RÄDDAREN I NÖDEN

Text: Lif Hydén / Fotograf: Max-Michel Kolijn

Kaffepanna, myggstift, solglajor – vad är egentligen viktigt att packa med sig på turen? De där tre kan vara nog så viktiga, men en sak som du aldrig bör lämna hemma är första hjälpen. Vi djupdyker i första hjälpen-kittet tillsammans med Olivia Kiwanuka – läkare, VD för Adventure Medicine och äventyrare.

Eftersom du läser den här tidningen så gissar vi att du gillar att vara i naturen. Kanske spelar du i samma liga som Annelie Pompe och Renata Chlumska, alltid på väg ut på äventyr, eller så kanske du är ny på det här med outdoor och hungrig på en rejäl dos med inspiration. Oavsett vem du är så undrar vi: Vad vet du om säkerhet?

De flesta av oss har aldrig behövt stirra döden i vitögat ute till fjälls. Vår erfarenhet av skarpa lägen är rätt skral och rätt naivt tar vi ofta tryggheten för given.

Olivia Kiwanuka är kirurg på Södersjukhuset i Stockholm, med en bakgrund inom neurokirurgi och ortopedi. Hon är dessutom en av Sveriges mest erfarna expeditionsläkare, och har bland annat bestigit Kilimanjaro hela 20 gånger och behandlat allt från skavsår till hjärnödem. Hon är ackrediterad dykläkare och grundare av företaget Adventure Medicine som utbildar inom vildmarksmedicin samt erbjuder expeditionsläkare för alla möjliga strapatser i naturen.

Helt rätt person att snacka med för att damma av våra kunskaper, alltså. Vi kokade kaffe och ringde upp Olivia, för att prata om vilka grundläggande kunskaper som behövs – när olyckan är framme, och liv kanske står på spel.

VAD SKA JAG TÄNKA PÅ INNAN JAG GER MIG UT? – För att få en bra upplevelse är det är A och O att tänka till innan och göra en ordentlig riskanalys. Då ska du framför allt tänka på tre saker: Vad kan hända? Vilka blir konsekvenserna om de här sakerna händer? Vad är sannolikheten att de händer?

– Analysera terrängen du eller ni ska befinna er i och gradera möjliga scenarier. Vissa saker är väldigt ovanliga, men om de händer så är de livsfarliga, exempelvis glaciärsprickor. Samtidigt som andra saker kan vara jobbiga men inte farliga, som skavsår på randonnéeturen.

Du behöver inte vara MacGyver, men du måste trots allt vara redo, för smått såväl som stort. Det är där den gamla goda erfarenheten kommer in. Har du gjort turen innan eller behöver du skaffa kunskap om området? Skapa dig en realistisk uppfattning, packa för väder och var medveten om vilka personliga risker som finns. Olivia betonar att innan du och dina vänner ger er ut är det viktigt att ni pratar ihop er ordentligt:

– Är ni ett gäng som ska ge er ut, se till att snacka ihop er innan. Vad händer om någon vill avbryta och vända, hur delar ni upp er? Vad gör ni om det blir dåligt väder? Om någon börjar må dåligt, låt aldrig den personen vända om ensam. Prata även om ledarrollen i olika situationer så att ni slipper den debatten när det hettar till, då har ni något att utgå ifrån, även om det kan förändras.

Nu kan det vara så att du gillar att flyga solo och njuter av att tillbringa tid ensam i naturen, något som också är härligt så klart. Ensamvargen måste dock vara extra noggrann:

– Du behöver till exempel kunna göra ett tryckförband, vilket är svårt på någon annan, men ännu svårare på dig själv. Öva, öva, öva på olika situationer innan du ger dig i väg.

VAD SKA JAG HA I KITTET? Komplex fråga, vi vet. Det beror så klart på vilken sorts tur det handlar om, men Olivia ger ändå några grundläggande tips på saker som man bör packa ner:

– Kommunikationsmöjligheter, tryckförband, läkemedel som receptfria värktabletter och plåster – gärna i överskott, elastisk linda för stukningar, såromläggningar eller improviserat tryckförband. Generellt sett är det bra att ha med sig saker som går att använda till flera saker.

Låt oss stanna upp ett ögonblick innan vi går vidare. Alltför många packar ner första hjälpen och vet sedan inte hur de ska använda sakerna, eller hur man korrekt ser till att till exempel en person har fria luftvägar. Gör hemläxan.

VILKEN KUNSKAP ÄR AVGÖRANDE I ETT SKARPT LÄGE? – Det är förmågan att agera. Det är sällan man gör mer skada än nytta, så det är bättre att försöka hjälpa till än att bli paralyserad. Även om du inte kan göra någonting perfekt så är det oftast bättre att göra någonting än ingenting alls. Exempelvis: befinner sig den skadade personen i en farlig miljö, till exempel där ett stenras kan ske, är det bättre att du flyttar på personen än att du problematiserar för mycket kring att hen kan ha skadat nacken.

Vi kan träna upp förmågan att agera genom att gå kurser, öva och förbereda oss mentalt med att tänka igenom vad vi gör om någonting sker. Olivia berättar vad hon själv alltid gör för att fokusera bättre:

– Ett bra knep för att behålla lugnet i en nödsituation är att ta dig tid att andas djupt innan du sätter i gång. Andas i fem sekunder, vänta, få ner pulsen lite och låt det som har hänt sjunka in – sedan agerar du. Spring inte blint in i en situation som du inte har hunnit värdera eller bedöma.

Let’s face it: Även den mest inbitna fjällräven, med aldrig så många säkerhetskurser i bagaget, kan uppleva obehaget med att hjärnan sviker vid stress. Vid en olycka kan det vara lätt att stirra sig blind på att någon blöder – och helt missa att

personen inte andas. Olivia förklarar tryggt att det finns några minnesregler att hålla sig fast vid under stormen, och att den vanligaste hjälper dig att hantera det som dödar först:

– För att komma ihåg i vilken ordning du ska prioritera åtgärder kan du tänka: L-ABCDE, som står för: Livsfarligt läge, Airway (öppen luftväg), Breathing (andning), Circulation (cirkulation och blödning), Disability (medvetande, rörelse, känsel) och Exposure (helkroppsundersökning och skydd för omgivning).

VAD HÄNDER OM JAG BLIR KALL? Ska ni ut på tur i vinterlandskapet är det också bra att ha koll på köldskador och nedkylning. Många som ger sig ut vid minusgrader underskattar hur kallt det blir när man inte är i rörelse och glömmer att ta vindens kyleffekt med i beräkningen. Olivia utvecklar hur vi bör agera om en vän blir nedkyld till fjälls:

– Det är viktigt att fortsätta att skydda mot kyla genom extra kläder, sovsäck, vindskydd med mera. Ge varm, sockerhaltig dryck för att öka kroppens värmeförhöjande förmåga, och försök att skapa värme genom att placera värmeflaskor eller värmeplattor i armhålor, på bröstkorgen och på ryggen för bästa effekt. Det bästa du kan göra är att skydda och isolera den nedkylda personen i väntan på hjälp. Ytterligare ett knep är att ha med sig klassiska handvärmare, små plattor som snabbt sprider värme vid aktivering. När det gäller köldskador så bör du hålla koll på de första symtomen: att huden tappar känsel och blir vit och kall.

Avslutningsvis berättar Olivia att det är viktigt att ha koll på varandra, speciellt när kylan kryper sig på:

– En nedkyld person slutar att tänka rationellt och kan bli oförmögen att påverka sin egen situation. Bestäm därför ett buddy-system i förväg där två personer är ansvariga för att regelbundet kolla upp varandra under turen.

Som med allting finns det olika nivåer av kunskap, men med grunderna på plats kommer du långt. Vad det här handlar om är att vi för fulla drag ska kunna njuta av vår natur och alla upplevelser den bjuder på. Att vi ska kunna ge oss ut med nyfikenhet i blicken, pirr i magen och förväntan i steget. Känna oss fria. Tjuta av glädje när våra skidor skär genom nyfallen snö. Det handlar om att vi ska ha koll på hur vi räddar en väns liv om oturen är framme. Det handlar om att ta ansvar. För visst ska vi fortsätta att älska äventyren, vi ska bara göra det med ödmjukhet och respekt inför det oväntade.

Med rätt förberedelser klarar du även riktigt kniviga situationer. Så här tacklar du det oväntade.

KYLA: 1. Ta med ordentligt med kläder, för att ha värmande lager men även till ombyte om du blir blöt. 2. Kroppen gör av med mycket energi när den blir kall, så ät ordentligt före, under och efter din tur för att förebygga nedkylning. 3. Läs vidare i Hooked om hur du bygger en bivack ifall ovädret skulle knacka er på axeln. 4. Nedkylning: Gör en uppvärmningspåse i väntan på hjälp. GÖR SÅ HÄR:

1. Vind- och vattentätt yttermaterial, t ex en tältduk . 2. Isolera invändigt med liggunderlag och sovsäckar. 3. Lägg den nedkylda personen i påsen, på liggunderlag och i en egen sovsäck. 4. Lägg varma flaskor/handvärmare på personens bröstkorg och i armhålor. 5. Stoppa om med en överlevnadsfilt som reflekterar in värme mot personen. 6. Om en person har varit med om en olycka och du vill inspektera en ytlig skada, t ex på armen, men samtidigt skydda mot nedkylning kan du klippa upp halva ärmen, dra upp och sedan tejpa fast kläderna igen. På så sätt bibehåller personen värme.

SKADA: 1. Bygg en bår av fyra stavar och tre skaljackor, alternativt en tältduk. 2. Bygg en pulka: Vira ihop dina skidor, trä in ett rep/ snöre/buntband/vad du har tillgängligt i hålet längst fram (många skidor har ett) och dra din packning. 3. Använd en tampong för att få stopp på blödning om du har en punktskada, t ex en stav har gått in i låret. 4. Gör en improviserad mitella av kläder vid armskada, t ex en axel som gått ur led.

ÖVRIGT BRA ATT HA: 1. Papper och penna så att du kan lämna ett meddelande i en fjällstuga du passerar. 2. Förvara din första hjälpen i en vattentät påse. 3. 1 meter cordelette-rep som kan användas för att t ex bygga bår eller pulka. 4. Dextrosol, snabb energi som även går att blanda med lite varmt vatten för att göras drickbart. 5. Visselpipa. 6. Överlevnadsfilt.