På väg mot en ny tillväxt och välfärd - Akavas mål för regeringsprogrammet

Akavas mål för regeringsprogrammet

På väg mot en ny tillväxt och välfärd 1

2

Innehåll: På väg mot en ny tillväxt och välfärd....... 4 Centrala mål................................................ 4 Beskattning................................................. 5 Utveckling av arbetslivet........................... 6 Förlängning av arbetskarriärer.................. 9 Socialpolitik............................................... 10 Jämlikhet och jämställdhet...................... 11 Utbildningspolitik...................................... 12 Arbetskraftspolitik..................................... 15 Näringspolitik............................................ 16 Offentliga sektorn...................................... 19 Internationella ärenden............................ 21

Godkänt vid Akavas styrelsemöte 26.5.2010 978-952-5628-35-7 Bilder: Timo Raunio

3

Akavas mål för regeringsprogrammet

På väg mot en ny tillväxt och välfärd Skattehöjningar och nedskärningar ska tillgripas endast i den mån som anpassningen inte kan förverkligas genom andra metoder. I de finansiella besluten ska man prioritera hälsan och arbetshälsan hos unga och personer i arbetsåldern, utbildning på toppnivå, forskning och informationsinfrastruktur.

Under nästa regeringsperiod bör en grund skapas för en ny tillväxt och framtida välfärd. Det behövs nya arbetsplatser, hög produktivitet och måttlig beskattning av arbetsinkomster. Finlands framgång stöder sig kraftigt på en hög kompetensnivå och innovationer.

Tillväxt löser inte alla problem inom den offentliga ekonomin men minskar dem betydligt. Hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin åtgärdas genom att förlänga arbetskarriärerna, strama åt styrningen av kommunsektorn och förbättra produktiviteten inom de offentliga tjänsterna.

Centrala mål: Beskattningen av löntagarnas förvärvsinkomster får inte stramas åt på någon inkomstnivå. Detta främjar ny tillväxt, hög kompetens och sysselsättning.

Arbetskarriärerna förlängs i första hand genom att ta hand om arbetstagarnas välbefinnande, skapa incitament för fortlöpande utveckling av kompetensen hos personer i arbetsför ålder, förebygga diskriminering av åldrande ar betstagare och säkerställa arbete för nyutexaminerade.

Organisationerna ska få rätt att väcka talan för att för bättra arbetstagarnas rättsskydd och arbetslivets stabilitet.

Målet för utvecklingen av högskoleväsendet ska vara utbildning i världsklass.

Högskolornas grundfinansiering höjs så att antalet studerande per lärare ökar till en internationellt konkurrenskraftig nivå. Högskolornas finansiering reformeras så att den belönar för hög kvalitet och förbättringar av den. Ett finansieringskriteri- um är utbudet av vuxenutbildning och sysselsättningen av nyutexa minerade i upp- gifter som motsvarar utbildningen.

Hela utbildningskedjans resurser och kvalitet säkerställs. Utbildningssystemet ut- vecklas som en helhet eftersom beslut om enskilda delar av utbildningssystemet inverkar på hela utbildningssystemet.

Den offentliga finansieringen av forskning och produktutveckling höjs betydligt, så att landets totala satsningar på den utgör minst fyra procent av BNP under hela regeringsperioden. En vetenskapspolitik med välinriktade resurser fokuserar på grundforskningen. Det ekonomiska utnyttjandet av forsknings resultaten bygger på en innovationspolitik på marknadens villkor.

Statens ekonomiska styrning av kommunerna utökas för att motverka de växande utgifterna och säkerställa en kostnadseffektiv serviceproduktion.

Man övergår från informationsstyrning till kvalitetsstyrning, där tjänsternas minimiomfattning och minimikvalitet fastställs på ett bindande sätt.

4

Beskattning

Den offentliga ekonomin balanseras i första hand genom att höja syssel- sättningsgraden.

Beskattningen av löntagarnas förvärvsinkomster får inte stramas åt.

Den högsta marginalskattesatsen för löntagare begränsas till 50 procent.

Beskattningens tyngdpunkt förskjuts till konsumtions- och miljöskatter.

vån så att beskattningen av löntagarna inte stramas åt på någon inkomstnivå. Dessutom ska höjningarna av löntagarnas pensionspremier och andra socialskyddsavgifter kompenseras genom att ändra grunderna i statsbeskattningen. Beskattningens tyngdpunkt förskjuts från beskattning av löneinkomster i första hand till konsumtions- och miljöskatter.

Det största problemet med det nuvarande skattesystemet är den stränga beskattningen av arbetsinkomster som i kombination med höga marginalskattegrader står i konflikt med kraven på kompetensbaserad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Ett sådant skattesystem motiverar inte i tillräckligt hög grad till en fortlöpande förbättring av arbetsresultaten, ansvarstagande och livslång inlärning.

Skattehöjningar ska undvikas när den offentliga ekonomin balanseras. För balanseringen används främst strukturella åtgärder, bland annat höjer man sysselsättningsgraden, allokerar resurserna för den offentliga serviceproduktionen genom en kraftigare styrning och minskar antalet kommuner. Nedskärningar i offentliga utgifter övervägs endast om de strukturella åtgärderna inte räcker till för att balansera den offentliga ekonomin. Kostnadsnedskärningarna får emellertid inte riktas mot bastjänsterna.

Inkomstbeskattningen av löntagare ska sänkas till samma nivå som i de gamla EU-länderna i alla inkomstklasser, och den högsta marginalskattegraden ska begränsas till 50 procent. Utvecklingen av beskattningen i denna riktning ska inledas om den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott i mitten av regeringsperioden är betydligt mindre än i slutet av 2009.

Regeringen gör årligen fulla indexjusteringar i statens inkomstskatteskala som motsvarar inkomstni-

Löntagarnas inkomstbeskattning 2009 48

48 45,4

46

Finland Finland

44 42

44 42 42,1

40 38

35,9

Övriga länder i Övriga VästVästeuropa *) Europeiska länderna *)

36 34

34,5

32

29,6

30 28 26

20

40 38 36 34 32 30

29,7

28

24,9

26 24

24 22

46

22

22,2

20 000

20 30 000

40 000

50 000

60 000 70 000 80 000 Årsinkomst 2009, euro

90 000

100 000 110 000 120 000

*) Nederländerna, Belgien, Spanien, Storbritannien, Italien, Österrike, Norge, Frankrike, Sverige, Tyskland, Schweiz och Danmark; Estland ingår inte; hushåll med en person Källa: Skattebetalarna, Internationell lönejämförelse 2009

5

Utveckling av arbetslivet

Osäkerhet i verksamheten får inte vara en laglig grund för anställningar på viss tid.

Systemet med arbetstidsbanker nedtecknas i arbetstidslagen.

Förhandlingstiden vid personalnedskärningar förlängs om arbetsgivaren har försummat sin samarbetsskyldighet.

Organisationerna ges rätt att väcka talan.

Personalens ställning förbättras i avtal på lokalnivå.

Program för ansvarsfull personalpolitik och ledning Tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna gör regeringen upp spelregler för en ansvarsfull personalpolitik och ledning med vars hjälp man främjar personalens välbefinnande samt resultaten av företagens och de offentliga organisationernas verksamhet. I programmet inkluderas personalbokslut, flexibilitet enligt arbetstagarnas livssituation och en ökning av arbetshälsan. Dessutom omfattar det en förbättring av arbetarskyddet och arbetstidsskyddet samt främjande av jämställdheten och samhällsansvaret, gott ledarskap samt en ökning av den fortlöpande dialogen mellan arbetsgivaren och personalen.

Regeringen stöder arbetsgivarna i införandet av ansvarsfulla verksamhetssätt. Av företag som får statsunderstöd för sin affärsverksamhet förutsätts att de förbinder sig till en ansvarsfull personalpolitik.

Den offentliga sektorn föregår med gott exempel som arbetsgivare och förbinder sig att införa instruktionerna i sin egen verksamhet.

Anställningar för viss tid Möjligheten att kringgå uppsägningsskyddet genom anställningar för viss tid förhindras genom lagstiftning. Lagstiftningen gällande grunderna för visstidsanställningar preciseras så att osäkerhet i anslutning till affärsverksamheten eller den övriga verksamheten inte längre kan utgöra en grund för anställning för viss tid.

Visstidsanställningar 2009 Alla löntagare

13

Akavamedlemmar

12

Akavamedlemmar, män

7

Under 35 år

13

35–50 år

6 3

Över 50 år Akavamedlemmar, kvinnor

17

Under 35 år

35

35–50 år

11

Över 50 år

7 0

5

10

15

Löntagare i heltidsarbete Källa: Statistikcentralen, materialet från Arbetskraftsundersökningen 2009

6

20

25

30

35

%

Oersatt övertidsarbete

Övertidsarbete utan ersättning h/vecka

Akavamedlemmar

8,8

8

Män

9,1

10

Kvinnor

8,4

7

Arbetsgivare Privat

9,1

11

Staten

9,3

7

Kommunen

7,4

4

Alla löntagare

8,6

3

Socioekonomisk ställning Högre tjänstemän

8,8

8

Lägre tjänstemän

5,6

1

Arbetstagare

-

0,4 0

2

4

6

8

10

12 %

Löntagare anställda på heltid; övertidsarbetstimmar för dem som utfört oavlönat övertidsarbete Källa: Statistikcentralen, materialet från Arbetskraftsundersökningen 2009

I samarbetslagarna föreskrivs en skyldighet för arbetsgivarens och personalens representanter att avtala om rutinerna när anställningar för viss tid används. Man säkerställer att det finns en lagstadgad grund för visstidsanställningar och att man i personalstyrkan beaktar det behov av vikarier som kan prognostiseras. I arbetsavtalslagen inskrivs en självständig rättighet för personalens representanter att få information om grunden för visstidsanställningar. I samarbetsförfarandet bedömer man behovet av visstidsanställningar och följer upp realiserade anställningsförhållanden för viss tid och lagenligheten för deras grund minst två gånger om året.

Samarbete Samarbetets effektivitet förbättras genom en precisering av samarbetslagarna. Därigenom kan man bevara personalens yrkeskompetens och förutse ändringsbehov i anslutning till den samt beakta personalens varierande livssituationer. Dessa åtgärder ökar arbetsplatsernas produktivitet och arbetshälsa.

Arbetstider Arbetstidsbanksystemet och minimikraven för det inskrivs i arbetstidslagen. Genom lagstiftningen stöder man också införandet av andra flexibla arbetstidsarrangemang samt funktionen hos och uppföljningen av dem. Granskningen av flexibel arbetstid sker i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen.

Arbetsgivarens förhandlingstid vid personalnedskärningar förlängs om personal- och utbildningsplaneringsskyldigheterna har försummats.

Arbetsgivarna uppmuntras att utveckla personalens yrkesskicklighet genom en avsättning som inskrivs i skattelagstiftningen och som kan användas för utbildning av personalen under sämre tider.

Sanktionerna för verksamhet som strider mot samarbetsskyldigheten stramas åt. Samarbetsombudsmannen övervakar i synnerhet iakttagandet av planeringsskyldigheterna. För att fastställa insatsområdena inom övervakningen av samarbetet och följa upp samarbetsärendena bildas en trepartsdelegation.

Den lagstadgade uppföljningen av arbetstiden omfattar all arbetsrelaterad tid, såsom resor utanför arbetstiden och så kallat grått övertidsarbete, dvs. oavlönat arbete utanför arbetstiden. För att minska den belastning som resor orsakar förutsätts en tillräcklig tid av vila efter resan.

Organisationernas rätt att väcka talan De olägenheter som rättsprocesser orsakar enskilda arbetstagare minskas genom att arbetsmarknadsor-

7

randes sysselsättning i Finland stöds.

Förvaltningen av invandrarärenden förenklas, och en utredning görs om för- och nackdelarna med ett tydligt poängsättningssystem utifrån de senaste internationella exemplen. Rekryteringen ska vara etiskt hållbar, och därför får kompetenta personer inte rekryteras från de fattigaste länderna i omfattande skala.

ganisationerna ges rätt att väcka talan på sina medlemmars vägnar. Genom organisationernas rätt att väcka talan förebygger man medvetna brott mot arbetsvillkoren.

Arbetsmarknadernas avtals- och arbetsfredssystem Regeringen stöder dialogen mellan arbetsmarknadsorganisationerna avseende avtals- och arbetsfredssystemets funktion, samordningen av systemet, orsakerna till störningar i avtalsbalansen samt förlikningssystemets funktion och förfaranden.

Invandrare ska ha tillgång till flexibla påbyggnadsutbildningar och även mer krävande kurser i finska. Arbetsgivare som importerar arbetskraft till Finland förpliktas att ta hand om den språkutbildning som invandrarna behöver utöver den övriga introduktionsutbildningen.

För att undvika olagliga arbetskonflikter ska man förbättra arbetstagarnas kollektiva metoder att ingripa i arbetsgivarens illegala eller avtalsvidriga verksamhet. Samtidigt utreder man om arbetsgivarens tolkningsföreträde bör begränsas för att förverkliga arbetstagarnas rättsskydd.

Invandrarnas deltagande i högskoleutbildningen främjas. Den statistiska praxisen gällande invandrare, till exempel sysselsättningsstatistiken, uppdateras. Dessutom stöder man sysselsättningen av invandrare i uppgifter som motsvarar deras kompetens och utbildning. Nödvändiga åtgärder bereds utifrån de erhållna uppgifterna.

Spelreglerna för lokala avtal utvecklas genom att främja en jämlik förhandlingsposition för avtalsparterna. Personalrepresentanternas befogenheter och ställning förbättras genom lagstiftningen.

Lagstiftningen justeras så att språkkrav inte kan användas som diskriminerande verktyg på arbetsmarknaden eller vid anställning av tjänstemän. Förverkligandet av arbetsvillkoren övervakas effektivare än i dag genom att öka arbetarskyddsmyndigheternas resurser och ge arbetsmarknadsorganisationerna en lagstadgad rätt att väcka talan.

Främjande och finansiering av arbetslivsforskning En tillräckligt mångsidig och högklassig grundforskning och tillämpande forskning om arbetslivet säkerställs genom offentlig finansiering. Grundforskningen om arbetslivet ska inte begränsas till några universitet eller forskningsinstitut, eftersom det behövs mångsidig och tvärvetenskaplig forskning om arbetslivet.

Invandrarnas ställning Kompetensbasen i Finland utvidgas så att Finland görs till ett attraktivt ställe för utländska kompetenta personer. Kompetensexporten från Finland omvandlas till kompetensutbyte. Utländska stude-

8

Förlängning av arbetskarriärerna

Arbetstiden görs mer flexibel med hjälp av arbetstidsbanker och möjligheter till deltidsarbete.

Incitament för kompetensutveckling skapas.

Arbetsgivarnas ansvar för sysselsättning av äldre personer utökas.

Utslagning av unga förebyggs.

Regeringen ser till att förslagen av Ahtelas arbetslivsarbetsgrupp för att förebygga arbetsoförmåga, tidigarelägga inledandet av arbetskarriären samt öka arbetshälsan förverkligas. Tillräckliga resurser reserveras för att genomföra förslagen, och effekterna av åtgärderna uppföljs noga. Tilläggsåtgärder bereds för att förlänga arbetskarriärerna.

sutbildningen tidigareläggs, rehabiliteringssamarbetet förbättras och ansvaret för rehabiliteringen förtydligas. Incitament skapas på arbetsplatserna för att främja levnadssätt som främjar arbetstagarnas arbetsförmåga, utbildning och kompetens.

Arbetsgivarnas ansvar för sysselsättning av äldre personer ökas. Dessutom förebyggs utslagning bland unga.

Möjligheterna till deltidsarbete utökas, så att möjligheterna till flexibelt arbete förbättras i synnerhet för personer med familj samt funktionshindrade och äldre personer. Systemet med arbetstidsbanker föreskrivs i lag så att arbetstiden blir flexiblare. Yrke-

Hur ska Akavas medlemmar orka arbeta längre?

Viktigt

Inte särskilt viktigt

Säker arbetsplats

80

Kiireen vähentäinen Mindre stress Johtamis- Bättre

Ingen betydelse 16

69

4

27

4

ledarskap

62

30

7

Bättre arbetsmiljö

61

32

7

Flexiblare arbetstider

59

31

Utveckling av företagshälsovården

49

- tai sapattivapaa Alternerings- eller Vuorottelu sabbatsledighet

48

36

OsaDeltidspension

47

40

Mindre arbetsbörda

47

Bättre lön

45

Bättre rehabiliteringsmöjligheter

41

10

20

Källa: Enkät av TNS Gallup från november 2009 för Akava

9

13 7 9

49

9

47

35 0

16

46

38

Ändrade arbetsuppgifter

10

47

41

Fler utbildningsmöjligheter

10

15

52 30

40

50

60

12 70

80

90

100 %

Socialpolitik

Ändringarna i pensionssystemet bereds långsiktigt.

Finansieringen av arbetslöshetsskyddet säkerställs.

Arbetets psykosociala risker blir ett insatsområde inom arbetarskyddet.

Företagshälsovården fokuserar på förebyggande åtgärder.

Pensionsskydd Målet är att höja pensioneringsåldern med tre år fram till 2025. Utvecklingen av pensioneringsåldern och konsekvenserna av pensionsreformen 2005 för arbetskarriärerna bedöms enligt ett trepartsförfarande efter mitten av regeringsperioden, när man fått tillräckligt med kunskap om dem. De nödvändiga korrigerande åtgärderna bereds genom trepartsförfarande.

Verkställandet av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet förenklas bland annat genom att förtydliga verkställandet av jämkad dagpenning och slopa tidsuppföljningen av arbetsförhållandet när rätten till dagpenning prövas.

Arbetarskydd Arbetets psykosociala risker blir ett insatsområde inom arbetarskyddet. Detta förutsätter en effektivare bedömning och övervakning av riskerna i arbetet. Inom arbetstidsskyddet får högre tjänstemän en likvärdig ställning med andra arbetstagargrupper.

Antalet begynnande invalidpensioner bör minskas med alla tillgängliga sätt för upprätthållande och främjande av arbets- och funktionsförmågan. Åtgärder vidtas omedelbart när problem med arbetstagarens arbetsförmåga upptäcks.

Arbetarskyddslagen ändras så att tidsmässiga belastningsfaktorer i anslutning till arbetstiden och annat arbete utreds på förhand. Belastningsfaktorer utgörs åtminstone av fortlöpande överskridande av den regelbundna arbetstiden, återkommande resor i anslutning till arbetet och begränsningar av utnyttjandet av fritiden. Arbetsplatsspecifika indikatorer definieras för arbetsbelastningen. Arbetstidsarrangemang inkluderas i åtgärderna som upprätthåller arbetsförmågan och som behandlas av arbetsgivarens och personalens representanter i anslutning till arbetarskyddets handlingsprogram.

Ändringarna i pensionssystemet bereds även i fortsättningen genom trepartsförfarandet. I beredningen fästs uppmärksamhet vid pensionssystemets långsiktighet. Tvära kast i förslagen i anslutning till konjunkturväxlingar ska undvikas eftersom de orsakar förvirring och osäkerhet bland de försäkrade och ökar incitamenten att gå i pension så tidigt som möjligt.

Arbetslöshetsskydd Finansieringen av arbetslöshetsskyddet tryggas och det nuvarande kassasystemet bevaras. Kopplingen mellan det inkomstrelaterade skyddet och grundskyddet bevaras intakt, så att det alltid lönar sig att försäkra sig mot arbetslöshet.

Arbetarskyddslagstiftningen preciseras så att våld på arbetsplatsen förebyggs effektivare och eftervården efter hotfulla situationer och våldssituationer förbättras.

Buffertfonden för arbetslöshetsskyddet dimensioneras så att höjningen av arbetslöshetsförsäkringsavgiften kan stävjas under recessionen och att avgiften utvecklas så jämnt och förutsägbart som möjligt.

Problem som orsakas av biologiska riskfaktorer såsom fuktskademikrober förebyggs i nybyggen.

Ett reparations- och underhållsprogram för byggnadsbeståndet inleds, tillsynsmyndighetens befogenheter utökas och inspektionsansvaret preciseras.

Samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för arbetarskyddet, hälsovården samt övervakningen och styrningen av byggverksamheten förbättras. Hälsoproblem och ekonomiska förluster som orsakas av arbete i fuktskadade byggnader ska ersättas ändamålsenligt.

En permanent statlig finansieringsandel anvisas för permitteringsdagpenningen. Staten garanterar Arbetslöshetsförsäkringsfondens lån upp till konjunkturbuffertens maximala belopp och finansierar fondens utgifter i den mån som skuldens maximala belopp överstiger konjunkturbufferten.

10

Företagshälsovård och rehabilitering Företagshälsovården inriktas mot tidigt förebyggande av symptom och sjukdomar, främjande av och stöd för arbetsförmågan samt identifiering av tecken på en försämrad arbetsförmåga i ett så tidigt skede som möjligt. Med hjälp av ersättningssystemet för företagshälsovårdens kostnader allokeras resurser till upprätthållande av arbetstagarnas arbetsförmåga och förebyggande verksamhet.

Man skapar rutiner genom vilka man främjar hälsosamma matvanor på arbetsplatsens lunchraster och andra måltider under arbetstiden.

Alternativen för och mångsidigheten hos de rehabiliteringstjänster som finansieras av FPA ökas, till exempel genom att införa rehabiliteringsmodeller som används på arbetsplatsen vid sidan av arbetet.

Vid utvecklingen av nya rehabiliteringsmodeller fokuserar man i synnerhet på ingripande i mentala problem.

effektivt i ett tillräckligt tidigt skede. Familjerna får effektivt stöd som motsvarar deras behov i ett tillräckligt tidigt skede.

Barns och ungas välbefinnande För att främja barnens och de ungas välbefinnande behövs en bättre identifiering och sållning av riskgrupper så att åtgärderna kan inriktas exakt och

Yrkesvägledningen utvecklas och effektiviseras.

Dessutom säkerställer man att de unga får sommarjobb och praktikantplatser.

Jämlikhet och jämställdhet

Personer som återvänder från familjeledighet skyddas mot uppsägning.

Pappornas familjeledigheter ökas genom införandet av 6+6+6-modellen.

Förmånerna för familjeledighet skärs inte ned enligt inkomstnivå.

Innehållet i lönekartläggningen specificeras.

Familjeledighet Ett efterskydd för uppsägning på minst sex månader stadgas för personer som återvänder från familjeledighet. Dessa personers rätt att återvända till sina gamla uppgifter förbättras genom att strama åt bevisbördan i situationer där uppgifterna är utsatta för ändringar. Genom lagstiftningen effektiveras arbetsgivarens skyldighet att ge nödvändig introduktion och påbyggnadsutbildning till personer som återvänder till arbetet från familjeledighet.

Genom dessa ändringar stärks kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, i synnerhet deras karriärutveckling.

Systemet för familjeledighet utvecklas så att endast ledigheten för pappor utökas. Grunden utgörs av till exempel 6+6+6-modellen där bägge föräldrar har en individuell familjeledighetsperiod på sex månader, medan föräldrarna fritt kan välja den återstående sexmånadersperioden. Flexibiliteten tryggas så att familjerna självständigt kan besluta i vilket skede de utnyttjar rätten till familjeledighet. Systemet ska även flexa enligt olika arbetstidsformer. Föräldrarna ska kunna ta ut en del av familjeledigheten samtidigt. Ersättningen för familjeledigheten höjs genom att slopa s.k. veck i dessa förmåner så att de inte skärs ner enligt inkomstnivån. Avlöningen av familjeledighet föreskrivs i lagstiftningen.

11

principen för lika lön. Målet är att rätta till eftersläpningen av lönerna i synnerhet inom kvinnodominerade branscher med hög utbildning där lönen inte motsvarar arbetets krav.

Partiell vårdledighet utvecklas så att familjernas individuella livssituationer beaktas bättre. Arbetstagarnas möjlighet att ta hand om anhöriga förbättras genom att föreskriva en särskild ledighet för detta ändamål.

Karriärutveckling Ett program inleds där bägge könens karriärutveckling och ställning i arbetslivet följs upp. Om den nuvarande lagstiftningen inte garanterar tillräckligt jämställda möjligheter för män och kvinnor övervägs som fortsatt effektiverande åtgärd införande av obligatoriska könskvoter inom både den offentliga och privata sektorn.

Lönejämställdhet Bestämmelserna om lönekartläggningar specificeras för att förbättra jämställdhetslagens funktion. Lönebegreppet utvidgas så att alla ekonomiska förmåner i anslutning till anställningen beaktas. Kretsen av dem som deltar i lönekartläggningen utvidgas.

Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter som behövs i kartläggningen specificeras.

I början av regeringsperioden utförs en utvärdering av inverkan av och tillräckligheten hos åtgärderna i den föregående regeringens program för lika lön. Utifrån utvärderingen bereds ett kompakt och konkret åtgärdsprogram för genomförandet av

Utbildningspolitik

Högskolornas finansieringsmodell reformeras så att den fokuserar på kvalitet och främjandet av den.

Universiteten handhar ett uppdrag för livslång inlärning.

Den strukturella utvecklingen av högskolorna fortsätter så att högskolesystemet

granskas som en helhet.

Exaktheten i prognostiseringen av utbildningsbehoven förbättras.

En internationaliseringsperiod inkluderas i alla högskoleexamina.

Utbildningsstruktur, inträdeskrav och kvalitet Hela utbildningskedjans resurser och kvalitet tryggas. Utbildningssystemet utvecklas som en helhet eftersom beslut om enskilda delar av utbildningssystemet inverkar på hela utbildningssystemet.

Genom det strategiska samarbetet och arbetsfördelningen mellan högskolorna säkrar man både det riksomfattande och regionala utbudet av en högklassig vetenskaplig och yrkesinriktad högskoleutbildning. Högskolorna ställer upp sina strategiska mål på ett regionalt plan i samarbete med aktörerna inom arbetslivet och den offentliga sektorn. Dessutom kommer de överens om samarbetet och arbetsfördelningen i genomförandet av målen.

Högskolorna ska ha en tydlig profil och insatsområden för verksamheten. Utvecklingen av strukturerna fortskrider så att högskolesystemet granskas som en helhet samtidigt som man beaktar högskolornas och regionernas varierande situation och behov.

Profileringen av högskoleutbildningen stöds genom finansieringsmodellen. Samtidigt tryggas högskolornas kärnverksamheter och bildningsmässigt viktiga områden med liten utbildningsvolym.

Man ser till att högskolorna satsar på verksamhetens kvalitet och utvecklingen av den samt att de regelbundet deltar i internationella externa utvärderingar av sin verksamhet. Övergången till arbetslivet snabbas upp genom att underlätta övergången till det högre stadiet och avläggandet av studierna. I synnerhet utvecklas inträdeskraven, möjligheterna att byta studieinriktning och studiernas flexibilitet. Dessutom säkerställer man ett tillräckligt finansiellt stöd och tillräcklig

Högskolornas dualmodell stärks så att kompetensmålen för de examina som de producerar förtydligas.

12

handledning. Den nationella referensramen för examina utvidgas till en referensram för kompetens.

innovationsuppgift som en del av det regionala inflytandet.

Högskolornas finansiering Finansieringen av högskolorna reformeras så att den i betydande grad baserar sig på kärnverksamhetens kvalitet och utvecklingen av kvaliteten samt möjliggör enheternas profilering. Kriterier som bland annat beskriver sysselsättningens kvantitet och kvalitet samt utbudet och förverkligandet av vuxenutbildningen inkluderas i grunderna för finansieringen.

Möjligheterna att utvidga högskolornas finansieringsbas utreds för att öka utbildningsresurserna.

Målet är att förbättra kvaliteten och effektiviteten utan att äventyra jämlikheten i utbildningen eller öka de högskoleutbildades betalningsbörda.

Grundfinansieringen av högskoleutbildningen riktas till att förbättra förhållandet mellan lärare och studerande så att relationstalet uppnår en internationellt konkurrenskraftig nivå. Den övre gränsen för skattefria donationer till högskolor slopas för både företag och privatpersoner.

Högskolornas grundfinansiering höjs. Tilläggssatsningar riktas i synnerhet till de områden som har för lite resurser i förhållande till antalet studerande jämfört med andra OECD-länder. Grundforskningens andel av forskningsinsatserna stärks.

Möjligheten att uppbära terminsavgift av studerande utanför EU- och EES-länderna blir permanent.

En jämlik möjlighet att få utbildning säkerställs genom ett nationellt stipendiesystem.

Finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten och deras finansieringsmodell reformeras.

Principerna för yrkeshögskolornas och universitetens finansieringsmodeller förenhetligas, men dualmodellen och högskolesektorernas olika uppgifter beaktas. Yrkeshögskolorna får en möjlighet att utföra sin forsknings-, produktutvecklings- och

Vuxenutbildning Alla medborgare garanteras en möjlighet att få vuxenutbildning som motsvarar deras behov. Incitament för livslångt lärande skapas för individer, arbetsgivare och utbildningsleverantörer. Regeringen

Antal studerande i relation till undervisningspersonalen Examensstuderande/ undervisningspersonal

1999

2009

25 21

22

22

20

18

15

10

5

0

Universitet*

Yrkeshögskolor

*) Lärare avlönade med budgetmedel Källor: Undervisningsministeriets KOTA- och AMKOTA-informationstjänstsystem för statistik över universitet och yrkeshögskolor

13

Studerande instrueras i arbetslivsfärdigheter, arbetsförmåga och arbetshälsa under studietiden. Dessa teman införlivas med kompetensmålen för examina. För högskoleexamina fastställs ett övergripande kompetensmål för internationella färdigheter. Alla utexaminerade ska ha inhämtat dessa färdigheter när utbildningen avslutas antingen i anslutning till utbildningen eller genom arbetserfarenhet. Högskoleexamen omfattar en internationaliseringsperiod som är en minst tre månader lång studie- eller praktikperiod i en internationell sammanslutning.

utreder olika modeller för att finansiera yrkesutveckling genom personliga fondkonton, vars medel sätts in av arbetsgivarna, arbetstagarna och den offentliga sektorn.

Identifieringen och erkännandet av tidigare och på annat håll anskaffad kompetens förbättras. Man skapar kundorienterade, samordnade styr- och rådgivningstjänster som omfattar hela cykeln för livslångt lärande i samarbete med undervisningsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. I verksamheten utnyttjas goda existerande förfaranden, till exempel regional praxis. Genom programmet för studiehandledning, karriärtjänster och yrkesutveckling förbättrar man balansen mellan utbildningsutbudet och kompetensbehoven.

Förebyggande av utslagning Uppmärksamhet fästs vid förskolepedagogiken och början av utbildningskedjan för att effektivt förebygga utslagning i ett senare skede. Regeringen presenterar ett handlingsprogram för riksdagen genom vilket man säkerställer att hela årskullen avlägger examen på andra stadiet och en yrkesinriktad examen före 30-årsåldern.

Universiteten styrs så att de i all sin verksamhet genomför den lagstadgade uppgiften att främja livslångt lärande. Universiteten förpliktas att förena utbudet av påbyggnadsutbildning med sina strategiska kompetensområden. För universiteten fastställs en samordningsinstans vars uppgift är att utnyttja universitetets hela kompetens och undervisningsutbud i påbyggnadsutbildningen.

Balansen mellan efterfrågan på och utbudet av vuxenutbildning förbättras genom att främja samarbetet mellan utbildningsleverantörerna, arbetslivet och det övriga samhället.

Prognostisering av utbildning och sysselsättning Ett flexibelt system utvecklas för prognostiseringen av utbildningen. Med dess hjälp styr man utbudet av utbildning och dess struktur så att den motsvarar kompetenskraven. Prognostiseringen görs exaktare genom att man effektiverar den riksomfattande samordningen av prognostiseringen och den regelbundna dialogen mellan olika aktörer.

14

Arbetskraftspolitik

Tillgången till handlednings- och rådgivningstjänster för högutbildade säkras.

Den konjunkturmässiga variationen i andelen personer somdeltar i arbetskraftspolitiska åtgärder minskas.

Finansieringen av sysselsättningsåtgärderna inriktas på de åtgärder som bäst inverkar på sysselsättningen.

Utbildningsutbudet inom arbetskraftsutbildningen individualiseras.

Tillräckliga personalresurser säkerställs för arbets- och näringsbyråerna.

Handlednings- och rådgivningstjänster Resurser allokeras till handlednings- och rådgivningstjänster för högutbildade vid arbets- och näringsbyråerna. Med hjälp av tjänsterna tacklar man de högutbildades växande arbetslöshet och garanterar kännedomen om kompetenskraven på arbetsmarknaden och utbildningsinnehållet. Tillgången till handlednings- och rådgivningstjänster för högutbildade säkras i högskolestäderna.

En livslång yrkesutveckling och främjande av sysselsättningen beaktas i synnerhet genom en heltäckande uppföljning av karriären och placeringen i arbetslivet.

Sysselsättning Fluktuationen i aktiveringsgraden för arbetslösa när antalet arbetslösa varierar förebyggs. Aktiveringsgraden för arbetslösa, dvs. andelen arbetslösa som omfattas av aktiva åtgärder, fastställs. Resurserna dimensioneras så att den eftersträvade aktiveringsgraden uppnås.Finansieringen av sysselsättningsåtgärderna allokeras till de åtgärder som bäst stöder sysselsättningen i syfte att effektivisera utnyttjandet av resurserna.

Finansieringen för högskolornas karriär- och rekryteringstjänster utökas och en struktur för samarbetet mellan arbets- och näringsbyråerna samt högskolornas karriär- och rekryteringstjänster skapas.

De nyutexaminerades sysselsättningsmöjligheter förbättras bland annat genom att utvidga praktikmöjligheterna och i högre grad införliva den studieanknutna arbetserfarenheten under studierna med målen för utbildningen.

Sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden är det enda målet för största delen som deltar i åtgärderna.

Arbetslösa med högskoleexamen Ingenjör 2 069 Tradenom 1 772 Filosofie magister (hum.)

1 654 Diplomingenjör 1 363 Ekon. utbildning (högre examen) 1 255 Filosofie magister (naturvetenskaper) 916 Magister samhällsvetenskaper 637 Pedagogie magister 635 Konstämnen (högre examen) 606 Ekon. utbildning (lägre examen) 585 Socionom, YH inom det sociala området 490 Hum. kand.

410 Doktor 315 Licenciat 294 Juris kandidat 283 Barnträdgårdslärare 219 Kandidat i naturvetenskaper 171 Agronom, magister inom jord- och skogsbruk 122 Teologisk utbildning (högre examen) 111 Arkitekt 73 Läkare 68 Farmaceut Tandläkare 24 0

1 000

Exklusive permitterade, situation 30.4.2010 Källa: Arbets- och näringsministeriets statistik

15

2 000 3 000 Antal personer

4 873

4 000

5 000

betskraftsutbildningsprojekt främjas, och för dessa beviljas finansiering som tryggar utvecklingen av en långsiktig verksamhet. Finansiering som överskrider förvaltningsgränserna möjliggörs.

För dem som är allra svårast att sysselsätta godkänns sysselsättning på mellanarbetsmarknaden eller i understött arbete som en långvarig eller vid behov permanent lösning. För resten är målet dock sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

Organisation för offentlig arbetskraftsservice Tillräckliga personalresurser säkerställs för arbetsoch näringsbyråerna för att garantera genomförandet av offentlig arbetskraftsservice och en tillräcklig individuell service. Man utreder huruvida ändringarna av lagen om offentlig arbetskraftsservice från 2009 och 2010 orsakat regional eller annan ojämlikhet för kunderna eller en för stor belastning av arbets- och näringsbyråernas personal och därigenom lett till en försvagad servicekvalitet. Delegeringen av prövnings- och beslutsrätten från ministerienivån till lokalnivån får inte leda till ojämlika avgöranden.

Sysselsättningsåtgärderna för unga utvidgas till att omfatta över 25 år gamla nyutexaminerade personer så att även unga som utexamineras från högskolor ska omfattas av effektiverade åtgärder. Sysselsättningen och inträdet på arbetsmarknaden för unga som utexamineras från högskolorna främjas genom att öka möjligheterna till arbetspraktik med hjälp av ekonomiskt stöd.

I finansieringsbesluten prioriterar man de forsknings- och produktutvecklingsprojekt som har en stor sysselsättningseffekt i synnerhet på högutbildade unga och nyutexaminerade.

Dessutom möjliggör man en sänkning av företagens självriskandel i situationer där unga och nyutexaminerade sysselsätts.

Arbets- och näringsministeriet instruerar och övervakar verksamheten vid kommittéerna för främjandet av sysselsättningen allt noggrannare. NTMcentralerna utnyttjas i den regionala samordningen och styrningen.

Arbetskraftsutbildning Utbildningsutbudet inom arbetskraftsutbildningen individualiseras. Lanseringen av nya innovativa ar-

Näringspolitik

Satsningarna på forskning och produktutveckling utgör minst fyra procent av bruttonationalprodukten under hela regeringsperioden.

Hindren mellan lönearbete och företagande i socialskyddet slopas.

Upphandlingskompetensen inom den offentliga sektorn förbättras.

Kraven på utsläppsnedskärningar i Finland uppnås före slutet av 2020.

Forskning, utveckling och innovationer Den offentliga finansieringen av forskning och produktutveckling höjs betydligt, så att Finlands totala satsningar på den är minst fyra procent av BNP under hela regeringsperioden.

den i de gröna och kreativa branscherna inom vilka man kan skapa tusentals arbetsplatser. Statens innovationspolitik inriktas i allt högre grad användaroch marknadsspecifikt till exempel via företagsacceleratorer.

Produktiviteten i innovationssystemet höjs. Den förvaltningsöverskridande samordningen mellan innovationspolitikens finansiering, styrning och rådgivning förbättras.

De viktiga innovationerna – inom både den privata och offentliga sektorn – är i allt högre grad serviceinnovationer. Innovationsrikedomen blir ett kvalitetskriterium i offentlig upphandling.

Den nationella innovationsstrategin lanseras som en del av näringslivet. I innovationspolitiken drar man upp riktlinjerna för de framtida tillväxtområ-

Innovationssamarbetet mellan högskolor, företag och närområden förbättras så att en skyldighet till detta införs i högskolornas verksamhetsstrategier.

16

tringar görs i arbetslöshetsskyddet, sjukdomsskyddet samt i anpassningen av arbets- och familjelivet till varandra så att tröskeln mellan lönearbete och företagande slopas. Rätten till jämkad dagpenning granskas enligt inkomsten och inte enligt arbetstiden så att även yrkesutövare ska ha möjlighet att erhålla förmånen. För enskilda näringsidkare föreskrivs en rättighet att dra av vårdkostnader för egna barn i beskattningen. För yrkesutövare föreskrivs en rättighet att dra av anskaffningsutgifter för kultur- och motionssedlar i beskattningen. För att förbättra kvinnliga företagares ställning utreder man hur indirekta kostnader på grund av familjeledighet kan delas mellan arbetsgivarna.

Finlands attraktivitet bland utländska forskare, lärare och experter förbättras bland annat med hjälp av internationellt utbyte, beskattning och finansiering. Hanteringen av immateriella rättigheter (IPR) förbättras genom att effektivisera offentliga rådgivningstjänster och införliva helheter i anslutning till hanteringen av immateriella rättigheter med högskoleundervisningen. Upphovsrätten, dispositionsrätten över verk och rätt till ersättning hos personer i arbets- och tjänsteförhållanden tryggas för att uppmuntra kreativiteten. Dessutom förbättras möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor.

De för Finland viktiga industriella sektorerna och klustren där Finland har framgångspotential identifieras. Man tar hand om dessa industriella sektorers konkurrenskraftsfaktorer och tillväxt till exempel genom strategiska kluster för spjutspetskompetens.

Definitionen av företagare förenhetligas så att olika myndigheter behandlar en företagare på ett enhetligt sätt även om de tillämpar olika lagar.

Företagande främjas genom att sprida kännedom om företagsverksamhet och företagarattityden. Mer resurser allokeras till program för entreprenörskap.

Utbildning i entreprenörskap tillhandahålls och utvecklingen av kreativiteten understöds i olika läroämnen på alla utbildningsnivåer. Varje studerande, forskare och lärare vid universiteten och högskolorna ska ha en möjlighet att delta i entreprenörsutbildning i enlighet med förslagen i arbets- och näringsministeriets samt undervisningsministeriets

Utbildning och affärskompetens inom de tekniska och kreativa branscherna förenas på ett mer omfattande plan såsom i Aalto-universitetet så att utbildningen motsvarar näringslivets behov och behåller sin internationella konkurrenskraft.

Företagande och näringsverksamhet Regeringen förbättrar socialskyddet för yrkesutövare, företagare och deras familjemedlemmar. Förbät-

Forsknings- och utvecklingsutgifterna i euro har sjunkit % av BNP

Md euro

8 7

8 6,87

6,85

6,24

7

6

6

5

5

4

4,0

3,7

3,5

4

3

3

2

2

1

1

0

0 2007

2008

% av BNP

2009*

Md euro

Källa: Statistikcentralen 26.11.2009; egen bedömning av BNP-andelen

17

arbetsgruppsutredning. Högutbildade uppmuntras till tillväxtföretagande med en ny startpeng som lockar till kompetensintensivt företagande. Verksamheten i Företags- och fortsättarbörsen tryggas, så att förlusten av arbetsplatser förhindras när uppskattningsvis 50 000–80 000 ensamföretagare går i pension under de närmaste åren. Inom företagartjänster genomförs under 2011 servicekonceptet ”Allt från samma lucka” i hela landet. Finansierings- och rådgivningsnätet som stöder tillväxtinriktade företag förtydligas. Tillväxt främjas på både företags- och individnivå bland annat genom en konkurrenskraftig beskattning.

Energi och klimat Kraven på nedskärningarna av utsläpp i Finland ska uppnås före slutet av 2020.

Den offentliga sektorn som näringspolitisk aktör Den offentliga sektorns ansvar och ställning som beställare och producent av tjänster förtydligas och görs mer transparent. De offentliga instanserna måste satsa mer resurser på upphandlingsförfaranden och kompetens. För små företag skapas ett separat, lättare upphandlingsförfarande.

Regeringen genomför förslag av arbets- och näringsministeriets energieffektivitetskommitté. Tjänsternas och konsumtionsvarornas energieffektivitet förbättras genom exaktare instruktioner och lagstiftning. I ny- och reparationsbyggen förbättras effektiviteten med ett nytt teknologiprogram för reparationsbyggnad. Dessutom uppgörs ett program för byggande i trä. Teknologin i anslutning till klimatförändringen utformas till ett nationellt kunskapsintensivt tillväxtområde som även omfattar tillverkning och design av utrustning. Staten satsar betydligt på att skapa ett kluster för grön teknologi, så att Finland får nya gröna arbetsplatser på export- och servicemarknaden. Regeringen ska med hjälp av EU-politiken uppnå ett omfattande, internationellt och juridiskt bindande klimatavtal för att förhindra att industrins arbetsplatser flyttar till länder eller regioner som inte bekämpar klimatförändringen.

När självförsörjningen inom elproduktionen höjs till hundra procent måste man även sörja för produktutvecklingen inom förnybara energiformer.

Den åldrande produktionen som baserar sig på fossila bränslen förnyas och samtidigt garanterar man ett konkurrenskraftigt pris på el. Inom utnyttjandet av förnybar energi skapar man förutsättningar för konkurrenskraften och verksamhetsförutsättningarna för decentraliserad produktion av bioenergi.

Social- och hälsovårdsministeriet säkerställer att kommuninvånarnas tjänster förbättras genom ett utbyggt servicesedelsystem utan att pruta på tjänsternas kvalitet och tjänsteleverantörernas kompetensförutsättningar. FPA:s ersättningar för privata läkar-, terapeut- och psykiatritjänster höjs så att de motsvarar läget i dag.

Utveckling av regionerna De näringspolitiska stöden och åtgärderna inriktas bättre än i dag. Regionalpolitiken får inte vara ett kriterium i beslut som gäller innovationspolitiken.

Stöden allokeras tydligare endast till de branscher där man strävar efter ekonomisk tillväxt. EU:s strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF och Europeiska socialfonden ESF) samordnas effektivt och utnyttjas för att uppnå Finlands strategiska insatsmål. Regeringen stöder den regionala tillväxten genom att säkerställa fungerande trafikförbindelser och moderna datakommunikationsförbindelser. I början av regeringsperioden fattar man beslut om ett riksomfattande infrastrukturprogram och finansieringen av det.

Man underhåller det existerande vägnätet, eftersom det kommer att belastas när användningen av inhemska naturresurser ökar i synnerhet inom skogsoch gruvindustrin.

Kollektivtrafiken utvecklas genom att höja det offentliga ekonomiska stödet så att biljettpriserna inte höjs mer än med inflationsjusteringar.

18

Offentliga sektorn

Antalet kommuner minskas med hälften.

I styrningen av kommunerna övergår man till en nationellt definierad kvalitetsstyrning.

I tjänsteupphandlingen övergår man till ett godkännandeförfarande för tjänsteleverantörer.

Statens produktivitetsprogram avbryts.

Kommunstrukturer Regeringen bär ansvaret för kommunsektorn.

Kommun- och servicestrukturreformen har inte räckt till för att garantera nödvändiga reformer av servicestrukturerna och processerna. I stället för experiment och projekt fattar man beslut om servicestrukturerna i synnerhet inom social- och hälsovården.

återinföra uppgifterna i baskommunerna, där de är underställda den kommunala demokratin.

Kvalitetsstyrning Från den nuvarande informationsstyrningen av kommunerna övergår man till kvalitetsstyrning för att öka statens ekonomiska styrmöjligheter. Detta förutsätter att tjänsternas minimiomfattning och minimikvalitet fastställs på ett bindande sätt för hela landet. Samtidigt tryggas högklassiga och jämlika offentliga tjänster på alla håll i Finland. Utvecklingen av systemet för kvalitetsstyrning inleds genast i början av regeringsperioden. Statens styrsystem kopplas till uppnåendet av servicelöftet. Uppnåendet av servicelöftet, dvs. tjänsternas nivå och kvalitet, följs upp med hjälp av en utvärderingsmetod.

Utvärderingskriterierna ska vara tydliga och transparenta. Resultaten av utvärderingen är offentliga.

Man ingriper snabbt i observerade missförhållanden och inför nödvändiga sanktioner.

De strukturella reformerna av kommunsektorn fortsätter för att säkra en stark och livsduglig kommunstruktur. Antalet kommuner minskas kraftigt, till hälften av det nuvarande antalet, eller rentav ännu mer. Med en lämplig kommunstorlek säkerställer man tillgången till högklassiga tjänster. Högklassiga bildnings-, hälsovårds-, social- och kulturtjänster samt en fungerande teknisk omgivning garanterar boendetrivseln och inverkar därigenom även på kommunernas attraktivitet. När kommunstorleken ökar kan man lägga ned små samkommuner och

Inverkan av förändringarna i den demografiska strukturen på servicebehovet inom social- och hälsovårdssektorn 2010–2030 Index 2010=100 140

140

135

135

130

130

125

125

120

120

115

115

110

110

105

105

100 2010

100 2015

2020

Källa: Basserviceprogrammet 2011–2014, Akavas kalkyl

19

2025

2030

Statens produktivitetsprogram Statens produktivitetsprogram avbryts eftersom dess inverkan på produktiviteten är oklar och personalnedskärningar har prioriterats. I fortsättningen främjas produktiviteten på ett hållbart sätt, till exempel genom att utveckla arbetsmetoderna och effektivisera användningen av datateknik. Den viktigaste uppgiften för statens arbetsgivarpolitik är att trygga sysselsättningen.

De verkliga kostnaderna för tjänsterna kan verifieras, vilket möjliggör jämförelser av olika kommuner och samkommuner samt andra tjänsteleverantörer.

Målet är en högklassig och kostnadseffektiv serviceproduktion. De kommunala tjänsternas finansieringsgrund tryggas. Kommunerna överväger och ansvarar inte ensamma för sparlösningar, utan de genomförs öppet på hela landets nivå. Kommunerna ska kunna prognostisera fördelningen av finansieringsansvaret mellan staten och kommunerna.

Medborgarnas rättsskydd Regeringen inleder ett rättsskyddsprogram genom vilket man förkortar dröjsmålen vid förundersökning, åtalsprövning och rättegång samt de juridiska och ekonomiska förluster som detta orsakar medborgarna, näringslivet och samhället. Med hjälp av programmet avlägsnas orsakerna till de överlånga handläggningstiderna och allokeras tilläggsresurser till projekt genom vilka man effektivt kan förkorta handläggningen.

Kommunernas uppgifter och konkurrensutsättning av tjänster Kommunernas uppgifter ökas inte mer. Det nuvarande uppgiftsfältet förtydligas och man bedömer vilka uppgifter som är vettiga för kommunerna att ordna även i fortsättningen. Ansvaret för anordnandet och produktionen separeras från varandra.

Kommunerna ansvarar även i fortsättningen för anordnandet av tjänsterna, men de kan välja produktionssättet för dem.

I enlighet med Europarådets rekommendation bildas ett oberoende domstolsämbetsverk som ansvarar för resursallokeringen till och förvaltningen av domstolarna. Målet är att trygga domstolarnas oberoende och förbättra läget så att det är i nivå med de övriga nordiska länderna. Domstolarna är den enda instansen inom rättsväsendet som saknar en självständig centralförvaltningsmyndighet.

Förfarandet för upphandling av tjänster reformeras så att man från konkurrensutsättning av tjänster övergår till ett förfarande för godkännande av tjänsteleverantörer och därigenom ökar valmöjligheterna för användarna av tjänsterna. Den nuvarande konkurrensutsättningen av serviceproduktionen främjar endast en minimering av kostnaderna, inte serviceinnovationer eller kvalitetsutveckling.

Den offentliga sektorns upphandlingskompetens förbättras genom ett systematiskt program.

Försvarslösningar Finlands försvarslösning ska även i framtiden basera sig på allmän värnplikt.

Staten tar centraliserat ansvar för datasystemens tekniska krav och fastställandet av de öppna gränsytorna inom den offentliga sektorn. Datasystemens kompabilitet säkerställs för att undvika funktionella och ekonomiska problem.

Personalen inom den offentliga sektorn För att förbättra den offentliga sektorns verksamhetsresultat tar man från första början med personalen när reformer gällande strukturerna och produktiviteten bereds. Resurserna anpassas på rätt sätt till målen. Produktiviteten och arbetshälsan förbättras samtidigt. Att ta hand om ledarskapet och personalens kompetens innehar en nyckelställning inom den offentliga sektorn. Förutsättningen för högklassiga tjänster är en hög kompetens hos personalen. När man säkerställer tjänsternas kvalitet försäkrar man sig också om att arbetsförhållandena är yrkesetiskt hållbara.

20

Internationella ärenden

Den internationella regleringen på penningmarknaden bör effektiviseras.

Finland har tydliga globaliseringsmål i synnerhet i frågor gällande handelspolitiken och arbetslivet.

Arbetstagarnas arbetstidsskydd förbättras i reformen av arbetstidsdirektivet.

Utbildnings-, forsknings- och innovationsansgens andel av EU:s budget fördubblas.

Global nivå Den globaliseringspolitik som regeringen bedriver är stark och initiativtagande samt främjar praktiska åtgärder. Finland främjar aktivt en effektivare internationell reglering till exempel på penningmarknaden samt nedläggning av skatteparadis och införande av globala spelregler i frihandelsområden.

Handel ska öppnas ytterligare bland annat inom sektorer som kräver hög kompetens. Förverkligandet av grundläggande arbetslivsrättigheter främjas inom alla verksamhetsområden. Internationella arbetsorganisationen ILO:s ställning stärks.

bildnings-, forsknings- och innovationsanslagens andel av EU:s budget. Dessutom ska det ekonomiska samarbetet i Europeiska unionen utökas.

Stabiliserings- och tillväxtavtalet ska stärkas, och miniminivåer för den sameuropeiska beskattningen ska fastställas för sektorer som ligger nära den inre marknaden. Dessutom ska uppföljningen av nationella budgeter förbättras för att garantera den långsiktiga hållbarheten.

Europeiska unionen Akava ställer sig positiv till det europeiska samarbetet och dess utveckling. Europeiska unionen ska främja arbetslivets kvalitet bland annat genom att förbättra arbetstagarnas arbetstidsskydd genom ett arbetstidsdirektiv. Dessutom ska det mentala arbetarskyddet prioriteras som en viktig del av EU:s arbetarskyddspolitik. Jämställdheten främjas genom att förbättra familjeledigheterna. Den europeiska kompetensen ska höjas genom att fördubbla ut-

21

J채rnv채gsmannagatan 6 00520 Helsingfors www.akava.fi 22