Bildanätverk - ansökan by akenyg

BILDA NÄTVERK ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL HOS STATENS KULTURRÅD 2007-09-17

Innehållsförteckning 1.

Inledning _______________________________________________ 2

Projektbeskrivning ________________________________________ 2 2.1 Bakgrund ...................................................................................... 2 2.2 Projektmål..................................................................................... 6 2.3 Aktiviteter ...................................................................................... 6 2.4 Tidsplan ........................................................................................ 7 2.5 Förutsättningar för projektets fortlevnad...................................... 14

Projektorganisation ______________________________________ 15 3.1 Projektägare och deltagare ......................................................... 15 3.2 Resursplanering.......................................................................... 15

Budget ________________________________________________ 15 4.1 Projektets externa kostnader....................................................... 15 4.2 Projektets interna tidsåtgång....................................................... 16

Inledning Bilda nätverk består av biblioteksmedarbetare, studiebibliotekarier, projektledare, studieoch yrkesvägledare och (IT)-pedagoger engagerade i vuxnas lärande på folkbibliotek i några av Sveriges större städer: Stockholm, Nacka, Norrköping, Linköping, Göteborg och Malmö. Nätverket bildades i maj 2006 på initiativ av Nina Frid, då projektledare för Lokala lärmiljöer i Stockholm, vid Stockholms stadsbibliotek. Med avsikt att fördjupa vårt samarbete i Bilda nätverk söker vi medel från Statens kulturråd för att utveckla och stärka detta nya forum för samverkan. Projektet syftar till att under perioden 2007-10-01 – 2008-12-31 utveckla nätverkets verksamhet och förankra arbetet i de deltagande organisationerna och på så sätt bidra till att göra den berörda målgruppen och insatser för vuxnas lärande till en självklar och prioriterad del i bibliotekens ordinarie verksamhet. Tillsammans kan vi synliggöra bibliotekets roller för vuxnas lärande, få större nationellt inflytande och bättre påverkansmöjligheter samt bidra till ökade förutsättningar för integration, delaktighet och demokrati i storstädernas förorter.

Projektbeskrivning

2.1

Bakgrund Folkbibliotekens lärmiljöer i större städer och storstadens förorter har både andra förutsättningar och delvis en annan målgrupp än de lärcentra som hittills byggts upp i landet (som bland annat beskrivs i Glesbygdsverkets rapport – Kartläggning av lärcentra). Biblioteken och lärmiljöerna i storstadsregionerna möter vuxenstuderande som inte har ett geografiskt avstånd till utbildning (ingen i t ex Stockholmsregionen har geografiskt långt till vare sig komvux, studieförbund eller universitet). Den berörda målgruppen präglas istället ofta av vad man kan beskriva som ett socialt och mentalt avstånd. Förorter i storstadsregionerna med låg genomsnittlig utbildningsnivå, hög arbetslöshet och en befolkning där upp till 80% har ett annat modersmål än svenska har inte samma förutsättningar som kommuner i glesbygd. Där bedrivs ofta distansutbildning via lärcentra p.g.a. kanske 20 mils avstånd till närmsta universitet. På grund av dessa skillnader är NITUS, det nätverk som finns för lärcentra idag, inte rätt forum för oss att samverka. Under våren 2007 har Bilda Nätverk genomfört en förstudie med syfte att kartlägga förekomsten av lärmiljöer på folkbibliotek i (större) städer och hur man arbetar för att ge stöd åt vuxnas lärande. Förstudien följer med som bilaga till denna ansökan. Resultatet av förstudien kan sammanfattas på följande sätt:

Målgruppen vuxenstuderande eller vuxna i lärande (här råder en oklar terminologi, och det är svårt att klargöra om det gäller det endast det formella lärandet eller såväl det formella som det informella) är inte homogen och otydligt definierad. Det har gjorts få användarundersökningar, vilket tyder på att man på biblioteken ofta satsar på det man tror att de vuxenstuderande vill ha eller det man är bra på (d v s bibliotekariekompetensen tycks styra mer än verkliga behov). Det är otydligt vilket uppdrag folkbiblioteket har och varifrån det kommer och olika målbeskrivningar krockar med varandra i verksamheten. Samarbetsformerna mellan folkbiblioteket och vuxenutbildningen är inte heller tydliga och sällan formaliserade i avtal. Det råder också otydlighet mellan lärare och bibliotekspersonal om vilka roller de har vad gäller informationssökning och lärande, eller informationskompetens. Någon samsyn vad gäller kunskapssyn, syn på lärande och syn på informationskompetens mellan de båda yrkeskategorierna, eller ens inom de olika yrkeskategorierna existerar inte, vilket försvårar samarbetet. Vad som är specifikt för lärande på folkbibliotek är väldigt lite undersökt. Folkbibliotekens lärmiljöer lånar forskning och begrepp från skola, gymnasium, högskola (men i slutrapporten för de sex kulturrådsstödda utvecklingsprojekten Folkbibliotek och vuxnas lärande, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt från 2006 finns en viss diskussion om folkbibliotekskompetensens särdrag gällande förmågan att kunna anpassa metod efter person och kontext). Lärmiljöer på folkbibliotek i (stor)städer har inte granskats speciellt och vid uppbyggandet av dessa lärmiljöer har man använt samma ”glasögon” som vid uppbyggandet av lärcenter i glesbygd. Det är oklart vilket fokus man lägger på begreppet livslångt lärande (folkbildningsfokus, ekonomiskt fokus eller personligt fokus) i lärmiljöerna. Debatten visar att lärmiljöerna kan vara ett sätt att marknadsföra och legitimera folkbiblioteket i ett allt mer ekonomiserat samhälle, och att det får konsekvenser för det traditionella folkbiblioteksuppdraget och folkbibliotekarieidentiteten. Skönlitteraturen har en oklar ställning. Det visar sig vara en väsentlig del av de inköp som görs med särskild hänsyn till vuxnas lärande, men märks knappt när det gäller metodutveckling eller vidareutbildning för bibliotekspersonalen. Det finns en stor satsning på sökguider och användarutbildning, men nästan inga utvärderingar som visar om satsningen gör någon skillnad. BHS-forskarnas rapport Folkbibliotek och vuxnas lärande, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt konstaterar: ”I merparten av de slutrapporter och intervjuer där ämnet kommer upp antyds att framtida utvärderingar har en funktion att fylla. Det är tydligt att det finns många som på ett uppenbart osäkert sätt talar om vad som egentligen åstadkommits i termer av resultat och utfall” (s.60)

2.1.1

Bilda Nätverk Mot bakgrund av tidigare projekt och studier gällande folkbibliotekets roller för vuxna i lärande har vi för avsikt att utveckla folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande med hjälp

av Bilda Nätverk. Nätverket vill tydligare rikta satsningarna på förorts- eller storstadsbiblioteket, och lägga större fokus på det informella lärandet och mindre på den formella utbildningen, där det framför allt har handlat om användarundervisning, sökguider och informationskompetens. Bilda Nätverk väljer att arbeta mer för social inklusion och empowerment i samverkan med olika lokala aktörer och lägger mindre resurser än tidigare på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i tillkämpad samverkan med vuxenutbildningen. Våra lärmiljöer ska signalera en positiv deltagarkultur, såväl medarbetare emellan som mellan medarbetare och användare. Hur kommer vi dit? Vilken syn på livslångt lärande vill vi arbeta efter i nätverket? Vi ser att det finns speciella förutsättningar för folkbiblioteket, som inte delas av skoloch högskolebibliotek. Vi ser att det finns ytterligare speciella förutsättningar för folkbibliotek i storstädernas förorter, som inte delas av glesbygdskommunernas lärmiljöer. Men, den mesta forskning som handlar om bibliotek och lärande gäller skolbibliotek, gymnasiebibliotek, högskole- och universitetsbibliotek, och när forskningen faktiskt berör folkbiblioteken i första hand, handlar det oftast om bibliotek i glesbygd eller mindre städer. Folkbiblioteken har tagit över en terminologi, ett arbetssätt, en utbildningsuppgift som kanske inte passar med det traditionella uppdraget eller för den lokala målgruppen. Kanske behöver lärmiljöerna i förorternas och storstädernas folkbibliotek ett annat fokus, en annan syn på livslångt lärande och andra metoder? Vi söker efter en ny infallsvinkel som inte fastnar vid att bibliotekarier och lärare borde samarbeta och att informationssökningsprocessen måste ses som en del av lärandeprocessen. Vi vet att det är så, men det finns stora hinder för att förverkliga det på folkbiblioteken, och kanske borde resurserna läggas på andra metoder i första hand? Vilka är egentligen folkbibliotekets roller för vuxnas lärande utöver det? Vilken funktion skulle vi kunna ha? Bilda Nätverk vill uppmuntra ett undersökande biblioteksarbete som leder oss från en lärande ekonomi till en lärande demokrati. Vi behöver hitta nya vägar och producera nya erfarenheter. Vi skulle behöva lära oss mer utifrån erfarenheter från folkbibliotekens arbete utanför större städer i andra delar av Europa och världen. Ett intressant projekt pågår exempelvis i Oslo: PLACE (Public Libraries – Arenas for Citizenship) – An Investigation of the Public Library’s Potential as a Community Meeting Place Fostering Social Bridging and Social Bonding in Digital and Multicultural Context. Projektet koncentrerar sig just på storstadsbibliotek. En undersökning från Tromso, som PLACE genomfört, visar att 30% av besökarna på folkbiblioteket börjar prata med okända och 43% hade lagt märke till människor med en annan kulturell bakgrund än de själva. Hur detta kan utnyttjas för social inklusion och en lärande demokrati är temat för det projektets fortsättning. Sådana undersökningar har relevans också för Bilda Nätverk. I England har det skrivits flera rapporter om folkbibliotekets arbete med social inclusion, d v s ”…to ensure that all members of society have an equal opportunity to realise their full potential” (Social exclusion unit in UK, 2000), och hur biblioteket aktivt kan agera för att förändra omständigheter och vanor som leder till social exklusion. Open for all? The Public Library and Social Exclusion, visar hur folkbiblioteket kan fokusera sina aktiviteter på exkluderade sociala grupper. Rapporten gör upp med myten

om folkbiblioteket som ”the essence of inclusion”. I själva verket är målgruppen alla en relativt begränsad grupp. Folkbiblioteken tror att det räcker med en ”take it or leave it”attityd till besökarna, men denna tillgång och service lockar framför allt en ”mainstream”, vit medelklass, d v s redan existerande biblioteksbesökare. Biblioteket är kraftigt underutnyttjat av arbetarklass och andra exkluderade grupper. Detta är relevant också för svenska folkbibliotek. En TEMO-undersökning från 2005 visar på ökade klyftor mellan hög- och lågutbildade både vad gäller bokläsning och biblioteksbesök. Orsaken till detta kan delvis ligga i bibliotekskulturen, som erbjuder passiv service snarare än proaktivt ingripande med social inklusion som ett av kärnvärdena i sin verksamhet. Folkbiblioteket skulle behöva arbeta närmare den lokala befolkningen och deras behov. Slutsatsen i den brittiska studien är att ”public libraries have the potential to play a key role in tackling social exclusion, but in order to make real difference they will need to undergo rapid transformation and change”. Det finns goda svenska exempel som arbetar integrerande med det informella lärandet. Dessa exempel borde dokumenteras, utvärderas och spridas, t ex i Vårby – Rum för samtal, Kista – Språkmöten, Göteborg – drop-in med grundläggande IT-handledning inom VIDARE-projektet, Malmö – demokratiskt torg. I dessa aktiviteter ser man användarna som aktiva medskapare i biblioteksmiljön. Vi konstaterar att vi behöver ett tydligare användarperspektiv och mer kunskap om våra användare, och våra icke-användare. Hur många är exempelvis de studerande inom vuxenutbildningen egentligen? Hur många är de som söker sig till folkbiblioteket för det informella lärandet? Vi vill genomföra användarundersökningar, och även föreslå att användare ingår i projektgruppen för det fortsatta Bilda Nätverk-projektet. Bilda Nätverk vill prova nya metoder, producera nya erfarenheter och kanske rentav bidra till en ny sorts terminologi och försök till nya sätt att se på folkbibliotekets roll för vuxna i lärande och för att göra folkbiblioteket relevant för grupper som tidigare ansett att folkbibliotekets verksamhet inte angår dem.

2.1.2

Projektets målgrupp Den prioriterade målgruppen för nätverkets arbete är vuxna och unga vuxna i storstadsregioner präglade av segregation, hög andel arbetslösa och kanske också mer sociala problem än genomsnittet. Majoriteten studerar på SFI- eller grundnivå. Många har utbildning från sina tidigare hemländer, men saknar de kunskaper i svenska som behövs för att ta sig in i samhället. Andra har väldigt liten studieoch biblioteksvana. Det arbete som utförs på biblioteken/lärmiljöerna handlar inte enbart om stöd till utbildning och bildning för vuxna, utan bidrar även till inklusion och ökad delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Lärmiljöerna erbjuder stöd i ett lärande som ger människor ökade kunskaper, ökat självförtroende och större makt över sitt liv och möjligheter att påverka det samhälle de lever i. Att utbildning dessutom leder till minskad arbetslöshet är bra, men det är viktigt att poängtera att det beskrivna arbetet inte i första hand är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

2.2

Projektmål Syftet med projektet är att vidareutveckla Bilda nätverks verksamhet och förankra arbetet i de deltagande lärmiljöerna och därmed bidra till att göra den berörda målgruppen och insatser för vuxnas lärande till en självklar och prioriterad del i bibliotekens ordinarie verksamhet. Projektet har följande mål: - Utveckla ökat erfarenhetsutbyte, stöd och samverkan mellan de deltagande biblioteken och berörda region- och länsbibliotek - Producera nya erfarenheter och nya arbetsmetoder på folkbiblioteken i arbetet med att stödja vuxna i lärande, som utvärderas, dokumenteras och sprids - Genomföra grundliga användarundersökningar m h a av enkäter, intervjuer och fokusgrupper - Utveckla plattformen och Bildabloggen för omvärldsbevakning och kompetensutveckling - Synliggöra bibliotekets roller för vuxnas lärande, för social inklusion och demokrati - Fördubbla antalet deltagande bibliotek i Bilda Nätverk

Aktiviteter Ett antal aktiviteter planeras för att nå de utsatta målen. Nedan följer aktuella aktiviteter för projektets olika mål. Erfarenhetsutbyte, stöd och samverkan: - Sprida. Framgångsrika metoder kan kopieras i en miljö som har liknande förutsättningar. Högdalen i Stockholm kan lära av Bergsjön i Göteborg och tvärtom. Där har Region och Länsbiblioteken en viktig uppgift. - Dela resurser. Material som tas fram i en lärmiljö kan utnyttjas på fler lärmiljöer i nätverket. - Inspirera och bolla idéer med varandra. Bidra till ökat självförtroende och större trygghet i yrkesrollen. - Arbeta för att få fler bibliotek att engagera sig i Bilda Nätverk. Målgruppsanpassning av lokala lärmiljöer på bibliotek: - Tillsammans tydligare definiera vårt uppdrag och kartlägga målgruppens behov. - Arbeta med användarundersökningar. Vilken typ av lärmiljö behövs i de större städernas förorter? (Inte alls säkert att önskemålen är likadana som för lärcentra i glesbygd. Det kan tänkas att resurser för personlig vägledning eller möjlighet till språkmöten väger tyngre än en telebildstudio.) Metodutveckling: - Producera nya erfarenheter och metoder för folkbibliotekets stöd för vuxnas lärande i framför allt de större städernas förorter genom lokala projekt. - Öka vår kulturkompetens och medvetenheten om kulturmöten och social exklusion för att i dialog med vår målgrupp bli starkare i att motverka segregation i storstäderna. Plattform för omvärldsbevakning och kompetensutveckling: - Utveckla vår gemensamma blogg – BildaBloggen: www.bildablogg.typepad.com

Bjuda in gästföreläsare, ordna workshops, seminarier och liknande på temat mångspråkiga grupper och stöd för vuxnas lärande, lokal demokrati och social inklusion

Kunskapsöverföring och synliggörande av bibliotekets roller för vuxnas lärande: - Vara en lobbygrupp till andra bibliotek, förvaltning, politiker etc. Kunna påtala när vi ser brister och önskar förändringar. - Vara referensgrupp åt CFL (Redan nu är vi referensgrupp för en konferens arrangerad av CFL, där vi får lämna synpunkter och idéer till konferensens innehåll). - Deltagande på Rvux-konferens våren 2008. - Deltagande i Mötesplats inför framtiden, konferens 10-11 okt 2007 samt hösten 2008 - Synas på konferenser, seminarier och liknande för att framhäva folkbibliotekets pedagogiska och sociala roll och stöd för det formella och informella lärandet med demokrati och ökad delaktighet i fokus. - Arrangera avslutande gemensamt seminarium/konferens för Bilda Nätverk med därpå följande publicerad dokumentation

2.3

Beskrivning av lokala projekt för att producera nya erfarenheter och utveckla nya metoder för folkbibliotekets stöd för vuxnas lärande

Vuxenstuderande och demokrati – erfarenhetsskapande på Malmö stadsbibliotek På Malmö stadsbibliotek arbetar man sedan 1997 aktivt med målgruppen vuxenstuderande. Detta arbete har över åren förändrats från att vara väldigt inriktat på att erbjuda studerande i den formella vuxenutbildningen traditionell användarundervisning till att idag mer fokusera på att skapa ett intresse för biblioteket och förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet. Som ett led i detta arbete håller lärmiljöer på att skapas på tre av Malmös stadsdelsbibliotek samt huvudbiblioteket. Verksamheten i lärmiljöerna syftar bland annat till att skapa en lokal samhällsgemenskap där alla ges möjlighet att skapa och ta del av det demokratiska samtalet. För att denna vision om social inklusion ska bli verklighet vill vi i Malmö starta ett demokratiprojekt i anslutning till en av lärmiljöerna. Med demokratiprojektet vill vi testa, för biblioteket, nya metoder och ny teknik som dels syftar till att göra användaren medskapare av verksamheten, dels bidrar till den förändring av bibliotekets verksamhet från lärande ekonomi till lärande demokrati som påbörjats med verksamheten för vuxenstuderande. Målgruppen för demokratiprojektet är i första hand studerande på SFI- eller grundnivå. Detta innebär att aktiviteterna och verksamheten kommer anpassas efter de behov som finns hos denna målgrupp. Då inkludering och tillgänglighet är ledord för verksamheten kommer dock ingen uteslutas från att ta del av verksamheten. Vi hoppas och tror att många av aktiviteterna därför också kommer locka andra målgrupper.

Demokratiprojektets mål är bland annat att väcka och stödja ett lokalpolitiskt engagemang. I projektet ska en metod/teknisk lösning utvecklas där Stadsbiblioteket kan erbjuda både information som väcker engagemang och en kanal där besökaren kan utrycka sitt engagemang. Tanken är att projektet både ska ta en fysisk form i våra lokaler och ha en mer övergripande karaktär som genomsyrar övrig biblioteksverksamhet. Bland de konkreta förslag som tagits fram till verksamhet kan nämnas besök av lokalpolitiker, utställningar och diskussionsträffar kring brännande frågor och samhällsinformation på storbildsskärmar med en kanal för åsikter i direkt anslutning. Program för vuxenstuderande med samhällsinformation som tema är ytterligare en aktivitet som syftar till social inklusion som vi vill genomföra i demokratiprojeket. Detta kan göras i form av tematräffar, personlig rådgivning och tillgängliggörande av informationsmaterial. Exempel på samarbetspartners är apoteket, försäkringskassan, bank, sjuk- och tandvården, Hyresgästföreningen, polis och brandkår. Eftersom en stor del av de vuxenstuderande i Malmö har andra modersmål än svenska vill vi erbjuda de här programmen på några av de största invandrarspråken. Ett syfte med projektet är också att utjämna den digitala klyftan. Mycket av samhällsinformationen är idag i princip helt Internetbaserad och bygger på självbetjäningsprincipen. Många vuxenstuderande saknar de kunskaper i datorhantering och informationssökning som krävs för att kunna tillgodogöra sig denna information och behärska självbetjäningstjänsterna. I samarbete med exempelvis försäkringskassan, skatteverket och konsumentverket vill vi arbeta för att höja denna kompetens hos målgruppen och genom hjälp till självhjälp utjämna den digitala klyftan. All verksamhet för vuxenstuderande planeras på Malmö stadsbibliotek tillsammans med en fokusgrupp bestående av elever. Tanken är att de vuxenstuderande själva ska vara medskapare av verksamheten i lärmiljöerna. Demokratiprojektets verksamhet och programmens innehåll kommer att utarbetas i samarbete med denna fokusgrupp. Syftet är att göra användarna till medskapare av verksamheten både genom att inkludera de i planeringen av verksamheten och att erbjuda möjlighet till delaktighet i det demokratiska samtalet genom interaktiv teknik och aktiviteter som möjliggör möten mellan medborgare/användaren och beslutsfattare/representanter från samhällets institutioner. Erfarenheterna från projektet kommer att diskuteras i BILDA-nätverket och faller projektet väl ut kan nätverket användas som kanal för att sprida idéerna vidare till folkbibliotek med liknande målgrupper runt om i Sverige.

Budget: 25 000 Kontaktpersoner: Linda Johansson och Maria Andersson, Malmö stadsbibliotek

Stadsbiblioteken i Linköping och Norrköping och Länsbibliotek Östergötland - Att överbrygga digitala klyftor Projekten vid Linköpings och Norrköpings stadsbibliotek är inriktade mot att utforska bibliotekens möjligheter att medverka till minskade digitala klyftor i samhället. Inom ramen för projekten prövas tillvägagångssätt som omfattar både formellt och informellt lärande, vilket ger möjligheter att analysera olika strategier som folkbiblioteken kan använda för att arbeta med dessa frågor. Aktiviteterna syftar till att öka kunskaperna om vilka behov som finns och hur biblioteken kan möta dessa. Projekten genomförs i övergripande samverkan mellan stadsbiblioteken i Linköping och Norrköping och Länsbibliotek Östergötland. Kunskapsspridning Erfarenheter, tillvägagångssätt och metoder kommer att spridas inom ramen för BILDAprojektets gemensamma nationella aktiviteter (se avsnittet Kunskapsöverföring och synliggörande av biblioteksets roller för vuxnas lärande). Vi kommer även att arrangera en regional konferens och sprida dokumentation från projekten via webbplatser och artiklar. För övrigt, se de lokala projekten nedan. Regional kontaktperson: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland.

e-inklusion – Ett lokalt projekt på Linköpings stadsbibliotek Vi lever i ett samhälle som för alla fordrar ett livslångt lärande. Kompetensutvecklingen ska vara en ständigt pågående process. Både inom det formella och informella lärandet krävs av individen att kunna söka information. Informationssökning kan vara att varje dag tillbringa tid framför skärmen för att hålla sig à jour inom sitt område, att läsa/lyssna på en uppsats på nätet eller att utbyta tankar med andra i världen. Detta kräver dock förkunskaper inom IT-verktyget. Det är denna förkunskap både i fråga om hårdvara, mjukvara och handhavande som vi i vårt arbete med vuxenstuderande märker att det finns brister. Det övergripande syftet med det tänkta projektet om e-inklusion är att minska dessa digitala klyftor. Detta vill vi göra i samverkan med andra kommunala enheter och andra organisationer som, precis som vi, har dessa grupper som målgrupp. Avgränsning och målgrupper Sedan ett antal år har vi ett etablerat samarbete genom avtal med vuxenutbildningen i Linköpings kommun, vilket innebär att utbildning i informationssökning, genomförd av biblioteket i bibliotekets lokaler, ingår som en obligatorisk del i alla vuxenstuderandes utbildning. Vi har också ett nära samarbete med kommunens invandrarbyrå som befinner sig i samma byggnad som huvudbiblioteket. Vi upplever att ett utanförskap i e-samhället finns hos flera av de grupper som vi möter i vår verksamhet, bl.a. de som nämns i det övergripande Bilda Nätverk-projektet såsom t.ex. nya svenskar. Vi kan även identifiera ytterligare två grupper: personal inom omsorgen med låg utbildning, och dyslektiker. Dessa gruppers e-behov och e-användning

är av särskilt intresse för detta projekt. Metod Att handleda i IT-verktyg tillhör traditionellt inte bibliotekens kärnverksamhet, ansvaret för detta förväntas ligga på utbildarna inom vuxenutbildningen, eller på den enskilde individen. Ett nära samarbete med olika aktörer som t.ex. Kunskapstorget i Linköping, Komvux, Informationskontoret, Invandrarbyrån, studieförbund är därför nödvändigt för att överbrygga dessa klyftor. Tillsammans med andra vill vi undersöka vilket behov nämnda målgrupp har vad det gäller grundläggande IT-kunskaper, hur det tillgodoses i andra sammanhang och slutligen i samverkan arbeta fram förslag på metoder som kan bidra till att minska de digitala klyftorna. Tillvägagångssättet för denna behovsinventering kommer att ske via intervjuer eller enkäter. Steg ett består av att samla de olika aktörerna i olika referensgrupper såsom: utbildningsanordnarna, lärare och deltagare i vuxenutbildningen. Dessa möten kan ske i form av fokusgrupper. Målet är att bidra till att möjliggöra den enskildes e-engagemang och självständighet och också skapa bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig information både inom individens formella och informella lärande. Kunskapsspridning Metoderna kommer efter projektet att utvärderas och kan sedan spridas på en regional konferens/studiedag. Vi kan även delge detta till andra intresserade via artiklar, presentationer och liknande. Budget: 25.000 För genomförande av behovsinventeringen, intervjuer och enkäter. Kontaktperson: Johanna Juntunen, Linköpings stadsbibliotek

e-kompetens Norrköping Ett projekt på Norrköpings stadsbibliotek i samverkan med Linköpings stadsbibliotek Bakgrund Norrköping är av tradition en arbetarstad med låg utbildningsnivå. Även om den sociala strukturen förändrats de senaste decennierna så är andelen lågutbildade ändå relativt hög. Till det kommer en tämligen hög arbetslöshet och en stor andel nya svenskar. Det innebär att stora grupper hamnar i ett både utbildningsmässigt och kulturellt utanförskap. Idag kan man också tala om ett digitalt utanförskap där förmågan att ta till sig den nya informationstekniken är dålig hos stora grupper. Med ett modernt ord finns det en bristande e-kompetens hos stora delar av befolkningen. Det nya informationssamhället ställer stora krav på medborgarna vad gäller förmåga att hantera informationsteknik bland annat i form av Internet och databaser. Här finns en stor utmaning för folkbiblioteken att bidra till att överbrygga de digitala klyftorna. I linje med den gamla folkbildningsambitionen vill Norrköpings stadsbibliotek från och med hösten 2007 starta projekt E-kompetens Norrköping med det övergripande syftet att utbilda så många norrköpingsbor som möjligt i att hantera IT-verktyg och grundläggande informationssökning. En utbildning som bidrar till att höja utbildningsnivån för

Norrköpings medborgare, ger ökade möjligheter att ta del av kulturutbud och samhällsdebatt samt är till praktiskt nytta i vardagslivet. Ett syfte är också att marknadsföra Norrköpings stadsbibliotek och visa den stora bredd som finns i bibliotekets medieutbud. E-kompetens Norrköping kan ses som ett pilotprojekt där vi med hjälp av enkäter till deltagarna kommer att göra en behovsinventering för att utröna hur stort behovet av denna typ av undervisning är och vilka specifika önskemål som finns vad gäller innehåll. Projektet kommer att dokumenteras och resultaten presenteras för andra kollegor, bibliotek och övriga intresserade samhällsinstanser. Avgränsning och målgrupper Syftet med projektet är att nå den ”vanlige” norrköpingsbon som vi märkt ofta har dåliga kunskaper i att hantera IT-verktyg och att klara grundläggande informationssökning. Denna grupp har tidigare inte blivit föremål dylika utbildningsinsatser då dessa i huvudsak riktats till grupper i utbildning eller arbetsmarknadsåtgärder Metod Genom en intensiv marknadsföring vill Norrköpings stadsbibliotek också undersöka hur stort behovet av denna undervisning är. Undervisningen baseras på tre nivåer: 1. Grundkurs. Anpassad för personer med inga eller dåliga datorkunskaper. 2. Fortsättningskurs. För de som har grundläggande datorkännedom men vill öka kunskaperna om Internet, databaser och sökmetodik. 3. Kurs för nya svenskar. Undervisningen är till för de som har språkliga svårigheter att ta till sig kurserna ovan. Kontakter tas med invandrarföreningar och ansvariga för SFI-undervisning för att sprida kännedom om kursen. Efter grundutbildningen sker en utvärdering baserad användarenkäter och dessutom ges deltagare möjlighet till individuell uppföljning och undervisning bland annat genom tjänsten boka studiebibliotekarie.

Budget: 25 000 SEK För marknadsföringsåtgärder - annonsering och trycksaker. Kontaktperson: Håkan Blomqvist, Norrköpings stadsbibliotek

Kreativt skrivande på Forumbiblioteket i Nacka kommun Metod: Forumbiblioteket i Nacka kommun vill prova kreativt skrivande som en metod att överbrygga klyftor, höja självkänslan och stärka den lokala identiteten och det lokala engagemanget, för att stödja social inklusion och empowerment. Målgrupp:

Seniorer och gymnasieelever Mål: Att överbrygga generationsklyftan mellan seniorer i Nacka kommun och gymnasieungdomar. Genom kreativt skrivande om erfarenheter, minnen och vardagsliv och utbyte av varandras texter, kan de två grupperna få ökad förståelse för varandra och identifiera sig som tillhörande samma kommun med det gemensamma intresset att skapa en bra närmiljö. Efter utvärdering av projektet är målet också att personalen i Forumbiblioteket ska inspireras att sätta igång liknande aktiviteter för andra grupper, t ex nyinflyttade Nackabor, invandrare och svenskar. Målet är också att samla de texter som produceras i ett Nacka Demotek för utlån. Samarbetspartner: Nacka gymnasium Seniorsurfarna på LärForum Nacka Budget: 25 000 SEK För handledare i kreativt skrivande till denna första målgrupp och för utbildning av personalen för fortsatta skrivarcirklar. Kontaktperson: Tobias Willstedt och Maria Norberg, Forumbiblioteket

InterCambio samtalscaféer för informellt språkutbyte och interkulturell kommunikation - på lika villkor Metod Kista lärcenter vill utveckla, marknadsföra och med hjälp av användarna utvärdera den befintliga språkmötesverksamheten (språkcaféer) genom nya samarbeten inom och utanför stadsdelen. Samarbetspartners Tillsammans med biblioteken i Rinkeby och Tensta, SFI, Flyktingmottagningen, SWERA Svensk flyktinghjälp och Arbetsförmedlingen vill lärcentret skapa en gemensam plattform för verksamhetsutveckling av språkcaféer i biblioteken. Mål och målgrupper Språkcaféverksamheten ska ge rum för informellt och lustfyllt språk- och kulturutbyte på lika villkor och därmed bidra till social inklusion och empowerment - att stärka tillhörighets- och självkänslan hos både svensktalande och medborgare med annat modersmål än svenska. Språkmöten på svenska och på olika invandrarspråk ska stimulera till ökad interkulturell kommunikation - över språk-och kulturgränser. Planerade aktiviteter

Events som uppmärksammar värdet av att lära sig fler språk än det egna modersmålet, workshops för samtalsledare samt marknadsföringsevents: spridningskonferens / temadag med inbjudna föreläsare - i samband med t.ex. Europeiska språkdagen.  inspirationsworkshop för utbildning av nya samtalsledare (ex. på online-resurs: http://www.jointheclub.net/)  marknadsföringsworkshop (ex. på online-resurs: www.linguaconnections.eu)  workshop om "virtuella" språkcaféer som komplement till de fysiska språkcaféerna (ex. på verktyg och online-resurser: språkcafébloggen Intercambio.se, videokonferenssystemet Marratech och den virtuella världen Second Life) 

Budget: 25 000 SEK Till projektadministration och arvoden till workshopsledare, samtalsledare och föreläsare.

Kontaktperson: Åke Nygren, Kista bibliotek och lärcenter

2.4

Tidsplan för projekt Bilda Nätverk Ansökan gäller projektperioden 2007-10-01–2008-12-31. Nedan följer en ungefärlig tidsplan för arbetet med att vidareutveckla Bilda nätverk. Hösten 2007: - Erfarenhetsutbyte och stöd mellan folkbibliotek, region- och länsbibliotek. - Utveckla nätverkets blogg. - Påbörja lokala projekt för att producera och dokumentera nya metoder och erfarenheter. - Vara referensgrupp till CFL. - Påbörja lokala användarundersökningar.

Våren 2008: - Fortsatt erfarenhetsutbyte och stöd. - Fördjupa nätverkets omvärldsbevakning och kulturkompetens. - Fortsätta de lokala projekten. - Fortsätta de lokala användarundersökningarna och hitta nya, kompletterande samarbetspartner vid sidan om vuxenutbildningen. Hösten 2008: - Fortsatt erfarenhetsutbyte och stöd. - Tydlig utvärdering och erfarenhetsspridning av de lokala projekten och användarundersökningarna.

2.5

Vara en synlig och självklar aktör på konferenser och i arbete som rör vuxnas lärande och social inklusion. Aktivt söka internationella kontakter för erfarenhetsutbyte.

Förutsättningar för projektets fortlevnad Strategier för Bilda nätverks fortlevnad efter projektets slut:

2.5.1

Genom förankring under projekttiden ska arbetet i Bilda nätverk bli så etablerat i respektive biblioteks ordinarie verksamhet att det kan fortsätta som en naturlig del i verksamhet och budget efter projekttidens slut.

Bildandet av nätverk kräver mycket tid och arbete. Detta görs under projekttiden och därefter kan det leva vidare styrt av det stora behov som finns av ett nätverk för vuxnas lärande och social inklusion.

Arbetet under projekttiden kommer bl.a. att fokuseras på att lyfta frågan om folkbibliotekets speciella förutsättningar för vuxnas lärande i större städer. Detta förväntas leda till att frågan bli mer synliggjord och prioriterad och att nätverkets arbete därför lättare kan ingå i den ordinarie verksamheten.

Framtidsscenario 2008 De lokala folkbiblioteken i storstädernas förorter är en naturlig ingång för dem som vill anmäla sig till kurser inom vuxenutbildningen, men lika mycket för dem vill lära sig något nytt på egen hand. Biblioteket samarbetar med lokala aktörer och verksamheten bygger på användarnas behov av stöd i lärandet. Bibliotekets resurser motsvarar den insats man faktiskt gör för att stödja vuxnas lärande. Biblioteken utbyter erfarenheter med varandra, delar lärresurer och omvärldsbevakar gemensamt med hjälp av Bilda Bloggen, med fokus på bibliotekets roller för vuxnas lärande, kulturmöten och det demokratiska samtalet. Bibliotekets lärmiljöer ordnar språkcaféer för samtalsträning på svenska och andra språk. Litteraturcirklar med olika tema, skrivarcirklar och samtalscirklar om aktuella ämnen hålls i biblioteksmiljön, för att främja lärandet och uppmuntra det demokratiska samtalet. Biblioteket är en central aktör för social inklusion med respekt för allas lika värde, förmåga att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Lärmiljöerna bidrar till en lokal samhällsgemenskap, ett demokratiskt torg där alla ges möjlighet att medskapa och känna delaktighet.

Projektorganisation

3.1

Projektägare och deltagare Projektet kommer att ägas av Regionbiblioteket i Stockholm. Projektledaren kommer ha sin placering under Regionbiblioteket vid Odenplan i Stockholm. Förutom projektledaren kommer även representanter från nätverkets medlemsbibliotek delta i projektarbetet samt representanter från den berörda målgruppen. Deltagande bibliotek i april 2007: - Stockholms stadsbibliotek med flera lokala lärmiljöer och Kista lärcenter - Nacka bibliotek med LärForum Nacka - Göteborgs stadsbibliotek, VIDARE-projektet - Malmö stadsbibliotek - Linköpings stadsbibliotek - Norrköpings stadsbibliotek - Länsbiblioteket i Östergötland - Regionbibliotek Stockholm Avsikten är att fler folkbibliotek, läns- och regionbibliotek ska ansluta sig under projektperioden. Kriterier för att medverka i nätverket är idag baserat på gemensamma intressen, likartad målgrupp och kommunstorlek. För deltagande i nätverket krävs också ett aktivt engagemang med att arbeta med lärmiljöer för ökad social inklusion och lärande demokrati.

3.2

Resursplanering Projektledaren kommer att fungera som samordnare för nätverket och vara ansvarig för de olika planerade aktiviteterna. De deltagande biblioteken kommer dessutom ha en eller flera representanter som blir ansvariga för arbetet vid den egna enheten och bidrar med del av sin arbetstid för arbete i nätverket. Arbetet kommer att kunna organiseras i mindre arbetsgrupper med ansvar för olika aktiviteter.

Budget

4.1

Projektets kostnader Nedan följer projektets kostnader -

Möteskostnader för två möten per halvår för ca 25 personer (inklusive resor) 150 000 SEK

Föreläsningsserier/workshop och dyl. för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och (internationellt kunskapsutbyte) för 25 personer – 75 000 SEK Användarundersökning av målgruppen (enkäter, intervjuer, fokusgrupper), samt utvärdering av projektet m h a användarstudier– 150 000 SEK Lokala projekt 5x25 000 SEK Gemensamt informationsmaterial och metodutvecklingsdokumentation för erfarenhetsspridning – 50 000 SEK Löne- och omkostnader för projektledare och samordnare av nätverket 50% – 500 000 SEK Administration Projektägaren – 100 000 SEK Projektdeltagarnas tid – 600 000 SEK

Summa: 1 750 000 SEK. Egen insats:

4.2

Möteskostnader – Administration – Projektdeltagarnas tid –

150 000 SEK 100 000 SEK 600 000 SEK

Summa egen insats:

850 000 SEK

Söker från Statens kulturråd:

900 000 SEK

Projektets interna tidsåtgång Projektledare, arbetar 50% av heltid under hela projektperioden. Övriga projektdeltagare, uppskattningsvis 25 personer, deltar med ca 10% av sin tid (4 timmar/vecka för en heltid), under drygt halva projektperioden.