÅN ANDRA PERSPEKTIV I vårt kartläggningsarbete har vi valt att inte bara undersöka det interkulturella utifrån ett etniskt perspektiv utan vi har även tittat närmare på andra minoritetsgrupper i Århus. För att vår kartläggning inte skulle bli för omfattande

valde vi att titta närmare på två grupper. I denna del är det handikappade och homosexuella som vi har belyst för att få andra perspektiv till vårt arbete med det interkulturella Århus. Vilka utmaningar finns det när det gäller integrationen av de handikappade och vilka resurser har denna grupp att tillföra Århus? Vi har även tittat närmare på styrkorna och utmaningarna i det homosexuella Århus.

Hur Integreras De Handikappade I Århus? För att ta reda på hur integrerade de handikappade är i Århus träffar vi Signe Hauge, sekreterare för Lavi, som både är en socialförening och en idrottsförening för handikappade i Århus. Utifrån hennes uttalande blir vi uppmärksamma på att bristen på tillgänglighet är den största utmaningen för henne som handikappad. Eftersom Signe är rullstolsbunden sedan ungdomen, är hon helt beroende av sin bil för att klara vardagslivet och bristen på parkeringsplatser är ett stort vardagligt problem. Svårigheten med tillgängligheten för Signe är inte bara knuten till bilkörning utan hon har även svårt att ta sig fram med rullstol på kullerstensgatorna i centrum, utöva idrott, komma in med rullstolen på biografer och i konsertsalar. Enligt Signe finns det mycket som tyder på att Århus kommun har ambitioner att förbättra integrationen av handikappade genom att göra staden mer tillgängligheten.

Århus kommun har bland annat infört en ny handikappolitik sedan 2008 som ska resultera i att alla ombyggnation som görs ska vara anpassade efter handikappade. Signe ville gärna ge Århus en eloge för att de följer FN-konventionen när det gäller handikappades rättigheter. Signe talar också om att Lavi har många olika idrottsgrenar i Århus och att de tävlar såväl mot andra städer som utomlands. De har även ett par medlemmar som tävlar i paralympics. Om handikappidrotten inkluderades i den vanliga idrotten i Århus skulle flera komma till tävlingarna. ”Folk med handikapp är ju också turister” och genom detta skulle handikappade kunna vara en stor resurs för Århus som turiststad.

Integration Mellan Olika Minoritetsgrupper Det finns inte så många från Gellerup som är engagerade i Lavi. ”Jag tror att det är några som spelar basket men vi har inte gjort något uppsökande verksamhet i området men det skulle man kunna man göra”. Samarbete med andra minoritetsgrupper såsom studenter i form av tränare eller ledare för någon handikappidrott är också något som hon efterlyser. Signes ambitioner att nå utanför sin grupp tycker jag är ett gott exempel på att det finns ett bra underlag för att bygga en bro över ringvägen men även en till universitetet.

Frågan är hur Århus kommun kan bidra till att underlätta detta brobygge för att även minoritetsgrupper ska kunna interageras mer med varandra?

Det Homosexuella Århus När vi påbörjade vårt letande efter intressanta och relevanta personer att intervjua till vår kulturella planläggning fann vi att det var svårt att hitta personer att kontakta från gayvärlden i Århus. Vi kontaktade därför både en representant för RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter i Malmö och olika personer som är aktiva inom gaykulturen i Köpenhamn. I Malmö kände man inte till vilka som var de drivande krafterna i Århus. I Köpenhamn däremot hade man mer inblick. Dock nämns det vid ett flertal tillfälle att gaykulturen inte var så stark i Århus som den en gång varit. Det talades om att Århus låg i framkant på 80-talet när det gällde gayklubbar såväl som musik. När vi träffar Tonny Liljenberg som är klubbarrangör och Dj på Klubb Karse som håller till på Gbar och som är Århus enda existerarande gaybar anser han också att Århus gaymiljö inte längre är vad den varit. Han talar om gayvärlden som en liten sluten krets och han har svårt att se potentialerna i det homosexuella Århus inför kulturhuvudstad 2017. Han tycker att de lesbiska är något mer engagerade och mer solidariska mot varandra. Eller som han uttrycker det ”Lesbiska är de nya bögarna”. - Den största utmaningen är att få publik till olika arrangemangen, säger Tonny .

När vi senare möter Pernille från Café Sappho som är ett gayvänligt kvinnocafé förmedlar hon en annan bild av homomiljön även om den, som hon uttrycker det, ligger lite nere för tillfället. Hon talar även om att homosexuella idag är integrerade i Århus genom att de lever vanliga ”Svenssonliv” sedan de blev lagligt att gifta sig 1989. Dock delar hon Tonnys mening när det gäller utmaningen med att få folk att gå ut. För oss utomstående kan det upplevas som om gayvärlden inte är tillräckligt synlig i Århus. Om det beror på att de har blivit integrerade i staden eller om homokulturen i Århus ligger i träda är svårt att säga men med tanke på att Århus är en studentstad med många unga invånare som fortfarande kanske söker sin könsidentitet är det fortfarande viktig att synliggöra denna grupp.

Integreras Homokulturen Med Andra Kulturer I Århus? När det gäller att interagera homosexuella med annan bakgrund än dansk anser Pernille inte att det är något problem. Tonny däremot anser att denna grupp är mer undangömd i Århus än till exempel i Köpenhamn. Däremot upplever han inte att det är svårt att blanda homo- och heterosexuella. Ett exempel på en blandad klubb är Loco som huserar på Gbar. Men säger han, det finns en tendens att känna sig som ett ”djur i bur” då lesbiska kvinnor blir fotade när de kysser varandra och homofobiska uttalande ibland hörs i toalettkön.

Det verkar som om homokulturen är en viktig resurs när det gäller att integrera homo- med heterosexuella. Klubben Loco är ett bra exempel på en gränsöverskridande klubb där heteropubliken söker upp gaykulturen och Café Sappho verkar också fungera bra som en mötesplats för homosexuella kvinnor oavsett etnisk bakgrund. Exemplet med Sappho skulle kanske också kunna överföras till integrationen när det gäller nydanska heterosexuella kvinnor. Den stora utmaningen verkar vara att integrera de nydanska homosexuella männen i homokulturen i Århus.

Av Camilla Jonasson

• RHUS SOM B® REDYGTiG BY

Set udefra er Århus en forgangsby: Med en målsætning om at blive CO2 neutral i 2030 sætter Århus en god standard for en bæredygtig udvikling. Men hvor grøn er Århus egentlig?

ÅRHUS SOM BÆREDYGTIG BY Er bæredygtighed bare grøn? Set udefra er Århus en forgangsby: Med en målsætning om at blive CO2 neutral i 2030 sætter Århus en god standard for en bæredygtig udvikling. Århus kommune har, som den første i Danmark, kortlagt sin samlede CO2 udledning. Kommunen har været med til at udvikle en CO2 beregner for Klima- og Energiministeriet og Kommunernes Landsforening i 2008, som allerede benyttes af andre kommuner til at kortlægge deres CO2 udslip (www.co2030.dk). Men hvor grøn er Århus egentlig? De tre spændingsfelter vi vil beskæftige os med er: 1. Det Grønne Paradigme: En oplevet distinktion mellem kommunen på den ene side og ’os andre’ på den anden. Vi ønsker at dykke ned i den dynamik og dens konsekvens for Århus og kulturby 2017. 2. Hvem Har Ansvaret? Bubble up versus Trickle Down: Dynamikken beskriver yderpunkterne i den grønne drøm. Der hersker en interessant udfordring i Århus i opfattelsen af hvor forandringsdygtige initiativer bør komme fra. 3. Udfordringen mellem Kulturby 2017 og Bæredygtighed: Endeligt udfolder der sig et tydeligt dilemma i forhold

til de associationer konstellationen ’kulturby’ rummer for de interviewede.

Det Grønne Paradigme En fælles referenceramme

Bæredygtighed er ofte associeret med et grønt perspektiv, men ses ellers fra mange vinkler. Vores 15 respondenter knytter også forskellige definitioner til begrebet: • en rationel forretningsorienteret vinkling på begrebet, hvor det indebærer ’sund fornuft’ fra både et forretningsmæssigt og et miljømæssigt synspunkt,. • god CSR (Corporate Social Responsibility) der inkluderer det sociale aspekt. • det mere visionære og helhedsorienterede, der rummer en politisk, kulturel og viljemæssigt bæredygtighed, hvor begrebet bliver en samfundslivsstil med et ’livskvalitetstilføjelser gennem potentiale for miljøbelastingsminimeringer’ (Rie Øehlenschlæger, AplusB).

Model af grupperingerne og grænseflader blandt interviewpersonerne i den bæredygtige gruppe. ERHVERVSLIV

Vestas AplusB Organisationen for Vedvarende Energi De Grønne Guider Århus

KOMMUNALT

DET SKÆVE / KUNSTNERISKE

World Perfect World Perfect Elle-Mie Ejdrup Hansen - kunstner og konsulent

Grønløkke skolen Letbanesekretariatet

Niels Flade - Kunstner, gartner og poet

Klimasekretariatet

Fair Trade Gruppen Søren Bundgaard Poulsen - affaldsortering i boligbyggeri Philip Hahn Petersen - KAOS Pilot, Mr. Green, Green Drinks Sofie Kvist - skralder GRÆSROD / FRIVILLIGE

Niels Flade - Kunstner og gartner og poet Philip Hahn Petersen - KAOS Pilot, Mr. Green, Green Drinks Sofie Kvist - skralder

STUDERENDE

Ifølge Charles Landry rummer bæredygtighedsbegrebets kompleksitet en force, særligt når det tolkes, som noget der rækker ud over det miljømæssige aspekt: ”Inevitable The Creative City reflects its time and so much emphasis has been placed on sustainability. This powerful concept has represented a paradigm shift whose implications are slowly working themselves through the urban system unleashing innovations, best practices and concepts such as the ecological footprint idea along the w...it will be difficult to come up with a concept as strong in its overarching impact as sustainability, especially when seen as something that goes well beyond the environmental aspect.” (Landry, 2000: 258). Samtidigt reflekterer paradigmet omkring bæredygtighed en fælles referenceramme som den dimension alle forholder sig til. Kan det tænkes at ved at have forskellig betydning for vores interviewpersoner gøres begrebet personligt og udtrykker samtidigt en voksende diskurs, som kan være med til at binde folk sammen i et imaginært fællesskab? Det er noget af dette vi vil forfølge i vores undersøgelse.

Det Transformative Potentiale Flere respondenter bruger formuleringen ’paradigmeskift’ for at beskrive den spirende miljøinteresse, som opleves, som kendetegnende de sidste år. Som Morten Nielsen fra Ingen CO2 beskriver det: ”...klima er et kæmpe tema i samfundet, det er vel den største strømning vi har set i samfundet i rigtig mange år, og det er noget der samler folk....jeg tror 99% ville give

mig ret i, at er noget godt for miljøet så er det positivt, og sådan var det ikke for 10-15 år siden.” Paradigmeskiftets kompleksitet manifesterer sin kraft i de mangfoldige bæredygtige tiltag, der omfatter alt fra idealistiske ’skraldere’, der samler supermarkeders affald sammen, og kokkerer udsøgte gratis måltider, i det lokale folkekøkken, en kunstnerisk gartner, der fabulerer over de plantefrø, der kommer med skibene fra eksotiske himmelstrøg langsvejs fra, til en visionær privatperson, der kæmper for affaldssortering på en kreativ og inspirerende facon! Det er rammende, hvorledes bæredygtighed går på tværs af sektorer og niveauer. Lige fra Vestas, der med tiden har bredt sig langt ud over landets grænser, til en non-profit organisation indenfor fair trade, til en kommunal folkeskole, der gennem de sidste 15 år har implementeret grønne initiativer i sit curriculum. Eksemplerne illustrerer tydeligt en dynamisk og bevægelig betydning i fænomenet bæredygtighed: ”Det tidspunkt jeg blev meget interesseret var da det gik fra det lidt sure environmentalism, som man kaldte det før i tiden, hvor det handlede om at skælde ud, og så til den lidt mere tree-hugger, den bevægelse der måske stadig er lidt i gang, hvor det hele er grønt og fedt, og så måske når vi kommer over på den anden side af det og vi finder et eller andet der giver plads til et mere komplekst billede... Det smukke ved klimabegrebet er, at det ikke længere ejes af nogen. Det er det skift der er sket. I 70’erne var det kun

venstrefløjen.” Morten Nottelmann, WorldPerfect De 15 interviews fortæller en række historier om et Århus, der allerede har gang i mange diverse bæredygtige tiltag. Her træder også dominerende interessekonflikter frem, og manglende gensidig forståelse parterne imellem. Vi ønsker at argumentere, at det er i disse brydninger og sammenstød, der eksisterer et potentiale for at udvikle byen, hvis parterne formår at udnytte spændingsfelterne, og sammen sætte en ny dagsorden for Århus som Kulturby 2017 på tværs af følte og måske fastfrosne grænser (Mouffe, 2000 in Landry and Wood, 2008: 281). Vi vil i de næste afsnit artikulerer og dekonstruerer de forskellige konflikter for at undersøge om det er her vi finder de kreative åbninger.

Udfordringen mellem Kommunen og ”Os Andre”

”...klima er et kæmpe tema i samfundet, det er vel den største strømning vi har set i samfundet i rigtig mange år, og det er noget der samler folk....jeg tror 99% ville give mig ret i, at er noget godt for miljøet så er det positivt, og sådan var det ikke for 10-15 år siden.” Morten Nielsen, IngenCo2

Hvem er vi og hvad gør de?

Noget der undrer os, som en generel tendens blandt respondenterne, er en utilfredshed med kommunens rolle. Det påpeges, at kommunen ikke gør nok i relation til bæredygtighed i Århus. Der er ikke megen viden om igangværende kommunale projekter, og de tiltag, der er kendskab til, vurderes som inkonsekvente set med en bæredygtigheds optik: ”Den største udfordring er at man skal have politisk mod til at træffe nogle beslutninger.” Rie Øhlenschlæger fra AplusB.

Flere nævner, at der er et hul mellem visioner, og praktisk ageren i kommunen. De fleste af respondenterne er klar over, at kommunen har fremlagt en meget visionær plan for at gøre Århus CO2 neutral i år 2030. Men det er svært at få øje på de praktiske handlinger, når det gælder den gennemgribende fremtidsvision indenfor bæredygtighed på kommunalt plan: Som et sindsbillede på hvad der er galt med Århus, kan man se på Nordhavnen, som er blevet udviklet, uden at der er taget stilling til bæredygtighed, økologisk fornuft og energirigtighed. Her ville Århus kommune kunne have sat en præmis og en standard, som kunne være blevet udstillingsvindue for hele verdenen. I forhold til kreativitet er Nordhavnen et meget skuffende eksempel. Det må aldrig ske igen.” Hans Pedersen, Organisationen fra Vedvarende Energi. Flere nævner Nordhavnen som et ulykkeligt kommunalt projekt, og det bliver derved et symptomatisk billede på hvad der er galt med kommunens visioner og manglende handling. Et par nye projekter fra kommunens side omtales positivt og udtrykker et håb om forandring for fremtidens Århus.

Ugennemsigtig Kommunikation Eksemplerne synliggør ikke blot en svigtende kommunikation parterne imellem, men også en klar negativ opdeling mellem ’os’ og ’dem’. Hvad der er ’os’ er ikke klart defineret, ud over at det i hvert fald ikke er kommunen.

Det skaber til tider, hvad der minder om et fjendebillede, i stedet for en ligeværdig modstander eller endnu bedre en samarbejdspartner. Der findes en usynlig, men hårdt optrukken linje imellem disse to parter, og det er kommunen og politikerne der generelt bliver bebrejdet, at Århus ikke udvikler sig som en bæredygtig by. Det er ikke kun byens græsrødder, frivillige organisationer og miljøorganisationer der savner dialog med kommunen. Også flere af respondenterne med en forretningsmæssig profil, føler sig nogen gange sat ud af spil i samarbejdet med kommunen, hvor kommunen opleves som ligeglad med den ekspertviden, der befinder sig i Århus: ”Vi ser det som vores rolle at hive dem i frakkeskøderne og bide dem i haserne, og vi vil gerne være diskussionspartnere, men de bruger os ikke. Vi har presset på for at blive sparringspartnere” Hans Pedersen, Organisationen fra Vedvarende Energi. Denne unuancerede opdeling forstærkes gennem den begrænsede gennemsigtighed i kommunens miljø- og klimatiltag. Her kritiseres Århus Kommune af for eksempel Søren Bundgaard fra affaldssorteringen i Håndværkerparken, for ikke at lave ’gennemsigtige’ statistikker på affaldsområdet. Ifølge ham er samarbejdet med kommunen ’op ad bakke’. Dette billede bekræftes på sin vis af ’kommunen’ selv, hvor Joy Alrø Steen fra kommunens klimasekretariat, der sidder med klimaplanerne for et CO2 neutralt Århus 2030. Han beretter, at kommunen og klimasekretariatet på nuværende

”Den største udfordring er at have politisk mod til at træffe beslutninger.” Rie Øhlenschlæger, AplusB

tidspunkt intet generelt overblik har over bæredygtige tiltag, og eksisterende viden blandt miljøgrupper og organisationer i Århus. Der findes heller ikke ressourcer i kommunen til at lave brugerinddragelse, for at udnytte denne eksisterende viden, og de projekter som kommunen vælger at satse på, er formuleret og besluttet af en styregruppe i teknik og miljøforvaltningen. Vi finder, at der savnes vidensdeling mellem forvaltning, NGO og erhvervsliv.

Alrø Steen, Klimasekretariatet.

’Os’ Og ’Supertankeren’

HVEM HAR ANSVARET? BUBBLE UP VERSUS TRICKLE DOWN

En tidsmæssigt problematik og mangel på brugerinddragelse, vurderer vi, optager en stor del af udfordringen mellem ’kommunen og os andre’. Langt de fleste af respondenterne føler de kan bidrage med deres niche- eller ekspertviden til udviklingen af et bæredygtigt Århus. Flere respondenter efterlyser et fællesskab indenfor det grønne og bæredygtige segment, hvor man kan dele viden. Her ytres en interesse fra klimasekretariatet side for flere tværsektorielle samarbejder, men de erhvervssamarbejdspartnere, der nævnes er primært store veletablerede virksomheder som Vestas og Dong Energy. Partnerskabsaftalerne ses også som del af en ny og mere kommerciel model. Indsatsområdet til dato har været mere folkelig borgerinddragelse: ”Vi har stort fokus på samarbejdet internt i kommunen. I kommunen er der en klar bevidsthed om, at det er en stor supertanker som skal vendes. Det er vigtig med forståelsen af, at kommunens klimafokus ikke går over imorgen.” Joy

Det er vores opfattelse, at positionerne omkring klimaspørgsmål er låste og præget af stereotype vurderinger. Det kunne være en udfordring værd at redefinere blikket på hinanden således at viden og ressourcer fra alle interessenter kan udnyttes optimalt.

Århus er som et band, der kunne blive skide godt, men ikke gider at øve sig Den stereotype opdeling af ’os og dem’ skaber et forvredet billede af de implicerede parter, hvilket forhindrer dialog og muligheder for samarbejde. Men ansvarsplaceringen af miljøproblematikken kompliceres yderligere internt under den bæredygtige paraply, da ikke alle oplever kommunen som den drivende kraft i skabelsen af en kreativ og løsningsorienteret fælles grøn fremtid. Snarere ser en del respondenter det som altafgørende, at undergrunden og de kreative miljøer har frihed til at få ting til at gro fra bunden. Der viser sig en udfordring som knytter sig til spørgsmålet om forandring, innovation og nytænkning skal ’trickle down’ fra oven eller ’bubble up’ fra neden. Den ene lejr opfatter kommunen som afgørende for at der skabes bæredygtige strukturelle parametre, der kan oplyse og ændre borgenes holdning og handling.

dikterer, hvad der skal ske. ”Jeg synes, det er rigtig vigtigt, nu hvor vi er i en situation hvor i hvert fald 95% af forskerne mener, at der er et behov for at der sker nogle adfærdsændringer, at kommunen også påtager sig et ansvar...kunsten er at få rigtig mange ting til at ske på samme tid. Og så er det jo godt at kommunen også viser vejen. Det har en afsmittende effekt overfor virksomhederne, det har også en afsmittende effekt overfor borgere...” Morten Nielsen fra Ingen Co2. Set gennem denne linse afhænger det bæredygtige paradigme derfor i høj grad af en klar politisk udmeldning, der kan inspirere og engagere den enkelte borger: ”Vi bliver nødt til at fokusere på at dem vi har valgt til at være vores politikere, har en forbandet forpligtigelse til at afkode forskningen, at sætte sig ind i ny viden, at forstå det, blive oplyste og agere, da de er med til at trække os alle sammen med sig. Vi kan ikke flytte verdenen hvis det skal begynde nedefra det hele...” Rie Øhlenschlæger, AplusB.

En Anden Grøn Lejr ’Trickle down’ holdningen står i relativ kontrast til en anden grøn lejr, som ikke udelukkende kendetegnes af den kreative undergrund. Grønløkkeskolen forudser også bedre resultater på lang sigt, hvis lysten til nye bæredygtige tiltag dannes på et frivilligt grundlag, der får lov til at boble op. I dette lys, ses det snarere som en fordel at kommunen forholder sig passiv, da det er vigtigt for byens udvikling at initiativer har mulighed for at spire frem uden at kommunen

”Sidste år meddelte kommunen, at de satsede på vækstiværksætteri – virksomheder, der vil have mange ansatte og eksportere til udlandet osv. Der var vi fandme mange små og kreative iværksættere, som ikke har ambitioner om at vokse, der tænkte ’hold da kæft det kan de da bare ikke gøre – det sælger alle os andre’. Men så kommer denne her modreaktion, hvor undergrunden i Århus samles og siden er der poppet rigtig mange spændende initiativer, projekter og tiltag frem... I andre store byer i verden, hvor de har ledere som, tør satse visionært, kommer tingene ovenfra. I Århus opstår tingene nedefra, og det er sundt, og jeg fornemmer, at der heri at Århus har et kæmpe potentiale i byen.” Jakob Baungaard, WorldPerfect. Derved kompliceres udfordringen om ’kommunen og os andre’, da diskussionen om et bæredygtigt Århus ikke udelukkende kan placeres et sted. Det viser et behov for at etablere et rum for individuelle initiativer, der falder udenfor de etablerede rammer. Derved vender vi tilbage til kapitlets udgangspunkt hvor en visionær fremtid ikke skabes gennem rationel konsensus. Det grønne felt slørres, da konflikten ikke længere kun drejer sig om ‘kommunen og os andre‘, men også skildrer et internt spændingsfelt i forhold til definitionen af hvem ’vi’ er og hvordan ’vi’ oplever parametrene for forandring. Hvad der derimod er en drivende fællesnævner er lidenskaben for at skabe, og hvis denne kan imødegås på tværs af forskelle, ser vi det som en lovende grobund.

Forretning og Ideologi Udfordringen mellem ’bubble up’ og ’trickle down’ forgrener sig ud i endnu en bipolær konstellation mellem et forretningsmæssigt og et ideologisk grundlag. Denne modsætning i visioner, eller opfattelser af midlet til målet, viser sig tydeligt både fra mindre og mellemstore virksomheder: ”Det vi håber på i vores forretning, det er, at vi kan parre virksomhedernes ønske om at blive mere miljøvenlige med at det bliver god forretning. For hvis du kan få de to ting til at gå op, så tror jeg på at man kan få meget til at ske. Det der med at rende rundt med hatten i hånden og be’ om et bidrag til en klimaindsats. Det tror jeg simpelthen ikke på. Det kommer man ingen vegne med. Man er nødt til at skabe en konstruktion hvor virksomhederne får noget for at gøre noget. Og det er det, der er den røde tråd, i det vi laver.” Morten Nielsen fra IngenCO2. Også store virksomheder som Vestas repræsenterer dette perspektiv: ”Der skal være sund fornuft, både fra et forretningsmæssigt synspunkt, og fra et miljømæssigt synspunkt, ligesom der er med en vindmølle.” Dorte Mundt Andersen fra Vestas. Hvor erhvervslivet skal sikrer sig en profit, er drivkraften for forandring en helt anden på græsrodsplan:

”I forhold til det bæredygtige skal vi have et skift i vores forbrug, fra det materielle til det sociale.” Søren Bundgaard, Håndværkerparkens Affaldssortering. Her relateres ofte til helt andre perspektiver: ”Det er nødvendigt at have et bæredygtigt aspekt med i alt hvad vi gør, da vi har nået kanten af jordens ressourcer. Måske er folk trætte af at høre om det, men det er realiteterne. Vi er nødt til - måske de næste mange tusind år - at tænke i bæredygtige løsninger.” Sofie Kvist, studerende og frivillig i skraldernes folkekøkken initiativ. Som vi tolker materialet, ønsker alle respondenter at finde muligheder og løsninger i spørgsmålet om bæredygtighed. Vi ser et stort potentiale i at parre den viden der findes i veletablerede foreninger med den nytænkning og kreativitet som findes i nystartede virksomheder og i studentermiljøet.

Kulturby 2017 og bæredygtighed?

Hvad har kulturby med bæredygtighed at gøre? Trods modsætninger internt som eksternt i det grønne Århus, hersker der en generel enighed i forhold til Kulturby 2017. Det ser i første omgang ud til, at der er en afventende skepsis hos de interviewede personer overfor Århus som Kulturby 2017. Væsentligheden ved at blive Kulturby 2017

ses ikke umiddelbart som relevant. ”Jeg har ikke noget imod at man studerer fransk og går til ballet, men det som jeg har med at gøre, er i den anden ende af spektret som handler om nød. Og det haster, og vi skal være kreative.” Hans Pedersen, Organisationen for Vedvarende Energi. Respondenternes kulturopfattelse er præget af en mere højkulturel tilgang, og forestillingen om at blive Kulturby 2017 giver ingen umiddelbare associationer til bæredygtighed og miljø. Kulturby opleves snarere som en lukket boble. I vores materiale ser vi en del stereotype opfattelser af hvad Kulturby 2017 kan være, der blander sig med et billedunivers af OL udtagelser og Århus festuger, den laveste fællesnævner og andre dræbende happenings: ”Jeg har aldrig troet at penge var løsningen på noget som helst, især ikke på kultur snarere tværtimod...” Morten Nottelmann, WorldPerfect. Flere af vores interviewpersoner siger, at den kreative klasse skal have lov til at passe sig selv og blomstre i egne retninger! Igen er det altså en udfordring at forstå hinanden på grund af sociale hierarkier, kulturelle værdier og livsanskuelser i det grønne Århus. Forandringspotentialet i kulturbyskonstellationen anerkendes, hvis Kulturby 2017 får en helhedsorienteret bæredygtig kerne, som vil være afgørende for den kulturelle, sociale, økonomiske og bæredygtige udvikling af Århus før, under og efter kulturby 2017 løber af stablen:

”Så hvis ikke Århus får lavet en vision der virkeligt er kød på, som er andet en fem flotte operaforestillinger, men et eller andet der har noget dybereliggende kød, så kan vi ligeså godt glemme det. Det dybereliggende kunne lige præcis være en holistisk tilgang til bæredygtighed – at fokusere på at udvikle Århus by til at have en økonomisk, miljørigtig og social bæredygtighed. Vi skal skabe en hel række eksempler der tilsammen kan være med til at inspirere verden til hvordan vi får den til at køre i det 21. århundrede, så det også bliver globalt...” Rie Øhlenschlæger, AplusB. Holdbarheden i Kulturby 2017 er altså væsentlig. Der skal derfor tænkes langsigtet, fremadrettet og rundt, for at kulturbys projektet bliver vedkommende for de grønne profiler. Kommunens klimasekretariat har heller ikke gjort sig nogen overvejelser om hvordan de kunne indgå og blive en del af kulturby. Men ifølge Joy Alrø Steen ville det være en oplagt chance at tænke kulturby ind i fremtidige klimaplaner og projektplanlægning. ”I Klimasekretariatet har vi endnu ikke set vores rolle i fht. kulturby - for 2017 har været langt ude i fremtiden i og med vi har haft en milepæl i klimaarbejdet i forhold til COP15. De seneste to år har klima spillet en central rolle i kommunens profilering - og i 2017 vil der sandsynligvis også være andre herskende strømninger. I klimasekretariatet vil vi naturligvis gerne bidrage til at sætte et klimaaftryk på kulturbykonceptet..” Joy Alrø Steen, Kommunens

Klimasekretariatet. De fleste af vore interviewpersoner oplever 2017 som for langt ude i fremtiden til at gøre det relevant lige nu. Det undrer os, når bæredygtighed netop betyder at tænke i langsigtede løsninger. Som vi ser det har vore interviewpersoner en snæver opfattelse af kulturbegrebet. Men på nuværende tidspunkt, 7 år før Kulturby 2017, er det måske klart nok, at mange endnu ikke ved hvad Kulturby skal, kan og vil.

Den Grønne Kulturby 2017 – før, under og efter Mod En Bæredygtig Kapital

De grønne grupperinger i Århus med hver sit syn på bæredygtighed tegner et tydeligt billede af udfordringerne i byen. Det illustrerer nogle stereotype opdelinger og karakteriseringer af de implicerede parter og belyser diverse holdninger. Men essentielt opridser disse stemmer en væsentlig pointe: Man kan ikke tænke kulturby 2017 uden at tænke Århus før, nu og efter. I denne sammenhæng peger vi på det fordelagtige i bæredygtighedsbegrebet for Århus som kulturby 2017, som også er der vi startede cirklen. Ikke blot kunne man få afdækket hvilke visioner, der er for byen, hvad det er man gerne vil og i hvilken retning man ønsker at gå; men bæredygtighedskonteksten kunne være omdrejningspunktet for en langsigtet strategi der går som en rød tråd gennem hele programmnet for 2017:

”Jeg har ikke noget imod at man studerer fransk og går til ballet. Men det som jeg har med at gøre handler om nød. Og det haster, og vi skal være kreative” Hans Pedersen, Organisationen for Vedvarende Energi 81

”Den ultimative vision er at gøre bæredygtighedsbegrebet overflødigt, på den måde at det bliver ubiquous, så det bliver unødvendigt at snakke mere om det, fordi det bare er den måde, vi gør tingene på.” Morten Nottelmann, WorldPerfect. Bæredygtighed har potentialet til at blive en fælles grøn kapital, der strømmer igennem det offentlige og private rum, godt hjulpet på vej af medierne. Selv kommunen har siden 2008 indset at bølgen fortsætter, og er hoppet med på vognen, med et økonomisk fundament på 43 mio. for det næste år (ifølge interview med Joy Alrø fra klimasekretariatet). Potentialet for kulturby 2017 kunne derfor ligge i at forstærke en fælles referenceramme, og konstruere bæredygtighed som en bærende social struktur, der skaber et grundlag for interaktion og meningsfulde relationer men med helt forskelligt output. Det er ikke en bæredygtighed der skal opleves som en enhed, men netop gennem den styrke den besidder gennem dens flerhed, hvor den kan udvikle sig med forskelligt fortegn...kommercielt, kulturelt, politisk, lokalt og globalt.

En Kreative Vidensbank Et gennemsigtigt spil

Hvis der skabes en dynamisk synergi mellem erhvervslivet, kommunen, organisationerne og undergrunden, kan der, gennem samarbejde og vidensdeling af disse vækstlags

ekspertiser, udvikles det bedste resultat for en bæredygtig fremtid. Og på trods af uenigheder er der en stor vilje til udvikling og samarbejde. Påbegyndes dette samarbejde nu, kan dette være en altafgørende faktor for at skabe en bæredygtig base for Kulturby 2017. En vidensbank dannet af synergier på tværs kan ideelt set facilliteres af kommunens klimasekretariat. På denne måde kan viden puljes og alle parter ved, hvor specialviden kan findes til nye kommunale og private initiativer. Kommunikationen og fortroligheden mellem ’os og dem’ vil opstå, og der kan tænkes i muligheder og løsninger istedet for i konflikter og problemer. ”Vi vil jo meget gerne samarbejde med kommunen. Når kommunen går ind på det her klimaområde med nogle forskellige aktiviteter, så tror jeg, at kommunen kunne have glæde af at samle de kræfter som findes i Århus. Istedet for at det bliver et solo show for kommunen, så tror jeg at de kunne få meget ud af, at tage virksomheder som arbejder indenfor beslægtede områder med på råd og søge at skabe en synergi imellem dem...Jeg tror egentlig at kommunen kunne være en meget god facilitator for synergier på tværs og til at skabe dialog på tværs af vækstlag. Det kunne ske ved et netværksmøde for folk, der arbejder på klimaområdet i Århus. Jeg tror meget på at miljø og bæredygtighed styrkes af at være i nogle vækstcentre eller videnscentre, hvor man kan dele information, og dele erfaringer...Jeg tror man kunne få meget ud af at bringe folk i spil.” Morten Nielsen, Ingen Co2.

”Den ultimative vision er at gøre bæredygtighedsbegrebet overflødigt, på den måde at det bliver ubiquous...” Morten Nottelmann, WorldPerfect

Vidensbanken kunne samtidigt skabe et element af gennemsigtighed i projektprocesserne.

Den Grønne Klasse

Flere respondenter sidder på nuværende tidspunkt allerede inde med et utal af ideer – De Grønne Guider Århus drømmer om et få opført et Natur og Miljøcenter midt i byen som skal stå klar til 2017. Udviklingen af et sådan center kunne ske i samarbejde med byens universitet. Dette viser tilbage til hvad Rie Øhlenschlæger argumenterer for som værende et afgørende element for kulturbysprojektet: en holistisk bæredygtig sammenfletning af discipliner. Også Fair Trade Gruppen er selv indstillet på sparring:

Det grønne Århus er gennemgående kendetegnet af en ’lysegrøn ånd’, der ønsker at udnytte teknologi, erhvervsliv og vækst. Men man ønsker også at redefinere hvad begreberne betyder, så de kan sættes i spil og bidrage til at afhjælpe klimaproblematikken. Denne lysegrønne tænkemåde går hånd i hånd med innovation, og skaber fundamentet for en alsidig grøn klasse.

”Vi er i et felt mellem det kommercielle og der humanitære, og vi prøver at få de to til at gå hånd-i-hånd så det kommercielle bliver humanitært og omvendt...Jeg er ikke tilfreds med at det kun er mennesker, der er ret velbeslåede der køber fair trade. Jeg har en ambition om at vi skal nå bredere ud, hvor jeg tænker i baner som IKEA...Jeg bruger sommetider udtrykket ’fair trade for all’...Udfordringen er at gøre Fair Trade mere kendt og gøre flere interesseret i Fair Trade, og der kunne vi jo godt tænke os nogle gode ideer til hvordan vi gør det...” Poul Roed Kristensen, Fairtrade Gruppen. Denne mulighed indeholder mere end blot det at konsultere forskellige grupper, og lade dem deltage – det drejer sig om at facilitere instrumenterne til selv at udvikle nye tænkemåder, løsninger og endda nye paradigmer (Landry, 2000).

Kulturby 2017 eller 2077?

Det er væsentligt at anerkende det resultatskabende potentiale der ligger i både kommunens, forretningsfolkenes og organisationernes kompetencer. Især forretningsfolkene og organisationerne deler evnen til at være fremsynede og risikovillige, som er væsentlige vækstparametre, og repræsenterer herved en dualistisk sparringspartner for kulturbysudvalget. Tor Nørretranders beskriver folkebevægelsernes styrke således: ”De tør stille de tilsyneladende umulige krav, som kan ende med at skabe en anden verden. Vi har i Danmark set det med energibevægelsen, organisationer som OOA og OVE, der skabte en folkestemning for vindmøller selv om eksperter og forretningsfolk sagde at det var en umulig drøm...” Nørretranders, 2008: 148. Og følgende om det indbyrdes forhold folkebevægelserne og forretningsverdenen:

mellem

”Vi har i årtier set dem som modsætninger til hinanden, fordi forretningsfolk gennemgående var totalt tonedøve over for fremsynetheden i de krav, folkebevægelserne kom med. Men realiteten er at begge grupper er nogle af de centrale fornyere i samfundet fordi de tør løbe en risiko. De tør gøre det umulige. De er mere interesserede i konkrete resultater end i deres anseelse i bredeste forstand.” ibid: 137-138. Konstellationen af de samlede grønne kompetencer kan bidrage til interkulturel bæredygtighed på tværs af grønne værdier. Vi ser den grønne klasse, som toneangivende for en visionær fremtid i Århus. Et godt eksempel på denne kapacitet kommer fra kaospiloten Philip Hahn Petersen, der også er frivillig i Mr. Green og engageret i netværket Green Drinks, der hellere visualiserer sig kulturby 2077 end 2017: ”I 2077 søger man at øge biodiversietteten i alt hvad man gør. Det er den måde man måler velstand på. Dvs. er du rigtig rig, så er du rigtig dygtig til at skabe grobund for nyt liv. Og du er rigtig god til at øge potentialet for livets fortsatte udvikling, og det vil sige at din forretning handler om at skabe trivsel for så mange arter på et areal som muligt. Og det hele handler om at prale om hvor god man er til det. Det det er det man netværker for, det er det man stræber efter, det er det man uddanner sig til. Det er i alle vores handlinger.“ Philip Hahn Petersen, Kaospilot, Mr Green, Green Drinks. I den nuværende kontekst hvor klima og bæredygtighed er øverst på dagsordnen og grønne profiler er blevet alle

”I 2077 søger man at øge biodiversietteten i alt hvad man gør. Det er den måde man måler velstand på” Philip Hahn Petersen, Kaospilot, Mr Green, Green Drinks

mands eje, kan en konsekvens desværre være, at visionen mister momentum og troværdighed. Bæredygtighed, klima og CO2 misbruges allerede som et salgsparameter, og et par respondenter oplever også dette som en trussel for holdbarheden af begrebet. Scenarier som ’klimakvalme’ og ’enorme tømmermænd’ efter Cop15 anses som reelle efterdønninger, hvor den almene borger bliver døv overfor fact & figures og den udvikling de gerne skal være en del af. Den udfordring må den grønne klasse arbejde med, men det er også den grønne klasse der kan tage livtag med den største udfordring i det 21. århundrede: bæredygtighed i alle dets facetter. Vi tror på at flere og flere borgere i Århus, Region Midt og hele Danmark vil blive en del af den grønne klasse. Hvis den kreative klasse sædvanligvis beskrives som en bærende faktor for byers udvikling og vækst, ønsker vi at foreslå at vores grønne klasse i al sin diversitet skaber grobunden for at gøre kulturby 2017 interessant på tværs af klasser og sociale lag med forgreninger ud til resten af verden. ”Det ville være en fed ambition at vi i 2017 er enormt selvproducerende, og det der ville være virkelig frækt, ville være hvis Århus sagde: Grow your own! Så ville Århus og Kulturby i den grad bliver et vindue, hvor hele verden ville kigge på os. Og ikke hvor vi bare hiver giraffer og andre eksotiske dyr ind i gaderne, som vi så kan kigge på.” World Perfect

Af Laura Boysen og Tamira Snell 87

Det kommercielle Århus

• RHUS SOM KOMMERCiEL STaD 88

KartlĂ¤ggningen visar hur olika fĂśretag samarbetar, hur staden Ă¤r uppbyggd och vilken uppfattning olika individer har om Kulturhuvudstaden 2017

TEST

ÅRHUS SOM KOMMERCIEL STAD Näringsliv och Kultur. Var finns likheterna? Under vår vecka i Århus har vi gjort en kartläggning av näringslivet i staden. Kartläggningen visar hur olika företag samarbetar, hur staden är uppbyggd och vilken uppfattning olika individer har om Kulturhuvudstaden 2017. Fokus har varit har letat efter kreativiteten i staden, om den finns vart kommer den då ifrån? Analysen består av intervjuer med personer i ledande ställning inom näringslivet, från småföretag med kontor på Mejlgade till stora multinationella företag med lokala kontor i stadens utkant. Dessa företag tillför staden de ekonomiska resurser den behöver i form av sysselsättning åt befolkningen och skatteintäkter till kommunen. Frågan är hur kulturhuvudstaden kan dra nytta av detta och hur kan näringslivet bli en del av den? Man kan jämföra staden med en kropp där infrastrukturen är skelett, samarbete är blodomloppet och integrationen immunförsvaret, med ett starkt immunförsvar är kroppen frisk. Ett kulturhuvudstadsår kan förbättra stadens koppling till andra städer nationellt och internationellt. Kan man jämföra städer med människor och påstå att tillsammans blir vi starka, städer som människor?

De intervjuade är: Olav De Linde, ägare, Byggelseskab Olav De Linde. Michael Holm, vd, Systematic A/S (system- och mjukvaruutveckare) Karin Barreth, Head of Office, KAOS-Pilot. Jannie Friis, lab agent, Innovation Lab Sören Boel Pedersen, direktör, Business Århus Bente Steffensen, direktör, Erhverv Århus Morten Lervig, head of office, CAVI (forskningsinstitut på Århus universitet) Flemming Vang-Sparsö, forskare, Danisco. Julius Nørbo, direktör, NyX – Forum for the arts and business (konsultföretag) Per Damgaard-Sörensen, arkitekt & Head of Design Section, 3XN (arkitektfirma) Ivan Hvam Hvam, Art director, Yellow Cock (designateljé) Vi har valt att belysa fyra huvudpunkter: Samarbetets utmaningar Integration: hur blir motsättningarna en tillgång? Infrastruktur mot en mer internationell profil i framtid Kulturhuvudstaden 2017 – Vad är en bra för?

Model af grupperingerne blandt interviewpersonerne i den kommercielle gruppe.

STORA FORETAG

Danisco Olav De Linde Systematic

SMÅ FORETAG

FORSKNING OCH UTBILDNING

KAOS Pilot CAVI

KOMMUNALA VERSAMHETER

Innovation Lab 3XN

Business Århus

Nyx

Erhverv Århus

Yellow Cock

Samarbetets Utmaningar Hur kan kulturhuvudstaden omvärderas?

Kulturhuvudstaden ses av många som en marknadsföringsprocess åt staden. Men på vilket sätt kan Kulturhuvudstaden engagera så många som möjligt? Åtskilliga av de intervjuade talar om Kulturhuvudstaden som högtravande och menar att den kommer innebära ett upphöjande av kulturen och att man vill sätta konsten på en piedestal. Men är det inte viktigare att få så många som möjligt att delta? Kan man göra det genom att skapa nya samarbeten i staden? Ett exempel är mjukvaruutveckling som har en stark förankring i staden, ett annat är de boende i problemområden som Gellerup med en stor del invandrare. Men kan detta även ses som en möjlighet och kan man genom projekt som inkluderar de boende dra nytta av deras kunskaper? Det leder inte bara till smidigare integration utan främjar enligt många moderna teoretiker som exempelvis Charles Landry till att kreativiteten ökar och att staden därmed utvecklas i riktningar man inte kan förutse. Om detta är en ambition, hur får man då de som kan bidra till detta att förstå att man vill nå dem? Och hur lyfter man ner bilden av Kulturhuvudstaden på marknivå där alla kan promenera och ges en chans att påverka? Vi har funnit genom våra intervjuer att det generellt är lätt för näringslivet att samarbeta med kommunen men att det bör finnas ett närmre samarbete mellan kultur och finans på det politiska planet. Ett samarbete de båda kommunala grenarna i längden borde tjäna på.

”Det är lätt att samarbeta med kulturdelen i kommunen, de är väldigt vänliga från businessdelen men de är inte integrerade i varandra. De har olika personer i den politiska toppen, vårat system är så att vi har en borgmästare och så har vi fem personer som är ansvariga för vardera tema. De skulle båda tjäna på en bättre koppling mellan kultur och ekonomi.” - Julius Nørbo Andra synpunkter på samarbete i staden som dykt upp är från Morten Lervig, kanslichef på företaget CAVI som utvecklar mjukvara, företaget är en del av IT-staden Katrinebjerg som ligger i utkanten av Århus: ”Jag är lite rädd att kulturhuvudstaden, kommunen inte kan relatera till Katrineberg, på många sätt vill de men jag tror inte de vet hur de ska tillmötesgå det, för det är verkligen en annan kultur, än musik eller teater branschen. De måste vara mer proaktiva och mer personligt kopplade till vissa, det är kanske 10, 30 eller 50 personer av betydelse i detta område.”  - Morten Lervig CAVI

Slutna Och Öppna Gränser “Det är det jag gillar med Århus, jag kan gå och knacka på borgmästarens kontor och prata med honom i dag om jag vill och alla kan göra det, det är mer öppet. I Köpenhamn är det inte lika öppet , det är mer byråkrati”  Michael Holm -Systematic Här kan man undra vad som menas med alla, man kan tvivla

”Jag tror inte Kulturhuvudstaden kommer att var intresserad av Bazar Vest”  Olav de Linde, Bazar Vest

på att flertalet av invånarna i Gellerup ens tänkt tanken att ta kontakt med politikerna. För många är nog gränsen mellan det privata och det kommunala mer distinkt. Kan detta vara utgångspunkten för ett projekt under Kulturhuvudstadsåret, att skapa en direkt kontakt mellan de boende i Gellerup och politikerna?

en utmaning att tillhandahålla en närmare koppling mellan kultur och näringsliv.

En Fusion Av Kultur Och Näringsliv

Det Kreativa 80-Talet

No business without culture and no culture without business”.  Karin Barreth -Kaospiloterna. Barreth menar att båda sektorerna behöver varandra och att den ena inte kan leva utan den andra, att de hjälper varandra att florera. Detta borde vara något att eftersträva men inte alla ser det på det sättet. ”Jag tror inte Kulturhuvudstaden kommer att var intresserad av Bazar Vest” - Olav de Linde. Bazar Vest är en saluhall i Gellerup med affärsinnehavare från många olika länder i världen. De Linde menar att Kulturhuvudstaden inte kommer att lägga någon vikt vid Bazar Vest eftersom det normalt inte är en plats som inkluderas i kultursammanhang. Bente Steffensen uttrycker det som att: ”Affärsmännen kan lära sig av kulturarbetarna och kulturarbetarna kan definitivt lära sig från affärsmännen.” Om man börjar på kommunal nivå med ett samarbete skulle det sprida sig ut till företag och institutioner. På Business Århus menar man att det är

Hur kan man engagera näringslivet i kulturhuvudstaden och få dem att delta i projekt som kan intressera båda lägren och minska avståndet dem emellan?

Kan Det Ske Igen?

När vi allmänt diskuterat kreativitet, fråga om Århus är en kreativ stad och i så fall vart den kommer ifrån med våra intervjupersoner så nämner många 80-talet då Frontlöparna och Kaospiloterna växte fram som en guldåder i staden. ”Utanför Århus är det många friskolor. Det är föräldrar som har skapat sina egna skolor och de prioriterar konst, kultur och musik. Och när dessa barn blev 12-14 började de spela musik och göra mycket kulturella saker, och när de blev tonåringar så flyttade de in till Århus så i mitten av sextiotalet och i början av sjuttiotalet var det verkligen en hype i den här staden. Med många ungdomar, inom musik, konst, dans. Det hade en stark inverkan på staden eftersom den är så liten, den hade ung kulturell subkultur. Köpenhamn var tills slutet av 80-talet en sovande stad, och många av krafterna kom från den här staden. Plötsligt kom all hype från Århus, och precis samma sak händer nu, alla de bästa musikerna och rapparna kommer från Århus.”  Karin Barreth, Kaospiloterna. Kaospiloterna hade då de startade en slogan:  ” we are poor in money but rich in ideas” - Karin Barreth, Kaospiloterna.

INTEGRATION: HUR BLIR MOTSÄTTNINGARNA EN TILLGÅNG? ”Det finns saker som pekar på att danskarna blivit rädda i och med globaliseringen och 9/11. Mycket rädsla har kommit till mitt land” (Karin Barreth) och menar att danskarna inte är lika öppensinniga längre. ”Vi måste lära oss att mångfald är något positivt. Jag hoppas att det ska bidra till att minska de kulturella barriärerna. Det finns en hel del andra initiativ i den västra delen av staden för att göra dessa människor en del av staden. Självklart är det nödvändigt, det är uppenbart.” –Bente Steffenssen, Erhverv Århus

Hur Kan Företagsledare Förändra Samhället? Enligt Olav de Linde ses det som att Köpenhamn har Christiania och Århus har Bazar Vest. De båda platserna står för något alternativt och kan ur teoretikern Richard Floridas perspektiv ses som en tillgång för staden. Florida menar att olika subkulturer kan vara en tillgång, ge stimulans och bidra till en mer attraktiv stad. Hur kan Gellerup bli en tillgång för staden?

”No business without culture and no culture without business” Karin Barreth, Kaospiloterna

”Företagsledare har genom historien tagit tag i utmaningar och faktiskt många gånger långt innan många andra

har gjort något, så jag tror att företag kan göra något i utvecklingsprocesser. Om man leder dem rätt, för vi har så många resurser i våra medlemmar.” –Bente Steffenssen I vårt samtal med Olav de Linde framhäver han att man måste engagera de boende i Gellerup, som han menar är ett område med hög del invandrare och mycket kriminalitet. Inte bara ge utan man måste även ställa krav. Han menar att man blir kreativ av motgångar.

Det är en process som skapar problem för alla invånarna och de problem som detta medför är ett av största vi har i samhället. Integrationen måste tas på allvar och strävan mot ett interkulturellt samhälle måste spridas bland invånarna och tas på allvar av stadens politiker och företagsledare. ”En stad blir aldrig starkare än sin svagaste länk”  -Olav de Linde.

Bazar Vest fungerar som ett vardagsrum för många av de boende i Gellerup. Där blir de som en familj och de arbetande kommer hem till sina familj och berättar var de hört och upplevt. På så sätt för berättelserna vidare och alla i familjen får ta del av något som händer utanför sitt eget bostadsområde, många av de boende i stadsdelen lämnar den sällan och upplever inte mycket som händer utanför.

Av Ulf Davidson

Hur kan man framhäva Bazar Vest ännu mer?

Infrastruktur mot en mer internationell profil i framtid

Bazar Vest är en viktig plats i staden och för oss som utomstående gav den ett starkt intryck och konceptet skulle med fördel kunna införas i liknande områden som till exempel Rosengård i Malmö. Frågan är om Bazar Vest kan bli en ännu viktigare plats i staden och hur gör man i så fall för att främja det?  ”Barnen i dessa områden ser sig själva som danskar men när de växer upp blir de uppfattade som att de inte är det

och då ändras deras attityd och de ser de etniska danskarna som fiender.”  -Olav de Linde.

Århus är en ganska liten stad och det ses främst som en fördel, eftersom det underlättar en närmare kontakt mellan olika institutioner och verksamheter. Århus ses som en stad som är stor nog för att vara kraftfull, men liten nog för att få skapa närmare kontakt framför allt med kommunen och lokala politiker. Kulturhuvudstaden innebär en potential att göra staden mer synlig på en internationell nivå, men är stadens infrastruktur förberedd för att göra Århus mer tillgängligt för internationella besökare?

Stadens geografiska läge gör den till ett strategiskt centrum för Regionen Midtjylland. Trots detta medför geografin utmaningen att förkorta avståndet till Köpenhamn och Själland. Det pågår en diskussion om att bygga en bro med målet att förkorta avståndet mellan Århus och Köpenhamn. Med tanke på att den största delen av godsen som kommer till Danmark gör det genom Århus hamn, finns det verkligen ett stadigt behov av snabbare förbindelser till resten av Danmark och framför allt Köpenhamn. En annan utmaning som nämndes av Michael Holm, vd för Systematic, är att Århus verkar inte dra full nytta av det relativt korta avståndet till Hamburg i Tyskland, vilket innebär en tillgång till inte bara ett viktigt centrum när det gäller affärer och som är mycket större än Köpenhamn, utan också tillgång till en annan mentalitet och en annan kultur som kan vara till nytta för utvecklingen av projekt och samarbete av olika slag i Århus. Ett viktigt diskussionsämne för näringslivet är behovet av en ny flygplats som skall ligga närmare staden. Århus flygplats anses vara för liten medan flygplatsen i Billund ligger långt ifrån staden. Dessutom är staden beroende av de internationella flygplatserna i Köpenhamn och Hamburg. Dessa villkor uppfattas som ett hinder till en bättre kontakt mellan Århus och sina internationella affärspartners. Det nämndes under intervjuerna att flera företag väljer att öppna kontor i Köpenhamn eller till och med flyttar dit helt och hållet på grund av det korta avståndet till Kastrups flygplats. 3XN är en av dessa företag som har öppnat en mindre kontor i Köpenhamn, därför att många av deras

100

projekt utvecklas utomlands. Bente Steffensen, från Erhverv Århus, nämner också som ett infrastrukturproblem att det inte finns en internationell flygplats nära staden. Å andra sidan presenterade Michael Holm en annan synvinkel angående frågan om den nya flygplatsen. Han nämner att det finns flera europeiska städer som också har långa avstånd till närmaste internationell flygplats utan att detta innebär några större bekymmer. Avståndet kan förkortas istället genom att satsa på en snabbtågsjärnväg som skulle minska restiden mellan staden och de nuvarande närmaste flygplatserna. ”För många många år har vi talat om hur vi ska ha en ny flygplats. Det är en dum diskussion [...] Det hela handlar inte om en ny flygplats, det handlar om infrastruktur. Vi fokuserar på fel saker och gör inte någonting. Ibland tycker jag att staden går lite för långsamt. […] Jag skulle oroa mig för Århus på lång sikt om vi inte får den infrastruktur som ett snabbtåg till Hamburg eller bron till Själland med ett snabbtåg som kan ta en till Köpenhamn på 30 minuter.” Michael Holm. Det finns andra framtida projekt för staden som diskuteras, till exempel investering i en lättbana. Århus hade ett liknande system tidigare, även om det upphört med sin verksamhet 1971. Storleken på staden ger också vad invånarna kallar en “laid-back känsla”. Det nära avståndet till naturen såsom stranden och skogen ses också som en fördel när det gäller

”En stad blir aldrig starkare än sin svagaste länk” Olav de Linde, Bazar Vest

livskvalitet. Men “laid-back känsla” är dock kopplad också till en uppfattning av att allt går lite långsammare i Århus, särskilt när det gäller viktiga beslut om utvecklingen av stora infrastrukturprojekt. Steffensen nämner att takten i utvecklingen av stadens infrastruktur bör ske mycket snabbare och att det borde finnas ett syfte om att göra staden mer internationell. För att göra staden mer internationell finns det ett behov av att använda sig alltmer av det engelska språket i staden. Søren Boel Pedersen, från Business Århus, nämner att det ibland kan vara svårt för utlänningar, i synnerhet specialister inom forskning och utveckling, som bosätter sig i Århus att få kontakt med de lokala myndigheterna på grund av brist på personal som kan prata flytande engelska. Pedersen påpekar att kontakten med olika myndigheter borde förenklas. En av de åtgärder som planeras i detta avseende enligt Pedersen är att öppna en “one-stop shop”, där människor kan få kontakt med de flesta myndigheterna på ett och samma kontor. Om jag skulle nämna något som kan vara ett byråkratiskt hinder, är det att det är svårt för utländska arbetare att registrera sig och komma till Danmark. Vi försöker förbättra det i staden, genom att inrätta en “one-stop shop”, så att när man kommer till Århus för att arbeta behöver man inte gå runt över hela staden för att få kontakt med de olika myndigheterna. - Søren Boel Pedersen. Bente Steffensen nämnde också att det inte finns tillräckligt med informationsskyltar på engelska i staden, vilket kan vara besvärlig framför allt för utomnordiska turister.

102

Kulturhuvudstaden skall främja den lokala kulturen, men kan detta projekt också bidra till att skapa en mer internationell profil för Århus?

KULTURHUVUSTADEN 2017 Vad är en bra för?

Frågan om kulturhuvudstadsinitiativet möttes med både positiva och skeptiska synpunkter av våra respondenter. De positiva synpunkterna förknippas vanligtvis med den potentialen att göra staden mer beryktad på internationell nivå. Detta innebär ett sätt att locka inte bara fler turister utan också nya investerare till Århus. De skeptiska synpukterna pekar på vad meningen är bakom kulturhuvudstaden, framför allt i fråga om dess budget. Olav De Linde, direktör till Olav De Linde Byggelseskab, påpekade att om kulturhuvudstaden blir allt för högkulturellt blir det en risk att andra sektorer som inte uppmärksammas, så som Bazar Vest i Gellerup. ”I Århus er vi ved at gå bagud kulturelt. Men jeg ser det som at der bliver opmærksomhed på Århus både som kulturby og som forretningsby. Der medfører sikkert en del konferencer i Århus, som bliver opmærksomme på de virksomheder byen har, så det ikke kun er København man koncentrerer sig om. Men det er også indadtil, at borgerne bliver klar over at man kan gøre noget stort. Man bliver kreativ, så Århus træder et skridt foran andre byer det kan

103

være i privat og offentligt regi. Nu kan vi også lave noget andet. Men jeg frygter lidt, at kulturhovedstaden i Århus bliver så højkulturelt, så ingen ser Bazar Vest”. - Olav De Linde.

udtaler: “Århus har taget Sculpture by the Sea til hjertet, og vi ser på en gentagelse af denne succes. Sculpture by the Sea er den største kulturelle succes nogensinde i Århus” www.skulpturebythesea.dk.

Det är en viktig utmaning att planera hur initiativet kommer att se ut i praktiken. Det är viktigt att inkludera folket och göra kulturhuvudstaden till något meningsfullt för dem. Men blir det risk att projektet enbart används till varumärkesbyggande och marknadsföring för staden? Jannie Friis, från Innovation Lab, förklarar att projektets framgång beror mycket på hur det kommer att omsättas i praktiken. Som hon uttryckte det: “stämpeln i sig förändrar ingenting”, dvs. att projektet måste engagera olika sektorer för att vara meningsfullt. Flera av de intervjuade anser att hela projektet bara kan bli högkulturellt, vilket gör det ganska exklusivt för kultursektorn i stället för att bli ett projekt som omfattar samhället som helhet.

Per Damgaard-Sørensen, från 3XN, och Bente Steffensen nämner att arbetet i staden inför 2017 har mycket större betydelse än att enbart vara kulturhuvudstad år 2017. En av de potentialer som tas upp av Damgaard-Sørensen är att kulturhuvudstaden kan bidra till att påskynda utvecklingen i staden. Steffensen nämner att utmaningen under denna period är att få olika sektorer i samhället att engagera sig och arbeta tillsammans för att få detta projekt att lyckas. Hon lägger stor vikt till de möjligheter som finns för att skaffa ett bättre samarbete mellan närings- och kulturlivet. Michael Holm nämnde att kulturhuvudstadsprogrammet i allmänhet inte är riktigt välkänt. Det är viktigt att göra det mycket mer synligt, särskilt utanför kultursektorn, i syfte att utnyttja dess fulla potential. När Köpenhamn och Stockholm var kulturhuvudstäder 1996 respektive 1998, var det inte riktigt klart bland befolkningen vad det innebar att ha blivit kulturhuvudstad. Detta tyder på en brist på klarhet om vad initiativet ”Europas kulturhuvudstäder” handlar om.

Michael Holm ser kulturhuvudstaden som fördelaktigt för kulturlivet , men han är fortfarande skeptisk till vilken nytta det kan ha för näringslivet. Dock tar han upp vikten av att erbjuda olika kulturella evenemang som lockar folk till staden. Som exempel nämnde han den fria utställningen ”Sculpture by the Sea”, som blev en stor succé i staden. Utställningen bestod av 60 skulpturer från artister från Danmark, Grönland, England, Tyskland, Japan, USA, Norge, Australien, Nya Zeeland och Island. Skulpturerna placerades längst kusten vid Århus-bukten. Sculpture By the Sea er nu succesfuldt overstået, med mere end 661.000 besøgende. Århus borgmester Nicolai Wammen

104

”[Kulturhuvudstaden] skulle kunna vara bra för många människor, men jag kan inte se saker och ting förändras en hel del i vår verksamhet. Vilken stad var kulturhuvudstad förra året? Jag vet inte. Vilken var det året innan dess? Jag vet inte. Jag tror till viss del för vissa sektorer sätter kulturhuvudstaden Århus och Danmark på kartan. Vi hade något under sommaren [2009] som heter “Sculpture by the

Sea”. Det var en stor händelse, med skulpturer placerade längs kusten. I början var jag mycket tveksam om vad det skulle bli med det hela, men det visade sig vara en stor framgång. Så det är naturligtvis en efterfrågan på sådana stora evenemang.” - Michael Holm. Programmet bör få en mer framträdande plats i både de lokala och internationella medierna i syfte att göra befolkningen mer medveten om ämnet. I denna mening, för att bättre motivera den stora investeringen är det viktigt att klargöra att initiativet inte är relevant bara för högkulturen, men att det även inbegriper andra sektorer i samhället. Kan det bli så att en investering i internationella medier lämnar lokala projekt utan finansiering? Ett av de påpekade problem med ett sådant stort initiativ är den totala kostnaden (ca 500 miljoner DKK). Karin Barreth, från KAOS-Piloterna, nämner Köpenhamn 1996, då staden var kulturhuvudstad. Hon ser den händelse som en katastrof, och att det är fortfarande svårt att förstå vad programmet egentligen handlar om. Hon nämnde under intervjun att en så stor budget kan användas bättre i annan verksamhet med målet att göra marknadsföring för staden. ”Det vore intressant om de ville engagera människor och göra något annorlunda, inkluderande och ‘mindblowing’. Också om man lär sig något av det och om det sammankopplar människor. Det är de värderingar jag har levt för.” - Karin Barreth.

Av Juan Sjöbohm 105

Våra reflektioner Utmaningar och möjligheter inför 2017 Denna del av rapporten syftar till att belysa viktiga och generella punkter i vårt material, som ger mening för Århus Kommun att jobba vidare med inför ansökan till kulturhuvudstad 2017. I vårt material har vi sökt efter motsättningar och möjligheter innanför våra teman med det kreativa Århus i fokus. Mötet med Århus sträckte sig enbart över en vecka och vi fick kanske främst se staden ur ett skyltfönsterperspektiv. Därför är det svårt att ge staden en helt rättvis bild men vi har ändå en stark känsla av att Århus har det kulturella utbudet såväl som de entusiastiska invånarna som krävs för att göra något riktigt bra av kulturhuvudstadsuppdraget. Vi är också tacksamma för att vi har fått vara en del av förarbetet till Kulturhuvudstad 2017 och vi hoppas att vårt material kan vara till hjälp med att sätta Århus på världskartan inte bara för några studenter från Malmö Högskola utan för hela Europa.

Kulturhuvudstaden Åt Folket Vårt material visar på att det är viktigt att inte den stora massan glöms bort under kulturhuvudstaden. Intervjuerna pekar på att många ser sig som utomstående och anser att de är exkluderade inför ett framtida kulturhuvudstadsår.

106

Ett så pass stort evenemang gör det centralt att inkludera så många som möjligt och en sporre är att engagera folk som vanligtvis inte deltar i konstevenemang. Kultur ska ses som ett vitt begrepp och innefatta alla i samhället. Men samtidigt som det finns en farhåga för att kulturhuvudstaden kommer innebära finkultur, så finns det motsatta; att kulturhuvudstaden kommer sträva för mycket mot att tillfredsställa så många smaklökar som möjligt att det till slut bara kvarstår en smaklös smet. Många anser att det är precis vad som har hänt med Festugen, att den gått från succé till ett ljummet arrangemang. Kulturhuvudstadens utmaning är att blanda högt och lågt, kommersiellt och avantgard så att det finns något för alla, men allt kan inte vara anpassat för alla. Det finns i nuläget en känsla av att det är för långt fram i tiden för att spekulera i möjliga projekt för kulturhuvudstaden 2017, särskilt med tanke på den ekonomiska ovissheten.

En Stad För De Unga? En stor utmaning är att engagera du unga till kulturlivet i staden. Enligt vårt underlag var deltagandet bland unga bättre

för ett antal år sedan. Vad har förändrats? Det upplevs att stadens invånare har blivit mindre benägna att gå hemifrån, de flesta behov kan tillfredsställas genom internet. Materialet visar på liknande upplevelser i gayvärlden. Där upplevs det också som att den tekniska utvecklingen har påverkat folks lust att delta i stadens kulturliv. Hur kan kulturlivet anpassas efter våra nya vanor i dag? Kan det vara så att det finns det en brist på tekniskt kunnande bland dagens kulturarbetare? En utmaning är att använda sig av sociala medier som en plats där man kan möta de unga. Hur är det med studenterna? De ses som en resurs för staden men hur utnyttjas den resursen i så fall, förutom att de är potentiell arbetskraft när de examineras? Studenterna upplever att deras värld är sluten inför staden. Det finns åsikter om att Århus är en öppen stad då den tar emot tusentals utomkommande studenter varje år, men om de enbart konserveras i studentvärlden blir frågan vad de egentligen tillför staden förutom en öppen image? Att som stad ha 35 000 studenter innebär ett oerhört kunskaps- och kulturkapital för Århus som vi tror man kan nyttja mer. För Århus utveckling men också för studenterna som saknar interaktion med staden. Intervjuerna ger indikationer på att Århus fungerar som en grogrund för unga musiker. Vissa anser att det innebär att man hela tiden måste börja om att återskapa kulturlivet, medan andra tycker att det är helt naturligt för Danmarks näst största stad att agera språngbräde till en fortsatt karriär i Köpenhamn.

Ge Näring Åt Subkulturer Hur får man subkulturer att frodas och bli värdefulla för staden? Richard Floridas teorier om att den kreativa staden ska innehålla tre T, Talang, Teknologi och Tolerans kan appliceras här. Att låta subkulturer synas i staden är ett tecken på tolerans och att staden är öppen för olikheter, vilket enligt Florida är en av byggstenarna i den kreativa staden. Flera anser att Århus är låst när man vill utveckla nya koncept. Därför ser vi en utmaning i att öppna upp staden för att ge utrymme till nya idéer. Vår upplevelse är att subkulturerna söker sig vidare till större städer för att utvecklas. Samtidigt möter vi en bild av ett Århus som värnar om de alternativa kulturerna, man har ekonomin, men saknar inspirerande idéer. Stadens storlek behöver inte påverka stadens tolerans, vilket Århus själv är ett bevis på då de har haft en period under 1980-talet då de var i framkant. Finns det möjligheter att utvecklas åt det hållet återigen?

Att Se Diversitet Som En Styrka I dagens globaliserade värld är vi enligt Landry & Wood mottagliga och intresserade av andra kulturer men mest på ett teoretiskt plan. Problematiken uppstår när mötet hamnar på gatunivå och man ska mötas som individer. ”At worst we could say this is little more than a form of exoticing the stranger who is at a safe distance, while making invisible the stranger who is to close for comfort.” Landry & Wood, 2008

108

Intervjumaterialet tyder på att de boende i Århus upplever att det är svårt att möta nya kulturer, och återkommande är tanken på att man befinner sig i separata bubblor utan ingångar. Vi fann få kreativa lösningar för att underlätta för möten mellan olika människor. Att erkänna och belysa minoriteter, subkulturer och andra etniciteter är ett steg mot en integration i staden, men hur kan man skapa naturliga och givande mötestillfällen? Det finns vad vi erfar både en efterfrågan och ett behov för sådana möten.

Den Gröna Kuvösen Intervjuerna inom det gröna fältet ger en tydlig bild av en genomgående samhällsströmning som är större än våra miljöinsatta respondenter och större än Århus. Det är en global strömning som tagit fart de senaste åren och som vi väljer att beskriva som ett paradigmskifte inom hållbarhet och miljömedvetenhet. Vi har funnit tre viktiga utmaningar som vi vill lyfta fram. Den största utmaningen ligger i kommunikationen och samarbetet mellan kommunen och ’oss andra’. Dialog och medvetenhet är vägen framåt. Man efterlyser ett nätverk innanför den gröna sektorn, där resurser och kunskap kan delas, vilket kan leda till att man lyfter fram Århus som en miljömedveten och hållbar stad. Det finns en också önskan om en större insyn i kommunens arbete för det hållbara, och en inblick i pågående projekt i Århus. En annan utmaning är att ena aktörerna innanför hållbarheten i Århus, i nuläget finns det olika meningar om vem som har ansvaret för utvecklingen i staden. Polariserar

vi hållningarna menar den ena sidan att kommunen har ansvaret och bör komma med uppdrag och vara förebilder. Motpolen tror att äkta engagemang ska gro från grunden och uppåt. De befarar att en för fast hand från kommunens sida snarare kväver spirande initiativ från gräsrotsnivå. Den tredje utmaningen är respondenternas ambivalens och oförstående attityd inför deras roll i Kulturhuvudstad 2017. Detta gäller både kommunen och ’oss andra’. Vi vill föreslå att det satsas aktivt på att omdefiniera kulturbegreppet, så att alla skikt i Århus har förståelse för Kulturhuvudstadens potential och relevans för deras område. Som vi inledningsvis skriver i rapporten ska det utvidgade kulturbegreppet förstå kultur som ett mångfaldigt och integrerande begrepp, som finner nya former i de oändliga interdisciplinära kopplingsmöjligheter som olika sektorer emellan. Potentialen för kulturhuvudstad 2017 utifrån vårt material kan vara att skapa ramar för ett nätverk som kan rymma samtliga skikt i Århus och som kan agera kuvös och växthus för goda idéer. Den gröna medvetenheten som Århus redan har kan inkorporeras som en parameter för kulturhuvudstaden och belysa hållbarheten i staden, samtidigt som Århus statuerar ett exempel för omvärlden. Vi menar att det kreativa greppet blir ett redskap för att möta sociala och ekonomiska problematiker, genom att se potentialer och möjligheter genom nya samspel.

Näringsliv + Konst = Kommunikation? Om personer och grupper som vanligtvis inte möts gör något ihop kan det enligt Landry leda till en kreativ öppning. Kanske kan näringsliv och konst sammanfogas och ge upphov till något nytt. Vad skulle till exempel ske om Olav de Linde och en grupp konstnärer utvecklade ett projekt tillsammans? Kan man dra nytta av stadens storlek och utnyttja den potential som en liten stad har med ett brett och väl sammansatt nätverk? Låt konstnärer belysa kommunikationen mellan de verksamma i staden. Hur fungerar sociala medier på internet och hur fungerar sociala nätverk i ”gammal” beteckning. Kan man finna något i rummet där emellan?

Av Laura Boysen, Ulf Davidson, Lisa Gunnarsson & Camilla Jonasson

109

METODISK PROCES Forberedelse af det kulturelle snapshot Inför vår kulturella kartläggning av Århus kommun beslutades det att vi skulle använda oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer för att få fram data om det kreativa Århus. Varje intervju varade cirka en timme och intervjuerna skrevs ned samt spelades in på diktafon för att citaten skulle kunna återges ordagrant. Vårt frågeformulär till intervjuerna bestod av fem huvudfrågor med två till tre följdfrågor per huvudfråga. Därefter följde cirka tre till fyra tematiska frågor utifrån våra fyra olika teman: Det kulturella, det kommersiella, det gröna och det interkulturella. Huvudlitteratur inför kartläggningen har varit The Intercultural City av Phillip Wood och Charles Landry. (2008) Inför kartläggningen läste vi även Umeås ansökan till kulturstad 2014 för att få en inblick om hur de har gått till väga på sin resa från ansökan till slutmålet kulturhuvudstad 2014. Eftersom de flesta av oss inte hade någon relation till Århus stad började vi tidigt att sökta fakta om staden historiskt men vi läste även det som var skrivit i anknytning till kulturhuvudstad 2017. Vi studerade också den swotanalys

110

som är gjord inför kulturhuvudstadsansökan. Utifrån vår insamlade fakta började vi sedan att söka relevanta personer till 60 intervjuer. För att kontakta våra respondenter har vi använt oss av en lista med potentiella kontakter inom olika branscher i Århus. Dessutom har vi också letat efter kontakter på Internet genom att leta efter olika både stora och mindre företag verksamma i Århus. Eftersom vi ville ha en bredd på vår kartläggning började vi söka efter våra intervjupersoner utifrån olika kriterier. Vi delade bland annat in dem i ställning i form av ledare/chef/ direktör, medarbetare eller studerande och slutligen privatperson. På följande sätt delade vi också in bransch/organisation i fem olika nivåer. Vi talade också mycket i gruppen om att vi ville fördela våra intervjuer mellan könen samt att vi ville ha en ålderspridning på våra intervjupersoner för att få ett mer spännande och mindre likriktat material. Kriterierne og interviewguiden efterfølgende sider.

illustreret

på

111

pR® MiSSEN FOR METODEN Et socialkonstruktivistisk perspektiv

For at kortl¾ gge byens potentielle udviklingsproces er forskellige teknikker benyttet. Indsamlingen af materiale er sket i form af semi-strukturerede kvalitative interviews samt illustrerende billeder. Begge former for materiale har til hensigt at fŒ indsigt i • rhus by gennem forskellige tematiske perspektiver udtrykt i sprog og billeder for pŒ den mŒ de at konkretisere de tilstedeværende konfliktdimensioner, udfordringer og muligheder. Den valgte kvalitative research teknik indgŒ r i et socialkonstruktivistisk perspektiv og fokuserer pŒ personlige udsagn tilstede i et struktureret felt. Denne tilgang er t¾ t forbundet med symbolsk interaktion som en metodisk ramme for kvalitativ research, hvor det empiriske fokus er pŒ de personlige, sociale og kulturelle forstŒ elser og meninger, der gives til handlinger, fremgangsmŒ der, situationelle kontekster og rum (Flick, 1998). Personer opfattes som meningsfulde parametre i researchprocesser gennem mŒ den hvorpŒ de oplever og skaber deres sociale verdensfelter. Denne metodologiske opfattelse st¿ tter den kvalitative interviewteknik som researchmetode, da den er egnet til at generere data, der kan give en dyb forstŒ else af personlige situationelle erfaringer og sociale processer. Intentionen med interviewene er at konceptualisere de stemningsbilleder de giver i forhold til de sp¾ ndingsfelter, der eksisterer i •r hus for at bidrage til en holistisk forstŒ else

112

af de udfordringer og det mulige potentiale, der eksisterer. Det totale antal af respondenter er på denne måde ikke dannet via en komplet defineret og målbar gruppe, men nærmere genereret på baggrund af respondenternes egenskaber til at kunne bidrage med et detaljeret billede af analyseudfordringen, så det indsamlede materiale danner et meningsfuldt udgangspunkt for en komparativ analyse. Denne metode repræsenterer derfor ikke en enkelt sandhed, men reflekterer situationelle syn på en social verden (Byrne, 2004; Mason, 1996).

MOD EN VISUEL ETNOGRAFI At opleve er at se

Vores baggrundsmateriale, indsamlet via kvalitative semistrukturerede interviews, er suppleret af visuelt materiale i form af billeder af respondenterne, billeder af vores vandringer gennem Århus samt visuelle foldere og brochurer om byen og dens beboere. Brugen af især fotografi er blevet en større del af kvalitativ research, hvor kombinationen af det indsamlede materiale åbner for en nuanceret og fleksibel forståelse af personer og kulturer. Meningen med en visuel etnografi i denne kontekst er potentialet for at skabe et kulturel snapshot, der bruger det visuelle som en af sine grundlæggende former for viden og indsigt (Pink, 2007).

visuelt øjeblik såvel som en repræsentation af den sociale verden, der skabte det. Vores visuelle materiale er således også et produkt af en kulturel diskurs, der har som præmis at undersøge og opleve et ’Århus set udefra’. Den endelige analyse af det indsamlede materiale er koncentreret omkring tematiske analyseparametre, primært i form af spændingsfelter. De tematiske analyseparametre søger at skabe en konstant komparativ forståelse af vores respondenters situationelle felt og af de overordnede temaers kontrasterende og konvergerende dimensioner. Teoretiske analyseparametre er udelukkende anvendt i forhold til den teoretiske vinkling som afsnittet om Den Kreative By beskriver. Den tematiske analyse strategi er anvendt på basis af de referater, der er udarbejdet af hvert interview.

Af Camilla Jonasson og Tamira Snell

Susan Sontag skriver i ”On Photography” at fotografier er fangede oplevelser, hvilket vil sige at fotografiet ej heller er en objektiv sandhed, men et produkt, der reflekterer et

113

OM ÅRHUS ”Dansk musik skal klare sig bedst muligt, både indenfor og udenfor Danmarks grænser. Vi forsøger at have et godt forhold til alle, der laver musik i Århus, men egentlig så prøver vi at holde os ude af den lokale del og fokusere på det nationale. Men de vigtigste samarbejdspartnere er sandsynligvis stadig politikerne i Århus” “Det er meget velkendt, at Århus var stor indenfor rockmusikken i 80’erne. Århus var nok den by i Danmark, som var størst dengang. “

OM KULTURBY ”Det er godt at man sætter noget i gang. Om det bliver en succes eller ej, ved jeg ikke, men det vil formentlig bringe gode ting med sig.”

Fakta

Gunnar K Madsen Daglig leder af Rosa, Dansk Rock Samråd, som startede i 1981.

Formål

ROSA er en musikpolitisk paraplyorganisation og en selvejende institution der støtter udviklingen af dansk rockmusik i Danmark og i udlandet. Siden 1995 er ROSA desuden hovedarrangø r af musikfestivalen SPOT, som fokuserer på den nyere danske og nordiske musikproduktion indenfor undergrundsmusik. Deres vision er at bidrage til en udvikling af internationale netværk gennem udveksling af koncerter. www.rosa.org, www.spotfestival.dk/

114

OM ÅRHUS ”Der er mange som støtter op i Århus, når folk mærker man gør en indsats, så støtter de en. Det er herligt at bo i en by med mange unge mennesker.”

OM KULTURBY “Vi har en rigtig fin by med masser af kultur, rigtigt gode spillesteder, og museer. Derfor skal vi bruge byen og hvad der er i den. Jeg håber derfor, at der ikke bliver bygget en masse kulisser som derefter forsvinder, når alt er klar. Det er vigtigt at folk, der kan give byen noget ekstraordinært indenfor de allerede eksisterende bygninger og foreninger kan bringe den endnu mere.” ”Jeg er lidt bange for at man satser på et stort stunt og brænder alle penge af på det. Det ville helt klart være fedt hvis U2 kom til byen, men jeg tror, det er en forkert tilgang. [...] Det er vigtigt at få i gang hele byen, det er svært, men hvis du gør det begrebsmæssigt, og får folk til at føle sig involveret, så kan man gøre det. “

Fakta

Jakob Domino, PR-manager på Train. Train har eksisteret siden april 1998 og er et 1.600 kvadratmeter hus der fungerer både som en natklub, restaurant og koncertsted. Train har 130-150 koncerter per år, det kan tage 750-850 publikummer på koncerter og op til 1600 gæster når det er natklub.

Formål

Som musiksted har de en meget bred målgruppe, og arbejder ud fra ideen om at musik er for alle. www.train.dk

115

OM ÅRHUS ”Når det gælder musik er det vigtigt at være en del af et netværk og der findes nogle relativt store spillesteder og arrangører i Århus.”

OM KULUTURBY ”Det er vigtigt at det man ikke køber sig til et stort navn, booker en stor artist eller ligene. Det behøver Århus ikke for at blive kulturby, den er allerede kulturby.” ”I en kortlægningsfase af Århus, synes jeg det er vigtigt at fremvise hvor stærk Århus er som en musik by. ”

Fakta

Jesper Mardahl, projektleder for Gaffa musikmagasin, som har eksisteret siden 1983 og distribueres i 70.000 eksemplarer.

Formål

Gaffa er et gratis månedsmagasin som anmelder, diskuterer og skriver om musiknyheder. Gaffa har deres egen hjemmeside, hvor man kan læse de fleste af deres anmeldelser, og musiknyheder”Når det gælder musik er det vigtigt at være en del af et netværk og der findes nogle relativt store spillesteder og arrangører i Århus.” www.gaffa.dk

116

OM ÅRHUS "Vi har et god relation til den kommunale forvaltning, det er dem som holder liv i os og de er nemme at have med at gøre så vi har en god relation til dem.” ”Jeg håber vi får være med på det som kommer til at ske på Godsbanen. Det er ret svært at komme ind på allerede etablerede klubber.

OM KULTURBY ”Jeg håber at det medfører nogle større projekter. Vi har allerede ting klar til gennemførelse. Jeg har masser af idéer til store projekter, men ideerne er så vanskelige at gennemføre i det små. ”

Fakta

Steffen Rasmussen, stifter af det Århus baserede pladeselskab Strange Ears Record og formand for foreningen Metal Royal der fokuserer på metalgenren.

Formål

Strange Ears er en stor organisation, der kæmper for, at påvirke de mere etablerede musikinstitutioner i retning af et øget fokus på undergrundsscenen. At profilere nye bands igennem månedlige klubber, et booking agentur og et eventfirma. www.strangeears.com

117

OM ÅRHUS ”I byrummet forsøger man hele tiden at rydde op og forny i stedet for at udnytte byens autencitet. Dette får byen til at fremstå kold og uvedkommende. Også i byplanlægningen satser man efter min mening forkert, fra kommunal side bliver der hovedsageligt satset på den store scene og subkulturen er endnu ikke blevet en anerkendt del af byen.”

OM KULTUR OG KUNST ”Man kan let gøre en forskel her. Århus underpræsterer og har et gigantisk uudnyttet potentiale. Byen står bare og venter på at blive erobret af kreativitet - dette skal kommunen så blot give rum til.”

OM KULTURBY ”Jeg synes det er ironisk at Århus ansøger om at blive kulturby. Som tingene ser ud idag kan jeg ikke se at der er anlæg for at søge, og slet ikke med en Festugen som flagskib. Vi er mange unge i subkulturen som kan byde ind med noget anderledes i en by som ofte fremstår mindre end den er. Det skulle vægtes meget mere i ansøgningen. Alle byer kan bygge et musikhus, men ikke alle kan skabe rum for kreativitet. Her skal fokus ligges og så skal der sparkes igang i en kulturdebat der har været død alt, alt for længe.”

Fakta

Andreas Lemche, freelance klubarrangør af bla.a. Swingerklubben og LOCO. Medstifter af en online kulturguide og studerer informationsvidenskab.

Formål

Andreas startede med at lave klubber i 2007. Ud fra ideen om at skabe fester de selv gerne ville gå til, startede Andreas og to venner klubben LOCO der blander kunst og elektronisk musik sammen. I 2009 opstartede Andreas en online kulturguide og blog der har som formål, at fremme de ting der sker i Århus. Den opdateres dagligt med aktuelle arrangementer, udstillinger, fester og projekter www.eventuelt.org

118

OM KULTUR OG KUNST ”De unge behøver nogle flere udfoldelsesmuligheder og tilladelser til at lave deres skøre, skæve arrangementer, fordi de skal have lov til at prøve sig selv og byen af. Det er sjovt og vigtigt med små kulturprojekter for byen, som de unge her finder på, de banker nogle brædder sammen og skaber noget spændende på 2 uger.”

OM KULTURBY ”Dem vi har fat i her på Frontløberne er dem der kommer til at præge og være voksne unge, hvis Århus bliver Kultur by i 2017, man skal have fat i disse unge allerede nu. Derfor er det også en god ide at give de unge lidt tillid til at udføre deres skæve ideer nu, så de kan bidrage med noget konstruktivt på længere sigt.” ”De unge behøver nogle flere udfoldelsesmuligheder og tilladelser til at lave deres skøre, skæve arrangementer, fordi de skal have lov til at prøve sig selv og byen af. Det er en god ide at give de unge lidt tillid til at udføre deres skæve ideer nu, så at de også kan bidrage med noget godt på længere sigt.”

Fakta

Signe Lund Hansen Leder af Frontløberne. Frontløberne er en organisation der startede for 20 år siden, da man forsøgte at organiserer alle de unge arbejdsløse i Århus til at skabe noget kreativt sammen. Det er et sted, hvor unge amatører mellem 16-30 år kan få kontorfaciliteter, råd og vejledning.

Formål

Frontløberne er en plads hvor unge kan opnå sparring til at realisere deres ideer som kulturprojekter. Frontløbernes vision er, at realisere gode ideer, og dermed sætte nye standarder for, hvad der kan lade sig gøre indenfor kultur og erhverv. www.frontloeberne.dk

119

OM KULTUR OG KUNST ”Hvis folk vil have lov til at være kreative og skabe noget i det offentlige rum, så skal de have lov. Der burde være ”et JA kontor” på hvert et rådhus. Et kontor hvor man kan træde ind med ens ide, og det at man i det hele taget er kommet og fremlægger sin ide bliver værdsat. Der skal sidde en som starter med at sige fedt at du kommer og at du vil lægge dine kræfter i noget og ja det vil jeg gerne kigge på.” ”Rigtig meget kultur er baseret på frivillig arbejdskraft. Kulturen får en vis sum penge, man skal selv have drivkraft til at køre meget af det. Diversiteten er ikke særlig stor i Århus. De folk der virkelig er gode til at lave noget er ofte de eneste der rykker og gør noget og fordi det er en lille by er der få at rykke med.”

OM KULTURBY ”Alle elementer af kulturlivet skal jo blomstre så vi skal give den gas allerede nu, det nytter ikke noget at vi først gør noget i 2015, Vi skal begynde at buste tingene og kræfterne der eksisterer allerede nu. Alle sidder og kæmper om pengene. Måske kunne man udvælge 5 forskellige steder der bliver sat fokus på hver enkelt år frem til 2017.”

Fakta

Lasse Schuleit, medejer af LYNfabrikken. LYNfabrikken er ejet af Jeppe Vedel og Lasse Schuleit. Det er både en butik, kaffebar og kontorhotel. LYNfabrikken har til huse i en gammel fabriksbygning i midten af Århus, og har vinduesgalleriet BOX i Vestergade

Formål

Ideen bag LYNfabrikken var at skabe en platform for inspiration og netværk til designere, kunsthåndværkere og kreative folk. www.lynfabrikken.dk.

120

OM KULTUR OG KUNST ”Vores vision er at Århus skal være kendt som en rigtig dynamisk kulturproduktions by, og der hvor udenlandske kunstnere vender blikket hen. Vi vil skabe kultur og kunstneriske produktioner på et højt niveau, som bliver oplevet af byen, men også internationalt. Vi ønsker, at kulturgrupperne, skal kunne komme ud med deres produktioner og hvis der er nogle barrierer, så er vi med til at arbejde for at der ikke er de barrierer.” ”Der er alt for lidt forskning på kulturområdet i Danmark. Det betyder at vi ikke kan fremme debatten om hvad kunst er og hvilke værdier der ligger i dette. Vi savner argumenter der gå ud over kroner og øre.”

OM KULTURBY ”At vi har en deadline er godt og kan være med til at ændre vores tankesæt. Hele tænkningen omkring kulturby er vigtig for den kan anvendes til at finde ud af hvad vi vil med kulturen. Hvilke værdier og holdninger byen har og hvad vi vil med den. Det giver store udfordringer til alle, og kan skabe en dialog ude i miljøerne, på det politiske plan, og i kulturinstitutionerne.”

Fakta

Pia Buchardt, leder af Kulturhus Århus, som blev etableret i 1995 som en decentral institution under Århus Kommunes forvaltning.

Formål

Huset kan bidrage med faciliteter og rammer, det er tænkt som en aktiv sparringspartner for byens kulturgrupper og kunstnere, med et mål om at udvikle og kvalificerer kulturlivet i Århus. Ideen bag kulturhuset er, at det på én gang skal understøtte byens frie kunstorganisationer og fungerer som arrangør af internationale festivaler. www.kulturhusaarhus.dk

121

OM ÅRHUS ”Århus kommune blev givet en kæmpe mulighed for at nedbryde grænser og kulturbarriere, ved at oprette en hal i Gellerup. Størstedelen af de unge skatere ville ellers aldrig begive sig til Gellerup, men jeg havde hele banden på 500 medlemmer med mig. Drengene vidste det ville koste konfrontationer og nogle spytklatter i nakken, men de ville bare gerne have en hal.” ”Statsstøtten gør at folk får til at sidde og fede den og ledere på kulturinstitutionerne får lov til at sidde for længe. De burde max sidde i 4 år, så der kunne komme nyt liv, energi og forskellige kræfter og synspunkter til.” ” Det er gået helt ned af bakke de sidste 10 år, når det kommer til de forskellige subkulturer. Århus kommune støtter ikke op med rum til de unges behov, kræfter og energi. Lige nu rekrutterer bander så mange unge mennesker, det er derfor væsentligt, at vi overordnet bliver mere åbne overfor selvorganisering. Selvorganisering er meget bredt og skal måske ikke kun væk fra vores samfund, lad os lære af den og udfordre med nogle endnu stærkere rum til de unge.”

OM KULTURBY Fakta

Hanne Staahlnacke, initiativtager til foreningen SkateMusicPark. Formand og afvikler af hip hop festivalen Århus Took it.

Formål

Hanne var tidligere formand for Århus Skate Scene, med 569 medlemmer. Siden 2006 har Hanne forsøgt at få etableret en hal, SkateMusicPark. Hallen skal være et sted for udvikling af kreative fællesskaber med fokus på idræt og musik. Målet med at få en hal er, at den både kan rumme inde og udendørs skate- og musikfaciliteter, og rumme en lang række forskellige aktiviteter. www.skatemusicpark

122

“Processen for Kulturby er interessant og jeg håber den kan skabe større brugerinddragelse og nytænmning af byrum og idrætsanlæg. Det kan vække opmærksomhed på flere miljøer og skabe fokus på andre grupperinger.” “Projektet behøver en tænketank med masser af kreative folk fra subkulturen. For vi er langt fra at være og blive en kulturby. Der ligger så meget ubrugt derude og vi kan kun blive kulturby hvis vi får mange flere med.”

OM KULTUR OG KUNST ”Vi vil gerne sikre og bidrage til, at det Århusianske publikum ikke behøver tage til New York eller London, for at se de store kunstnere. Vi giver regionen - og Danmark, kunstoplevelser af internationalt format. Vi gør det ud fra en position som jeg plejer at kalde selvberoende. Fordi vi gør det vi selv synes, ikke det andre gør.” ”Noget af det der er ligger i toppen når det kommer til kultur i byen burde man gøre mere for at satse på, og støtte økonomisk, sammen med de vækstlag der findes og som udgør en stor styrke byen.” Kulturby

OM KULTURBY ”Kulturby kan være med til at skabe noget godt, nogle samarbejdsprojekter, hvis vi kan udvikle noget med andre. Og hvis vi i fællesskab kan finde ud af hvad det skal være for projekter. Men projektet skal frem for alt være med til at højne det allerede eksisterende.” Bjarne Bækgaard

Fakta

Bjarne Bækgaard, Kommunikationschef på ARoS Aarhus Kunstmuseum. ARoS åbnede dørene i foråret 2004. Museet rummer 17.700 kvadratmeter med ca. 7.000 kvadratmeter udstillingsareal fordelt på 9 etager.

Formål

ARoS åbnede dørene i foråret 2004. Museet rummer tre kunsts samlinger samt et bibliotek. ARoS vil gerne give folk i Århus, i regionen og i Danmark, kunstoplevelser af international format. Visionen for ARoS er at det skal være et nyskabende og attraktivt kunstmuseum med høj oplevelsesværdi. www.aros.dk

123

OM ÅRHUS ”Vi har rigtig mange møder med myndighederne om hvad man må med byrummet. Der er statsregler om hvor højt vi må spille, det er et mareridt og man tager enormt mange hensyn. 5 mennesker kan ødelægge alt for Århus hvis de har loven på deres side, for der er rigtig mange myndighedskrav, og regler for hvad der er tilladt. Folk klager mere end de gjorder tidligere over støj og vi har et kæmpe hæfte med regler vi skal følge, de sidste 5 år har vi turde gøre mindre og mindre med festivalen ”Det er vigtigt, at det ikke er kunstinstitutioner i Århus der skal bestemme hvordan det hele skal være. Der er nogle sammenstød nogen gange, hvor nogen vil kuraterer hvad der skal være derinde i alt for meget. Vi må huske på at alle vore kulturinstitutioner egentlig bare er rammer man stiller til rådighed for nogen der vil noget og har gang i nogle sjove ting. ”

OM KULTURBY ”Kunst og kultur kan bruges til at ændre dårlige vaner og folk er ved at forstå at det kan bruges i hverdagen også og at kunstnerisk kultur kan forandre dårlige ting”.

Fakta

Jens Folmer Jespsen, direktør for Århus Festuge. Festugen er en 10 dages kunst- og kulturfestival med bidrag fra lokale, nationale og internationale kunstnere..

Formål Hvert år fastlægger Århus Festuge et nyt tema, som danner grundlag for det kunstneriske program. Ideen er at vise frem alt hvad Århus indeholder indenfor kunst og kultur. www.aarhusfestuge.dk

124

OM KULTUR OG KUNST ”Vi er en meget lille organisation i Århus took it. Vi er tre mennesker som har hovedansvaret. Det er os som søger alle pengene. Det er enormt belastende men også enormt befriende. Næsten alle pengene bliver investeret i omkostninger. På den måde kommer pengene tilbage til byen.”

OM KULTURBY ” Jeg tænker at man skal skabe nogle kreative netværk. Så at tankerne ikke bare stopper ved tankerne, men bliver ført ud i lyset. Få folk til at anvende hinanden på en eller anden måde.” ”Jeg kunne godt tænke mig at vi kunne skabe nogle anderledes sager. Som forrige år da vi tog nogle musikere fra symfoniorkesteret og slog sammen med en hiphop producent, en komponist og en gruppe rappere.”

Fakta

Henning Winther, festivalchef Århus Took It, siden år 2000

Formål

Århus Took It er en 3-dages hip-hop festival, som finder sted i Århus, hvert år i oktober. I 2009 fejrede festivalen 10 års jubilæum. At skabe et forum for underholdning og uddannelse omkring hiphop kulturen i dag. Arrangementet er også et godt sted at netværke indenfor det danske hip hop miljø. www.aarhustookit.dk

125

SAMTIDSKULTUR SOM MØDER Merete Ibsen fremhæver en central pointe i forhold til kulturinstitutionernes rolle i dag. Hun taler om at man som moderne museum ikke kun laver udstillinger men også møder med befolkningen på forskellig vis: ”I dag siger vi at samtidskultur også er møder mellem mennesker. Vi har på den ene side debatmøder og på den anden side mentornetværket som aktivt arbejder for at skabe møder. Derudover arbejder vi internationalt og tager det tværkulturelle ind i vores udstillinger”

OM KULTURBY 2017 Museet påtager sig udfordringen at arbejde med diversitet og sætte fokus på kvinder - heriblandt indvandrekvinder så de bliver en del af kulturen: ”Vores bidrag til 2017 vil være at se på de kvindetalenter der er rundt omkring, fordi automatikken så nemt overser dem. Vi kan være med til at se på kvinder med anden etnisk baggrund fordi de er dobbelt usynlige - Man tror bare de går med tørklæde og gemmer sig. Herudover vil vi også arbejde med det internationale og det er jo ikke kun det tørklædeagtige men også Canada og fra Australien”

OM UDSTILLINGEN: REJSEN TIL DANMARK Fakta

Merete Ibsen, leder og museumsinspektør, Kvindemuseet. Besøgende om året: ca. 43.000, Ansatte: 9. Årligt driftstilskud fra kommunen og staten: ca. 3 millioner. Årsbudget: 12 millioner

Formål

Kvindemuseet i Danmark er et statsanerkendt, landsdækkende specialmuseum. Museets formål er at udforske, opbygge samlinger og sprede viden om kvinders liv og virke i den danske kulturhistorie. www.kvindemuseet.dk

126

Udstillingen Rejsen til Danmark er skabt i samarbejde med Kvindemuseets afdeling af Kvinfos mentornetværk. Den udgår fra projekt om Rollemodeller, som støttes af Integrationsministeriet hvor 17 kvinder med anden etnisk baggrund deler ud af sine egne historier og erfaringer om det at leve i Danmark med fremmed kulturbaggrund. Virksomheder kan låne dele af udstillingen, som en god afsætter for at diskutere fordomme og forventninger til medarbejdere med anden etnisk baggrund. Man kan tillige booke en rollemodel til et foredrag eller chatte med dem på et forum på nettet. Udstillingen har været i Rådhushallen i Århus, på Tietgen skolen i Odense, Arla Foods, Dansk Supermarked; Hovedbiblioteket Århus og Hinnerup Bibliotek og Kulturhus.

OM BYUDVIKLING Til spørgsmålet om hvor og hvordan det interkulturelle Århus udfolder sig opfatter Ivar Gjørup det interkulturelle som en farlig synsvinkel. Den gør os til folk der er ude og opsøge og beskrive det eksotiske i en rollefordeling hvor vi er civilisationen og nydanskerne er de eksotiske. Han mener at det interkulturelle udvikler sig langsomt over tid: ”Det tager tid og generationer og det har byudvikling altid gjort. Derfor har vi så svært ved at få øje på, at den selvfølgelighed hvorved vi lever som bymennesker næsten er krænkende for en traditionel landbefolkning. Vores bedsteforældres generation ville have forstået vores indvandre uden videre, de ville have levet lige som dem”

OM KULTURBY 2017 – ÅRHUS SOM EKSPERIMENT I forhold til kultuby 2017 har Gjørup to forslag til at udvikle projektet optimalt. Han forestiller sig at byen sætter tempoet ned og engagere borgerne i nogle eksperimenter. Hertil fremhæver han vigtigheden af internetbaseret kommunikation: ”Vi skal have flanøren på banen. Vi skal give Nicolai Wammen et rødt halstørklæde og en stok, så vil han være den skabte flaneur og charmør. Det er et spørgsmål om byen som organisme og byen som samkvemsform”(…) ”Byen skal gøre sig selv til et eksperiment”

OM ÅRHUS SOM E BY ”Rummet fordobles i disse årtier gennem via nettet, twitter, sms, mm. og her har vi at gøre med et nyt rum. Hvis Århus virkelig vil lave noget ved det her, så skal den lave portaler ind til byen. Den skal gøre sig til en E by som enhver kan hoppe ind i. Det handler om at fordoble Århus og lave en række modelfunktionstjenester som enhver kan hoppe ind på - i Gellerup, Viborg og Århus”

Fakta

Ivar Gjørup, Cand. Mag. i klassisk filologi, tegner af tegneserien Egoland og bestyrelsesformand for den selvejende institution børne- og familieteateret Filuren. Ansatte:9

Formål

Teateret har tre hovedformål: 1) At producere og spille forestillinger for børn og familier i Børneteatersalen i Musikhuset Aarhus (Teatervirksomheden), 2) At formidle aktiviteter af dramapædagogisk karakter (Dramacentret) 3) At sikre teaterundervisning for børn (Teaterskolen for børn). www.filuren.dk

127

OM AT VÆRE LUKNINGSTRUET Café Sapphos største udfordring er ifølge Pernille Bak at den rangere under fritids og kulturafdelingens beboerhuspulje og derfor er lukningstruet: ”Vi er under fritids og kulturafdelingens beboerhuspulje. Nu er man begyndt at lukke beboerhusene, og vi har kæmpet i de atten år vi har været har for ikke at blive omtalt som et beboerhus. Så det er altid farligt når vi når til budgetforhandlingerne. Vi vil hellere ind under en ramme der hedder noget med kultur og aktivitet i Århus, men kommunen arbejder med kasser”

MANGEL PÅ GODE IDEER En anden central udfordring er at komme på gode ideer til at give homo miljøet en bredere profil: ”Vi vil enormt gerne lave noget og har folk og penge til det, vi mangler bare de gode ideer til nye projekter”(…) ”Homo miljøet er skrigende bøsser på en vogn og så en drag queen, og det er lidt ærgerligt” Vi har brug for en bredere profil. Vores udfordring er at ændre vores image”

OM KULTURBY 2017

Fakta

Pernille Bak, It supporter, giftefoged og frivillig på Café Sappho. KvindeInformationsCaféen er en forening under fritids- og kulturforvaltningen. Ansatte: Bag drift og vedligeholdelse står en bestyrelse og en stor gruppe frivillige. Alle arbejder gratis.

Formål

Café Sappho er et mødested fortrinsvis for kvinder. Her kan man i en afslappet, dagligstueagtig atmosfære drage nytte af andres erfaringer og hjælpe hinanden med råd og vejledning. Caféen er et alternativ til det etablerede café-miljø. www.cafesappho.dk

128

Med henblik på 2017 trækker Pernille festugen frem som eksempel og fremhæver vigtigheden af at kulturåret forankres i byen: ”Dynamikken er lidt ned i øjeblikket. Tænker man på Århus festuge var der mange flere græsrodsinitiativer i 90erne, det er der ikke mere. Festugen de sidste tre år har været en sløv omgang. Det er vigtigt at forankre festugen i byen, hvis den skal være noget, og det er den ikke. Hvis 2017 ikke er forankret i byen, sker der ikke noget.”

UDFORDRINGER I GELLERUP Der er flere centrale udfordringer at tage fat på i Gellerup. Bydelen lukker sig om sig selv og har et plettet omdømme i byen generelt. Her kan presseomtale der fokusere på det positive, et styrket foreningsliv internt samt profilskoler og en moske være med til at påvirke udviklingen i positiv retning

OM GELLERUP - IMAGE OG FORANDRING ”Vi skal ændre omverdenens syn på området. Man siger at Gellerup er meget lukket om sig selv. Vi skal åbne Gellerup op fra City Vest til Bazar Vest. Bazaren har en social funktion. Når mændene kommer hjem fra arbejde sidder de på café som eksempelvis i Tyrkiet. Her er 103 erhvervsdrivende og 101 er af anden etnisk baggrund” ”Pressen er upræcis og det skader os ofte med dårlig omtale” ”Foreningslivet må styrkes og der må uddannes foreningsledere. Jeg kunne godt tænke mig vi havde en profilskole med musik eller sport. (…) Man ønsker også der skal bygges en moske - og så kan man have en kirke på den anden side” ”Kulturdage hvor vi smager hinandens mad er lidt langhåret. Der må andre boller på suppen”

Fakta

Helle Hansen, formand for Fællesrådet og formand for afdelingsbestyrelsen i Gellerupparken Brabrand Boligforening. Gellerupparken er landets største boligafdeling. Lejemål: 1770 almennyttige boliger.

Formål

Afdelingsbestyrelsen sætter fælles mål for udviklingen af en aktiv bydel. Formålet er at beboerne tager del i udviklingen af området. Bestyrelsen sigter mod at skabe rammerne for et godt børne- og ungdomsliv, opretholde et højt informationsniveau og skabe et positivt og attraktivt image for Gellerupparken. www.gellerupparken.dk

129

OM LAVI Lavis ambition är att alla ska ha rätt att hålla på med idrott. De arbetar också för att unga handikappade ska få samma rättigheter och möjligheter som sina jämnåriga att utöva olika sporter. De vill gärna bidra med idéer och inspiration när det gäller Århus nya handikappolitik som går ut på att alla ombyggnation ska vara handikappanpassad för tillgänglighet det är en stor utmaning eftersom det är svårt för handikappade att komma till simhallar, idrottshall, biografer, konsertsalar med mera. ”Det är små detaljer som skiljer om man kan komma till eller inte”. ”Det är viktigt att man tänker på alla när man planerar en stad så att alla stenar inte gör några av oss till fångar”.

DRÖMMAR INFÖR KULTURHUVUDSTAD 2017

Fakta Signe Hauge, sekreterare för Lavi Århus som är en handikappanpassad idrottsförening.

Formål Lavia Århus startade 1966 med ett par idrottsgrenar. I dag är Lavia Århus en klubb med ett stort utbud oavsett om man tränar på elitnivå eller i motionssyfte. Klubben har cirka 300 medlemmar och är själv medlem i Dansk Handicap Idræts Forbund. www.lavia-aarhus.dk

130

Århus ska profilera sig genom att föra FNs konventioner, när det gäller handikappade, ut i verkligheten. Om Århus bygger ut sin idrottsverksamhet så att den även inkluderar handikappidrotten så skulle fler turister komma till stan. Drömmen inför 2017 är att handikappidrotten bjuds in och att det finnas fysiska möjligheter så att de kan delta utan att de ska kännas som om de är till besvär. Vi kan göra sportarrangemang så att de kan dra till sig turister. ”Folk med handikapp är ju också turister”. Inför kulturstad skulle Århus också använda de stora grönområdena som finns i staden. De har också gjort mycket i Århus för att göra staden grön och det finns många goda idéer i Århus så det är bara att genomför dem.

EN BROBYGGARE Rui Monteiro som ursprungligen är från Portugal har ett av de största kontaktnäten när det gäller minoriteter i Århus. Han vill använda kanalen till att bygga broar mellan olika grupper. På ITV finns 21 olika etniciteter och den stor succé har just varit att de har sänt program på de olik språk. På frågan om varför Rui valt Århus svara han, att Århus har valt honom. Han har blivit inbjuden till att göra något liknande som ITV i Köpenhamn men han anser att det är för stort och för splittrat. I Århus kan han samla de människor som han vill arbeta med. Han sitter till också som kulturpolitiker i Århus kommun. Han anser att man själv måste deltar för att kunna förändra sin situation inte bara kritiserar. Hans ambition är att öppna dörrar för minoriteter och vara en förebild för att andra ska kunna skapa. ”Man kan säga att jag har makt men att jag använder min makt på ett positivt sätt, för att förändra saker”. Sedan första november i år sänds inte bara ITV lokalt utan även regionalt över midtjylland.

KULTURLYFT INFÖR 2017 När det gäller kulturhuvudstad tycker Rui att det är en bra sak för att alla kultur behöver lyftas Han tycker det är konstigt att om man kallar sig för kulturstad om bara 1.2 procent av budgeten går till kultur. Den procenten måste höjas säger Rui. Han tycker också att Århus kulturlivet behöver göras mer dynamiskt. Man måste invitera alla i en kulturstad inte bara institutionerna utan folket. Rui tycker att det är viktigt att 2017 inte bara blir ett event de året utan det ska vara en process från nu och sedan efter.” Om en stad ska komma upp är det genom kultur inte genom sociala satsningar”. Som exempel nämner han Gellerup där han tycker det görs många sociala saker men inte lika många kulturella. Detta är ett viktigt steg för att människor ska bli jämlika. ”Det är också viktigt att man fångar de ung annars är de förlorade”.

EN GRÖN REVOLUTION När det gäller hållbarhet anser Rui att vi behöver en komplett grön revolution. “Allt ska kunna återvinnas utan man måste skapa ett helt nytt tankesätt som inte bara går ut på att spara. Det är min nya bibel, från vagga till vagga”.

Fakta Rui Monteiro initiativtagare till Invandrer Tv

Formål

1997 startade Indvandrer TV i Århus. ITV var den första flerkulturella tv-stationen i Danmark. Stationen har två personer som är anställda på heltid resten är volontärer. ITVs största uppgift är att ge etniska minoriteter möjlighet att komma bättre till tals och bli mer synliga i det danska medielandskapat. www.indvandrertv.dk

131

EN MÖTESPLATS Bo Hamburger är anställd både av kommunen och av Bazar Vest. Han har tidigare arbetat med handikappade i särskilda projekt samt med integration av bland annat palestinska flyktingar. När Bazaren startade 1996 började Bo hjälpa unga arbetslösa invandrare att få en praktikplats i någon av förätningarna. Idéen med Bazaren är att fler nydanskar ska startar företag själv. Även om en del företagare med tiden lämnar Bazaren och öppnar en rörelse inne i stan är målet först och främst att få människor att komma igång. ”Om denna plats inte fanns kunde man inte mötas” Integrationen är många saker och det är den stora utmaningen men på bazaren kan man möta människor från andra ställen.

TANKAR INFÖR KULTURHUVUDSTAD 2017

Fakta

Bo Hamburger från Bazar Vest i Gellerup

Formål

Bazar Vest startades 1996 av Olav de Linde och har sedan dess uteslutande varit ett privat integrationsprojekt som drivs utan offentliga medel. Huvudidén bakom bazarprojektet var att skapa integrationsmöjligheter för de boende i Gellerup. www.bazarvest.dk

132

Folk utifrån är nyfikna på Bazar Vest och den amerikanska ambassadören har bland annat varit på besök. Trots att det kommer mycket människor inifrån Århus och från stora delar av Jylland för att handla på Bazaren ser Bo dagligen avståndet till stan. Han menar att ringvägen skiljer Gellerup från centrum av Århus både kulturellt och geografiskt. De som bor i Gellerup har svårt att se sig som en del av Århus. Bo hade därför gärna sett att Gellerup blev den femtedelen av Århus när det gällde kultur. Bo skulle gärna vilja se att om det var något kulturellet utbyte som skedde i stan så skulle de också kunna visas i Gellerup. ”Annars händer mycket runt hamnen för att det finns plats där men det finns det här ute också”. Bo ser gärna att pengar går till kultur som till exempel till kulturhuvudstad 2017. ”Då kan man mötas på ett annat sätt” Han talar också om att Århus festuge är något som man känner till hela väst Europa. Eftersom Århus är Danmarks andra största stad tycker Bo att det är viktigt att den har ett eget kulturliv. Han berättar också att människor som kommer utifrån har en tendens att stanna kavar i Århus efter till exempel avslutade studier. I Århus har det till exempel alltid funnits mycket musik. ”Århus är världens minsta storstad”.

”VARFÖR HAR DE SPELAT SÅDAN HÅRD TECHNO HELA KVÄLLEN, DET VET ATT JAG INTE GILLAR DET.” Tonny upplever gayvärlden i Århus som ett väldigt litet sällskap, där det florerar välbekanta ansikten. Intresset för det nyskapande är ganska svalt och man håller sig till det välkända, ett fenomen som förbryllar Tonny. Århus hade tidigare en ganska livlig gayscen. Men idag ligger de efter med internationella mått. Utomlands anser Tonny att gaybarerna fortfarande ligger i framkant jämfört med övriga klubbar, och att gayklubbarna har en förmåga att locka de mest intressanta människorna. Men så är det inte i Danmark, och särskilt inte i Århus. Begränsningarna ligger främst i att det är svår balans då klubbarna inte får vara för avantgarde för gaypubliken. Eftersom det är en liten välkänd skara kan folks personliga smak nästan bli ett krav. Enskilda personer kan nästan bli förnärmade.

”ETT DJUR I BUR.” Tonny upplever inga direkta svårigheter med att blanda hetero och homosexuella. Det är en strid ström heteropersoner som regelbundet besöker Gbar. Men han menar att det finns tendenser att känna sig som ”ett djur i bur”. Folk fotograferar lesbiska som kysser varandra och i toalettkön hörs homofobiska uttalande. Samarbete på gång med etniska homosexuella i Köpenhamn (Sabbah), något som inte existerar i Århus. Tonny tror inte något liknande skulle fungera i Århus, främst för att Århus är en för liten stad. Men också eftersom de etniska homosexuella är lite mer undangömda i Århus.

”LESBISKA ÄR DE NYE BÖSSER.” Lesbiska har inget emot att gå och lyssna på en lesbisk DJ bara för att stötta, oavsett vilken musik hon spelar. Han tror att det kanske är en form av systerlig solidaritet som saknas bland de manliga homosexuella. Tonny största påverkan i det homosexuella Århus är att han visar en annan sida av homomiljön än andra i Århus. Homomiljön är annars ganska ensidig. Han presenterar en lite mer internationell miljö som han hoppas på i och med Kulturby 2017.

Fakta

Tonny Liljenberg Klubbarrangör & Dj har en klubb som heter Klubb Karse

Formål

Huserar på Gbar den enda gaybaren i Århus www.myspace.com/tonnyliljenberg

133

”MÅNGA HAR INGA DIAGNOSER MEN HAR ONT AV LIVET, MAN HAR ETT TUNGT BAGAGE MED SIG TILL DANMARK.” Livsverkstäderna behandlar inte människor men tar emot dem och man kan få vara ifred. De erbjuder möjligheter att göra något nytt. Livsverkstäderna är platsen man kommer till innan man går till Gellerup Community Center för att söka jobb. Det är vissa grundläggande behov som ska tillgodoses först. Det är på den mänskliga, psykologiska nivån som Livsverkstäderna ger den största ”behandlingen”. Livsverkstäderna är inte ett ställe där man på något sätt registrerar folk, man få vara anonym, vilket är en stor parameter för Livsverkstäderna. För det är så många system annars. De som blir utanför arbetsmarknaden hamnar utanför systemet.

PROVOCERANDE VERKSAMHET Styrkan är hur somalier, danskar och araber verkar tillsammans i vardagslivet. Caféets största förbehåll är den goda stämningen. Både t.ex. turkar och araber sitter ofta ihop vid borden. Det kommer danskar, men det är de danskar som kan uppskatta mångfalden. Verner säger att det är provocerande för utsatta danskar att det ska särskild hänsyn till ickedanskar, att de får högre prioritet och att det är en ganska allmän uppfattning.

Fakta

Verner Krakov Ledare för Livsverkstäderna i Gellerup

Formål

Livsverkstäderna är en förening som startade utifrån kyrkan för socialt utsatta danskar, ex missbrukare. I loppet av tio år har det målgruppsmässigt gått från att vara danskar till att vara främst för nydanskar. Det är fortfarande socialt utsatta men inte längre missbrukare www.livsvaerkstederneigellerup.dk

134

”DET ÄR VIKTIGT ATT VARA STOLT ÖVER SIN KULTUR.” Verner menar att det viktigaste är att bli medborgare i Århus, att man ska känna att det är ens egen stad. De demokratiska spelreglerna är ju enkla, men värderingar är olika. Man tappar inte sin nationella identitet fast man lämnar landet. Värderingarna i huset är respekt och öppenhet. På måndagen ersätter Livsverkstäderna Bazar vest i en social kontext. Det gör Livsverkstäderna till ett ganska avväpnat ställe. Men det är ingen uttalad mötesplats, utan det går med hjälp av muntlig reklam.

AVFALLSMONSTRET OTTO Otto är en maskot som egentligen inte var planerad. Han är Gellerups avfallsmaskot som fokuserar på att hålla Gellerup fint. De var runt i olika förskolor som fick besök av Otto. Han gjorde succé och sen dess har de brukat och missbrukat Otto så mycket som möjligt. Dock fungerar Otto inte längre upp i åldrarna än andra klass. 50% av befolkningen är under 21 år. De ville komma åt de unga i åldern 9-20 år och de pratade med folk från skolorna. Det resulterade i en rap ”Stop det, drop det”.

”OTTO SVARAR ATT HAN ÄR GELLERUPER OCH HAN ÄR STOLT!” När barnen kommer fram och snackar med Otto frågar de förr eller senare om han är dansk eller arab eller vad? Otto svarar då att han är Gelleruper och han är stolt! En kille som fick det svaret prövade själv att säga att han var en stolt gelleruper. De är olika personer inuti Ottos dräkt, när en kille ”är” Otto hälsar han på olika personers modersmål. Otto besöker ett flertal evenemang. Efter att Otto figurerat två månader på youtube trodde Ulla att intresset skulle dalat men det har det inte gjort, utan hans popularitet håller i sig. Efter 2010 (när projekttiden är över) hoppas de att Otto och meyerprojektet kan fortsätta. Ulla tror att ju lokalare projekt desto bättre.

ETT RENARE ÅRHUS Det finns styrkor med Århus på så sätt att det är en lokal stad men ändå stor. Det finns potential i att folk är stolta över Århus och på så sätt gärna håller det rent. Man kan komma åt miljöproblematik genom hälsoskäl. Genom att äta bättre slipper man fast food-förpackningar på parkeringar och genom att sluta röka så försvinner fimpar och cigarettaskar i naturen. Det finns massa idéer ute i Gellerup som kan användas i centrala Århus. Ulla ser styrkor i Gellerup. Det är 10.000 boende där vilket är som en provinsby, så det är en stor skara människor. Men det är också det fattigaste område i Danmark när det kommer till inkomst.

Fakta

Ulla Bording Jörgensen Projektassistent med ansvar för Pr

Formål

Meyerprojektet Gellerup är ett tre års-& fyra månadersprojekt som sträcker sig till 2010. Deras uppdrag är att göra Gellerup finare och renare så invånarna blir stolta över att bo i området. Det är 20 stycken ”meyer” som går runt i området och har det som ett flexjobb. http://www.otto8220.dk/

135

TEATER SOM EN SOCIALPOLITISK DISKUSSION Opgang 2s måde at arbejde på handler om social bæredygtighed. Gitte Skytte fremhæver, at formålet er at sætte gang i diskussionen om hvem der hører til, og hvem der ikke høre til i vores samfund: ”Det er en socialpolitisk diskussion, vi har gang i med vores teater. Vores forestilling ”Deadline” handler om en ung indvandre der havner i fængsel, fordi han er kommet til at slå et menneske ihjel. Den forestilling spillede i landets fængsler, på biblioteker, i mange indvandrer og menighedsrådssammenhænge. Vi opsøger en anden kundegruppe, fordi vi vil have, vores forestillinger bliver set af folk, der ikke er vant til at gå i teateret - fordi vi gerne vil have den der dialog”

OPGANG2 ER UNIK FOR ÅRHUS Ungdomssporet er det eneste sted i Danmark, hvor unge er i aktivering på fuld tid og ikke laver andet end teater på den måde Opgang 2 udøver det. Gitte Skytte ser derfor institutionen som noget unikt for Århus: ”I forhold til de andre projekter der er for den her gruppe unge, er vi dem der gør det bedst. Vi skaber de bedste resultater. Hvor skal man ellers gøre af dem? Der er en politisk tendens til at unge skal ud og have en kvalificerende uddannelse og et job. I den forstand er det her ikke et arbejde, så det har gjort livsvilkårene meget svære for os”

Fakta

Gitte Skytte, Projektleder af Ungdomssporet på den selvejende kulturinstitution Opgang2. Ansatte: 26 ansatte. Får driftstilskud af kommunen til at skabe kulturproduktioner med unge.

Formål

Opgang 2 rummer to afdelinger: 1) Opgang 2 Turnéteater, der er et professionelt turnerende teater med markant fokus på integration og mangfoldighed 2) Opgang 2 Ungdomsspor, som skaber forestillinger om og med unge. Formålet med Opgang 2 er at bidrage til ordentlig sameksistens og give plads til alle. www.opgang2.dk

136

OM MANGLENDE VISIONER

KULTURPOLITISKE

Det største problem for Århus kulturliv er ifølge Skytte, at kommunen mangler indhold bag sin kulturpolitik: ”Århus kommune har en kulturpolitik som er fuld af visioner men uden indhold” man vil gerne have kulturby og en godsbaneby, men vi mangler at få et klart bud på, hvad man vil med det og hvad man vil have ind i det. Der er ikke nogen substans, det er det største problem”

OM COMMUNITY CENTER GELLERUP CCG arbetar för att motverka fragmentering av samhället och för att minska sociala och kulturella skillnader. Människor behöver ett jobb och en högre lön, de behöver skaffa sig olika kapital så som kulturella, fysiska innan de kan utveckla ett socialt kapital ”Det är folkbibliotekets uppgift att se till att folk får ett socialtkapital” CCGs grundtanke är man ska kunna få levande information inte bara skriftlig.

INTEGRATION MED HJÄLP AV KULTUR Projektet Real är ett samarbeta mellan Gellerup och musikcaféen. Det handlar om att ge scenutrymme till okända musiker från Gellerup mer multikulturellbakgrund som annars inte har en chans att höras och synas eftersom de är okända Ett annat projekt som har gjorts i Gellerup är Tid för familjen som var ett projekt för olika åldrar där man till exempel sjöng olika nationalsånger och provade varandras mat. Det är ett mycket segregerat föreningsliv i Gellerup. ”Det är vår uppgift att till viss del tvinga folk att ta del av varandras kultur. Jag tycker ofta det blir integration mellan dig och mig men inte mellan oss”.

VISIONER INFÖR KULTURHUVUDSTAD 2017 ”Jag tycker att man ska använda mer pengar till kultur eftersom det är sundhetsskapande och ger tillväxt, nu pratar jag generellt om Århus”. ”Jag har alltid tänkt att om man ska sälja sig själv som kulturhuvudstad ska man tänka bredd i det. Inte bara musik, konst, de multietniska utan också naturen för det är stadens styrka”. På 80-talet upplevde Lone att musiklivet var starkt. Det är det inte nu kanske beror det på att musiken var mer homogen. Rytmiska salen är fantastisk för den klassiska musiken och Aros är en fantastisk institution, tycker Lone. ”Det är viktigt att det blir en bra balans mellan kvalité och de folkliga under kulturhuvudstad. Om man ska få publik utifrån ska man också tänka globalt inte utifrån en speciell konstform”.

Fakta

Lone Hedlund ledare för Gellerup och Hessle Bibliotek.

Formål

Gellerups bibliotek har gått från att vara ett folkbibliotek till att bli ett community center. Communnity Center Gellerup består av fem olika samarbetspartners. Gellerups bibliotek, Sunsdhetshuset, Folkeinformation, Jobbhörnet och fem mindre frivilligorganisationer. www. aakb. dk

137

KULTURBEVAKARE Tidning har genom sin 200 gamla historia alltid varit delaktig i kulturlivet i Århus genom såväl bevakning som sponsring bland annat. Dansk media är just nu i ekonomisk kris vilket innebär att pressen i Köpenhamns inte är intresserade av Århus. Trycket har därför blivit större på lokaltidningarna eftersom kulturlivet blir mer beroende av dem. Aros är det ända som har bevakats inte minst för att de har haft ekonomiska problem men också för att de har haft ambitioner att marknadsför sig nationellt. För övrigt lider Århus av samma problem som resten av världen. En tredjedel av befolkningen bryr sig inte om kultur. Därför är det en stor utmaning får politiker och kulturinstitutioner att komma i kontakt med dem som inte tar del av kulturlivet. Socialdemokraterna i Århus gjorde klart synligt att det är barn och unga som det ska satsa på för om det inte gör det når vi aldrig någonsin dem som inte bryr sig om kultur. Vad Århus saknar är en uppsamling av ambitioner. Det är så mycket som hänger i luften och frågan är hur man ska komma vidare.

INFÖR KULTURHUVUDSTAD 2017

Fakta

Peder Nørskov kulturredaktör på Århus Stiftstidende

Formål

Århus Stiftstidende kommer ut som morgontidning veckans alla dagar men är också en tidning på nätet. Tidningen räknas som oberoende liberal och täckningsområdet är främst Östra Jylland www.stiften.dk

138

Peder har varit med i framtagningen av swot-analysen inför ansökan till kulturhuvudstad. ”Man ska inte tänka att bara för man blir kulturhuvudstad kommer folk från Europa att vallfärda till Århus. Århus ska gör det för sin egen skull först och främst”. Stadens styrka när det gäller kultur är att den på ett sätt är tillräckligt stor för att ha en kritisk massa innanför en räcka kulturområden men sen är staden inte så stor att det inte går att samarbete. Det är festugen ett exempel på och en produkt av. Århus har ett intressant befintliga kulturliv och många nya projekt håller på att växa fram. Ett exempel är det de nya Bibliotek med medieinriktning, den nya tillbyggnaden på rytmiska musikhuset för världsmusik och jazzmusik och så den nya Godsbanan. En del ny kultursatsning har också blivit kritiserade och om det nya filmcentrat har det sagts ”att det har investerat i mursten istället för att investera i kultur” Men Peder ser Trevors projekt, kulturhuvudstad 2017, som ett involveringsprojekt för hela regionen och med det hoppas han att hela regionen kommer på banan.

”ÅRHUS KOMMUN KAN INTE ACCEPTERA ETT PARALLELLSAMHÄLLE, SÄRSKILT INTE UR EN DEMOKRATISK SYNPUNKT”. Tanken är att Gellerup det ska gå från bostadsområde till stadsdel. Det krävs fysiska förändringar. Man har mest gjort sociala insatser hittills. Så fort man är välfungerande i Gellerup idag så flyttar man därifrån, en trend de vill bryta. Man vill gärna locka de ”framgångsrika” att stanna för att de ska synliggöras. Det är en stor förändring som ska ske med helhetsplanen, det handlar om en förändring av hela Gellerups image.

”DET SOM SKAPAR EN STAD ÄR OLIKHETER, I MÄNNISKOR MEN OCKSÅ I MATERIAL.” Det som kännetecknar modernistiska platser som Gellerup är att det lätt blir en väldigt sluten miljö, den monotona arkitekturen gör att de blir inlåsta, så nu vill de öppna upp. Helhetsplanen Gellerup är en fysisk insats som kan ändra strukturerna och avlägsna ghettokänslan och därmed föra det sociala livet i rätt riktning.Det är svårt att orientera sig i Gellerup då det inte finns några tydliga visuella inslag i arkitekturen. De vill gå mot mer kvartersliknande områden där husen har mer av en identitet.

”DE BOENDE I GELLERUP BÖRJAR BLI TRÖTTA PÅ MYNDIGHETER SOM SKA UT OCH KOLLA PÅ GHETTOT”. En stor utmaning är de boende i Gellerup och en bra kommunikation. Trine är väldigt mån att de boende ska ha en stor del av projektet. Det finns en förebild i Holland i ett liknande projekt där man lyckat få de boende inblandade så man känner att man har påverkan på det som sker. Det är ett stort steg att få någon att flytta från ett ställe till ett nytt. Det positiva i Holland var att många i det utsatta området där det projektet pågår kände sig som en holländare oavsett etnicitet.

Fakta

Trine Kyed Jansen Kommunikationskonsulent Gellerup sekretariatet

på

Formål

Helhetsplanen Gellerup ska förändra det utsatta Gellerup till en attraktiv plats http://www.aarhuskommune.dk/portal/borger/byplan_ arkitektur/store_projekter/helhedsplan_gellerup

139

INTEGRATIONSPROJEKTER MANGLER DRIFTSTILSKUD Et centralt problem for de integrationsprojekter der skaber gode resultater i kommunen, er ifølge Irina at de ikke får lov at fortsætte, fordi de ikke kan opnå driftstilskud: ”Man skal komme med en helt ny ide til det lokale beskæftigelsesråd, fordi de projekter de har støttet ikke kan få støtte igen - så det er et spørgsmål om hvad man vil støtte. Det er synd at man bare skal lave et nyt projekt, og ikke kan kører videre med noget der fungerer. Man kan ikke blive ved med at investere så meget”

DISKRIMINATION I ERHVERVSLIVET Ser man på diskrimination i Århus, udgør virksomhederne et af de helt store problembørn. Irina mener det vil hjælpe, hvis de firmaer der har arbejdet målrettet med integration på arbejdspladsen kunne tage ud til konferencer og fortælle om processen: ”Der er stadig rigtig mange små virksomheder, hvor man kan se, de aldrig har haft folk med anden etnisk baggrund. Vi prøver at åbne for den diskussion om diskrimination, - hvornår bliver man diskrimineret og hvor meget skal der til? det er et meget svært spørgsmål”

Fakta

Irina Senchuk Pedersen, netværkskoordinator Kvindemuseets mentornetværk. Ansatte: 4

Formål

OM GLOBAL CITY på

Mentornetværket er idéudviklet på Kvinfo, som er en selvejende institution under Kulturministeriet beliggende i København. Mentornetværket på kvindemuseet er oprettet som en lokalafdeling af Kvinfos mentornetværk. Formålet er at skabe en én til én professionel kontakt mellem kvinder med flygtningeog indvandrerbaggrund og danske kvinder, der kan åbne døre til det danske samfunds- og arbejdsliv. www.kvinfo.dk www.kvindemuseet.dk

140

Irina fremhæver visionen for Global City Århus som en optimal platform, der kan synliggøre byens kulturelle mangfoldighed til glæde for alle og fungere som mere end blot en oplevelse: ”Jeg var med i projektet Global City helt fra starten. Der mangler virkelig sådan et sted i Århus, hvor alle kan føle sig lige og har mulighed for at lærer om hinandens kultur. Global City skal både forstås som et informationscenter og som en ramme om specielle kulturelle oplevelser. (…) Man kan godt komme ud i Bazar Vest og få en oplevelse, men det skal være meget mere end det”

”SJÄLVRÄTTUPPHÅLLANDE STAD” Styrken med Århus ligger i att det finns ett universitet. Det blir således en stad som självrättupphållande, då det hela tiden fylls på med nya förmågor utifrån. Martin ser också en allsidighet i staden, det finns möjligheter till ett dynamasikt liv för alla åldrar. Det är dock svårare att se vad det finns för möjligheter för de som inte är dansktfödda. En styrka är att det finns en möjlighet att möta många olika sorters människor, svagheten är att det inte görs så mycket för att underlätta för nya möten. Som studerande är det lätt att hålla sig i sin egen bubbla. Men det samexisterar flera bubblor i Århus, och de får gärna finnas så länge det sker ett utbyte emellan dem. Martin poängterar hur lärorikt det är att träffa andra människor för en ökad livskvalité.

”VI LEVER INTE I OLIKA VÆRLDAR MEN VI LEVER OLIKA I VÆRLDEN.” Genom att umgås med barn hamnar man ofta i det oförväntade. Studenter emellan kanske det inte blir mer spännande än att utbyta bästa kaffelatteställe. Man upplever mer och experimenterar mer om man träffar olika ålder och etniska grupper. Dans är också något som tilltalar Martin och han tycker det är ett bra exempel på hur man skapar tillfällen där människor möts tvärkulturellt. Kulturby 2017 skulle kunna använda sig av folks lust till att dansa, för att det skapar möten.

KULTUR & EKONOMI Martin tror att viktigaste för Århus inför Århus kulturby 2017 är processen innan, det som sker just nu. Han vill sätta kultur på dagordningen. Kultur och ekonomi är något som hänger samman. Genom att skapa en stad som invånarna är glada att bo i ger också lusten att skapa och stiga upp varje morgon, vilket också är det grundläggande för vår ekonomi. Genom att sätta livskvalitét i centrum tror Martin att Århus kan bli en rik stad. Viktigt är också att det inte bara blir en kuliss, utan att den välmående staden är på riktigt.

Fakta

Martin Edelberg Entreprenör & Antropolog Århus Universitet

Formål

Martin tycker att som studerande bör man lyssna på sin intuition och låta där ske en ”fruktbar växelverkan mellan intuition och intellekt”. Detta är också den största utmaningen i den akademiska världen, där intellektet ofta belyses hårdare. www.au.dk

141

RESPEKT OMKRING FORSKELLIGHED For Lars Ole går World Music Center ud på at give herboende med anden etnisk baggrund en platform for at vise hvad de kan og skabe nogle rollemodeller. Det handler om at skabe respekt omkring forskellighed, snarer end om integration:”Musikskolen har at gøre med at skabe respekt omkring forskellighed - at skabe kulturmøder og respekt. Når man taler om indvandrer, taler man om mennesker. Man kan ikke generalisere, og det synes jeg vi har vist med det her projekt. Men det har mere været et spørgsmål om at skabe kulturmøder, hvor vi viser forskellighed i vores liv og vores muligheder. Det har ikke været meningen, det skulle være integration”

OM KULTURBY 2017 Processen frem mod 2017 er vigtigere end selve ”jubelåret” for Lars-Ole. Han ser det som en målsætning at skabe lige muligheder for alle der gerne vil spille musik:”Vi vil gerne sikre at alle de børn der har lyst til at arbejde med musik får en chance – at vi ikke har ventelister og kan sige, her hos os som kulturby, har alle børn der ønsker at tage del i kulturen både mulighed for det og råd til det. I øjeblikke koster det 4200 danske kroner at være med i spor et om året, det er noget mere end i Sverige og Norge”

Fakta

Lars-Ole Vestergaard, leder af World Music Center. Ansatte: 8.

Formål

Centeret tilbyder undervisning i folkeskoler og skolefritidsordninger (SFO) og har indtil videre samarbejdet med 80 skoler. Formålet er at skabe positive kulturmøder med musikken og dansen som kulturel isbryder. Der sigtes mod at udvikle pædagogiske metoder for undervisning i flerkulturel musik gennem udveksling af erfaringer mellem musikundervisere fra forskellige kulturer. www.worldmusiccenter.dk

142

OM ØGET SAMARBEJDE MELLEM FOLKESKOLERNE OG KULTURINSTITUTIONERNE Den helt overordnede vision for World Music Center er, at der bør arbejdes mere på at etablere samarbejder mellem folkeskolerne og kulturinstitutionerne. Man kan ikke forvente at børn melder sig til de forskellige kulturtilbud af sig selv:”Vi har jo nogle voksende gående, som er blevet ekskluderet fra at tage del i menneskets ypperste frembringelser. Man kan undre sig over, at det kunne gå så galt. Det vil være optimalt, hvis vi kunne skabe et større samarbejde mellem folkeskolerne og kulturinstitutionerne, og derved sikre at børnene stifter bekendtskab med de muligheder der er inden for det at udtrykke sig kulturelt, uanset hvor de kommer fra”

Om bæredygtighed Miljø og bæredygtighed er integreret i størstedelen af forretningen, og et parameter der arbejdes meget med. Det nye hovedkvarter bliver bygget udfra den bedste teknologi indenfor bæredygtighed, men selvfølgelig også indenfor fornuftige økonomiske rammer. Hovedkvarteret bliver udstyret med jordvarme, solceller, bedst mulig isolering, solskærme i vinduerne, men der bruges kun teknologier der er godkendt og påvist. I Danmark er alle Vestas lokationer forsynet med vedvarende energi. Der skal være sund fornuft, både fra et forretnigsmæssigt synspunkt, og på et miljømæssigt synspunkt, ligesom der også er med en vindmølle.

Om vedvarende energi Næste år skal 90% af alle Vestas lokationer på verdensplan, være forsynet af vedvarende energi. Vestas er repræsenteret i ca. 30 lande, dog kan Kina og enkelte steder i USA endnu ikke leverer vedvarende energi. På nuværende tidspunkt bruger 70% af Vestas lokationer vedvarende energi på verdensplan og 100% i Danmark. 50% af egen energi skal være fornybar fra næste år. Disse tiltag er dele af Vestas grønne profil.

Om Århus som kulturby 2017 Vestas er en international- og kulturel spændende virksomhed, som tiltrækker mange forskellige etniciteter. Dette må have afsmitning på Århus, og være med til at give et mere mangfoldigt bybillede i Århus. Da Vestas Teknology ligger i Århus, kan det måske være med til, at skabe en grøn profil for kulturby. Får Århus værtskabet for Kulturby 2017, vil det gøre Århus mere spændende for de tilflyttende medarbejdere som Vestas ansætter.

Fakta

Dorte Mundt Andersen, Health Safety Environment i Vestas. Ansatte: 20.000 - Omsætning: 45 milliarder

Formål

Vestas Teknologi er placeret i Århus, og har ligget der ca. to år. Der er der de udvikler alle vindmøllerne og opdatere gamle vindmøller. Der sidder 600-800 ingenører fra hele verdenen. Hovedekontoret ligger idag i Randers, men flytter i 2011 til Århus. www.vestas.com

143

OM FORDELENE VED EN LETBANE Af rent topografiske årsager kan Århus ikke etablere et tognet, da der er så mange bakker. Derfor er en letbane en rigtig god løsning for netop denne by. Fordelene ved en letbane ifht. busser er, at det er lettere at flytte passagere fra biler over til skinnetrafik. Rejsehastigheden er højere end i bustrafik, og en letbane er eldrevet, så der vil ikke være en direkte forurening inde i byen. Der er meget larm med dieselbusser, og letbanen er næsten lydløs.

OM FORURENING OG CO2 Energimæssigt er udnyttelsen på en letbane væsentlig bedre end en bus, og potientalet for at gøre letbanen co2 neutral er stor. Co2 udledningen per passagere i letbanen er halvt så stor som i en bus, og det er på trods af den måde der bliver produceret energi idag. Hvis Letbanen skulle indgå i kommunens plan om at være co2 neutral i 2030, så kunne kommunen evt. gå ind og støtte købet af energi til letbanen hos et c02 neutralt selskab.

OM LETBANEN I BYBILLEDET

Fakta

Projektleder Ole Sørensen, Letbanesekretariatet,

Formål

Sekretariat som er dannet af otte kommuner. Letbanen skal køre på elektrisk drift, men skal kunne slå over på diseldrift på de allerede eksisterende spor. Skal ikke køre i Århus midtby, men ved havnen og nord- og sydpå. www.midttrafik.dk/letbane

144

Letbanen kan komme til at ligge meget smukt, og være velintegreret i byen. Århus kommune har valgt, at letbanen skal have et grønt look, med græs mellem sporne, og der er lavet et skitse projekt i VVM-rapporten. Randersvej vil faktisk være mere grøn at se på når letbanen er etableret, i forhold til nu. Den vil få et boulevard look.

Om bæredygtig udvikling ”Det er nødvendigt at have et bæredygtigt aspekt med i alt hvad vi gør, da vi har nået kanten af jordens ressourcer. Måske er folk trætte af at høre om det, men det er realiteterne. Vi er nødt til - måske de næste mange tusind år - at tænke i bæredygtige løsninger...siden industrialiseringen har vi brugt af jordens ressourcer, og det har bragt en masse ting med sig. Alt den velfærd vi nyder godt af bygger på en ikke-bæredygtig udvikling, så hvis vi vil bevarer en vis levestandard, må vi innovere os frem til bæredygtige løsninger.”

Om ”skraldemad” og fællesspisning Sofie mener at når man kan få 40 mennesker til at komme en søndag aften, og spise skraldemad, uden at gøre nogen reklame for det, så må det være fordi at folk synes det er ok. Hun tror det hænger sammen med en øget økologisk bevidsthed, og en viden om at ressourcer ikke er uendelige. Derudover at der er en større bæredygtig bevisthed i befolkningen, da man hele tiden hører om klimaproblematikker i alle medierne, og derved begynder at reflektere over hvor meget co2 man selv bruger.

Om Århus Kulturby 2017 Sofie synes det er sejt at der sker en masse ifht. ansøgning om værtskabet for Kulturby 2017, og at der er megen interesse for undergrunden i byen. En kulturbys ansøgning gør at der bliver sat en masse ting i gang, og at der bliver brugt penge på det. Det gør at der kan komme nogen ressourcer til kulturlivet, og hvis andre løber af med sejren så er det ok, for der er stadig sat en masse ting i gang.

Fakta

Sofie Kvist, frivillig i Trøjborg Beboerhus’ folkekøkken. 2-4 frivillige hver søndag.

Formål

De frivillige kokke ”skralder” råvarende bag ved områdets supermakeder og laver et gratis måltid til 4050 mennesker hver søndag. Projektet kører på et nulbudget, der er dog en indsamlingsbøsse, som sørge for ris, linser og olie, som er en nødvendighed i medlavningen. www.trojborg-beboerhus.dk

145

Om at være en grøn skole Grønløkke skolen har en miljøbevist, pædagoisk dimention, som handler om at få samlet skole omkring en miljøindsats. Dette kan være affald, vand, elektricitet, forurening osv, hvor man underviser eleverne, og ser om man kan spare på det område. John Erik tror på at undervisning og information om natur og miljø skal ind fra en ung alder, hor gode vaner bliver dannet.

Vision Det er vigtigt hele tiden at være opmærksom på miljøet og på at ressourcerne ikke bliver misbrugt; lyset skal slukket, papiret skal genbruges osv. Grønløkke skolen har en miljøpatrulje som går på omgang mellem børnehave- til 5.klasse. Patrujen skal tjekke om skraldet i alle klasser er sorteret korrekt. John Erik håber at alle klasser i fremtiden vil deltage i miljøundervisningen.

Fakta

Grønløkke skolen. John Erik Kristensen, lærer og miljøkoordinator for grønne og bæredygtige tiltag på skolen. 522 elever på skolen fra 0.-10. klasse.

Formål

Skolen har i 10 år haft en ”grøn dimention”, og har i flere omgange fået det grønneflag, som uddeles af Friluftsrådet til skoler der arbejder med-, og underviser i miljø- og energibesparelse. www.gronlokke-skolen.dk

146

om miljø og bæredygtighed ”Jeg er med i Århus miljøgruppe hvor vi er meget kritiske overfor hvad der sker i Århus, eller påpeger at der ikke sker så meget - Vi er meget kritiske overfor Århus, og vi ser det som vores rolle at hive dem i frakkeskøderne og bide dem i haserne...vi vil gerne være diskussionspartnere, men de bruger os ikke. Kommunen inviterede til et møde d. 3. juni 2008 hvor 20 organisationer var samlet i et diskussionspanel – der er der intet kommet ud af, og der er heller ikke blevet fuldt op på det. Det er simpelthen ikke rationelt! Jeg forventer mig ikke så meget af Århus, men jeg vil gerne være med som sparringspartner.”

OM udviklingen af bydelene i Århus Som et sindbillede på hvad der er galt i Århus, kan man kigge på udviklinger af den nye bydel i Nordhavnen. Der kunne været taget er politiske initiativ, og blevet sat en præmis for udviklingen af en bæredygtig bydel – en økologisk fornuftig by, en energirigtig by - Det kunne have været præmissen. Århus kunne have været udstilling for hele verden! Nu kommer der bare til at stå en by. Hvorfor er det ikke en fast præmis? I Århus sker der mest, når initiativerne er private. Det er inde i byen at kampen skal stå, og det skal ske ved at komprimere bybilledet. Det er dog ved at ske i Århus - alle hullerne i husrækken er ved at blive fyldt ud, og det vil jeg godt rose kommunen for.

OM klima- og miljøsituation ”i forhold til kulturby har jeg ikke noget i mod at man studere fransk og går til ballet, men det som jeg har med at gøre er den anden ende af spektret som handler om nød. Og det haster og vi skal være kreative” Det er det faktuelle – det her og nu vigtige. ”Det er lidt nød lærer nøgenkvinde at spinde” Det er der vi er ude. Kan man ikke sige at det er demokratiaspektet det handler om.”

Fakta

Hans Pedersen, Cand. Scient. i Biologi. Ansatte: 12 ansatte i Århus. Omsætning: ca. 15 mio om året

Formål

Organisationen for Vedvarende Energi arbejder med energi besparelser og vedvarende energi, og udviklingsprojekter i den tredje verden. De yder gratis uvildig rådgivning til hvem som helst.

www.ove.org

147

Om bæredygtighed ”Den ultimative vision er at gøre bæredygtighedsbegrebet overflødigt, på den måde at det bliver ubiquous, som man siger på engelsk, at det er unødvendigt at snakke mere om det fordi det bare er den måde vi gør tingene på. Vi vil gerne over i det her paradigme hvor man selvfølgelig ikke sætter et produkt på markedet der er sundhedsskadeligt, at man selvfølgelig ikke udleder unødige kemikalier i atmosfæren, at det kan man simpelthen ikke forestille sig. Så på samme måde som man har nogle sociale kodeks som gør at vi kan være her sammen med hinanden, at vi alle sammen har den forståelse at vi har ansvaret for et system”

Om Århus ”Sidste år meddelte kommunen, at de satsede på vækst-iværksætteri – virksomheder, der vil have mange ansætte og eksportere til udlandet osv., og der var vi fanme mange små og kreative iværksættere, som ikke har ambitioner om at vokse, der tænkte ’hold da kæft det kan de da bare ikke gøre – det sælger alle os andre’, men så kommer denne her modreaktion, hvor undergrunden i Århus samles og siden er der poppet rigtig mange spændende initiativer, projekter og tiltag frem... I andre store byer i verden, hvor de har ledere som tør satse visionært, kommer tingene ovenfra. I Århus opstår tingene nedefra, og det er sundt, og jeg fornemmer, at der heri at Århus har et kæmpe potentiale i byen.” Jakob Baungaard, WorldPerfect

Fakta

Worldperfect , Jakob Baungaard, uddannet grafiker

Formål

Grønt designbureau

148

Om forandring i Århus ”Man skal holde op med at lave nødhjælpskasser, for det kommer aldrig oppefra og ned. Alle forandringer, også i det personlige liv, kommer når man selv indser at der er behov for en forandring, og ikke når alle folk råber ’tab dig, gør noget mere!’ Nej de kommer fra at jeg føler et behov for at sige ’nu skal jeg lave en forandring’ og hvis jeg så kan få den rum og man kan give mig den plads, så er det ligesom en lille blomst op gennem asfalten, og det er det det handler om – plads! Og skabe det her rum”

Fakta

Worldperfect, uddannet.

Martin

Timm,

music

management

Formål

Grønt designbureau

149

Fakta

Worldperfect, Morten Nottelmann, musiker, næsten færdiguddannet kaospilot.

Formål

Grønt designbureau

150

Om arbejdet med klimaplaner Det overordnede mål i klimasekretariatet er co2 neutralitet i 2030. Klimasekretariatet definerer og vælger nogle indsatsområder, hvor der er konkrete mål for hvert indsatsområdet er fx en letbane, miljørigtige køretøjer, lavenergiklasse 1 byggeri og co2neutral fjernvarmeforsyning. Projektforslagene får en titel og et anslået beløb, står som et projekt i et katalog over alle projekterne. På nuværende tidspunkt er der 17 projekter. Klimasekretariatet er i gang med at formulere klimaplan nummer to for 2010 nye projekter vil typisk ligger i halen af de gamle projekter.

Om samarbejde uden for ”huset” ”Vi har stort fokus på samarbejdet internt i kommunen. I kommunen er der en klar bevidsthed om, at det er en stor supertanker som skal vendes. Det er vigtig med forståelsen af, at kommunens klimafokus ikke går over imorgen.”

Om Kulturby ”I Klimasekretariatet har vi endnu ikke set vores rolle i fht. kulturby - for 2017 har været langt ude i fremtiden i og med vi har haft en milepæl i klimaarbejdet i forhold til COP15. De seneste to år har klima spillet en central rolle i kommunens profilering - og i 2017 vil der sandsynligvis også være andre herskende strømninger. I klimasekretariatet vil vi naturligvis gerne bidrage til at sætte et klimaaftryk på kulturbykonceptet..”

Fakta

Joy Alrø Steen, Projektleder i Klimasekretariatet som ligger under Teknik- og Miljø forvaltningen i kommunen. 30 ansatte der beskæftigerer sig med klima. Budget for fire år på 55 millioner.

Formål

Århus har et visionært mål om at gøre byen Co2 neutral i 2030. www.co2030.dk

151

Om det kommercielle og det bæredygtige

”Det vi håber på i vores forretning, det er at vi kan parrer virksomhedernes ønske om at gøre sig mere miljøvenlige med at det bliver god forretning. For hvis du kan få de to ting til at gå op, så tror jeg på at man kan få meget til at ske. Det der med at rende rundt med hatten i hånden og be’ om et bidrag til en klimaindsats, det tror jeg simpelthen ikke på. Det kommer man ingen vegne med. Man er nødt til at skabe en konstruktion hvor virksomhederne får noget for at gøre noget. Og det er det der er den røde tråd i det vi laver.” Morten Nielsen fra IngenCO2.

Om det kommercielle og det bæredygtige

”Jeg synes det er rigtig vigtigt, nu hvor vi er i en situation hvor i hvert fald 95% af forskerne mener at der er et behov for at der sker nogle adfærdsændringer, så synes jeg det er rigtig positivt at kommunen også påtager sig et ansvar...kunsten er at få rigtig mange ting til at ske på samme tid, og så er det jo godt at kommunen også viser vejen, det har en afsmittende effekt overfor virksomhederne, det har også en afsmittende effekt overfor borgere...” Morten Nielsen fra Ingen Co2.

Fakta

Morten Nielsen, Ingen Co2, én ansat. Startet som græsrodsbevægelse af fire personer, som nu sidder i bestyrrelsen.

Formål

Ingen Co2 er en virksomhed som udregner sine kunders forbrug og aktiviteter på internettet og anslår deres Co2 forbrug. Kunden betaler Ingen Co2 for sit Co2 forbrug og Ingen Co2 opkøber den Co2 kvote hos energiselskabet, og annulerer den. Herved gør kunden sig Co2 neutral og ansvarlig for sit eget og sine kunders internetaktivitet. www.ingenco2.dk

152

Om samarbejde bæredygtige

omkring

miljø

”Vi vil jo meget gerne samarbejde med kommunen. Når kommunen går ind på det her klimaområde med nogle forskellige aktiviteter, så tror jeg at kommunen kunne have glæde af at samle de kræfter som findes i Århus. Istedet for at det bliver et solo show for kommunen, så tror jeg at de kunne få meget ud af, at tage virksomheder som arbejder indenfor beslægtede områder med på råd og søge at skabe en synergi imellem dem...Jeg tror egentlig at kommunen kunne være en meget god facilitator for synergier på tværs og til at skabe dialog på tværs af vækstlag. Det kunne ske ved et netværksmøde for folk der arbejder på klimaområdet i Århus. Jeg tror meget på at miljø og bæredygtighed styrkes af at være i nogle vækstcentre eller videnscentre, hvor man kan dele information, og dele erfaringer...Jeg tror man kunne få meget ud af at bringe folk i spil.” Morten Nielsen, Ingen Co2

Om Århus ’Huset’ i Århus var et godt sted for menings- og ideudveksling mellem private og etablerede personer, men er nu desværre blevet nedlagt. I Århus er det eliten der får støtten og mulighederne, og Århus kunne godt slå sig op på at støtte vækstlag, der måske ikke ville give økonomiskprofik. Et sådan tiltag vil give et mangfoldigt kunst- og kulturliv. Pengene til Kunstakademiet og musikkonservatoriet er blevet skåret ned, og kører nu med underskud, mens Aros får en stor pulje penge. Rådmanden har flere gange sagt at små tiltag skal støttes, men der er aldrig sket noget. Det er de større tiltag ex. Århus Festuge, som kan skabe større profit, der får støtte. På den måde bliver kulturscenen i Århus meget ensrettet, og det kan være svært at udevide sin horisont, hvis der ikke kommer alternative tilbud på banen.

Hvordan kan man gøre Århus til en mere kreativ by? ”Lav Masilisborg til en åbent ungdomshus, og lad kunstnere, også dem der ikke er etablerede, bruge Aros til at udøve kunst.”

Fakta

Niels Flade

Formål

Gartner, kunstner og poet.

153

Om Mr. Green „We gonna save the world and we gonna have fun doing it“ (slogan) Det er revolutionærende og positiv grøn aktivisme, som ikke bruger løftede pegefingre, men derimod bruger smilet og humoren til at motivere folk, til at gøre noget for miljøet. Mr. Green deltager i events, arrangementer og demostrationer, og hjælper til at skabe opmærksomhed, omtale og at trække folk til. Konceptet er delvist kommercielt, da det er støttet af Steen & Strøm. Den anden del er en organisation og alle „Mr. Green’s“ er frivillige. ”Jeg mener at der er nogle holdninger der skal ud, og jeg tror meget på den motivation der ligger i at få folk til at smile og at involverer folk og skabe en positiv relation til dem, og få dem til at tænke over hvad de gør for miljøet”

Om kunst og kultur

„Kunst og kultur bidrager netop til at fortælle historier om vores samfund, og den verden vi lever i. Kunst er et vigtig middel til at fortælle nye virkelighedsopfattelser, og måske kan man bruge kunsten til at fortælle om hvordan verdenen også kunne se ud“. „Det hele handler for mig om, at få folk til at tænke i sammenhænge, i stedet for i modsætninger. Det handler også om at tænke på tværs af kulturer i byen. Vi skal være bedre til at bevare vores kulturelle værdier, samtidig med at vi ser værdien i andre kulture, og anerkender kulturer for det de kan.“

Fakta

Philip HahnPetersen, Kaospilotuddannelsen.

Formål

Philips vision om Kulturby 2077 studerende

på

Aktiv i netværket Mr. Green som oplyser om miljø og bæredygtighed, og er en blanding af det kommercielle og det frivillige. Er med arrangør på Green Drinks i Århus som har til formål at samle folk fra miljøorienterede erhverv og organisationer til networking. www.kaospilot.dk www.mr-green.dk www.greendrinks.org

154

”I 2077 søger man at øge biodiversietteten i alt hvad man gør. Det er den måde man måler velstand på. Dvs. er du rigtig rig, så er du rigtig dygtig til at skabe grobund for nyt liv. Og du er rigtig god til at øge potentialet for livets fortsatte udvikling, og det vil sige at din forretning handler om at skabe trivsel for så mange arter på et areal som muligt. Og det hele handler om at prale om hvor god man er til det. Det det er det man netværker for, det er det man stræber efter, det er det man uddanner sig til. Det er i alle vores handlinger.“

OM SAMARBEJDE Poul Roed Kristensen er frivillig og driver Fair Trade Gruppe på 30. år. Han kunne godt tænke sig at der kom mere fokus på Fair Trade i Århus: ”Vi er meget interesseret i at lave et samarbejde med lokale designere i Århus. Vi sælger bl.a en masse hvedestrå-kort, som vi gerne ville have lavet nye modeller af der er lavet af en dansk designer. Vi er i et felt mellem det kommercielle og der humanitære, og vi prøver at få de to til at gå hånd-i-hånd så det kommercielle bliver humanitært og omvendt.”

Fair Trade skal være for alle ”Vi er i et felt mellem det kommercielle og der humanitære, og vi prøver at få de to til at gå hånd-i-hånd så det kommercielle bliver humanitært og omvendt...Jeg er ikke tilfreds med at det kun er mennesker, der er ret velbeslåede der køber fair trade. Jeg har en ambition om at vi skal nå bredere ud, hvor jeg tænker i baner som IKEA...Jeg bruger sommetider udtrykket ’fair trade for all’...Udfordringen er at gøre Fair Trade mere kendt og gøre flere interesseret i Fair Trade, og der kunne vi jo godt tænke os nogle gode ideer til hvordan vi gør det...”

Fakta

Poul Roed Kristensen, Fair Trade Gruppen. Organisationen er baseret på frivilligt Omsætning: 1 mio. om året.

arbejde.

Formål

Fair Trade Gruppen opkøber vare fra Bangladesh til en fair pris, og har skabt et netværk blandt prducenterne med sociale fordele som eksempelvis opsparingsordninger og mikrolån. Netværket bygger i lige så høj grad på de sociale aktiviteter, som på produktion og salg, og dette kaldes Fair Trade indenfor handlekraft. Oprindeligt var organisationen en bistandsorganisation som sendte frivillige ud, men idag støtter de istedet lokale græsrodsinitiativer, som har brug for penge.

155

Om udfordringerne i arbejdet Utmaningarna är många. Att skaffa pengar utifrån är svårt. Det är också svårt att nå folk, få de intresserade. Att förmedla något spännande som intresserar folk. De cementerar sina avtal med kommun och det är en utmaning. De vill inte bli marionettedockor åt kommunen. De vill möta folk där de är fysiskt och mentalt. Bra förmedling är inte en massa vetenskaper utan möjlighet att finna viktig kunskap. Ska skapa en upplevlese som gör att man eftersöker den informationen.

Om klimaet Klimatundervisningspaket att erbjudas olika skolor som en del av Århus klimat politik. Erik och Sussie upplever att det finns visioner i Århus kommun t.e.x. med att bli CO2 neutralt 2050. Erik menar att CO2-projektet är en stor insats av Århus kommun som kräver att man ska få invånarna med på idén för att det ska bli meningsfullt. Man måste hela tiden kunna förklara och motivera varför man gör det man gör.

Om Århus som kulturby 2017

Fakta

Erik Ramussen & Sussie Pagh, Gröna Guiderna Århus

Formål

Erik och Sussie är miljövägledare, de är två av tre stycken. Deras arbetsuppgift är miljöupplysning, att stötta projekt på den gröna fronten och Århus kommun. De gör uppdrag för kommun och det är därifrån de får sin finansiering. De finns i FO-byggnaden där det pågår mycket aktiviteter såsom dagskola, kvällsskola, för invandrare, höjskole osv. www.fo-aarhus.dk

156

Med Århus Kulturby 2017 hoppas de på ett natur-& miljöcenter mitt i staden, ett expermentarie t.e.x. regnskogsorienterat där de kan låta folk komma och testa. Det är något som saknas i Århus för den intresserade publiken. De ser gärna ett samarbete med Århus universitet. Det handlar om att bli begeistrad av naturen, mer än att få ett pekfinger om att man ska spara energi. De vill hitta naturupplevelser i staden, de finns även där. De har tidigare gjort ett samarbete med Naturhistoriska museet, med berättelser om djur i staden.

Om affald og genbrug Hvis alle sorterede deres affald, ville en familie have en-to affaldsposer om ugen, som svarer 15-30 liter om ugen. En normal familie har i gennemsnit 110 liter affald om ugen. Der er gevaldig besparelse ved ikke at skulle betale for tømning af en minicontainer, som for ti år siden kostede 6000 kr. om måneden. Et godt bi-produkt er, at der er kompost til alle haverne. Organisk affald udgøre ca. 1/4 af husstandens affald.

Om Fremtiden De fysiske rammer for affaldssorteringen i Håndværkerparken ligger fast nu, og det har kostet 3-4 mio. som beboerne har betalt helt uden offntlige kroner. Kommunen støtter projektet ved gratis at tømme genbrugsstationer. Vil gerne have en ny fraktion som hedder plast, men det vil kommunen ikke lige pt pga. manglende økonomi, og da plastfraktionen ikke er en nem fraktion at håndterer. Vil gerne have flere fraktioner på genbrugsstationen.

Om kommunen Kommunen er pinlig og gør ikke nok mht affaldssortering. Kommunens statistikker på affaldsområdet er ikke særlig gode, og der er en meget lille gennemsigtighed, i tallene om det miljøfarlige affald. De ansvarlige myndigheder har valgt at man ikke skal kunne læse ud af tallene hvor meget miljøfarliget affald der er. Det er op ad bakken hele vejen med samarbejdet med kommunen.

Fakta

Søren Bundgaard Poulsen, initiativtager og frivillig

Formål

Privat affaldssorteringssystemet i boligområdet Håndværkerparken. Sorteringen består af husholdnigsaffald, som kan sorteres ud i 7 fraktioner: pap/papir, Batterier, kompost, plast, jern og metal, glas, rest. Derudover er der opført en genbrugsstation/ byttecentral.

157

Om arkitektonisk kvalitet Arkitektonisk kvalitet inkluderer altid både den æstetiske, den funktionelle, den tekniske og den miljømæssige kvalitet. Hvis man har udelukket miljøet, kan man ikke kalde det ordentligt arkitektonisk kvalitet. Det er grundfilosofien i AplusB, og den kreative udfordring er at få alle parametre med. ”Der ligger nogle fantastiske positive muligheder i miljøoptimering. Der ligger noget kvalitativt livsudviklende i at agere mere bæredygtigt, det er ikke en nedsættelse af livskvalitet, men i virkeligheden en mulighed for at øge den.”

Om bæredygtige udfordringer

Fakta

Rie Øhlenschlæger, selvstændig, ejer konsulentvirksomheden AplusB (Arkitektur plus Bæredygtighed)

Formål

Arbejder med forskellige kommuner på landsplan. Uddannet arkitekt på Arkitektskolen i Århus. Har arbejdet som arkitekt på en af byens førende tegnestuer, været lærer på Arkitektskolen, været fagligt tilknyttet Dansk Center for Byøkologi. Har bland andet deltaget i et projekt der er en del af et EU initiativ der hedder SHE – Sustainable Housing in Europe med Boligforeningen Ringgården www.bf-ringgaarden.dk

158

’Vi bliver nødt til at fokusere på at dem vi har valgt til at være vores politikere – i kommunen, vores administration, det fællesskab vi ellers har i det her relativt demokratiske system vi lever i – at de har en forbandet forpligtigelse til at afkode forskningen, at sætte sig ind i ny viden, at forstå det, blive oplyste og agere, da de er med til at trække os alle sammen med sig. Vi kan ikke flytte verdenen hvis det skal begynde nedefra det hele...Der sker for øjeblikket en ret stor ændring blandt danskerne, hvor man bliver klimabevidste, som er ret markant, men man laver ikke sit liv om medmindre der kommer noget der giver én chancen for det eller incitamentet er til det, og der kunne kommunen godt lave nogle lokale incitamentssystemer, altså give nogle præferencer til dem der gik med på vognen’

Om kulturby 2017 Der ligger en chance med kulturbyprojektet at få afdækket hvilke visioner, der er for byen, hvad det er man gerne vil og i hvilken retning man skal gå. Og for at demonstrere at denne by kan være både social, økonomisk, kulturelt og miljømæssigt bæredygtig ’Den holistiske bæredygtighedstænkning kunne være omdrejningspunktet for kulturbyprojektet. Men det skal gøres med power.’

Om Århus som Kulturby 2017 Den største udfordring for kulturby bliver, at skabe noget der er bæredygtigt og rummer et langtidsperspektiv. Det har været udfordringen for andre kulturbyer, at turde at tænke fremad og langsigtet, og at vove at gøre noget nyt. At forestille sig, hvad der vil have værdi 10-20 år ud i fremtiden er nødvendigt for at gøre Kulturby 2017 vedvarende og nærværende i år 2017.

Om bæredygtighed Bæredygtighed er mange ting, og det skal ikke kun ses i et grønt og CO2mæssigt perspektiv. Århus Rådhus er et godt eksempel på bæredygtigt arkitektur, og det samme er Picassos Guernica. Det er vedværende og blive ved at være vedkommende.

Om kreativitetens potentiale Kunsten og kreativiteten skal anerkendes som en væsentlig faktor, og stor ressourse for udvikling. Elle-Mie kan se hvordan det kommunale og erhvervslivet kan gro endnu mere ved at udnytte kreativie potentiale. Et tværfagligt element, og samarbejde på tværs af samfundet vil styrke alle parter.

Fakta

Elle-Mie Ejdrup Hansen, Kunstner

Formål

Elle-Mie er både billedkunstner, og en kunstner der skaber værker som forholder sig til rum (landskablige mm.) Hun fungere også som rådgiver for diverse institutioner og Århus kommune. www.ejdruphansen.dk

159

OM ATT SÄTTA ÅRHUS PÅ KARTAN ”Om vi hade fler ställen som detta så skulle det bidra till att sätta Århus på kartan. Berlin har lite platser som denna. Amsterdam många av denna typ av ”communities” som lägger mycket energi på att få människor att starta eget. Man kan verkligen få branschen att uppmärksammas med den här typen av platser. Det blir också bra om vi hade fler initiativ såsom KAOS piloterna.”

OM ÅRHUS Århus är litet, riktigt litet. Om man befinner sig i en större stad som Köpenhamn hittar man lite mer energi. Här går allt ganska långsamt. Men samtidigt är det också mysigt, med en skön atmosfär. [...] En hel del av studenterna vill ofta stanna här när de är klara med sina studier.

OM DEN GLOBALA KRISEN OCH DESIGNBRANSCHEN

Fakta

Ivan Hvam Hvam Art director, Yellow Cock Studio Grundat: 2008 i Århus. Verksamhet: Privat. Yellow Cock är en studio där det hyrs utrymme för kreativt arbete. För närvarande finns designers av olika slag, fotografer, en DJ, och en stylist. Studion öppnades i maj 2008. En butik i samband med studion är under utveckling.

Målsättning

Att erbjuda egenföretagare kreatörer en arbetsplats som tillåter dem att bygga ett större kontaktnätverk. Ambitionen är att förbli “lite underground”. http://www.innovationlab.dk

160

Vi kan alla känna det nu. Det är första gången på sex år som jag verkligen måste kämpa för att få nya kunder. Det börjar bli ganska dåligt, mycket sämre faktiskt. Just nu måste vi vara riktigt kreativa för att locka till nya kunder. Nästan alla tycker att det är bättre att lägga saken på is och vänta tills marknaden blir bättre och inte lägga mycket pengar på marknadsföring. Men det är dock bra att vi kan sitta här. Vi har en stor plats och betalar inte så mycket eftersom det är många som delar rummet och kostnaderna, så det är en fördel.

OM KULTUR I ÅRHUS Utanför Århus är det många friskolor. Det är föräldrar som har skapat sina egna skolor och de prioriterar konst, kultur och musik. Och när dessa barn blev 12-14 började de spela musik och göra mycket kulturella saker, och när de blev tonåringar så flyttade de in till Århus så i mitten av sextiotalet och i början av sjuttiotalet var det verkligen en hype i den här staden. Med många ungdomar, inom musik, konst, dans. Det hade en stark inverkan på staden eftersom den är så liten, den hade ung kulturell subkultur, och folk ockuperade lägenheter så omgivningen. Köpenhamn var tills slutet av 80-talet en sovande stad, och många av krafterna kom från den här staden. Plötsligt kom all hype från Århus, och precis samma sak händer nu, alla de bästa musikerna och rapparna kommer från Århus.

OM SAMARBETET MED KOMMUNEN Vi måste ha en bra relation med de lokala politikerna, även om de är röda eller svarta. This is a red city, det är ganska intressant och jag tror att det är på grund av alla studenter och det är en rik stad. Det är många väletablerade kultur ”saker” och som ni vet om man är väletablerad så är det svårt att stänga ner. Och om man suttit i samma stol länge så blir man lat och tråkig, man blir lite hemmablind. Jag föredrar de små teatrarna framför de stora. Jag är en nyfiken person, men jag är inte typisk för min ålder.

OM KULTURHUVUDSTADEN 2017 Det vore intressant om de ville engagera människor och göra något annorlunda, inkluderande och ‘mind-blowing’. Också om man lär sig något av det och om det sammankopplar människor. Det är de värderingar jag har levt för.

Fakta

Karin Barreth, Head of office, KAOS Pilot Grundat: 1989 i Köpenhamn. Verksamhet: Privat. KAOS Pilot är en entreprenörsutbildning som strävar efter att vara ett positivt svar på den fascinerande utmaningar som står inför vår del av världen som en del av globaliseringen. KaosPilot vill vara medförfattare till generation 2.0 av skandinaviska och europeiska välfärdssamhället.

Målsättning

KAOS Pilot strävar efter att kvalificera studenterna både yrkesmässigt och personligen att blomstra genom att utveckla sina kunskaper, färdigheter och attityder som aktiva elever, värdebaserade ledare och hållbara företagare, till nytta för sig själva och samhället som helhet. http://www.kaospilot.dk

161

OM KULTURHUVUDSTADEN 2017 Jag är lite rädd att kulturhuvudstaden och kommunen inte kan relatera till Katrineberg. På många sätt vill de men jag tror inte de vet hur de ska tillmötesgå det, för det är verkligen en annan kultur än musik- eller teaterbranschen. De måste vara mer proaktiva och mer personligt kopplade till vissa. Det är kanske 10, 30 eller 50 personer av betydelse i detta område [...] Många jag känner [kollegor] är positiva till kulturhuvudstaden och tycker att vi nu har en till chans bland många andra att sätta Århus på kartan. […] Inte många vet vilken som är kulturhuvudstaden i år. Om jag frågar min fru så vet hon inte. Det borde vara viktigt för en kulturhuvudstad att synas. Men vi kan göra det på en sekund. Det är inte så kopplat till en stad i dag. Det är många olika globala miljöer. Hur ska vi hantera konflikten mellan klassiska idéer om att ha en geografisk stad med att ha all information som flyter fritt över jordklotet? Hur kan vi göra en fruktbar koppling mellan dessa två scenarion?

OM ÅRHUS SOM KREATIV STAD

Fakta

Morten Lervig Head of office, CAVI. Verksamhet: Forskningsinstitut på Århus universitet. CAVI är ett interdisciplinärt forskningscenter med stark koppling till dator-, informations- och medieforskning. Bland annat arbetar de med objektorienterad programmering. De samarbetar med The Danish National Centre for IT Research och The Alexandra Institute.

Målsättning

Att forska och stödja utbildning om ny visualisering och interaktionsteknik http://www.cavi.dk

162

Jag kan se två viktiga saker som gör att Århus blir en kreativ stad.Dels universitetet, som är ungt. Det fyllde 75 år förra året. Alla är unga människor, 35.000 ”extra” invånare. [Det andra är] att kulturdepartementet i kommunen alltid, sedan i början av 80-talet, har varit väldigt intresserad av processen att göra konst och skapa kultur i stället för att bara köpa. Det är en grundidé i Århus att vi ska producera konst och kultur själva.

OM INTEGRATION De Linde menar att Bazar Vest är en stolthet för Århus och att det är många som tycker det. Han menar att folk måste få möjlighet att vara kreativa, de som jobbar 9 – 4 är inte kreativa för att de inte har möjlighet till det. Är man kreativ i en miljö blir man det i andra också, man får in en vana. Han menar att universitetet och Bazaren är exempel på detta. Han menar att de boende blir maktlösa när de inte har något arbete att de inte kan visa för sig själv och sina barn vad de duger till. Han menar att det är väldigt viktigt att alla områden i ett samhälle är fungerade och jämför det med en familj, har man ett barn som är allvarligt sjukt så innebär det stora problem för familjen. Han menar att en stad måste kämpa för att få sina barn att stå upp och att kulturhuvudstaden är viktig i detta ändamål, viktig för att den kan få Århus att växa, det hänger ihop menar han om man inte tror på sig själv så törs man inte. Han poängterar att det är viktigt med hjälp till självhjälp, och att man ska låta kreativiteten blomstra, är man kreativ så skapar det jobb och det skapar jobb åt andra. Han förklarar att Bazaren inte drivs i vinstsyfte, för i så fall hade den stängts för länge sedan, Bazaren existerar därför att den är bra för Gellerup. ”Når vi får ideer til at lave byggerier så ser vi det i et lang sigtet perspektiv for vi kan se at det er god ide. Vi vil gerne bygge et højhus på Katrinebjerg til IT universitetet. Det som naboen har bygget er kun 3-4 etager og ser ud på en parkeringsplads. Og det området har brug for markere sig. Så vil vi gerne have et ikon som kan samle området…” ”Mange har traumer og flere er arbejdsløse. Vi har været umådelig dårlige til at integrere dem. Vi siger ikke du skal. Vi har ført laissezfair politik.” ”Man bliver kreativ, når noget går én mod. Jeg gik imod Brabrand boligforening og Kommunen ønskede ikke at vi anlagde Bazar Vest. Jeg havde alt i mod mig.”

Fakta

Olav De Linde Direktör och ägare, Olav De Linde Byggeselskab. Grundat: 1970-talet i Århus. Verksamhet: Privat. Byggeselskab Olav de Linde är en av landets största kommersiella fastighetsägare med verksamheter i flera städer i Danmark, bland annat Köpenhamn och Odense. Företaget hyr ut lokaler på totalt 400.000 m2

Målsättning

Vi sitter inte på våra händer och den självbelåtenhet som skapas genom 35 år av framgång inom utveckling och uthyrning av kommersiella lokaler. Vi kommer att dra nytta av alla de erfarenheter vi har fått under åren för att bli ännu bättre på det vi redan riktigt bra på. www.olavdelinde.dk

163

OM KULTURHUVUDSTADEN ”Jag tror kulturhuvudstaden innebär exponering. Liverpool var kulturhuvudstad år 2008, och det hjälpte Att skapa en buzz. Jag tror att många projekt skulle kunna starta, och vi kan då se utvecklingen påskyndas. Även för den kulturella sektorn kan det vara bra eftersom det främjar många olika tvärvetenskapliga projekt”.

OM KREATIVITET I ÅRHUS ”Det kan finnas fler projekt för de unga. Vi vann ett renoveringsprojekt av en gammal järnvägsstation. Det kommer att finnas en hel del kreativa workshops just där. Det är där investeringen och forskning bör, i kreativitet. Det var en tid då många av sådana kreativa projekt fick läggas ner. För tio år sedan fanns några projekt avsedda för arbetslösa ungdomar, till exempel KAOS piloterna. Nu har de inte samma typ av finansiering. Förhoppningsvis kommer detta att förändras”.

Fakta

Per Damgaard-Sørensen, Arkitekt - Head of Design Section, 3XN, Grundat: 1986 i Århus, under namnet Nielsen, Nielsen og Nielsen. Verksamhet: Privat. 3XN är en arkitektfirma med kontor i både Århus och Köpenhamn. De får de flesta av sina projekt genom tävlingar i både Danmark och utomlands, framför allt i norra Europa (Skandinavien, Nederländerna och Tyskland).

Målsättning

Aptit på nybrydende arkitektonisk teori i en duell med den anti-humanistiskt urartade modernismen, och projekt med genomarbetade detaljer och hög hantverkskvalitet. Webbsida: http://3xn.dk

164

forskning och utveckling Pedersen påpekar omvandlingen av Århus från att vara en nationell industristad till internationell kunskapstad. Många företag har förändrats genom att lägga ut sin produktion till bland annat Österupa, de baltiska länderna och Brasilien. Samtidigt utveckar dessa företag sina forskning- och utvecklingsverksamheter i Århus. Vad som nu ligger här i Århus är mycket mer ”forskning och utveckling” inriktade anläggningar. Det är en omvandling från att vara inriktat på industrin till att vara mer kunskapsorienterade, men det är klart du inte kan säga att det är så svart och vitt. Det är en utveckling som har pågått under de senaste åren och det är en mycket märkbar förändring. Danmark och Sverige kan inte konkurrera med priserna längre, endast i kunskap och idéer. Pedersen nämner att en av svagheterna i staden är att det kan vara svårt för många utländska arbetare att bosätta sig i Århus, framför allt i fråga om kontakt med olika myndigheter. “Om jag skulle nämna något som kan vara ett byråkratiskt hinder, är att det är svårt för utländska arbetare att registrera sig och komma till Danmark. Vi försöker förbättra det i staden, genom att inrätta en “one-stop shop”, så att när man kommer till Århus för att arbeta behöver man inte gå runt över hela staden cirkel runt för att få kontakt med de olika myndigheter.”

OM UTBILDNING OCH SAMARBETE MELLAN KULTUR OCH NÄRINGSLIV

Fakta

Vi vet att en av våra fästen är utbildning, till exempel universitetet, arkitekt skola, etc. Om vi kan använda all vår utbildning och ansluta den till företag genom olika projekt då vet vi att vi kan skapa en kreativ atmosfär. Om man tar en annan del av de kreativa människorna såsom artister och andra inom kultursektorn, då vet jag inte hur stort är samarbetet där. Jag vet att vissa företag har anlitat konstnärer när det gäller att föra in ny kreativitet, men jag vet inte omfattningen av det samarbetet. Jag tror att vi behöver ett närmare samarbete mellan näringsliv och kultur. Den gamla modellen är att man ordnar en kulturevenemang och sedan be företagen efter pengarna. Men naturligtvis behöver vi ett mycket mer globalt samarbete mellan de två sektorerna.

Målsättning

Søren Boel Pedersen Direktör, Business Århus. Verksamhet: Kommunal. Business Århus är den officiella serviceenheten för företag och verksamheter som vill etablera sig eller expandera sin verksamhet i Århus.

Målet är att skapa den bästa miljön och villkoren för att främja tillväxten av företagen i Århus. www.businessaarhus.dk

165

OM KREATIVITET Århus var kreativt åtminstone i slutet av 80-talet, med Kaospiloterna. De personer som drev det var tillåtna att göra det. De var stöttade av staden för att bygga upp nya saker. Århus har varit kreativt, men jag vet inte om det är det i dag. Saker tenderar nu för tiden att vara ”låsta”. De måste vara rättfärdigade. Kreativiteten är begränsad av många faktorer definierade av det nyliberalistiska samhället, där man måste rättfärdiga sina ageranden i kontrollsamhället. När Ulf, som skapade Kaospiloterna, kom till som ”manager” i staden och sa att han ville göra något med unga människor, och han fick pengar till att göra något med ungdomarna. För man visste inte vad man annars skulle göra med dem. Då var arbetslösheten bland ungdomarna väldigt hög. Det fanns en del ”lösa” pengar som kunde investeras i kreativa människor som kunde tänka om. Det hände nog mer i Århus än i Köpenhamn, men jag ser det inte i dag. Det har inte skett någon radikal förändring av Århus festvecka, för ingen vågar ändra den.

OM KULTURHUVUDSTADEN Jag gillar inte tanken med Kulturhuvudstaden och sätta det på en piedestal, efter det vad är det då? Konst folk har på ett sätt tagit patent på ordet kreativitet och de är sammankopplade. Det vore intressant att bryta den länken. De är sammanfogade som i en liten boll, men en väldigt stadig form. Man måste tänka om för att intressera mig och de anställda här.

Fakta

Flemming Vang-Sparsø, Forskare, Danisco. Grundat: 1989 i Köpenhamn. Verksamhet: Privat. Danisco är ett globalt företag baserat i Danmark. De tillverkar framför allt socker, men också livsmedelstillsatser, bioetanol, textilvaror, gummi, rengöringsmedel och plast. I Århus har Danisco en forskning- och utvecklingsanläggning.

Målsättning

Huvudsakligen framställd av naturliga råvaror såsom växtoljor och grönsaker, stöds det breda produktsortimentet av topp tekniska tjänster. Därmed skapas innovativa och högkvalitativa lösningar som används i många förpackade konsumtionsvaror runt om i världen. www.danisco.com

166

OM INTEGRATION OCH INFRASTRUKTUR Det som har hänt i biblioteket är en väldigt intressant process där man har försökt involvera personer i samhället i den framtida biblioteket och multimedia huset vid hamnen. Det kommer bli en väldigt vacker plats men det kommer också bli intressant med de processer som kommer att ta plats inne i biblioteket. […] Man måste föra samman kulturer för att skapa något nytt. Men Århus investerar även i stadståg (lättbanan). Så det är några intressanta saker som händer, man måste våga investera i framtiden och släppa på några av de strukturer som byggts upp de senaste 20 åren, den senaste eran när något hände var förmodligen på 80-talet. Saker som nu är institutioner tex festveckan.

OM KULTURHUVUDSTADEN 2017 ”[Kulturhuvudstaden] skulle kunna vara bra för många människor, men jag kan inte se hur saker och ting förändras en hel del i vår verksamhet. Vilken stad var kulturhuvudstad förra året? Jag vet inte. Vilken var det året innan dess? Jag vet inte. Jag tror till viss del för vissa sektorer sätter kulturhuvudstaden Århus och Danmark på kartan. Vi hade något under sommaren [2009] som heter “Sculpture by the Sea”. Det var en stor händelse, med skulpturer placerade längs kusten. I början var jag mycket tveksam om vad det skulle bli med det hela, men det visade sig vara en stor framgång. Så det är naturligtvis en efterfrågan på sådana stora evenemang.”

OM INFRASTRUKTUR OCH FRAMTIDEN ”För många många år har vi talat om hur vi ska ha en ny flygplats. Det är en dum diskussion [...] Det hela handlar inte om en ny flygplats, det handlar om infrastruktur. Vi fokuserar på fel saker och inte göra någonting. Ibland tycker jag att staden går lite för långsamt. […] Jag skulle oroa mig för Århus på lång sikt om vi inte får den infrastruktur som ett snabbtåg till Hamburg eller bron till Själland med ett snabbtåg som kan ta en till Köpenhamn på 30 minuter. Du kan bo i Köpenhamn och arbeta i Århus eller bo i Århus och arbeta i Köpenhamn. [...] Jag skulle kunna bli oroad om vi inte gör rätt investeringar, och snabbtåg är dessutom miljövänligare”.

OM UTBILDNINGAR ”Vi har naturvetenskap, språk, samhällsvetenskap, humaniora... Du går antingen till den skolan eller den skolan eller den där skolan i fem, sex år. Jag tycker att det borde vara mer mångfald. Det finns en tendens där man håller sig bara till vad man är bra på, och då blir det “silo-tänkande”. Det blir alltför specifikt. Jag tror verkligen på en blandning av människor, en blandning av kunskap och en blandning av kulturer. Om du har 500 ingenjörer från samma skola finns det då nästan inga diskussioner, eftersom alla har samma bakgrund. Men om du har 500 personer med 30 olika bakgrunder det blir mycket mer diskussion på grund av de olika åsikterna. Då skapar man något annorlunda och nytt”.

Fakta

Michael Holm vd, Systematic A/S Grundat: 1985 i Århus Verksamhet: Privat. Företaget sysslar med system- och mjukvaruutveckling för sjukvård och försvar. Huvudkontoret finns i Århus. Andra kontor finns i Finland (Tammerfors), USA (Washington D.C.) och England (London).

Målsättning

Visionen är att vara ett ledande internationellt företag på leverering av pålitliga och enkla lösningar för människor som gör viktiga beslut varje dag. www.systematic.com

167

OM KULTURHUVUDSTADEN Det är alltid intressant. När man börjar sätta dessa stämplar på en stad, börjar man alltid tänka att det är bara flummiga ord som inte betyder någonting [...] Det beror på vad du använder det för. Jag tror inte att om man bara sätter en stämpel på något kommer det a förändra någonting. Det beror på hur de använder pengarna, så att det inte blir som att måla över något som redan finns. Förhoppningsvis kommer de att få några nya känslor i det hela [...] Det måste vara mer än bara “färg”.

OM INTEGRATION

Fakta

Jannie Friis, Lab agent, Innovation Lab Grundat: 2003 i Århus. Verksamhet: Privat. Innovation Lab är en internationell kunskapsverksamhet och konsultföretag med syftet att skapa ny teknik, från idéutveckling till eventuella prototyper och produktutveckling med hjälp av ett nätverk som består av ca 2500 kontakter över hela världen.

Målsättning

Kombinationen av näringslivförståelse, användarinsikter och tekniska visioner var och är fortfarande det grundläggande kännetecknet för Innovation Lab. www.innovationlab.dk

168

Det bästa sättet att få en riktig kulturell upplevelse och få människor att arbeta tillsammans är att få människor att GÖRA något tillsammans. Många människor har bara goda avsikter och pratar mycket om det [...] Det är alltid lätt när man har ett gemensamt mål, gemensamma projekt i ett samhälle. Genom denna interaktion får man en ny förståelse för den andra personen [...] musik och teater har alltid varit en bra plattform för detta. [...]Vi danskar är mycket blyga. Vi vill inte tränga oss på. Det är ett kulturellt problem på sätt och vis när det gäller öppenhet. Men det är inte så att folk inte vill prata med varandra [...] När man övervinner det hindret, går det ganska lätt. [...] Människor är mycket angelägna om att hjälpa varandra, men de behöver något att göra tillsammans, något som sätter igång interaktionen.

OM SAMARBETE Det är lätt att samarbeta med kulturdelen i kommunen, de är väldigt vänliga från business delen men de är inte integrerade i varandra. De har olika personer i den politiska toppen, vårt system är så att vi har en borgmästare och så har vi fem personer som är ansvariga för vardera tema. De skulle båda tjäna på en bättre koppling mellan kultur och ekonomi.

OM NÄTVERKANDE Vi är involverade i nätverkande. Det är en del av ett stort nationellt projekt vi arbetar med. Det är ett projekt i tre nivåer, på den nivå vi är nu frågar vi ungefär 3 000 företag i region Midtjylland och ca hälften är i Århus. Det är arkitekter, designers, nya medier, mode. Vi frågar dem hur de samarbetar med andra företag och om de kan berätta exakt vilken ny produkt eller tjänst de har utvecklat. Vi frågar dem hur de använder stadens tillgångar. Vi har något som vi kallar ”växthus”, där man kan få råd från folk som vet hur man kan få företag att gro. Sen intervjuar vi dem över hela regionen och leta efter bra exempel som kan bli förebilder för andra företag. Det kan vara ett sätt att använda nya medier som en ny plattform.

Fakta

Julius Nørbo Direktör, NyX Grundat: 2005 i Århus Verksamhet: Privat. NyX är en konsultföretag som arbetar framför allt med projekt som främjar samarbete mellan forskare, kultur- och näringsliv.

Målsättning

Vid utvecklingen av nya koncept, fokuserar Nyx på att hitta de goda idéer och leverera dem med internationell inspiration. De börjar alltid med ett grundläggande begrepp för analys och avslutar med en övergripande, framåtblickande utvärdering.

169

OM KULTURHUVUDSTADEN Bente anser att kulturhuvudstaden är värt den ekonomiska investering den skulle innebära om man ser till hela perioden fram till 2017 att det är de åren som kommer som är de viktigaste och inte kulturhuvudstadsåret i sig. Vinningen menar hon är möjligheten att göra något tillsammans i ett gemensamt projekt. Det har blivit lättare att samarbeta med företag och kommun de senaste tio åren och hon menar att byråkrati är något nödvändigt för att inga förhastade beslut ska fattas, men de jobbar på att få det så smidigt som möjligt. Man måste få folk att göra saker tillsammans, danskar åtminstone har öppna sinnen, de vet bara inte hur de ska göra det. Hur de ska bjuda in sina grannar för vi gör inte det. Man bjuder inte in kollegor heller innan man är vänner. Det är viktigt att ha ett gemensamt mål.

OM FRAMTIDEN

Fakta

Bente Steffensen, Direktör, Erhverv Århus Grundat: 1862 under namnet Århus Handelsforening. Namnbytte hände 2000. Verksamhet: Kommunal. Business Aarhus prioriterar sina insatser i förhållande till föreningens ändamål. Uppfyllelse av ändamålet sker dagligen via väl förankrade relationer på många områden i Århus organisations- och näringslivet samt diverse evenemang med professionella innehåll arrangeras av Erhverv Århus och Børsen Executive Club.

Målsättning

Att försvara och främja grunden för att göra affärer i Aarhus och omgivningar . www.erhvervaarhus.dk

170

Bente framhäver att de 40.000 studenterna gör Århus attraktiv för företag och att hamnen är en styrka då mycket av landets gods passerar den. Ett problem hon ser är att staden måste förändras snabbare än vad folk i allmänhet tycker. Som exempel tar hon upp olika problem, från att Århus inte har någon internationell flygplats nära staden till att det skulle behövas fler skyltar på engelska. År 2017 tror och hoppas hon att befolkningen har ökat och tror att det kommer gå snabbare än kommunen och borgmästaren förutsätt. Staden kommer att växa och bli mer öppen och ha en större mångfald, det är en världsomspännande tendens att folk flyttar till städerna. Hon hoppas att ekonomiska krisen har lagt sig, men inte att det blir lika hett som för två tre år sedan, för det är inte heller bra. Men på ett balanserat plan. De internationella studenter, och anställda kommer att stimulera den processen. ”Om man definierar det som Richard Florida så är Århus en kreativ stad, vi har många företag, många arkitektbyråer, designbyråer som är kända världen över.”

REFERENCER

Bishop, C. (2004), “Antagonism and Relational Aestetics” in October no. 110, Ltd. And Massachusetts Institute of Technology, p. 51 - 78. Byrne, B. (2004), ‘Qualitative interviewing’, in C. Seale (ed), Researching Society and Culture, London: Sage, pp. 180-192 Flick, U. (1998), An Introduction to Qualitative Research, London: Sage Landry, C. (2000), The Creative City, London: Earthscan Landry, C., (2007), “Creativity and the City - thinking through the steps”, in Creativity and The City, The Urban Reinventors, Issue 1 June 07, Confronting Strategies in Urban Reinvention Mason, J. (1996), Qualitative Researching, London: Sage Merser, C., (2006), Cultural Planning for Urban and Community in Kulturforvaltere unlimited Mouffe, C. (2000) in Landry, C., Wood, P. (2008), The Intercultural City, London: Earthscan Nørretranders, T. (2008), Grønt Lys, Natayana Press Pagh, C., Vesterdal, I., (2008), Changing Metropolis, VIA Design

171

Pink, S. (2007), Doing Visual Ethnography, London: Sage SWOT ANALYSER - Århus 2017 Europæisk Kulturhovedstad, Opsamlingsdokument Thau, C., (2008), Kulturplaner – fra velfærdsplanlægning til kulturel byudvikling, Bogværket Wood, P., Landry, C., (2008), The Intercultural City, London: Earthscan

Tack till Århus Bymuseum, Esben Valløe och våra wingmen som tog väl hand om oss under vår vecka i Århus! 172

173