Allmannyttan 1 2018 by Sveriges Allmännytta

EN TIDNING

Kate Almroth

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

HON VILL FÅ MÄNNISKOR ATT MÖTAS

4 av 10 hämtar kraft ur solen Egen tidning till hyresgästerna – men hur? Glupska bakterier, mikroplaster och rent vatten

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs egen medlemstidning

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

nystandard.se

Ny standard i tvättstugan

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov. Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik.

www.miele.se/professional

Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se

Solceller på allt fler tak … … i allmännyttan. Men reglerna är krångliga, inte minst skattetekniskt. Vi reder ut några av dem.

4. Ledare Anders Nordstrand 8. Bilden i fokus Utomhuslägenhet hos Stockholmshem

SVENSK SOLENERGI / PETER LYDÉN

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

10. Städning Mikroplaster, renat vatten och bakterier 16. Landet runt Kul på jobbet 19. Porträttet Kate Almroth, relationsarkitekt 24. El från solen Gratis, krångligt eller dyrt? 31. Källsortering Lyckad satsning hos Bostads AB Poseidon 33. Hyresgästtidningar Smala, lokala eller digitala? 36. Nyproduktion Kubik framför kvadrat 37. Landet runt Nyproduktion 38. Nyproduktion Nya kombohus för stadsmiljö 40. Debatt Hur svårt kan det vara? 42. Varbergs Bostad En dag med snickaren Martin Carlsson 44. Fastigo svarar Vad gäller i semestertider? 46. Radio Allmännyttan SABO startar egen podd 50. Expertsvar Bullernivåer, presumtionshyror och servitut 53. Aktuellt Information från SABO

Städ och tvätt När syntettextilier tvättas avsöndras mikroplaster som hamnar i reningsverkens slam.

Lyckat samarbete

Det speciella samarbetet mellan kommunen och bostadsföretaget är lyckosamt för integrationsarbetet i Krokom.

Vi är sex snickare i ett väldigt bra gäng. Martin Carlsson, Varbergs Bostad

MIK AEL PILS

ANITA SNIS

Omslagsbild: Kate Almroth, affärsutvecklare på Mitthem i Sundsvall, med de glasögon som användes när bostadsbolaget firade att hela Norra kajen var färdigbyggd. Läs mer om Kate Almroth på sid 19–22. Foto: Cherstin Andersson

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Ledare

Vi är en viktig del i samhället EN HEL DEL GÅR ÅT RÄTT HÅLL när det gäl ler svensk bostadsmarknad och allmännyttans roll i den, men en hel del behöver också ut vecklas och förnyas. Allmännyttans åtaganden är stora och viktiga. Våra 313 medlemsföretag gör stor nytta för ägarna och medborgarna. Allmännyttan är viktig för en positiv utveck ling av svensk ekonomi och näringsliv. Men också för integrationen, för ett samhälles so ciala sammanhållning, för det lokala närings livets utveckling och för barnens uppväxt. För en framgångsrik utveckling behöver vi se samhällsbygget i ett Mitt mål är att allmän- bredare perspektiv. Jag efterfrågar nytänkan nyttan ska kunna bidra ännu de, samarbete och hel mer till samhällsbygget. hetssyn som involverar fler aktörer och har sin utgångspunkt i flera sektorer. JAG SER ETT stort be

hov av en bred översyn av de skatter som på verkar hyresrätten – av reglerna kring räntor, moms och nedskriv ningar. Det är myck et angeläget att det skapas balanserade ekonomiska villkor mellan boende formerna, där införandet av en låg moms på bo stadshyra skulle

påverka byggande och renoveringar positivt. Reglerna för nedskrivningar i nyproduktion behöver ses över, liksom de nya och oroande förslagen om ränteavdrag och skatter vid fastighetsförsäljningar. ALLMÄNNYTTAN FÅR IDAG få eller inga anbud alls för nyproduktion och ombyggnad. Konkurrensen är för låg och byggpriserna mycket höga. SABO kommer fortsätta arbeta för fler prispressade ramupphandlingar som möter nya behov. Vi kommer fortsatt under lätta för utländska byggbolag att etablera sig i Sverige och för små och medelstora byggbolag att lämna anbud. Allmännyttan erbjuder idag moderna och attraktiva lägenheter. På många håll rustas utemiljöerna och blir allt mer attraktiva. Jag är övertygad om att nästa steg måste bli en ökad service till de boende bland annat genom ökad digitalisering. Dagens levnadssätt gör att många av oss efterfrågar mer service och stöd för att få vardagen att fungera. I ÅR ÄR DET VAL och jag ser fram emot många möten framöver där vi diskuterar förslag på samarbeten och förbättringar. Mitt mål är att allmännyttan ska kunna bidra ännu mer till samhällsbygget. Vi är en viktig del i tillväxten, tryggheten och sammanhållningen i Sverige.

Anders Nordstrand, vd SABO

För övrigt SABO lanserar nya hus i den växande staden SABO fortsätter att lansera nya husmodeller inom det egna prispressade konceptet Kombohus. Denna gång är det husmodeller anpas-

sade för stadsmiljö i form av hela kvarter eller som solitärer i staden, Kombohus Kvarter och City, som har tagits fram för att möta behovet av bostäder i de växande städerna. Läs mer på sidan 38.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Vi älskar värmepumpar. Det borde alla fastighetsägare också.

Varför väljer fler fastighetsägare värmepump? En förklaring är priset. Normalt sparar du in investeringen på bara tre till sex år. Och ju fler kvadrat du behöver värma, ju mer pengar finns att spara. Vi på IVT har en hel avdelning med specialister på värmepumpar för fastigheter. Vi ger dig tydliga underlag att ta ställning till och hjälper dig hela vägen till ett driftsäkert värmesystem. Se våra referenser och läs mer på ivt.se/storre-fastigheter Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.

Varför inte visa att ni gör rätt?! När kunderna är nöjda mår företaget bra. Genom att medverka i hyresgästundersökningen Branschindex försäkrar ni er om att kunderna är belåtna med förvaltningskvaliteten för bostäder eller lokaler. På samma gång får ni en kvalitetsstämpelochettkvalificerat förbättringsunderlag. Branschindex Bostäder och Kontor är ett samarbete mellan undersökningsföretaget AktivBo och tidningen Fastighetsnytt. Syftet är att bidra till kvalitetsutveckling i fastighetsbranschen. Gå in på www.branschindex.se så får du veta mer.

8 AV 10 TYCKER ATT TIDNINGEN ÄR BRA! EN MYCKET BÄTTRE TIDNING

eller mycket bra:)

INTRESSANTA ARTIKLAR

TIDNINGEN KÄNNS VIKTIG

JÄTTETREVLIG LAYOUT

SAKNAR DU ETT EGET EXEMPLAR AV TIDNINGEN? I november bevakade tidningen Allmännyttan konferensen SABOs Energi kick. Vi passade på att prata med några deltagare. Läs vad de sa på sidan 48. Flera som vi i redaktionen träffade på Energikicken hade inte tidigare sett tidningen Allmännyttan. Men de ville gärna ha ett eget ex. Saknar du också ett eget exemplar av tidningen? Då kan du gå in på sabo.se och beställa en egen tidning adresserad till företaget och med ditt eget namn.

VAD VILL DU LÄSA OM I TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN? Hör av dig till någon i redaktionen eller mejla till allmannyttan@sabo.se

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Nina Rådström 08-406 55 72 nina.radstrom@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur, foto och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Redaktionen TACK FÖR RESPONSEN! NU HAR DET GÅTT ett år där fyra nummer av tidningen Allmännyttan sett sitt ljus. Det har varit enormt roligt att fylla varje nummer med intressant innehåll – för det är verk Annicka Istemo, ligen inte svårt att hitta redaktör, tidningen Allmännyttan bra material att skriva om, det kan jag lova. Det händer så mycket spännande saker runt om i landet – och det vi inte får plats att skriva om i tidningen sprider vi gärna på vår sajt all männyttan.se. I december skickade vi ut en enkät till alla er läsare och frågade vad ni tycker om tidningen Allmännyttan. Lite spända var vi på resultatet. Gillar ni tidningen? Tycker ni att det vi skriver om är intressant? Vi pustade ut när vi såg enkätsvaren: Av alla tillfrågade tyckte 82 procent att tidningen är bra eller mycket bra. 15 procent tyckte att den är okej och 2 procent ansåg att den är mindre bra. Tidningen fick dessutom många hejarop och positiva kommentarer ”tidningen känns viktig”, ”bra blandning",”varierat innehåll” och ”det känns som vår egen tidning” var några av dem. Tack för all respons! Och ett extra tack till referensgruppen med deltagare från tio olika bostadsföretag som lämnat synpunkter och kommit med idéer under året. Nu är vi verkligen peppade på att göra en ännu bättre tidning under 2018!

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Claes Holmström 08-505 738 42 claes.holmstrom@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

Lägenheten har vuxit fram genom att vi inkluderat så många grupper som möjligt i processen och arbetat med olika människors perspektiv på platsen och vad den bör innehålla för att upplevas som tryggare. Karoline Löfstedt, verksamhetsutvecklare på Stockholmshem

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

SPADES TRÄDGÅRDSANLÄGGNING

BILDEN I FOKUS

UTOMHUSLÄGENHET SKAPAR TRYGGHET I HÄSSELBY Stockholmshem har tillsammans med de boende förvandlat en grå och trist yta till en utomhuslägenhet i Hässelby. Under vintern 2017 genomförde Stockholmshem en workshop där hyresgäster och förbipasserande barn och vuxna fick rita och skriva förslag på hur en ny plats skulle kunna se ut. Sedan bearbetades materialet av Stockholmshem och en markskötselentreprenör och ett kreativt förslag togs fram utifrån så många bidrag som möjligt. I början av sommaren bjöd därefter Stockholmshem in de boende till plantering av blommor och växter. Resultatet blev en lekfull och ombonad plats med ett udda uttryck som får dem som passerar att haja till. Känslan av lägenhet förstärks av att planteringskär len består av bland annat en säng, badkar, toalett och en tv. På kapphängare i hallen är tanken att upphittade kläder som mössor och vantar kan hängas upp. För att bibehålla en tryggare känsla även under vin termånaderna invigdes i mitten av november platsens belysning. Idéer till hur lägenheten skulle belysas togs fram i workshops tillsammans med boende. Eftersom flera boende och förbipasserande har varit med och tyckt till känner medborgarna att det kan vara med och påverka sitt närområde. Platsen är nu ett ställe där man stannar upp och tittar och pratar med de andra som passerar.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

STÄDNING

SOM FÅTT EN MILJÖ TÖR

Varje dag städas otaliga trapphus med mikrofibermoppar. De smutsabsorberande textilierna som minskar behovet av kemikalier lovordas av branschen. Men när syntetiska textilier tvättas avsöndras mikroplaster – som ansamlas i åkrar, sjöar och hav. Text: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo MIKROFIBER ÄR SNUDD PÅ perfekt för

städning. De tunna syntetfibrerna i dukar och moppar drar effektivt åt sig smuts och släpper den lika lydigt när de tvättas. Dessutom är de porösa mopparna lättsvepta och kan användas helt torra. Behövs större städkraft räcker det ofta att fukta fibrerna med vanligt vatten. Inte konstigt alltså att mikrofiberdukarna kallades mirakeltrasor när de kom till de svens

ka hushållen i slutet av förra århundradet. Men på senare tid har en miljönackdel blivit tydlig för syntetiska textilier: plastutsläppen. EFTERSOM MOPPAR bör bytas ofta – en vanlig

tumregel är en mopp per våningsplan i ett trapp hus – uppstår stora tvättmängder i lokalvårdens spår. Enligt en grov uppskattning används dagli gen närmare två miljoner moppar, därtill över en halv miljon rengöringsdukar. Under tvätten lossar miniplastflagor och flyter med avloppsvattnet till reningsverken. En tvätt av sex kilo syntetmaterial kan släp pa mellan 138 000 och 729 000 fibrer, enligt en studie. Mängden beror på materialtypen, tvättemperaturen, tvättmedlet, tvättmaskinen med mera. Många mikroplaster smiter igenom renings

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

MIKROPLASTER Storlek: Från 1 nanometer (en miljarddels meter) till 5 millimeter. Största utsläppskällorna: Vägtrafik, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syn tetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning. Utsläppsmängder från textilier: Mellan 8 och 950 ton mikroplast från syntetfibrer beräknas nå de svenska avloppsreningsverken varje år. Det stora spannet beror på att mätmetoderna ännu är mycket osäkra. Källa: Naturvårdsverket

processen och släpps ut i sjöar och hav. Men den största delen hamnar i avloppsslammet, för vidare transport ut till landets åkrar och andra lagringsplatser. Men försvinner gör de små plastkornen inte så lätt, de bryts ned mycket långsamt. Både svenska och internationella forskare har konstaterat att plast numera är ett faktum på åkrar som tagit emot slam. DEN RUNDRINGNING som tidningen Allmän

nyttan gjort bland experter, forskare och branschföreträdare visar att medvetenheten om mikroplaster ökar allt mer. Att hitta fungerande lösningar verkar dock inte enkelt. De flesta mopptvättmaskiner som finns på marknaden har visserligen så kallade avloppskar. Där passerar sköljvattnet genom ett slags sil före

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

avloppet. Grus och annan grovsmuts fångas upp, men de små mikroplasterna slinker däremot förbi. DET FINNS OCKSÅ ett slags finporiga tvätt

påsar, där plastpartiklarna ska samlas till ludd som sedan plockas bort och slängs i soporna. En annan nyhet är tvättbollar som utformats för att dra till sig småplaster under tvättprogrammet. Båda marknadsförs dock på konsumentmarkna den; vägen till storskalig mopptvätt ter sig ännu lång. Ytterligare en innovation under utveckling är minireningsverk som ansluts direkt till tvätt maskinerna. Förutom att rena vattnet ska de ta tillvara värmen i avloppsvattnet. Hur pass små mikroplaster som stoppas i den reningen är dock ännu inte klarlagt. b

NY STÄDHANDBOK Välskötta trapphus väl komnar både hyresgäs terna och deras gäster. Men vilka städmetoder funkar bäst? Hur kan smuts förebyggas? Och vad är bäst – lokalvård i egen regi eller på entreprenad? Dessa frågor och många fler tas upp i städhandboken Rena hus, som inom kort ges ut av SABO i samarbete med Städbranschen.

STÄDNING

Hungriga

BAKTERIER STÄDAR I TRAPPEN

Sprida ut mikroorganismer i trappuppgången. Med flit. Hur låter det? Bostadsbolaget MKB i Malmö har använt bakterier i städningens tjänst sedan 2010. Texter: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo

Bakterierna städar upp till fem timmar efter att städarna moppat klart och gått därifrån. Magnus Röman, projektledare på MKB

BAKTERIERNA levereras i plastflaskor och späs med vatten, som vilket vanligt kemikalierengöringsmedel som helst. – Skillnaden mot tidigare är att bakterierna städar upp till fem timmar efter att städarna moppat klart och gått därifrån, säger Magnus Röman, projektledare på MKB. – Bakterierna äter till exempel upp sådana där smutskanter som man brukar få i trappor och på väggar. Och mörknade ytor på slipade betonggolv har börjat ljusna mer och mer, nu är de nästan i originalskick. Tidigare använde bostadsbolagets städentre prenörer tusentals liter rengöringskemikalier varje år. Men sedan 2010 har MKB som avtals krav att de ska använda sig av rengöringsmedel med mikroorganismer. I början fanns en oro för att golven skulle behöva återfettas, eftersom de bakterier som används är särskilt inriktade på att äta fett. – Men det har vi inte behövt göra. Och en annan fördel är att bakterier inte sliter på golv materialen, som kemikalier gör, säger Magnus Röman. NYLIGEN MILJÖMÄRKTES en av de större bakterieprodukttillverkarna med Svanen. Det innebär att städmedlen godkänts ur miljö-, hälso- och kvalitetssynvinkel. Svante Sterner, affärsområdeschef för kemtek niska produkter och tjänster på Svanen, ser flera fördelar med nykomlingarna, framför allt för att

de kan minska kemikalie användningen. – Ytterligare en fördel är att de rengjorda ytorna bibehåller renheten under en längre tid och att de är effektiva på ytor där det annars är svårt att hålla rent, till exempel fogar emellan kakelplattor och liknande. MEN HUR SER DÅ egentligen bakteriernas liv ut där i trappuppgången? Och var hamnar deras bajs? – Bakterier har inget bajs, utan de lever, äter och dör, säger Joachim Åhlander, vd för företaget bakom den svanenmärkta produktserien. Mikroorganismerna bryter ner molekylerna i smutsen och omvandlar dem till energi, berättar han. På så sätt blir de under sitt liv dubbelt så tjocka, så de kan dela sig och föröka sig. Varje bakterie lever ungefär 24 timmar. – Allt som lever och sedan dör blir till biomas sa, och så är det med bakterier också. Men det är ju inte så att vi trycker ut en massa bakterier

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

RENAT VATTEN – ÄNNU OUTFORSKAT Avjoniserat vatten – både harmlöst miljösnällt och effektivt rengörande? Absolut, menar förespråkarna. Tveksamt, anser skeptikerna. ATT FÅ FRAM FAKTA kring avjoniserat vatten – även kallat ultrarent vat

ten, avmineraliserat vatten och ekovatten – är inte helt lätt. De experter och företag som tidningen Allmännyttan kontaktat känner inte till att det gjorts några större granskningar eller forskningsstudier kring de här produkterna. Leverantörerna beskriver sitt vatten som mycket verkningsfullt – ord som aggressivt, obalanserat och hungrigt används för att skildra de ren görande egenskaperna. Enligt tillverkarna fungerar renat vatten i enkla ordalag såhär: Det framställs genom att vanligt vatten filtreras så noggrant att det lider brist på de ämnen som tagits bort. Vattnet suger därför i sig smuts så snart till fälle uppstår – och återfår då sin jämvikt. Det obalanserade vattnet uppges därför vara perfekt för städning. MEN SYSTEMATISKA, vetenskapliga studier verkar alltså vara svåra att

som sedan blir till jord i trappuppgångarna. När smutsen är lösgjord med hjälp av bakterierna tar man ju bort den med hjälp av en mopp, en trasa eller en maskin. När städbakterierna levereras ligger de som i dvala i form av sporer. Därmed klarar de att lagras i sina flaskor, berättar Joachim Åhlander, som har ett märkbart engagemang för de små organismerna. – De var här först. De var det första livet som utvecklades och de står bakom i stort sett all rengöring på den här planeten. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

finna. Och de mindre studier som förespråkarna hänvisar till är inte alldeles entydiga. Exempelvis har renat vatten på moderna mikrodukar jämförts med kombinationen traditionellt rengöringsmedel och torkdukar av äldre snitt. – Om man vill vara mer faktabaserad måste man ju ta samma ren göringsmedel på olika typer av dukar, och sedan pröva en annan rengörings lösning på samma dukar. Först då kan man ju börja jämföra, i stället för att bevisa det man vill bevisa, säger Karl Henriksson, vd för ett företag med lång erfarenhet av städupphandlingar och städutbildningar. Själv menar han att rätt städteknik är viktigast av allt – och att mikro fiber tillsammans med helt vanligt kranvatten städar tillräckligt rent i de allra flesta fall. KEMISTEN MAGNUS RÖNNMARK , som är med i styrelsen för Städbran

schen Sverige, ser inga fördelar med renat vatten för städning av golv. Han menar att det finns en överdriven rädsla för kemikalier. – Det finns en allmän dröm i branschen om att städa kemikaliefritt. Men det viktigaste är att man inte överdoserar, det behövs så fruktans värt lite för att få effekt. Exempelvis fläckar av olja och fett löser sig inte i vatten, även om det är aldrig så rent, säger han. Däremot menar han att renat vatten givit ”en fantastisk förnyelse” på ett specifikt område. – Och det är fönsterputsning! För eftersom det vattnet inte innehåller några salter lämnar det inte några slöjor efter sig, och det är ju jättebra. b

Magnus Röman, projektledare på MKB, har erfarenhet av tvätt med både bakterier och renat kallvatten.

AVJONISERAT KALLVATTEN I TVÄTTMASKINERNA HOS MKB Bostadsbolaget MKB i Malmö har prövat kallt avjoniserat vatten i stället för tvättmedel i en av sina tvättstugor. Hittills är erfarenheterna goda – men teknikleverantören håller rengöringseffekten hemlig. Text: Anita Snis Foto: Gugge Selander

Våra hyresgäster tvättar nästan sex miljoner tvättar om året. Magnus Röman, projektledare på MKB

ENLIGT MKB:S UTVÄRDERING har den nya tekniken minskat kemikalieanvändningen med 870 liter tvättmedel och 660 liter sköljmedel årligen. Eftersom vattnet inte värms upp sparas även energi – i det här fallet fjärrvärme, i och med att husets övriga tvättmaskiner är anslutna till fastighetens varmvattenledning. – Våra hyresgäster tvättar nästan sex miljoner tvättar om året, så det blir stor skillnad om vi sänker energianvändandet i tvättstugorna, säger Magnus Röman, projektledare på MKB. Elanvändningen blev dock något högre med den nya metoden, eftersom avjoniseringsappa raturen behöver cirka två watt per liter vatten. Kallvattenförbrukningen steg också, med om kring 20 procent. VAD HYRESGÄSTERNA tycker om den nya tvätt metoden, som därefter installerats i ytterligare en tvättstuga, är inte helt klarlagt. Tre under sökningar har gjorts, men svarsfrekvensen blev

för låg för att dra säkra slutsatser. Tvättstugan har dock varit lika uppbokad som innan den nya tekniken sattes in, och lika uppbokad som den traditionella tvättstuga som finns i samma hus. Företaget bakom avjoniseringsutrustningen – som kostar runt 165 000 kronor för en normal stor tvättstuga – har låtit testa vattnets rengö ringsförmåga. Enligt vd Per Hansson tvättar vattnet lika rent som traditionella tvättmedel, men han menar att det inte är kutym inom bran schen att offentliggöra sådana testresultat. MKB HAR ÄVEN PRÖVAT tvättmedel med mikroorganismer i en tvättstuga, där maskinerna anpassats just för bakterietvättning. Avjoniserat vatten är dock något smidigare ur förvaltnings synpunkt, menar Magnus Röman. – Vi vill ju att det ska behövas så lite underhåll så möjligt, och på det sättet är avjoniserat vatten ett strå vassare. Men för privatkonsumtion är in vesteringskostnaden för en avjoniseringsmaskin för stor, så då passar bakterier bättre. Det är bara att hälla i och köra på 30 grader, säger Magnus Röman, som själv tvättat hemmavid med bakte rier i över ett år. b Fotnot: Avjoniserat vatten och bakterier används även inom städning, läs mer på sid 12–13.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

ASSA Neptun – Det unika låssystemet för flerbostad

ASSA Neptun låssystem är utvecklad i Sverige för svenska krav och behov i flerbostäder. Cylindern är kodunik vilket innebär att din låsning är unik i världen för din dörr. Kontakta någon av CERTEGO:s 32 kontor i Sverige så berättar vi mer om alla fördelar med ett nytt driftsäkert låssystem och om övriga säkerhetssystem och tjänster som vi kan erbjuda för en trygg fastighet.

Vi har HBV AVTAL

CERTEGO är en ledande nordisk leverantör av kompletta säkerhetslösningar. Våra kompetenta och engagerade medarbetare skapar innovativa, trygga och behovsanpassade system. CERTEGO finns på 90 orter i Norden, har över 1 200 anställda och omsätter SEK 1,9 miljarder.

certego.se

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SKÖVDEBOSTÄDER

Det började redan 2015 med konceptet Fabulous Friday, men utvecklades sedan till så mycket mer än bara glitter, glamour, fjäderboa och paljetter. På Stockholmshems fjärde våning, där bland annat kundtjänst och kommunikation håller till, innebär varje fredag en ny klädkod. Allt från randigt och prickigt, till pirat, nobel, skärgård och superhjälte har bockats av. Aningen deppigt blev det onekligen när temat var ”svart”, men i övrigt har fredagarna varit stämningshöjande. – Vissa utstyrslar kan fungera hela dagen, andra får hållas till fototillfället, säger Olle Torefeldt, chef för Kommunikation och marknad på Stockholmshem. Full piratmundering kan bli lite underligt på ett möte – framför allt med externa deltagare. Vi har roligt, samtidigt som vi är ett gäng som tar jobbet seriöst och våra hyresgästers boende på största allvar. Bara för att man är seriös behöver man inte vara tråkig.

75-ÅRING BJUDER IN TILL DIREKTÖRSKAMP Skövdebostäders vd Dan Sandén har utmanat sina allmännyttiga kollegor på bolagets egen klassiker, som finns i tre varianter. Maxalternativet är 75 km skidåkning, 75 mil cykling, 7 500 m simning och 75 km löpning. Samtliga ska tillryggaläggas under 2018 – då företaget fyller 75 år. Även hyresgästerna, personalen och andra intresserade är välkomna och utlovas diplom och överraskningar. – Vi hoppas med denna satsning få fler att röra på sig och prova på lite olika idrottsgrenar under året, säger marknadschef Lina Eklund Svensson. I skrivande stund har över 50 vd:ar anmält sig. För varje klassiker de genomför skänker Skövdebostäder 500 kronor till Barncancerfonden.

Klassikergrenarna får även genomföras med alternativa akti viteter. Dan Sandéns crosstraining räknas som skidåkning.

Med hjärtan från Kristinehamn När Kristinehamnsbostäders anställda mejlar ligger en hjärtslinga med i signaturen. Slingan kom till efter bostadsbolagets värdegrundsarbete, berättar vd Urban E Linder. – Då bestämde vi oss för att vi ska vara det goda bostadsbolaget. Vi ska vara professionella, men tänka med hjärtat. Utformningen av hjärtslingan gjordes av kund- och marknadschefen Anna-Carin Backman och affärsutvecklaren Susanne Sander på Kristinehamnsbostäder i samarbete med en reklambyrå.

FÖRBO

KUL MED KLÄDKOD

STOCKHOLMSHEM

LANDET RUNT KUL PÅ JOBBET

FEM MINUTERS RÖRELSE, GLÄDJE OCH GEMENSKAP Sedan i höstas sätter de anställda på bostadsbolaget Förbo fart på sina kroppar fem minuter varje dag. Mellan tio och femton personer – och ibland även externa gäster – brukar vara med. Instruktioner och peppig musik fås via kortfilmer från youtube. – Jag tar min bärbara dator och så kopplar vi upp oss på en skärm ute i receptionen. Det är så enkelt, men fungerar så bra! Det är bara att besluta sig och börja göra det, säger initiativtagaren Martina Bråvi, IT-controller på Förbo.

Anlita ett proffs för er badrumsrenovering GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har behörighet för det aktuella våtrumsutförandet. Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

MOMSREDOVISNING, RESTVÄRDE, FRIVILLIG SKATTESKYLDIGHET, JÄMKNING … Vi vet att ekonomi kan vara svårt. Därför erbjuder Fastighetsägarna alltifrån grundkurser till avancerade ekonomikurser. Oavsett om du är nybörjare eller expert inom fastighetsekonomi kan du vara säker på att våra erfarna kursledare lotsar dig rätt. Läs mer om vårens kurser och anmäl dig på www.fastighetsagarna.se/utbildning.

SVÅRT BLIR ENKELT!

Relations arkitekten

SOM VILL LINDRA ENSAMHET

Kate Almroth på Mitthem vill vara en relationsarkitekt – som skapar miljöer där människor möts, växer och blir mindre ensamma. – Det som andra ser som omöjligt, det går jag igång på, säger hon. Text Anita Snis Foto Cherstin Andersson HON RÖR SIG SNABBT , tänker snabbt,

pratar snabbt och fyller rummet med blixt rande leenden och intensitet. Under sina tre år som affärsutvecklare på allmännyttiga Mitthem i Sundsvall har hon varit allt annat än diskret. Hennes projekt och evenemang har synts, hörts och gett avtryck. – Jag sticker ju ut, det vet jag. Men jag försöker att inte drabbas av tvivel, för om jag blir smittad av det så kommer det att 

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Jag har ett uppdrag och jag har förstått det samhällsansvar som Mitthem har. Kate Almroth, affärsutvecklare på Mitthem

 bli mitt fördärv. Jag har ett uppdrag och jag har förstått det samhällsansvar som Mitthem har, säger hon med stråk av både uppväxtårens amerikanskengelska och vuxenårens norrländ ska i tonfallen. HENNES FÖRSTA huvudansvar på bostadsbola

get var att fylla 139 nya lägenheter i landets störs ta trygghetsboende, på Norra kajen i Sundsvall. Mitthems marknadsföringsplan var att sända ut informativa trycksaker. Kate Almroth satsade i stället på en road show till stadens uppåt fyrtio pensionärsföreningar. – Jag träffade 3 500 pensionärer och många kom rustade med yxa, pil och båge. De tyckte det var så dyrt! Och det var det ju. En av Sveriges högsta hyresnivåer, och jag skulle sälja det till folk som bodde i avbetalda villor. Men jag trigga des av det! Jag älskar när det är så, säger hon och gnuggar handflatorna mot varandra. Sundsvallsborna bjöds också in till ett stor slaget bilbingo med ljus- och ljudshow på en av

trygghetsboendets halvfärdiga fasader. Över hundra befolkade bilar trängdes på parkerings platsen medan bingonumren ropades ut av en lokal radiokändis. – Det var ett hästjobb att ordna det, men vi nådde rätt målgrupp: pensionärerna! Och vi kunde måla upp en tydlig vision av trygghets boendet. KATE ALMROTH VILLE också visa huset

inifrån. Den idén uppskattades inte av byggche fen, som påtalade säkerhetsrisker, regler och förordningar och därtill befarade förseningar i byggprocessen. – Byggfolket blev helt tokiga på mig. De suck ade när de såg mig och himlade med ögonen. Jag kände mig verkligen inte speciellt omtyckt. Och jag gick hem till min man och grät, berättar hon. Men, framhåller hon, Mitthem hade satsat 330 miljoner kronor på Norra kajen. – Vi hade ett tydligt uthyrningsmål. Vi ville nå det. Lägenheterna kunde ju inte stå tomma.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

KATE ALMROTH Född: på Long Island i New York i en familj med nio syskon. Kom till Sverige: 1992 efter att ha blivit förälskad i norr ländske John Almroth. Arbete: Affärsutvecklare på Mitthem. Utbildning: En universitetsutbildning i USA inriktad på marknadsföring, kommunikation och PR. Om kvällarna: Tittar inte på teve, total analfabet när det gäller teveserier enligt egen utsago. Men är aktiv i en församling och håller kontakt med många människor, ”min bästa vän heter Barbro och är 85 år”. Gillar allmännyttan: ”Som nyinflyttad amerikan visste jag inte vad allmännyttan var och jag är uppfostrad som kapitalist. Men sen förstod jag: här kan jag blanda samhälls ansvar med affärsnytta. Det kändes som att komma hem, till likasinnade människor.”

Så hon gav inte upp. Hon ringde själv upp entreprenörerna för att få deras godkännande – och en dag rullades röda mattor ut inne i bygget för att välkomna nyfikna sjuttioplussare, med och utan rullatorer. – Redan en timme innan våra guidade turer skulle börja var parkeringen fylld! Det var ett enormt intresse. På ett halvt dygn visade vi runt 250 personer. Jag hann inte äta och dricka på hela dagen, men det var helt grymt!

ett ansvar för den plats vi bor på. Man ska hitta sitt sätt att ge tillbaka. Även på Mitthems kontor arbetades för hög tryck, med intresseanmälningar och kontrakt. När alla underskrifter säkrats tog Kate Almroth med sig tandpetare med svenska flaggor och spelade upp ståtlig orkestermusik. – Sen fick alla sitta och vifta med sina flaggor i fikarummet. Alla skrattade och det var roligt och högtidligt samtidigt. Vi hade ju slitit så hårt och äntligen kommit i mål.

RELATIONERNA MED BYGGFOLKET förbätt

rades med tiden. Kate Almroth – eller bingo bönan som en av dem kallade henne – hade också gripits av tanken att värva dem som ambassa dörer. Hon bjöd därför in byggmedarbetarna och entreprenörerna till bullfika i den halvbyggda matsalen. Mot en av betongväggarna projice rades ett bildspel om trygghetsboendet. – Jag ville att de skulle veta vad de byggde och vara stolta över det. Vi har ju alla ett liv och vi vill alla lämna avtryck på något sätt. Och vi har alla

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

INFÖR INVIGNINGEN av husen var Kate Almroth igång med ett annat projekt: lådbilsbygge med påföl jande rally. Tolv åldersmixade lag med pensionärer, femteklassare och elever från byggprogrammet jobbade ihop under två dagar. – Det var så grymt när de kom igång och började arbeta i grupper, rita och drömma. Ungdomarna, som kanske 

LINDA BACKLUND SJÖLÉN/MITTHEM

Kate Almroth arbetade med ovanliga metoder för att marknadsföra Mitthems trygghets boende, till exempel genom lådbilsrace och bilbingo vid byggarbets platsen.

 hade dåliga självbilder och tufft hemma, växte verkligen när de fick ta hand om de här kidsen. Mitt i slamret stod hon själv och var tacksam över sitt arbete. – Tänk att jag kunde få stå där och se på allt som hände. Att det kan bli ett så stort mervärde när företag, skola, samhälle, arbetsliv, pensionä rer och föreningssektor samverkar. Så vackert det blir när man trär ihop allt det här. Och så busenkelt, egentligen! För att beskriva sin roll har hon snickrat ett eget ord: relationsarkitekt.

Radon

syns hörs luktar inte

– Jag kan snickra ihop folk och skapa miljöer där människor trivs. Sen händer resten av sig själv. Numera är huset inte bara fyllt av hyresgäster, utan även av umgänge och aktiviteter – gympa pass, körsång, skvallerhörnor och surström mingsfester. Kate Almroth strålar över att gemenskapsdrömmen blivit verklighet. – Vi dör ju av ensamhet i det här landet. Men här har de fått nya vänner och ett annat liv än de hade när de bodde i sina villor. En av kvinnorna skrev till mig att ”du hade sagt att det skulle vara himlen på jorden. Och det är det.” b

VI HJÄLPER DIG ATT BEKÄMPA RADON GENOM: • mätningar och besiktningar för att klarlägga typ och omfattning av radon • åtgärder mot såväl bygg- som markradon • SSM-utbildning och garanterat resultat FÖR BÄTT RE MILJ Ö

hemkomfort.se 08-604 97 00 • 0500 45 97 00

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

CCJ

BALKONGINGLASNING FRÅN WINDOOR

VIDGA DINA VYER Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Se mer på www.windoor.se

solen

ENERGI

EGEN EL FRÅN

GRATIS, KRÅNGLIGT ELLER DYRT? Antalet solceller på tak och fasader ökar explosionsartat, trots att många tycker att regelverken är onödigt krångliga. Över 40 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen producerar nu egen el från solen. Hur går det till? Läs om skatter, regler och strålande exempel. Texter: Helene Ahlberg PÅ 90-TALET VÄXTE solvärmen stort bland

miljömedvetna företag. Då i form av solfångare som kunde producera varmvatten – men i stort sett bara under sommaren. I dag är det solel som spirar mest, i takt med stigande elpriser och gradvis bättre och billigare teknik. Det avspeglas även i allmännyttan. 2015 hade 28 procent av bostadsföretagen egen elproduk tion från solceller, enligt SABOs miljöenkät till sina medlemsföretag. Redan året därpå hade andelen stigit till 39 procent. Och allt tyder på att andelen fortsätter stiga. Samtidigt är efterfrågan på kunskap stor.

Regelverket är snårigt, skattesystemet för solel har ändrats flera gånger och det finns många olika solcellssystem. – Det finns många lycksökare i branschen, men det är få som egentligen vet hur man ska bygga upp en solcellsanläggning. Branschen behöver höja sin kompetens, konstaterar Bertil Lund ström, teknisk chef på LKF i Lund, där en stor solanläggning invigdes förra året (se sid 26–27). STATLIGA STÖDSYSTEM har också ökat ut byggnadstakten. År 2040 ska all elproduktion i Sverige vara förnybar, enligt en överenskommel se mellan S, MP, M, C och KD. Där anses solceller vara en viktig pusselbit och investeringsstödet höjdes den 1 januari i år till 30 procent för både företag och privatpersoner. En nackdel med solel är den ojämna produk tionen – mycket el under sommaren och lite under vintern. Därför måste man tidvis komplet tera med ”vanlig” el. Oftast produceras mer el än huset behöver under sommaren. Numer kan i alla fall den elen skickas ut på nätet och säljas till elleverantören.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

HAR NI SOLEL?

AG PRO DUC ERAR SOLEL

Johan Enström, produktionsledare, Stiftelsen Bodenbo

4 AV 10 ALLMÄNNYTTIGA Priset för såld överskottsel har de senaste åren legat högre än det vanliga elpriset. Många elhan delsbolag har sett det som ett sätt att locka mikro producenter att bli elkunder, samtidigt som det funnits en efterfrågan på solel från övriga kunder. Men, som det lite torrt konstateras i en utvär dering av ett stort solcellsprojekt: ”att leverera ut och sälja ett överskott av solel på nätet är med dagens regelverk förknippat med en omfattande administration”. För att komma runt det trasslet skulle många vilja överföra el från ett bostadshus till ett annat. Det finns dock både juridiska och elsäkerhetsmäs siga hinder för detta i dag. Ett annat sätt är att lagra elen i stora batte rier. Många anser att detta ännu är för dyrt, men Örebrobostäder är i färd med att utveckla batteri lagring i stor skala. En tredje lösning är att koppla in hyresgäs ternas privatkonsumerade el i ett gemensamt abonnemang. Förutom administrationen kring mätning och debitering kan det anses som en nackdel att hyresgästerna då inte fritt kan välja elleverantör. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

T RE Ö F ADS BOST

– Inte än, men med hjälp av en leverantör håller vi nu på att räk na effekter och kostnader för att installera solceller på några befintliga hus tak. Det är faktiskt bra läge för solel i Boden, det är gynnsamt om man har fast hög elförbruk ning. Vi har många soltimmar och det behöver heller inte vara full sol för att ge el. Dessutom kan ljuset också komma från reflektioner från snön. Niclas Ohlslöf, fastighetschef, Kalmarhem – Ja. Vi är sedan två år deläg are i en stor solkrafts park. Vår andel produ cerar 75 000 kWh om året, vilket motsvarar fastighetsel för runt 100 lägen heter. I somras fick vi även vår första egna anläggning, på taket till ett av våra hus. Den ger 26 000 kWh om året. Det mesta av den elen använder vi själva, som fastighetsel och för att driva sex laddplatser för elbilar. Överskot tet säljer vi vidare ut på nätet.

FOTO: PERY NORDENG

5 50

VAD R

ATM

ETE

gul stralkraft I LU

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

ENERGI

Ovanpå ett miljonprogramskvarter i Lund tronar en av Sveriges största solelsanläggningar på tak. Den ger bostadsbolaget LKF ett fast pris på el i 30 år och minskar koldioxidutsläppen med 1 650 ton. – Det är bara lite synd att hyresgästerna inte kan se sol cellerna, säger Bertil Lundström, teknisk chef på LKF. Texter: Helene Ahlberg

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

ANLÄGGNINGEN KOSTADE 12 miljoner kronor, men 30 procent betalades av det statliga investe ringsbidraget. Enligt lönsamhetskalkylen ska solpanelerna hålla i 30 år och växelriktarna i 15 år. LKF räknar med att investeringen ska ha betalt sig om 17–20 år. Och att man får ett stabilt och förutsägbart energipris under hela anläggningens livstid. – Vi får faktiskt 14 öre mer för överskottselen vi säljer än för den vi köper. Vi köper för 30 öre och säljer för 44 öre, det är ett bra avtal, konstaterar Bertil Lundström. b



BERTILS SOLTIPS

Ta med en ekonom från början när solprojektet planeras.



Var beredd på överraskningar. I en byggnad hittade LKF omätt ström.

NÄR ANLÄGGNINGEN invigdes bjöds

hyresgästerna in på kaffe och infor mation. Bostadsbolaget satte upp vepor som berättade om solpro jektet. Men i dag märks det inte så mycket och solpanelerna i hela sin strålglans syns bara från luften. – Det är lite synd. Här bor många nyanlända och vi hade hoppats att kunna lyfta området lite genom våra gröna sats ningar. Vi kanske skulle gjort en deal med bussbolaget om att

visa upp solprojektet vid busskuren, så att det syns. Nu finns det bara lite information på en stolpe i området, säger Bertil Lundström.

Bertil Lundström, teknisk chef på LKF

HELENE AHLBERG

ETT AV LKF:S MILJÖMÅL är att öka andelen egen förnybar energi. Satsningen på solel är ett steg mot det målet. 60-talsområdet Rådhusrätten visade sig enligt en förstudie vara perfekt för solceller på tak. Platta tak i svag lutning och gott skick, inga höga hus som skuggar och inga höga träd. – Och skulle träden växa sig för höga kan vi såga ner dem, för det är våra träd, säger Bertil Lundström. 2012 installerades en pilotanläggning och året därpå började planeringen för en fullskale anläggning. 2016 invigdes den under pompa och ståt: 5 500 kvadratmeter solpaneler fördelade över 21 tak. Solcellerna kan leverera 788 megawattimmar el om året – 200 mer än vad området förbrukar i fastighetsel. – Vi hade en ambition att sälja överskottsel till hyresgästerna för att projektet skulle ge ett mer värde också för de boende. De skulle då få 1 000 kronor i lägre elkostnad per år. Men när vi gick vidare och räknade på merkostnad för elmätare och annat visade det sig att hyres gästens besparing skulle halveras.

Vi köper för 30 öre och säljer för 44 öre, det är ett bra avtal.



Skaffa en kompetent medspelare. ”Solbranschen skulle behöva höja sin kompetens. Elnätet var inte uppbyggt som vi först trodde. Det var våra partners inte beredda på för att beräkna hur man behövde säkra upp eller säkra ned.”



Kom ihåg att installera en brandknapp. Om det skulle börja brinna måste det finnas en funktion för att stänga av solelen. Det kräver brandkåren.

HELENE AHLBERG

ENERGI

SKATTER PLUS OCH MINUS

”DET VORE BRA OM SABO KUNDE TA FRAM KOMBO SOL” På Eda Bostads AB, ett litet företag med 860 lägenheter i Värmland, finns i dag inga solceller. – Men det känns som om det vore dags nu. Fast vi är dåligt insatta i det här med solel, säger Hans-Peter Olsson, vd på Eda Bostads AB. Han menar att det är svårt för små företag att hinna ta reda på allt som krävs för att välja rätt i solcellsdjungeln. – Vi har haft fullt upp, vi bygger om och vi bygger nytt för första gången på länge. Men man måste ju göra något åt klimatet nu, så vi skulle gärna ha el från solen. Vad skulle krävas för att ta steget mot solel? – Det vore bra om SABO hade en upphandling av solceller, kanske ett solcellspaket i tre olika ni våer. Som man gjort med kombohusen. Eller helt enkelt ha kombohus med eller utan solceller. Jan Nilsson, energiansvarig på Eda Bostads AB, håller med. – Det vore jättebra med ett färdigt koncept. Det finns så många varianter på solmoduler, det är svårt att veta vad som är bäst. Och vi kan inte vara etta på bollen med nya saker, det får de stora bolagen vara. b

MER STATLIGT STÖD TILL INVESTERING I SOLEL Regeringen ökade i höstbudgeten investerings stödet för nätansluten solenergi. Både företag och privatpersoner kan nu få 30 procent av installationskostnaden betald av staten, dock högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem. Genom att höja årsbeloppet från 390 till 915 miljoner kronor hoppas regeringen också att pengarna inte ska ta slut lika fort och att kön av solstödssökande betas av.

SMÅ ELPRODUCENTER kan få göra avdrag i deklaration för den överskottsel som matas ut på nätet, på 60 öre per kilowattimme – dock högst 18 000 kronor per år eller 30 000 kWh. Dess utom under förutsättning att man räknas som mikroproducent. Energiskatten är 33,1 öre per kWh. Men el från små solels anläggningar (med en toppeffekt under 255 kW) är skattebefriad. Om bostadsföretaget har flera små solcellsanläggningar, var och en under 255 kW men som sammanlagt har högre effekt, är skatten numer sänkt till 0,5 öre per kilowattimme. Företaget får den lägre skatten genom ett avdrag i energiskattedeklarationen. Regeringen har aviserat att man helst skulle vilja ta bort all skatt på solel, men vill inte riskera att bryta mot EU:s statsstödsregler. Frågan utreds nu inom EU.

LÖPANDE INTÄKTER FRÅN SOLEN Försäljning av överskottsel

10–50 öre per kWh

Elcertifikat (summan är marknadsstyrd och varierar över tid, priserna har rasat under 2016 och 2017)

10 öre per kWh

Skattereduktion på överskottsel

60 öre per kWh

Nätnytta (om man räknas som mikroproducent)

5–7 öre per kWh

LÖPANDE UTGIFTER 25 % moms på el som säljs + ev energiskatt. Underhåll: ingen stor utgiftspost .

ELBEGREPP ATT HÅLLA KOLL PÅ Elcertifikat För att stimulera produktionen av förnybar el finns sedan 2003 ett system med elcertifikat. Den som producerar solel får ett stöd från staten under anläggningens första 15 år. Certifikaten köps och säljs på marknaden. Köpare är främst elleverantörer och elintensiva industrier, som måste köpa en viss kvot el certifikat varje år. Ansökan om elcertifikat görs via Energimyndigheten. Ursprungsmärkning Ett slags elektroniskt bevis på vilken energikälla som använts för att produ cera elen. Även dessa säljs och köps på elcertifikatsmarknaden. Ansökan via Energimyndigheten. Mikroproducent Fysiska eller juridiska personer som producerar förnybar el med en anslut ningspunkt som inte överstiger 100 ampere. Kan få skattereduktion för den överskottsel som matas ut på elnätet. Nätnytta För varje kilowattimme som matas in på elnätet erhålls en ersättning för att belastningen på nätet då minskar. Kallas nätnytta eller produktionsersätt ning. Betalas av nätägaren.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Monica, Nordskiffer

Natursten - för hållbart byggande! Takskiffer är plattor av naturstenen skiffer som ger en färgbeständig och Alla på Nordskiffer underhållsfri fasad som håller i generationer. Även i tuffa lägen. Vår skiffer har certifierats i finns med i Sunda Hus och Byggvarubedömningen är agenda 2030-vänlig d.v.s. mänskligaoch rättigheter. ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Dessutom är den estetiskt hållbar! Vi ses på Byggforum 22/5 och Nordbygg 10-13/4!

042-33 13 98

www.nordskiffer.com

MOVE UP

UPPFÖLJNING

OMFLYTTNINGSRENOVERINGAR

LEVERANS

Med Move Up utnyttjar du tiden optimalt och uppgraderar successivt mot en modern, enhetlig standard. Öka värdet på ditt fastighetsbestånd och dra nytta av fördelarna med att göra det stegvis.

MÖTE

URVAL

AVTAL

I första steget träffas vi och går igenom dina behov och ambitioner gällande ditt fastighetsbestånd.

Baserat på dina önskemål skräddarsyr vi ett eller flera lägenhetspaket.

Utifrån en prognos skriver vi ett avtal för att hålla det så kostnadseffektivt som möjligt.

BESTÄLLNING När en hyresgäst säger upp sitt kontrakt och lägenheten är besiktigad gör du din beställning.

Vi håller löpande avstämningar för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

Leveransen sker enligt dina önskemål för att kunna hålla en effektiv tidplan.

De inledande stegen i Move Up blir startskottet för de löpande renoveringarna. Här skapar vi förutsättningarna för en effektiv och lönsam process.

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

”SORTERA MATRESTEN, SORTERA ALLT FÖRRESTEN” Så heter Bostads AB Poseidons halvårskampanj för att få fler hyresgäster att källsortera mera. Terese Svensson, kretsloppscontroller och projektledare för kampanjen, gläds åt gensvaret. Och konstaterar att sopor, det är något som engagerar.

Gustav Johansson och Gisela Weber, miljövärdar i Angered.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Poseidon

INFÖR KAMPANJEN MEJLADE Poseidon ut ”5 snabba frågor om dina sopor” för att ta reda på hur de bäst kunde hjälpa sina hyresgäster att sortera. Och svaren bara rasslade in. – När vi fick 4 000 svar på 3 dagar då förstod vi att sopor är något som verkligen engagerar. Men vi blev lite förvånade över fritextsvaren. Många undrade över det praktiska ”var är min insam lingsplats, var kan jag hämta matavfallspåsar?”. Vi trodde nog att fler skulle svara att det är så krång ligt eller kladdigt, berättar Terese Svensson. Under introduktionsmånaden oktober fanns det därför tydlig information i trapphus, miljö rum och på Poseidons webbplats om var, hur och varför det är bra att sortera sina matrester. En kommunikationsinsats som fungerade som en peppande uppvärmning. POSEIDON DELADE IN sitt bestånd i 74 områ

deslag med cirka 400 hushåll i varje och från 1 november 2017 fram till 1 maj 2018 tävlas det nu om vilket lag som ökar sin insamling mest. Målet är att skapa goda sopsorteringsvanor och att med 10 procentenheter, eller ännu bättre, nå 50 procent sorterat matavfall, vilket är Göte borgs mål för 2020.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Kampanjen fick en rivstart, den första månad en ökade matavfallsinsamlingen i 7 av 8 distrikt. Flera lag i toppen överträffade målet med en 50-procentig utsortering. Efter två månader hade hela bolaget, med 27 000 hushåll, ökat sin matavfallsinsamling med +5 procent. Att ivern sedan stagnerat något på vissa håll ser Terese Svensson som ett tecken att ligga i ännu mer, sporra och återkoppla månadsresul tat. Det görs både i trapphus och på Mina Sidor på webben. – Att resultaten skiftar en del från månad till månad visar verkligen att det spelar roll att alla drar sitt strå till stacken och det är också viktigt att kommunicera, säger hon. DET SOM BIDRAGIT MEST till att kampanjen

flyter på så bra är dels att Poseidon jobbat struk turerat med att förankra projektet internt och dels att de tagit fram ett informationspaket med instruktioner till sina förvaltningsområden. – Jag åkte först ut och träffade våra åtta krets loppsansvariga i distrikten och sen har person efter person blivit delaktig. Det gäller att pakete ra allting enkelt och tydligt, att ge rätt förutsätt ningar, säger Terese Svensson. b

Det gäller att paketera allting enkelt och tydligt. Terese Svensson, kretsloppscontroller på Bostads AB Poseidon

LÄS MER

Info om kampanjen på Poseidons webbplats poseidon.goteborg.se /hyresgast/sorteramatresten/aktuellt/

POWER SAVE

KOMMUNIKATION

HYRESGÄSTTIDNINGEN TUNN, TJOCK, BILLIG, PÅKOSTAD ELLER DIGITAL?

EN STOR DEL AV bostadsföretagen

ger ut tidningar som delas ut till hyres gästerna. Oftast fyra nummer om året, men form och innehåll skiljer sig en hel del. Många bostadsföretag gör enklare infor mationsblad, med fokus på aktiviteter i bostadsområdena och kontaktuppgifter till företaget. Andra gör tjocka påkostade magasin med personporträtt på kändisar och anställda, miljötips, reportage om nybyggen, inredning och mycket annat. Även bredd och metod för distributionen varierar. Enklare blad kan följa med hyresavin, den egna perso nalen kan dela ut tidningen i hyresgästernas brevlådor – och på vissa orter sprids tidningen till alla hushåll i hela kommunen. Vanligt är att tidningsproduktionen läggs ut på ett lokalt medie- el ler reklamföretag. Ibland skrivs själva artiklarna av kommunikatörer på bostadsföretaget, medan layout och tryck köps upp. EN FRÅGA ÄR om tidningen ska ges ut i pappersform eller digitalt.

Papper dominerar fortfarande, även om många också har nedladd ningsbara pdf:er och vissa även har en bläddringsbar nätversion. Några har också digitala nyhetsmejl. Utmaningen här kan vara att få in mejladresser till alla hyresgäster och dessutom hålla registren aktuella. Ytterligare ett övervägande att göra är om hyresgästtidningen 

Texter: Helene Ahlberg Fotomontage: Annicka Istemo

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

KOMMUNIKATION

HYRESGÄSTTIDNING PA FYRA SATT

ANETTE EKMAN

ÄNNU EN FRÅGA är hur man får hyresgäster na att faktiskt läsa tidningarna, i konkurrens med annat som landar på hallgolvet. – Närhet är viktigt för att man ska känna att det berör, antingen geografiskt eller att det är någon man känner till. För att bli lockade att öppna tidningen vill våra läsare ha hus eller inredning på framsidan, berättar Maria Eberhardsson, kommunikationschef på Mimer i Västerås. Vissa bostadsföretag erbjuder också sina hyresgästtidningar som taltidning. Det gäller till exempel tidningen Telgebo, som delas ut till hyresgästerna hos Telge Bostäder och Telge Hovsjö i Södertälje. b

1 DIGITALA NYHETSBREV I SIGTUNA SIGTUNAHEM HAR förutom sin papperstidning också ett digitalt nyhets brev som skickas ut via mejl. Den digitala versionen kommer ut oftare och kan även innehålla korta filmade nyhetsklipp om exempelvis nybyggen eller ombyggen. – Vi har i snitt 300–400 klickade länkar per nummer, och 42 procent öpp nar nyhetsmejlen, säger Göran Pettersson, som både producerar nyhets brevet och har hand om bolagets digitala kommunikation i sociala kanaler, på webben och i intranätet.

GLIMTEN Upplaga: 4 800 ex (300 fler än antalet lägenhe ter). Finns även i bläddringsbar online-version. Utgivning: 4 nr/år Omfång: 28 sidor Annonser: Nej Produktion: Text och produktion av egna kom munikatörer, förutom visst köp av frilanstexter. Nyhetsbrev: e-Glimten Utgivning: 7 nr/år Spridning: Via mejl till 4 300 prenumeranter

2 ANSIKTEN LOCKAR INTE I VÄSTERÅS BOSTADSBOLAGET MIMER

gjorde en läsvärdesundersökning för att ta reda på vad hyresgäster na ville ha. – Det är viktigt med närhet, antingen geografiskt eller att det är någon man känner till. Våra framsidor har alltid varit likrikta de med bilder på människor, det är för ointressant om det inte är en kändis. För att lockas att öppna tidningen vill de ha hus eller in redning på framsidan, säger Maria Eberhardsson, kommunikations chef på Mimer.

HEMMA HOS Upplaga/spridning: 17 000 ex. Utöver hyresgästerna får även bolagets 250 lokalkunder tidningen. Den finns även på elva tidningsställ runt om i Västerås. Finns också i bläddringsbar online-version. Utgivning: 4 nr/år Omfång: 28 sidor Annonser: Ja Produktion: Text och form görs av en tidningsbyrå. Redaktionen utgörs av egen kommunikatör, kommuni kationschef och byrån.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

GÖRAN PETTERSSON

 ska ha annonser eller inte. Fördelen är förstås att det ger en intäkt, medan nack delen är att hyresgästerna kan uppleva tidningen som ”reklamig” och att det är konstigt att bostadsföretaget gör reklam för vissa lokala företag. Annonsfria kundtidning ar är vanligast.

MIA BROANDER

KOMMUNIKATION

3 SUPERLOKALT HOS POSEIDON NÄR BOSTADSBOLAGET POSEIDON i Göteborg

frågade hyresgästerna hur de ville ha sin tidning blev svaret att man ville läsa om det som händer i det egna bostadsområdet. – Därför gjorde vi om tidningen till 15 lokala varianter. Det redaktionella konceptet är lokalt, personligt, kort och enkelt, berättar Linda Thorsson, informationschef på Poseidon.

I VÅRA KVARTER Upplaga/spridning: Alla hyresgäster = 27 000 exemplar. Ges ut i 15 editioner. Utgivning: 4 nr/år Omfång: 2 lokala sidor + 2 med centralt material, lika i alla editioner. Format: Vikt A3 med flik Annonser: Nej Produktion: PR-byrå i Göteborg

L SV SS

TREKLÖVERNS HYRESGÄSTTIDNING har funnits sedan 1999 och görs fortfarande av samma redaktör, fast han egentligen är pensionerad. – Vi startade tidningen för att vi behövde ett forum för att sprida de goda nyheterna. På den tiden var bolagets an seende i kommunen inte så bra, på grund av dålig ekonomi och flera vd-byten, berättar Ulf Bengtsson, bostadsbolagets vd tillika ansvarig utgivare och fotograf för Klöverbladet.

4 DELAS UT TILL ALLA I KLIPPAN

KLÖVERBLADET Upplaga/spridning: Delas ut till alla hushåll och företag i Klippan = 9 700 exemplar. ”Alla i Klippan är ju presumtiva hyresgäster”.

Omfång: 16 sidor. 4 sidor har information från Klippans kommun.

Utgivning: 3 nr/år

Produktion: Reklambyrå i Klippan

Annonser: Ja

2 1 3 4

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

NYPRODUKTION Förutom här i Perstorp har husen även byggts av Laholmshem som lånat ritningarna. I februari 2018 invigde de sitt första koncepthus.

KUBIK FRAMFÖR KVADRAT Under en föreläsning på en folkhögskola kom frågan upp – kunde inte Perstorps Bostäder bygga något för unga? Resultatet blev småhuskonceptet PersTorp1, med ett rum och kök plus loft. Genom kubiktänket får hyresgästerna både rymd och fem kvadrat i bonusyta. Text: Sophie Sölveborn Foto: Mads Frederik Christensen

Fler får gärna ta över stafettpinnen. Henry Roos, vd på Perstorps Bostäder

– HUR KUNDE VI FÅ TILL högst boendestan dard, kubikmässigt? Lösningen blev bland annat att arbeta aktivt med högt och lågt. Till exempel med att sänka taket i köket till 220 centimeter för att ge loftet ovanför bättre höjd, berättar Perstorps Bostäders vd, Henry Roos. Sweco fick uppdraget att utveckla bostäderna och mellan 2014 och 2016 tog småhuskonceptet form. Två hus med fyra lägenheter vardera stod klara i början av 2017. Alla med egen ingång och uteplats i var sitt väderstreck. Bostäderna har 26 kvadratmeter i bottenplan och nio på loftet. Eller, det beror på hur man räknar. – Halva sängen och skrivbordet på loftet står på fem kvadrat biyta, men det är ändå en funktionell

yta, en bonusyta. Så hyresgästen bor egentligen på 40 kvadratmeter, resonerar Henry Roos. Hyran är på 4 350 kronor, varmvatten ingår inte. – Vid tidpunkten för utvecklingen av Pers Torp1 hade vi inte samma tryck i Perstorp som vi har nu och vi visste inte om vi över huvud taget skulle få lägenheterna uthyrda. Med facit i hand så borde vi tagit ut en hyra strax under 5 000 kronor. HENRY ROOS beskriver PersTorp1 som en

grundidé, en prototyp, och hoppas på fler hus, gärna i trä och med ny energibesparande teknik. – Jag ser det på samma vis som man gör inom dataprogrammering med ”open source”. Andra får gärna låna våra ritningar, bara vi får ta del av deras utveckling, säger han. – Vi är ett litet bolag som precis passerat 400-strecket i vårt bestånd. De här åtta lägenhe terna är vad vi har haft kapacitet att göra. Fler får gärna ta över stafettpinnen och till exempel jobba med att utveckla tekniken, det vore kul att se. b Läs mer på www.allmännyttan.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

FINNVEDSBOSTÄDER

LANDET RUNT NYPRODUKTION Premiär för Stockholmshusen

FAMILJEBOSTÄDER

Rågsved. Familjebostäder byggstartade nyligen 70 hyresrätter i de första så kallade Stockholmshusen – en hustyp som tillkommit i samarbete mellan stadens förvaltningar och bostadsbolag. Bland annat har de tre bostadsföretagen gjort en gemensam upphandling som givit ramavtal med fyra byggbolag. – Vi är väldigt stolta och glada att Säterhöjden är först ut i satsningen Stockholmshusen. Familjebostäder och våra systerbolag är nu delaktiga i en ny årsring av bostäder i Stockholm, säger Anette Sand, vd för Familjebostäder.

2 500 BESÖKARE PÅ VISNINGSDAG

Borgarråden Ann-Margarethe Livh och Karin Wanngård klippte tillsammans med två skolbarn ett band som skulle symbolisera hur byggtiden kortats genom hustypen.

RENOVERADE HUS FÅR BEBODDA VINDAR

SIGNALISTEN

Halmstad. Drygt 220 lägenheter i bostadsområdet Klackerup rustas upp av Halmstads Fastig hets AB. Balkonger, tak, fönster, trapphus, vindar, källare och badrum renoveras. Samtidigt installeras ny el, ny mekanisk till- och frånluftsventilation och nya vatten- och avloppsstammar. Projektet innefattar även 37

nya vindslägenheter på ett rum och kök, 35 kvadratmeter stora. – Vi upplever att det finns en stor efterfrågan på mindre lägen heter, speciellt i centrala lägen i Halmstad, säger Ulf Eriksson, bostadsbolagets fastighetsut vecklingschef. Hela ombyggnaden beräknas vara klar sommaren 2020.

HALMSTADS FASTIGHETS AB

Värnamo. Närmare 2 500 personer strömmade till under sex intensiva timmar när Finnvedsbostäder bjöd på rundvandring i nybyggda kvarteret Städet. Två lägenheter var öppna för besökarnas blickar, en möb lerad och en omöblerad. Dagen till ära bjöd bostads bolaget även på semmelfika medan Kulturskolans elever musicerade. Finnvedsbostäder hade också gjort en särskild tidning om kvarteret och dess historia, bland annat om de industrier som funnits på platsen. Totalt byggs 144 lägenheter i kvarteret. Lägenheterna i etapp ett, med inflyttning fram till april, är nästan helt uthyrda. Etapp två har inflyttning mellan hösten 2018 och våren 2019.

64 PROCENT

AV SABOS MEDLEMSFÖRETAG FICK UNDER 2016 NOLL TILL TVÅ ANBUD I SINA UPPHANDLINGAR.

TRYGGHET FÖR SJUTTIOPLUSSARE I KOMBOHUS Huvudsta. Allmännyttiga bostadsstiftelsen Signa listen tog nyligen första spadtaget för sitt nya trygghetsboende Palsternackan. De 77 lägenheterna inryms i två trähus av typen SABOs Kombohus Plus. I bottenplan finns en gemensamhetslokal och strax intill ligger ett äldrecentrum – med bland annat restaurang, frisör och fotvård – som drivs av Solna kommun. Hyresgästerna, som ska vara över 70 år, beräknas få flytta in hösten 2019.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

NYPRODUKTION

JSB

SABO LANSERAR KOMBOHUS OLIKA HÖJDER I SAMMA KVARTER Det är möjligt att ha olika höjder på hus kropparna för att ge ett mer varierat uttryck.

ENTRÉVÅNING MED GENOMGÅNG ELLER PORTAL Det finns två sätt att nå innergården i slutna kvarter: entréplan med genomgång eller en portal genom att ha en mindre modul i entréplan.

SABO fortsätter att lansera nya husmodeller inom det egna prispressade konceptet Kombohus. Denna gång är det husmodeller anpassade för stadsmiljö i form av hela kvarter eller som solitärer i staden som har tagits fram.

KOMBOHUS

Läs mer om SABOs Kombohus och Flex modellen på sabo.se/kombohus

SABOS MEDLEMSFÖRETAG har sedan 2011 haft

möjlighet att bygga en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka 25 procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i flera olika utföranden. Kombohus City är ett klassiskt lamellhus med både genomgående och enkelsidiga lägenhe

ter som uppfyller dagens bullerkrav. Planlös ningarna är flexibla och husen byggs i tre–sex våningar. Kombohus Kvarter är ett flexibelt koncept som gör det möjligt att bygga kvarter kostnads effektivt och standardiserat. Dessa hus skapar stora möjligheter för såväl förtätning i stadsmiljö som hela kvarter i lägen nära befintlig kollektivtrafik eftersom de fullt ut uppfyller dagens bullerkrav. Kombohusen upphandlas antingen via ram avtal eller med hjälp av upphandlingsmodellen Flex. I dagsläget erbjuds Kombohus Bas, Plus, Trygg, City och Kvarter i Flex-modellen. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

FÖR STADSMILJÖ NIO OLIKA BYGGDELAR Kombohus Kvarter består av nio olika byggdelar med olika lägenhets kombinationer. Det är sex hörndelar och tre kvartersdelar, som kan byggas ihop enligt egna önskemål.

1 2 3

3 2

2 4

6 HÖRNDELAR

2 5

3 MITTDELAR 2

MED ELLER UTAN KÄLLARE?

LOKALER I BOTTENPLAN Entrévåningen är upp höjd, vilket ger minskad insyn men även möjlighet att ta upp skillnader i topografin. Det är också möjligt att ha lokaler i bottenplan, men det är inte standard. TB City Kvarter

Kombohus Kvarter kan byggas med eller utan källare. Om detaljplanen inte tillåter komplementbebyg gelse kan det vara nödvändigt att lösa funktioner som miljörum och förråd i huset.

FASADER

2017-08-28

NITTONHUNDR ASJUTTIOÅTTATILLTJUGOHUNDR A ARTON

VisionPlus

HANDLINGEN ÄR I SIN HELHET SKYDDAD UPPHOVSRÄTTSLIGT

2 4

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

”HUR SVÅRT KAN DET VARA?”

Najwan Deshli och Kenneth Jonsson utanför Portalen i Norrköping.

Med gemensamma krafter kan vi ta till vara kompetensen, energin och drivkraften hos dem som landat hos oss, skriver styrelseordförande Thomas Idenås, vd Gunnar Boquist och stadsdelsutvecklare Tomas Lindquist på Hyresbostäder i Norrköping.

Portalens uttalade mål är att få ut fler människor i jobb. Thomas Idenås, styrelseordförande, Gunnar Boquist, vd samt Tomas Lindquist, stadsdelsutvecklare på Hyresbostäder i Norrköping AB

FÖR DRYGT TVÅ ÅR SEDAN upplevde Europa

de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Uppmärksamheten som detta fick i mediala och sociala forum saknar säkert mot stycke än i dag. Bilder kablades ut över världen för att beskriva de vedermödor som flyktingarna tvingades genomgå för att fly undan krig och annat elände. Mest av allt minns vi kanske en bild på en liten livlös pojke vid namn Alan Kurdi som flöt upp på en strand i Turkiet. Bilden var svår att slå ifrån sig – och den blev snabbt en symbol för den enor ma flyktingtragedi som pågick – där tusentals och åter tusentals flyktingar miste livet i flykten från kriget. Till Sverige kom det under 2015 cirka 160 000

flyktingar som många gånger bokstavligen vand rat upp genom i Europa för att ta sig hit. IDAG ÄR DET BETYDLIGT tystare om flykting situationen i media och sociala forum. Trots att den kanske kräver vår uppmärksamhet betydligt mer idag än för två år sedan. När en flykting anländer till Sverige, har sökt och beviljats asyl, så inleds en 2-årig etablerings plan som huvudsakligen handlar om språkun dervisning och samhällsorientering, med målet att därefter ha jobb eller att man gått vidare med fortsatta studier. Dessvärre är det långtifrån alla som når detta mål. Som exempel kan nämnas att det bara är fem procent av de som går igenom denna etableringsplan som får jobb utan anställnings stöd från Arbetsförmedlingen. När systemet vi har inte fungerar som det ska blir tyvärr en effekt att ”trollen kryper fram” och erbjuder sina enkla lösningar. Vill vi vara snälla kan vi kalla det ett uttryck för rädslor, eller för protektionism. Vi kan också kalla det för resursslöseri. Dels för att det kostar mycket skat tepengar att hålla systemet igång, och dels för att

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

CRELLE

DEBATT

vi går miste om en kompetens, energi och drivkraft hos de som landat hos oss. Men, nåt kan göras.

”Nordbygg är viktig för min yrkesroll”

Anders Carlsson Hållbarhetschef, Signalisten

I EN LIKNANDE SITUATION är den enklaste vägen att

leta upp den skyldige och ställa hen mot väggen, men sannolikt föga fruktsamt. Vi på Hyresbostäder i Norrköping är övertygade om att framgången snarare ligger i att ta sig an denna fråga med gemensamma krafter. Redan 2011 tog vi ett lokalt initiativ i stadsdelen Hageby i Norrköping. Detta initiativ kallar vi Portalen och dess enda uppdrag är att öka graden av egenförsörjning i området. Portalen drivs i ett partnerskap mellan oss och Svenska Kyrkan, Norrköpings kommun, ABF och Marieborgs folkhög skola med det gemensamma uttalade målet att få ut fler människor i jobb. När vi insåg vidden av flyktingströmmen tog vi tillsammans med Portalen ytterligare initiativ för att stärka samverkan i Norrköping. Detta initiativ valde vi att kalla #starkaretillsammans och kan liknas vid ett upprop att mobilisera Norrköping i frågan. I skrivande stund är det – utöver Portalens partner skap – ytterligare drygt 20 företag och organisationer som tecknat samarbetsavtal med Portalen och där man hjälper till med allt ifrån praktikplatser, jobb, mentor skapsprogram till utbildningsinsatser, studiebesök och mycket mer. Fler företag, organisationer och föreningar ansluter hela tiden. Till detta kan läggas drygt 170 privatperso ner som valt att engagera sig som volontärer i verksam heten.

Anders Carlsson Signalisten

Catarina Holm Siemens

Helen Sande Flinks Järn

Lars Kjellgren Bengt Dahlgren

VÅRT SAMHÄLLE STÅR I DAG inför en stor utmaning

som är utanför varje enskild persons eller organisa tions möjlighet att ensamt hantera. Återstår då att göra det tillsammans och välja att se möjligheter i stället för begränsningar och hinder. Om vi i Norr köping lyckats ta de första stapplande stegen i denna samverkan, så känner vi oss trygga med att det också är fullt möjligt i resten av vårt avlånga land. Hur svårt kan det vara? b

HÄR BYGGS DET:

NORDBYGG 10 –13 april 2018 Nordbygg är Nordens viktigaste mötesplats för bygg-, VVS- och fastighetsbranschen. Här träffas kollegor, beställare och leverantörer för att ta del av nyheter, göra affärer och skapa nya projekt. Hämta din fribiljett idag med koden Nordbygg18 på nordbygg.se

NÅT MÅSTE GÖRAS Hyresbostäders verksamhet i Portalen har skildrats i den dokumentära tv-serien Nåt måste göras, som visats på Sveriges Television. Serien finns tillgänglig på www.urskola.se fram till sommaren 2019. En av dem som arbetat med Portalen är Anna Kanervo, som numera projektleder Allmännyttans innovationslabb. Läs mer om henne på sid 53.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Malin Hart Randes Veidekke Bostad

NOBY 003 Annons_93x250_AndersC_Allmännyttan_Fogra39_bestr.indd 1

2018-02-12 12

MED G N Ä H KAREN N SNIC CARLSSO Å TIN MAR EN DAG P ET JOBB

"INGEN ARBETSDAG ÄR DEN ANDRA LIK"

Pågående projekt som fönsterbyten, serviceordrar om nya jobb som ska göras, felanmälningar som kan betyda  ”akut-utryckning”. – Det är en bra känsla att åka till jobbet och inte vara riktigt säker

på vad som ska hända under arbetsdagen, berättar Martin Carlsson, snickare på Varbergs Bostad. Text: Tom Carlsson Foto: Mikael Pilstrand

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

DET FINNS EN SAK som Martin Carlsson är

helt säker på och det har varit ungefär lika under de 12 åren han jobbat som snickare på Varbergs Bostad; klockan sju på morgonen går starten på arbetsdagen. – Vi är sex snickare i ett väldigt bra gäng, som täcker alla bostadsområdena och vi sammanstrå lar här på Håsten-kontoret, berättar han. Dricker en kopp kaffe och lägger upp dagen. Att den ena arbetsdagen mycket sällan är den andra lik förklaras framför allt med vad som hänt under natten. – Det kan ju ha varit inbrott någonstans eller kanske har ett rör läckt i en fastighet. Alla jobb prioriteras och akuta skador som måste åtgärdas hamnar högst upp på listan. – Om det till exempel gäller en vattenskada är vi ju många inblandade. Snickare, rörmokare, avfuktare, mattläggare, målare … ibland krävs det en stor organisation. ALLA ÄR SPECIALISERADE på något och Mar tin Carlsson har 30 års erfarenhet som snickare. – Det kanske började med att jag snodde hammare och spik av farsan och byggde kojor, skrattar han. – Men allvarligt talat så kände jag redan i 8:an9:an att jag var nöjd med skolan och ville börja jobba – göra något med händerna. Den var en tid när det såg mycket ljust ut att få jobb efter en yrkesutbildning och den skaffade sig Martin på Peder Skrivare. – Under utbildningen blev det dags för praktik och den gjorde jag på Jannes Byggservice i Ved dige. Fick fast anställning där direkt efter skolan och stannade i 18 år. NÄR GENOMGÅNGEN på morgonen är klar ger sig snickarna ut på sina uppdrag. – Vi har tre bilar och vi åker nästan alltid ut på uppdragen två och två, säger Martin. Vi har

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

arbetsuppgifter med oss ut, men i våra telefoner får vi uppdateringar och nya serviceordrar under dagens gång. Det finns en verkstad där större, förberedande jobb kan göras. Men bilarna är utrustade som mindre verkstäder. – Där finns i stort sett allt vi behöver för att klara av även de mest komplicerade uppgifterna. En katt som förirrat sig upp på ett tak, ett läckande rör, installation av tillval som någon be ställt i BoButiken – omväxlingen är mycket stor. Men det finns även en annan del av jobbet som gör det intressant; mötena med så många olika människor. – Med villor är det ju ofta så att de boende i kvarteret befinner sig i ungefär samma skede i livet, menar Martin. Här är det verkligen blandat. På en dag kan man träffa en ung person som är nyinflyttad, en 100-åring eller en familj som kommit till Sverige för en månad sedan och inte kan prata svenska. – Det är många spännande och roliga möten med människor i olika åldrar och yrkesgrupper och med väldigt skiftande bakgrunder. INGEN I ”SNICKAR-GÄNGET” behöver gå och

vänta på att klockan ska bli fyra, poängterar Martin. – Nej, hade vi jobbat sju dagar i veckan hade vi säkert haft lika mycket att göra. Så en arbetsdag går fort och när den är över ger sig Martin hem till familjen. Villan som familjen – hustru och två söner – bor i, har Martin byggt själv. – Min fritid ägnar jag åt familjen, säger han. Och med de aktiva grabbarna – Eddie, 16, och Tom, 12 – blir det mycket idrott. Det är framför allt fotboll, innebandy och pingis som står på deras scheman. Och själv har han ju en väckarklocka som går igång tidigt nästa morgon. b

Det är många spännande och roliga möten med människor i olika åldrar och yrkesgrupper. Martin Carlsson, snickare Varbergs Bostad

Denna artikel har tidigare publicerats i Magasin Inne 4-2017, Varbergs Bostads hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Till exempel något projekt som ni är stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller en intervju med någon av era medarbetare. Hör gärna av er till oss på allmannyttan@ sabo.se

ANNICKA ISTEMO

FASTIGO SVARAR

DET BLIR REGN! KAN JAG JOBBA I STÄLLET? Jag har fått min semester beviljad, men eftersom vädret ser ut att bli dåligt så vill jag jobba i stället. Är det okej?

Susanne Svensson Förhandlare och rådgivare på Fastigo

Svar: Du kan inte ensidigt ändra eller avbryta din semester. Det som krävs är att du är överens med din arbetsgivare om förändringen av semester uttaget. Om du blir sjuk under semestern har du rätt att avbryta din semester. Detsamma gäller om du behöver vårda sjukt barn. Anmälan till arbetsgivaren bör ske omgående, dock senast första arbetsdagen efter semesterledigheten. Enligt vissa kollektivavtal behöver frånvaron styrkas med läkarintyg. De semesterdagar som du inte har kunnat utnyttja läggs inte ut i direkt anslutning till den ordinarie semestern. Du och din arbetsgivare behöver komma överens om när det är lämpligt att ta ut ersättningssemestern. I vissa situationer kan en arbetsgivare beordra en arbetstagare att avbryta sin semester. I de

flesta fall krävs mycket starka skäl. Om du tving as avbryta din semester så får du din ordinarie lön och eventuella ersättningar samt får tillbaka den semesterdagen som du skulle ha tagit ut. Vissa kollektivavtal kan också ge dig rätt till kompensation för de extra kostnader som du kan drabbas av på grund av att du är tvungen att avbryta din semester.

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbets givarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddar sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

KAN JAG BYTA SEMESTER MOT PENGAR? Jag och min arbetsgivare är överens om att jag inte tar någon semester i sommar. Kan jag få semesterdagarna i pengar i stället? Svar: Huvudsyftet med semester är att arbetstagare ska få ledigt för vila och rekreation. Enligt lag ska huvud semestern förläggas så att arbetstagare får fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till au gusti, om inte annat har avtalats. Betalda semesterdagar ska tas ut under året, men en arbetstagare som har tjänat in fler än 20 betalda semesterdagar kan spara de dagar som överstiger 20 till annat år. Det innebär att semesterledighet inte kan bytas mot pengar så länge anställningen består, även om ni är överens. Det ni kan göra är att komma överens om att semestern förläggs till annan tid under semesteråret än perioden juni till augusti. Om anställningen bara ska pågå i max tre månader kan överenskommelse träffas med arbetsgivaren om att du i stället för ledighet får semesterersättning.

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kan kan detdet inteinte blifriskluft. att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Luftdon Flexi

Kanal

Radiator

Svar: Grundregeln är att arbetsgivaren bestämmer när årets semester kan förläggas. I samband med förläggning av huvudsemester ska arbetsgivaren samråda med facket, saknas facklig representation sker samrådet direkt med berörda arbetstagare. Kommer man inte överens om förläggningen eller tillmötesgår de önske mål som arbetstagarna har, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagarna om beslutet senast två månader före huvudsemesterns början. Din arbetsgivare kan alltså skjuta på dina semester önskemål, men måste meddela detta två månader innan.

Kanal Kanal Luftdon Flexi

Arbetsgivaren har förlagt min huvudsemester till juni, trots min ansökan om semester i juli. Varför tar inte arbetsgivaren hänsyn till mina önskemål?

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Luftdon Flexi

VARFÖR FÅR JAG INTE LEDIGT I JULI?

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018 Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

NU STARTAR RADIO ALLMÄNNYTTAN Snart finns inte bara tidningen Allmännyttan, utan även Radio Allmännyttan – en podd om

CHARLOTTA LUNDSTRÖM

bostäder, politik och samhälle.

Poddinspelning pågår. Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen, intervjuas av Helene Ahlberg om marknadshyrans möjliga effekter.

DEN FÖRSTA PROGRAMSERIEN i podden prövar

sanningshalten i några vanliga bostadspolitiska påståenden. Som till exempel ”lite socialbostä der kan väl inte skada”. Är det sant, falskt eller mittemellan? Eller ”hyresreglering har vi ju redan i Sverige”. I podden intervjuas både företrädare från allmän nyttan, de privata fastighetsägarna, hyresgästfören ingen, byggindustrin och polisen, liksom politiker. – Därmed blir frågorna belysta från skilda infallsvinklar. Svaren landar förstås lite olika, och man ser hur olika bostadsfrågorna kan uppfat tas. Eller i vissa fall lika, säger Helene Ahlberg, bostadsjournalist sedan nästan 25 år och den som gör intervjuerna i podden – och är reporter på tidningen Allmännyttan. Andra frågor som tas upp i podden är marknads hyra, svarthyra och om Sverige nu är färdigbyggt. Avsnitten börjar publiceras i mars och går att hitta både i vanliga podd-appar, på SABOs hemsida och på allmannyttan.se. b

Vilka vill jobba hos er?

HAR NI KOLL PÅ ERT ARBETSGIVARVARUMÄRKE? Lär er konsten att bli attraktiv på den lokala arbetsmarknaden. Handboken beställs på sabo.se 44 sidor. 150/300 kronor.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Vi servar er

N YA E N LOG T A K AR 2 2 N U! UTE N

som sköter fastigheter med vårt breda sortiment inom tätning, ventilation, beslag och fogning! Vi har mer än 30 år i branschen och fokuserar på kunskap, snabbhet och kvalitet. Det är enkelt att handla av oss.

Upptäck vårt breda sortiment! Gå in på www.leifarvidsson.se och upptäck bredden, beställ hem en katalog, eller handla direkt. Du kan också maila din order till oss på order@leifarvidsson.se. Har du frågor eller vill ha råd och tips ring oss på 0392-36010!

h o s oss Handla å! du o ck s

RING

0392-

36010

mma dag r skickas sa Lagervaro 11.00 ing innan vid beställn

KONTAKT: 0392-360 10

YRKESBUTIK: 08-26 52 10

GÖTEBORG: 031-711 66 90

Huvudkontor Lager, MULLSJÖ

Haukadalsgatan 8b, KISTA

Säljare

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Handla direkt på leifarvidsson.se eller besök vår yrkesbutik i Kista.

FRÅN SABOS ENERGIKICK Vad tycker du om att ha en egen medlemstidning och vad vill du läsa om i tidningen Allmännyttan?

Marcus Sjögren, energifrågor teknik Örebrobostäder AB

Ola Rybo, energi ansvarig Öckerö Fastighets AB

Jag får erkänna att jag inte läst tidningen tidigare men det är bra att vi har en egen med lemstidning. Ska leta rätt på den framöver. Jag jobbar med tek nikfrågor inom energi och det händer mycket inom det området. Därför vill jag läsa om värmepumpsteknik, gärna luftvärme.

Klart vi i allmännyt tan ska ha en egen tidning. Jag brinner för energifrågorna och vill gärna följa med vad som händer inom mitt område. Så bra om tidningen kan följa vad som händer i politiken, vilka förändringar som är på gång när det gäller till exempel regler i byggandet.

Patrik Selhag driftingenjör, Katarina Gustavsson drifttekniker, Bostads AB Poseidon Vi vill läsa mer om asbest i ventilations kanaler. När vi reno verar behöver vi rensa eternitkanaler men det kan vara svårt om hyresgästen bor kvar. Så hur gör andra när de sanerar asbest, hur gör de rent tekniskt och hur löser de frågan med kvarboende?

Stefan Wassbrink, energicontroller Mitthem

Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg Uppsalahem AB

Jag gillar tidningen och det är bra att vi har den. Jag vill gärna läsa om projekt som både hand lar om energi och social integration. Finns det kulturella skillnader i förbrukning av energi och hur hanterar vi i så fall det? Hur gör andra, har hört att de kan en del om det i Västerås, kanske intervjua dem?

Jag har inte läst tid ningen tidigare men bläddrar i den nu och den ser ut att vara en re levant, bra branschtid ning. Om jag får önska så läser jag gärna mer om byggmaterial med fokus på miljö- och klimatpåverkan. Det vore även intressant att läsa om hållbara renoveringar.

Rationell och estetisk avfallshantering Rationell och estetisk avfallshantering

Kärlgarage | Magnells behandlat stål, 140-660L. Underhållsfritt och vandalsäkert.

Kärlgarage | Magnells behandlat stål, 140-660L. Underhållsfritt och vandalsäkert Anna Carin Östlund Camilla Fyhr Henrik Lysholm Håkan Vesterlund Magnus Westerholm Mikael Andersson Morgan Holm

Malmö Stockholm Perstorp Västerås Linköping Göteborg Jönköping

annacarin.ostlund@pwsab.se camilla.fyhr@pwsab.se henrik.lysholm@pwsab.se hakan.vesterlund@pwsab.se magnus.westerholm@pwsab.se mikael.andersson@pwsab.se morgan.holm@pwsab.se

UWS. Helt underjordiska krantömda avfallssystem på upp till 5 000 liter med möjlighet att meddela fyllnadsnivåer.

UWS. helt underjordiska krantömda avfallssystem på upp till 5 000 liter med möjlighet att meddela fyllnadsnivåer. 0721-790 911 0709-522 669 0702-607 575 0706-277 575 0706-171 700 0708-923 496 0721-777 680

PWS Nordic AB Tel. 0435-369 30 info@pwsab.se www.pwsab.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN QTF SWEDEN

Det mest okända energieffektiva fastighetsunderhållet Underhåll av systemvätskan i värme-, kyl- och återvinningssystem finns ofta inte på listan över energieffektivt underhåll. Ändå är det just där stora vinster finns att göra. Tilläggsisolera, återvinna värme, sänka inomhustemperatur, påverka attityder om energianvändning i all ära men om inte systemvätskan är gasfri så slösar du ändå med energin, oavsett vilket uppvärmnings-/kylsystem du har. För att ditt fina system ska fungera som beräknat måste systemvätskan kunna transportera energin effektivt till radiatorer, bafflar, konvektorer, golvvärme etc. Systemvätskans betydelse för funktion och energieffektivitet är inte okänd.

Utan systemvätska ger systemen varken värme eller kyla. Men att den innehåller gaser som försämrar energiöverföring ger funktionsstörningar, injusteringssvårigheter och skapar korrosiv miljö är för många en nyhet. Att man kan och bör göra något åt den är ytterligare en nyhet för många fastighetsägare. Gaser transporterar energi sämre än vätska, så är det. Vanligt kranvatten innehåller ungefär 4 % gaser, mest kväve, syre och koldioxid. Dessa bör

avgasas direkt efter att systemet är uppfyllt. Vill du spara pengar och bidra till lägre koldioxidutsläpp genom lägre energiförbrukning ska du låta QTF Sweden besiktiga dina VVS-system enligt QTF-metoden. Du får en analys och rapport över din systemvätskas status och innehåller den gaser får du hjälp att åtgärda den med snabbavgasning. Därefter installerar du en QTF underhållsavgasare som kontinuerligt håller systemet energieffektivt. Underhållsavgasning av systemvätskan ökar dessutom livslängden på övriga komponenter eftersom en avgasad, syrefri miljö förhindrar korrosion. QTF:s kunder är Allmännyttan, större fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, industrier och offentliga byggnader; skolor, sjukhus m.m. Huvudkontoret ligger i Kalmar.

Här ser du varför ... Det bubblar och fräser när gaserna kokas bort under vakuum. Gashaltig skummande systemvätska är dålig energibärare. Vi skapar en homogen teknisk vätska som är energieffektiv i dina system. Scanna QR-koden så kan du se filmen direkt i din mobil, eller gå in på You-Tube-kanalen QTF Sweden, där vi beskriver QTF-metodens 6 steg på tre språk.

Dricksvatten är en sak – systemvätska en annan Vårt svenska dricksvatten är ett livsmedel som innehåller gaser, ibland tillsatta för att det ska smaka gott. Teknisk vätska är avgasat vatten som är homogent och gasfritt. Vi omvandlar vatten från livsmedel till teknisk vätska för energidistribution. ”Baserat på vår erfarenhet av mer än 10 000 besiktigade svenska VVS-system är vår bedömning av minst 80 % av systemen i Sverige kan minska sin energiförbrukning med mer än 5 %, bara genom att avgasa systemvätskan. Det är nationalekonomiskt, företagsekonomiskt och miljömässigt bra för Sverige och svenska företag.”, säger Elving Isaksson, QTF Sweden AB.

Se filmerna om QTFmetoden direkt i mobilen.

Besök oss på Underhållsmässan i Göteborg den 13–16 mars eller på Nordbygg 10–13 april 2018. Inbjudan hittar du på qtf.se.

www.qtf.se

FRÅGA EXPERTEN. PÅ SABO FINNS EXPERTER INOM NYPRODUKTION, EKONOMI, MILJÖ, BOENDEFRÅGOR, HR,

”Hur påverkar de nya bullernivåerna?” SHUTTERSTOCK

Vi har i uppdrag att bygga ett hus med så många små lägenheter som möjligt, hur påverkas det av de nya bullernivåerna för nyproduktion? Svar: De ändrade riktvärdena för trafikbuller vid bostadsbyggnader gör det enklare att bygga fler lägenheter på fler ställen när de träder ikraft den 1 juli i år. För små lägenheter om max 35 kvadratmeter höjs riktvärdet från 60 dBA till 65. För stora höjs det till 60 dBA mot tidigare 55. Över 60 dBA krävs lösningar med så kallad tyst sida. De nya gränsvärdena kommer göra att vi kan bygga fler och bättre bostäder på fler platser än tidigare.

Det ger bättre ekonomiska förutsätt ningar, fler bostäder och en tätare stad, som i sin tur ger betydligt bättre förutsättningar för en mer levande och hållbar stad med lokaler, blandade verksamheter och kollektivtrafik. Att bygga tätt innebär att vi hushållar med resurser, framförallt ändliga resurser. Mark i kollektivtrafiknära lägen, där det redan finns bra infrastruktur, är en sådan ändlig resurs. Vår erfarenhet är att ju tätare vi bygger, desto mindre åker vi bil. Dess utom minskar trafikbullret ju tätare vi bygger staden. Långsiktigt stödjer även den täta staden allmännyttans uppgift att arbeta för ökad integra tion. b

Att bygga tätt innebär att vi hushållar med resurser, framför allt ändliga resurser. Jonas Högset, chef, enheten för fastighet & boende, SABO

Det vanligaste sättet att förhandla i nyproduktion är genom presumtionshyror Vad ska man tänka på vid förhandling av hyror vid nyproduktion? Svar: Det vanligaste sättet att för handla nyproduktionshyror i dag är genom presumtionshyror. Det innebär att man förhandlar hyror utifrån pro duktionskostnaderna vid nyproduk tion av hus och vid nyproduktion av lägenheter i en del av ett hus som inte tidigare utgjort bostadslägenheter. Den överenskomna hyran förutsätts vara skälig och kan sedan den 1 januari

2013 inte ändras under de första 15 åren från inflyttning. Det enda undan taget för hyresförändringar som tillåts under femtonårsperioden är hyres förändringar/omförhandlingar i den mån det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten, exempelvis vid betydande höjningar av tomträttsavgälder, VA-taxor eller dylikt. Några ändringar på grund av föränd ringar av lägenheternas bruksvärde, exempelvis höjd standard får inte förekomma. Förhandlingsöverenskom

melsen ska vara skriftlig och måste tecknas av fastighetsägaren och en hyresgästorganisation som är etablerad på orten. Det ska också framgå av över enskommelsen vil ken hyressättning parterna har valt, presumtionshyra eller inte, och över enskommelsen måste tecknas inn an det har träffats Maria Österlind SABOs expert hyresavtal för någon på hyresfrågor av lägenheterna. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

SHUTTERSTOCK

RENOVERING, HYROR, JURIDIK, ENERGI ... VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Uppgifter om äldre avtalsservitut och nyttjanderätter måste förnyas hos Lantmäteriet senast den 31 december.

Risk för tvister kring servitut Vi ska sälja några fastigheter under året och har hört att det kan bli svårigheter om man inte har ordning på alla servitut. Vad är det som kan hända? Svar: Uppgifter om äldre avtals servitut och nyttjanderätter måste förnyas hos Lantmäteriet senast den 31 december i år, annars tas uppgif terna bort ur fastighetsregistret. Om bostadsbolaget säljer en fastighet där det inte framgår vilka rättigheter och skyldigheter som följer fastigheten kan det uppstå tvister i framtiden. Det kan till exempel gälla rätten att använ da vägar på annans mark eller rätten

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

att dra och behålla avloppsledningar över en annan fastighet. Och för den som köper en fastig het kan det bli svårt att göra sin rätt gällande mot den nya fastighetsäga ren om denne varit i god tro om att fastigheten inte belastas av rättighe ten. Men om rättigheten är inskriven i fastighetsregistret är den skyddad. Skälet till den så kallade förnyelse lagen är att många äldre inskrivningar av rättigheter i registret är inaktuella eller felaktiga. Lantmäteriet vill därför rensa för att få ordning i registret och göra det mer tillförlitligt. Förnyelsen gäller dock inte alla in skrivningar, utan endast vissa inskriv

ningar som beviljats före den 1 juli 1968. Om en sådan rättighet fortfaran de är aktuell måste rättighetshavaren göra en anmälan om förnyelse av inskrivningen före utgången av 2018, annars rensas den bort. Vissa rättigheter behöver dock inte förnyas, som exempelvis official servitut (servitut som tillkommit genom en lantmäteri förrättning eller ett domstolsbeslut). Det är därför hög tid att börja inventera fastigheternas servitut och nyttjande Lars Matton rätter. b jurist på SABO

AllmĂ¤nnyttan nr 1 X mars 2018

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

CHERSTIN ANDERSSON

Kopierbara modeller ska få fler att göra mer

Samla ihop bra idéer och goda exempel. Vidareutveckla och kors befrukta dem med varandra. Paketera modellerna så de blir kopierbara – och sprida dem vidare. Det är grundtanken i Allmännyttans innovationslabb, som projektleds av Anna Kanervo på SABO. UNDER VÅREN ska fyra innovations

labb, som kan vara både befintliga och planerade, väljas ut. Målet är att motverka segregation genom att minska långtidsarbetslöshet, förbättra skolresultat, stärka samhällsservice och minska brottslighet i bostadsom rådena. Därtill samlar projektet in goda exempel från hela landet, så kallade best practices. – Ju fler bra idéer vi får in, desto bätt re. Och ju fler som är med och samver

INTRESSER VARA MED AD AV ATT OCH BIDRA Berätta ? om ert e xemp w ww.allm

annytta

el här: n.se/in novatio

nslabb

bostäder i Norrköping. Bland annat har hon varit involverad i Portalen, som drivs av bostadsföretaget tillsam mans med kommunen, en folkhögskola, ett studieförbund och Svenska kyrkan. – Genom Portalen har många människor hittat sin egen kraft efter lång tids arbetslöshet och tuffa perioder bakom sig i livet. Det behöver inte alltid betyda att man fått en fast anställning, men att man känner sig behövd, gör något vettigt som gör att man växer och börjar lita på sig själv, säger hon. Varje människas eget engagemang och ansvarstagande är avgörande, fram håller hon. Men bostadsföretagen kan stötta och ge förutsättningar, exempel vis genom kontakter med volontärer, företag, föreningar och andra. ÄNNU FLER KONTAKTVÄGAR , nät

kar, desto starkare blir vi tillsammans, säger Anna Kanervo. – Att motverka segregation är inte någon enskild instans eller organisa tions ansvar – men det ligger i mångas intresse. Så om vi ska lösa problemati ken måste vi alla göra något vi inte gjort förut. Annars får vi bara det vi redan har. SJÄLV ÄR HON kulturgeograf och har arbetat med stadsdelsutveckling både i Finland och Sverige, senast hos Hyres

verk, samverkan och utveckling ska det nu bli på riksnivå under de två år som Allmännyttans innovationslabb pågår. Förutom SABO, som tog initiativet till projektet, finns projektpartnerna Hyres gästföreningen, Malmö universitet, Norrköpings kommun och Hyresbostä der i Norrköping. Det icke vinstdrivande företaget Sustainable Innovation sköter den administrativa projektledningen och den statliga innovationsmyndigheten Vinnova har bidragit med 4,8 miljoner kronor. b

Nya på SABO:

Anette Tredal är sedan november chef för enheten för utbild ning och konferens.

Annika Rapp tillträdde i december som chef för adminis trationsenheten.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

Karl Törnmarck ansvarar för interna tionella frågor och hållbarhetsfrågor.

Maria Österlind är SABOs nya hyres expert och tillträdde i januari.

Josefin Morge tillträdde i februari tjänsten som press ansvarig.

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

ALLTID NAPP I ALLMÄNNYTTANS BOSTADSPOLITISKA FISKDAMM DEN 9 SEPTEMBER är det val till kommun, landsting och riksdag. SABO arbetar för att bostadsfrågan ska hamna så högt som möjligt på agendan. – Bostäder blir nog inte en jättestor fråga för väljarna, men vi vill ändå lyfta frågan för politikerna, säger Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på SABO. Målgrupp för SABOs valkampanj är inte i första hand väljarna, utan de som kandiderar till politiska poster. SABO medverkar därför på partievenemang som hålls före valet. – Vi tar upp de frågor vi tycker är vik tiga, vi lyfter allmännyttans ståndpunk ter och bidrar med våra lösningsförslag, säger Hanna Larsson, bostadspolitisk expert på SABO.

För att få politikerna att stanna till lockar man med en fiskdamm – där alla får napp, i form av goda exempel från olika allmännyttiga bostadsföretag. – Många stannar till och vill fiska. Det tänds något i ögonen när man håller fram fiskespöet, och då kan vi passa på att prata bostadspolitik och vad man kan använda sin lokala allmännytta till. ETT ANNAT SÄTT att nå ut är via de

politikermöten SABO arrangerar under Almedalsveckan. – Redan i somras höll vi partivisa möten där vi blandade politiker från samma parti men olika nivåer, som från kommun, ungdomsförbund, kvinnoför bund och riksdag. Då fick vi till väldigt bra samtal när politikerna dessutom

Bästa råden för rimliga byggpriser

STRATEGIER FÖR BYGGANDE TIPS FRÅN ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSBOLAG

STRATEGIER FÖR BYGGANDE

Vilken lånemodell är bäst för kommunägda bostadsbolag? Många kommuner startar internbanker för att koncernen ska få billigare lån. Samtidigt finns en rörelse mot att slopa koncern banker för att slippa risken för skattesmäll. Vad är för- och nackdelarna med olika upplåningsmodeller? En ny guide från SABO beskriver vilka låneupplägg som finns och vilka risker och möjligheter de medför.

kunde dela varandras perspektiv. De unga fick till exempel höra hur kom munpolitikerna tänkte om bostadsfrå gan, och tvärtom, säger Hanna Larsson. Detta koncept upprepas därför även i år.

SABOS WEBBSHOP

Många av SABOs medlemsföretag har fått i uppdrag av sina ägare att bygga nya bostäder. Men de kan inte bygga till vilket pris som helst, inte heller i vilket läge eller vid vilken tidpunkt som helst. Kalkylen måste gå ihop och så många som möjligt ska klara hyresnivåerna. Men det finns strategier för att tackla kapacitetsbristen på byggmarknaden och säkra framtida bostadsprojekt. I en ny rapport från SABO – Strategier för byggande – delar elva företrädare för allmännyttan med sig av sina bästa råd. – Jag hoppas och tror att de som intervjuats här kan inspirera fler att aktivt arbeta med sin beställarroll och så småningom dela med sig av sina tips och erfarenheter, säger Jonas Högset, chef för SABOs enhet för fastighet och boende. Januari 2018

Stockholms bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh provar fiskelyckan under vänsterdagarna i Malmö.

FINANSGUIDEN INTERNBANK – KONCERNKONTO

ATT VÄLJA LÅNE- OCH BESLUTSMODELL

KOM

NKO

NCE

RNE

N AB RÄNTA 1,1% INTERNBAN KSAVGIFT

ERNK

0,4%

KONTO RÄNTA 1,1% INTERNBAN KSAVGIFT

KONTO TEA TER

0,4% RÄNTA 1,1% INTERNBAN KSAVGIFT

SOPOR AB 0,4%

KONTO RÄNTA 1,1% INTERNBAN KSAVGIFT

0,4%

KONTO R AB

BOS

TAD

RET AG

ALLA

RTH

SFÖ

SPO AB

S A B O SV E RI GE S A L L M Ä NNY T T I GA B O STA D SF Ö RE TA G FINANSGUIDEN

SABO är en av branschens större producenter av rapporter, handböcker och vägledningar.I webbshopen hittar du över 100 artiklar, allt från analyser i ekonomiska frågor som nedskrivningar till exempelsamlingar inom integration.

Ny handledning om hållbarhets rapportering Vilka företag mås te rapportera om sitt hållbarhetsar bete? Vad ska ingå i rapporteringen? Och hur ska den ställas upp? De och andra frågor besvaras SABOs nya handledning om hållbarhetsrapportering i stora företag.

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

NY MÖTESPLATS FÖR LOKALFRÅGOR SABOs Lokaldag 23 april i Stockholm SHUTTERSTOCK

ALLT FLER SABO-FÖRETAG tar över ansvaret för kommunala lokaler. Många ser vinsterna med att samordna drift och förvaltning oavsett om det görs i samma bolag eller i ett separat bolag med gemensamma funktioner. För att öka kunskapsnivån och ge dig bättre för utsättningar att jobba med lokaler bjuder SABO in till en ny mötesplats med fokus på erfarenhets utbyte. Dagen vänder sig till dig som ansvarar för lokaler oavsett om du arbetar som vd, lokal hyreschef, förvaltare för lokaler eller liknande yrkesroll. Under dagen varvas korta föreläsningar med diskussioner. Mer information och hela programmet hittar du på sabo.se/utbildning

KOMMUNIKATION SOM BYGGER SAMHÄLLSNYTTA SABOs Kommunikationsdagar 24–25 april i Norrköping VARMT VÄLKOMMEN till två dagar i Norrköping, välfyllda med inspiration och nätver kande! Här lär vi av varandra och åker hem stärkta av nya idéer och kontakter. I år är Hyresbostäder i Norrköping värd för SABOs Kommunikationsdagar och vi får besöka och höra om

spännande initiativ och verk samheter. Temat för dagarna är Kommunikation som bygger samhällsnytta, något som allmännyttan gör varje dag. Hur kan vi vässa budskapen och låta fler ta del av både samhällsnyttan och allt bra allmännyttan gör? Stärka och

synliggöra inte bara bolagens och allmännyttans varumärke, utan också hyresgästerna, den lokala marknaden och inte minst politiken. Ett spännande och högaktu ellt tema, där vi fångar in egen och extern inspiration, med extra fokus på nätverkande och erfarenhetsutbyte.

STUDIEBESÖK, FÖRELÄSNINGAR OCH NÄTVERKANDE SABOs Fastighetsdagar 30–31 maj i Skövde TVÅ FULLMATADE dagar

med intressanta studiebesök, inspirationsföreläsningar och parallella seminarier om bland annat nyproduktion, renovering, förvaltning och digitalisering. I år arrangerar vi Fastighets

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

dagarna tillsammans med Skövdebostäder. Programmet kommer bland annat att inne hålla intressanta studiebesök i Skövde där vårt värdföretag får visa upp sådant som kan vara givande för oss alla att se och inspireras av.

Kalendarium APRIL 10–11 Hyresjuridik 2, Stockholm 10 Krav på egenkontroll för bostadsföretag, Stockholm 10 Outsourca IT-tjänster i teori och praktik, Stockholm 13 Boskola, hur och varför?, Stockholm 16 Investeringskalkylering Grund, Stockholm 16–20 Toronto, Kanada – SABO tours studieresa 17 Finansutbildning steg 3, Stockholm 17–18 Investeringskalkylering Fortsättning, Stockholm 19 Fastighetsägarens ansvar, Stockholm 19–20 Mångkulturella möten, Stockholm 23 SABOs Lokaldag, Stockholm 24–25 SABOs Kommunikationsdagar, Norrköping 25–26 Hyresjuridik 1, Göteborg 25–26 Strategiska energifrågor, nätverksträff, Stockholm 26 Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa, Stockholm MAJ 8 Nudging, Stockholm 15–16 Hyresjuridik 1, Stockholm 15 Laddstationer, Stockholm 17–18 Ekonomi för vdar och andra chefer, Stockholm 17–18 Kommunikation, service & bemötande, Stockholm 17–18 Ledarutveckling för vd, Stockholm 22–23 Fastighetsmoms, Stockholm 22–23 Hyresjuridik 2, Malmö 23–24 Flygande start på jobbet, Stockholm 23 Vardagsjuridik, Göteborg 24 LOU för bostadsföretag, Göteborg 29 Placera i räntepapper, Stockholm 30–31 SABOs Fastighetsdagar, Skövde

På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverks träff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag!

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

Fönsterbyte? Svensktillverkade fönster med totalentreprenad löser det. Tryggt och smidigt med P-märkta fönster och montage.

enomic.se 019-6032440

SVENSKA FÖNSTER OCH GLASPARTIER FÖR LÅNGSIKTIGA BEHOV.