Tidningen Allmännyttan 4 2019 by Sveriges Allmännytta

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Kapade toppar och egen solpark KARIN ÖSTERBERG OM PRISADE ENERGIARBETET

Så gör Öbo för att sänka hyran Sällskapsboende med umgängeskrav Anders Borg om dummaste bostadspolitiken

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Medlemstidning för allmännyttan

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Leverans dagen efter beställning.

Över 100 butiker runt om i Sverige. Internetbutik för beställning dygnet runt.

Egen kundtjänst med fokus

Egen kundtjänst med fokus på fastighetsskötsel. på fastighetsskötsel.

MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU EN TRYGG PARTNER Ahlsell erbjuder dig marknadens bredaste sortiment av vvs, el, beslag, ljuskällor, armaturer, verktyg, kläder, skyddsutrustning, ventilation och byggvaror. Vi har samlat allt under ett tak för att göra dina inköp smidigare och vardagen enklare. Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

MOVE UP

UPPFÖLJNING Vi håller löpande avstämningar för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

LEVERANS Leveransen sker enligt dina önskemål för att kunna hålla en effektiv tidplan.

OMFLYTTNINGSRENOVERINGAR

Med Move Up utnyttjar du tiden optimalt och uppgraderar successivt mot en modern, enhetlig standard. Öka värdet på ditt fastighetsbestånd och dra nytta av fördelarna med att göra det stegvis.

BESTÄLLNING När en hyresgäst säger upp sitt kontrakt och lägenheten är besiktigad gör du din beställning.

AVTAL Utifrån en prognos skriver vi ett avtal för att hålla det så kostnadseffektivt som möjligt.

URVAL Baserat på dina önskemål skräddarsyr vi ett eller flera lägenhetspaket.

MÖTE I första steget träffas vi och går igenom dina behov och ambitioner gällande ditt fastighetsbestånd.

Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

MITTHEM

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

4. Ledare Anders Nordstrand 8. Hållbarhet Östersundshem vinner hållbarhetspris 14. Bostadspolitik Samtal med Anders Borg om social housing 16. Radio Allmännyttan Fler nya poddar i höst 18. Integration Sällbo, ett nytt sätt att bo i Helsingborg 24. Jämställdhet Uppsalahem hyllas för sitt arbete 28. Bilden i fokus Qvinna i Botkyrka 30. Hyressättning 1 Egen modell för lägre hyra i nya Öbo-hus 34. Hyressättning 2 Lindesbergsbostäder tvingas ge hyresrabatt 36. Arkitektur Miljonprogrammet i nytt ljus 38. Förvaltning Många hjälps åt på Bostadsbolaget i Göteborg 40. Nyproduktion Kommunen som vill bli bäst på trä 44. Landet runt Bygg & ombygg 46. Hållbarhet Skola utan pekpinnar hos Mitthem 50. Fastigo svarar Hur "mycket" får en anställd vara sjuk? 52. Expertsvar Trygghetsboende eller seniorboende? 54. Expertsvar Trä eller betong? 56. Aktuellt Information från Sveriges Allmännytta 58. Aktuellt Utbildningar och konferenser

Mitthem i Sundsvall informerar på ett interaktivt och pedagogiskt sätt om varför man ska källsortera.

VÄXJÖBOSTÄDER

Omslagsbild: Karin Österberg är hållbarhetschef på prisbelönta Östersundshem. Läs mer om företagets klimatarbete på sidorna 8–12. Foto: Sandra Lee Pettersson.

E L I AS D OK AS

Social housing är det dummaste sättet att Växjö har som mål att 50 procent av all nyproduktion i kommunal regi ska vara träbaserad nästa år.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

organisera omfördelning. Anders Borg, fd finansminister (m)

Ledare

Framtiden tillhör allmännyttan! NADJA HALLSTRÖM

allmännyttan och stärka Sveriges Allmännyttas position i den bostadspolitiska debatten. Sveriges Allmännytta behöver synas och höras betydligt mer framöver än under de senaste åren. Arbetet med att förflytta organisationen till att bli mer proaktiv och föra fram ett tydligt budskap om allmännyttans betydelse pågår och jag är övertygad om att ni kommer att märka det redan under 2020.

2019 GÅR MOT SITT SLUT och ett mycket

händelserikt år ligger snart bakom om oss på Sveriges Allmännytta. Vi har antagit en ny agenda som gäller till och med 2023. Agendan är vårt ägardirektiv och pekar ut vilka frågor Sveriges Allmännytta ska arbeta med under de kommande åren. All vår verksamhet utgår från agendan. Under året har organisationen bytt namn från SABO till Sveriges Allmännytta för att tydliggöra vilka vi är Nu går startskottet och vilka vi företräder. Samtidigt har vi för att göra Sveriges öppnat upp för privata bostadsföretag som Allmännytta tydligare. är långsiktiga ägare och arbetar aktivt med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet att bli associerade medlemmar. Tre privata bolag har hittills gått med och fler är intresserade. Dessa förändringar stärker organisationen att framöver vara relevant och bli lyssnad till. Ambitionen är att utveckla hyresrätten och

RESULTATET FRÅN medlemsundersökningen var mycket glädjande. Vi har aldrig haft nöjdare medlemmar än i år. Jag tolkar det som att de flesta av er är nöjda med den förändring som Sveriges Allmännytta genomgått under detta år och att förväntningarna på oss är höga inför de kommande åren. Vi ska göra allt för att ni ska vara lika nöjda och helst ännu nöjdare nästa år. Arbetet med att planera 2020 års verksamhet är i full gång. Det blir ännu fler utbildningar och vi kommer att i ökad utsträckning vända oss till er som är förtroendevalda i bolagen – ett önskemål som framkom tydligt i medlemsundersökningen. Vi ska även försöka finna former för att i än högre grad stödja de riktigt små bolagen. Under 2020 presenterar vi också den nya generationen Kombohus som många av er väntar på för att kunna bygga under de kommande åren. TACK FÖR ETT GOTT samarbete 2019 – med förhoppningar om ett ännu bättre och mer givande samarbete 2020. Framtiden tillhör allmännyttan!

Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta

Vill du ha ett eget ex av tidningen Allmännyttan? Beställ här: www.sverigesallmannytta.se/tidningen-allmannyttan Kostnadsfritt för dig som arbetar i ett medlemsföretag

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Säkerhetsdörr Daloc S43

204 familjer i Helsingborg sover tryggare tack vare Mikael.

Secor ingår i Daloc-koncernen, Sveriges ledande tillverkare av säkra dörrar.

En Daloc Säkerhetsdörr tillverkad i Töreboda är inte bara en bra trygghet mot inbrott. Den skyddar också mot brand, giftig rök och ljud från trapphuset som gör att du sover tryggare och skönare. Mikael är en av våra certifierade installatörer som ser till att dörren installeras korrekt. Vi finns nära dig över hela Sverige. Hitta din dörr och installatör på secor.se eller ring oss på 020–440 450.

Redaktionen ALLT MAN BEHÖVER GÖRA ÄR ATT TRYCKA PÅ EN KNAPP!

INSTRUKTIONSFILMER FÖR HYRESGÄSTER MEDLEMMAR i Sveriges Allmännytta kan beställa korta

instruktionsfilmer till hyresgäster om sådant de kan göra på egen hand i bostaden. Filmerna kan läggas upp i företagets videokanal och webbplats, och kan användas vid till exempel hembesök eller boskolor. Filmerna visar hur man städar golvbrunnen, rensar vattenlåset, frostar av frysen, byter proppar, förebygger stopp i diskhon, brandsäkrar hemmet, sorterar matrester med mera. FILMEN ”BRANDSÄKRA DIG” visar exempelvis vad man

bör tänka på för att skydda sig mot brand: funktionskolla och byta batterier i brandvarnaren, städa spisfläkten regelbundet och hålla fritt från barnvagnar och andra föremål i trapphuset. Filmerna finns textade på svenska, arabiska, somaliska och engelska, och kan beställas med bostadsföretagets egen logotyp som avsändare. Filmproduktionen är ett resultat av ett samarbete mellan medlemsföretaget Bostads AB Poseidon/Framtidenkoncernen och Sveriges Allmännytta. Läs mer på sverigesallmannytta.se/webbshop

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SVERIGES ALLMÄNNYTTA Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sverigesallmannytta.se

Ansvarig utgivare

Anna Karin Wallberg 08-406 55 38 annakarin.wallberg@sverigesallmannytta.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sverigesallmannytta.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sverigesallmannytta.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sverigesallmannytta.se

Allmännyttan nr 4 X november 2019

FÖR MÅNGA ÅR sedan när var jag ensam hemma i lägenheten med min nyfödda dotter, kände jag plötsligt hur det började lukta brand. Kollade överAnnicka Istemo, allt – alla plattor avstängda och inget redaktör, tidningen Allmännyttan glömt strykjärn. När jag öppnade ytterdörren upptäckte jag att hela trapphuset var fyllt av rök. Panikslagen tog jag min dotter i famnen och försökte ta mig ner för trapporna. Vi bodde på fjärde våningen och halvvägs ner konstaterade jag att det var omöjligt att ta sig ut – röken var för tät. Så jag återvände till lägenheten för att invänta döden, trodde jag. Brandkåren kom istället för döden – och det visade sig att någon tuttat eld på pappersinsamlingen som stod i entrén. Jag borde förstås känt till att man ska stanna i bostaden och inte försöka ta sig ut om det brinner i trapphuset. Och någon annan borde vetat att man inte ska ställa saker utanför lägenhetsdörren. VARJE ÅR INTRÄFFAR cirka 6 000 bränder i bostäder och

9 av 10 dödsbränder sker i en bostad. Ett sätt att minska antalet bränder är att se till att alla vet vad man bör tänka på för att skydda sig mot brand. Snart är det första advent och under julhelgerna brukar antalet bränder i bostäder öka. Enligt Brandskyddsföreningen är det många svenskar som testar sina brandvarnare för sällan. Den dagen något allvarligt händer kan det därför visa sig att man har glömt att byta batterier. Inför Brandvarnardagen den 1 december kan det vara läge att påminna hyresgästerna om att testa sina brandvarnare. Allt man behöver göra är ju att trycka på en knapp!

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Magnus Johansson 0707 45 67 01 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Prenumerera

www.sverigesallmannytta.se/tidningen-allmannyttan. 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett medlemsföretag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sverigesallmannytta.se

DJÄRV SATSNING GER EGEN

förnybar energi OCH KAPNING AV effekttoppar

Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem, besöker företagets solcellspark.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HÅLLBARHET

VINNARE

TANS ALLMÄNNYT IS SPR T E HÅLLBARH

2019

I samarbete med Jämtkraft bygger Östersundshem en av Sveriges största solcellsparker och ger samtidigt hyresgästerna möjlighet att köpa andelar – ett erbjudande som går att likställa med att ha solceller på villataket. Bolaget utmanar även lagstiftningen i sin strävan efter energioptimering. I fastigheten Stallmästaren flyttar de el mellan olika abonnemang i ett innovativt likströmsnät. Text: Sophie Sölveborn Foto: Sandra Lee Pettersson

REDAN 2015 BLEV Östersundshem fossilfria

sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut alla bolagets bilar till elbilar. I flera bostadsområden har även hyresgästerna fått elbilspooler. Sedan tre år tillbaka är den stora målsättningen att producera egen förnybar energi motsvarande bolagets elanvändning. – Satsningen innebär bland annat att vi installerar solceller i all nyproduktion och i våra större renoveringar, samtidigt som vi använder innovativa lösningar för att hålla nere effekttoppar och öka lönsamheten. Dessutom bygger vi nu även en solcellspark med en årsproduktion på 3 000 megawattimmar, berättar Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem och fortsätter: – Parken är andelsägd och förutom att Östersundshem äger hälften av andelarna i parken så har hyresgästerna möjlighet att köpa andelar. Andelspriset är 850 kronor och för det får man cirka 100 kilowattimmar perår under parkens livslängd, det vill säga under minst 25 år. Den investeringen har ungefär samma återbetalningstid som att installera solceller på sitt villatak för cirka 13 till 15 år. KARIN ÖSTERBERG berättar att Östersunds-

hem informerar brett om solcellsparken i alla bolagets kanaler, exempelvis i kundbrev, på hemsidan, Facebook och när de är ute och möter hyresgästerna på olika aktiviteter. – Intresset upplever vi som stort, men hur många som nappat på erbjudandet att köpa andelar vet vi inte, eftersom GDPR hindrar oss att se den statistiken. Östersundshem var den som initierade samarbetet med solcellsparken och bjöd in Jämtkraft som projektpartner. De 1,5 megawattimmar effekt som Östersundshem äger utgör cirka 20 procent av bolagets totala elbehov. – Genom att vara en projektpart tillsammans med Jämtkraft har stor kunskap byggts upp internt. Kunskap som kommer kunna användas i många framtida projekt. Det handlar om 

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Östersundshem väljer också att producera så mycket solel som möjligt på sina fastigheter, framför allt på carporttaken.

Som alltid när man går före och banar ny väg så möter man svårigheter. Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem

 såväl teknik, projektekonomi, stadgar och lagstiftning som kommunikation och projektledning, resonerar Karin Österberg. Solcellsparken på nio hektar är en bra affär för Östersundshem, med en direktavkastning på mellan sex och sju procent och en återbetalningstid på cirka 14 år. Karin Österberg lyfter fram att den byggs på Östersundshems egen mark, i ett område som tidigare fungerat som skjutbana för försvaret. Marken är belastad av odetonerad ammunition, vilket innebär att den inte är aktuell för bostadsbyggande. – Det är viktigt för oss att inte ta mark i anspråk som skulle kunnat nyttjas till annat, säger hon. BOLAGET VÄLJER OCKSÅ att producera så mycket solel som möjligt på sina fastigheter. Lönsamheten på solcellsanläggningarna optimeras genom en hög egenanvändning av solel-produktionen. För att lyckas med detta har Östersundshem installerat ett så kallat likströmsnät mellan flera fastighetsel-abonnemang och ett uteabonne-

mang för belysning, motorvärmare, solceller och elbilsladdning på Stallmästaren, en nybyggd fastighet bestående av tre huskroppar. För att få god ekonomi i den stora solelsproduktionen, som främst sker på carportstaken, har ett innovativt system byggts upp. Genom att effektfördela mellan fastigheterna, med solceller och batterilagring, kan effekttoppar kapas och utrymmet i huvudsäkringen utnyttjas bättre. – Om effektbehovet blir stort på något av husen och utrymme finns på något av de andra, kan el flyttas i det interna likströmsnätet mellan abonnemangen. Man kan alltså nyttja mer effekt utan att ha större abonnemang. Med batterier ökar dessa möjligheter ytterligare genom att el kan köpas när effektuttaget är lågt och användas när behovet är högt. – Batterierna konfigureras så att de på sommaren optimerar egenanvändning av solel och på vintern optimerar effektutjämning. Detta gör att storleken på elabonnemangen kan hållas nere och därmed även kostnaderna, förklarar Karin Österberg.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HÅLLBARHET STYRELSEARBETE I ALLMÄNNYTTAN Östersundshem satsar på egen förnybar energi samtidigt som man tar ett helhetsgrepp kring effektuttaget i fastigheterna. Nästa stora målsättning är att producera egen förnybar energi motsvarande bolagets totala elanvändning.

VAD ÄR EFFEKTTOPPAR?

Effekttoppar i elsystemet inträffar när effektuttaget är som högst, när mest el används. Genom att jämna ut effektuttaget över dygnet ”kapas effekttopparna”. Effekttoppar kan vara kostsamma och hård belastning av elnätet under effekttopparna ökar även risken för störningar och avbrott i elnätet.

Hon berättar att effektfördelningen på Stallmästaren fungerar mycket bra och att totalekonomin i projektet ger en återbetalningstid på cirka 6 till 10 år beroende på vilken elprisprognos som läggs in. Det går att jämföra med en mer konventionell installation som hade landat på en återbetalningstid på cirka 15 till 20 år. På årsbasis täcker solelproduktionen på Stallmästaren cirka 80 procent av behovet av köpt el för fastigheten. LÖSNINGEN MED LIKSTRÖMSNÄTET utmanar i dagsläget lagstiftningen, som inte helt obehindrat tillåter att el flyttas mellan olika abonnemang. Nätägaren, Jämtkraft, har godkänt likströmsnätet som ett innovationsprojekt vilket gjort projektet möjligt. Att det går att kringgå lagstiftningen beror även på att el inte flyttas ut på koncessionspliktigt nät, som ytterst kräver medgivande från staten, utan att elen flyttas ”internt”. Lagstiftningen är dock i färd att förändras. Snart kommer det troligen inte krävas ett likströmsnät för

Allmännyttan nr 4 X november 2019

att kunna bygga system enligt Östersundshems modell. Att arbeta med att optimera systemen likt likströmsnätet på Stallmästaren gör att beredskapen för effektuttag kan hållas lägre då det inte måste finnas effekt tillgängligt på varje abonnemang vid varje ögonblick. – Vi kan exempelvis bygga ut antalet elbils laddplatser, utan att märkbart öka effektbehovet. Med anledning av all elektrifiering spås 

Framgångsfaktorer enligt Karin Österberg:

YDLIG AMBITIÖS MÅLSÄTTNING FRÅN T ÖSTERSUNDSHEMS STYRELSE .

GODA RELATIONER MED BYGGENTREPRENÖR OCH NÄTBOLAG.

SKICKLIGA OCH MODIGA MEDARBETARE SOM KUNNAT VISA LÖNSAMHETEN I ATT GENOMFÖRA PROJEKTEN.

HÅLLBARHET  effektbristen vara en av samhällets stora framtida utmaningar, så den här typen av optimering kommer bli allt viktigare. – Hyresgästerna får i och med satsningen också möjlighet att både köra elbil och äga solcellsandelar. De får alltså möjlighet att vara delaktiga i en hållbar omställning, säger Karin Österberg. ÖSTERSUNDSHEM NÖJER SIG INTE med

ÖSTERSUNDSHEM Antal lägenheter: Cirka 4 000 Antal lokaler: 420 Antal anställda: Cirka 60

satsningen på Stallmästaren, utan tar nu fram nästa likströmsnät på Tallbo, ett nybyggnadsprojekt som med fem hus som kommer att färdigställas under våren 2020. Precis som på Stallmästaren är huvuddelen av solelsproduktionen placerad på carportarna. – Genom likströmsnätet har vi börjat se annorlunda på totalekonomin i elinstallationerna. Vi har fått en tankeställare kring att inte bara adde-

ra installationer till befintliga system, utan tänka om från början, som att arbeta för att hålla nere effektuttag och öka egenanvändningen på solcellerna. På så hittar man en god affär och bygger ett robust system som går att bygga ut framgent. MEN ATT VARA DJÄRV och framåtlutad i sina

energisatsningar har inte varit helt friktionsfritt. Karin Österberg berättar att det varit en hel del skepticism kring hur projekten kan vara både miljösmarta och lönsamma. – Som alltid när man går före och banar ny väg så möter man svårigheter. Till exempel inställningen från omvärlden, som frågar varför man inte gör som man alltid gjort. Detta har krävt tydlig och återkommande kommunikation såväl internt hos Östersundshem som för styrelse, hyresgäster och allmänheten. b

ALLMÄNNYTTANS HÅLLBARHETSPRIS LYFTER KLIMATFRÅGAN Vartannat år delar Sveriges Allmännytta ut ett hållbarhetspris. I år var temat innovationer för minskad klimatpåverkan. Syftet med priset är att stärka allmännyttans konkurrenskraft genom att sprida goda exempel på hur bostads företagen bidrar till ett mer hållbart samhälle med minskad miljö- och klimatpåverkan.

– Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga och därför har vi valt att lägg extra fokus på det i vårt hållbarhetspris, säger Karl Törnmarck, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Sveriges Allmännytta. Östersundshem, Eidar i Trollhättan och Uppsalahem nominerades till priset och en enig jury valde Östersundshem som vinnare av Allmännyttans hållbar-

ÖSTERSUNDSHEM EIDAR I TROLLHÄTTAN EGEN FÖRNYBAR ENERGI OCH VÄGEN MOT FOSSILFRIHET – KAPNING AV EFFEKTTOPPAR MILJÖ, MOD OCH MÖJLIGHETER Östersundshem har genom helhetstänk, tydliga målsättningar och långsiktigt arbete tagit sin verksamhet in i det moderna energilandskapet. Bolagets storsatsning på solceller kombinerat med nya tekniska lösningar för att kapa effekttoppar har lett till både stor klimatnytta och god avkastning.

Med långsiktighet, tydliga målsättningar och gedigna interna processer har Eidar blivit ett av Sveriges första fossilfria bostadsbolag. Genom kravställning och samverkan med leverantörer har bolaget på ett innovativt sätt drivit utvecklingen av fossilfria arbetsmaskiner framåt. Läs mer i Allmännyttan 3/2019.

hetspris. Juryn bestod av Magnus Ulaner (miljöchef på HSB), Birgitta Govén (energi- och hållbarhetsexpert på Sveriges Byggindustrier), Gabriella Castegren (energiexpert på Sveriges Allmännytta) och Therese Rydstedt (klimatexpert hos Stockholms stad). Läs juryns motiveringar nedan.

UPPSALAHEM KLIMATLÄTT Klimatlätt bryter på ett innovativt sätt ny mark genom att underlätta för de boende att mäta och minska sina klimatavtryck. Genom en integration av banktransaktioner och emissionsfaktorer kan individer på ett unikt sätt få information om dess faktiska klimatpåverkan, något som tidigare varit primärt baserat på självskattning.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Här är den bekymmersfria gemensamma tvättstugan Nu finns det äntligen en gemensam tvättstuga som har allt. Det är specialisterna på professionell tvättstugeutrustning som har skapat den. PODAB har alla produkter som krävs för att optimera tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi gärna din gemensamma tvättstuga bekymmersfri. Vill du bli riktigt nöjd ska du prova oss. Vi har en unik garanti som vi kallar Supernöjd Kundgaranti. Är du som ny kund inte supernöjd inom 12 månader får du helt enkelt pengarna tillbaka. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi arbetar för att skapa bekymmersfria tvättstugor och hur vi gör för att våra kunder ska bli supernöjda. Ring 031-752 01 00 eller läs mer på www.podab.se/kundgaranti.

KUND GARAN TI

SUPER

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

NÖJD 13

BOSTADSPOLITIK Helene Ahlberg, journalist på Sveriges Allmännytta, intervjuar Anders Borg på Fastighetsmässan i Göteborg.

ANDERS BORG Mest känd som: Finans minister 2006–2014 (m). Gör i dag: Föreläsare och rådgivare. Nytt engagemang: ordförande i Sehlhall Fastigheter (som bygger omsorgsfastigheter och förskolor åt bland annat kommuner). Tidigare: Ledarskribent, bankanalytiker, chefsekonom, kanslichef för Moderaterna. Akademisk examen: Nej. Men har studerat filosofi, statskunskap, ekonomisk historia och nationalekonomi vid universiteten i Uppsala och Stockholm.

”Social housing är det dummaste sättet att organisera omfördelning” Urbaniseringen, klimatfrågan och den åldrande befolkningen – det är dagens största bostadspolitiska utmaningar om man frågar förre finansministern Anders Borg. Han tycker också att allmännyttan ska vara till för alla. – Allmännyttan ska inte vara lika med problemområden eller social bostadspolitik, säger han i ett samtal med Radio Allmännyttan. Text: Helene Ahlberg Foto::Elias Dokas

UNDER ANDERS BORGS regeringstid gjorde Sverige ett vägval: att inte gå på spåret med inkomsttak och social housing. – Nej, för att det är dålig socialpolitik. Jag tror inte på en politik av det slag som man har i

exempelvis Storbritannien eller i Holland, där man har speciella fastigheter med väldigt låg hyra som man bara får bo i om man till exempel är en ensamstående mamma med låg inkomst. Det skapar fattigdomsfällor. ANDERS BORG ANSER att den brittiska poli-

tiken med behovsprövade bostadsstöd förmodligen är ”det dummaste sättet att organisera omfördelning på”. – Man vill inte att människor i en utsatt situation ska koncentreras. Det är inte bra om alltför många i ett bostadsområde är arbetslösa och barn växer upp utan att ha förebilder som arbetar. Han anser att samhället i stället måste hitta sätt att ge ”vettiga inkomststöd, vettiga väl-

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Vi har väldigt mycket bostadsyta, men vi utnyttjar inte den ytan effektivt. Anders Borg

färdsstöd och vettig utbildningshjälp som gör att människor får en social trappa för att röra sig in i samhället och in i bostadsmarknaden”. – Men jag har inte svaret på hur. Jag tror att man skulle behöva samla sig och sätta sig i en två–tre år och gå igenom erfarenheter från 10–15 länder: Hur kan man stötta människors boende utan att få alltför hög skuldsättning eller låg rörlighet? Hur jobbar vi med social utsatthet så att vi blir bättre på att bekämpa att vi får stora områden där många människor utanför arbetsmarknaden lever? Ska vi ha en allmännytta som är till för alla? – Ja, det tycker jag. Allmännyttan har ju visserligen sina utmaningar, en del kommuner använder den mest som kassako och återinvesterar kanske inte så mycket som hyresgästerna skulle önska. Men en bred allmännytta, där kommuner och kommunala bostadsbolag tar ett ansvar ihop med privata fastighetsägare, det tror jag är en modell som vi kommer att ha under all överblickbar tid. För man ska inte kunna sätta likhetstecken mellan allmännytta och problemområde, eller social bostadspolitik, betonar Anders Borg. – Sverige har haft andra typer av stöd för att utjämna skillnader: bra barnomsorg, bra sjukvård och annat som man får till låga kostnader. Fast nu har Sverige blivit sämre på att utjämna skillnader, menar han. – Vi har stora bostadsområden med en koncentrerad social utsatthet. Det är inte bra, särskilt eftersom vi är på väg att få en etnisk dimension på fattigdom. Vi måste ha en mycket högre grad av social rörlighet för dem som kommer till Sverige. Borde bostadsbidragen höjas? – Det är jättesvårt att utforma bostadsbidrag på ett bra sätt. Det är där du får de stora marginaleffekterna för människor med låga inkomster. Jag har varit igenom det systemet ett antal gånger, och jag vill inte säga att jag har någon

Allmännyttan nr 4 X november 2019

STÖRSTA BOSTADSPOLITISKA UTMANINGARNA ENLIGT ANDERS BORG:

DEN SNABBA URBANISERINGEN: ”Växjö har vuxit med sju procent om året de sista tio åren. Ska Sverige växa vore det bra om vi hade 30 sådana orter. Men det betyder ju också att det är väldigt många som flyttar in till centralorterna.”

KLIMATFRÅGAN: ”Den måste tas på allvar. Det finns inga investerare i

dag som inte kräver att verksamheterna är klimatanpassade. Och unga människor kräver det av oss.”

DEMOGRAFIN MED EN ÅLDRANDE BEFOLKNING.

lösning. Men ju mer du höjer, desto mindre social rörlighet får du. Borde det finnas striktare krav på att alla värdar accepterar försörjningsstöd som inkomst? – Nej, det tror jag verkligen inte. I stället ska man förbättra förutsättningarna för besvärliga områden att utvecklas, alltifrån att bygga in fler bostadsrätter och förbättra samhällsservicen till att få in fler företag som vill verka där. Och så ska man satsa väldigt mycket på utbildning. Hur ska man lösa bristen på ekonomiskt tillgängliga bostäder? – Vi har inte få bostäder i Sverige. Vi har väldigt mycket bostadsyta, men vi utnyttjar inte den ytan effektivt. Och det går inte att hantera på något annat sätt än att man får bort hyresregleringen, eller anpassar hyresregleringen på ett sätt som är modernt. b

: NÄSTA SIDA DDAR FLER NYA PO NMÄ I RADIO ALL NYTTAN

• Ska man kalla det hyresreglering när

det är en hyra som förhandlas varje år mellan parterna?

• Vad önskar sig Anders Borg av dagens finans- och bostadspolitiker nu när han själv är i fastighetsbranschen?

• Är han sugen på fler styrelseposter i fastighetsbranschen?

• Varför gillar han femårsplaner och

varför ska man bygga 40-våningshus i städernas centrum?

Lyssna på Radio Allmännyttan för att höra svaren från Anders Borg.

BOSTADSPOLITIK

FLER NYA PODDAR I RADIO ALLMÄNNYTTAN LYSSNA PÅ DE SENASTE : NA INTERVJUER

LINDA JONSSON, BOSTADSANALYTIKER PÅ VEIDEKKE ”Allmännyttans ka inte vara affärs-

mässig – den borde vara för de svagaste” Och: vilka är de borgerligas värsta snedsteg?

AXEL JOSEFSON, (M) KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I GÖTEBORG Så kan ägaren använda sitt bostads bolag. Och: vad händer i experimentet med hyrestak i Frihamnen?

MAGNUS LINDGREN, EX-POLIS OCH KRIMINOLOG Därför funkar inte samverkan för att minska kriminalitet och göra bostadsområden tryggare. Och: varför ska vi prata mer om moppegäng?

ANDRA ÄMNEN I KOMMANDE PODDAR:

•Finns det rättvisa bostadsköer? • Janne Josefsson eldar upp sig i ett samtal om förorter och utanförskapsområden.

•Vem är Bert Karlssons favoritminister? •Hur bygger man hållbara städer? • Cykelexperten och arkitekten: så kan bostadsbolag

göra det enklare för hyresgäster att välja cykeln som transportmedel.

•Så höjer man statusen på utemiljöarbete. • Fuktutredaren och fönsterexperten om varför branschen aldrig lär sig av sina byggmisstag.

• Är svaret på byggbranschens blytunga klimatpåverkan helt enkelt att sluta bygga? Hör arkitekturlektorn och hållbarhetschefen diskutera.

Radio Allmännyttan kan man höra i vanliga podd-appar i mobilen och på webbplatserna allmannyttan.se och sverigesallmannytta.se.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS Så funkar det Så funkar det Energiglas

Befintligt innerglas

Energiglas

Befintligt innerglas

Dekorlist

Så funkar det

Dekorlist

Energiglas

Torkmedel

Befintligt innerglas

Butylfogmassa Torkmedel Butylfogmassa Dekorlist

Distansram Distansram

BYT INTE FÖNSTER! BYT INTE FÖNSTER! – Det–finns en miljövänligare lösning Det finns en miljövänligare lösning

BYT INTE FÖNSTER!

Torkmedel

Kiselsilikonfogmassa

Butylfogmassa

Kiselsilikonfogmassa

Dekorlist Dekorlist

Kortfakta för vår Kortfakta för vår platsbyggda isolerruta platsbyggda isolerruta Distansram

(DåKiselsilikonfogmassa vi går från 2- till 3-glasfönster)

(Då vi går från 2- till 3-glasfönster) Dekorlist

Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Energiförbrukningen minskas med sätt som inte är hållbart i längden. Detta är något som ✓ Energiförbrukningen minskas med20% 20% sätt som inte är hållbart i längden. Detta är något som Kortfakta för✓vår – Det fastighetsbolaget finns enHyresbostäder miljövänligare lösning platsbyggda isolerruta fastighetsbolaget i Norrköping tagittagit fastafasta på Hyresbostäder i Norrköping på ✓ Buller minskas med 50% ✓ Buller minskas med 50% (Då vi går från 2- till 3-glasfönster) och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett ✓ Kallras elemineras ✓ Kallras elemineras energiutmanare“. Ett prisEtt som delas ut tillsom etttillSABO-företag pris som delas ut ett SABO-företag ✓ Energiförbrukningen minskas med 20% sätt som energiutmanare“. inte är hållbart i längden. Detta är något som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping tagit fasta på ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ 50% Inomhuskomforten förbättras ✓ Buller minskas med och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Platsbyggda – Förtill atten bidra till enutveckling hållbar utveckling Platsbyggda – För att bidra hållbar energiutmanare“. Ett pris som delas ut till ett SABO-företag isolerglas måste vi minska den totala energiisolerglas en braen bra måsteagerat vi minska den totalainom energisom föredömligt lösning användningen och här ärområdet Grundels energieffektivisering.

lösning användningen och här är Grundels isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara Platsbyggda – För att bidra till enav hållbar isolerglas en del vår utveckling framgång, Det är inte bara säger Niklas Sjöholm, hos isolerglas en braen god investering måste minska den totalaprojektledare energi- projektledare sägerviNiklas Sjöholm, hos en god investering prisbelönta i lösning Norrköping. användningen och här är Hyresbostäder Grundels rent ekonomiskt att prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. rent ekonomiskt att isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara sätta in isolerglas sätta inutan isolerglas säger Niklas Dåligt Sjöholm,isolerade projektledare hos 2-glasfönster en god investering det är även Dåligt isolerade 2-glasfönster prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. utan det är en stor energitjuv rent ekonomiskt att är även

en smidig och

✓ Monteras insidan ✓ Kallras elemineras ✓ Monteras på på insidan ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ Enkelt. Tar 30 minuter per ruta att

✓ Enkelt. Tar 30 minuter per ruta att installera ✓ Monteras på insidaninstallera ✓per Ingen fasadpåverkan, inga ✓ Enkelt. Tar 30 minuter ruta att ✓ Ingen fasadpåverkan, inga installera byggställningar

byggställningar

✓ Ingen fasadpåverkan, ✓inga Payofftiden för energibesparingen är byggställningar✓ Payofftiden för energibesparingen är

är en stor energitjuv sätta in isolerglas en smidig ochlösning. Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel Dåligt isolerade 2-glasfönster Niklas Sjöholm, utan det är även lösning. Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel projektledare, Hyresbostäder. värmning går förlorad via fönstret, då Installationen är Niklas Sjöholm, är en stor energitjuv ✓ Payofftiden för energibesparingen är en smidig och värmning går förlorad via fönstret, då

Installationen är

projektledare, Hyresbostäder.

✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster

man har Genom attlösning. isolera snabb och tar cirka Mer än en tredjedel av 2-glasfönster. en fastighets uppoftast under 10 år enkel Niklas Sjöholm, ✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster man hargår 2-glasfönster. Genom isolera snabb tar cirka dessa med isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. projektledare, Hyresbostäder. värmning förlorad viaplatsbyggda fönstret, då att Installationen är och ✓attÖver 000 installationer har gjorts ✓ 75% lägre kostnad än byta 450 fönster dessa platsbyggda isolerglas du mer änGenom halvera förlust på man harmed 2-glasfönster. attdenna isolera kan fastigheten påverkas minimalt. per glasi och kan göras året runt. snabboch och30 tarmin cirkaBoende ✓ Över 450 000 installationer har gjorts dessa med platsbyggda isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. så sätt spara uppåt 20 % av den totala behöver bara flytta påminimalt. blommor och du mer än halvera denna förlust och på BoendeDe i fastigheten påverkas ✓ Över 450 000 installationer har gjorts ✓ 10-års garanti mot damm och fukt du mer än halvera denna förlust och på Boende i fastigheten påverkas minimalt. energiförbrukningen. gardiner. så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och ✓ 10-års garanti mot damm och fukt energiförbrukningen. ✓ 10-års garanti mot damm och fukt Isolerruta är patenterad och gardiner. ✓ Grundels energiförbrukningen. gardiner. Grundels isolerglas är bra för miljön. Att återbetalningstiden för investeringen

SP-testad ✓ är Grundels Isolerruta är patenterad och ✓ att Grundels patenterad och är kort naturligtvis viktigt men bidra Isolerruta När du väljer Grundels isolerglas väljer Grundels isolerglas är bra miljön. Grundels isolerglas ärför bra för miljön. Att återbetalningstiden förär investeringen Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. SP-testad du ett hållbart alternativ. Detärinnebär kort är är naturligtvis viktigt men attviktigt bidra men att bidra När Grundels isolerglas väljer väljer kort är naturligtvis ✓ SundaHus-certifierad Närdu duväljer väljer Grundels isolerglas till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. attalternativ. energi sparas och därav minskar du ett hållbart Det innebär till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. ✓ SundaHus-certifierad du ett hållbart alternativ. Det innebär – Den bästa kilowattimmen är den vi inte ✓ SundaHus-certifierad att energi sparas och däravkoldioxidutsläpp. minskar fastighetens Dessutom att energi sparas och därav minskar – Den bästa kilowattimmen den vi inteavslutar Niklas Sjöholm. behöverär använda, fastighetens koldioxidutsläpp. Dessutom uppstår inget byggskräp eftersom – Den bästa Läs mer på: www.grundels.se behöver använda, avslutarkilowattimmen Niklas Sjöholm. är den vi inte fastighetens koldioxidutsläpp. Dessutom uppstår ingetbefintliga byggskräp eftersom Läs mer på: www.grundels.se fönster sitter kvar. behöver använda, avslutar Niklas Sjöholm. befintliga sitter kvar. eftersom uppstår fönster inget byggskräp

befintliga fönster sitter kvar. Allmännyttan nr 4 X november 2019

Läs mer på: www.grundels.se

Flygfältsvägen 1, 652 30 KarlstadFlygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01 Telefon: 054-18 05 01 E-post: info@grundels.se E-post: info@grundels.se Flygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01

INTEGRATION

PÅ SÄLLBO

delas vardagen ÖVER GENERATIONSGRÄNSERNA I december flyttar unga och äldre hyresgäster in på Helsingborgshems SällBo, ett sällskapsboende med hållbarhet och integration i fokus. Här bor man på lite mindre yta, men delar desto mer. Pilotprojektet pågår under två år och hyres kontraktet ställer krav utöver det vanliga – att umgås med sina grannar. Text: Sophie Sölveborn Foto: Shutterstock/Helsingborgshem

Hyresgäster na delar ytor, tid och vardag. Anna Olsson, affärsutvecklare på Helsingborgshem

– DET VAR DET BOSOCIALA teamet här på Helsingsborgshem som kläckte idéen. Utifrån stadens perspektiv fanns ökat behov av trygghetsboende, LSS-boende och samtidigt kom flyktingkrisen med många ensamkommande som fick uppehållstillstånd. Genom satsningen på SällBo har det gått att bygga bryggor mellan flera grupper, säger Anna Olsson, affärsutvecklare på Helsingborgshem. Hon berättar att de fick drygt 300 intresse anmälningar när de släppte projektet och att alla de 51 lägenheterna, med inflyttning i december, är uthyrda. 31 till trygghetsboende för seniorer 70+ och de resterande 20 till unga vuxna mellan 18 och 25 år, varav hälften är personer som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. LÄGENHETERNA, SOM ÄR BELÄGNA i om-

rådet Fredriksdal är tvåor på 36 till 49 kvadratmeter med balkong eller uteplats. Anna Olsson berättar att fastigheten är befintlig från miljonprogrammet och har renoverats hållbart 

Allmännyttan nr 4 X november 2019

VAD ÄR SÄLLBO?

SällBo är ett nytt sätt att bo på med syfte att integrera personer över generations- och kulturgränserna samtidigt som förutsättningar skapas för miljövinster och ekonomiskt hållbar ombyggnation. Drygt hälften av lägenheterna hyrs ut till seniorer (70+) och resterande till unga vuxna mellan 18 och 25 år, däribland personer som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. Utöver lägenheten har hyresgästerna tillgång till gemensamma ytor både inomhus och utomhus.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

INTEGRATION  med individuella bedömningar av de ytor som byts ut. – För att alla hyresgäster skulle förstå nivån på renoveringen har de fått besöka visnings lägenheten i samband med kontraktsskrivningen. Genom att på olika vis involvera hyresgäster tidigt skapar vi ett boende tillsammans med våra hyresgäster istället för till våra hyresgäster. Förutom den egna lägenheten har alla hyres gäster tillgång till cirka 580 kvadratmeter gemensamma utrymmen som till exempel kök, vardagsrum, träningsrum, konstnärsateljé, spelrum och bibliotek. De gemensamma utrymmena inreds delvis med återbrukade material, för att göra boendet mer hållbart och för att motverka överkonsumtion. ALLA SOM SKA FLYTTA IN på SällBo upp-

muntras att ta med sig en sak till gemensamhetsytorna, något som inte är större än att det får plats i en flyttlåda. Det kan till exempel vara en lampa eller en bakmaskin. Något alla kan ha nytta av eller som gör de gemensamma boendeytorna mer personliga. – Med den här boendeformen kan hyresgästerna dela ytor, tid och vardag. På så sätt behöver de inte äga utan istället ta del av det gemensamma. Till exempel kan de utnyttja träningsrummet tillsammans, istället för att köpa egna hantlar. Behovet av egen bostadsyta minskar också med alla gemensamma ytor, säger Anna Olsson. Omtanken om miljön och hållbara lösningar genomsyrar hela projektet. På SällBo finns cykelparkering både inom- och utomhus, permobilparkering att hyra och hyresgästerna erbjuds subventionerad månadsavgift i en bilpool. I trädgården finns möjlighet att odla grönsaker, frukt och bär. De fyra gemensamma köken har olika konceptinredning, nischade mot matlagning, fermentering, bakning och odling. – På så sätt underlättar vi för hyresgästerna att odla lokalt och sedan ta tillvara på skörden.

Det finns ett gemensamhetskök på varje våning, där hyresgästerna kan laga mat och äta tillsammans. Köken har olika teman, till exempel bakning och odling.

I SAMBAND MED kontraktsskrivningen fick hyresgästerna skriva under på ett par krav utöver de vanliga: alla ska socialisera med sina grannar minst två timmar per vecka och när det är månadsmöten är närvaron obligatorisk. – Som hyresvärd är vi med och skapar förutsättningar för ett fungerande SällBo. Vi har en värd som är anställd på Helsingborgshem som kommer vara med och stötta där det behövs,

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Det före detta Fredriksdalshemmet renoveras både ut- och invändigt för att bli sällskapsboendet SällBo.

men det är hyresgästerna som får enas om boendets ”spelregler” vid månadsmötena. Det är upp till dem själva att initiera aktiviteter. På så vis förflyttas besluten till hyresgästerna för att skapa boendeinflytande, direkt demokrati och en hållbar utveckling, konstaterar Anna Olsson och fortsätter: – Genom att våga ställa ”krav” på att de boende på SällBo ska umgås ett visst antal timmar i veckan har vi samtidigt väckt en intressant debatt om hur mycket vi kan kräva av våra hyresgäster. Det har gett stor massmedial uppmärksamhet. HON BERÄTTAR OCKSÅ att de i början av

oktober hade en första träff för hyresgästerna på SällBo – ett önskemål från de blivande grannarna, som var nyfikna på varandra. Eftersom gemensamhetsytorna inte var färdigställda ännu höll de till i Helsingborgs Dagblads gamla lokaler, på mötesplatsen Tryckeriet, som numera är ett aktivitetshus öppet för allmänheten och som endast ligger 100 meter ifrån där SällBo nu görs redo för inflytt. Helsingborgshem bjöd på tilltugg och under den två timmar långa träffen pratades det förväntningar och minglades över generationsgränserna. – Det var en jättespännande kväll som landade så bra. Att se alla möten som ägde rum var otroligt, det ledde till exempel till att en student som ska flytta ner från Umeå fick ett matsalsbord av en äldre, blivande granne!

Allmännyttan nr 4 X november 2019

– Många äldre har ju mycket att göra sig av med nu när de ska flytta in i en tvåa, medan de unga behöver det mesta. Jag vet att det startats upp en sluten Facebookgrupp nu, just för att grannar ska kunna höras om praktiska saker, till exempel behov av möbler, berättar Anna Olsson. FÖR ATT HITTA EN BRA MIX av hyresgäster, som hängivet vill testa SällBo-konceptet, har Helsingborgshem valt att inte hyra ut lägenheterna baserat på köpoäng. Istället har de utgått från intresseanmälningar och personliga intervjuer. Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem och projektledare för konceptet SällBo, var den som genomförde de 126 intervjuerna. Hon menar att ensamheten och behovet av social inkludering var de främsta anledningarna till att personer ville prova den nya boendeformen. – Men i stället för att hitta människor som passar jättebra ihop så har vi tänkt tvärtom. Vi har sökt dem som inte skulle setts eller umgåtts annars, vi har sökt olikheter. Det som förenar är att de blivande hyresgästerna är nyfikna och vill testa det här, en ny gemenskap, säger hon och fortsätter eftertänksamt: – Något som förvånade mig lite under intervjuerna var att flera i ”Max 25-gruppen”, som är uppvuxna här i Sverige och har ett skyddsnät här, pratade mycket om ensamhet. Men finns det inte risk för språkförbistring då, sällbos emellan? 

I stället för att hitta människor som passar jättebra ihop så har vi tänkt tvärtom. Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem

INTEGRATION

PROJEKTETS EFFEKTMÅL • 80 procent av deltagarna bor kvar under projekttidens två år. •8 0 procent av deltagarna vill att konceptet implementeras efter projekttiden och vill bo kvar. • Ökad social samvaro. • Ökad integration och delaktighet i området och i samhället. • Minskad otrygghet och känsla av ensamhet hos deltagarna.

HELSINGBORGSHEM Antal lägenheter: Cirka 12 000 Antal lokaler: Cirka 700 Antal anställda: Cirka 200

 Nej, Dragana Curovic ser inte den problematiken alls, eftersom alla som tecknat kontrakt visade sig prata bra svenska. – Visst funderade vi på om en del av de som nyligen fått uppehållstillstånd inte skulle behärska svenska så bra, men det visade sig att flera pratar mycket bra svenska, nästan perfekt! SÄLLBO ÄR ETT TVÅÅRIGT projekt som utvärderas efter projekttidens slut och följeforskning ska kopplas på.

Om projektet inte blir framgångsrikt blir SällBo ett renodlat trygghetsboende, vilket garanterar den äldre målgruppen ett boende. Den yngre målgruppen är garanterad ett boende under projekttiden, men kan sägas upp efter två år. – För att ha större chans att få ett annat boende hos Helsingborgshem får de unga dubbla köpoäng, men bara om de bor kvar under hela projektet. Skulle någon av de äldre hyresgästerna inte trivas och vilja säga upp sitt boende innan projekttiden löpt ut är uppsägningstiden tre månader. För de yngre gäller en månads uppsägningstid, säger Dragana Curovic. Hon är mycket entusiastisk över den nya boendeformen och inflytten, som nu närmar sig med stormsteg. – Hela projektet är rätt i tiden, det består av så många delar som det talas mycket om just nu: om ensamhet, om otrygghet, om integration. Och samtidigt om hållbarhet och hur vi kan bo på mindre yta och leva mer miljövänligt. b

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Ta steget mot en mer hållbar fastighet ELBILSLADDNING – inte en kostnad, utan en intäkt från dag 1! FINANSIERING – vi har färdiga lösningar med DLL TILLGÄNGLIGHET – vi har öppet dygnet runt på 23 av våra 59 filialer i Sverige

Du träffar oss på Klimat- & Energikicken i Lund 19-20 november

Kontakta din säljare eller ring 08–556 214 00 så hjälper vi dig med miljösmarta, energieffektiva lösningarförelbilsladdning.Produkternafinns på selga.se och storel.se Allmännyttan nr 4 X november 2019

JÄMSTÄLLDHET

HELGJUTET

jämställdhets arbete HOS UPPSALAHEM

Visionen är att bli Sveriges mest jämställda bostadsbolag. Nyligen dubbelt prisbelönta Uppsalahem är onekligen på god väg. Deras systematiska jämställdhetsarbete både hyllas och ger utdelning. Text: Sophie Sölveborn Foto: Uppsalahem

– DET BEKRÄFTAS OM OCH OM igen att

Alla borde ha ett egenintresse i att arbeta för mångfald. Beatrice Nordling, verksamhetsutvecklare på Uppsalahem

blandade grupper ger bättre resultat. Mångfald berikar. För oss är jämställdhet en affärsstrategisk fråga som integreras i hela verksamheten, som genomsyrar allt vi gör. Vi vill inspirera fler inom allmännyttan att verka i den andan, säger Beatrice Nordling, verksamhetsutvecklare på Uppsalahem. 2017 började hon som trainee genom Sveriges Allmännytta och har sedan dess arbetat på Uppsalahem med jämställdhetsfrågor. I uppdraget hon fick då, som hon själv beskriver som Jämställdhet 2.0, ingick att göra en genomgripande jämställdhetsanalys, ”Var har vi vår största påverkan, hur kommer vi framåt?”. Beatrice Nordling betonar att det inte bara rörde sig om ett internt fokus utan analysen gällde även kunder, ägare, leverantörer och andra intressenter.

På Uppsalahem tillhör hon avdelningen för strategisk utveckling, som arbetar företagsövergripande och i dagsläget består av fyra personer. – Jämställdhet när det ses som en isolerad ”fråga” hamnar ofta hos HR, men att den inte gör det hos oss ser jag som en enorm fördel. Det här handlar om att kvalitetssäkra vår verksamhet i stort och om en berikad affärsidé, och därmed även om lönsamhet. Under våren har Uppsalahem uppmärksammats som ett föredöme för sitt metodiska och genomgripande jämställdhetsarbete. De har vunnit Uppsala kommuns jämställdhetspris och Sveriges Byggindustris nyinstiftade pris Jämställdhetsbygget. HELHETEN BESKRIVER Beatrice Nordling som fyra övergripande jämställdhetsområden: den egna organisationen, samhällsbyggnad, kunder och leverantörer samt slutligen kommunikation, det vill säga hur de tre föregående delarna kommuniceras. – Internt arbetar vi med inkluderande kommunikation. I detta arbete har alla till exempel varit delaktiga i kulturdialoger med värderingsövningar. Diskussionerna har förts utifrån 

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Varje år erbjuder Uppsalahem ett hundratal ungdomar en inblick i fastighetsbranschen.

Uppsalahem utbildar medarbetarna om jämställdhet och inkludering i planering och förvaltning av bostadsområden.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Uppsalahems fyra övergripande jämställdhetsområden:

DEN EGNA ORGANISATIONEN

SAMHÄLLSBYGGNAD

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

KOMMUNIKATION, det vill säga hur de tre föregående delarna kommuniceras.

JÄMSTÄLLDHET Vinnare av Uppsala kommuns jämställdhetspris 2019. Från vänster Stefan Sandberg, vd Uppsalahem, Mohamad Hassan, ordförande i Uppsala kommuns jämställdhetsråd och Beatrice Nordling, verksamhets utvecklare Uppsalahem.

Vi vill verkligen visa att olika perspektiv berikar. Beatrice Nordling, Uppsalahem

UPPSALAHEM Antal lägenheter: Cirka 17 000 Antal lokaler: Cirka 1 700 Antal medarbetare: 292

 olika diskrimineringsgrunder och på så vis upptäcks de ”gråzoner” som vi behöver vara uppmärksamma på, säger Beatrice Nordling och fortsätter: – Vad gör jag till exempel om jag tycker att min kollega agerar olämpligt gentemot en extern leverantör? Det är inte en helt enkel situation, och därför har det varit så nyttigt att prata igenom det tillsammans. Kulturdialogerna har mynnat ut i gemensamma förhållningsregler och Beatrice Nordling berättar att hon har fått nyfikna frågor från omgivningen och med glädje delat med sig av Uppsalahems arbetssätt. – Sedan gör vi givetvis även lönekartläggningar och så vidare, sådant som de flesta kanske närmast tänker på när det handlar om jämställdhet. Vi analyserar även föräldraledigheten för att se över hur vi kan jämna ut uttaget. INOM OMRÅDET samhällsbyggnad jobbar Uppsalahem med ett så kallt intersektionellt perspektiv, det vill säga tar hänsyn till flera påverkande faktorer såsom ekonomiska eller språkliga förutsättningar i olika grupper, inte enbart kvinna/man-perspektivet.

– Vid större investeringar gör vi en övergripande riskanalys som följer med under hela projektets gång. Jämställdhetsaspekter är därmed en del i det ordinarie arbetet, inte en separat bilaga. Det kan till exempel handla om vilka som kommer till tals i planeringsprocessen eller barns perspektiv, förklarar Beatrice Nordling. UNDER VÅREN har bolaget anordnat en utbildning för medarbetarna om jämställdhet och inkludering i planering och förvaltning av bostadsområden. Upplevelsen av trygghet kan skilja sig mycket åt mellan kvinnor och män. – 80 procent av kvinnorna, jämfört med 20 procent av männen, känner sig otrygga i vissa områden enligt undersökningar som gjorts. Det är naturligtvis något vi måste ta på stort allvar utifrån ett samhälleligt perspektiv, men det är också en fråga om att säkerställa att vi har attraktiva bostadsområden där många vill bo, säger Beatrice Nordling. – I ett skede när vi arbetade med kunddialoger i ett av våra områden märkte vi också att 70 procent av dem som engagerade sig var kvinnor. Vi jobbar aktivt med att hitta en bättre bredd och ställer oss frågor som: Hur kan vi nå unga

Allmännyttan nr 4 X november 2019

män? Hur får vi fler grupper att engagera sig i sitt boende? PÅ KUND- OCH LEVERANTÖRSSIDAN ställer

Uppsalahem sedan drygt ett år tillbaka jämställdhetskrav som skall-krav i samband med samtliga upphandlingar – ett initiativ som lyfts fram i motiveringen till priset Jämställdhetsbygget. Beatrice Nordling poängterar att det inte rör sig om några extraordinära krav med tanke på att jämställdhetskraven finns lagreglerade sedan 2017, men konstaterar att implementeringen tar tid ute hos bolagen. – Vi gör upphandlingar för nästan en miljardkronor varje år. Skall-kraven består av en checklista och anbudsgivarna ska skicka in de åtgärder de vidtar utifrån de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen. Vi har nyligen avvisat ett anbud just för att de inte skickat in den här dokumentationen, berättar hon. Arkitekter och landskapsarkitekter upphandlas med utgångspunkten ”jämställt byggda miljöer”. – I de ramavtal på fyra år som vi sätter kan vi därför tillsammans börja prata om goda miljöer redan från början, medvetenheten finns med naturligt. Vi blir därmed inte lika beroende av att vara perfekta beställare i de här frågorna, utan vi driver på utvecklingen tillsammans med våra samarbetsparter, säger Beatrice Nordling.

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

Totalbågen

ATT MYCKET HANDLAR OM kommunikation

råder det ingen tvekan om. Beatrice Nordling betonar att en viktig del av helheten är hur Uppsalahem kommunicerar hur de arbetar integrerat med jämställdhet. – Ett sätt är genom vår hållbarhetsredovisning där vi följer upp ett flertal jämställdhetsindikatorer, exempelvis uttag av föräldraledighet och sammansättningen av olika yrkesgrupper, säger hon och fortsätter: – Vi vill verka för en mer jämställd samhällsutveckling, nå ut, påverka beslutsfattare och synliggöra många olika grupper. Vi kan visa att det synsättet höjer kvaliteten och ger en mer lönsam organisation. Alla borde ha ett egenintresse i att arbeta för mångfald. Uppsalahem är med sina 17 000 lägenheter ett stort bolag. Det ger också möjligheten att ta stor plats och ett stort samhällsansvar. – Vi vill verkligen visa att olika perspektiv berikar. Och genom ett aktivt jämställdhetsarbete kan vi säkerställa att vi är den mest attraktiva hyresvärden i Uppsala. b

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Ytterbågen

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten? • Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

Totalbågen kompakt

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

BILDEN I FOKUS

QVINNA I BOTKYRKA Jämställdhetssatsningen Qvinna i Botkyrka började som ett projekt hösten 2017 men har permanentats och är sedan 2018 en del av Botkyrkabyggens ordinarie verksamhet. Botkyrkabyggen anställer kvinnor som står långt från arbetsmarknaden och idag är 17 kvinnor anställda och 4 gör praktik. Kvinnorna städar bolagets fastigheter och gårdar i Fittja och Norsborg och nästa år kommer ytterligare tio kvinnor att anställas och arbetet utökas till ännu en stadsdel. Visionen är att ha 100 kvinnor anställda inom Qvinna i Botkyrka år 2025. Foto: Victor Holmgren

Allmännyttan nr 4 X november 2019

AllmĂ¤nnyttan nr 4 X november 2019

EGEN HYRESMODELL I ÖREBRO

HYRESTRAPPA GER

Larisa Bergroth, styrelseledamot i Partillebo, testar spiraltrappan i en etagelägenhet på Kungsplan, där rabattmodellen används. Öbo berättade om sin modell med stegvisa hyres rabatter för Sveriges Allmännyttas kongress i Örebro i våras, och många delegater följde sedan med på studiebesök till det nya kvarteret.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

RABATT I NYA HUS I Örebro har bostadsbolaget klurat ut en egen modell som gör det möjligt att sänka hyran med upp till 30 procent i nybyggda hus under tio år. – Vi lånar till hela byggkostnaden och låser sedan räntan i tio år, berättar Björn Forsberg, ekonomichef på Örebro bostäder (Öbo). Text: Helene Ahlberg Foto: Robban Andersson

IDÉN TILL ÖBOS HYRESMODELL för nyproducerade lägenheter kläcktes av bolagets vd Ulf Rohlén. Motivet var då att göra det möjligt för fler att ha råd att hyra en nyproducerad lägenhet. Sedan dess – modellen presenterades för tre år sedan – har det blivit allt svårare att hyra ut nyproducerade lägenheter. – Vi har haft en hög nyproduktionstakt i Örebro, både privatvärdarna och vi i Öbo har byggt mycket nytt. Så modellen har landat väl också av det skälet, även om det inte var ursprungstanken, säger Björn Forsberg. Öbomodellen innebär att hyran rabatteras med 20–30 procent under det första hyresåret. Sedan trappas rabatten gradvis ner och därmed hyran upp. År elva ligger hyran på den nivå där den skulle varit utan rabatt. SÅ VAD ÄR DET DÅ för magisk formel Öbo har

hittat för att klara denna hyressänkning? – Tricket är att vi låser räntan i tio år. I dag är räntan bara 1,5 procent. Då räknar vi med den räntan. Och vi lånar till hela produktionskostnaden så vi vet vilken ränta vi får, säger han. I vanliga fall har nyproduktion en så kallad kalkylränta på 3–5 procent. Är kalkylränta en hitte-på-ränta som man kan strunta i? – Nej, en kalkylränta är en långsiktig ränta 

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Tricket är att vi låser räntan i tio år. Björn Forsberg, ekonomichef på Örebrobostäder

EGEN HYRESMODELL I ÖREBRO

Sanna Bolinder, projekt utvecklare på Öbo, framför kvarteret Kungsplan. I sidoskeppet till vänster bakom henne ryms ungdomslägenheter på 35 kvadratmeter med månadshyror på 4 320 kronor efter rabatt enligt Öbomodellen.

ÖBO Antal lägenheter: 22 500 Antal lokaler: 1 002 Antal anställda: 449 Soliditet: 24 procent Vinstmarginal (2018): 14 % Utdelning till ägare (2018): 31 miljoner kronor

 som ska tåla en 50-årsperiod. Osäkerheten i kalkylen är ju stor eftersom husen ska stå i 50 år, därför är en normal kalkylränta högre. – Men i vår modell med låst ränta vet vi exakt vilken ränteutgift vi har. Och efter tio år är det ju tillbaka som vanligt, säger Björn Forsberg. Finns det några risker för bostadsbolaget med modellen? Vad händer om det allmänna ränteläget skulle rusa upp och hovra kring till exempel 6–7 procent under perioden? – Vi är ju oberoende av ränteläget eftersom vi har låst räntan i 10 år. Däremot skulle ett högre ränteläge sannolikt påverka de årliga hyresförhandlingarna. I rabattkalkylen beräknas hyreshöjningen bli 2 procent om året. – Om de årliga förhandlingarna i stället skulle landa på 3–4 procents hyreshöjning under perioden, då får vi problem. Rabattmodellen är förhandlad med Hyresgästföreningen. – Mottagandet i Hyresgästföreningen var lite blandat. De har förstås inget emot att sänka hyran, men de förstår ju att vi tappar pengar som vi får ta igen någon annanstans.

Nyproduktionen ställs indirekt lite mot de befintliga husen. De pengar Öbo sparar genom sin hyresmodell skulle teoretiskt sett kunna användas för att sänka hyran med någon bråkdels procent i resten av beståndet. – Men det är å andra sidan inte säkert att vi hade kunnat hyra ut de nybyggda lägenheterna till den högre hyran. Man kan säga att vi har en marknadsanpassad hyra. Efterhand har det ju blivit trögare att hyra ut, särskilt vid succession, när någon flyttar ut efter något år. FRÅN BÖRJAN LÅG rabatten på 30 procent

överallt. – Men när det blev skarpt läge insåg vi att vi behövde differentiera rabatten. I centrala lägen är det inte lika viktigt att rabattera. Nu är rabatten 10 procent i A-lägen (i centrala Örebro), 20 procent i B-lägen (lite längre från centrumkärnan) och 30 procent i C-lägen. Förhoppningen är också att rabattmodellen ska sänka omflyttningsgraden, som annars är rätt hög i nyproduktionen. – Vi vet inte om hyresgästerna kommer att utnyttja de låga hyrorna i 5–6 år för att sedan

Allmännyttan nr 4 X november 2019

flytta. Men då har man bott in sig, hoppas vi. Mottagandet av Öbomodellen var även lite blandat hos de privata fastighetsägarna i staden, som såg en viss konkurrens om hyresnivåerna. – Men å andra sidan finns det ju även andra fastighetsägare som har rabatter. Och även de har möjlighet att låsa räntan. Alla skulle kunna göra så här, om de har goda lånevillkor. Öbo lånar med kommunal borgen via kommunens internbank, men har räntetillägg som motsvarar fördelen med borgen, så att upplåningen ska göras på likställda villkor. Hittills är det fyra nybyggnadsprojekt med sammanlagt drygt 260 lägenheter som omfattas av rabattsystemet i Örebro. – Tanken är att all nyproduktion i Öbo fram över ska omfattas av modellen. HITTILLS ÄR DET INTE så många andra bo-

stadsföretag som använder Öbomodellen, men nyfikenheten är stor – många har ringt och frågat om modellen, berättar Björn Forsberg. Susanna Höglund, chefsekonom på Sveriges Allmännytta, har inte sett att det är en modell som fått bred spridning i landet.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

– Det här är en modell som fungerat bra just i Örebro, med de speciella förutsättningar som finns där. Det är inte säkert att den går att kopiera rakt av i andra bostadsbolag, säger hon. Lindesbergsbostäder hör dock till dem som nu använder en rabattstege (se nästa sida). Förra året fick Öbomodellen ett heders omnämnande när Boinstitutet delade ut sitt bopris, med motiveringen att Öbo ”med mod och kreativitet utvecklat en modell som gör det möjligt för alla hyresgäster att efterfråga också nybyggda bostäder även i stadskärnan”. b

Fredrik Anderstedt, vice ordförande i Håbohus, fotograferar utsikten från en av lägenheterna i kvarteret Kungsplan.

HYRESMODELL MED RABATT-TRAPPA Exempel på månadshyror i kvarteret Kungsplan, kronor/månad Nyrenoverat 1 rum och kök, 35 kvm 2 rum och kök, 76 kvm Nybyggt 1 rum och kök, 32 kvm 3 rum och kök, 69 kvm

Grundhyra 5 400 10 350

Hyra år 1 4 320 8 280

Hyra år 7 4 750 9 108

Hyra år 15 5 328 10 212

5 535 9 495

4 428 7 596

4 871 8 355

5 461 9 368

Från grundhyran dras en rabatt varje år. Grundhyran påverkas av den årliga hyres justeringen. Exempelhyrorna för år 7 och 15 kommer därför att förändras.

Det nybyggda kvarteret Gåsen vid Lindesjöns strandpromenad i Lindesberg.

RABATT PÅ NYA HYROR ETT MÅSTE I LINDESBERG Bostadsföretaget Libo i Lindesberg ger en rabatt på hyran i nya hus under de första tio åren. Det är en konsekvens av redovisningsreglerna i kombination med att kommunen vill att bolaget bygger nytt – och byggpriser som överstiger vad hyresgäster är beredda att betala i hyra. Text: Helene Ahlberg Foto: Annelie Bergqvist

DET KOMMUNÄGDA bostadsbolaget i Lindes-

LIBO Lindesbergsbostäder Antal lägenheter: 1 020 Antal anställda: 0 (hyr tjänster av moderbolaget Fastigheter i Linde AB, som har 34 anställda) Resultat efter finansnetto (2018): 60 miljoner kronor Vakansgrad: 2 % Soliditet: 20 %

berg har en rabattstege för hyran i nybyggda hus – inspirerad av Öbos hyresmodell (se sidan 28). – Vi har använt oss av den här rabattmodellen i fyra–fem år, sedan byggkostnaderna i Sverige började sticka iväg. Det slog igenom direkt på våra byggprojekt. Den hyra vi skulle behöva ta ut i dag är inte marknadsmässig. Det konstaterar Erik Andreen, ekonomichef på Libo. – Utan rabatt skulle vi inte få våra nyproducerade lägenheter uthyrda, säger han. Bostadsföretaget har byggt en hel del nytt. Vid

årsskiftet står 30 nya lägenheter klara, året före invigdes 20 nya lägenheter, dessförinnan några parhus och elva lägenheter. – Det är rätt mycket för ett litet företag. 2016 stod 70 Kombohus-lägenheter klara. – Då gick byggkostnaden ihop med den hyra vi kunde sätta. Men senare byggprojekt har blivit dyrare. Nu saktar Libo ned byggtakten, men det finns ändå flera projekt som kommer att landa på bolagets bord – som att bygga om två skolor till bostäder. FÖR ATT ANPASSA nyproduktionshyran till vad

som är gångbart på marknaden räknar Libo fram en rabatt, som sedan krymper med en tiondel varje år under tio år. Rabattmodellen är en anpassning till det så kallade K3-regelverket, alltså redovisningsregler för större bolag. – Vi måste varje år värdera våra fastigheter för att se att det bokförda värdet inte är högre än

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HYRESRABATT 3 rok, 77 k

marknadsvärdet. Annars krävs en nedskrivning, säger Erik Andreen. Libo vill dock helst slippa stora nedskrivningar. – För att klara det sätts en hyra som förvisso är hög, men som vi ändå bedömer är rimlig på längre sikt. Den kompenseras sedan med en rabatt som gör att hyran marknadsanpassas till nuläget. Det har funkat bra och gjort att vi fått fullt uthyrt i våra nyproduktioner.

eret Gåsen vm i kvart

balkong

DESSUTOM ÄR DET LÅNGSIKTIGT sett en

bra investering att bygga bostäder, menar han: Libo har en lång bostadskö. – Det här bra i det långa loppet. Lindesberg växer, får fler kommuninvånare och får in fler skattekronor. Därmed drar Libo sitt strå till stacken på ett bra sätt, tycker Erik Andreen. – Det är försvarbart och en schysst affär, trots nedskrivningar. För vissa nedskrivningar gör bolaget ändå på sin nyproduktion – ungefär 15–25 miljoner kronor på de senaste projekten, vilket motsvarar 10–20 procent av totalkostnaden. Den största utmaningen för bolaget är att bygga nytt utanför centralorten. – Produktionskostnaden är lika hög i hela kommunen, men marknadsvärdet är betydligt lägre utanför Lindesberg. Det leder till hyror som blir för höga för marknaden, till och med om vi använder oss av rabattmodellen. b

Allmännyttan nr 4 X november 2019

y ra adsh M å n ra b a t t : u t a n ro n o r 96 k 2 1 0

matplats

vardagsrum

kök

HYRESGÄSTFÖRENINGEN gillar dock inte

modellen. Föreningen tycker att hyresnivåerna är för höga och önskar att Libo gör nedskrivningar och sätter permanent lägre hyror, hellre än ger tillfälliga rabatter. Vad skulle hända om ni gjorde en nedskrivning i stället? – Då skulle vi göra ännu större förluster än i dag. Vi skulle få minusresultat, vilket minskar det egna kapitalet. Till slut riskerar företaget att hamna på obestånd. – Dessutom kan revisorerna invända att man agerar skadligt mot bolaget. Då får styrelse och vd inte ansvarsfrihet, säger Erik Andreen. Men varför bygger ni om det egentligen är olönsamt? – Vi har ett uppdrag från kommunen, att bygga nytt och möjliggöra inflyttning. Det tar vi på allvar.

Måna dshyr a med ra b a t t f örs t a å re t: 9 85 6 k ro n o r

sovrum

entré sovrum

LINDESBERGSBOSTÄDERS HYRESTRAPPA År

Rabatt per kvm

Månadshyra med rabatt

350 kr

9 856 kronor

315 kr

280 kr

245 kr

210 kr

175 kr

7 8 9 10 11

140 kr 105 kr 70 kr 35 kr 0 kr

10 080 kronor 10 304 kronor 10 528 kronor 10 752 kronor 10 976 kronor 11 200 kronor 11 424 kronor 11 648 kronor 11 872 kronor 12 096 kronor

Så här ser Libos rabatt-trappa ut för en trea på 77 kvadratmeter i det nybyggda kvarteret Gåsen. Rabatten minskar med en tiondel varje år, för att sedan vara nere på noll kronor år elva. Om de vanliga årliga hyresförhandlingarna mellan Libo och Hyresgästföreningen ger en hyreshöjning läggs den ovanpå hyran i rabattrappan.

ARKITEKTUR

FLYGANDE BETONG NY UTSTÄLLNING SÄTTER MILJONPROGRAMMET I NYTT LJUS Utställning på ArkDes i Stockholm. Pågår till den 1 mars 2020.

SUNE SUNDAHL

MILJARDER KVADRATMETER boyta har byggts med prefabricerade betongelement. Utställningen Flygande betong – byggelementen som förändrade världen berättar om tiden då ett svävande betongelement symboliserade framtidstro och förkroppsligade drömmen om en bättre värld, men också om byggelementens närvaro i den samtida arkitekturen. I ArkDes egenproducerade utställning får publiken genom modeller och originalmaterial lära känna betongelementens historia både internationellt och i Sverige, då det byggdes bostäder för miljontals människor.

ArkDes visar unikt material från sina samlingar.

VisionPlus

Bilden av den flygande betongen var återkommande under 1950- och 60-talen.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Är du rustad för en framtidsbransch? Fastighetsbranschen växer så det knakar. Vi sysselsätter fler än skogsindustrin och är den första branschen som är jämställd på börsnivå. Med vårt breda utbud av kurser får du den senaste kunskapen inom fastighetsföretagande. Vi kompetenssäkrar framtiden! Nyfiken på att veta mer? Besök www.fastighetsagarna.se

Allmännyttan nr 4 X november 2019

FÖRVALTNING

R E N N I H R E L F

När många hjälps åt blir det roligare. Därför arbetar

distrikt Centrum på Bostadsbolaget i Göteborg med att föra samman arbetslag från olika områden för att gemensamt ta sig an större projekt. En satsning som har fallit väl ut. Text: Malin Age Foto: Tobias Odsvik

DET ÄR EN GANSKA SPECIELL syn när upp emot 30–40 fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare sluter upp för att arbeta tillsammans. – Det började som ett initiativ från medarbetarna. Förslaget lyftes fram i deras handlingsplaner och det bygger förstås mycket på ett medarbetarengagemang. Många efterfrågade en möjlighet att kunna hjälpa varandra mer och lära känna varandra bättre, berättar Tobias Odsvik, som är en av förvaltarna på Bostadsbolaget, distrikt Centrum. ARBETSUPPGIFTERNA kan variera. Med fler händer och många raska ben är det lättare att ta sig an större projekt och arbetet blir klart snabbare. Tillsammans har grupperna rensat i källare, målat i trapphus och garage, storstädat i cykelrum och tvättstugor och hjälpts åt med beskärningar av träd och buskar. Det har varit tre

Denna artikel har tidigare publicerats i Trivas, Bostadsbolagets hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sverigesallmannytta.se

träffar under våren och till hösten är ytterligare två inplanerade. – Målet är att alla ska lära känna varandra lite bättre, och då kan det bli enklare att hitta samarbeten i vardagen framöver också. Det är alltid lättare att ringa upp någon som man redan har träffat om man behöver hjälp, säger Tobias Odsvik, som hoppas på ännu fler och mer spontana samarbeten mellan de olika områdena framöver. EN SOM HAR VARIT med på gemensam-

hetssatsningens träffar är Sadije Ukaj, som är lokalvårdare i Tynnered. Hon har arbetat två år på Bostadsbolaget och varit med på träffarna i Frölunda och Majorna. – Jag tycker att det har fungerat jättebra. Vi samarbetar, träffar nya kollegor och jag trivs jättebra med alla. Det är roligt att lära känna fler. Varje arbetstillfälle har avslutats med en samling. Någon gång har det grillats korv och annars blir det fika. – Det är ett bra sätt att träffa kollegor och hjälpas åt och lära av varandra, hitta nya samarbeten och skapa nytta för kunden. Vi hoppas att det märks att det blir mycket gjort och att de som bor i våra områden uppskattar det, säger Tobias Odsvik. b Det här är ett exempel på hur Bostadsbolaget jobbar för att möta resultatet av den årliga hyresgäst enkäten. Undersökningens resultat ligger sedan till grund för hur de planerar och prioriterar bland åtgärder och aktiviteter i sina områden för året som kommer.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

R E M

Vi samarbetar, träffar nya kollegor och jag trivs jättebra med alla. Sadije Ukaj, lokalvårdare, Bostadsbolaget i Göteborg

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Växjöbostäder har tillsammans med Midroc tilldelats Växjö kommuns Byggnadspris 2019 för bostadsområdet Vallen, som ligger mellan Växjösjön och Bergundasjön.

VÄXJÖ VILL BLI BÄST PÅ Växjö kommun vill gärna ta täten i trähusligan. Trähussatsningen i området Välle Broar är utropat till landets största och Växjö omnämner sig själv som Europas första moderna trästad. Text: Ulla-Karin Höynä Foto: Växjöbostäder

Allmännyttan nr 4 X november 2019

VÄXJÖ KOMMUN

NYPRODUKTION

VÄXJÖS TRÄBYGGNADSSTRATEGI Mål: 50 procent av all nybyggnation i kommunal regi ska vara träbaserad år 2020. Antagen av: Kommunfullmäktige. Huvudsyfte: Minska koldioxidutsläppen. Definition träbyggnad: En byggnad där den bärande stommen till huvuddelen utgörs av träbaserat material.

BOSTADSOMRÅDET VÄLLE BROAR – som

ligger mellan Växjös stadskärna och Linnéuniversitet – består av flera kvarter med trähus. – Fram till idag har vi byggt 1 000 bostäder i trä, och ytterligare 500 är planerade i Välle Broar, säger Johan Thorsell, verksamhetsutvecklare för träbyggnadsfrågor i Växjö kommun. Även förskolor och skolor byggs i trä, och det nya kommunhuset som ska vara klart årsskiftet 2020–21 byggs, inte oväntat, också i trä. Satsningen på trähus är en del av kommunens miljöarbete, och i samband med markanvisningar ställer kommunen krav på träbaserade hus. I allmännyttiga Växjöbostäders ägardirektiv ingår att företaget ska följa kommunens träbyggnadsstrategi (läs mer ovan). Bostadsbola-

Allmännyttan nr 4 X november 2019

get, som är en av flera byggherrar i Välle Broar, har därför som mål att hälften av företagets nybyggnationer ska vara träbaserade. Numera finns 465 lägenheter i trähus i beståndet. Inför de första flerbostadshusen i trä startade en läranderesa, berättar Carina Herbertsson, projektchef på Växjöbostäder. – För våra entreprenörer var det deras första höghus i trä. Vi projekterade tillsammans med dem och gjorde gemensamma studiebesök hos leverantörerna. Hon förklarar att det var många byggtekniska detaljer att lösa, som exempelvis hur fönsterdetaljer skulle fästas i stommen och hur olika byggnadsmaterial samverkar med varandra. Efter de här första höghusen – vars 

Inför de första flerbostadshusen i trä startade en läranderesa. Carina Herbertsson, projektchef på Växjöbostäder

NYPRODUKTION

KORT OM TRÄHUS Andel av nya flerbostadshus: Omkring 10 procent av flerbostadshusen i landet byggs med trästomme. Andel av nya småhus: Cirka 90 procent av enfamiljshusen i landet byggs i trä. Förbud: År 1874 förbjöds byggande av flerbostadshus med trästomme av brandskäl. 1994 blev det åter möjligt att bygga sådana hus med fler än två våningar. Källa: Sveriges Träbyggnadskansli och Svenskt Trä.

Att trähusen blir mer syn liga är väldigt viktigt för en trästad som Växjö. Johan Thorsell, Växjö kommun

VÄXJÖBOSTÄDER Ägare: Växjö kommun, genom moderbolaget Växjö Kommunföretag AB

 totalt 71 lägenheter stod klara för inflyttning 2015 – har Växjöbostäder har byggt ytterligare tre projekt med flerbostadshus i trä. Flera olika konstruktioner har använts: • Modulhus med nyckelfärdiga lägenheter som lyfts ut på plats. • Pelarbalksystem med massiva träbjälklag och balkar med hela limträbalkar. • Korslimmat trä, så kallat KL-trä, med hoplimmade skikt av ohyvlat trä. – Vi har jättebra erfarenhet av KL-trä och även bra erfarenheter av modulsystemet och pelarbalksystemet, säger Carina Herbertsson. JOHAN THORSELL BETONAR ATT det är vik-

tigt med tyngd i ett trähus. Många av flerbostadshusen i Växjö har därför byggts med den första våningen i betong. – Det handlar om att nyttja trä där det är som bäst, och betong där det är som bäst, säger han. På frågan om man kan se att ett hus är byggt av trä svarar Johan Thorsell ”oftast inte”. För att räknas som trähus räcker det nämligen att den bärande stommen består av trä. – Det är husets stomme som gör den största klimatskillnaden, förklarar han. Det vanligaste fasadmaterialet har hittills varit cementskivor och puts. – Det är först på senare år som vi börjat med cederspån, och det har också blivit vanligare med limträ och massiva träpaneler, breda brädor som gör att känslan för trä kommer fram mycket mer, säger han. – Att trähusen blir mer synliga är väldigt viktigt för en trästad som Växjö, och det är något som våra politiker brukar framhålla.

Antal anställda: 95

EN SVÅRIGHET NÄR DET GÄLLER att bygga

Antal lägenheter: 8 970

flerbostadshus i trä har, enligt Johan Thorsell, varit den långa väntetiden på trämaterial. Det har gjort att kommunen varit tvungen att vända sig utomlands, bland annat till Tyskland och

Varav studentbostäder: 2 129 Antal lokaler: 582

Österrike, och cederspånen till fasaderna har importerats från Kanada. För Växjöbostäders fyra projekt har dock stommarna och modulerna levererats från svenska företag. De många trähusen i Växjö har rönt stort intresse. Växjöbostäder har på sitt senaste projekt haft 70 studiebesök från olika kommuner och bostadsbolag i södra Sverige, och även besök från Kanada och Kina. b Vad är bäst för klimatet – trä eller betong? Läs expertsvaret på sidan 54.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

VÄXJÖ KOMMUN

TYSTARE I TRAPPHUSEN – MEN MER STEGLJUD I TRÄHUS SPRIDS LJUD på ett annat sätt än i betonghus. Ljuden i trapphusen blir dovare på grund av trästommen och träinredningen. Däremot sprids lågfrekventa ljud lättare lodrätt genom huset, som exempelvis stegljud från grannar. Det har Växjöbostäder fått höra från hyresgäster i företagets första trähusprojekt. – Men det har vi inte hört något om i efterkommande projekt, säger projektchef Carina Herbertsson, som betonar att det är viktigt att tänka på ljud under hela byggprocessen, från projektering till produktion.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

LANDET RUNT BYGG & OMBYGG

Träfasader och balkonger för alla fyra årstiderna Gävle. Allmännyttiga Gavlegårdarna ska bygga två hus – varav det ena med 15 våningar – i stadsdelen Godisfabriken (där skumbilstillverkaren Ahlgrens tidigare huserade). Husen får träfasader, solceller, gemensamma ytor för hyresgästerna och växter både inomhus och på taken. Arkitekten Jason Pomeroy är särskilt stolt över balkongerna. – Vi har lyckats utmana den förutfattade mening som säger att man i Sverige bara kan nyttja sin balkong under några få månader om året. Här har vi skapat flexibla vinterträdgårdar som går att anpassa efter fyra årstider och som kan användas på olika sätt, hela året. Byggstarten är planerad till försommaren 2020.

SOFIA SABEL

procent av Sveriges befolkning bor i tätorter. 87 Källa: SCB

Göteborgs skärgård. Nyligen flyttade de första hyresgästerna in i Familjebostäders hus på Donsö i Göteborgs södra skärgård. – Det har varit några saker utöver det vanliga att ta hänsyn till, bland annat att varje flyttlass måste bokas för att få plats på båten. Men allt ser ut att ha flutit på fint, säger uthyraren Susanne Janebrink. Även modulerna, som kom på plats i maj, fraktades till ön med båt. I husen finns 60 lägenheter, alla med balkong eller uteplats samt parkeringsplats med laddstation för liten elbil/golfbil. I övrigt är ön bilfri.

Det nya bolagets styrelse, från vänster: Wilhelm Risberg, vd för Lindbäcks Boende, Tom Rasmussen, fastighetsut vecklingschef på Heimstaden, Åsa Andersson, Skebos vd, Per Gustafsson, fastighetsutvecklare på Skebo, och Lars Lundgren, marknadsområdeschef på Riksbyggen.

NYA LÄGENHETER INNANFÖR RINGMUREN

GOTLANDSHEM

FINT FLYT NÄR HYRESGÄSTERNA KOM TILL BILFRIA SKÄRGÅRDSÖN

Skellefteå. Kommunägda Skebo har bildat ett nytt fastighetsbolag tillsammans med Riksbyggen, privatägda Lindbäcks Boende och Heimstaden, som är associerad medlem i Sveriges Allmännytta. Målet är bygga 1 000 nya bostäder i Skellefteå till år 2024. – Tillsammans blir vi kraftfulla i att kunna driva stora byggprojekt, säger Åsa Andersson, vd för Skebo. Det nya bolaget heter Byggrätt Norr och ägs till 43 procent av Skebo. De tre andra företagen äger 19 procent var. – Vi ser fram emot att fortsatt utveckla det goda samarbetet, hjälpa varandra och tillsammans aktivt bidra till Skellefteås och regionens utveckling, säger Tom Rasmussen, fastighetsutvecklingschef på Heimstaden. PATRICK DEGERMAN

POMEROY STUDIO

ALLMÄNNYTTIGT INITIATIV TILL NYTT SAMÄGT BOLAG

Visby. Gotlandshem planerar för tre nya lägenheter intill Österport innanför ringmuren. Det är ett ungdomsboende som stått tomt under en tid som ska omvandlas till två fyrarummare och en enrummare. – Det finns en efterfrågan på både stora lägenheter och ettor så det är extra positivt att den här lokalen lämpade sig så bra för att bygga båda varianter. Dessutom med ett väldigt centralt läge i Visby, säger Elisabeth Kalkhäll, vd för Gotlandshem. Framåt hösten 2020 beräknas lägenheterna vara inflyttningsklara.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

HSB Brf Sachsen med 215 lägenheter och 6 lokaler sänkte sina energikostnader redan första året.

Uppnå optimal drift, underhåll och lägre kostnader på Era värmesystem och tappvattensystem med Bauer PipeJet Bauer PipeJet® vattenbehandling kickar igång värmesystem och tappvattensystem, så att de kan styras korrekt och fungera optimalt. Bauer PipeJet® behandlar, renar och skyddar hela rörsystemet. Det sänker era kostnader och ökar värdet på er fastighet.

1: Vattnet i rörsystemen behandlas kontinuerligt.

2: Renar dvs. tar efterhand bort befintliga avlagringar, minskar och sätter stopp för korrosionen i rörsystemet.

”Efter många år av kalla radiatorer och klagomål från hyresgäster krävdes en permanent lösning för våra värmesystem. I april 2014 beslutade vi oss därmed för att installera Bauer PipeJet för att lösa driftproblemen med värmesystemen för lägenheter och lokaler. Vi har redan efter 12 månaders drift med Bauer PipeJet kunnat sänka framledningstem peraturerna i värmesystemen med 8.0 grader base rat på de höjda temperaturerna från lägenheternas ventilationssystem och värmepumparna. Radiator ventilerna fastnar inte längre. De boende är nu nöjda med värmen i lägenheterna och vi har redan sänkt energikostnaden för uppvärmningen med ca. 200.000 kronor det första året. Det här ser lovande ut för vår bostadsrättsförenings framtid.” Bo Svensson och Eva Ingers, Brf Sachsen i Helsingborg.

3: Skyddar mot nya avlagringar och korrosion, som ett kontinuerligt automatiskt förebyggande underhåll. Bauer Watertechnology AB Allmännyttan nr 4 X november 2019

| 08-580 380 66 / 08-580 380 67 | Säbygatan 1, 261 33 Landskrona E-post: info@bauer-wt.se | www.bauer-wt.com/swe

HÅLLBARHET

HÅLLBARHETSSKOLA Det började som ett projekt för att minska hushållsavfallet,

– VI HAR VARIT IGÅNG sedan februari 2018 och

översatt till de vanligaste språken som talas i bostadsområdena. Samtidigt finns ett stort fokus på bilder för att göra skolan så språkneutral och tillgänglig som möjligt. – I lokalerna försöker vi visa vad som händer med till exempel alla förpackningar som sorteras, vad som händer med de brännbara soporna och matavfallet. Vi har jobbat mycket med skyltar och bilder för att tydliggöra budskap. Och vi har valt att hålla utbildningen i positiv anda, inte pekpinnebaserad.

snittbetyget från dem som hittills har gått hållbarhetsskolan är 5,6 av 6 möjliga. Det är jätteroligt och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Nina Staaf, projektledare på Mitthem. Hon berättar att de betydande framgångs faktorerna till stor del handlar om utbildarnas breda språkkompetens, stora kunskap om hur olika kulturer fungerar och goda lokalkännedom. Det tryckta materialet som tagits fram är

MITTHEM INITIERADE projektet i samarbete med MittSverige Vatten & Avfall. De sökte medel via Tillväxtverket och Sundsvalls kommun för att höja kunskapen om hur samhällsresurserna kan användas på ett bättre och mer miljövänligt vis, till exempel vad gäller vattenförbrukning och källsortering. – Projektansökan stämde väl överens med må-

värme- och vattenförbrukningen i områdena Nacksta och Skönsberg i Sundsvall. Nu är hållbarhetsskolan öppen för alla Mitthems hyresgäster. Och givetvis är även kolleger från allmännyttan välkomna. Text: Sophie Sölveborn Foto: Mitthem

MITTHEM Sundsvall Antal lägenheter: 5 700 Antal anställda: 50

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Mitthem informerar på ett interaktivt och pedagogiskt sätt om varför man ska källsortera: Dina brännbara sopor blir till fjärrvärme som sedan värmer dina element. Ditt matavfall blir till biogas som du kan tanka bilen med eller som är drivmedel till bussen du åker med.

UTAN PEKPINNAR let om 20 procents ökad energieffektivitet inom EU och 2020-strategin för Östersjöregionen. Vi kände även att vi ville jobba förebyggande för att motverka både onödiga och dyra skador, exempelvis vattenskador. VÅREN 2017 BLEV PROJEKTET beviljat medel

och knappt ett år senare, i februari 2018, hölls de första utbildningarna. Under den tiden anställdes två utbildare och Mitthem byggde upp de två interaktiva, pedagogiska och språkneutrala utbildningslokalerna i fokusområdena Nacksta och Skönsberg. – Det är ofta många ”ska”, men få ”varför” i information om till exempel avfall och förbrukning. Vi upplever att många har hört orden, men inte förstått innebörden. Vi jobbar med förståelsen om varför det är viktigt att tänka klimatsmart och försöka ändra sitt beteende, säger Nina Staaf.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Projektets mål var att 300 personer skulle ha gått den timmeslånga utbildningen före projekttidens slut i december 2019. Ett mål som uppnåddes redan drygt halvvägs. Hållbarhetsskolan har blivit så lyckad att Mitthem gjort den till ett permanent inslag i verksamheten. Bolaget vill nu att så många hyresgäster som möjligt som bor deras bestånd, totalt cirka 6 000 lägenheter, kommer och går skolan. – Vi har även utbildat alla medarbetare inom Mitthem och de flesta säger att de lärt sig en massa nya saker som man ”trodde” att man kunde, säger Nina Staaf.

HENNES FRÄMSTA RÅD är att ta fram en lång-

siktig strategi för hur man tänker sig upplägget av sin utbildning och hur man når sina hyresgäster. – Ta hjälp av de bolag som redan har en fungerande boskola, och se hur vi och andra byggt 

Vi har valt att hålla utbildning en i positiv anda, inte pekpinne baserad. Nina Staaf, projektledare på Mitthem i Sundsvall

HÅLLBARHET  upp våra lokaler. Det som tar tid är ju att bygga upp allt och komma igång! – Sedan finns det ju en stor vinst med att träffa sina hyresgäster i högre utsträckning, vilket en skola som denna innebär, och det är också bra att ha med sig in i satsningen. Mitthem räknar på att en 70-procentig tjänst driver hållbarhetsskolan efter projektets slut. – Alla nya hyresgäster kommer att få en bokad tid för besök och hållbarhetsutbildning. Vi fortsätter också att utbilda nya klasser som går på SFI, (svenska för invandrare). Utbildaren kommer även, som tidigare, fungera som en stödfunktion mellan Mitthem och hyres-

RESULTAT

Projektets mål är att minska vatten/värme och mängden brännbara sopor med 5 procent. Statistiken ser ut så här vid skrivande stund: (oktober 2019) •

Vattenförbrukningen har minskat med 22%

•

Värmeförbrukningen har minskat med 9%

•

Brännbara sopor har minskat med 23%

gästerna när det gäller IMD, individuell mätning och debitering, och följdfrågor kring det. EN STOR DEL AV MITTHEMS hyresgäster

betalar idag för sin faktiska förbrukning av vatten och det kan ibland innebära en rejäl ökning av hyran. När utbildarna har tid samarbetar de med Mitthems förvaltnings- och ekonomiavdelning. De ägnar sig delvis åt uppsökande verksamhet för att informera och hjälpa storkonsumenter av vatten att få ner sin förbrukning. – Utbildarna visar hyresgästerna hur de kan logga in på vår webbplats och se och följa sin egen förbrukning. De visar hur hyresgästerna själva kan påverka sina kostnader. Många blir väldigt tacksamma över att få ”verktyg” och kunskap för att kapa kostnader. – Det kan handla om att konkret visa skillnaden mellan vad det kostar att duscha 5 minuter kontra 15 minuter, och vad besparingen räcker till om man duschar snabbt. X antal liter mjölk, blöjor, biobesök eller annat. Då är det mer motiverande att inte ta långa, varma duschar! b

KRÄV ALLTID INTYG OM SÄKER VATTEN Kräv alltid intyg om en Säker Vatteninstallation från installatören som renoverar ditt kök eller badrum. Det är det enklaste sättet att slippa byggfusk. Intyg om en Säker vatten-installation är ett kvalitetsdokument som uppfyller kraven från myndigheter, besiktningsmän och försäkringsbolag. Kolla om VVS-företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Nu finns det över e d 2 000 auktorisera VVS-företag!

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Allmännyttan nr 4 X november 2019

HBV & FLERBOSTAD

NUGERVI

Vi är säkerhetspartner!

10- RS

GARANTI På LåSSYSTEMET! nA

DEn

Installera direkt – betala per månad

Som HBV-partner i säkerhet vet vi på CERTEGO hur uppskattat och smart det är att kunna låsa allt i flerbostadsfastigheten med en och samma nyckel – från entrédörrar till lägenhetsdörrar, postboxar och soprum.

nTi

Ta steget och maximera säkerheten i ert flerbostadshus. CERTEGO erbjuder nu 10 års garanti på det kopieringsskyddade låssystemet ASSA ABLOYs Neptun 4900 vid tecknande av serviceavtal – och dessutom smarta finansieringslösningar.

S B ä S TA

Just nu kan du beställa ditt låssystem till kampanjpris från 19 kronor i månaden* per komplett monterad ASSA ABLOY Neptun cylinder.

Det här ingår: Komplett ASSA ABLOY Neptun cylinder 4900. Montering. Kostnadsfri nyckel vid ReKey omprogrammering under avtalstiden. Serviceavtal med ett årligt servicebesök. 10-års garanti.

Marknadens bästa garanti Vi är troligen unika på marknaden med 10-års garanti på ett låssystem. Vi berättar gärna mer om vår garanti, om fördelarna och om hur vi kan hjälpa dig. * Kampanjpriset från 19 kronor i månaden gäller endast vid beställning av nya Neptun-cylindrar. Avtalstid kan väljas mellan 12 till 60 månader.

PS. Vi hjälper dig även med Passersystem, Bokningssystem, Dörrautomatik, Dörrstängare och Fastighetsboxar.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

ViLL Du VETA mER? Skanna QRkoden!

eller ring oss direkt på 0771-25 45 45

certego.se/10

certego.se Växel: 0771-25 45 45 info@certego.se facebook.com/certegosverige linkedin.com/company/certego-group 49

HUR ”MYCKET” FÅR EN ANSTÄLLD VARA SJUK?

Vi har en anställd som ofta sjukanmäler sig för kortare perioder, ofta i samband med helger och aktiviteter med jobbet, såsom konferenser och liknande. Hur ”mycket” får en anställd vara sjuk egentligen?

Karl Engman Förhandlare och rådgivare på Fastigo

Svar: Det finns ingen begränsning för hur mycket en anställd ”får” vara sjuk. Är den anställde sjuk så är hen det. Däremot finns det regler och verktyg för att komma åt misstänkt fusk – exempelvis genom att kräva förstadagsintyg. Detta kan en arbetsgivare kräva om det finns skäl till det, till exempel vid mycket korttidsfrånvaro, misstanke om missbruk (missbruk såväl av sjuklönereglerna som av alkohol med mera). En begäran om förstadagsintyg ska vara skriftlig och får gälla högst ett år i taget. Arbetsgivaren ska stå för kostnaden för läkarintyget men har också rätt att anvisa vilken läkare som medarbetaren ska gå till. Men det finns inga regler om att en anställd bara får vara sjuk ett visst antal dagar. Du bör som arbetsgivare diskutera situationen

ANNICKA ISTEMO

FASTIGO SVARAR

med den anställde. Inte från ett fördömande perspektiv utan för att ta reda på om det finns andra orsaker till frånvaron, eller om det ligger annat bakom som du kan hjälpa till med. Det kan som sagt vara ett missbruksproblem av något slag, struliga hemförhållanden, behov att tillfälligt gå ned i tid eller förändring av schema som skulle kunna hjälpa både verksamheten och den anställde. Om det visar sig vara en sjukdom eller missbruksproblem – hjälp den anställde att söka adekvat vård. b

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddarsydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Sjuk första veckan på nya jobbet, vad gäller? Jag har precis börjat på ett nytt jobb och blev sjuk redan första veckan, har jag fortfarande rätt till sjuklön? Svar: Så länge du följer arbetsgivarens anvisningar om sjukanmälan och gör anmälan omgående, så har du rätt till sjuklön från och med första dagen i din anställning. Detta gäller inte om din anställning är tidsbegränsad och kortare än en månad; då måste du ha tillträtt anställningen och varit anställd i fjorton kalenderdagar i följd för att ha rätt till sjuklön. b

Varför får jag avdrag för hela dagen, när jag bara var sjuk från lunch?

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal Luftdon Flexi

Svar: Från den 1 januari 2019 kom nya regler för karensavdraget vid frånvaro på grund av sjukdom. När du sjukanmäler dig görs ett karensavdrag med 20 procent av din genomsnittliga veckoarbetstid. Om du arbetar 40 timmar i veckan så görs alltså ett karensavdrag med åtta timmar. Detta innebär att om du jobbar fyra timmar och sedan sjukanmäler dig, så görs karensavdrag med fyra timmar första dagen och fortsatt avdrag med fyra timmar andra dagen, så att åtta timmars avdrag uppnås. Därefter utges sjuklön med 80 procent av din inkomst precis som tidigare. b

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdon Flexi

Förra tisdagen blev jag dålig och sjuk anmälde mig vid lunchtid och sedan var jag sjuk resten av veckan. Nu säger min arbetsgivare att jag ändå får åtta timmars avdrag på lönen, fastän jag jobbade halva dagen. Förut har jag bara fått avdrag för de timmarna jag var frånvarande under första sjukdagen, vad gäller?

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SVERIGESALLMANNYTTA.SE

Jag försöker reda ut det här med trygghetsboende och seniorboende. I mina ögon är de snarlika. Svar: När det gäller boende avsedda för äldre skiljer man mellan boendeformer på den ordinarie bostadsmarknaden och särskilda boendeformer. Exempel på särskilda boendeformer är vård- och omsorgsboende, servicehus, äldreboende och biståndsbedömt trygghetsboende. För att få en plats i någon av dessa boendeformer krävs att hyresgästen fått ett beslut om bistånd. På den ordinarie bostadsmarknaden krävs inget sådant beslut, utan där söker var och en via de kösystem som finns. PÅ DEN ORDINARIE bostads-

marknaden finns olika varianter av seniorboenden, till exempel 55+ och 65+ lägenheter. Ibland är lägen-

heterna spridda i ett bestånd, men det vanligaste är kanske att man har särskilda adresser som är avsedda för målgruppen. Den här typen av lägenheter har oftast någon grad av tillgänglighets anpassning och för att få teckna kontrakt måste den sökande ha uppnått den ålder som är gränsen för det boende hen söker. Det är inte ovanligt att gemensamma utrymmen och personal finns även i denna boendeform. TERMEN TRYGGHETSBOENDEN

återfinns på den ordinarie bostadsmarknaden och riktar sig till personer som inte har ett omfattande vårdbehov, men som har behov av en ökad trygghet i form av en ökad tillgänglighet men också social samvaro. Trygghetsboenden erbjuder gemensamhetsutrymmen och en viss service knuten till boendet. Antingen i form

För trygghetsboenden finns ett investeringsstöd att söka. Åsa Schelin, expert på boendefrågor, Sveriges Allmännytta

SHUTTERSTOCK

Trygghetsboende och seniorboende – vad är skillnaden?

av personal som arbetar i fastigheten med att anordna aktiviteter, tillhandahålla information och liknande eller i närliggande servicelokal. För trygghetsboenden finns ett investeringsstöd att söka, både för nyproduktion och för om/tillbyggnad av befintlig fastighet. Det finns särskilda krav på service och gemensamhetsutrymmen för att kunna få investeringsstöd, ett viktigt syfte är att minska ensamhet. Trygghetsboenden erbjuder ingen vård, utan det vård- och omsorgsbehov individen eventuellt har ska tillgodoses via hemtjänst och hemsjukvård. FRÅN DEN 2 APRIL 2019 finns en

ny särskild boendeform som kallas biståndsbedömt trygghetsboende. Hur kommunerna kommer att välja att använda den möjligheten, och hur det kommer att påverka boendeformen, trygghetsboende på ordinarie bostadsmarknad, återstår att se. Vill man läsa mer om detta hittar man bra information hos Boverket och Inspektionen för vård och omsorg, IVO. b

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Installera hiss i hisslösa hus

Vår filosofi är att det skall vara enkelt att göra affärer med oss. Våra kontrakt innehåller inga dolda kostnader eller inlåsningseffekter som inkluderar långa och dyra serviceavtal. Vi levererar öppna system som är fria att serva och leverera reservdelar till - från vilket hissbolag som helst. Vi samarbetar med lokala bolag över hela Sverige, som har en lokal organisation och kan serva våra kunder. På så sätt säkerställer vi att våra kunder kan få en bra service till konkurrenskraftiga priser genom hissens livstid.

Hållbarhet Vår vision på Hydroware inspireras av cirkulär ekonomi. Vi vill vara med och bygga långsiktigt hållbara hisslösningar där god ekonomi kombineras med att allt kan återanvändas eller återvinnas.

Vi bygger våra hissar med hållbarhet och robusthet som ledord och dess huvudkomponenter skall hålla lika länge som byggnadens livstid, det vill säga 80 till 100 år. Hissen är modulär, vilket betyder att enskilda komponenter enkelt kan bytas ut efter hand. Cirka var 25:e år behöver driv- och styrsystem samt hissinredning bytas ut, men majoriteten av hissens komponenter håller hela livstiden och detta utan att prestanda eller komfort påverkas. Både hissens miljöpåverkan samt kostnader blir därmed betydligt lägre än de hissar som byggs i stängda system som kräver fullt utbyte.

Komplett lösning Våra hisslösningar innehåller allt så att ni enkelt kan se totalkostnaden för hela projektet och bara behöver vända er till en leverantör.

För mer information kontakta Tobias Johansson Telefon: 0472-451 25 E-post: tobias.johansson@hydroware.se Allmännyttan nr 4 X november 2019 www.hydroware.se

SHUTTERSTOCK

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Vad är bäst ur klimathänseende – att bygga i trä eller betong?

Svar: Att bygga ett hus är en lång rad processer och skeden – från produkt skede till förvaltning, och vid huslivets slut, rivning och förhoppningsvis återvinning. Det betyder att vilka material vi väljer och hur vi designar, konstruerar och sätter ihop huset har direkt påverkan på husets livslängd och hur det påverkar vårt klimat. Idag delar vi upp skedena i produkt skede, byggproduktionsskede, användningsskede, slutskede. KLIMATBELASTNINGEN av ett hus är som störst i produktskedet – här uppstår upp till 80 procent av belastningen. Här gäller det att kravställa en låg energibelastning och goda förvaltningskvaliteter, så man inte suboptimerar och

flyttar ett problem längre fram i husets liv. Att den stora klimatbelastningen uppstår här beror på att det är här man väljer material. Det finns idag relativt enkla digitala verktyg som räknar ut ett hus och dess byggmaterials klimatbelastning. Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg (BM), som forskningsinstitutet IVL har utvecklat är ett bra gratisverktyg som man kopplar mot sin kostnadskalkyl. Det tar hänsyn till alla stora inbyggda material: stomme och bärande delar, klimatskal, grund och eventuellt garage och källare. DEN SAMMANLAGDA klimatkalkylen visar då hur husets tänkta material belastar vårt klimat utifrån koldioxid

ekvivalenter. Man kan även jämföra olika materialval för de hus man ska bygga och få en bild av hur de påverkar. Ett hus består ju av många olika komponenter och material och här synliggörs helheten på ett bra sätt – och att det inte bara är ett materialval som påverkar, utan hur flera material samverkar. DÄRFÖR ÄR SVARET på frågan betong eller trä inte en ja- och nej-fråga, utan det beror på hur vi vill bygga och vilka behov vi ska möta. Vad vi vet idag är att trä som enskilt material har låg klimatbelastning och betong hög klimatbelastning – men det är material med olika egenskaper. Det är en viktig uppmaning, men även utmaning, till materialleverantörerna i branschen, att utveckla sina produkter mot en fossilfri allmännytta tillsammans med oss och våra entreprenörer. b Sofia Heintz, expert på nyproduktion, Sveriges Allmännytta Fotnot: När vi räknar på klimatbelastning av hus räknar vi på hur mycket koldioxidekvivalenter per kvadratmeter som går åt när vi producerar huset. Vi utgår från Boverkets utredning från 2018 om klimatdeklarationer av byggnader, som ligger som lagförslag till 2022.

< 0,5 mg/liter Systemvätska ska innehålla mindre än 0,5 mg syre per liter för att vara energieffektiv och att inte korrosion ska uppstå.

enar r h c o r Avgasa mvätska syste

AR AVG A S

ENAR OCH R

tf.se

www.q

Kontakta QTF för besiktning! 54

Allmännyttan nr 4 X november 2019

CCJ

LIVSKVALITET FRÅN WINDOOR

Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

TRIVSEL OCH KOMFORT

ENERGIBESPARING

VÄRDEÖKNING

Din boendekvalitet blir väsentligt högre med en inglasad, väderskyddad balkong som stänger ute trafikbuller och föroreningar.

En inglasad balkong bidrar till minskad energiförbrukning vilket gynnar både din egna plånbok och vår gemensamma miljö.

Genom att investera i en balkong inglasning med marknadsledande design och kvalitativa materialval ökar värdet på din bostad.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem, uterum och fasadpartier för bostadshus samt fasader, glastak, fönster och dörrar för kommersiella fastigheter. Våra produkter kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Allmännyttan nr 4 Xförbättrar november 2019 Se mer på www.windoor.se

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

MATTON

Nyanställda

Birgitta Görans arbetar sedan oktober som vd-assistent.

MOBILITETSPROJEKT SKAPAR EFFEKTIVARE ANVÄNDNING AV PARKERINGSPLATSER ENERGIMYNDIGHETEN HAR beviljat medel Madeleine Rahm är anställd som projektledare för utbildningar, evenemang och konferenser.

Vanessa Ware arbetar sedan oktober med Allmännyttans digitaliseringsinitiativ.

HAR DU KOLL PÅ VÅRT UTBUD? På www.sveriges allmannytta.se hittar du aktuell information om vad vi har att erbjuda: utbildningar, konferenser, trycksaker med mera. För att få medlemsrabatt och ladda ner lågupplösta pdf:er och annat gratismaterial behöver du registrera dig som användare och logga in.

för att Sveriges Allmännytta ska ta fram lösningar för hur allmännyttans cirka 800 000 parkeringsplatser ska kunna användas på ett mer effektivt sätt. – Det handlar bland annat om att ta fram en digital plattform så att allmännyttans hyresgäster enkelt kan använda bostadsföretagens och hyresgästernas egna fordon på ett riktigt energi smart sätt, säger Carl Ståhle, expert på digital fastighetsutveckling hos Sveriges Allmännytta. Projektet går under namnet Mobilitetsprojektet och är en gemensam satsning med Gröna Bilister, KTH och el-bilspoolen Move About.

– Närmast kommer vi att genom enkäter och intervjuer kartlägga det befintliga parkerings beståndet och hitta strategier för hur ytorna kan användas bättre, säger Carl Ståhle. Dessa strategier ska testas i minst tre pilotprojekt bland framför allt små och medelstora företag. – Vi söker just nu företag som vill delta som piloter. Den som är intresserad får gärna höra av sig, säger Carl Ståhle. Det finns även ett mobilitetsnätverk för den som vill få kontinuerlig information om projektet. Mejla carl.stahle@sverigesallmannytta.se om du vill ingå i nätverket. b

NYCKELTAL SOM ÖPPNAR FÖR JÄMFÖRELSER NU FINNS EN NY UPPLAGA av Ekonomisk

statistik från Sveriges Allmännytta. Rapporten grundar sig på 91 procent av det totala antalet lägenheter hos medlemsföretagen, och uppgifterna avser räkenskapsåret 2018. Några siffror ur rapporten: • Marknadsvärdena för medlemsbolagens drygt 800 000 lägenheter uppgick totalt till drygt 900 miljarder kronor, motsvarande över 90 000 kronor per invånare i Sverige. • Den genomsnittliga bostadshyran i landet var 1 082 kronor per kvadratmeter och år. • Störst andel av driftskostnaderna stod uppvärmningen för (22 procent), tätt följd av fastighetsskötsel och städning (21 procent).

De 250 medlemsföretag som har rapporterat in sina siffror har fått en företagsrapport

i excelformat där de kan jämföra sina egna nyckeltal med riksgenomsnittet och med olika företagsstorlekar. – Statistiken tar tempen på allmännyttan som helhet, men är framför allt ett utmärkt redskap för benchmarking. Det finns också möjlighet att beställa specialrapporter där man jämför det egna företaget med en utvald grupp av andra företag, berättar Thorbjörn Nilsen, expert på LADDA N GRATIS ER fastighetsekonomi på Sveriges Allmännytta. b Rapporten Ekonomisk statistik finns kostnadsfritt nedladd ningsbar som pdf (för inlog gade medlemmar) i Sveriges Allmännyttas webbshop.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | mail@kabe-mattan.se www.kabe-mattan.se

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

DECEMBER 3 Skatter och redovisning i fastighetsbolag Stockholm 3 Fastighetsägarens ansvar Stockholm 4 Lyckas med det systematiska miljöarbetet Stockholm 4–5 Konferens för förtroendevalda Stockholm 4–5 Hyresjuridik 2 Stockholm 5 Allmännyttans Förvaltnings dag Stockholm 6 Medieträning Stockholm 9 Avflyttningsbesiktning Stockholm 10–11 Flygande start på jobbet Stockholm 12–13 Hyresjuridik 1 Stockholm JANUARI 21–22 Flygande start på jobbet Stockholm 23–24 Hyresjuridik 2 Stockholm 27 Digital tillgänglighet Stockholm 28–29 Strategisk fastighets utveckling Lund FEBRUARI 4 Att upphandla och kontrollera måleritjänster Stockholm 5–6 Krisstöd Stockholm 5–6 Kundbemötande och service Stockholm 13–14 Hyresjuridik 1 Stockholm 13 Att styra skötsel av utemiljö Stockholm 17–19 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 18 Avflyttningsbesiktning Stockholm 20–21 Projektledning Stockholm 21 Asbest Stockholm MARS 5 Avflyttningsbesiktning Stockholm 9–10 Ledarutveckling för mellanchefer Göteborg 10–11 Flygande start på jobbet Stockholm 11–12 Trygghet och säkerhet i bostadsområden Stockholm 12 Lokalhyresjuridik och moms Stockholm 12–13 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 17–18 Grannmedling Stockholm 17–18 Hyresjuridik 2 Stockholm 20 Projektledning Stockholm 25–26 Kommunikationsdagarna Skövde 31 Att förebygga avhysningar Stockholm 31 Framtidsresan Stockholm

En unik process där du och ditt företag blir framtidsberedda

FRAMTIDSRESAN

Hur påverkar framtiden oss som bostadsbolag? Vad kan vi påverka själva? Och hur kan vi förbereda oss? Framtidsresan är en unik process för att förbereda dig och ditt företag för framtiden. I centrum är den långsiktiga samhällsutvecklingen, med dess möjligheter och utmaningar, det vi ser hända nu och även det osäkra i vårt komplexa och alltmer snabbföränderliga samhälle. Dra nytta av att tänka strategiskt tillsammans inom allmännyttan, lär dig en strukturerad metodik för djupgående och värdefulla framtidsinsikter, som

gör att du med ditt bolag kan agera proaktivt och rusta er för framtiden. Förbered dig på att gamla sanningar kommer att ställas på ända och nya möjligheter uppstå! Utbildningen genomförs vid fyra tillfällen tillsammans med andra deltagare, och avslutas med en unik heldagsworkshop med ledningsgruppen i ditt bolag. På så sätt anpassas analysen till era lokala förutsättningar, och säkerställer att ert bolag får ut ett stort värde av utbildningen. Datum: 31 mars, 18–19 maj, 4–5 juni 2020 plus ett valfritt datum.

ALLMÄNNYTTANS FASTIGHETSDAGAR 27–29 maj i Sundsvall

Välkommen till en spännande konferens med föreläsningar, parallella seminarier och spännande studiebesök. Några ämnen vi kommer att ta upp under konferensen är renovering, nyproduktion, hållbarhet och stadsdelsutveckling. I pauserna finns det tid för att besöka utställare, nätverka med kollegor från hela landet och knyta nya kontakter. Fastighetsdagarna 2020 arrangeras tillsammans med Mitthem på Södra Berget i Sundsvall.

KOMMUNIKATIONSDAGARNA Det här är konferensen för dig som arbetar med kommunikation i allmännyttan! Under två dagar får du kunskap, inspiration och ta del av erfarenheter inom olika teman för kommunikation – för att inte tala om nätverk och goda idéer! 2020 års Kommunikationsdagar arrangeras tillsammans med Skövdebostäder 25–26 mars.

På sverigesallmannytta.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag!

Allmännyttan nr 4 X november 2019

UNSPLASH

Kalendarium

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

MYCKET NYTTA FÖR DIG SOM JOBBAR I ALLMÄNNYTTAN

FASTIGHET2020

60 LOKALA FASTIGHETSMÄSSOR 2020

Här kommer ett litet axplock av vad du får som medlem i Sveriges Allmännytta. Om du registrerar dig som användare på sverigesallmannytta.se får du tillgång till lite mer, till exempel medlemsrabatter på både utbildningar och trycksaker och möjligheten att ladda ner material kostnadsfritt.

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

Vi genomför mer än 300 utbildningstillfällen per år, specifikt anpassade för fastighetsbranschen och allmännyttan. Välj bland aktuella utbildningar, digitala kurser, kunskapsdagar, nätverksträffar, seminarier och konferenser.

ARBOGA AVESTA BORLÄNGE BORÅS EKSJÖ ENKÖPING ESKILSTUNA FAGERSTA FALUN GÄVLE GÖTEBORG HALMSTAD HANINGE HELSINGBORG HUDDINGE HUDIKSVALL HÄRNÖSAND HÄSSLEHOLM JÖNKÖPING KALMAR KARLSKOGA KARLSKRONA KARLSTAD

KRISTIANSTAD LANDSKRONA LIDINGÖ LINKÖPING LULEÅ LUND MALMÖ MOTALA MÖLNDAL NORRKÖPING NORRTÄLJE NYKÖPING PARTILLE SANDVIKEN SKELLEFTEÅ SKÖVDE SOLNA

STENUNGSUND STHLM CITY STHLM NORR STHLM SYD SUNDSVALL SÖDERMALM SÖDERTÄLJE UMEÅ UPPSALA VARBERG VÄNERSBORG VÄRNAMO VÄSTERVIK

VÄSTERÅS VÄXJÖ YSTAD ÄNGELHOLM ÖREBRO ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND

INFORMATION OCH EXPERTER

Under fliken Medlem på sverigesallmannytta.se hittar du information inom olika områden specifikt för dig som medlem. Räcker inte det för den fråga eller fundering du har, finns våra experter som du kan kontakta via telefon eller e-post.

LÄS MER PÅ WWW.FASTIGHET.EVENTS

VERKTYG OCH TJÄNSTER FÖR DIG SOM MEDLEM

Som anställd hos ett medlemsföretag i Sveriges Allmännytta har du tillgång till medlemsverktyg och -tjänster. Verktyg som är användbara i din arbetsvardag, oavsett om du arbetar praktiskt eller strategiskt. Många är kostnadsfria och ingår i medlemskapet, andra kan du teckna till ett förmånligt pris.

HANDBÖCKER OCH ANNAT NYTTIGT I WEBBSHOPPEN

Genom oss får du tillgång till rapporter, handböcker och vägledningar till medlemsrabatt. I webbshoppen finns över 100 produkter, allt från hyresgästinformation och analyser i ekonomiska frågor till exempelsamlingar inom integration.

NYCKEL TA NYCKELTAL FÖR LÄGE L NHE R E P FÖR LÄGENHETS A R ATIONE TS TAL R S NYCKELGENHETREPARATIONER FÖR LÄ TIONER A R REPA

NYHETSBREV INOM OLIKA OMRÅDEN

Håll dig uppdaterad inom ditt område! Du kan prenumerera på flera olika nyhetsbrev, både från våra experter, olika projekt och allmänna nyhetsbrev. Registrera dig på sverigesallmannytta.se.

Allmännyttan nr 4 X november 2019

BLAND ARE I BADR Karoch UM dusch ettgre bland pp are, Karoch dusch tvågre st bland pp 1 71 are, 0 Kar2 och termo 2 dusch st blandMed fast sta st 1 36 1 360 are, karpip 0 Dusch220 t Med fast karpip 2 2 2 Kar- och dusch 2 bland blandare, 220 st are, 1 220 termostat Med st 2 23 termo Med fast fast 2 910 235 5 karpip karpip Tvä stat 1 fast karpip 2 tts 1 DuschblanMed 2 dare , termostat 910 tvågretäl2lsblan st 910 Med dare, Med pp 1 st fast 51 fast karpip 1 510 0 karpip Tvätts 945 2 Med fast karpip 2 2 2 Tvättställsbland 945 are, ettgre tällsb st 2 landa Med 945 tvågrepp pp 1 27 st re, fast 1 270 0 karpip Svän 255 2 2 2 2 Tvättställsbland gpip 255 st are, ettgr Ka 2 epp 255 rpip 1 08 st Utan botten fast 1 080 0 000 ventil 2 Byte 2 2 2Svängpip Utan bottenventil kra 000 st tvågre nö Utan 1verde 000Karpip fast st botten 345 pp Utan botten l, stventil 345 ventil 1 Ompa 730 1 1 Byte kran Utan bottenventil 1 730 st 245 överdel, tvågre ckn st ing kra 685 245 Utan tvågrepp 730 1 1 botten pp n, 685 st 85 ventil Perla 505 85 Ompackn 685 1 1 tor ing kran 505 st , tvågrepp 535 505 st 65 535 WC 65 Perlator 1 1 535 st WC 520 – ko st 75 Tvågrepp 520 mplet 75 1 WC t me 1 Tvågrepp 520 d S-l Tvågre WC 305 ås – WC – komp pp Strålsamlare 305 med extra hö st lett med S-lås S-lås g ko 3 02 305 NYCKELTAL Strålsamlare mplet st 0 Strå WC FÖR LÄGENH 3 020 lsam t – vä 2 ETSREPARATION WC – extra 2 lare ggmo ER 2019 st nterad SABO SVERIG med S-lås hög komplett 3 55 3 ES ALLMÄ st 0 3 NNYT TIGA 3 550 840 2 WC – vägg BOSTA DSFÖR 2 84 st 3 monterad 0 Nyckeltal_ © SABO lgh_repara 4 20 ETAG 4 V E R I GE S A1 L L M Ä NNY T T I GA BO S TA D S F Ö R E TA G 9.indd 840S A B O Stioner_201 0 st 4 4 200 490 1 © SABO 1 2 2 490 4 5 490 5 485 485 5 2019-04-17 485 10:00:26 2019-04-17 10:00:26

BLANDARE

Kar- och duschblandare, ettgrepp

1 710

Kar- och duschblandare, tvågrepp

1 360

Kar- och duschblandare, termostat

2 235

Duschblandare, termostat

1 510

Tvättställsblandare, tvågrepp

1 270

Tvättställsblandare, ettgrepp

1 080

Svängpip

345

Karpip fast

245

Byte kranöverdel, tvågrepp

Ompackning kran, tvågrepp

Perlator

3 020

WC WC – komplett med S-lås

NYCKELTAL FÖR LÄGENHETSREPARATIONER 2019

WC – extra hög komplett med S-lås

TIGA WC – väggmonterad st ALLMÄ NNYT ES SABO SVERIG Nyckeltal_lgh_reparationer_2019.indd

RATIONER

ETSREPA FÖR LÄGENH NYCKELTAL

3 550

ETAG BOSTA DSFÖR

4 200

2019-04-17

1 710

10:00:26

9.indd 1

tioner_201

lgh_repara

Nyckeltal_

2019

I BADRUM

Kar- och duschbland ettgrepp are, Kar- och duschbland tvågrepp are,

BLANDARE I BADRUM

NÄTVERK OCH RÅD

Söker du andra som har samma roll som du att nätverka med, för bollplank och erfarenhetsutbyte? På vår hemsida hittar du nätverk med kontaktpersoner, och vilka som sitter med i de olika råd som finns.

2019

UPPDATERADE NYCKELTAL! Nyckeltalen omfattar material och arbetskostnad för några av de vanligaste reparationerna och är ett bra hjälpmedel vid exempelvis avflyttningsbesiktningar. Beställ på sverigesallmannytta.se 24 sidor. 135/270 kronor.

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Allmännytta Box 474 101 29 Stockholm

För ett enklare fastighetsägande. Hela din ekonomiska förvaltning i ett säkert och smidigt flöde.

Stödjer ditt affärssystem de specifika kraven och arbetsmomenten i ett fastighetsbolag? Vi hjälper dig skapa en effektiv och lönsam verksamhet med digitala avi- och fakturaflöden, redovisning och smidig analys, med en enda inloggning. Se och sök ut information supersnabbt, hantera dina leverantörsfakturor digitalt och spara tid både i återsökning och i attesthanteringen. Och med automatisk hantering av den reducerande fastighetsmomsen slipper du tidsödande manuella beräkningar. Med en lösning som automatiserar det som är krångligt och rutinmässigt kan du istället lägga tid på mer värdeskapande uppgifter. Läs mer på hogia.se/fastighet, ring 0303-688 20 eller mejla fastighetssystem@hogia.se

Tidningen Allmännyttan 4 2019

Articles inside

Bolagets djärva satsning ger egen förnybar energi