Tidningen Allmännyttan 3 2020 by Sveriges Allmännytta

NUMMER 3/2020

MEDLEMSTIDNING FÖR ALLMÄNNYTTAN

Strategen som inte vill fastna vid skrivbordet Boinflytande – inte bara för vuxna Stor guide om elbilsladdning

NYA KOMBOHUSEN Allmännyttan nr 3 X september 2020

– ett byggsystem som varieras efter behov

Vill du ha en bekymmersfri gemensam tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. Vi har alla produkter som krävs; professionella tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din gemensamma tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Vi hjälper dig helt enkelt till en bekymmersfri tvättstuga.

PODAB firar 75 år av omtanke! Vi har gjort en fantastisk resa genom åren där omtanke om våra kunder genomsyrat allt på PODAB. Att alltid ge det lilla extra är vår ledstjärna. Vi kan leverera bekymmersfria tvättstugor för att vi är genuint engagerade och jobbar målmedvetet för att alla våra kunder ska vara supernöjda. Följ med in i PODABs värld på www.podab.se/75år, där nedslag i historien berättar om hur vi har utvecklats till att bli det företag som vi är så stolta över idag. 1945 - 2020

Ring oss idag på 031-752 01 00 eller besök www.podab.se

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN ANNICKA ISTEMO

Innehåll

NUMMER 3/2020

4. Ledare Anders Nordstrand 6. Allmännyttans Kombohus Fem nya ramavtal 12. Landet runt Nyproduktion 14. Porträttet Alvaro Fuentes har hjärtat i Botkyrka 20. Barnkonventionen Så kan barn göras delaktiga 24. Vräkningar Arbete för värdiga avhysningar 26. Utemiljö Skolbarn formade eget stråk 30. Trygghet Barnteckningar ersatte klotter 36. Klimatkampanj Hyresgästernas avtryck mättes

Enligt den nya barnrättslagen ska barns intressen väga tungt. Sid 20–30 JESPER ANHEDE

32. Tävlingar Två vinnare och en ny tävlingschans 40. Utemiljö Ängar minskade utsläppen 42. Elbilsladdning Energiexpertens bästa tips 44. Laddstrategier Tre exempel från allmännyttan 48. Fastighetsskötsel Linnea Herlöv fäller sjuka träd 52. Fastigo svarar Vad gäller i pandemitider? 54. Jubileumsextra Från hus till hyresgäster 58. Expertsvar Bör vi göra en orosanmälan? 60. Aktuell information från Sveriges Allmännytta 64. Utbildningar och konferenser

Tävlingarna om årets bästa renovering och årets bästa nybygge avgjordes nyligen. Sid 32–34.

Alvaro Fuentes är bosocial strateg hos Botkyrkabyggen. Sid 14–18.

Laddstrategier från tre medlemsföretag. Sid 44–46.

LENA KATARINA JOHANSSON

Omslagsbild: Kombohuset Bo Lamell. Bild: JSB Läs mer om de nya Kombohusen på sid 6–11.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

MKB

67. Medlemsnytta i Sveriges Allmännytta

Ledare LEDARE

Vi har en unik chans att förnya och stärka miljonprogramsområdena NADJA HALLSTRÖM

VÄLKOMMEN TILLBAKA till en höst som inte är lik någon som

vi upplevt tidigare. Efter en vår av omställning, där vi fick ställa in våra populära utbildningar och konferenser, så blickar vi framåt. Vi har ställt om till digitala utbildningar och i höst har vi över 120 aktiviteter, båda digitala och fysiska. Vi ser verkligen ser fram mot att träffa er igen! Samhällsdebatten fokuserar på hur Sverige ska återstarta. Från Sveriges Allmännytta har vi föreslagit att staten ska stötta våra medlemsföretag ekonomiskt genom ett rot-stöd för hyresrätten, specifikt riktat mot de särskilt utsatta bostadsområdena. VI HAR UNDER MÅNGA ÅR påtalat vikten av politiska initiativ

för att skapa fungerande, trivsamma bostadsområden i miljonprogrammet, där otrygghet, ojämlikhet och kriminalitet motverkas. Vi har sett utspel om krafttag från olika regeringar, men de politiska initiativen för att rusta upp miljonprogrammet är högst marginella. Coronapandemin accentuerar både problem och behov i miljonprogramsområdena, Lagar och byggregler men även möjligheterna att lösa dem. Vi har en måste ses över för att unik chans att förnya och få igång byggandet. stärka miljonprogrammet socialt, samtidigt som ekonomin återstartas. För att få igång detta krävs ett antal insatser från regeringen. Vi har föreslagit flera åtgärder: 1. Skattereduktion för fastighetsägare som investerar för att lösa sociala utmaningar och främja integration. 2. Inför rot-stöd för hyresrätter. Bostadsrätter och villor får göra rot-avdrag för tio miljarder kronor per år. Hyresrätten får inte något stöd. 3. Lagar och byggregler måste ses över för att få igång ett snabbt och effektivt byggande. 4. Inför ett generellt typgodkännande av byggregler. 5. Se över lagstiftningen och stöd bildandet av fastighetsägarföreningar (BID) där aktörer i ett område går samman för att stärka trivsel och trygghet i dialog med de boende. Dessa åtgärder skulle underlätta för våra medlemsföretag att göra långsiktiga satsningar för tryggare områden. Satsar staten, civilsamhället och näringslivet gemensamt på miljonprogrammet är det också en satsning ut ur coronakrisens ekonomiska nedgång.

Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SVERIGES ALLMÄNNYTTA Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm allmannyttan@sverigesallmannytta.se

Ansvarig utgivare

Anna Karin Wallberg 08-406 55 38 annakarin.wallberg@sverigesallmannytta.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sverigesallmannytta.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sverigesallmannytta.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Ekonomi

Beata Wenning 08-406 55 55 beata.wenning@sverigesallmannytta.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Magnus Johansson 0707–45 67 01 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Prenumerera

www.sverigesallmannytta.se/ tidningen-allmannyttan. 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett medlemsföretag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sverigesallmannytta.se

Allmännyttan nr 3 X september 2020

ALLMÄNNYTTANS KOMBOHUS

”LIKA LÄTT ATT ANPASSA SOM ATT BYGGA MED LEGO”

Nya Kombo husen

Nu finns ramavtal för fem nya Kombohus-modeller för allmännyttan: Kombohus Punkt och Kombohus Lamell från tre olika leverantörer. – De kan varieras nästan hur mycket som helst i både färg, form, storlek och material. Det är lite som ett byggsystem med legobitar, säger Sofia Heintz, fastighetsutvecklings expert på Sveriges Allmännytta. Text: Helene Ahlberg

KOMBOHUSEN HAR FUNNITS i olika varianter

i snart tio år. Tanken är att utnyttja kraften i en gemensam upphandling för hela allmännyttan för att både pressa byggpriser och göra det enklare att bygga nya hus. Sedan den 1 juni finns ett nytt ramavtal där företagen som är medlemmar i Sveriges Allmännytta kan avropa upp till 25 000 lägenheter under sex år. Priset pressas när byggleverantörerna kan effektivisera byggprocessen genom att bygga samma hustyp många gånger. – Att bygga något unikt varje gång, som vi ofta

gör när vi bygger hus, blir dyrt. Om vi kan upprepa processerna kan kostnaderna sänkas, säger Sofia Heintz. MEN ATT KOMBOHUSEN bygger på standar-

disering betyder inte alls att husen behöver se likadana ut. – Det är egentligen mer som ett byggsystem än ett typhus. Hon liknar systemet vid chassit i en bil som kläs med olika delar. – Man börjar med en plattform, sedan lägger man på trapphus, hissar, tekniska installationer och lägenheter i olika storlekar. Nästa steg är att lägga på en fasad och välja färg, material, fönstersättning, balkonger och tak. Sist anpassar man bottenvåningen efter hur marken ser ut. I UPPHANDLINGEN AV den nya generationens

Kombohus finns inte bara en utan tre vinnande byggföretag som kan leverera husen: norrländska Lindbäcks Bygg, polska Unihouse 

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Kombohus Bo Lamell

Kombohus Tetris Lamell

Kombohus Bo Punkt

Kombohus Tetris Punkt

Kombohus Unihouse Lamell

A. Kombohus Bo Lamell. 2–6 våningar. Putsad fasad i valfri färg. Balkonger mot gårdssidan som kan ha fronter av glas, plåt eller pinnräcke. Leverantör: JSB. B. Kombohus Tetris Lamell. 2–6 våningar. Stomme i trä. Fasad i trä, kompositskiva eller blandat. Entréer kan ha partier i metallglas. Leverantör: Lindbäcks. C. Kombohus Unihouse Lamell. 2–6 våningar. Stomme i trä och fasad i trä eller fibercement. Två olika koncepthus: ett smalare och ett djupare. Leverantör: Unibep D. Kombohus Bo Punkt. 2–8 våningar. Stomme i betong och putsad fasad i valfri färg. Bottenvåning i avvikande fasadmaterial. Leverantör: JSB E. Kombohus Tetris Punkt. 2–8 våningar. Stomme i trä. Fasad i trä eller komposit. Leverantör: Lindbäcks. Lägenheterna kan varieras i antal och storlek i samtliga hus.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

KATE GABOR

ALLMÄNNYTTANS KOMBOHUS

Det är egentligen mer som ett bygg system än ett typhus. Sofia Heintz, fastighetsutvecklings expert på Sveriges Allmännytta

 och Blekingebaserade JSB Construction. För att avgöra vilket hus och vilken leverantör som är bäst finns två olika utvärderingsmodeller, allt i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). Metoden kallas objektiv fördelningsnyckel och bygger på objektiva val kopplade till styrelsebeslut, detaljplaner och styrande riktlinjer.

MER OM KOMBOHUS På Sveriges Allmännyttas hemsida finns en manual för hur poängsättning och annat ska göras vid utvärderingen. Där finns också mer information om alla Kombohus-varianter.

DEN ENA UTVÄRDERINGSMODELLEN handlar om kriteriet kvalitet och går ut på att anpassa huset så att det passar på den plats där det ska byggas. – Vi ville vi hitta ett sätt att säkerställa att våra medlemsföretag kan nyttja och optimera den befintliga byggrätten kopplat till både detaljplaner och kommunala riktlinjer, berättar Sofia Heintz. Det kan röra sig om husets form, höjd och längd i förhållande till tomten eller material i fasaden (till exempel en policy om att premiera trä av klimatskäl). Förhållandet mellan pris och kvalitet avgör vilket anbud som är bäst. Men för att följa LOU

får utvärderingen inte gå till hur som helst. Den ska göras av en jury, som bör vara sammansatt av fastighetsexpertis och representanter från bostadsföretagets ledning och styrelse. DEN ANDRA UTVÄRDERINGSMODELLEN

bygger på rankning efter energiförbrukning, klimatpåverkan eller leveranstid. Ingen leverantör är bäst på allt enligt dessa kriterier. Lindbäcks Kombohus Tetris har lägst klimatpåverkan, Unihouse Kombohus har bäst energiprestanda och även kortast leveranstid av lamellhusen, medan JSB:s Kombohus Bo Punkt har bäst energiprestanda av punkthusen. Ramavtalen för tidigare Kombohus baseras på en renodlad rangordningsmetod, där bostadsföretaget i princip enbart kan välja vinnarhuset. – Att göra en beställning direkt på ett rangordnat ramavtal är mycket enkelt. Men den här gången valde vi en annan metod för att få större flexibilitet i ramavtalet och ge medlemsföretagen fler valmöjligheter, säger Sofia Heintz. b

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Säkerhetsdörr Daloc S43

Våra installatörer är certifierade att skydda mot både matos och inbrottstjuvar.

Secor ingår i Dalockoncernen, Sveriges ledande tillverkare av säkra dörrar.

Mitt emellan Vänern och Vättern ligger Töreboda. Här tillverkas Daloc Säkerhetsdörr som inte bara skyddar dig mot inbrott, brand och ljud från trapphuset. Den stänger också ute giftiga brandgaser, kallt drag och oönskade dofter som matos. Men var noga med vem som installerar dörren. En felinstallerad dörr fungerar inte som den ska. Kontakta därför någon av våra certifierade installatörer. Vi finns nära dig över hela Sverige. Hitta din dörr och installatör på secor.se eller ring oss på 020–440 450. Allmännyttan nr 3 X september 2020

ALLMÄNNYTTANS KOMBOHUS

Komi-gång tips 1

SÅ BYGGER MAN Text: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo

SAMARBETA MED KOMMUNEN

Hur ser marknaden för nyproducerade lägenheter ut? Vilka krav ställer kommunen? Finns investeringsbidrag att söka? Detta ger svaren på hur ekonomin för investeringen ser ut. Det kan även finnas olika policyer i en kommun, exempelvis krav på att bygga mer energieffektivt eller mer klimatneutralt. I det nya Kombohusavtalet ges förutsättningar för att välja hus i enlighet med dessa riktlinjer.

Valet av hus påverkas av kommunens planering och bostadsbehov. Det gäller därför att bostadsföretaget hela tiden jobbar nära sin kommun och detaljplanearbetet. För att kunna bygga flerbostadshus till låg kostnad är det viktigt att detaljplanen gör det möjligt att bygga hus som möter både lägenhetsbehovet och krav på gestaltning och boendemiljö.

KOLLA MARKNAD OCH EKONOMI

VÄLJ HUS

Att välja rätt hus för rätt plats är inte alltid lätt, men viktigt för att hålla kostnaderna nere. Så fort man börjar anpassa husen blir det dyrare. Olika förutsättningar ger också olika pris. Ett hus på plan mark med bra markförhållanden blir billigare än ett hus i sluttning eller där marken behöver förstärkas.

VÄLJ AVROPSMODELL

Att beställa hus från ett ramavtal görs genom avrop. För att skapa större flexibilitet finns det i det nya ramavtalet för Kombohus Punkt och Kombohus Lamell två olika modeller för att välja hus, så här blir det ett vägval.

B 5

AVROPSMODELL B: RANKNING

Rangordning enligt fördelningsnycklarna energiprestanda, leveranstid och klimatpåverkan. Lite snabbare process än avropsmodell A.

TA IN ANBUD

FÖRHANDLA AVTAL

Kallas avropsförfrågan och skickas till leverantörerna. Tid för anbud: 3–4 veckor.

Om bostadsföretaget är överens med entreprenören kan man förhandla och skriva kontrakt direkt.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

AVROPSMODELL A: KRITERIET KVALITET

Detta handlar om byggnadens anpassning till befintliga tomtförhållanden och görs genom så kallad förnyad konkurrensutsättning.

STEG FÖR STEG

TA IN ANBUD

UTSE EN JURY

Kallas avropsförfrågan och skickas till leverantörerna. Tid för anbud: 3–4 veckor.

En jury med representanter från bostadsföretagets ledning och styrelse samt expertis på arkitektur/fastighet ska utvärdera anbuden enligt ett poängsystem.

UTVÄRDERING AV ANBUD

TILLDELNINGSBESLUT

DAGS FÖR AVTAL

Lämplig tid för detta är 3–4 veckor. Bostadsföretaget kan behöva förhandla med leverantörer och få in kompletteringar. Juryn ska också hinna utvärdera.

Ett officiellt tilldelningsbeslut måste enligt LOU skickas till anbudsgivarna innan det är klart för beställning.

Under tio dagar efter tilldelningsbeslutet råder en avtalsspärr innan det är fritt att skriva kontrakt. Sedan är det dags för avtal (om ingen överklagan kommit in till Förvaltningsrätten).

REDO FÖR PROJEKTSTART!

GODKÄNT BYGGLOV – SPADEN I BACKEN!

När kontraktet är undertecknat finns alla förutsättningar på plats för att sätta igång med projektet. Gör en tidsplan tillsammans med leverantören för första spadtag och inflyttning. Nu börjar det roliga med att projektera fram husets exakta ritningar. Ofta villkorar man tidplan (och ibland hela kontraktet) med godkänt bygglov – för innan det är klart får man ju inte börja bygga.

GÅ IGENOM KONTRAKTET

Gör en ordentlig genomgång av kontraktet och be leverantören tydliggöra vad som ingår. Kom ihåg att det är själva husen som ligger i ramavtalet. Allt runtomkring som mark och utemiljö är upp till bostadsföretaget att besluta om. Det gäller även p-platser utomhus, lekplatser, belysning med mera.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

BILDUNDERLAG: MOSTPHOTOS

NYA KOMBOHUSEN

Grattis! Spännande tider – nu är det snart fullt ös i produktionen!

Blankett med checklista över vad som ska ingå i anbud finns på Kombohus sidorna på www.sverigesallmannytta.se. Där finns också mallar och kompletta manualer för alla steg i processen.

KUB ARKITEKTER

Landet runt IN PRAISE OF SHADOWS ARKITEKTUR

NYPRODUKTION

”STÖRSTA BIDRAGET TILL SAMHÄLLSEKONOMIN”

Välkummen haim till Gotlandshem Visby. En arkitekttävling om Gotlandshems nya verksamhetslokaler avgjordes under sommaren. Vinnarbidraget heter Välkummen haim och är utformat av arkitektbyråerna In praise of shadows Arkitektur, Waugh Thistleton och Land Arkitektur. Juryn ser i förslaget ”morgondagens allmännytta, en plats för alla, ett nav som rymmer social samvaro och en känsla av att vara välkommen hem”. – Det är ett spännande och inbjudande förslag, som väl smälter in i omgivningen och som kan bidra till utvecklingen av hela stadsdelen. Jag kände direkt att den stora terrassen in mot gården med alla sina trappor kan bli en mötespunkt, säger Elisabeth Kalkhäll, vd för Gotlandshem och juryns ordförande.

Rinkeby. Nyligen öppnade Familjebostäder i Stockholm sin nya stora tvättstuga i Rinkeby – med 56 tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp. På plats finns också trygghetskameror och en digital anslagstavla, och det ges även möjlighet till grovtvätt. Det var i slutet av augusti 2019 som den tidigare stortvättstugan i Rinkeby brann ner, tillsammans med hela den omgivande fastigheten.

Huskvarna.Vätterhem ska bygga fyra flerbostadshus, varav två så kallade off-grid-hus, tillsammans med bland andra Jönköping Energi. De två offgrid-husen blir självförsörjande när det gäller energi, vatten, avlopp och ventilation och ska vara de första i världen i sitt slag. Solenergi ska lagras med hjälp av batterier och en bränslecell som omvandlar el till vätgas. Vattenförsörjningen kommer från regn, som fångas upp i dammar för att sedan renas och återcirkuleras. Luftväxlingen sköts genom så kallad termitventilation, som använder markens kyla respektive värme.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

YELLON

FAMILJEBOSTÄDER

Snart världspremiär för självförsörjande hyreshus

NY STORTVÄTTSTUGA EFTER BRAND

Linköping. Stångåstaden bygger 85 nya lägenheter i Vasastaden, i samma kvarter där bolaget tidigare byggt 210 lägenheter. – Stångåstadens största bidrag till samhälls ekonomin är att hålla igång vår nyproduktion, speciellt i dessa kristider, säger vd Fredrik Törnqvist. – Det har varit mycket glädjande att vi i denna anbudsförfrågan fått in hela åtta stycken anbud. Det tyder på att det finns ett underliggande behov på marknaden att hålla gång nyproduktionen. Att vi får in många anbud från olika entreprenadföretag är viktigt för oss som beställare för att kunna bibehålla en bra konkurrens och pressa byggpriserna.

VI BYGGER FÖR FLER

NYA GENERATIONENS KOMBOHUS ÄR REDO FÖR AVROP JSB är ett av Sveriges största privata byggföretag. Vi bygger och underhåller bostäder, kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter över hela Sverige. Sedan 2011 har vi varit en långsiktig partner till Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och byggt våra prisbelönta kombohus i hela landet.

I juni 2020 tilldelades vi ett ramavtal för kombohusen Bo Punkt och Bo Lamell, den nya generationens standardiserade och priseffektiva flerfamiljshus med hög grundstandard, kvalitet och flexibilitet.

Läs mer om JSB och våra kombohus på jsb.se Gör avrop på sverigesallmannytta.se

KOMBOHUS BO PUNKT Kombohus Bo Punkt är ett flerfamiljshus med hög flexibilitet. Huset innehåller flera kombinationsmöjligheter för antal våningar, lägenhetsfördelning, lägenhetstyp, yta och materialval. Huskropparna kan anpassas efter miljö och planförutsättningar. Huset är uppbyggt kring ett centralt trapphus som kan ta upp nivåskillnader, förhöjd bottenvåning och sockel. Med enkla medel kan trapphuset göras om till ett Tr2-trapphus.

KOMBOHUS BO LAMELL Kombohus Bo Lamell är ett flerfamiljshus med hög flexibilitet. Huset innehåller flera kombinationsmöjligheter för antal våningar, lägenhetsfördelning, lägenhetstyp, yta och materialval. Det kan byggas fristående, ihopkopplat eller i kvartersform och passar lika bra i ny som i äldre bebyggelse. Utformningen av huset kombineras efter kundens behov genom sammankoppling av de olika huskropparna.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

PORTRÄTTET

Alvaro Fuentes kom till Sverige på sjuttiotalet och växte upp i Botkyrka utanför Stockholm. Sedan dess har han ägnat sitt liv åt att skapa en ljusare framtid för ortens unga. Från och med i år gör han det i en ny roll, som bosocial strateg på Botkyrkabyggen. Text: Emmeli Nilsson Foto: Lena Katarina Johansson

MUSIKEN DUNKAR från Botkyrkabyggens

lokal på bottenvåningen, ut över det stensatta promenadstråket och den öppna platsen på andra sidan. Här i Fittja, en halvtimmes tunnelbaneresa från centrala Stockholm, låg tidigare ett gammalt parkeringsdäck med en sopsugsbyggnad i mitten. Området uppfattades som mörkt och otryggt. Men nu blommar betongen. Den grå sopsugen täcks av färgglada konstverk och parkeringsdäcket har blivit en upplyst aktivitetspark med klätterställning, gunga och pingisbord. Omvandlingen började 2016, när den första muralmålningen hängdes upp på det som idag kallas Konstkuben. En av initiativtagarna var Alvaro Fuentes, idag bosocial strateg på Botkyrka byggen. Ett par år senare kom han på idén att förvandla hela parkeringen till en park. – JAG VILLE GÖRA det till en social plats. Jag

presenterade mitt förslag för Botkyrkabyggens ledning och de nappade, säger Alvaro Fuentes. Boverket gick in med hälften av finansieringen och i juli i år var aktivitetsparken färdig. Den här

fredagseftermiddagen används den av ett tiotal barn. De klättrar i klätterställningen och på klätterväggen, svingar sig i den höga gungan och lånar basketbollen som Alvaro Fuentes bär på när han visar runt i parken. DÖRREN TILL Botkyrkabyggens samverkans

lokal några meter därifrån står öppen. Hit kan de boende i stadsdelen komma och träffa representanter från bostadsbolaget och andra organisationer. – Det är en mötesplats. Du kan sätta dig här och ta en fika, prata med grannen eller med oss. Och samhällsaktörer kan låna lokalen för olika aktiviteter, säger Alvaro Fuentes och sänker musikvolymen. Ena väggen i lokalen är full av barnteckningar. På soffbordet i hörnet ligger två munskydd. – Många är isolerade idag. Coronapandemin har gjort det svårare än vanligt att mötas och jag tror att vintern kommer att bli svår. När vi får gå tillbaka till ett mer normalt liv kommer det att vara ännu viktigare med mötesplatser. FITTJA ÄR AV POLISEN klassat som ett särskilt prioriterat område, vilket betyder att det kännetecknas av social problematik, kriminell närvaro och parallella samhällsstrukturer som gör det svårt för polisen att fullgöra sitt uppdrag. I hela Botkyrka kommun finns tre sådana särskilt prioriterade områden. När detta skrivs har en tolvårig flicka nyligen skjutits ihjäl i närheten. Polisens teori är att 

Allmännyttan nr 3 X september 2020

” Det är viktigt att inte glömma sina rötter, och mina rötter är i orten. Botkyrka är min själ.”

ALVARO FUENTES Ålder: 55 år Yrke: Bosocial strateg på Botkyrkabyggen utanför Stockholm. Bor: I Huddinge. Bakgrund: Startade och drev ungdomsgården Wayside i samarbete med Botkyrkabyggen och Botkyrka kommun 1998–2008, rekryterades sedan till bostadsbolaget som bovärd. Bosocial strateg sedan 2020. Fritid: Tränar fotbollslag, springer, simmar och cyklar. Familj: Fru och tre barn.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

PORTRÄTTET

– Nu jobbar jag mer övergripande och strategiskt. Samtidigt är jag fortfarande ute mycket och träffar folk, säger Alvaro Fuentes, som har svårt att sitta still och helst inte fastnar vid ett skrivbord hela dagen.

Det finns så många fantas tiska personer här som vill göra saker bättre.

 hon träffats av en förlupen kula i en hämnd aktion av ett kriminellt nätverk. Problematiken är ett faktum. Samtidigt är Alvaro Fuentes trött på den negativa skildringen av Botkyrka i media. – Det finns så många fantastiska personer här som vill göra saker bättre – boende, chefer, personal, fritidsledare och andra. Jag är inte ensam om att engagera mig. Men det är en liten klick som får de stora rubrikerna. ALVARO FUENTES är född i Chile. Pappan var

aktiv socialdemokrat under Salvador Allendes presidentskap, och efter att Augusto Pinochet störtat Allendes regering genom en militärkupp

tvingades familjen fly. De hamnade i Sverige och Alvaro Fuentes tillbringade sina tonår i Alby, ett område som ligger granne med Fittja. Då, i slutet av sjuttiotalet, var miljonprograms områdena ganska nybyggda. Demografin skiljde sig mycket från idag. – 90 procent av invånarna var infödda svenskar, 10 procent var invandrare. Min första kompis var en svensk kille. Det gav andra förutsättningar än vad dagens unga i orten har, språkmässigt och på andra sätt, säger Alvaro Fuentes. Det var viktigt för hans föräldrar att anpassa sig till den svenska kulturen. Alvaro Fuentes fick tidigt lära sig att vara tacksam för enkla saker, som mat på bordet och möjlighet att gå i skolan.

Allmännyttan nr 2 X maj 2020

– Jag har känt Alvaro i 25 år. Han är bäst! säger hyresgästen Berj Yanikian (th). Genom hela yrkeslivet har Alvaro Fuentes låtit unga skapa konst i det offentliga rummet. Då får ytorna vara fria från klotter i decennier framåt. – Det är alltid någon som känner någon som målat, så ingen rör målningarna. Det är helt otroligt.

Samtidigt förde föräldrarna vidare vikten av att dela med sig och bidra till samhället. – Sverige gav oss en andra chans. Här fanns bra saker som jämställdhet och utbildningsmöjligheter. Därför känner jag tacksamhet, och det är en känsla jag vill förmedla till unga i området – du har möjligheter! Försök utbilda dig och dela med dig av din kunskap, istället för att isolera dig och fastna i ett vi-och-dom-tänkande, säger Alvaro Fuentes. HAN HAR VARIT BOTKYRKA trogen genom hela arbetslivet, och fastnade tidigt för att arbeta med ungdomar. Första jobbet var ett vikariat som gymnastiklärare i uppväxtområdet Alby.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Under åren som följde fortsatte han att jobba i skolan, studerade företagsekonomi, startade företag och arbetade på den lokala fritidsgården om kvällarna. På nittiotalet uppmärksammade han att unga vuxna, som var för gamla för fritidsgården, hängde utanför lägenhetsportar på kvällarna. Det skapade otrygghet och bidrog till skadegörelse i området. – Jag fick idén att starta en träffpunkt för äldre ungdomar, och sa till Botkyrkabyggen: Om ni betalar hyran och kommunen står för lönerna så ska vi få ner skadegörelsen. Alvaro Fuentes fick gehör för sin idé och startade en förening för att kunna driva projektet i samarbete med Botkyrkabyggen. 

KONSTKUBEN I FITTJA

Konstkuben hade premiär 2016. Idag finns det tre muralmålningar med varsitt tema som utgår från de boende i Fittja: systrar, mammor och äldre. Den konstnärliga ledaren Saadia Hussain skapar verken tillsammans med personerna hon skildrar och tanken är att lyfta deras erfarenheter. Botkyrkabyggen upplåter platsen och finansierar verken.

PORTRÄTTET

Det gäller att hela tiden flytta fram positionerna, och det är allas ansvar. Alvaro Fuentes

Sedan dess har han stannat i bolaget. För några år sedan blev han hållbarhetsutvecklare, har därefter vidareutbildat sig och nu har han precis tillträtt en nyskapad tjänst som bosocial strateg. – Nu jobbar jag mer övergripande och strategiskt. Samtidigt är jag fortfarande ute mycket och träffar folk, säger Alvaro Fuentes, som har svårt att sitta still och helst inte fastnar vid ett skrivbord hela dagen. I sin nya roll kommer han lägga mycket tid på att – i samarbete med civilsamhället – utveckla och öka delaktigheten och engagemanget bland de boende. Han berömmer Botkyrkabyggens satsning på sociala frågor. – Det kan vi tacka vår vd Chris Österlund för. Hon har sett vikten av att jobba socialt, att det är en vinning för företaget. BOTKYRKABYGGEN INGÅR i en rad olika sam-

 Träffpunkten fick namnet Wayside. Där kunde unga mellan 16 och 25 år få hjälp med utbildning, körkort och cv-skrivande. Wayside samarbetade med näringslivet och fick ut unga i jobb.

BOTKYRKABYGGEN Anställda: Cirka 120 medarbetare Bestånd: 10 700 bostäder samt lokaler.

RESULTATEN LÄT INTE vänta på sig; vandaliseringen minskade år för år. Men 2008 lades verksamheten ner efter ett politiskt beslut, något som tog Alvaro Fuentes hårt efter all kraft han lagt i projektet. I samma veva uppstod dock nya möjligheter. Botkyrkabyggen hade fått upp ögonen för hans driv och erbjöd en tjänst som bovärd.

arbeten för att utveckla områdena och skapa ökad trygghet. Sedan flera år tillbaka är bolaget en del av EST, Effektiv samordning för trygghet, där också kommunen, polisen och räddningstjänsten deltar. Botkyrkabyggen har även satsat på att stärka arbetslösa kvinnor genom att anställa dem för att städa offentliga utrymmen, och på somrarna ordnar man gratis aktiviteter för barn och unga i samarbete med lokala föreningar. – I år ska vi ta fram en ny policy för samarbeten för att få in ännu mer sociala frågor i verksamheten och skapa ännu större delaktighet bland människorna som bor här. Vi behöver prata med dem och sätta oss in i deras värld. Det kommer hjälpa både dem och oss, säger Alvaro Fuentes. Tryggheten har ökat i Fittja de senaste åren, visar Botkyrkabyggens mätningar. Men det gäller att hela tiden flytta fram positionerna, och det är allas ansvar, menar Alvaro Fuentes. Det går inte att skylla på kommunen eller polisen – alla måste dra sitt strå till stacken. – Tillsammans är vi starka. Vi vill ju samma sak: Att områdena och människorna ska må bra. b

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Framtidens hem växer i de norrländska skogarna. På Lindbäcks bygger vi morgondagens hållbara flerbostadshus, i Europas modernaste produktionsanläggning, med klimatsmart trä från de norrländska skogarna. Vi bygger industriellt för att vi tror på boende för fler.

Vi har ramavtal med Sveriges allmännytta. Kontakta oss om ni går i byggtankar. regon norr:

david.sundstrom@lindbacks.se david.jonsson@lindbacks.se region väst: alf.lindeberg@lindbacks.se region syd:

Allmännyttan nrlindbacks.se/tetris 3 X september 2020 Eller läs mer på

BARNKONVENTIONEN

”Barns intressen ska väga tungt” – Det är viktigt att bostadsföretagen och samhället i stort börjar se barn som egna individer, med rätt att påverka och vara delaktiga. Det handlar i grunden om ett perspektivskifte. Det menar Åsa Schelin, expert på boendesociala frågor på Sveriges Allmännytta. Text: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo

Barn har rätt att känna delaktighet. Åsa Schelin, expert på boendesociala frågor på Sveriges Allmännytta

DET VAR I JANUARI som FN:s barnkonvention tog plats i den svenska lagstiftningen. Den nya barnrättslagen innebär att barn ska komma till tals och att deras intressen ska väga tungt, konstaterar Åsa Schelin. – Barn är olika och har olika mognadsgrad, men de har rätt att känna delaktighet i frågor som rör dem, säger hon. – Det är egentligen en maktfråga, för barn har inte samma beslutsrätt som vuxna. Vuxna har helt enkelt en maktposition över barn. Därför är det svårare för dem att hävda sin röst och sin rätt. DELAKTIGHET KAN YTTRA SIG på olika sätt,

framhåller hon: att man får information, att man får tycka till utifrån något befintligt eller att man får bestämmanderätt. Det kan till exempel göras

genom att bjuda in barn till ett möte där man lyssnar på deras åsikter. Allmännyttan gör redan stora insatser när det gäller social hållbarhet, och många bostadsföretag hänvisar även till de globala målen i FN:s Agenda 2030, understryker Åsa Schelin. – Så barnkonventionen ligger inte långt bort från den inriktning man redan har i bostadsbolagen. Och om man jobbar med att uppfylla barnkonventionen bidrar man till både affärs nytta och samhällsnytta, så som allmännyttan ska göra. Ett sätt att påbörja arbetet med att uppfylla barnkonventionen kan vara att se över alla de beslut, styrdokument och rutiner som rör barn. – Men allt behöver inte komma på plats på en gång. Det här är ett jobb som får växa fram och som kan utvecklas vidare under lång tid, påpekar Åsa Schelin. INOM BOSTADSFÖRETAGENS verksamhet

kan barnperspektivet till exempel vara relevant när det gäller utemiljöer, ombyggnader, nybyggnation, områdesutveckling, störningsärenden, kemikalieanvändning, vräkningar och mycket annat (se exempel från Halmstad, Skogås och Södertälje på de följande sidorna). 

Allmännyttan nr 3 X september 2020

AllmĂ¤nnyttan nr 3 X september 2020

BARNKONVENTIONEN  Till en början kan man satsa på de lågt hängande frukterna. – Om man till exempel ska bygga en lekplats eller rusta upp gården är det ganska självklart att barn påverkas i hög utsträckning. I många fall är det ju barnen som använder utemiljön mest, men samtidigt har minst att säga till om. Sådan delaktighet kan också bidra till affärsnytta, framhåller hon. Investeringar i lekplatser som barn inte använder, och därför står tomma och outnyttjade, kan på det sättet undvikas. BARNS DELAKTIGHET kan också ge affärs nytta i form av minskad skadegörelse, ökad trygghet och större trivsel i området. Det kan i sin tur leda till minskad omflyttning, att fler vill flytta dit och att nya affärsverksamheter söker sig till området, understryker Åsa Schelin. – Att se till att barn trivs där de växer upp är ju faktiskt i förlängningen att säkra framtiden. Barn som har en positiv bild av sitt område, och gärna vill flytta tillbaka dit när de blivit vuxna, är ypperligt. Det kan därför vara klokt att satsa på kompetenshöjning när det gäller barnrättsfrågorna. – Det är bra om alla i företaget känner till vad barnkonventionen är och vad den innebär för oss som bostadsbolag. Och det som är bra för barn är också bra för de flesta. Vi kan lära oss mycket av barnperspektivet. b

Vad ska man göra om man befarar att ett barn far illa? Läs Åsa Schelins expertsvar på sidan 58.

FN:S BARNKONVENTION

Sverige skrev under Förenta Nationernas (FN:s) barnkonvention redan 1990. Den 1 januari 2020 införlivades den i svensk lagstiftning genom barnrättslagen.

FYRA HUVUDPRINCIPER:

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

arn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor B som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Regeringen utsett en särskild utredare för att kartlägga och belysa hur den svenska lagstiftningen och praxisen överensstämmer med barnkonventionen. Utredaren ska redovisa sitt arbete senast den 15 november 2020.

VILL DU VETA MER? Läs mer om barnkonventionen på sverigesallmannytta.se/boende/barnrattslagen. Sveriges Allmännytta håller också en utbildning om barnkonventionen den 1 oktober 2020.

Så arbetar Telge Bostäder för värdiga vräkningar

Allmännyttan nr 3 X september 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS Så funkar det Så funkar det Energiglas

Befintligt innerglas

Energiglas

Befintligt innerglas

Dekorlist

Så funkar det

Dekorlist

Energiglas

Torkmedel

Befintligt innerglas

Butylfogmassa Torkmedel Butylfogmassa Dekorlist

Distansram Distansram

BYT INTE FÖNSTER! BYT INTE FÖNSTER! – Det–finns en miljövänligare lösning Det finns en miljövänligare lösning

BYT INTE FÖNSTER!

Torkmedel

Kiselsilikonfogmassa

Butylfogmassa

Kiselsilikonfogmassa

Dekorlist Dekorlist

Kortfakta för vår Kortfakta för vår platsbyggda isolerruta platsbyggda isolerruta Distansram

(DåKiselsilikonfogmassa vi går från 2- till 3-glasfönster)

(Då vi går från 2- till 3-glasfönster) Dekorlist

Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Energiförbrukningen minskas med sätt som inte är hållbart i längden. Detta är något som ✓ Energiförbrukningen minskas med20% 20% sätt som inte är hållbart i längden. Detta är något som Kortfakta för✓vår – Det fastighetsbolaget finns enHyresbostäder miljövänligare lösning platsbyggda isolerruta fastighetsbolaget i Norrköping tagit fasta på Hyresbostäder i Norrköping tagit fasta på ✓ Buller minskas med 50% ✓ Buller minskas med 50% (Då vi går från 2- till 3-glasfönster) och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett ✓ Kallras elemineras ✓ Kallras elemineras energiutmanare“. Ett prisEtt som delas ut tillsom etttillSABO-företag pris som delas ut ett SABO-företag ✓ Energiförbrukningen minskas med 20% sätt som energiutmanare“. inte är hållbart i längden. Detta är något som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping tagit fasta på ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ 50% Inomhuskomforten förbättras ✓ Buller minskas med och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Platsbyggda – Förtill atten bidra till enutveckling hållbar utveckling Platsbyggda – För att bidra hållbar energiutmanare“. Ett pris som delas ut till ett SABO-företag isolerglas måste vi minska den totala energiisolerglas en braen bra måsteagerat vi minska den totalainom energisom föredömligt lösning användningen och här ärområdet Grundels energieffektivisering.

lösning användningen och här är Grundels isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara Platsbyggda – För att bidra till enav hållbar isolerglas en del vår utveckling framgång, Det är inte bara säger Niklas Sjöholm, projektledare hos en god investering isolerglas en bra måste vi minska den totala energisäger Niklas Sjöholm, projektledare hos en god investering prisbelönta i lösning Norrköping. användningen och här är Hyresbostäder Grundels rent ekonomiskt att prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. rent ekonomiskt att isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara sätta in isolerglas sätta inutan isolerglas säger Niklas Dåligt Sjöholm,isolerade projektledare hos 2-glasfönster en god investering det är även Dåligt isolerade 2-glasfönster prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. utan det är en stor energitjuv rent ekonomiskt att är även

en smidig och

✓ Monteras insidan ✓ Kallras elemineras ✓ Monteras på på insidan ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ Enkelt. minuter per ruta att ✓ Enkelt. TarTar 30 30 minuter per ruta att

installera ✓ Monteras på insidaninstallera

✓per Ingen fasadpåverkan, inga ✓ Enkelt. Tar 30 minuter ruta att ✓ Ingen fasadpåverkan, inga installera byggställningar

byggställningar

✓ Ingen fasadpåverkan, ✓inga Payofftiden för energibesparingen är byggställningar✓ Payofftiden för energibesparingen är

är en stor energitjuv sätta in isolerglas en smidig ochlösning. Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel Dåligt isolerade 2-glasfönster Niklas Sjöholm, utan det är även lösning. Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel projektledare, Hyresbostäder. värmning går förlorad via fönstret, då Installationen är Niklas Sjöholm, är en stor energitjuv ✓ Payofftiden för energibesparingen är en smidig och värmning går förlorad via fönstret, då

Installationen är

projektledare, Hyresbostäder.

✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster

man har Genom attlösning. isolera snabb och tar cirka Mer än en tredjedel av 2-glasfönster. en fastighets uppoftast under 10 år enkel Niklas Sjöholm, ✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster man hargår 2-glasfönster. Genom isolera snabb tar cirka dessa med isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. projektledare, Hyresbostäder. värmning förlorad viaplatsbyggda fönstret, då att Installationen är och ✓attÖver 000 installationer har gjorts ✓ 75% lägre kostnad än byta 450 fönster dessa platsbyggda isolerglas du mer änGenom halvera förlust på man harmed 2-glasfönster. attdenna isolera kan fastigheten påverkas minimalt. per glasi och kan göras året runt. snabboch och30 tarmin cirkaBoende ✓ Över 450 000 installationer har gjorts dessa med platsbyggda isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. så sätt spara uppåt 20 % av den totala behöver bara flytta påminimalt. blommor och du mer än halvera denna förlust och på BoendeDe i fastigheten påverkas ✓ Över 450 000 installationer har gjorts ✓ 10-års garanti mot damm och fukt du mer än halvera denna förlust och på Boende i fastigheten påverkas minimalt. energiförbrukningen. gardiner. så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och ✓ 10-års garanti mot damm och fukt energiförbrukningen. ✓ 10-års garanti mot damm och fukt Isolerruta är patenterad och gardiner. ✓ Grundels energiförbrukningen. gardiner. Grundels isolerglas är bra för miljön. Att återbetalningstiden för investeringen

SP-testad ✓ är Grundels Isolerruta är patenterad och ✓ att Grundels patenterad och är kort naturligtvis viktigt men bidra Isolerruta När du väljer Grundels isolerglas väljer Grundels isolerglas är bra miljön. Grundels isolerglas ärför bra för miljön. Att återbetalningstiden förär investeringen Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. SP-testad du ett hållbart alternativ. Detärinnebär kort är är naturligtvis viktigt men attviktigt bidra men att bidra När Grundels isolerglas väljer väljer kort är naturligtvis ✓ SundaHus-certifierad Närdu duväljer väljer Grundels isolerglas till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. attalternativ. energi sparas och därav minskar du ett hållbart Det innebär till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. ✓ SundaHus-certifierad du ett hållbart alternativ. Det innebär – Den bästa kilowattimmen är den vi inte ✓ SundaHus-certifierad att energi sparas och däravkoldioxidutsläpp. minskar fastighetens Dessutom att energi sparas och därav minskar – Den bästa kilowattimmen den vi inteavslutar Niklas Sjöholm. behöverär använda, fastighetens koldioxidutsläpp. Dessutom uppstår inget byggskräp eftersom – Den bästa Läs mer på: www.grundels.se behöver använda, avslutarkilowattimmen Niklas Sjöholm. är den vi inte fastighetens koldioxidutsläpp. uppstår inget byggskräp eftersom Dessutom befintliga fönster sitter kvar.

befintliga sitter kvar. eftersom uppstår fönster inget byggskräp

Läs mer på: www.grundels.se

behöver använda, avslutar Niklas Sjöholm.

befintliga fönster sitter kvar. Allmännyttan nr 3 X september 2020

Läs mer på: www.grundels.se Flygfältsvägen 1, 652 30 KarlstadFlygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01 Telefon: 054-18 05 01 E-post: info@grundels.se E-post: info@grundels.se Flygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01

Så arbetar Telge Bostäder för

värdiga vräkningar – Egentligen vill man aldrig avhysa ett barn. Men när vi måste göra det så vill vi göra det så bra och så värdigt som möjligt, förklarar Sofie Somers, verksamhetsutvecklare på Telge Bostäder. Text: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo

svenska lagstiftningen har det blivit tydligare att barnets bästa måste väga tungt, konstaterar hon. – Ibland är det oundvikligt att säga upp hyresgäster. Men när vi måste göra det vill vi säkerställa att vi gjort det vi kunnat för att säkra barnrättsperspektivet. MÅLET – ÄVEN NÄR DET GÄLLER vuxna per-

TELGE BOSTÄDER BÖRJADE analysera sin

verksamhet ur barnrättsperspektiv förra hösten. – Vi såg då att det var i avhysningsarbetet som barn är som mest utsatta och påverkas mest. Därför valde vi att börja jobba där, berättar Sofie Somers. Genom att barnkonventionen nu finns i den

soner – är så värdiga avhysningar som möjligt. För att nå dit är det avgörande med ett nära samarbete med socialtjänsten, och det var redan etablerat i Södertälje, berättar Cecilia Kumlin, specialist i hyresjuridik och uthyrningschef på Telge Bostäder. – Men vi behövde utveckla den grunden, så att

Allmännyttan nr 3 X september 2020

BARNKONVENTIONEN arbetet blev mer i linje med barnkonventionen, och det har fungerat väldigt bra. I första hand arbetar socialtjänsten och Telge Bostäder för att förebygga och förhindra att barnfamiljer behöver vräkas, exempelvis genom avbetalningsplaner och längre tidsfrister. Bostadsbolaget planerar också för att införa automatiserade sms-påminnelser vid sena hyres inbetalningar. – Det här gäller egentligen för alla våra vräk ningsärenden. Men nu har vi lagt in förtydliganden i våra arbetsflöden om att vi ska göra särskilda bedömningar om det finns barn i hushållet, säger Cecilia Kumlin. – Om socialtjänsten till exempel håller på att ordna ett boende till en utsatt familj som bor olovligt i andra hand behöver vi ju inte gå vidare med avhysningen på just det datumet. Men även om vi ger längre tidsfrister kommer vi i slutänden att ta tillbaka lägenheten. BOSTADSBOLAGET OCH SOCIALTJÄNSTEN

försöker också i förväg ta reda på om det bor barn i lägenheten. Folkbokföringen visar inte alltid hela verkligheten; ibland behövs mer aktiva insatser. – Om man känner sig osäker kan man helt enkelt själv åka dit, knacka på dörren och höra efter om det bor barn där. Och om ingen öppnar kan man ju ringa och fråga, påpekar Cecilia Kumlin. – Det är inte fel om man som hyresvärd frågar sina hyresgäster om de har barn, om deras inkomster, om de kontaktat socialtjänsten och så vidare. Det är ju det vårt uppsökande bostads sociala arbete går ut på. Däremot tar inte Telge Bostäder egna direktkontakter med barn som riskerar att vräkas. Det ansvaret vilar främst på socialtjänstens barnoch ungdomsenhet, som inte sällan redan haft kontakter med familjen. – Socialtjänsten har ju ofta har mer vetskap om barnen än vad vi som bostadsbolag har, och är också bättre utbildade för sådana samtal. Informationen ska ju vara anpassad till just det här barnets ålder och mognad, och det kan ju även finnas saker som vi inte känner till, som funktionshinder och annat, säger Sofie Somers. SOCIALTJÄNSTEN ÄR OCKSÅ MED när hyres-

gäster får reda på att de ska vräkas, och kommer även till lägenheten på själva vräkningsdagen. – Om en avhysning måste ske så ska den vara

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Ibland är det oundvikligt att säga upp hyresgäster. Sofie Somers, verksamhetsutvecklare på Telge Bostäder

synkad med alla dem som kommer till lägenheten. Socialtjänsten ska göra sitt, kronofogden sitt och vi som hyresvärdar gör det vi måste göra. Vi är ju där för att kunna svara på frågor, visa lägenhetsförrådet och bistå med nycklar, så många gånger är vi inte ens inne i lägenheten, berättar Cecilia Kumlin. – Det ska inte vara så att det väller in män niskor i lägenheten. Kronoinspektörerna ska knacka på lite försiktigt och skanna av läget. Inte banka på dörren och säga ”du ska bli avhyst idag, nu har du har 20 minuter på dig”. I min värld är det inte värdigt att inte ge personer tid att packa. Hon betonar att särskilt barn kan behöva lite extra tid. – De är ofta väldigt oroliga över sina rum och vad som ska hända med familjens alla saker. En gång var det en flicka som var så orolig för att hennes saker skulle försvinna att jag hjälpte henne att packa, och sedan fyllde vi Telge Bostäder-bilen och kronofogdebilen och skjutsade bort hennes saker till pappan, som bodde bara en liten bit därifrån. EN ANNAN DEL i Telge Bostäders arbete med barnrättsfrågorna är en kort webbutbildning för hela personalen. Målet är att alla ska ha översiktliga kunskaper om barnkonventionen och vad den innebär för bostadsbolaget. – Vi kommer också att arbeta för att alla våra anställda känner sig trygga i att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de tror att ett barn far illa i ett hem, säger Sofie Somers. Inom kort planerar Telge Bostäder även att utarbeta en folder med råd till föräldrar om hur de kan prata med sina barn inför en vräkning. – Det är ju vanligt att vi som vuxna vill skydda barnen från den verkliga sanningen i ren välmening, för att vi tror att det är till barnets bästa. Men barnkonventionen är tydlig: barn har rätt att få veta och att få komma till tals, konstaterar Cecilia Kumlin. b

Barn har rätt att få veta och att få komma till tals. Cecilia Kumlin, specialist i hyresjuridik och uthyrningschef på Telge Bostäder

BARNKONVENTIONEN

Barnens tankar och händer formade Solrosstråket Ett 550 meter långt gångstråk med konst, sittplatser och ett hemligt antal solrosor. Det har skolbarn i Vallås arbetat fram tillsammans med Halmstads Fastighets AB och en lokal teknikskola. – Barn behöver få komma till tals och vi ska lyssna på dem, säger Johan Björnqvist, urban utvecklare på bostadsbolaget. Text: Anita Snis Foto: HFAB

DET KALLAS SOLROSSTRÅKET och invigdes

Det handlar i grunden om barns och ungas bo inflytande. Johan Björnqvist, urban utvecklare på Halmstads Fastighets AB

förra sommaren. Då hade tre klasser i årskurs fyra slutfört uppdraget: att göra det enklare att hitta från Vallås centrum till den stora lekplatsen Solrosparken. Numera finns det skyltar och solrosor i många former både på mark, väggar, soffor och bilhinder. Även papperskorgarna är prydda med klistermärken på solrostemat med budskapet Var en hjälte! Rädda miljön. – Icke nedskräpning var ett tema vi hade, så när en av eleverna kom på den sloganen tryckte vi upp den på klistermärken, förklarar Johan Björnqvist. – De fick också i uppgift att sprida budskapet till fem personer vardera, och de tog det verkligen på allvar. De kommer också gärna fram till mig ibland och visar att de slänger skräpet, det är verkligen kul. Hur många solrosor som ryms längs stråket hålls hemligt. – Vi vill inte säga hur många det är, för vi har som en tävling att man ska räkna alla solrosor. Vi

anordnade den på invigningen och frågan finns kvar på en skylt här. Vill man veta det rätta svaret får man grabba tag i mig, säger Johan Björnqvist. JUST KONTAKTERNA MED BARNEN och relationsbyggandet hörde till huvudsyftena med projektet, som kallas Arkitekter i skolan. Andra mål var ökad trygghet, bättre samverkan mellan områdets aktörer och – inte minst – att ta tillvara barnens tankar. – Det handlar i grunden om barns och ungas boinflytande, Vi har ju givit dem möjlighet att uttrycka sina åsikter om vad de vill göra i sitt närområde, konstaterar Johan Björnqvist. – Närmare 25 procent av våra hyresgäster är ju under 19 år, och vi har lyssnat på dem i väldigt liten utsträckning hittills. Så det måste vi göra mer, och det kommer vi att göra. De är ju allas vår framtid, och dessutom våra potentiellt blivande hyresgäster. Barn tänker ofta lite annorlunda än vuxna, konstaterar han. – Det är ju de som är på lekplatserna, och det är de vet hur de ska se ut för att bli roliga. Det finns många exempel på lekplatser som vi vuxna gjort, men där barn inte leker. EN HALVDAG I VECKAN under sex veckor fick Johan Björnqvist komma till skolan och hålla lektioner tillsammans med Komtek, en kommunal teknikskola i Halmstad som både arbetar ute i skolorna och håller kvällskurser. För att samarbetet med skolan ska fungera bra är det viktigt att hitta kopplingar till 

Allmännyttan nr 3 X september 2020

AllmĂ¤nnyttan nr 3 X september 2020

HFAB

BARNKONVENTIONEN

Vi vill gärna arbeta för att föra samman de yngre och de äldre som bor här. Johan Björnqvist, urban utvecklare på Halmstads Fastighets AB

Solrosbänken är formgiven av en elev och på väggen bakom finns en målning som konstnären Alexander Arlbrandt gjort med inspiration från fjärdeklassarna.

 läroplanen, understryker Johan Björnqvist. – Det gäller att punkta upp vilka delar i projektet som går att ta upp i skolsalen och koppla dem till de olika ämnena, som historia, svenska, teknik, bild, kartkunskap och annat. UNDER VÅREN FICK EN KLASS från årskurs

nio i Vallåsskolan föreslå ytterligare förbättringar till Solrosstråket. De saknade en skyddad plats att vara på när det regnar, så de ritade ett tak i form av en stor solros i ett digitalt designprogram. Under taket ryms ett tiotal personer, med avbilder av de 25 elevernas händer runt sittplatserna. Utöver regnskyddet – som tillverkats av ett socialt företag i kommunen – föreslog nionde klassarna även ett 30 meter långt räcke där man kan gå och balansera. – De ville egentligen att räck-

et skulle vara ungefär tre meter ovanför marken, men av säkerhetsskäl kunde vi inte göra så. Nu kommer det att vara ungefär en meter ovanför marken, så blev lite besvikna, berättar Johan Björnqvist med ett leende. Projektet med högstadieeleverna blev mindre omfattande än med fjärdeklassarna. Dels för att kortare lektionstid var inplanerad, dels på grund av pandemin. Men Johan Björnqvist är ändå nöjd, inte minst med kontakterna med eleverna. – Det har varit mycket bränder på området under den här tiden, och eftersom jag under de här månaderna haft en naturlig väg in till klassen har jag fått möjlighet att prata med dem om det. Det har varit en stor fördel för oss som bostadsbolag. I framtiden hoppas Johan Björnqvist att in volvera även de äldre hyresgästerna i områdesarbetet. – De ska ju också få vara med och bestämma om sitt närområde, och så vill vi gärna arbeta för att föra samman de yngre och de äldre som bor här. b

På en vägg berättas om det Vallås som fanns innan dagens bostadsområde byggdes. De gula händerna är från de barn som var med i projektet. Foto: Anna Malmberg

Allmännyttan nr 3 X september 2020

visera.se

Träffa rätt serviceleverantör Det händer något när människor förstår varandra. När två som inte hade något gemensamt delar samma mål. Därför gör vi allt för att hitta den bästa leverantören av tjänster inom exempelvis lokalvård, bevakning och avfallshantering. Vi lyssnar, frågar och lyssnar igen. Och ger oss inte förrän avtal och förväntningar matchar perfekt. Vi är facility matchmakers. Vill du veta mer? Hör av dig till thomas.bezzina@visera.se

Allmännyttan nr 3 X september 2020

BARNKONVENTIONEN

Spår från hundratals barn gjorde tunneln trygg Över 300 barnteckningar förvandlade en mörk nerklottrad tunnel till en trygg plats, helt utan klotter. – Vi involverade barnen för att de skulle känna tillhörighet, säger Hayder Hatem, arkitekt på Huddinge kommuns bostadsbolag Huge. Text: Anita Snis Foto: Åsa Schelin

Nu hör tunneln liksom till de boende i området. Hayder Hatem, arkitekt på Huge i Huddinge

TUNNELN GÅR FRÅN pendeltågsstationen till Skogås centrum. – Folk undvek att gå genom den på kvällarna för att den var så otrygg och mörk, och ungdomarna stod och använde den som en tavla som de ritade på. Vi hade väldigt stora saneringskostnader för att ta bort allt klotter, berättar Hayder Hatem. Idén föddes att förvandla tunneln med hjälp av områdets barn, genom ett konstprojekt. – Vi tänkte att det skulle uppstå en känsla av att det alltid är någons bror eller syster eller släkting som har varit delaktig i detta. Då vill man ju inte förstöra det som de har gjort, förklarar Hayder Hatem. Affischer, information och mallar spreds via skolor, förskolor, föreningar och det lokala biblioteket. ”Vill du vara med och sätta ditt spår i Skogås centrum? Gör ett självporträtt, skriv ett ordspråk eller rita ett mönster du gillar”, uppmanade Huge. Över tusen bidrag kom in – teckningar, målningar och talesätt. DRYGT 300 AV MOTIVEN valdes ut och

brändes in i keramiska plattor av konstnären Eva Larsson. För att göra urvalet av ordspråken översattes de som var skrivna på andra språk än svenska.

– De var skrivna på persiska, arabiska, polska och andra språk. Så vi tog hjälp av tolkar, för att vi inte skulle få med fula ord och liknande, säger Hayder Hatem. Huge hade också bestämt att det inte skulle finnas några namn på plattorna. – Vi ville inte göra dem personliga, eftersom det kunde finnas risk för att barn skulle förstöra varandras plattor om de hamnade i bråk med varandra. Den slitna tunneln fick också bättre belysning, ljusare färger och små speglar på väggarna, som hjälper passerande att se vad som finns runt hörnet. NU, DRYGT ETT ÅR EFTER invigningen,

konstaterar Hayder Hatem att tunneln klarat sig utan skadegörelse. – Det finns inget klotter alls där längre, och vi har fått många positiva reaktioner, både från dem som jobbar där och dem som passerar. Alla tycker att tunneln har blivit mycket tryggare. Vi kunde ju inte veta att det skulle bli så bra, men vi hoppades, säger han. – Nu hör tunneln liksom till de boende i området. Jag tror att det är det som gör att ungdomarna som tidigare klottrade där inte vill göra det längre. För nu vet de att deras syskon, familjer och släktingar har varit involverade i det här. b

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Det går att underhålla bostadshus utan att det görs på bekostnad av de boende Låt oss tillsammans skapa ett långsiktigt hållbart lägenhetsunderhåll

Allmännyttan nr 3 X september 2020

TÄVLINGAR I ALLMÄNNYTTAN

gårdarna

st – Gavle

n Nordo Stadsdele

Allmännyttan nr 3 X september 2020

GAVLEGÅRDARNA

ÖVRIGA FINALISTER:

Kvarteret Hedvig – Svenska Bostäder

Hållbara Romberga – Enköpings Hyresbostäder

Tjärna Ängar – Tunabyggen

GAVLEGÅRDARNA GJORDE ÅRETS BÄSTA RENOVERING UPPRUSTNINGEN AV stadsdelen Nordost i Gävle har utsetts till bästa renoveringsprojekt i Sveriges Allmännyttas årliga tävling. – Här lyser engagemanget för de boende starkt. Gavlegårdarna visar att det går att skapa hållbar förändring, men också hur viktigt samarbetet med hyresgästerna är, säger juryns ordförande Sofia Heintz, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta. Projektet började med balkonger som behövde underhåll,

Allmännyttan nr 3 X september 2020

men växte snabbt med upprustning av hela utemiljön och hållbar beteendeförändring. – Alla finalister visar att renovering är mer än ett byggprojekt, det är stadsdelsutveckling med trygghet och trivsel i fokus. Delaktighet och engagemang gjorde Nordost till vinnare. Till vinnarbilden samlades därför förstås både personal från bostadsbolaget, entreprenörer, samarbetspartners och hyresgäster på gården.

TÄVLINGAR I ALLMÄNNYTTAN

BILLIGA BOSTÄDER FÖR UNGA I SKÖVDE BLEV ÅRETS BÄSTA NYPRODUKTION

ÖVRIGA FINALISTER: Backåkra – Stockholmshem

UNGDOMSBOSTÄDER TILL LÅGT PRIS och bra kvalitet – 150 möjligheter för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är konceptet som gjorde Ekedal till vinnare i tävlingen om årets bästa nyproduktion. – Skövdebostäder har lyckats skapa bra boende till en rimlig kostnad för en tydlig målgrupp, säger juryns ordförande Sofia Heintz. Tävlingen är nystartad och arrangeras av Sveriges Allmännytta för att uppmärksamma innovativt byggande. Läs mer på sverigesallmannytta.se

Ekedal – Skövdebostäder

Arken – Växjöbostäder

Tävla om bästa klimatinitiativen NU DRAR VI IGÅNG tävlingen om de bästa klimatinitia-

tiven inom allmännyttan! Har ni gjort något för att bidra till en mer klimatsmart utveckling? Ett projekt ni är stolta över och tycker förtjänar att uppmärksammas? Anmäl er då till tävlingen! – Vi vill med den här tävlingen lyfta fram framgångsrika exempel på hur man kan bidra till en mer miljömässigt hållbar utveckling, säger Gabriella Castegren, projektledare för Allmännyttans Klimatinitiativ. Tävlingen vänder sig till alla bostadsbolag som antagit Klimatinitiativet och vill dela med sig av sina erfarenheter. Med utgångspunkt i Klimatinitiativets två huvudsakliga mål och tre fokusområden finns det fem tävlingskategorier att anmäla sig till. Ni kan anmäla er till en eller flera av dem. 1. Fossilfrihet 2. Energieffektivisering 3. Effekttoppar och förnybar energi 4. Klimatkrav på leverantörer 5. Klimatsmart boende

NY TÄVLING!

Projektet eller arbetssättet ska vara genomfört eller pågå någon gång mellan Klimatinitiativets start 2018 och den sista september 2020. Bidragen mejlas senast den 15 oktober till klimatinitiativet@sverigesallmannytta.se. Ett företag koras som vinnare i varje priskategori. Priserna kommer att delas ut på den årliga Klimat- & energikicken den 24 november. Läs mer på Sveriges Allmännyttas hemsida.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Vi har bytt namn till Sunparadise Sverige AB Sunparadise är en ledande och specialiserad aktör i byggsektorn. I 35 år har vi utvecklat, tillverkat och marknadsfört våra balkongsystem, uterum, glastak, fönster, dörrar och fasadpartier. Våra produkter berikar boendet och ökar värdet för både privata och kommersiella fastigheter. Sedan mars 2020 heter vi Sunparadise Sverige AB. I och med namnbytet kommer vi framöver att marknadsföra och sälja våra produkter under samma varumärke som i resten av Europa. Fördelarna ska komma våra kunder till nytta. Våra produkter kommer fortsatt att utvecklas och tillverkas på våra egna enheter, vilket säkerställer produkter av högsta kvalitet med snabba leveranser. Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och lätta att hantera. Sunparadise Sverige har en stark företagskultur, där kundfokus och kundnöjdhet står i centrum för allt vi gör det enda som har förändrats - är vårt namn!

Sunparadise Sverige AB Malmö - Stockholm - Göteborg Tel: 040-631 23 00 Allmännyttan nr 3 X september 2020

www.sunparadise.se 35

Åsa Pallin från Uppsalahem pratar på Klimatlätt-träffen som genomfördes i samarbete med föreningen Medveten konsumtion och Röda korset.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

KLIMATSMARTA HYRESGÄSTER

Klimatlätta steg för Uppsalahems hyresgäster Kampanjen Klimatlätt Uppsala, som genomfördes våren 2019 till våren 2020 tillsammans med en rad samhälls aktörer, har gett Uppsalahem mersmak. De tror på den breda samarbetsformen och på kraften i applikationen. Genom sin fortsatta satsning hoppas de även kunna in spirera andra allmännyttiga bolag att engagera sig. Text: Sophie Sölveborn Foto: Uppsalahem

I SAMVERKANSPROJEKTET Klimatlätt har

syftet varit att stötta medborgare i Uppsala län att leva mer hållbart och minska det egna klimatavtrycket från konsumtionen. Navet har utgjorts av en digital plattform som syftar till att göra det enkelt och lättillgängligt att få feedback på hur varje individs olika val påverkar klimatet, något som kan ges direkt i mobilen. – Något som är spännande med den här plattformen, jämfört med många andra klimatkalkylatorer, är att kontot kan synkas mot individens banktransaktioner. På så vis kan klimatavtrycket baseras på faktiska köp och inte bara på självskattningar. Att ansluta mot banken är valbart, men ger ett mer rättvisande och dynamiskt resultat, förklarar Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem. BOLAGET, SOM VARIT en av initiativtagarna till Klimatlätt, har bland annat anordnat Klimatlätt-träffar för hyresgästerna, där man utgått från de olika huvudkategorier som finns i

Allmännyttan nr 3 X september 2020

appen: mat, transport, boende och konsumtion. Hyresgästerna har även på flera vis varit aktiva i utvecklingen av själva appen. Exempelvis testade en "ambassadörsgrupp" den under våren 2019, för att lämna synpunkter på hur appen fungerade och ge återkoppling till utvecklarna. – Chalmers tekniska högskola genomförde även användartest med flera av våra medarbetare, utanför själva ambassadörsgruppen. Det har varit viktigt för oss att vara med och arbeta för att klimatdatan är korrekt och att appen blir så användarvänlig som möjligt, säger Åsa Pallin. KLIMATLÄTT ÄR I GRUNDEN ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommun, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Svalna, Uppsalahem, Region Uppsala, Svenska kyrkan, Studiefrämjandet och Sensus. Den breda kampanjen bygger vidare på erfarenheter från den FN-prisvinnande piloten Klimaträtt. Där fick boende i ett av Uppsalahems flerbostadshus, Frodeparken, testa hur mycket de 

Klimat avtrycket baseras på faktiska köp och inte bara på själv skattningar. Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem

KLIMATSMARTA HYRESGÄSTER

Vi visar både våra kunder och medar betare att vi satsar på de här frågorna och vågar tänka nytt.

MÅLSÄTTNINGEN MED UPPFÖLJAREN, Kli-

matlätt, var att 10 000 deltagare inom Uppsala län skulle minska sin klimatpåverkan med 5 till 10 procent. Men att gå i mål med detta visade sig vara svårt. Utvecklingen av applikationen drog ut på tiden. Och sedan satte coronapandemin käppar i hjulet. Resultatet landade på cirka 4 600 nedladdningar av appen under kampanjperioden och användarna har i genomsnitt minskat sitt klimatavtryck med 2 procent. Förändring är dock inte statistiskt säkerställd, eftersom användarna både ökat och minskat sina utsläpp under perioden.

SVALNA

Åsa Pallin, Uppsalahem

 kunde sänka sina personliga klimatavtryck genom att få tillgång till klimatsmarta tekniska lösningar, kunskap och inspiration. – Deltagarna i det projektet minskade i genomsnitt sitt klimatavtryck med 31 procent inom kategorierna boende, transport och mat, utan att de upplevde att de gjorde stora uppoffringar. Det är värdefullt att vi har kunnat ta med oss erfarenheter från Klimaträtt när vi jobbat vidare i det här projektet, säger Åsa Pallin.

TRE FRAMGÅNGSFAKTORER:

amverkan mellan en bred grupp av aktörer som representerar S olika intressenter och tagit med sig kompletterande kompetenser till projektet. Allas inställning har varit att bidra till att underlätta för Uppsalas invånare att göra mer hållbara val i vardagen.

okus på både tekniska lösningar och sociala faktorer. Genom F att använda tekniska lösningar till att få tillförlitliga data att utgå från och sedan använda sociala verktyg för att engagera och inspirera till förändring.

3 38

Ta med sig tidigare lärdomar. I detta fall att bygga vidare utifrån erfarenheter från föregångsprojektet Klimaträtt.

– Vi ser ändå mycket potential med appen och exempelvis har vi sett kraften i klimatstegstävlingar. Deltagarna där har minskat sitt klimat avtryck med 12 procent. Den sociala biten och gemenskapen visar sig vara viktig. Att gå samman i grupp, till exempel grannar på en gård eller medarbetare på en arbetsplats, och enas om ett gemensamt mål är ett effektivt sätt att använda appen, konstaterar Åsa Pallin. UPPSALAHEM PLANERAR att söka fortsatta medel för att arbeta vidare med Klimatlätt. – Den här satsningen har visat att det är kraftfullt att samverka brett med olika företag och organisationer för att hitta inspiration, nya lösningar och erbjudanden på miljöområdet. En kommuns aktörer kan tillsammans effektivt underlätta för sina invånare att göra mer hållbara val i vardagen. Det har under kampanjperioden genomförts flera breda aktiviteter för att engagera och få deltagare till Klimatlätt. – Vi tror på samarbetsformen och vill passa på att uppmuntra andra allmännyttiga bolag att kika på den guide som tagits fram och att låta sig inspireras, säger Åsa Pallin. Hon menar också att det finns ett stort värde för varumärket och attraktiviteten som arbetsgivare med att våga testa innovativa hållbara lösningar. – Att vara öppen för att prova nya tillvägagångssätt, här genom att använda en app, kan både ge vinster i själva projektet, men också ge utdelning på lång sikt. Vi visar både våra kunder och medarbetare att vi satsar på de här frågorna och vågar tänka nytt. b

KLIMATRÄTT & KLIMATLÄTT Kampanjen Klimatlätt har genomförts inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Klimaträtt har blivit flerfaldigt prisbelönt och tagit hem priser som Eurhonets CSR-pris, Årets hållbara projekt på CIO Awards och FNs pris Momentum of Change, med motiveringen att Klimaträtt är ett av de mest innovativa och skalbara, globala exemplen på vad företag gör för att adressera och skapa lösningar för en minskad klimatpåverkan.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Funktion. Kvalité. Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den effektivaste entrémattan på marknaden. Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

kabe-mattan.se

UTEMILJÖ

Ängar istället för gräs minskar utsläppen Hyresbostäder i Falköping har numera fyra blomsterängar i sina bostadsområden. De slås en gång om året – en stor skillnad mot gräsmattornas veckovisa motorklippning mellan vår och höst. Text: Anita Snis Foto: Rikard Andersson

BOSTADSBOLAGETS FÖRSTA ÄNG kom på

Vi väljer sorter med olika blom ningstid. Rikard Andersson, driftoch energitekniker på Hyresbostäder i Falköping.

plats förra året. Då inköptes färdig ”ängsmatta”, på samma sätt som färdiga gräsmattor, till en yta på omkring 100 kvadratmeter. – Det var ganska dyrt och arbetskrävande, men det blev mycket bra och mycket uppskattat av hyresgästerna, berättar Rikard Andersson, driftoch energitekniker på Hyresbostäder i Falköping. Blomstren uppskattades även av pollinerande insekter, som humlor, bin och fjärilar. I år har ytterligare tre ängar på mellan 100 och 200 kvadratmeter kommit på plats. Den här gången sådde bostadsbolaget själva med ängsfrö i lite olika varianter. – Vi använde en ettårig sommarängsblandning som vi blandade med fleråriga ängsväxter, och i en av ängarna planterade vi gullvivor när vi sådde. Vi tycker det är viktigt att ängarna blir fina snabbt, eftersom de ligger i anslutning till bostäderna.

En stor vinst är att behovet av gräsklippning minskar radikalt på de ytorna, betonar Rikard Andersson. – Tidigare klipptes gräset en gång per vecka från april–maj till långt in på senhösten. Nu slår vi ängarna med lie, men även om vi skulle slå ängarna maskinellt skulle det bara behöva göras en gång per år. HYRESBOSTÄDER I FALKÖPING har även så

kallade lökytor. – Där sätter vi lökar av olika sorters tulpaner, påskliljor och pingstliljor i täta planteringar i sådana gräsmattor som är svåra att komma åt att klippa med gräsklippare, berättar Rikard Andersson. – Vi väljer sorter med olika blomningstid och på det viset behöver vi inte klippa de här ytorna förrän i juni, eftersom de har fina blommor hela våren och försommaren. Gabriella Castegren, klimatexpert på Sveriges Allmännytta, håller med om att ängarna har många fördelar. – Förutom att det är vackert så minskas utsläppen genom färre antal gräsklippningar, och dessutom binder ängarna både dagvatten och koldioxid! b

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Leverans dagen efter beställning.

Över 100 butiker runt om i Sverige. Internetbutik för beställning dygnet runt.

Egen kundtjänst med fokus

Egen kundtjänst med fokus på fastighetsskötsel. på fastighetsskötsel.

MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU EN TRYGG PARTNER Ahlsell erbjuder dig marknadens bredaste sortiment av vvs, el, beslag, ljuskällor, armaturer, verktyg, kläder, skyddsutrustning, ventilation och byggvaror. Vi har samlat allt under ett tak för att göra dina inköp smidigare och vardagen enklare. Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

MOVE UP

UPPFÖLJNING Vi håller löpande avstämningar för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

LEVERANS Leveransen sker enligt dina önskemål för att kunna hålla en effektiv tidplan.

OMFLYTTNINGSRENOVERINGAR

Med Move Up utnyttjar du tiden optimalt och uppgraderar successivt mot en modern, enhetlig standard. Öka värdet på ditt fastighetsbestånd och dra nytta av fördelarna med att göra det stegvis.

BESTÄLLNING När en hyresgäst säger upp sitt kontrakt och lägenheten är besiktigad gör du din beställning.

AVTAL Utifrån en prognos skriver vi ett avtal för att hålla det så kostnadseffektivt som möjligt.

URVAL Baserat på dina önskemål skräddarsyr vi ett eller flera lägenhetspaket.

MÖTE I första steget träffas vi och går igenom dina behov och ambitioner gällande ditt fastighetsbestånd.

Allmännyttan nr 3 X september 2020 Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

LADDSTRATEGIER

Tips från experten HANS DAHLIN OM ELBILSLADDNING

I juni arrangerade Sveriges Allmännytta en kunskapsdag på temat laddstationer och i samband med den lades mer information om laddplatser upp på Sveriges Allmännyttas webbplats. Berätta gärna mer, Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta! – LADDFRÅGAN ÄR HET NU och det har skett en mycket kraftig tillväxt de senaste ett till två åren. I stort sett alla bilmärken satsar på laddfordon. Som bostadsbolag gäller det verkligen att hänga med i den här utvecklingen och att ha en egen strategi. Vi vill bistå med kunskap under resans gång och den informationen som vi har lagt upp på webben är tänkt som en hjälp på vägen. – Det händer även mycket på regelsidan. Nya krav har kommit från Boverket om att förbereda för laddinfrastruktur vid nyproduktion och ombyggnation. Vad vill du säga till de bolag som just nu ”laddar upp” för rulla igång arbetet med att erbjuda och använda sig av elbilsladdning? – Att det gäller att göra en egen analys och se till sina egna förutsättningar. Att i ett tidigt skede kontakta sitt elnätsbolag och att se över sin effektkapacitet. Det är ett arbete som måste göras. Börja sedan gärna i liten skala, mät det ni gör – och lastbalansera! Det är helt avgörande för att kunna ladda och styra smart och kostnadseffektivt.

LÄS MER:

Hans Dahlin är expert på energifrågor på Sveriges Allmännytta.

Mer information om laddstationer hittar du på: sverigesallmannytta.se/energi/laddstationer/

Nästa år beräknas tre av tio nysålda bilar vara laddbara.

En miljon laddbara fordon 2030? Branschorganisationen Bil Sweden prognostiserar att andelen laddbara fordon kommer att utgöra 24 procent av nyförsäljningen 2020 och 30 procent 2021. Trafikverket har i en scenarioanalys gjort bedömningen att det bör finnas cirka en miljon laddbara fordon för att nå transportsektorns utsläppsmål till 2030. Trafikanalys prognostiserar att det 2022 kommer finnas cirka 280 000 laddbara personbilar i trafik.

REGLER FÖR LADDINFRASTRUKTUR Sedan den 15 maj 2020 är laddning av elfordon ett nytt egenskapskrav i plan- och bygglagen (PBL). Vilka byggnader som ska ha utrustning för laddning av elfordon, eller förberedelse för laddning genom så kallad ledningsinfrastuktur, framgår av plan- och byggförordningen (PBF). Reglerna för uppförande av nya byggnader behöver inte tillämpas om man söker bygglov eller gör en anmälan före den 11 mars 2021. Innan dess planerar Boverket att ta fram tillämpningsföreskrifter som exempelvis beskriver vilka typer av anslutningsdon som ska användas för att uppfylla kraven enligt PBF. Läs mer på Boverkets hemsida.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

NULÄGESANALYSERA

NÅGRA RÅD PÅ VÄGEN LADDKAPACITET?

PLANERA FÖR FRAMTIDEN

Planera utifrån ett framtida behov av laddpunkter och effekt. Förbered för en successiv utbyggnad av fler laddstationer redan vid den första installationen.

VILKEN AFFÄRS MODELL PASSAR ER?

Ta ut en schablonkostnad inklusive el, ta betalt i tid eller ta betalt per kilowattimme? Det finns flera varianter. Titta på Sveriges Allmännyttas webbplats och läs om för- och nackdelarna.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Om många laddplatser ska sättas upp är normalladdning det vanligaste alternativet. Välj typ 2-uttag som är europeisk standard. Se till att er lösning kommunicerar eller kan kommunicera via standardprotokollet OCPP. Det skyddar till viss del mot inlåsning och möjliggör en palett av valbara funktioner, både nu och i framtiden. Normalladdning kan kompletteras med en del semisnabb laddning beroende på typ av parkering, till exempel för en bilpool eller för servicebilar.

Marknaden rör sig fort. Kopiera inte gamla upphandlingar, utan gör en egen nulägesanalys och lägg tid på att planera före genomförandet för att undvika inlåsning i föråldrade lösningar.

MÄT, MÄT, MÄT

LASTBALANSERA

Installeras flera laddpunkter på en och samma plats kommer effekten skjuta i höjden om dessa används samtidigt. Det är därför viktigt att den laddinfrastruktur som byggs kan hantera någon form av laststyrning, ett system som kan se när uttaget närmar sig toppen och som då kan lastbalansera, det vill säga styra ned effekten så att inte en förutbestämd effekttopp överstigs. Genom lastbalansering kan fastighetsägare sänka sina elkostnader.

Med mätning går det att få reda på total förbrukning per laddpunkt. Utöver att det är en nödvändighet för debitering per kilowattimme, är det även bra om förmånsbeskattning behöver redovisas. Det är också ett krav att förbereda för mätning om finansiering från Klimatklivet ska sökas.

LADDSTRATEGIER

Stångåstaden i Linköping

Tre allmännyttiga bostadsf öretag delar med sig av sina erfarenheter av elbilsladdning. Texterna är kortade och kan läsas i sin helhet på: sverigesallmannytta.se/ energi/laddstationer/ – Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommunens övriga invånare, säger Lina Hallberg, teknik- och energichef på Stångåstaden.

Stångåstaden byter laddstrategi Stångåstaden i Linköping har hittills haft en försiktig och avvaktande inställning till fordonsladdning. Enstaka laddstolpar har installerats på förfrågan. Genom samverkan med det kommunala energibolaget planerar de nu för att skala upp möjligheterna för elbilsladdning, både inom beståndet och publikt. Text: Sophie Sölveborn Foto: Stångåstaden

– I DAG HAR VI 20 LADDSTOLPAR, så vi har

inte kommit så långt, utan haft en försiktig inställning och avvaktat ganska mycket. Strategin hittills har varit att, i den mån det varit möjligt, installera på förfrågan från hyresgäster, säger Lina Hallberg, teknik- och energichef på Stångåstaden. I de fall hyresgäster hört av sig har Stångå staden åkt ut och tittat på förutsättningarna för elbilsladdning på de aktuella bilplatserna

– såväl praktiskt som ekonomiskt. Om det finns kapacitet i fastigheten och installationen innebär att elen bara behöver dras en kort bit har en enkel typ av laddstolpe satts upp. Hyresgästen får i dagsläget betala ett schablontillägg på 570 kronor per månad, utöver kostnaden för själva bilplatsen. HON BERÄTTAR ATT Stångåstaden får fler och

fler förfrågningar om möjligheten att ladda elbil. När hon började på bolaget för tre år sedan såg det annorlunda ut. – Jag kan tänka mig att argumenten när det bestämdes om schablontillägg var att volymerna väntades vara för små för att bygga upp system för mätdata för individuell debitering. Det var heller inte ekonomiskt vettigt att lägga ut det på en extern par. Men sedan dess har ju elbilsmarknaden växt.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

MKB i Malmö MKB

Stångåstaden väljer nu att snickra om sin laddstrategi. I samverkan med det kommunala energibolaget Tekniska verken i Linköping, som även är delägare i ett laddoperatörsföretag, har de bestämt sig för att ta fram kluster för laddning av elbilar runt om i Linköping. – Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommuninvånare som inte är hyresgäster hos Stångåstaden. Det intressanta med vår strategi är att vi gör det tillsammans, med ett bredare grepp, säger Lina Hallberg. ETAPP 1 PÅBÖRJAS under hösten. Det planeras

initialt för fyra kluster med fyra till åtta laddplatser vardera, där hälften kan hyras av Stångåstadens hyresgäster och hälften blir publika laddplatser där vem som helst kan ladda. Klustren placeras i ytterområden, där Stångåstaden har många hyresgäster och där det i dagsläget inte finns publik laddning. Debiteringen, som görs per kilowattimme, kommer hanteras av laddoperatören. Stångåstaden har bedömt det som en alltför stor apparat att ta in debiteringen i de egna systemen. Själva bilplatsen däremot, som inkluderar laddstolpe, hyr hyresgästen av Stångåstaden. I etapp 2 planeras det sedan för ytterligare kluster på fler geografiska platser, samtidigt som de befintliga klustren ska byggas ut. Under den första etappen förbereds det nämligen för totalt 44 laddplatser, men endast 24 aktiveras. LADDKAPACITETEN i laddstolparna kommer

vara motsvarande normalladdning. Bedömningen är att hyresgästerna främst kommer att använda sig av nattladdning. – Då spelar det mindre roll om laddningen tar tre eller nio timmar. Vad gäller debiteringen får man betala för det man gör av med, det är rätt väg att gå. Vi är ju dessutom vana vid det, att betala för den bensin eller diesel vi förbrukar. – Sedan tror jag inte att vi bara ska peka på elbilen. Jag tror det kommer att vara en mix av flera bränslen utöver el, exempelvis HVO*, som kommer vara aktuella framöver, resonerar Lina Hallberg. b

* HVO är en förkortning för hydrotreated vegetable oil eller hydrogenated vegetable oil, en fossilfri bio diesel. Läs mer på Boverkets hemsida.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

MKB TAR BETALT PER KILOWATTIMME De som hyr bilplats med laddmöjlighet hos MKB Fastighets i Malmö ska kunna parkera nära sitt hem, bidra till att täcka kostnaden för inköp och installation av laddbox, men endast betala för den el de faktiskt förbrukar. Enkelt, rättvist och miljösmart är tanken. Valet av laddstrategi går i linje med bolagets hållbarhetskommunikation i stort. – Att ta betalt per kilowattimme är mest naturligt för oss att kommunicera. Det skapar incitament att tänka på sin förbrukning och följer en logik vi redan arbetar med, eftersom vi infört och inför IMD* i en del av vårt bestånd, säger Anna Bernstad, projektledare för miljöutveckling på MKB. – Generellt sett har det inte varit någon jättestor efterfrågan på laddplatser, men det kommer att växa. Vi berättar om möjligheterna till elbilsladdning i vår löpande kommunikation och marknadsföring. På vår P-sida på webben kan hyresgästerna se var laddboxarna finns. De kanske planerar att byta till elbil och då kan ju det vara intressant. Anna Bernstad berättar att det framför allt är i nyproduktionsprojekten som de förbereder för elbilsladdning. Den som ska flytta in i en nybyggd lägenhet kan intresseanmäla för laddplats när de skriver avtal, så finns laddmöjligheter när hyresgästen flyttar in. *Individuell mätning och debitering (IMD) innebär att hyresgästen betalar för sin faktiska el-, vatten- eller värmeförbrukning.

Det skapar incitament att tänka på sin förbrukning. Anna Bernstad, projektledare för miljöutveckling på MKB

LADDSTRATEGIER

Östersundshem

Förbereder för framtida behov Östersundshem blev fossilfria redan 2015 sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut hela bilparken till elbilar. Året därpå gjorde de en bred inventering inom hela beståndet för att kunna stå redo med laddplatser och möta hyresgästernas behov. Text: Sophie Sölveborn Foto: Sandra Lee Pettersson

– I GRUNDEN HAR VI TÄNKET att inga kommer skaffa elbil om det inte finns möjlighet att ladda den och om de inte ser den möjligheten omkring sig, säger Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem. Hon berättar att inventeringen av möjliga elbilsplatser våren 2016 i första hand handlade om placering ur ett energiperspektiv; att se var det fanns kapacitet till laddning på de befintliga fastighetsabonnemangen. Östersundshem placerade därefter ut 56 laddare utspridda i det äldre beståndet, inom cirka 500 meters radie från hyresgästernas portar, där det fanns effektmässigt utrymme. Bolaget hade sökt stöd hos Klimatklivet* som stod för halva investeringskostnaden.

Vi har valt ett rättvist system. Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem

SEDAN DESS HAR DE utökat antal elbilsplatser ytterligare med laddstolpar inom sin nyproduktion. De är därmed snart uppe i 100 bilplatser med laddare inom sitt bestånd på totalt cirka 4 000 bostäder. Alla Östersundshems hyresgäster som hyr bilplats – oavsett om det finns laddmöjlighet eller inte – hyr en specifik plats, vilket Karin

Österberg menar underlättat i sammanhanget. Och ger överblick. Karin Österberg tycker att de märker av att intresset för elbilsladdning inom målgruppen som vill bo i nyproduktion är större än i beståndet i övrigt. Den som skriver upp sig på en bostad i ett nyproduktionsprojekt kan samtidigt anmäla intresse för elbilplats. – I all nyproduktion ska minst 10 procent av bilplatserna ha laddmöjlighet. Men vi gör förberedelser för framtida behov genom att lägga tomrör till övriga parkeringsplatser, berättar hon. ÖSTERSUNDSHEM ÄGER laddarna men

en laddoperatör sköter all hantering såsom kontrakt, debitering och service. Hyresgästerna betalar 1,35 kronor per kilowattimme samt kostnaden för själva parkeringsplatsen på mellan 590 och 750 kronor, beroende på typ av plats. – Vi har valt ett rättvist system, med betalning för faktisk förbrukning. Jag tror inte på att använda sig helt av schablonbetalning på sikt. Storleken på elbilsbatterierna är alltför varierande. Vissa med bilar med lång räckvidd laddar för 300 kronor i månaden, medan andra med en mindre bil eller laddhybrid laddar för 50 kronor i månaden. Det går emot likabehandlingsprincipen, säger Karin Österberg. b *Naturvårdsverkets Klimatklivet ger stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Vill du också ha 100 experter i ryggen som ser till att dina kontrakt är giltiga? Våra jurister och experter arbetar dagligen med uppdateringar av våra standardavtal för att du som kund ska kunna vara säker på att kontrakten du använder följer den senaste lagstiftningen. Med vår digitala tjänst Fastighetsägarna Dokument får du en komplett samling standardavtal för fastighetsbranschen som alltid är uppdaterade. Tryggt, snabbt och enkelt!

Läs mer på www.fastighetsagarna.se/dokument Allmännyttan nr 3 X september 2020

MIKAEL PILSTRAND

Allmännyttan nr 3 X september 2020

YRKESREPORTAGET I Linnea Herlövs jobb som fastighetsskötare på Varbergs Bostad ingår det att klippa gräs, rensa i rabatter, städa upp i miljöhusen och mycket annat – allt för att hyresgästernas utemiljö ska vara bra. Men eftersom Linnea är utbildad ”på motorsåg” har hon även en annan viktig uppgift: – Jag och två kollegor fäller träd som är sjuka eller döda. Text: Tom Carlsson Foto: Mikael Pilstrand

”Vi måste fälla träd som är sjuka eller döda” NÄR FASTIGHETSSKÖTARNA på Varbergs

Bostad börjar klockan sju på morgonen, inleds oftast arbetsdagen med en genomgång om vad som ska göras under dagen. Efter en snabb planering plockas de rätta verktygen och fordonen ut, innan de olika grupperna ger sig ut i bostadsområdena. För Linnea Herlöv, 34 år, och två av hennes kollegor är det inte den vanliga trädgårdsutrustningen som gäller – de tar i stället med sig motorsågar ut för att genomföra dagens arbetsuppgifter. – En eller två månader i början av året är det tid för trädfällning, säger Linnea. Tillsammans med två kollegor har hon genomgått en grundlig utbildning för att hantera motorsågen på ett säkert sätt – säkert både för dem själva och för omgivningen de arbetar i. – Säkerheten är oerhört viktig. Vi är noga med att spärra av och förutom den som ska fälla ﬁnns två personer alltid där, klädda i varselvästar, som ser till att inga personer kommer i närheten när ett träd ska sågas ned. NÄR ETT TRÄD FÄLLS sker det inte av en

slump. Allt kring trädfällningar är noggrant övervägt och välplanerat. – Varje höst gör vi en grundlig inventering, berättar Linnea. Vi går igenom alla våra bostads-

Allmännyttan nr 3 X september 2020

områden, kontrollerar träden och tittar efter sjukdom, allvarliga skador, röta och döda träd. Vi kontrollerar även träd som kan vara en fara för fastigheterna, sådana som står för nära fastigheten eller om vi har fått indikation på att rotsystemen har grävt sig in i dagvattenledningar eller dräneringar. – Vi gör en prioriteringslista över vilka träd som inte går att rädda och när de ska fällas. – Det är väldigt olika på olika områden, men i år har vi haft ganska många träd på vår lista. – När vi är klara med fällningen planerar vi för återplantering. Det är viktigt att vi planterar ”rätt träd på rätt plats”, så att de kan få växa till sin arts framtida storlek. En tidning

d 01/2020

rgs Bosta

från Varbe

TRÄDFÄLLNING ÄR ETT MYCKET laddat

ämne. Det framgår ju av debatter bland annat på insändarsidor och av de diskussioner som Linnea och hennes kollegor har direkt med hyresgästerna. – Vårt arbete är ju absolut nödvändigt. Sjuka och döda träd utgör en fara både för både människor och fastigheter. – Vi förklarar varför vi måste göra det och faktum är att det verkligen inte är ett nöje att ta bort träden. Vi tycker ju det är lika tråkigt 

- 37 år Christer ddare som sjörä ck pris Bostad fi ion! Varbergs nyprodukt för bästa bott in Nu har vi tra Sörse oss på Väs a bins Läs om vår 2019 dramatiska härlig Laga en

g! vårkycklin

Denna artikel har tidigare publicerats i Magasin Inne, hyresgästtidningen hos Varbergs Bostads AB.

YRKESREPORTAGET MIKAEL PILSTRAND

Linnea Herlöv omgiven av kollegorna Magnus Nilsson och Chai Khampu, samt praktikanterna Christoffer Eliasson och Kevin Herlöv.

 som hyresgästerna, men det är ett jobb som måste genomföras. Det ingår i våra skötselrutiner och är en normal del i vårt underhållsarbete. LINNEA HERLÖV hade tidigare ett jobb som, åtminstone i en stadsbos öron, låter obekant: avbytare. – Är man avbytare åker man runt till bönder och hjälper till med allt från djurhållningen till mjölkningen. Och det gjorde jag. Men det var väldigt obekväma arbetstider och till slut fungerade det inte, eftersom jag hade ett litet barn. – Jag har alltid varit intresserad av trädgårdsarbete och när en god vän tipsade mig om att jag kanske kunde bli ”säsongare” på Varbergs Bostad, sökte jag. – Jag ﬁck jobbet som säsongsarbetare och trivdes jättebra. Jag var här hela sommaren och

sedan avbytare under vintern. Går det bra första året är det lättare att återkomma, så jag var säsongare i sex år. För sex år sedan blev Linnea fast anställd på mark- och trädgårdavdelningen. Och hon stortrivs fortfarande. DET DÄR MED DJUR OCH NATUR är ett dominerande inslag i Linneas liv. När arbetsdagen på Varbergs Bostad slutar vid 16-tiden ger sig Linnea hem – till gården i Rolfstorp. – Gården är min sambo Per-Johans föräldrahem och där driver vi skogsbruk och köttproduktion. – Med bland annat höns, får och kor blir det lite av en 4H-gård, skrattar Linnea. En underbar miljö, får man förmoda, för familjens tre barn att växa upp i. b

Känn dig trygg med licensierade snöskottare Skotta Säkert genomförs av Plåt & Ventföretagen och är ett utbildningsprogram som lett till ökad säkerhet kring skottning av tak. Läs mer på skottasakert.se

Allmännyttan nr 3 X september 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Hissar Hissar är är inget inget slit slit och och släng släng

En hiss ska ha samma livslängd som fastigheten. Det betyder attsamma en äldre hiss intesom ska fastigheten. bytas ut efter En hiss ska ha livslängd ett år –att Den moderniseras. Detantal betyder enska äldre hiss inte ska bytas ut efter ett antal år – Den ska moderniseras. Miljöpåverkan från en hiss är oftast större vid tillverkning än vid drift, deten ärhiss därför viktigt större att hissen anpasMiljöpåverkan från är oftast vid tillverksas så attviktigt flera moderniseringar ningtill äncirkulär vid drift,ekonomi det är därför att hissen anpasblir under dess livslängd. Påmoderniseringar så sätt lämnar vi sasmöjliga till cirkulär ekonomi så att flera slit släng och dess sparar på jordens blir och möjliga under livslängd. På resurser. så sätt lämnar vi slit och släng och sparar på jordens resurser. Vi jobbar för att förändra branschen till ett cirkulärt ekosystem att bevara hissens och Vi jobbar förgenom att förändra branschen tillmateriella ett cirkulärt ekonomiska värdenatt över en mycket lång använd-och ekosystem genom bevara hissens materiella ningstid. ekonomiska värden över en mycket lång användningstid. Detta är inget nytt för oss. Sedan 20 år tillbaka utvecklar, tillverkar ochoss. säljer vi högteknologiska Detta är inget nytt för Sedan 20 år tillbaka drivoch styrsystem för hydraulhissar. Vårt fokus utvecklar, tillverkar och säljer vi högteknologiska på energioch resurseffektivitet tillsammans med drivoch styrsystem för hydraulhissar. Vårt fokus produkternas egenskaper gör att vi idagmed leder på energi- ochunika resurseffektivitet tillsammans utvecklingen långsiktigt hållbara produkternasav unika egenskaper görhisslösningar. att vi idag leder utvecklingen av långsiktigt hållbara hisslösningar. Spara pengar och bidra till en hållbar framtid Spara pengar och bidra till en framtidkräver Tillverkningen av en motvikt tillhållbar en ny linhiss mer energi än vad enmotvikt moderniserad Tillverkningen av en till en nyhydraulhiss linhiss kräver normalt förbrukar 25 års drift.hydraulhiss mer energi än vad under en moderniserad normalt förbrukar under 25 års drift. Genom att bara byta ut hissens slitagedelar och behålla stommen fåsut enhissens modernslitagedelar och driftsäker Genom att bara byta ochhiss som gårstommen att modernisera flera gånger till. Både hiss behålla fås en modern och driftsäker hissens samt hissägarens kostnader som går miljöpåverkan att modernisera flera gånger till. Både blir därmed betydligt lägre änhissägarens vid ett fullt utbyte. hissens miljöpåverkan samt kostnader blir därmed betydligt lägre än vid ett fullt utbyte. För mer information: Erik Paulsson Produktchef För mer information: Erik Paulsson Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Produktchef www.hydroware.se 0472-451 33 Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Allmännyttan nr 3 X september www.hydroware.se 0472-4512020 33

Installera hiss så att fler kan bo kvar Installera attcirka fler kan bo000 kvarlägenheter i I vårt land hiss finnsså det 1 000 flerbostadshus hiss.1 Åldersgruppen från 65 I vårt land finns utan det cirka 000 000 lägenheter i år och uppåt beräknas dubbelt så stor omfrån 20 år. flerbostadshus utanbli hiss. Åldersgruppen 65För år att skaberäknas kunna bobli kvar i sina lägenheter behöver ochfler uppåt dubbelt så stor om 20 år. För dessa utrustas medlägenheter en robust hiss. att flerfastigheter ska kunna bo kvar i sina behöver dessa fastigheter utrustas med en robust hiss. Vi har färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hiss bidrar till ekologisk, ekonomisk och social Vi harsom färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hållbarhet. Det finns många fördelar medoch att installehiss som bidrar till ekologisk, ekonomisk social ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. hållbarhet. Det finns många fördelar med att installeVåra hissar är dessutom modulära och anpassade för ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. att moderniseras - flera gånger. Våra hissar är dessutom modulära och anpassade för att moderniseras - flera gånger. Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Vi är övertygade om att hissbranschen måste förflytta sig motom cirkulär ekonomi. Framtidsadaptiva Vi ärsnabbare övertygade att hissbranschen måste förflytta produkter tillsammans med cirkulära affärsmodeller sig snabbare mot cirkulär ekonomi. Framtidsadaptiva är en förutsättning för att ta cirkulära ytterligare steg mot en produkter tillsammans med affärsmodeller hållbar värld. är en förutsättning för att ta ytterligare steg mot en hållbar värld. I framtiden måste hissen betraktas som en tjänst, där produktansvaret stannarsom kvar en hos I framtiden måste hissen betraktas tillverkaren. Det innebär att investeringsbehotjänst, där produktansvaret stannar kvar hos vet försvinner och att produkterna måste tillverkaren. Det innebär att investeringsbehoanpassas för en längre livslängd, dåmåste slit & släng vet försvinner och att produkterna och försäljning dyra reservdelar en anpassas för enav längre livslängd, dåinte slitär & släng hållbar affärsmodell.” och försäljning av dyra reservdelar inte är en hållbar affärsmodell.” - Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

””

- Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

M��g ‫�� פ‬s a �ﬆ��e �� M��g ‫�� פ‬s a �ﬆ��e ��

DAN GIBSON

FASTIGO SVARAR Coronapandemin fortsätter att påverka samhället och arbetsplatserna även under hösten. Folkhälsomyndigheten rekommenderar arbete hemifrån året ut för dem som kan. Frågorna är många och Fastigo ger här svar på några av dem.

Coronan och arbetet i höst Hur ser ansvaret ut för arbetsmiljön när jag jobbar hemifrån?

Man kan inte kräva att få jobba hem ifrån, oavsett om man själv eller en anhö rig är i risk grupp. Victoria Lindström, rådgivare och förhandlare på Fastigo

Svar: Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön även vid hemarbete, oavsett om det sker efter frivillig överenskommelse med arbetsgivaren eller det är påtvingat av andra omständigheter. Det är svårt att ge ett allmängiltigt svar för hur omfattande arbetsmiljöansvaret är, men helt klart ökar ansvaret successivt ju längre hemarbetet pågår. Om distansarbetet blir en mer permanent lösning är såklart arbetsgivarens ansvar mer omfattande för hemmakontoret och denne bör då också ta fram en särskild ordning för hur arbetet ska skötas. En bra arbetssituation vid hemarbete kräver gott samarbete och regelbunden dialog mellan chef och anställda. Arbetstagarna behöver veta vem de ska kontakta vid behov. Avstämningar och kontakter mellan kollegor måste kunna skötas på andra sätt än brukligt. Det gäller att arbetsgivaren har koll på sina arbetsmiljörutiner. Jag som inte jobbar hemifrån – kan jag stanna hemma för att jag är orolig för att jag eller en anhörig ska smittas? Svar: Nej, man kan inte kräva att få arbeta hemifrån oavsett om man själv eller en anhörig

är i riskgrupp. Arbetsgivaren kan inom ramen för arbetsledningsrätten kräva att arbete utförs på arbetsplatsen. Kommer man inte till arbetet utan tillåtelse kan detta ses som en arbetsvägran och man riskerar då allvarliga konsekvenser. Prata istället med arbetsgivaren och förklara varför oro finns. Försök vara lösningsinriktad och kom med förslag. Kan jag tvingas utföra andra arbetsuppgifter än dem som står i anställningsavtalet? Svar: Arbetsgivarens möjligheter att beordra andra typer av arbetsuppgifter är som utgångspunkt relativt stor, om det inte har gått att lösa på frivillig väg. En viktig aspekt är dock att arbetsgivaren måste förhandla om förändringen innan den genomförs. Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation.Fastigo erbjuder bland annat skräddarsydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Det går att underhålla bostadshus utan att det görs på bekostnad av de boende Vi renoverar kök på 4 timmar och gör ett stambyte på 10 dagar

Allmännyttan nr 3 X september 2020

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

1980- OCH 90-TALEN I ALLMÄNNYTTAN:

Från hus till hyresgäster I vår resa genom allmännyttans historia har vi nu kommit fram till 1980- och 90-talen. Nu flyttas fokus från byggande till förvaltning – och från hus till hyresgäster. Bostadsområden omdanas enligt nya ideal och affärsnytta blir ett nytt honnörsord. Men detta är också tiden när miljöfrågorna slår igenom och de ekonomiska förutsättningarna för hyresrätten förändras över en natt. Text: Helene Ahlberg

I TAKT MED ÖKANDE vakanser och minskat

byggande flyttas bostadsföretagens fokus under slutet av 1970-talet mer och mer mot förvaltning. Hyresgäster står inte längre i kö för att flytta in och det blir tydligt att det gäller att tänka nytt och ta hand om det man har, både hus och hyresgäster. 1981 lanserar SABO ett reformprogram för en ny typ av förvaltning, med inriktning mot service, decentralisering, samarbete med hyresgästerna och bättre ekonomisk styrning. Detta anammas snabbt av bostadsföretagen. Med de nya tankarna följer ett ökat behov av kunskap, kompetensutveckling och information på alla nivåer i bostadsföretagen. SABO etablerar

1980-TALET HANDLAR MYCKET OM att

förändra rekordårens bostadsområden, med utgångspunkt från hur människor vill bo. Idealen har förändrats: från likhet till variation, från 

SABO bildas

HBV startas

Lånetak ger storskaligt byggande

HMK instiftas

Bruksvärdes systemet föds

SABO får en politisk styrelse

1950

1952

1955

1957

1968

1969

Läs om 50-talet i Allmännyttan 1/2020

därför under 80-talet flera nya verksamheter. 1982 beslutar SABOs styrelse att starta en tidning för allmännyttan. Året därpå kommer det första numret av BoFast ut, en nyhetstidning för bostads- och fastighetsbranschen. Den prenumereras av bostadsföretagen, men ägs av SABO. För att förstärka utbildningsverksamheten bildar SABO 1985 stiftelsen Plus (Personal- och ledningsutveckling i SABO-företagen). SABOs kongress vill också ge utvecklingsfrågorna prioritet och 1987 bildas SABO Utveckling, med hjälp av statligt stöd och särskilda medel från medlemsföretagen. Syftet är att bedriva långsiktig forskning om problemområden och man bekostar en professur i företagsekonomi med inriktning mot bostadsförvaltning. Bostadsföretagen kan söka pengar för lokala förnyelseprojekt. Dessutom startas en utbildning på högskolenivå, SABOs sommaruniversitet, som blir en årlig mötesplats mellan forskare och praktiker.

1950-talet: Kommunernas ansvar ökar

Läs om 60- och 70-talen i Allmännyttan 2/2020

1960-talet: Modernisering och sanering

Allmännyttan nr 3 X september 2020

NINO MONASTRA

Stadsdelen Skarpnäck söder om Stockholm byggs ut under 80-talet enligt en ny planfilosofi med den småskaliga staden som förebild. Nu vill man bryta med storskaligheten i miljonprogramsområdena.

Kommuner och företag slås ihop

Allmännyttan måste ägas av kommunen

Ramavtal om boinflytande

SABO lanserar ny förvaltningsfilosofi

ROT-program för ombyggnad

1971

1974

1979

1981

1983

1970-talet: Folkhemmet kritiseras

Allmännyttan nr 3 X september 2020

1980-talet: Förnyelse och nya byggideal

ÅKE ERLANDSSON / SVT BILD

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Den första renodlade bostadsmässan i Sverige, Bo-85 i Upplands Väsby, hålls för att uppmuntra kvalitet i byggandet.

 modernt till postmodernt och från storskaligt till småskaligt. Men det handlar också om att bygga bort en del av miljonprogrammets tekniska brister och minska husens energiförbrukning. Projekten tar fart när staten 1983 inför ett låneprogram för

SABO SÄNDER EGEN TV 1991 börjar SABO med interna tv-sändningar till medlemsföretagen över TV2-sändaren. Vid den första sändningen presenterar SABOs hyresförhandlare statistik från årets förhandlingar. Efter sändningen sitter 15 förhandlare på plats för att svara på frågor – vid denna tid finns uppåt ett 20-tal SABOförhandlare som åker land och rike kring för att bistå företagen i hyresförhandlingarna.

Hyreschock efter skattereform

SABO sänder egen tv

1990

1991

ROT – reparation, ombyggnad och tillbyggnad – bland annat för att minska arbetslösheten bland byggarbetare. Målet är att 275 000 lägenheter ska ”rotas” under en tioårsperiod. FÖR ATT INSPIRERA och sätta fart på bostads byggandet tar regeringen även initiativ till en bomässa, Bo85 i Upplands Väsby norr om Stockholm. Utställningen blir en inventering av nya idéer om boende och bostadsutformning och Väsbyhems visioner framhålls som särskilt nyskapande. Bomässor hålls under åren som följer i flera olika städer. Under 80-talet vaknar även miljöfrågorna inom allmännyttan, inte minst efter problem med flytspackel och mögel. 1991 presenteras ett gemensamt policydokument för SABO-företagens miljöarbete. Under 90-talet handlar miljöfrågorna mycket

Allmännyttans Bostadsakut hjälper stiftelser blir bolag kommunerna 1996

1998

Stopplag hejdar försäljningar

Allmännyttan får egen lag

Treparten gör upp om ny hyra

1999

2002

2003

1990-talet: Tomma lägenheter och fokus på affärsnytta

Allmännyttan nr 3 X september 2020

HOLGER ELLGAARD

om sopsortering och energibesparing. Det byggs också flera ekobyar. DEN STORA SKATTEREFORMEN 1990–91

förändrar de ekonomiska förutsättningarna för hyresrätten. Uppgörelsen mellan S och FP (”den underbara natten”) om sänkt inkomstskatt och neddragna räntebidrag resulterar i höjda boendekostnader. De följande tre åren höjs hyrorna nominellt med 50 procent som en följd av reformen. Sedan drabbas allmännyttan av en ny djup svacka i efterfrågan. 1997 står 50 000 lägenheter tomma, många bommas igen och allt fler rivs. Affärsmässighet blir ett nytt ledord för allmännyttan. Hyresgäster kallas kunder och ord som kundanpassning, marknadstänkande och konkurrens nämns allt oftare. De flesta allmännyttiga stiftelser ombildas

under 90-talet till aktiebolag. Kommunerna vill få ett större inflytande över sina bostadsföretag och tillgång till företagens avkastning. 1996 genomför SABO och Kommunförbundet en gemensam kampanj om hur kommunerna bör ombilda sina stiftelser. Fler och fler kommuner börjar under 90-talet sälja hela eller delar av allmännyttans bestånd. Tidigare kunde staten "straffa" kommuner genom att dra in bostadsföretagets räntestöd, men det krympta räntebidraget gör detta verkningslöst. För att hejda försäljningen inför regeringen 1999 en stopplag, som innebär att kommunerna riskerar sitt generella statsbidrag om allmännyttan säljs. Försäljningarna minskar då från 24 000 till 3 000 lägenheter om året.b Vad händer sedan? Läs om 2000-talet i nästa nummer av tidningen.

Nej till själv kostnadsprincip

Allmännyttans energiutmaning startar

Ny lag för allmännyttan

Första kombohusen invigs

2007

2008

2011

2013

2000-talet: EU hamnar i fokus

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Understenshöjden utanför Stockholm är en av de första ekobyarna. Den får mycket uppmärksamhet när den byggs av HSB under 90-talet.

Allmännyttans SABO blir Sveriges klimatinitiativ Allmännytta 2018

2010-talet: Ny roll för allmännyttan

2019

Sveriges Allmän nytta fyller 70 år 2020

Läs om 2000-talet i Allmännyttan 4/2020

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SVERIGESALLMANNYTTA.SE

MOSTPHOTOS

FRÅGA EXPERTEN

Bör vi göra en orosanmälan? En av våra fastighetsskötare är orolig för ett barn som bor i en av våra lägenheter. Barnet är ofta ensamt på gården, och vid besök i lägenheten noterade fastighetsskötaren att det är stökigt – fimpar och tomma spritflaskor. Hen vill inte stöta sig med hyresgästen, och är tveksam till att anmäla. Hur ska vi hantera situationen? Svar: Att ha tillträde till människors hem kräver givetvis både stor social kompetens och respekt för den personliga integriteten. Det kan kännas olustigt att lägga sig i hur den enskilde väljer att ha det hemma, samtidigt som det ibland är nödvändigt. Ibland handlar det om att hyresgästen bryter mot hyresavtalet, ibland om en oro för individen. Gränsen mellan att lägga sig i och att bry sig om är inte heller självklar. Men risken att ett barn far illa måste trots allt alltid väga tyngre än risken att stöta sig med hyresgästen. Det kan till och med vara livsavgörande att problemen uppdagas. En orosanmälan till socialtjänsten kan man göra om man misstänker att ett barn inte har det bra, men man kan

också anmäla oro för vuxna personer. Det kan gälla våld i nära relationer, men också att man ser tecken på att en person inte kan ta hand om sig själv – exempelvis till följd av demens, psykisk ohälsa eller missbruk.

dom om vart man ska vända sig gör det mindre svårt att våga anmäla. Det kan också vara lättare att agera om man har i åtanke att man handlar med omtanke och en önskan att hjälpa. EN OROSANMÄLAN riktar man

SOM ANSTÄLLD PÅ ett fastighets

bolag har man ingen anmälningsplikt. Däremot säger socialtjänst lagen att alla som får kännedom om att barn far illa bör anmäla det. Fastän det kan kännas jobbigt skulle min rekommendation vara att göra en orosanmälan i ert fall. Man kan vara anonym, även om det förstås alltid är bäst att berätta vem man är och vara tillgänglig för eventuella följdfrågor. Uppgifterna skyddas av sekretess. Att ha stöd från verksamheten och ens närmaste chef betyder väldigt mycket. Tydliga rutiner och känne-

till socialtjänsten i kommunen, och ofta finns formulär på kommunens hemsida. Tänk på att om anmälaren vill vara anonym kan hen inte uppge sitt namn vid anmälningstillfället – då är man inte längre anonym. Det är därför i så fall bättre att ringa in, utan att presentera sig, eller att anmäla via kommunens webbplats. Vid misstanke om brott är det viktigt att även kontakta polisen. Ärenden som inte är akuta kan anmälas antingen via polisens hemsida eller på telefon 114 14. Om det gäller ett pågående brott ska man alltid ringa 112. b

Risken att ett barn far illa måste trots allt alltid väga tyngre än risken att stöta sig med hyresgästen. Åsa Schelin, expert på boendesociala frågor på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Handla enkelt och tryggt hos oss! Handla på leifarvidsson.se, eller beställ hem din egen katalog att bläddra i. Ring oss gärna direkt på 0392-36010. Beställer du innan kl. 12.00 på vardagar kan du vara trygg med att vi skickar lagervaror från oss samma dag. Från butiken i Kista budar vi ut varor till arbetsplatser inom Stockholmsregionen, ring 08-265210.

ar – v i s e r v re ! a h a n t ve r k

Vi servar med material och kunskap inom fönsterrenovering, ventilation, tätning och fogning

Allmännyttan nr 3 X september 2020 Huvudkontor, lager Målaregatan 5, 565 33 MULLSJÖ Kontakt: 0392-360 10 Handla på leifarvidsson.se

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

MER FOKUS PÅ LOKALFRÅGOR I ALLMÄNNYTTAN SANDRA KALLVIKBACKA

MÅNGA BOSTADSFÖRETAG äger

Sveriges Allmännytta satsar nu på utökad rådgivning och kompetensutveckling om lokaler. Martin Ingvarson har därför anställts som lokalexpert med uppdraget att ta ett brett grepp om lokalfrågan.

stora lokalytor, som hyser till exempel förskolor, äldreboenden, butiker, restauranger eller frisörsalonger. Medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta äger sammanlagt kring 12 miljoner kvadratmeter lokaler – uppåt en femtedel av det totala fastighetsbeståndet. – Sveriges Allmännytta har länge arbetat med lokalfrågor, men främst ur ett juridiskt perspektiv. Nu tar vi ett helhetsgrepp för att sprida kunskap om hur medlemsföretagen ska hantera sina lokaler och lokalhyresgäster, genom utbildningar, konferenser och nätverk, säger Martin Ingvarson. Han har tidigare arbetat med fastighetsutvecklingsfrågor både som konsult och fastighetsägare. – Jag har främst jobbat med det som händer i bottenplanet, vilket ofta är lokaler. Först med fokus på köpcen-

Minska smittspridningen

och håll dig frisk!

trum, men senare mer med offentliga verksamheter som skolor och vårdcentraler. Vad är egentligen en lokalexpert? – En resurs som har bra koll på hur lokaler ska vara utformade, var de ska ligga och i vilket sammanhang lokalernas verksamheter trivs bäst. Dessutom någon som förstår lokal hyresgästernas villkor. Varför är lokaler viktiga för bostadsföretag? – Lokaler är en viktig byggsten i stadens liv och karaktär. Många ligger i gatuplanet och är det man ser när man rör sig i staden eller bostadsområdet. Verksamheterna i lokalerna skapar liv och rörelse och bidrar till att göra stadsrummet välkomnande och trivsamt. Lokalerna är stadens ansikte! b

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

Äldreboenden, sjukhus, vårdinrättningar, skolor och kontor kan förhindra smittspridning och få dramatiskt förbättrad inomhusmiljö med våra luftrenare. BioZones produkter dödar virus och bakterier i luft och på ytor. Ett smidigt och säkert sätt att hålla sig friskare i höst och vinter!

Rökan

de bru kare? BioZo ne ge r en bättre arbets miljö f ör hemtjä nsten .

Bauer Watertechnology AB

www.biozone.se

Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

BioZone Scandinavia AB

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Allmännyttan nrEpost: 3 X september 2020 info@bauer-wt.se

08-128 950 00 info@biozone.se

www.bauer-wt.com/swe

FASADSKADOR?

Klimatsäkra fasaden och förbättra isoleringen med marmoroc -tekniken - Underhållsfri och ekonomisk fasadteknik, utvecklad för vårt nordiska klimat - Vår patenterade fasadteknik bygger på närmare 50 års samlad erfarenhet - Ventilerad fasadteknik för hårda klimat, som håller fasaden torr,klarar byggnadsrörelser, kyla, värme och de hårdaste stormar - långt in i framtiden - Tyst och miljövänlig montering, utan murbruk eller lim - Med marmoroc -tekniken kan ni välja färg, format och tilläggsisolering upp till 250 mm ®

den hållbara fasaden - långt in i framtiden

KONTAKTA OSS så berättar vi om fördelarna med marmoroc -fasader 0221 - 36600 www.marmoroc.se

Allmännyttan nr 3 X september 2020

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

NY VÄGLEDNING: KLIMATKRAV I NYBYGGEN sammans med IVL och Kommuninvest tagit fram en vägledning för hur man kan ställa klimatkrav vid upphandling av bostadsprojekt. VÄGLEDNINGEN HJÄLPER TILL att beräkna klimatpåverkan på ett enkelt sätt. – Kraven är utformade så att bostadsföretaget tydligt och kostnadseffektivt både ska kunna välja de material som ger lägst klimatpåverkan och kräva förbättrande åtgärder, säger Sofia Heintz, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

Nyanställda

Ulrika Lamberth är ny pressansvarig på Sveriges Allmännytta.

Martin Ingvarson är lokalexpert på enheten för fastighet och boende på Sveriges Allmännytta.

Anna Cederlöf arbetar sedan i september som vd-assistent på Sveriges Allmännytta.

Klimatberäkningarna utgör också grunden för grön lånefinansiering. Guiden är användbar i alla skeden av ett byggprojekt, både när upphandlingsdokumenten ska tas fram, under det löpande byggarbetet och i projektets slutskede. Den baseras på praktiska erfarenheter av klimatberäkning från nio pilotprojekt där både allmännyttiga bostadsföretag, byggentreprenörer och konsulter deltog. – Det handlar också om att upphandlingskraven måste ställas på rätt sätt, så att man inte bryter mot lagen om offentlig upphandling, säger Sofia Heintz.

LEIF INGVARSON/MOSTPHOTOS

Sveriges Allmännytta har till-

Vägledningen kan laddas ned kostnadsfritt på www.sverigesallmannytta.se.

EKONOMISK STATISTIK FÖR ALLMÄNNYTTAN 2019 I den här rapporten beskrivs ekonomin inom allmännyttan, med analyser, diagram och tabeller som i detalj beskriver situationen för olika företagsstorlekar och geografiska områden. Uppgifterna i rapporten avser räkenskapsåret 2019 och 240 företag har rapporterat in siffror. I rapporten ges en bild och en analys av hur allmännyttans ekonomi i stort ser ut. En mängd olika nyckeltal redovisas, exempelvis avkastning, soliditet, marknadsvärden, belåningsgrad, genomsnittlig låneränta och avgift för kommunal borgen, liksom detaljerade uppgifter om resultat och balansräkning. I tabellbilagor redovisas också detaljerade uppgifter om hur fördelningen på olika företagsstorlekar och kommuntyper ser ut. Beställ rapporten på www.sverigesallmannytta.se

NY VÄGLEDNING INFÖR HYRESFÖRHANDLINGARNA Inför förhandlingarna om nästa års hyror har Sveriges Allmännytta tagit fram en ny vägledning till medlemsf öretagen. Syftet med vägledningen är att ge Vägledn ing inför de en gemensam bild av hur olika förårliga fö rhandling arna ändringar i omvärlden bör påverka de årliga hyresjusteringarna. – Våra medlemmar och de kommuner de verkar i har väldigt olika förutsättningar, både vad gäller demografin samt bostadsbeståndets hyresnivåer och behov av utveckling. Det måste återspeglas i en större variation i de årliga justeringarna jämfört med vad vi har sett de senaste åren, säger chefsekonom Susanna Höglund. Sveriges Allmännyttas vägledning ger förslag till gemensamma ramar för de årliga förhandlingarna. Förslaget utgår ifrån relevanta omvärldsfaktorer, som påverkar möjligheten att erbjuda bra och tillräckligt många hyresrätter för både nuvarande och kommande generationers hyresgäster, konstaterar Susanna Höglund. Det är därför viktigt att parterna tar ett långsiktigt ansvar för att de lokala förutsättningarna återspeglas i de årliga hyresförhandlingarna, understryker hon. – På det sättet kan hyresrätten bidra till en balans i bostadsförsörjningen utifrån ortens förutsättningar. Om hyresn ivåns jus år 2021 tering

Vägledningen är i sin helhet tillgänglig för inloggade medlemmar på Sveriges Allmännyttas hemsida.

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent® ROT monteras i anslutning till befintlig radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

OKTOBER 1 Hyresförhandlingarna 2021 Region Sydöstra, webbinarium 1 Barnkonventionen Digitalt 5 Investeringskalkylering Grund Digitalt 6 Gröna tak, träd och vatten Digitalt 6 Investeringskalkylering Fortsättning Digitalt 6 Bointroduktion Sundsvall 7 Hyresjuridik 2 Stockholm 8–9 Projektledning Stockholm 8 Hyresförhandlingarna 2021 Region Norr, webbinarium 13-14 Stadsdelsutveckling (+ 3 moduler) Stockholm 14 Bruksvärdesprövningar Stockholm 15 Branddag Digitalt 19–20 Regionala träffar för ordf. och vice ordf. 2020 Malmö 20 Avflyttningsbesiktn. Malmö 20 Effekttoppar och förnybar energi Digitalt 20–21 Ekonomidagarna Digitalt 20–21 Flygande start på jobbet Stockholm 20 Lokalhyresjuridik och moms Stockholm 21–22 Hyresjuridik 1 Malmö 21 BoTryggt Webbinarium 22 Minimera avfallet – öka cirkulariteten! Digitalt 22–23 Avflyttningsbesiktning Stockholm 28 Kommunikationsdagen Digitalt NOVEMBER 2–3 Entreprenadrätt 1 Stockholm 3 Otillåten andrahands- uthyrning Stockholm 4 Att förebygga avhysningar Stockholm 4–5 Bostadsengelska för lyckade kundmöten Stockholm 4–6 Allmännyttans vd-program (+ 6 moduler) Stockholm 5 Nätverksträff webb ansvariga Digitalt 6 Projektledning Stockholm 9–13 Utveckling av grupp och ledare Lidingö 10 Städnätverksträff Digitalt 11 Nöjda kunder – målet för alla, men hur mäter vi det? Digitalt 11–12 Hyresjuridik 1 Stockholm 13 Radon i inomhusluften Stockholm 17 Utemiljönätverksträff Digitalt 17 Hyressättning och kalkyl i samband med ombyggnad och renovering Stockholm

BILDEN ÄR ETT MONTAGE

Kalendarium

NU KAN VI SES DÄR DU ÄR Kriser kan verkligen vara en källa till positiv förändring – det märks inte minst inom konferens- och utbildningsverksamheten på Sveriges Allmännytta. NÅGRA AV ER HAR LÄNGTAT efter möjlig-

heten att utbilda er hos oss utan att behöva åka till Stockholm och lägga pengar på resa och boende. Andra har tyckt att det är möjligheten att ses och hänga med de andra kursdeltagarna eller konferensbesökarna som är en av de stora fördelarna. Efter vårens rivstart kan vi i höst erbjuda dig just den variant du vill ha! Vi utbildar både fysiskt och digitalt, och vi blandar möjligheterna att ses online i direktsändning och i en webbutbildning. Kanske får du en introduktion genom en inspelad film för att sedan ses tillsam-

mans med andra kursdeltagare med föreläsningar blandade med digitala grupparbeten. Allt du behöver är en dator med kamera och högtalare. FÖR DIG SOM INTE HAR arbetat på detta sätt skickar vi enkla instruktioner med möjlighet att testa din dator och programmen för samtal och grupparbeten redan innan. Det finns alltid en teknisk support på de digitala utbildningarna som är ansvarar för att allt ska fungera för just dig på din dator. Om pandemin tillåter, och ni vill att vi i stället håller utbildningarna hos er, så går det också bra. Vi följer Folkhälsomyndighetens råd och anpassar våra utbildningar allt eftersom. Våra större konferenser har vi redan nu bestämt att vi kör digitalt fram till jul. Det kommer att bli riktig bra, med presentationer och framträdanden som ställts om för att nå ut genom skärmen. Varmt välkomna! b

BOTRYGGT 2030 – DIGITAL KUNSKAPSTRÄFF Under kunskapsträffen den 21 oktober kommer du att få veta mer om vad som gör ett område tryggt och säkert. Tryggare Sverige presenterar BoTryggt2030 och ger en inblick i de teorier som standarden bygger på. Utöver det ges utrymme för frågor, diskussioner och givetvis erfarenhetsutbyte. BoTryggt2030 är ett kunskapsbaserat koncept som gör det lättare för den som planerar, bygger och förvaltar bostadsområden att göra medvetna val kring säkerhets- och trygghetsfrågor.

LÄS MER OM VÅRA UTBILDNINGAR På sverigesallmannytta.se/ utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff, se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag!

Allmännyttan nr 3 X september 2020

Nu är det hög tid, vintern är snart här ST371 424 000:- ex. moms ST401 435 000:- ex. moms

Priser inklusive frontlyft, Fjärås plog 175 cm och Fjärås spridare 400/1100 info@nellemannmachinery.se

www.nellemannmachinery.se

Telefon: 013 25 36 00

VI KAN GARAGEPORTAR. Vi har lång erfarenhet av portbyten i objektsform, vi hjälper till med allt från rådgivning inför byte av garageportar till att teckna serviceavtal för årligt portunderhåll. Kontakta oss gärna så kommer vi ut för konsultation och rådgivning.

Tel: 077-147 34 73

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

NOVEMBER 18–19 Seniorbonätverk Falun 18–19 Hyresjuridik 2 Göteborg 18–19 Att förebygga och bemöta hot och våld Stockholm 19 Upphandlingsjuridik för allmännyttan LOU Stockholm 25–26 Krisstöd Stockholm 26 Mötesplats Allmännyttan Digitalt 27 Kvalitetssäkring och nyckel - tal för städning Stockholm DECEMBER 1 Skatter och redovisning i fastighetsbolag Stockholm 1 Fastighetsäg. ansvar Sthlm 2–3 Hyresjuridik 2 Stockholm 3 Framtidssäkert boende Digitalt 7–11 Utveckling av grupp och ledare Lidingö 8 Entreprenadrätt 2 Stockholm 8–9 Flygande start på jobbet Stockholm 9–10 Hyresjuridik 1 Stockholm 15 Avflyttningsbesiktning Stockholm 16 K3 – Komponentredovisning Stockholm

SCANDINAV

Kalendarium

FÅ NY KUNSKAP OCH UTBYT ERFARENHETER PÅ EKONOMIDAGARNA 2020 EKONOMIDAGARNA ÄR ett forum för möten

och erfarenhetsutbyten mellan kollegor i branschen, samtidigt som du får fördjupa dig i högaktuella frågor. Under konferensen ligger fokus bland annat på omvärldsanalys, skatteoch redovisningsfrågor samt andra aktuella ämnen inom ekonomiområdet. Konferensen genomförs digitalt från lunch till lunch den 20–21 oktober.

KOMMUNIKATIONSDAGEN 28/10

KAN KOMMUNIKATION PÅVERKA BETEENDEN? Kommunikation kan skapa förändring. Men hur går det till när du ska påverka någon i deras eget hem? Det kan vara svårt nog under normala förhållanden och på sista tiden har pandemin skapat än större utmaningar. Vad har vi lärt oss? Hur ser det nya normala ut för våra hyresgäster och bostadsområden? Välkommen till en förmiddag där vi sänder live direkt till en skärm nära dig. Vi har med oss två framstående talare som kommer att ge sina bästa tips kring beteendedesign samt på hur du, med hjärta och hjärna, kan nå ut till just dina målgrupper. Vi får tid tillsammans i grupparbeten och avslutar med att blicka framåt mot vårens Kommunikationsdagar på plats i Skövde.

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns

det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille. Allmännyttan nr 3 X september 2020

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

MYCKET NYTTA FÖR DIG SOM JOBBAR I ALLMÄNNYTTAN

Vill du veta lite mer? Registrera dig på sverigesallmannytta.se

Här kommer ett litet axplock av vad du får som medlem i Sveriges Allmännytta. Om du registrerar dig som användare på sverigesallmannytta.se får du tillgång till mycket mer, till exempel medlemsrabatter på både utbildningar och trycksaker och möjligheten att ladda ner material kostnadsfritt.

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

Vi genomför mer än 300 utbildningstillfällen per år, specifikt anpassade för fastighetsbranschen och allmännyttan. Välj bland aktuella utbildningar, kunskapsdagar, nätverksträffar, seminarier och konferenser.

INFORMATION OCH EXPERTER

Under fliken Medlem på sverigesallmannytta.se hittar du information inom olika områden specifikt för dig som medlem. Räcker inte det för den fråga eller fundering du har, finns våra experter som du kan kontakta via telefon eller e-post.

HANDBÖCKER OCH ANNAT NYTTIGT

Genom oss får du tillgång till rapporter, handböcker och vägledningar till medlemsrabatt. I webbshoppen finns över 100 produkter, allt från hyresgästinformation och analyser i ekonomiska frågor till exempelsamlingar inom integration.

NÄTVERK OCH RÅD

Söker du andra som har samma roll som du att nätverka med, för bollplank och erfarenhetsutbyte? På vår hemsida hittar du nätverk med kontaktpersoner, och vilka som sitter med i de olika råd som finns.

NYHETSBREV INOM OLIKA OMRÅDEN

Håll dig uppdaterad inom ditt område! Du kan prenumerera på flera olika nyhetsbrev, både från våra experter, olika projekt och allmänna nyhetsbrev. Registrera dig på sverigesallmannytta.se.

VERKTYG OCH TJÄNSTER

Som anställd hos ett medlemsföretag i Sveriges Allmännytta har du tillgång till medlemsverktyg och -tjänster. Verktyg som är användbara i din arbetsvardag, oavsett om du arbetar praktiskt eller strategiskt. Många är kostnadsfria och ingår i medlemskapet, andra kan du teckna till ett förmånligt pris.

Hur mår dina balkonger? Våra skräddarsydda balkongsystem minskar energiförbrukningen, vilket gynnar ekonomin och miljön – både på kort och lång sikt. De bidrar också till ökad trivsel för de boende och håller i minst 90 år! Läs mer om den unika Balco-metoden på www.balco.se

Allmännyttan nr 3 X september 2020

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Allmännytta Box 474 101 29 Stockholm

För effektivare ekonomiska flöden Med helintegrerad elektronisk fakturahantering.

Spara tid och öka spårbarheten genom att skicka och ta emot e-fakturor. Fakturera dina kunder som vanligt i ekonomisystemet, utan att behöva sätta dig in i format eller logga in i olika portaler. Du får in betalningar snabbare och skapar ett sunt kassaflöde. Givetvis stödjer vår e-faktureringslösning det europeiska standardformatet PEPPOL.

Läs mer här:

•

Automatiserad beräkning av fastighetsmomsen på leverantörsfakturor

•

Alla fakturor är sökbara i rapportverktyget med drill-down

•

Integrerad anläggningsredovisning

•

Integrerad tid- och projektredovisning

•

Mobil attest med mycket avancerade funktioner

•

Hogias system kan integreras mot de flesta fastighetssystem på marknaden

Ring 072-14 30 197 eller mejla johan.faldt@hogia.se för mer info.