Allmannyttan 2 2017 issuu by Sveriges Allmännytta

NY TIDNING

Ian Pearson

HJÄLPER BÅDE HYRESGÄSTER & FLYKTINGAR

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Poänghyra – frälsning från tvister? De tar fajten mot fördomarna Het stranddebatt på kongressen

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 2 X maj 2017

SABOs nya medlemstidning

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Balco har en bättre lösning

Balco-metoden

En traditionell och kostnadseffektiv lösning på problemet med balkonger som är i behov av renovering Med Balco-metoden får du:

Med en traditionell renovering får du:

Dags

• renoverad balkongplatta • nytt räcke

• • • •

ny balkongplatta nytt räcke integrerad inglasning större balkong

att renovera

Dessutom får du:

balkonger?

• • • • • • •

ökat fastighetsvärde lägre energikostnader bättre inomhusklimat minskat underhåll minskat buller ökad säkerhet ökad trivsel

”Med ett inglasat system får du inte bara en balkong. Du får ett helt nytt rum som kan användas under större delen av året. Som jag ser det borde inglasningar vara standard i norra Europa.” Finn Østrup Lektor emeritus, Arkitekt MAA, Danske Ark

Balco AB

Älgvägen 4 352 45 Växjö Tel: +46 470 53 30 00 Mail: allmannyttan@balco.se

BALCONIES FOR GREATER LIVING

ANNICKA ISTEMO

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

6. Ledare Anders Nordstrand 10. Porträttet Ian Pearson, Bostads AB Mimer 14. Landet runt Sommarjobb hos många allmännyttor 16. Tema Inkluderande kommunikation 23. Hallå där! Josefine Ahrling, Skövdebostäder 24. Hållbarhet Djurnära passivhus tog priset 26. Kombitjänster Städning, aktiviteter och småtjänster

Så funkar poänghyra

30. Sociala medier Direktör blev påskhare 32. Bilden i fokus Nakna fötter på isiga stenar

Vad är egentligen systematisk hyressättning och varför ska man lägga tid på det? Läs om motiv och exempel på fyra modeller.

34. Landet runt Mirakel, Bowie och Zlatan 35. Referensgruppen Så tar vi hjälp av er läsare 36. Tema Systematisk hyressättning 40. Grafik Poänghyror – så funkar det 42. Tvättstugan Omtumlande mötesplats 45. Enkäten Jobba i allmännyttan 46. Krönikan Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen 48. Debatt Om postboxar 50. Kongressextra Framtidsprogram och motioner 52. Expertsvar Investeringsstöd, brand och översättningar 54. Aktuellt Information från SABO

BON RELATIONS

Foto framsidan: Ian Pearson tillsammans med två flyktingpojkar under en aktivitetsdag med fotboll, ansiktsmålning, dans med mera i Västerås. Ian och bostadsbolaget Mimer bussade 60 flyktingar från förläggningen till fotbollsarenan. Privat foto.

Jag gillar att hjälpa till.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

ERICSSO

DERS

Stångåstaden har gjort korta filmer till sin hemsida och youtubekanal. Här filmas hyresgästen Nihal Mohamed, som bor i Ljungsbro med sin man Salah Galal, av fotografen Linus Nygren.

Inkluderande kommunikation

Ian Pearson, Bostads AB Mimer

Ledare

Ovärderlig personal REBECKA, ALI, ULF, YODITH OCH THOMAS. Det är

de som reparerar det som gått sönder, besiktigar lägenheter, beställer sommarblommor och anordnar boskolor och mycket annat i bostadsområdet. Titeln kan se olika ut, till exempel kvartersvärd eller bovärd. Men uppdraget är detsamma: De står för allmännyttans dagliga kontakt med hyresgästerna och ska se till att boendet blir så trivsamt och enkelt som möjligt. Jag har haft förmånen att arbeta med några av dem, bland annat Ian i Västerås som ni träffar i detta nummer av tidningen. Några sidor längre fram får ni även en inblick i hur trygghets- och plusbovärdarna i Karlstad arbetar. Inom samma tjänst ryms både fika med hyresgäster, trappstädning och att hänga upp gardiner i lägenheterna. Det är en typ av tjänster som jag tror att vi kommer se mer av allt eftersom antalet äldre i befolkningen ökar. EN ANNAN EFFEKT av vår demografi

är att vi behöver bygga nya, tillgängliga bostäder. Behoven, liksom hindren, syns tydligt i landsbygdskommunerna. Där är byggkostnaderna ofta högre än det marknadsvärde som den nya fas tigheten får, ett värde som ofta baseras på fiktiva jämförelser och teoretiska försäljningssituationer. Det i sin tur kan leda till krav på stora nedskrivningar som påverkar bolagets ekonomiska resultat mycket negativt. Jag anser att det är orimligt. Om allt är uthyrt och fastigheten långsiktigt ger rimlig avkastning ska nedskrivningar inte behöva göras. Den kommunnytta som vi skulle kunna ge till våra ägare försvåras. Därför bör dagens redovisningsregler ses över så snart som möjligt.

För övrigt I Linköping samlades nyligen uppåt 225 politiker och tjänstemän till SABOs kongress – allmännyttans ”riksdag”. Här debatterades både strandskydd, hyressättningsavgift och ett idéprogram för framtidens allmännytta.

Åsa Johansson (S), från Hagfors, som utsågs till SABOs ordförande förra året efter att tidigare ordföranden Leif Jakobsson fått jobbet som statssekreterare i finansdepartementet, blev då även formellt kongressvald (lilla bilden). Läs mer på sidan 50.

ANDERS ERICSSON

Anders Nordstrand, vd SABO

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

All inclusive:

ENKELT KOMPLETT SÄKERT Monterade tambur- och säkerhetsdörrar för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. Alltid med dörrar från Swedoor!

SÄKRA DÖRRBYTEN SOM SPARAR TID OCH PENGAR Vårt dörrbyte är ”All Inclusive”. Vi erbjuder ett speciellt montage som både minimerar störningar för de boende och onödiga extrakostnader. Med Swedoors dörrsortiment erbjuder vi också marknadens bredaste utbud som möter branschens tuffa krav på skydd mot inbrott, ljud, brand och rök. Kort sagt dörrbyten som sparar tid och pengar. Läs mer på next-door.se

NEXT-DOOR ingår i den världsledande dörrkoncernen JELD-WEN. Ett företag med mer än 20 000 anställda i ett 20-tal länder.

www.next-door.se

Säkra din plats på

Sveriges största bo- och samhällsexpo På rekordtid har 40 aktörer skapat den stadsdel de flesta sa var omöjlig. Snart står 1000 nya bostäder på plats – tätt, grönt och blandat. Välkommen till Vallastaden i september. Din branschbiljett bokar du på vallastaden2017.se

Byggspecialister i samverkan

www.interoc.se / 08 -20 05 10

Fasad • Balkong • Dörr & Fönster VVS • Plattsättning • Bygg- & fastighetsservice 8

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Röster om tidningen Hej! Jag blev jätteglad över att få den nya tidningen i näven, läste den på tåget och tyckte hemskt mycket om den. Full av intressanta reportage, rolig grafik, snygg layout. Jag är imponerad och glad över den. Ser fram emot att förhoppningsvis få bidra och skicka in texter även från Ovanåkers kommun i framtiden.  Massor av ros från Aefab! Josefin Nygren Alfta-Edsbyns Fastighets AB

Hans Green, Bergs Hyreshus

Grattis till en jättefin branschtidning!

Toppen, tack! Jättebra första nummer av Allmännyttan, bra blandning på artiklarna!

Martin Sohlberg, Götenebostäder

Jonas Rosenberg, Kristianstadsbyggen

VAD VILL DU LÄSA OM I TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN?

NU ÄR ANDRA NUMRET av tidning-

en Allmännyttan klar – och jag hoppas verkligen att ni läsare uppskattar tidningen. Vi på redaktionen är nöjda men det finns självklart massor att utveckla. Tack för alla era synpunkter på innehållet, och ett speciellt tack till referensgruppen som verkligen läst varenda text i tidningen. Tidningen får både ris och ros även om de flesta kommentarer är positiva. Vi har fått synpunkter som till exempel ”tidningen är inbjudande och läslockande”, ”speglar verksamheten i allmännyttan väldigt väl”, ”både stora och små frågor belyses och det finns något för alla” och ”snygg och inbjudande tidning”. Men även kommentarer som ”jag tycker tidningen kändes lite spretig” och ”det är rörigt med bilder och text på bilder”. Men vi vill ha mer respons. Vad tycker du om tidningen? Vad vill du läsa mer om? Hör av dig med synpunkter och gärna tips till artiklar i kommande nummer. För vi vill fortsätta att utveckla tidningAnnicka Istemo, en! redaktör, tidningen Vi hörs! Allmännyttan

.se

Hör av dig till någon i redaktionen eller mejla till allmannyttan@sabo.se

REDAKTÖREN REFLEKTERAR ÖVER RIS OCH ROS

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Nina Rådström 08-406 55 72 nina.radstrom@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anders Ericsson 08-406 55 77 anders.ericsson@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Joakim Axner, 08-505 738 41 joakim.axner@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se Roland Wiklund, 08-545 035 98 roland.wiklund@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som jobbar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

HYRESGÄSTERNAS FAVORITVÄRD

MED & EXTRA ALLT

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Ian Pearson är Manchesterpunkaren som blev kvartersvärd i Västerås. Och har ordnat fotbollsmatcher för hundratals flyktingar – som kom i foppatofflor. Då startade han en insamling av skor. – Jag gillar att hjälpa till. Men det är bra med stöd uppifrån, annars kanske man inte kommer igång, säger han. Text: Helene Ahlberg Foto: Anders Ericsson

FRÅGAR MAN RUNT LITE om hur Ian

Pearson är får man nästan unisona svar: ”har ett hjärta av guld”, ”otroligt engagerad”, ”gör alltid mer än andra” är uttryck som återkommer, oavsett om man frågar kolleger, nya eller gamla chefer. – Hyresgästerna älskar honom, det blev nästan demonstrationer när han skulle byta område. Lyckligtvis är hans efterträdare Renée även hon helt fantastisk, så det gick bra, säger Wivecka Ljungh, personalchef på Mimer. Hon blir så rörd att rösten nästan stockar sig när hon berättar hur det gick till när Ian Pearson förra julen skulle få sin blombukett och guldklocka för att ha jobbat på Mimer i 25 år. – Alla då hundra anställda som samlats för att äta julbord ställde sig spontant upp och applåderade. Det var bland det häftigaste jag varit med om. Han är nog den finaste män niska jag vet.

SÅ VEM ÄR DÅ DENNE superkvartersvärd? Och hur hamnade en brittisk punkrockare på bostadsbolaget Mimer? Det är alls ingen kaxig typ som möter oss på områdeskontoret på Skallberget. Och han 

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Han är nog den finaste människa jag vet. Wivecka Ljungh, personalchef på Mimer

IAN PEARSON Yrke: Kvartersvärd och relationsbyggare Älskar: Fotboll och Manchester United. Har världens största efterkrigssamling av autografer från laget. Både köper autografer och skriver brev till spelarna och ber om autograf. Samlingen finns i ett bankvalv i London och ska bli ett arv till sönerna. Smal musiksmak: Gillar bara punkmusik – tidig punk. ”Jag har ibland provat att lyssna på annan musik, men det fastnar inte.” Familj: Svenska frun Susanne och sönerna Tim och Alex.

FOTO: PRIVAT

När Ian Pearson bjöd hem en ensamkommande pojke och två flyktingfamiljer från Afghanistan till sig på middag, tillsammans med kollegan Renée Erberth, avslutade man med lite ballonglek.

 pratar nästan oavbrutet – med en distinkt engelsk accent. Ian Pearson lämnade England 1987 ”för att slippa Margaret Thatcher” och ett tråkigt fabriksjobb som sänggavelstillverkare. Så småningom hamnade han som säsongsjobbare på den grekiska ön Korfu. Där träffade han en tjej från Västerås. Hon ville inte flytta till England, så då fick det bli Västerås. Tjejens mamma berättade för någon på Mimer att Ian var snäll och arbetsam. Så han fick sommarjobb som fastighetsskötare. När sommaren var slut blev Ian erbjuden fast jobb – om han skaffade körkort. – Då skulle jag lära mig svenska och köra bil samtidigt som jag jobbade. Det var tufft. Sedan dess har det gått 27 år. En vanlig arbetsdag börjar med ett möte där alla berättar vad de ska göra under dagen – och frågar varandra om någon behöver hjälp. – Det är ett jättebra gäng, säger Ian Pearson. Sedan kan det bli småreparationer, prat med hyresgäster eller ett störningsärende. – Det är olika varje dag. Det är det jag gillar

med det här jobbet. Och att få hjälpa till. När jag går från lägenheten är det någon som blivit glad och säger tack. MEN DEN SENASTE TIDEN är det flyktingarna som fått hans engagemang att glöda lite extra. Vid flyktingströmmen förra hösten öppnades två asylboenden i Västerås. Mimers ledning uppmanade personalen att ta ledigt en dag för att besöka flyktingarna. Alla anställda skänkte sedan sin julpeng till julklappar åt flyktingarna. – Men jag kände att jag ville göra mer. Mimer frågade om någon ville ordna träningar ihop med fotbollsklubben. Ian och fem andra Mimeranställda åkte upp till förläggningen, som hyste 600 asylsökande. – Då står 40 killar där och väntar. Oj, tänkte jag, så många kan vi inte skjutsa. För fotbollsplanen ligger en bra bit bort. Men vi börjar gå. Det är kallt och jag har vinterjacka, men de går i t-shirt och foppatofflor, minns Ian. När de kom fram till planen väntade redan hundra andra asylsökande där, kvinnor, barn

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Ovan: Ian Pearson har en hel påse full med fotbollslaget Manchester Uniteds matchtröjor, som han ibland drar på sig. Nedan: I samspråk med en deltagare från Boskolan.

och äldre män. Många utan strumpor eller skor. – Hur ska vi organisera det här, undrade jag. Men det gick. Vi delade upp dem efter åldrar, och en del ville bara titta på. Efteråt startade Ian en insamling av begag nade fotbollsskor. De fick in 300 par som delades ut vid nästa match. Sedan blev det fler arrangemang. Bussresor för att titta på innebandy, hockey och bandy och badhusresor med kvinnor och barn. Ian ordnade säsongsbiljetter till det lokala fotbollslaget Skiljebo – och Renée sydde upp flaggor för att det skulle bli roligare att heja. – Vi åkte till alla hemmamatcher, och fick hembakta bullar, kläder och leksaker från hyresgästerna som vi delade ut. MEN NU HAR ASYLBOENDET stängt och

flyktingarna spridits över landet. – Jag läste i tidningen att det skulle stänga. Det var hemskt. Plötsligt var 50 av mina fotbollskillar bara borta. De som var kvar hörde ryktena om flytt och splittring. – Alla var ledsna och grät. Visst, de bodde trångt och fick dålig mat, men de hade lärt sig svenska, cykla och fått kompisar här. Och har man förlorat halva familjen under flyktvägen så blir kompisar extra viktiga. Ian hade fått extra bra kontakt med två av familjerna. Den ena familjen skulle omplaceras till Piteå, men sonen vägrade följa med. Bussen stod och väntade och pappan kunde tänka sig att lämna kvar sonen. – Jag visste inte vilket råd jag skulle ge. Det var förfärligt. Men till sist åkte han med. Den andra familjen lyckades bli kvar, flickans fröken kunde i sista stund ordna boende i källaren hos en släkting. Ian Pearson har flera arbetsuppgifter med integrationstema. Som Boskolan, där nyanlända får tips till exempel om hur en spis fungerar och hur man sorterar sopor. Och projektet Dela bostad, som går ut på att få privatpersoner att via Mimer hyra ut lägenheter till nyanlända, för att motverka trångboddhet.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Men det känns ändå lite tomt. – Förut var det fotboll med flyktingarna varje lördag. VILKET RÅD SKULLE HAN då ge till andra

som vill engagera sig? – Det är bra med stöd uppifrån. Om inte ledningen sagt att vi skulle åka ut till förläggningen vet jag inte om jag hade börjat göra det här. Det behövs något som leder in, och sedan att organisationen visar uppmuntran. Han önskar att det fanns flyktingar som åkte runt och pratar om hur de haft det. – Så folk förstår, då är det nog fler som vill hjälpa till. För det är berättelserna som berör. b

Det är bra med stöd uppifrån. Ian Pearson, om att engagera sig.

ALBIN WAHLQVIST

LANDET RUNT MED SOMMARJOBBSTEMA

Sommarjobb hos många allmännyttor

MKB

Regeringen förslog i sin vårproposition att det ska avsättas 105 miljoner kronor till sommarjobb i kommunerna. – Ett sommarjobb är ofta den första kontakten med arbetslivet och ett sätt att knyta kontakter och förbereda sig för fortsatt deltagande på arbetsmarknaden, skrev regeringen i sin motivering. Men bland de kommunägda bostadsbolagen finns det redan många som erbjuder sommarjobb. Här kan du läsa om några av dem.

KÖ TILL AUDITION HOS STÅNGÅSTADEN När bostadsbolaget Stångåstaden bjöd in till audition för årets sommarjobb ringlade köerna långa intill Linköpingskontoret. 350 sökande tävlade om 60–70 jobb. Alla som kommer får göra en kort presentation. Den som gör ett gott intryck får en guldbiljett. Då är det fritt fram att skicka in ett cv till bolaget. I år gick 200 unga vidare till nästa jobbfas via guldbrevet. Den som är minst 20 år och talar svenska kan bli semestervikarie hos Stångåstaden, som till exempel kundansvarig eller visningsvärd under bomässan. De något yngre kan söka sommarjobb hos Stångåstadens entreprenörer, med yttre eller inre skötsel.

SPEEEEEEEDREKRYTERING I NORRKÖPING

HÖJT BETYG GER SOMMARJOBB Tillsammans med stiftelsen Läxhjälpen ger bostadsbolaget MKB i Malmö läxstöd till elever i årskurs 8 och 9 i Värner Rydénskolan i Rosengård. Som en extra morot erbjuds eleverna sommarjobb på MKB – om de lyckas höja sina betyg i kärnämnen, utan att övriga betyg sänks. Totalt erbjuder MKB minst 65 sommarjobb i år. Då ingår även elever från fyra andra skolor, liksom från stadens projekt Ung i sommar. – Att hjälpa unga personer att klara skolan, och därmed öka chansen att få in en fot på arbetsmarknaden, är ett viktigt samhällsansvar som vi gärna tar, säger Helene Löfven, fastighetschef hos MKB.

Rekordmånga sommarjobbare i Väsby VÄSBYHEM

Hyresbostäder och Norrköpings kommun använder metoden speed rekrytering för att välja ut vilka som ska få sommarjobb. Ungdomarna får fem minuter på sig för att göra intryck på bostadsbolaget. – Det är femte året vi rekryterar genom speedrekrytering, och det är lika roligt varje gång. En fördel med formen är att vi snabbt kan ge återkoppling till alla som sökt jobb, säger Patrik Rosenlund, projektledare och distriktschef på Hyresbostäder.

Väsbyhem har i år delat upp sommaren i tre perioder om tre veckor för att kunna erbjuda fler ungdomar jobb. Bolaget rekryterar också tre arbetsledare för att ansvara för ungdomarna under tiden de arbetar. – Det är fantastiskt roligt att vi denna sommar kan erbjuda så många av kommunens ungdomar ett jobb. Vår erfarenhet är att sommarungdomarna tillför otroligt mycket positivt till vår organisation, säger Sara Brandt, personal utvecklare på Väsbyhem. 50 ungdomar i åldern 16–21 år ska jobba med fas tighetsskötsel, utemiljö, målning eller i receptionen.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Snart lanserar LIB nästa generation kantning av köksluckor: Laser+

Köksförnyelse och inredningar för

Kök/köksförnyelse Luckbyte

Bostadsanpassning

sid 6

Hela kök

sid 24

Garderob

sid 30

Badrum

sid 34

Golv

sid 38

hela lägenheten

Skolmöbler

Rostfritt

LIB - kännetecknas av kontinuerlig teknik- och produktutveckling. LIB är marknadsledande i Sverige avseende måttanpassat laminat och erbjuder det bredaste sortimentet av luckor och inredningar. Välj ytskikt av melamin, högtryckslaminat, akryl och PP (Polypropylen). Den moderna lasertekniken med PP-listen är det bästa miljövalet för bostadsbolagen. Visste du att LIB producerar måttanpassade laserkantade luckkök på fem (5) arbetsdagar när det är bråttom och normalt på bara två veckor. Den toppmoderna produktionen i Vimmerby har byggt ut kapaciteten och produktionstekniken. Inom kort introducerar LIB den nya tekniken Laser+ en vidareutveckling som skapar ännu starkare köksluckor. Vill du veta mer? Kontakta oss på LIB. Ta del av LIBs kompletta erbjudande på www.libluck.se

Snart lanserar LIB nästa generation kantning av köksluckor

LIB - Försprång genom kontinuerlig teknik- & produktutveckling

LIB har Sveriges bredaste sortiment av måttanpassade luckor med ytskikt av melamin, högtryckslaminat, akryl och PP. Allt laserkantas för bästa miljöval. Produktionen sker i den toppmoderna anläggningen i Vimmerby. Laserkantade och måttanpassade luckor produceras på 5 arbetsdagar när det är extra bråttom! Normal produktionstid tar bara två veckor.

NY!

LIB - Försprång genom kontinuerlig teknik- & produktutveckling

En del av:

Lennart Bergh 033-720 59 73

Lotta Wålberg 033-27 17 25

Madeleine Persson 033-720 59 74

Roger Eriksson 033-720 59 72

Luck & InredningsBolaget • Box 23, 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Henrik Ripa 033-720 59 71

INKLUDERANDE KOMMUNIKATION

ord bild

FÖRDOMSFAJT I

OCH

Hyresgästerna, så många som möjligt, ska förstå och känna igen sig i bostadsf öretagens texter och bilder. Och ingen ska uteslutas eller diskrimineras. Självklart, kan tyckas – men hur börjar man resan dit? Text: Anita Snis Foto: Bon Relations

BRANSCHFOLKET KALLAR DET inklude-

Vi började med att granska oss själva. Jonas Rosenberg, kommunikationschef på Kristianstadsbyggen

rande kommunikation. Allt fler myndigheter, företag och organisationer vill öppna sina informationskanaler för alla och stoppa fördomsspridning – både kring kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och annat. Allmännyttiga Stångåstaden i Linköping har numera en egen kommunikationshandbok där det konstateras att ”ett företag som finns för alla måste kunna kommunicera med alla”. I boken finns riktlinjer och checklistor för bilder, texter, hemsidor, grafisk formgivning, möten och filmer. – Vi har fått helt nya ögon på det här. Nu hoppas jag att många av dem som tidigare inte kände igen sig i vår reklam känner igen sig oftare, säger marknadschef Marie Aktö. Stångåstadens vision är att skapa en kommunikation som når fram och är lätt att ta till sig oavsett funktionsnedsättning, språkkunskaper och andra individuella förutsättningar. – Men vi gör inte det här bara för att vara snälla, utan främst för affärsnyttans skull, påpekar Marie Aktö. – Bättre information kan göra att fler hyres gäster kommer till informationsmöten, att fler engagerar sig i grannsamverkan, att fler sorterar avfall, att fler blir nöjdare, bor kvar längre och så vidare. Och det kan också höja

stoltheten hos medarbetarna, säger hon. Jonas Rosenberg, kommunikationschef på Kristianstadsbyggen, framhåller att det egna varumärket stärks om mångfalden bland hyresgästerna lyfts fram. – Vi kommer kanske att få mer konkurrens i framtiden, eftersom det byggs mer och mer hyresrätter i kommunen. Då vill vi visa oss som ett inkluderande, modernt företag som man lockas av, säger han. – Vi i allmännyttan ska också ta ett större samhällsansvar, och då kan vi utnyttja den maktställning som vi faktiskt har. Vi kan ju sända signaler om inklusion och allas lika värde genom att visa upp underrepresenterade grupper och göra det på ett så bra sätt som möjligt. På sikt kan det leda till ett bättre samhälle, menar Jonas Rosenberg. – Vi som sysslar med inkluderande kommunikation kanske inte förändrar världen, men små knuffar i rätt riktning kan ge stora förändringar på sikt. ETT SÄTT ATT BÖRJA inkluderingsarbetet

är att gå igenom företagets befintliga informationsmaterial. Att helt enkelt räkna antalet kvinnor och män, utrikes och inrikes födda, och så vidare. – Vi började med att granska oss själva, och när vi tittade på vår kundtidning visade det sig att vi redan hade artiklar med en bred 

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Stångåstaden har gjort korta filmer om sina bostadsområden till företagets hemsida och youtube-kanal. En av dem som medverkat är hyresgästen Nihal Mohamed, som bor i Ljungsbro.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

INKLUDERANDE KOMMUNIKATION LEKFULLA ILLUSTRATIONER

Kristianstadsbyggens broschyrer har numera avsevärt färre bokstäver, men desto fler lekfulla illustrationer. En stor fördel med teckningar är att de kan vara mer generella än foton, som ju visar specifika tvättmaskinstyper och tvättstugemiljöer, framhåller kommunikationschef Jonas Rosenberg.

LÄS MER Bilder som förändrar världen. Bildhandbok av Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson i samarbete med Gävle kommun. Om genus, normer och inkludering, med exempel på ”såväl lokalproducerade genusfloppar som normkreativa pärlor från hela Sverige”. Schyst – en inspirationskälla till jämlik kommunikation. Handbok från Region Värmland. Från information till relation. Rapport från SABO om kommunikativa utmaningar i mångkulturella bostadsområden.

 representation av många olika kulturer och även många äldre, berättar Jonas Rosenberg. – Men när det gäller kvinnor och män hade vi absolut en del att jobba på. Det var betydligt fler män än kvinnor i våra tidningar. Det är också viktigt att granska hur människor avbildas. Det är annars lätt att förstärka fördomar och stereotyper genom bilder på passiva leende kvinnor och allvarliga handlingskraftiga män. Ibland kan det också bli fel trots att viljan är god. Jonas Rosenberg berättar om en bild på rullstolsbowling i kundtidningen för några år sedan. – Och då tyckte vi att det var inkluderande och bra. Men målet ska ju vara att man inte bara är med som representant för sin grupp. Det är bättre att rullstolsburna är med där innehållet inte handlar om handikappanpassning, utan till exempel om sopsortering. ÄVEN MARIE AKTÖ betonar bildernas

betydelse. – Det handlar egentligen inte om att ta

bort dem som ofta syns i marknadsföring och reklam, utan att lägga till dem som sällan syns. Det är dem vi måste jobba med att få fram, och tänka på vilka roller de får ta. Stångåstadens lösning blev att söka fotomodeller bland Linköpingsborna. Över 200 personer ville ställa upp, 23 valdes ut i första omgången. – Det var helt underbart härliga personer som sökte, och de gav så bra motiveringar. Någon skrev att hon aldrig brukade känna igen sig i reklam, en tonåring skrev att det var viktigt att få vara som man är, ett hbtq-par ville dela med sig av sin lycka och så vidare, berättar Marie Aktö. KRISTIANSTADSBYGGEN GICK en annan väg – och anlitade en tecknare. Målet var att få fram mer pedagogiska, lättillgängliga och förklarande illustrationer. Det började med en tvättstugefolder. – Då hittade vi tillsammans med vår reklam byrå ett manér som inte bara förmedlade information utan också lite humor och känsla, säger Jonas Rosenberg.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

SOMMARPLANERING I DECEMBER

Inför sin sommarjobbskampanj sökte Stångåstaden redan i början av december efter fotomodeller bland Linköpingsborna för att få den rätta bredden. Marknadschef Marie Aktö tipsar om att intresseorganisationer, exempelvis för personer med funktionsnedsättning, kan hjälpa till om inte en fråga på sociala medier ger tillräckligt utfall. När Stångåstaden ska köpa foton eller annat material utifrån används numera företagets nya kommunikationshandbok. – Tidigare fick vi ofta skicka tillbaka material på flera korrekturrundor. Nu kan vi spara några sådana rundor eftersom vi kan bifoga hand boken när vi gör upphandlingar av fotografer och reklambyråer, säger Marie Aktö.

8 tips FÖR ATT BJUDA IN FLER

Välkomstinformationen till nyblivna hyresgäster hör också till det som gjorts om, även när det gäller bokstavsmängden. – Tidigare hade vi väldigt mycket text i den, med A till Ö om allt som är viktigt, för vi tänkte att man kunde bläddra och inte behövde läsa allt. Men nu ser vi ju att den inte bjöd in till läsning, och det är ju det viktigaste om man vill nå ut med information, konstaterar han. – Man kan ju också ha hemsidan som en informationsbank, och när det gäller till exempel detaljinformation om sopsortering kan man hänvisa till renhållningsbolaget. Man måste hela tiden kritiskt granska och försöka minska mängden text. Marie Aktö framhåller att det som är bra för de personer som har störst svårigheter är av godo även för andra. Svarta bokstäver mot vit bakgrund är exempelvis lättare att läsa än ljusa bokstäver på pastellfärgade plattor. – Om vi tar fram kommunikation som fungerar för alla som har svårt att läsa eller ta till sig information, så funkar det bra även för den som är mycket trött en dag eller som har solen i ögonen och tittar i mobilen. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Låt ett barn läsa. Om tio-tolvåringar förklarar vad de inte förstår, och texterna skrivs om utefter det, blir de lättare att läsa för alla.

Använd tydliga rubriker. Beskrivande rubriker och underrubriker gör texten mer begriplig och överskådlig. Ingresser hjälper också läsaren att avgöra om texten är av intresse.

Var inte rädd att styra bilder. Risken är annars att de som fotograferas poserar som de tror förväntas av dem.

Undvik onödiga talesätt. Exempel på formuleringar som kan missförstås eller vara svåra att förstå: ta en bensträckare, sova på saken, först till kvarn.

Låt hemsidan vara lugn. Rörelser, filmer, blink och många kraftiga färger gör webbsidor svårare att ta till sig för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Använd inte ord som du är osäker på. Om du tror att ett ord kan vara nedsättande, använd ett annat.

Planera för tillgängliga möten. Se till att det finns hörsel slinga, mikrofon, ramper, hiss m m. Undersök om det behövs tolk.

Dra inte förhastade slutsatser. Förutsätt inte att en person har en intellektuell funktionsnedsättning bara för att hen har ett visst utseende.

Detta är några exempel från Stångåstadens handbok Kommunikation för alla, som utarbetats i samarbete med experter från bland annat Funka, Rättvise förmedlingen och RFSL.

INKLUDERANDE KOMMUNIKATION

FÖRSTA ALLMÄNNYTTAN MED CERTIFIKAT På alla kontor hos MKB i Malmö finns numera tavlor som visar att bostadsbolaget – som första allmännytta i landet – blivit hbtq-certifierat. Text: Anita Snis

– DET KÄNNS VERKLIGEN jätteroligt! Nu

Vi vill säker ställa att alla miljöer är inkluderande och känns trygga. Karin Svensson, HR-chef, MKB i Malmö

HBTQ

Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner. Queer innebär ett ifrågasättande av heterosexualitet som det normala, givna och förväntade i samhället. Transpersoner ifrågasätter den könstillhörighet de tilldelades vid födelsen. Källa: NE

har vi ökat vår kunskap om hbtq-frågor och breddat vår kompetens om samtliga diskrimineringsgrunder, säger Karin Svensson, HR-chef på MKB. – Det handlar om att medvetandegöra vilka normer och begränsande strukturer som vi styrs av och främja lika rättigheter och möjligheter. Vi vill skapa trygga miljöer och motverka diskriminering, både internt i bolaget och i mötet med våra kunder. Initiativet till hbtq-certifieringen kom från en av medarbetarna i bostadsbolagets kundtjänst. – Han hade läst om certifieringen och skickade ett tips till ledningsgruppen, och det var så vi fick upp ögonen för den, berättar Karin Svensson. SJÄLVA UTBILDNINGEN , som bland annat

omfattade fem halvdagsutbildningar för samtliga 300 anställda, genomfördes under förra året av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queras rättigheter). – Det blev ett år då vi lärde oss och reflekterade, och det var väldigt intressant och givande. Man blir mer ödmjuk ju mer man lär sig, konstaterar hon. – I mitt eget jobb har jag blivit lite mer eftertänksam när jag pratar med människor. Jag tänker mer på hur jag uttrycker mig och försöker undvika att generalisera. MKB har också arbetat fram en hbtq-handlingsplan. I den ingår bland annat att nyan-

ställda ska få grundläggande hbtq-kunskap och att de rekryteringsbolag som anlitas arbetar med samma värdegrunder som MKB. – Det gäller ju att man inte söker sådana personer som är lika en själv, utan tänker affärsmässigt på det sättet att olikheter berikar. Det blir sällan kreativt när människor är för lika varandra, säger Karin Svensson. I PLANEN INGÅR OCKSÅ checklistor för företagets bilder och texter. – Vi kanske till exempel inte längre kommer att använda uttryck som ”man eller fru” utan ”partner”. Och vi kommer också att titta över vad vi skickar för signaler genom våra bilder. Kompletterande checklistor planeras även för företagets skyddsronder på de egna kontoren. – Vi vill säkerställa att alla miljöer är inkluderande och känns trygga. Till exempel är inte längre våra toaletter märkta med man eller kvinna, eftersom alla inte identifierar sig som det, säger Karin Svensson. – Vi har inte alla svaren, men vi har aktualiserat de här frågorna, och det tror jag är det allra viktigaste. Att skapa rum för de här diskussionerna. OCH NUMERA PRATAS det mer om diskriminering och andra viktiga frågor inom MKB, berättar Karin Svensson. Både på kafferaster, arbetsplatsträffar och stormöten där all personal samlas. – Senast hade vi en inspirationsverkstad då vi bland annat pratade om hur man kan agera om någon kollega inte mår bra, och hur man gör när hyresgäster klagar på varandra. Det var alltså inte bara kopplat till hbtq-frågorna, men det kom fram under utbildningen att de anställda efterfrågade den här typen av mötesforum. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN QTF SWEDEN

Här ser du varför... Det bubblar och fräser när gaserna kokas bort under vakuum. Gashaltig skummande systemvätska är dålig energibärare. Vi skapar en homogen teknisk vätska som är energieffektiv i dina system. På 25 sekunder ser du på filmen hur det går till. Scanna QR-koden så kan du se den direkt i din mobil, eller gå in på YouTube-kanalen QTF Sweden, där vi beskriver QTF-metodens 6 steg på tre språk.

Se filmerna om QTF-metoden direkt i mobilen.

QTF renar och avgasar VVS-system åt Allmännyttan Dricksvatten är en sak – systemvätska en annan. Vårt svenska dricksvatten är ett livsmedel som innehåller gaser, ibland tillsatta för att det ska smaka gott. Teknisk vätska är avgasat vatten som är homogent och gasfritt. Vi omvandlar vatten från livsmedel till teknisk vätska för energidistribution. ”Baserat på vår erfarenhet av mer än 10 000 besiktigade svenska VVS-system är vår bedömning av minst 80 % av systemen i Sverige kan minska sin energiförbrukning med mer än 5 %, bara genom att avgasa systemvätskan. Det är nationalekonomiskt, företagsekonomiskt och miljömässigt bra för Sverige och svenska företag.”, säger Elving Isaksson, QTF Sweden AB.

Allmännyttiga bostadsföretag i Alvesta, Kalmar, Karlshamn, Lund och Ronneby har framgångsrikt använt QTF-metoden för att avgasa och rena VVS-system. Gaser i systemvätska försämrar vätskans förmåga att transportera energi, värme eller kyla. Syret i gasen ger även utmärkt grogrund för korrosion. Kända problem uppstår. Kalla radiatorer, igensatta ventiler, funktionsstörningar, injusteringsproblem, sönderrostade komponenter och havererade pumpar förekommer frekvent. QTF har lösningen på problemen – QTF-metoden. Karlshamnsbostäder Karlshamnsbostäder (Kb) har tillsammans med QTF besiktigat hela sitt fastighetsbestånd. En stor del av beståndet var riskanläggningar med svartrost/magnetit och höga syrgashalter och man hade redan haft

driftsproblem, korrosionsangrepp och haverier. Inom sitt energi- och miljöarbete har Kb prioriterat de värst medtagna systemen och startat åtgärder med bl.a. rening, snabbavgasning, underhållsavgasning och därefter ny injustering. Man har noga följt och dokumenterat resultatet och de största energivinsterna uppmättes i kv. Trosa, där normalårskorrigerade värden över en femårsperiod visade på 35 % reducering av energiförbrukningen.

LANDET RUNT NYPRODUKTION

UNGA SPADTAG FIXADE BYGGSTART Prydda med gula skyddshjälmar och spadar i högsta hugg tog 30 barn från en förskola i Gävle de första spadtagen tillsammans med Gavlegårdarna. Här ska det byggas tre nya åttavåningshus i närheten av barnens förskola. De nya husen är så kallade Kombohus Plus, upphandlade genom SABOs ramavtal, och rymmer 117 lägenheter fördelade på 21 enrummare, 51 tvårums lägenheter och 43 trerummare. – Jag tycker det är kul att barnen på förskolan är med och inviger bygget. Dels för att de har första parkett under hela bygget, men även för att de kanske är just de som en dag kommer att bo i lägenheterna, säger Ulf Gavlefors, senior byggprojektledare på Gavlegårdarna.

0 0 0 5 DER 7 2 STÄ O

RAS I FAST2. E R ST R DU?

ADM IN I

Energi Renovering och Kvalitets Säkring Tappvatten System - Värme System - Kyl System

Ö G R

Förvaltning

Hyresadministration

Marknad

Det ledande fastighetssystemet för det moderna fastighetsbolaget Bauer Watertechnology AB

www.fast2.se

Säbygatan 1, 261 33 Järfälla Landskrona Box 243, 177 24

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Epost: info@bauer-wt.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2017 23-Allmännyttan 93x125-.indd 1

2017-02-16 13:27

EVA-LISA SVENSSON

Josefine Ahrling, kommunikatör på Skövdebostäder som frågat hyresgästerna hur de vill kommunicera med företaget. flesta vill ringa. Och de allra flesta ville ringa under kontorstid, och det tyckte jag var lite förvånande.

HUR GJORDE NI, OCH VARFÖR?

– Vi gjorde en telefonundersökning och det var ungefär 500 hyresgäster som deltog, med en bra blandning på ålder och kön. Vi vill ju välja rätt kanaler och utveckla vår hyresgästinformation så att vi i förlängningen får ännu nöjdare hyresgäster. VILKA ÄR DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA?

– När det gällde icke brådskande information var det väldigt många som ville ha klassiska informationsblad i brevlådan. Jag tänkte nog innan att de yngre målgrupperna hellre skulle vilja ha mer digital information, men de flesta ville faktiskt hellre ha ett pappersblad. – När det gäller brådskande information, som akuta vattenläckor eller

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

SÄRSKILDE SIG DE ÄLDRE HYRESGÄSTERNA PÅ NÅGOT SÄTT?

skadedjur, var sms det mest populära alternativet. Vi har använt det lite i ett område, men nu ska vi titta mer på det och fråga andra bostadsbolag hur de jobbar med sådana utskick. VAR DET NÅGOT ANNAT SOM ÖVERRASKADE?

– Vi frågade också hyresgästerna hur de vill kontakta oss, för till exempel felanmälan, och de överlägset

– Många av dem ville ha möjligheten att komma in till vår bobutik, delta på bomöten och så. Men även de äldre föredrar att ringa när det gäller felanmälan. VILKEN KANAL ÄR DEN BÄSTA FÖR ER SOM FÖRETAG?

– Det är ju viktigt för oss att hyresgästerna tar till sig informationen, så därför vill vi veta hur de vill kommunicera med oss. Men det är klart att som kommunikatör tycker jag om de digitala kanalerna. b

HÅLLBARHET

BONDGÅRDSNÄRA Text: Anita Snis

passivhus

WEC 360

MED TRIPPEL MILJÖMÄRKNING Aspö gård och delar av koloniområdet finns med som grå block på denna digitala illustration.

1 Östersundshem

Förvaltaren Skövdebostäder

1 4

Vätterhem

LÄS MER:

Mer läsning om dessa och många andra hållbarhets exempel från allmän nyttiga bostadsbolag runt om i landet finns på www.allmannyttan.se

Punkthus, låghus och radhus – alla byggda som passivhus. Solceller som ger fastighetsel. Gård med kor, grisar, höns och kaniner runt hörnet. DET OCH MYCKET ANNAT ryms i Skövde-

bostäders stadsdel Aspö Eko-logi, som nyligen belönats med SABOs hållbarhetspris. Skövdebostäders vd Dan Sandén har beskrivit området som ”ett ekologiskt mönstersamhälle i miniatyr” och en ”oas i staden”. Hållbarhetsambitionerna kommer till uttryck på många olika sätt. Några exempel: • Mitt i området finns en gemensam köks trädgård, med växthus, grillplats, odlingsbäddar och kompost för mat- och trädgårdsavfall. Regnvatten leds från två av hustaken genom rör i marken och sugs upp i växtbäddarna via textilremsor.

• Fasaderna har i det närmaste underhållsfria material som skiffer, tegel och värmebehandlat trä. • Samtliga hus är passivhus. Energianvändningen beräknas till 40 kilowatt-timmar per kvadratmeter och år. • Området har en blandning av bostäder, både när det gäller hustyper och lägenhetsstorlekar. Därtill finns trygghetsbostäder för 65-plussare, ett gruppboende och en förskola. Projektet är också det första någonsin att kombinera tre olika miljöcertifieringar: Miljö byggnad Guld, passivhusstandarden Feby12 och Svanen. De tre märkningarna har inneburit vissa krockar som ”tvingat oss att kämpa lite mer, välja det tuffaste kravet och göra det bästa valet”, konstaterar Skövdebostäder. Hela området med sina 242 lägenheter kommer att stå klart i januari 2018. Den totala projektkostnaden blir 440 miljoner kronor och månadshyran för en trerumslägenhet på 67 kvadratmeter är 8 100 kronor. b Allmännyttan nr 2 X maj 2017

KOMBOHUS MED HÅLLBARHETSSPETS SKAPADE JOBB FÖR NYANLÄNDA FYRA NYA PUNKTHUS upphandlade genom

SABOs ramavtal står på plats i Remonthagen, öster om centrala Östersund. Området är tänkt att vara så välkomnande och öppet som möjligt, med bevarade skogspartier, stora gräsmattor, grillplatser, pulkabacke, stor lekplats och en multiarena. Bilar har däremot fått mindre utrymme än i andra delar av kommunen: 0,7 parkeringsplats per lägenhet i stället för 1,6. Själva husen är också extra gröna, med sunda material, energieffektiva lösningar och lokalt omhändertagande av regnvatten. Projektet, som fick ett hedersomnämnande av juryn till SABOs Hållbarhetspris, har varit en del i Östersundshems så kallade Innanförskapsakademi som drivs i samarbete med arbetsförmedlingen. I upphandlingen ingick därför att byggentreprenören skulle erbjuda praktikplatser till nyanlända

och långtidsarbetslösa ungdomar. Sedan byggstarten har tolv praktikanter arbetat i Remonthagen. Fyra av dem har fått fortsatt arbete efter praktiken: en elektriker, en plattsättare och två snickare (se bilden). b

Praktikanter som alla fått jobb. Från vänster: Imad Alden Alrahoum, Mohamad Rajab, Mohamad Daham och Hussein Khaled.

Det så kallade Ormhuset är redan inflyttat.

NYTT BANANHUS PÅ GAMMAL STOMME

Ett slitet miljonprogramshus med sociala problem – ska det rivas eller renoveras? Svaret blev ”både och” för Fastighets AB Förvaltaren. Allt utom betongstommen på det så kallade Bananhuset i centrala Sundbyberg revs. På den byggdes 146 nya lägenheter, flera lokaler och 66 äldre bostäder – och en takterrass med solstolar, grillplats och sandlåda. Byggarbetena avslutades 2016. Energianvändningen är numera 58 kilowattimmar per kvadratmeter och år jämfört med 143 kilowattimmar före ombyggnaden. Hyresnivån på 1 765 kronor per kvadratmeter och år är enligt bolaget något lägre än i ett helt nyproducerat hus.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Vattennära stadsdel med fordonspool och växthus Omkring 1 300 bostäder ryms i stadsdelen Strandängen i Jönköping när den är färdigbyggd år 2023. Ett av de hus som redan finns på plats är det långsträckta så kallade Ormhuset med ett åttiotal lägenheter. Området bjuder också bland annat på skulpturparker, solcellstäckta tak, bikupor, elcykel- och elbilspool och ett växthus där hyresgäster och personal kan odla tillsammans. Dessutom planeras det för ett kallbadhus (se även sid 32–33). Genom att Vätterhem ställt sociala krav i byggupphandlingarna har arbetslösa personer fått möjlighet till praktikplats. Bostadsbolaget framhåller att praktikanterna förutom arbetserfarenhet fått ett större socialt nätverk och daglig träning i svenska.

STÄDNING

HÄR BLANDAS

moppning

MED

OCH Fikastund med hyresgäster, moppning, sittgympa, gardinhängning och körsång. Hos Karlstads Bostads AB varvar trygghets- och plusbovärdarna trappstädning med andra arbetsuppgifter. Text: Anita Snis Foto: KBAB

MEDARBETARNA MED SÅDANA blandtjänster ägnar 50–70 procent av sin arbetstid åt städning. Resten av tiden ordnar de aktiviteter och hjälper hyresgästerna med småtjänster. Aktiviteterna kan till exempel vara pyssel, film, korvgrillning eller trolleri för barn under skolloven, ofta i aktivitetslokalen eller ute på gården. Eller bokcirklar, bingo, sittgympa, gemensam frukost, stavgång, våffelcafé, körsång och mycket annat. Inriktningen beror till viss del på om hyresgästerna bor i ett så kallat plusboende (som är för alla åldrar) eller trygghetsboende, där hälften av lägenheterna riktas till personer över 65 år. – Den andra hälften är vanliga lägenheter, för vi har sett att det är bra med den här blandningen av äldre och yngre i samma område, säger Barbro Nilsson, boendeutvecklare hos KBAB. Trygghetsboendena började bostadsbolaget med för snart 15 år sedan. Tanken var att hjälpa äldre hyresgäster fram till dess de behöver hemtjänst, och förhoppningsvis även förlänga den perioden.

– Det kan till exempel handla om att få hjälp att bära ner tvättkorgen till tvättstugan, så att hyresgästen sedan kan tvätta själv, och att man håller igång personer längre genom social gemenskap och aktiviteter i närområdet. Idén slog väl ut – och en stor anledning var just att trygghetsvärdarna även städade under halva sin arbetstid. – Vi märkte att vi mötte hyresgäster på ett så bra sätt när vi var ute i våra trapphus, eftersom vi kom så nära dem. Det blev lätt att prata, knacka på en dörr och göra små besök. Och om man körde lite extra med moppen i väggen så kunde hyresgästerna höra att man var i närheten, så att de kunde komma ut och prata. NUMERA ARBETAR SJU trygghetsvärdar i

Man får ett större hel hetstänk när man vet vem som bor i varje lägenhet. Barbro Nilsson, boendeutvecklare, Karlstads Bostads AB

drygt tusen av bostadsbolagets lägenheter. Tre av dem är anställda av kommunens vårdoch omsorgsförvaltning, som även bidrar till hyran för aktivitetslokalerna och andra kostnader. I 3 700 andra lägenheter finns inalles nio plusbovärdar. De tjänsterna finansieras helt av bostadsbolaget, utan stöd från kommunen. I övriga hus sköts lokalvården av en entreprenör. Skillnaden mellan egen och köpt städning är stor, menar Barbro Nilsson. – Vi får ut mycket mer av våra plusbo- och trygghetsvärdar, eftersom de tar mer ansvar för sitt område, plockar upp skräp på gården, städar utanför entréerna och så. En entreprenör städar bara innanför entrédörren, 

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Hyresgästen Linnea Liögård får hjälp med gardinupphängning av plusbovärden Therese Bemborg.

Karlstads Bostads AB KORTNAMN: KBAB ANTAL LÄGENHETER: Cirka 7 400 (16 procent av kommunens bostadsmarknad) ANTAL ANSTÄLLDA: Omkring 140 personer OMSÄTTNING: 539 miljoner kronor (2016)

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

ter

Måndaga PR ANS r kl 10.3 med syfte a 0 .30 CAFÉ ren. Var r kl 10VIKENHÖRNAN älkommen Prova på att spela boule inomhus med Vmjuka Måndaga ed muskulatu m att promen a S er IT en T GYMPA ver int era med mmOnsdagar t promkl 13.30 hö dina at be en grannar! du klot. Inga förkunskaper krävs och vi kör med och Välko Tisdagar och v Sa om kl Fika: 15:(20:vid bingo) r! m K . na 1 lin er 0.30–11 enkla regler där alla kan vara med. an g utanför V äd .00 klÖPPET-CAFÉ ikenhörnan dina gr enhörnan. ik V V i fö r lje fö an r ett enklare . Samling5utapril Monika Fredriksson program m Fredagar kl 10 MÅNDAG med ed rörelseövn SCAFÉER kommer och visar olika smarta och enkla syfte att mjuka upp Månda 5:- inga kroppeFika: m us ku gar kl n h äv laturen. Var GRABBKVÄLL hjälpmedel. en stärka 1 4 och en gör Påocfredagar .00–15 Fika 10 oc h du .30 efter sin eg prov behöver inte :enIKföErm N Måndag 3 april kl 17.00–19.00INOMH 12 april “Äggjakten” ha nå V kl gr É äd a U F alla hyre 3 april: CieAllaförträn HELGBIO SBOULE E delta i äggjakten som er. Kom och var med! speccafé ULatt LUNCH Pris: 60:O ings Cognacsc B Välkommen S U H : Ti kl- 1h sd ” M O afé står öppen. gar Du IN da O ns R Lördagagar kl F O 0 1L E .0 10 apri 1.10–1 N2C.0 2 är enkltipspromenad på E” 0 l: Påskb 11.10–1 runt gårdsplanen Kom och umgås en kväll för bara Prova 8påapril kl 1 0 (20 enFifikastund, ar ed mjuka in1g.30–14.0 s mfrågor ka: 15:- läsa Pris: 2 Tisdag att spela 4 omärhu10 Konduktörsgatan. Det längst 24 20 april kl 1 o! bo.0 en ”grabbarna”. Det serveras varmrätt, ul0e inomhu ed a boule in , smörg m el r klot. 0In:-ga böcker eller spel sp kö t ik at vi on Torsdag april: Lasse sJai bilen som går till h s på med oc ägg per rätt s ap förkunåsk ocerh ka maju Prov krävsett 5 april M rundan och man vinner ka rk aper dryck och något gott till kaffet. enkla re n! er får plat nssonrstsptielllarkvdar krävffseocinhgvi ga fö unsk n vara med. årkl och v gler där alla In ansbandsp er . Fyra person Fö m kö ot m g. C r m ko A an svar man får. ed F ur ka É VIKENHÖ kan vara m ärlor hresta Anmälan senast 30 mars. ed. enkla regler där alla RNAN edel. hemlig lunc TorsdaOnsda l. LUNCH hjälpm 19 april Trubadur: g 20 ga gast 3 apri aprrilklkl13.30 “Äg Bilj LAettePrEtiTdi 11 yra perFisoka: 15:12 april Urban Persson sjunger och Fspelar GRABBKVÄ ITE ner får pla(20:- vi.3d0–14.00 men m L Öppet bi L ko h ts ng äl em V i o) L b li L il tisdag, g5luap en KVINNOTRÄFFEN april ”Rent hus” KVÄAmerikansk bingo: nch rire Måndag lM ABB onsdag onraikna Fr som går till stau GR26 3 april kl torsdag 0–19.00ko edriks en är en tipspro g. För & 17.00–1 m klT ril kl 17.0 Biljetter Pris: 60 tidmigerasoc kvanrn! 9.00 h3 visar olikst till so ktörsg : 40:- Måndagar udda veckor kl 13.30 dag 3 ap is DFitRtUegKetOS 13.00–10 :ån t pr M , 59 0 .0 .0 0 hjälpmedel april. a smarta och en Kondu h lill l kl rirt aap Pris: 15:kva . :K kl 8 oc 0 om 2 a 6 an er goag oc s: nd sc ri ra h ed ru P aféetm umgås en kv ba 1 Frfika, på on och ” ed rm 2 en kväll för sdde äll för bara r ”gou agar ”grabbarna 10 april ”Gofika” med klurigheter smH r bå serverar och umgås rätt, april “Äggjakten” örär svar man få rm gåsgä ”. om F va D K R arlle et as . vi U er se tt ocksåva rv Väl rv KO di se t är Sko dryckgott leäl T mmen att delta , .V kommen och något go eras varmrätt, arna”. Det 24 april Knytkalas! Ta med något ril T t. bb ap ra ffe 9 ”g ka 1 ”gôr-mätt” ll i ! ti äg Fredagär en tips tt till kaffe ril. got gott prom ad ru gjakten som Anmälan se 28 t. – köpt eller hembakat till en gemeno.m. 26 ap dryck och nå Urban Pers l kl 0en nast 30 mar s. Biljetter t. K apktriör 9.00, nt gårdsplanen s. nast 30 marHär gälleronbdu sgatan på se sam kakbuffé. Vi bjuder på kaffet! an . Detpärris10 : 40:äl åd e ”gourm april A Anm ru Filmen b nd ”g fr an åg ôr DILEMM or oc -mätt”, va h man et längst 26 ygger på ocerh vi”nn A le et t d sv en Je t är äg ar n d sa g m k it : pe in n an r. t. Biljetter n r rätt (MerOTSt KVs IN Torsda l TÄREN t.o.m. få RreÄepF enNriakhistorien om Floren drömmer Nyl ter Dg O6KaUpriMl EklN13 dumt att bli gamma 6 april. ce Foste omgaatt b ),FE arvtagersk Månda OTRÄFFEN kl 1139.3ap0ril2Tr Korsordsl .00–15 N ubadur: så IN te r V li in Vid frågor och föranmälan ring Trygghets K av r r en a som .0 ud ä sa ös i t stck da ve 0 knad av New Yor or op klas da veckor Urban Persson sjun 3.00 här är stälDeare, knep-o så k ån Pris: 15 t gå i 75 29(H ån3g.3 som 1 ch l kl 054-540 eller 054-540 59 20 or er KBAB oc er0 dagar ud g för at ger och spel ska – trot M nåp1ar :-ngförmåg siMaria totala leed ughPernilla 28 apri-k er t a. m fö e ag H äm G oc r D st en t er ra ar h 2 s Fr O at be 6 n ! n , Här är några KUMhur esför, hjälps vi T exempel t) görhar er det uppdraget likasinPför alla ofta de får hjälp. ri make, St to t och soduk n mju l rAmer ta edärdig o-tfagö goär tröt EigNap allt i betalt nå 15:- och oavsett lyckli1g0 april ,de te ntaradet åt att löersasdokatomrn field s:la ikan T ri he . Ä d st si C ”G R sk it at er n la ur . r t E ofi : F kl bi ir m te k N ak ka ng ef rt Bayfield : n sords-pro va tum är at ” med ak o: det. Esom WordfeupåKaktiviteter t eed ”Dm ngtaor t är inte t gottbetalar . Vem är att h er en ”Gofika erna d m lana pens t han lä klurföigrhe ble varfläör ttm tru nä ion,llM konstaterar hon. att in2g4enap i plusboendena inte ”Rent hus” så du så lK 10 april inte illariva ger stor mterålla sinHyresgästerna hustru rtid er som vake och ett A föel med någo ennsnom alas! Tagm rsny nom lantk re!dTa har ab1bav r ho alFas än d e fristående öd ag 28 men- mt att bli g lle e tk – lfapet fibe m tr m d till k ed hå a kö ny a erbjuds hyresgäsob , at ri K p pt b nå l ti vd ch å ek il ri go el k el at hö er er april kl räftarlehranhembakanärnår D – Man ar ap t gott något ammal t se till24extra ? bb ? so rson Kor h vara nns på platste. är sitt jo ett större helhetstänk förmden till en ge ka pe karttmöjligheten. rd, sotrdeukfärgstfår Kva att hon tärtill man ba St. Cla sairm en ennesenör garna i Fika finnterna ersd toffet! 13.00 s på an man in o om ärkahkb Karlstads - on och dagarn–a köpt eller he elnuföjféd. m aom Vi bjuder hpåans bgeegmåv rn är tröt m Lhos Peti Åsa Blanck vetsavem aj. bor biesvarje udaer påokka m bj i av fö te i i ad rt er V vi ed ! . m id t r tä e fé ka som lägenhet och vad man fil unny”. oc fa r ”l m uf ffe vi pensi h bes saden till t! il mer sig fö entä kakb dokumAB. livet. Del 2 s dagen F la bunny”sa Bostads r att upp . m vara behöv on, Men längtan tämmer sig för at farenhet av iljetter t. lorenIce BÖRJAN äda in efte t gå i d, håller r att g kan göra för den Bhyresgästen, hur man FANNS FARHÅGOR att värdarna med lång er för pukan o.m. 5 apoch tr h m b on an li om k om … ril. vaken om öra någon mer, at man inte Vid frågor t n g är ät rin d 20 te si ok oc an tt rn h 59 äl u jobba för att det ska bli trevligt på den skulle överutnyttjas. Men sårnillblev fö jo4a. nm ranm bdet raen b54 tä ? 0Delinte. älan gården. 05 Mar rfilm Pe och föm ring ia 054-54 1 av tre fr Vem är av Åasa B Vid frågor med0lå75 0 75 29 el 29 eller er S Y is n -M tå la g D 54 en le n 4N er r ck E d Pe 0 fa 05 e DIGITAL rnilla 054renoch om tre fä – BådeMplusbovärdarna 5.3 aria het avtrygghetsvärWEEK 540 59 20 14.00–1 rgstarka livet. Del TIPSPRO 9 april kl personer 2 visar vi Onsdag MENA Lördag 2 KOMBITJÄNSTER KAN VARA bra darna är duktiga på att diskutera med hyresi 12 apriOCKSÅ D m aj . l kl 11 :örgåsTipsfrågor .00 Pris: 30 WEEKEönskemål. med en sm n komm ND-MYS Om tjänsterna kroppen, eftersom gästerna om deras korna och in dsför ro. med din astädningen er via sm blandas upp samva Lördag Ut med mac un st m s till mob en obil om ll ti 29 apri na m ko il d vi en så ta u harfår d l kl 14 hjälpa hyreset rta! Väl med andra arbetsuppgifter. De dock inte utnyttjas för ofta kan Vid frågo tå än en P d ri ! å. Tipsvin .00–15 s: 30:- de också l. H r ring .30 m. 26 apri sten är et ar du ingen löse 4-5 r Eva 054-540 Mia 05B iljetter t.o. t pNilsson. U aket kaffe Ettr tm vara för många, framhåller Barbro gästerna att få kontakt med till exempel en 61 43 el 40 75 39, ed mackorn . ler Eva-L V id anmä a och in tårta! Väl otta 054 lan och med kom -540 75 frågor koatt även blanda in bovärdssyssförsök biståndsbedömare från säger na tikommunen, 40. tidigare ll en stun en smör g ntakta E Biljetter ellan ds samva åsm va te be 0 t. 5 ar o 4-540 6 .m. 26 ap sam lor, som ro gen. t in . et ltn är 39 va n. 1 lägenhetsreparationer, föll inte väl ut. Barbro Nilsson. et ör ge 75 43, Eva 0 ghetsboend ri ltnin- och omsorgsf 54 l. va 4ör 05 sf -L ia rg yg otta so rd Tr rM

Hantve

rkareg

atan 5

Tisdagar kl 11.10–12.00

STÄDNING

et Följ m ed ut i d

b lå-

APRIL

Kom och träna in

lesä för bouleKom trä! na inför bou säsoocnhgen

songen!

Följ m ed ut i

1 X2

40 75 40

elle

1X 2

om KBAB och Vå Vård- och KBAB ochmarbete mellan

4-540 7 – Då blev uppdraget för spretigt, så nu har vi 5 40 elleIbland r Mia 05 förmedlar värdarna också kontakter 4-540 7 Tryggh5et39 begränsat arbetsuppgifterna. Men plusbo- och Trygmellan hyresgästerna, sboendet så de kan hjälpa varanghetsboe är ett sa BAB och ndetKär marbete ett sam Vård- eller mellan h om andra trygghetsvärdarna byter ändå lysrör som är dra med matinköp arbeteoc rgsförvaärenden. mellan so ltningen KBAB h Vård - och. om trasiga i entréerna, tar med sig felanmälningar, Barbro Nilsson menar attocsatsningarna på sorgsför valtnin rensar avlopp ibland och hjälper till utomhus trygghets- och plusboendena är långsiktigt gen. på sommaren. försvarbara för bostadsbolaget. De erbjuder även tjänster till hyresgästerna, – Visst blir det lite högre kostnader, men som att hänga upp gardiner, handla, följa med jag tror att vi har igen det. När vi startade till läkare, skriva ett myndighetsbrev och byta plusboendena såg vi att omflyttningen, skadeglödlampor. De som bor i trygghetsboendena görelsen och klottret i de områdena minskade har ett hyrespåslag med 25 kronor i månaden, markant, berättar hon. – I dag har vi kö till våra lägenheter, så det finns inte så stor möjlighet att byta område PLUSBOENDE: på det sättet. Men vi får tryggare hyresgäster, I fyra bostadsområden, sammanlagt 3 700 lägenheter. För och jag tror att man tar mer hänsyn när det alla åldrar. Plusbovärdar ordnar aktiviteter och hjälper till är vår egen personal som städar i trapphusen. med småtjänster. Ingen extra avgift för detta. Under 2015 Man kastar inget skräp när det är någon man anordnades 300 aktiviteter med 6 000 besökare, 1 000 tjänster till känner som får plocka upp det, och man blir hyresgästerna och 400 hembesök. mer rädd om området. TRYGGHETSBOENDE: Om blandtjänsterna även underlättar perI tre bostadsområden, sammanlagt 1 066 lägenheter. Varansonalrekryteringen, jämfört med renodlade nan lägenhet riktas till personer över 65 år, men tjänster och städtjänster, har hon svårt att svara på. aktiviteter är öppna för alla. Enhetsavgiften är 25 kronor i – Det vet jag faktiskt inte. För de som jobbar månaden per hushåll. Under 2015 stod värdarna för 700 aktiviteter som trygghetsvärdar och plusbovärdar, de med över 9 000 besökare, 1 800 tjänster till hyresgästerna och 1 500 slutar nästan aldrig. Får man en sådan tjänst hembesök. stannar man oftast kvar. b

oend Tr ygghetsb

det b lå-

et är ett sa

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

NYA HUS BOSTÄDER FRÅN SKL

Nu har vi upphandlat flerbostadshus i olika storlekar med goda kvaliteter avseende arkitektonisk gestaltning, hållbarhet och tekniska egenskaper. Se dem på sklkommentus.se och läs hur din kommun snabbt kan erbjuda fler människor bra och funktionella bostäder.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

ALLMÄNNYTTAN I SOCIALA MEDIER Instagram:

Stefan Sandberg, vd på Uppsalahem som påskhare. Eidar i Trollhättan satsar på framtidens hyresgäster.

Twitter:

Facebook: Världspremiär för Dan Sandéns vlogg och vår tecken hos Örebrobostäder.

Radon

syns hörs luktar inte

Linkedin:

VI HJÄLPER DIG ATT BEKÄMPA RADON GENOM: • mätningar och besiktningar för att klarlägga typ och omfattning av radon • åtgärder mot såväl bygg- som markradon • SSM-utbildning och garanterat resultat FÖR BÄTT RE MILJ Ö

hemkomfort.se 08-604 97 00 • 0500 45 97 00

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Skydda dina hyresgäster mot brand Kostnadsfritt material och tips till dig som ger råd om brandskydd till privatpersoner r ernödköednardöda k ö r – – n e n r Stännggdödrörre

Stä

Brandskydd i bostäder – för dig som ger råd

inner.

t br ten där de brandenäng dörren till rummet eller lägenhe SSttäänngginin brandemn! ut. St . a ko mer t spridas. att all n från at Se först till n och röke ar brande Det stopp

Ring 112. n.

t och Brinner de ut. – ta dig/gå

Stäng dörre

släcka du inte kan

e kan släcka Om du int ut. du ta dig

h larma om

elden ska

till elden ng dörren

Ring 112 oc

branden.

Stä

rök för. s fyllt med inner utan tt trapphteur utan att börja brinnna näomr dedett brbrinn e er. i t u g ri se inu his m e 30 int Gå ald fär nd ge vä rök. An rar sig un tsdörr kla är fyllt med ! En lägenhe trapphuset om det phus ut i kfyllt trap Gå aldrig ut i ett rö

Gå aldrig

DET TAR 10 SEKUNDER OCH KAN RÄDDA

dig ut. n hjälper r dig om ningstjänste ten hjälpe

n och gon annan annan Hå s nå er det hoer hos nå- go stanna larma om Brinn det briinn trapphuset huset ska du Om det är rök rökt. i trapp t är de he h en oc läg t. i din en läg t. he ras din i säk a du nn sta Där är

Planera

Ring 112 oc branden.

. ngd. Ringll 112 dörren stä

er ut vid hur ni tar

ns Rädd ddningstjä

Rä ut. r komma du behöve

Brandskydd i Bostäder 1

brand!

w.msb. i 2017 ww

rad januar

ide B871 - rev

Publ.nr MS

1. Bestäm

ett datum

LIV. GÖR SÅ

HÄR

SMS

2. Få påm innelse

3. Kolla br andvarna ren

www.msb.se/aktivmotbrand Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Vätterhem har inte kalla fötter Vätterhems nyaste stadsdel, Strandängen, ligger 3,5 kilometer norr om Jönköping och har Vättern som närmsta granne. Här byggs det för fullt och ambitionen är att området ska bli en varierad stadsdel där hyresrätter blandas med eget ägande och hyresrätter. Därför samarbetar Vätterhem med andra aktörer, bland annat den privata fastighetsägaren Tosito som bygger bostadsrätter. Vätterhem har funderat på hur man ska göra Vättern mer tillgängligt för de boende och därför kom idén med ett kallbadhus upp. Något som också kan öka attraktionskraften till området och bli en symbol för hela området, som Thorbjörn Hammerth beskriver det i Vätterhems kundtidning: ”Det ska vara en fin byggnad. God arkitektur. Trä, byggt med naturen. Du går på den nyanlagda vägen och ser hur Vättern ryker. Längst där ute på bryggan ser du värmen i fönstren. Här finns café, basturum, badtunnor och såklart möjligheten att svalka sig i det friska Vättervattnet. Badhuset ska också kunna angöras med båt.”

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

BILDEN I FOKUS Här inspekteras möjligheterna till ett kallbadhus i det nya bostadsområdet Strandängen vid Vätterns strand. Från höger: Thorbjörn Hammerth, vd, Henrik Möller, byggchef på Vätterhem och Tommy Fritz, vd Tosito. Foto: Michael Engman

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

LANDET RUNT MED KONSTTEMA RICARD ESTAY

Ett mirakel i vinternatten

MKB

SOFHIE WENSTRÖM

Några veckor kring årsskiftet stod konstverket Mirakel på plats i Gärdeåsen, ett av Ljusdalshems bostadsområden. Den sex meter breda ljusskylten var monterad åtta meter upp i luften, väl synlig på långt håll. Statens konstråd står bakom satsningen, som är en del av ett program inriktat på miljonprogramsområden. Intendent Inger Höjer Aspemyr var med på invigningen och pratade med några av hyresgästerna. – Vi kom att tala om det till synes omöjliga vi hoppas på i våra liv, uppehållstillstånd, polisutbildning, lugn i själen. Verket Mirakel vill få oss att tänka några ögonblick på just det, berättar hon. Konstnären heter Santiago Mostyn och är född 1981 i USA, men numera bosatt i Stockholm.

STJÄRNHIMMEL I BILGARAGE

STUDENTINSPIRATION FRÅN MUSEILÄGENHET

I Kortedala, öster om centrala Göteborg, har bostadsbolaget Poseidon en museilägenhet fylld av det som hörde livet till på 1950- och 60-talen. Sjutton studenter från Högskolan för design- och konsthantverk lät sig inspireras av tidsandan – och gjorde sedan sina egna tolkningar. Resultatet, alltifrån bh-broscher och kakspritsformationer till broderier, har visats på en endagsutställning i Kortedala och under tre veckor i en konsthall i Angered. Själva museilägenheten är öppen för allmänheten varje söndagseftermiddag.

David Bowie, Michael Jackson, Prince, Janis Joplin och Sven-Erik Magnusson – alla har de samlats på en garagevägg i Karlstad. Konstnären Marja Hallstensson, även kallad Marja i Myrom, hade först tänkt den som en hyllning till David Bowie, men senare fick han även sällskap av andra artister som gått ur tiden. Det över 30 meter långa konstverket finns i ett 20 625 kvadratmeter stort garage i bostadsom rådet Orrholmen, som ägs av Karlstads Bostads AB. Garaget har sedan tidigare många andra konstnärliga utsmyckningar.

Han ska visa att allt är möjligt MKB I bostadsområdet Törnrosen i Rosengård i Malmö ler numera fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic från en av husgavlarna. – Zlatan har inspirerat mig när jag har stått inför utmaningar eller hinder. Han har visat hur mycket som krävs för att hela tiden bli bättre, men han har också visat att det är värt att kämpa för sina drömmar, berättar konstnären Joery Santos Gomez. Frida Lind, områdesförvaltare hos fastighetsägaren MKB, gläds åt nytillskottet. – Konst har alltid varit en del av Törnrosen och det finns många verk utplacerade på området sedan tidigare. Zlatan är en stor förebild för bland andra barnen i Törnrosen. Detta vill vi uppmärksamma genom att göra ett verk av honom som påminner om att allt är möjligt.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Referensgruppen

VI TAR HJÄLP AV ER LÄSARE! Anette Bergman, chef affärsstöd/ekonomi, Mitthem i Sundsvall

Veronica Linné, miljövärd på Familjebostäder i Göteborg

Joel Lindén, underhållskoordinator på AB Eidar i Trollhättan

Anette ansvarar för Mitthems affärsstöd inom ekonomi, HR, IT och kundcenter.

Veronica har arbetat på Familjebostäder i 10 år och sköter om cirka 10 000 kvadratmeter utemiljö i ett landshövdingehusområde i västra Göteborg.

– Arbetsuppgifterna som jag har innehåller väldigt många olika delar, men främst planerar och koordinerar jag yttre och inre underhåll på våra fastigheter.

Vad läser du helst? – Jag läser nyheter och fakta före skönlitteratur. Favorittidning? – Mest frekvent Sundsvalls tidning och för övrigt branschtidningar och tidigare Bofast såklart!

Vad läser du? – Helst böcker, men gillar Råd & Rön samt Natur & Trädgård.

Vad läser du helst? – Gärna om hus/byggnader, bilar och sport och min favorittidning är Bilsport.

För att göra den allra bästa tidningen för oss som arbetar inom Allmännyttan, tar vi hjälp av ett helt gäng från olika bostadsföretag i landet. Vi har samlats och diskuterat vad tidningen ska innehålla, och referensgruppen kommer att lämna synpunkter på tidningen under hela 2017. Hela referensgruppen: Andreas Sihvonen Årehus Anette Bergman Mitthem Anna Norén Västerviks Bostads AB Anna-Carin Backman Kristinehamnsbostäder Jeanette Ekvall Trelleborgshem Joel Lindén AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag Karin Nilsson Lunds Kommunfastigheter Lena Svensson Vaggeryd-Skillingaryd Bostads AB Patrik Brodén Salabostäder Veronica Linné, Familje bostäder i Göteborg Yvonne Gunnarsson Arbetarebostadsfonden.

Vad tycker du om tidningen Allmännyttan?

Hör av dig med tips, idéer och synpunkter till redaktionen på allmannyttan@sabo.se

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

SYSTEMATISK HYRESSÄTTNING

ÖDESFRÅGA eller bara ordning och reda?

N POÄ +30

Samtalen mellan SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen om systematisk hyressättning har fått ny fart. – Det har blivit för mycket fokus på de årliga förhandlingarna. Det är bättre att diskutera själva hyressättningen, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. Text: Helene Ahlberg Illustration: Annicka Istemo

SOMLIGA BETRAKTAR systematisk hyres-

Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen

ÄN PO

sättning som en ödesfråga, det som ska rädda dagens hyressättningssystem undan strandningar, masstvister och lagändringar i riktning mot marknadshyra och individuella hyror. Andra ser det mer som ett sätt att få ordning och reda i systemet, förutsägbarhet och lugnare hyresförhandlingar. Systematisk hyressättning är egentligen inget nytt. Det har funnits i över 30 år i olika

tappningar och kallats många olika namn: rätt hyra, rättvis hyra, poänghyra, tillämpad bruksvärdeshyra, hyresöversyn eller exempelvis Malmömodellen. Men det handlar i stort om samma sak: att hyresvärden och hyresgästerna tillsammans gör en värdering av olika boendefaktorer – och sedan räknar om hyrorna efter det. Vad är det värt att ha nära till buss och affärer? En balkong i söderläge? Helkaklat badrum? Kan

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Vägen dit är faktiskt lika viktig som själva överenskommelsen. Anders Nordstrand, vd SABO

det bli avdrag för trafikbuller eller att grannarna ser in genom köksfönstret? Sedan sätter man poäng eller krontal på faktorerna, matar in dem i ett datasystem och vips har man en ny hyra. Tanken är att hyran blir mer rättvisande och begriplig när hyresgästen själv kan ta reda på vilka beståndsdelar hyran är uppbyggd av – och varför den skiljer sig från grannens trots att lägenheterna är lika stora. Fast sådär vips går det förstås inte. Det handlar ofta om åratal av förberedelser. Bostadsföretaget behöver inventera sina lägenheter för att till exempel få koll på var det faktiskt finns tvättmaskin och engreppsblandare. Parterna ska komma överens om hur många faktorer man ska ha, vad varje faktor ska vara värd, om och hur man ska göra en enkät och välja datasystem. Och hela tiden informera, informera, informera – förankring hos hyresgästerna har visat sig centralt för att inte stöta på motstånd. 2001 SKREV SABO , Fastighetsägarna och

Hyresgästföreningen under den första trepartsöverenskommelsen om att bilda lokala kommittéer i rikets alla städer för att se över hyrorna. Under 1990-talet gjordes hyresöversyner på ett trettiotal orter, som Umeå, Huddinge, Södertälje och Nynäshamn. Men sedan tog det lite stopp. Många upplevde översynerna som krångliga och tidsödande. Och bland hyresgästerna har det ofta funnits motstånd mot lägesfaktorn. På senare år har frågan fått ny fart, men det har gått lite upp och ned. I dag finns någon form av systematiserad hyra i runt 100 kommuner, enligt en inofficiell undersökning från Hyresgästföreningen. Det är dock bara en handfull städer

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

som har alla tre parter med på båten. I de flesta fall är det ”bara” allmännyttan och Hyresgästföreningen som kommit överens. I FÖRRA VÅRENS Strååthförhandling, när

regeringen utsåg en medlare att förhandla med de tre parterna om en översyn av hyressystemet, var systematiserad hyressättning en av grundbultarna. En gemensam handledning var då på gång, men sedan Fastighetsägarna lämnade samtalen har frågan legat i träda. Nu har dock frågan väckts till liv igen. – Det har varit en massa konflikter med Hyresgästföreningen överallt, men nu har vi beslutat att ta ett nytt varv och se om vi kan skriva ihop oss om en systematisk hyressättning. Jag tror att vi blir färdiga under våren, säger Reinhold Lennebo, vd för Fastighets ägarna Sverige. Och både SABO och Hyresgästföreningen har under året lagt ökad fokus på den systematiska hyressättningen. – Det här är en viktig fråga, eftersom det skapar förståelse hos alla parter om hur man sätter hyran. Vägen dit är faktiskt lika viktig som själva överenskommelsen. Det gör det även lättare att komma fram i de vanliga hyresförhandlingarna, säger Anders Nordstrand, SABOs vd.

SABO HAR TILLSATT en hyresarbetsgrupp

med bostadsbolags-vd:ar från olika lands ändar. Och Hyresgästföreningen har bildat ett nationellt nätverk för att lyfta frågan. – Det är avgörande att få en situation med rätt och likvärdig hyra. Men vi vill komplettera med en enklare modell med färre parametrar, en Sverigemodell, som kan sänka trösklarna både in i och ut ur modellen, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. b

Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna Sverige

NÄSTA UPPSLAG: SYSTEMATISERING PÅ FYRA VIS 

SYSTEMATISK HYRESSÄTTNING

i v e d r o j g å

SYSTEMATISERING PÅ FYRA VIS

Bostaden i Umeå 15 500 lägenheter Snitthyra 1 041 kr/kvm/år

Köpings Bostads AB 2 600 lägenheter Snitthyra 940 kr/kvm/år

Helsingborgshem 12 300 lägenheter Snitthyra 1 018 kr/kvm/år

A D

HELSINGBORGSHEM HADE en konfliktfylld historia när det gällde hyresförhandlingar – bland annat flera strandningar under 90-talet. Men när den nye vdn tillträdde 2007 blev relationerna bättre och samtidigt började man diskutera systematiserad hyressättning. Första steget var att skicka ut en enkät till 2 500 helsingborgare där de fick tycka till om bland annat standard, service och läge. Sedan värderade man ett antal lägenheter utifrån svaren i enkäten. När Helsingborgshem och Hyresgästföreningen kommit fram till lämpliga hyresnivåer översatte man de olika kostnaderna till poäng. Man ”flyttade” även runt ett hus i stan för att komma fram till hur läget påverkar bruksvärdet. Projektet avslutades 2013 men nivåerna korrigeras löpande genom de årliga förhandlingarna och i samband med att en lägenhet sägs upp. Värderingar är något som förändras över tid och under 2016 gjordes en ny enkät. Enkätsvaren tillsammans med en utvärdering av nuvarande modell ligger till grund för fram tida förändringar. b

VisionPlus

Lunds Kommuns Fastighets AB 12 300 lägenheter Snitthyra 1 038 kr/kvm/år

FRÅN KONFLIKT TILL SAMARBETE I HELSINGBORG

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

TIDSKRÄVANDE MEN NOGGRANN PROCESS I KÖPING I BÖRJAN AV 2000-TALET övertog Köpings Bostads AB, KBAB, ett stort antal lägenheter från en konkurs. Man insåg snart att hyrorna var satta för högt och dessutom inte konsekventa i jämförelse med övriga lägenheter i beståndet. Hyrorna baserade sig på olika parametrar från hus till hus beroende på stöd och kostnader vid byggtillfället. Dessutom hade höjningar skett med både fasta belopp och procentuellt. Det fanns också tomma lägenheter och till viss del kunde hyresnivåerna vara orsaken. Arbetet med systematiseringen drog igång. Till en början trodde man att det skulle ta tre år – nu har det gått närmare 17 år och än är de inte klara. Efter en ortsindelning klassificer-

ades lägenheterna utifrån fyra parametrar; kommersiellt utbud, närutbud, trygghet och miljö. Sedan gick man in på detaljer för att registrera lägenheterna. När värderingen var klar kunde man sätta en målhyra för varje bostad. För att undvika drastiska höjningar gavs årliga begränsade höjningar till dem som skulle upp i pris och oförändrad hyra på dem som stod för högt. När arbetet med hyressättningen satte igång tänkte man inte på att involvera hyresgästerna. Nu sker dialogen via hyresgästenkäter som ligger till grund för delar av parametrarna. KBAB menar att systematiserad hyressättning är ett levande system och att det aldrig kan anses färdigt – däremot underlättar systemet bådevid förhandling och boendedialog. b

D NÄSTA UPPSLAG: SÅ SÄTTS POÄNGEN I BOSTADSBOLAGET LKFs HYRESMODELL 

FÖRST I SVERIGE OCH KOLL PÅ VARTENDA ÖRE I UMEÅ 1998, EFTER FYRA ÅR av inventeringar var Bostaden i Umeå och Hyresgästföreningen klara med värderingen av alla lägenheter. Då införde man, som första företag i Sverige, systematiserad hyressättning på bara två år. Med en exakthet ned på öret kan Bostaden förklara vad som ligger till grund för hyran i varje enskild lägen

het. De gjorde enkätförfrågningar vid två tillfällen, 2003 och 2013. Under den tioårsperioden hade ett par områden ökat i popularitet. Så småningom kom även de privata fastighetsägarna med i systemet och i dag träffas alla tre, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Bostaden i Umeå, 5–6 gånger per år för att diskutera

sådant som tidigare inte funnits med i systemet. Det kan vara moderna fönster, handdukstorkar eller annat. De har även haft diskussioner om hanteringen av poängen i nyproduktion och större renoveringar och löst det genom att använda sig av nyproduktionspoäng. b

Källa: Handledning för systematisk hyressättning

ALLA SKYLTAR TILL DIN FASTIGHET RÄTT SKYLT DIREKT

Tel: 040-671 77 50 E-mail: sales@havaskyltar.se WEBB-BUTIK

ÖVER 4000 PRODUKTER Allmännyttan nr 2 X maj 2017

www.havaskyltar.se 39

SYSTEMATISK HYRESSÄTTNING

t e D

r ö f s a r å v

FYRA EGENSKAPER SOM PÅVERKAR HYRAN I LUND Det finns många olika typer av systematisk hyressättning. I Lunda modellen, hos LKF, påverkas hyran av egenskaper som kan indelas i fyra huvudgrupper. Med dessa egenskaper som grund, får varje lägenhet ett visst antal poäng. Poängtalet avgör sedan hur hög hyran blir. 1. Lägenhetens storlek och typ. Antal rum, typ av kök och hustyp.

2. Fastighetens modernitet och standard. Moderniteten bestäms av byggnadsåret. Standarden påverkas till exempel av fastighetens utrustning och tekniska standard, tillgänglighet och utemiljö.

3. Lägenhetens modernitet och standard. Moderniteten bestäms av när kök och badrum byggdes eller renoverades. Standarden kan handla om ifall lägenheten har balkong eller uteplats, extra wc, förråd eller parkeringsplats.

POÄNG KNAS HISS SA POÄNG

+55

GN KAKELU POÄNG

POÄNG

R: 1916 BYGGÅ POÄNG

D FÖRRÅ

S SAKNA POÄNG

-3

TAKLÄG E

+8 POÄNEGT NH

1 KVM = 1 POÄNG 77 KVM = 77 POÄNG

+55MP&OKÖK 6 RU

ÄNG

+44UMP& KÖK 3R

OÄNG

+34UMP& KÖK OÄNG

4. Fastighetens geografiska läge. LKF har delat upp sina områden i zoner där Lunds tätort har högst värde och ytterområdena har lägst.

-5

CITY LÄGE:

0 POÄNUGS HÖGH

BYGG ÅR

+7 PO: Ä19N74 G

+12 PAODÄHNUS R

+20 RPO: 2Ä0N00 BYGGÅ

1 RUM &

+27KPOOKVRÅ ÄNG

Källa: Lunds Kommuns Fastighets AB Grafik: Annicka Istemo

+16 POVÄILNLA G

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

HYRAN LÄGE:

S RADHU POÄNG

+12

EVINGE LÄGE: R und) il från L (ca 2 m POÄNG

+30 0

+4 PLOKONG

INGL

T GENHE

I LÄ

FÖR FÖRETAG SOM VILL INFÖRA SYSTEMATISK HYRESSÄTTNING

ÄNG

ELEFON POÄNG

PORTT

TVÄTT

STO RB

POÄNG

10tips

NZON MELLA POÄNG

R: 1960 BYGGÅ POÄNG

R: 1958 BYGGÅ POÄNG

ASA

+8APLOKONG DB

ÄNG

LÄGE:

ON YTTERZ POÄNG

+20 +4 TVÄTT

S LÅGHU POÄNG

RE I KÄLLA

POÄNG

VINDSL

+2 POÄHNEGT ÄGEN

BALKO

-10 POÄNNAS NG SAK

Gå inte ut för hårt – gör färre parametrar i början och utöka, inte tvärtom.

Var inte för subjektiv – träd kan bli högre, nya hus kan byggas, utsikter kan förändras.

Få stöd – gör en förstudie när det gäller datastödsprogram och glöm inte att säkerställa supporten.

Bygg goda relationer – möt både hyresgästföreningar och privata värdar, ha kontinuerliga möten och försök få med alla.

Hitta processer – bestäm hur ni ska arbeta vid renovering och nyproduktion.

Lyssna på de boende – gör boendeenkäter för att värdera mjukare para metrar, tänk transparent.

Informera – både före och under processen. Var tydlig med varför ni vill göra det här.

BREDB

AND SA

-1 POÄNG KNAS

Sätt en tidplan – det är ett stort projekt.

BYGGÅ R

+11 PO: Ä19N82

Avsätt resurser – men bli inte för beroende av individerna i gruppen.

Kopiera och förädla – flera bostadsföretag har infört system, uppfinn inte hjulet.

Hitta fler exempel och råd i trycksaken Handledning för systematisk hyressättning på sabo.se Allmännyttan nr 2 X maj 2017

– DET FINNS SÅ MYCKET spännande

– EN OMTUMLANDE HISTORIA Många av oss använder den. Vissa bråkar om den. De allra flesta tar den för givet. Men kanske är det dags att uppvärdera tvättstugan? Arkitektstudenten Hanna Ivansson i Umeå har studerat 90 år av politik, luddfilter, bokningsscheman – och arga lappar. Text: Olov Antonsson Foto: Andreas Nilsson Produktion: Humbly

med tvättstugan: Kvinnokamp, problematiska relationer, folkhemmets utveckling, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Det är ett unikt utrymme, säger Hanna Ivansson. Hon har analyserat tvättstugans historia och ställning. Något som bland annat mynnat ut i en utställning och föreläsning i en av Bostadens tvättstugor i bostadsområdet Berghem under hösten. De första tvättstugorna kom till på 1920-talet. Sverige hade en av de sämsta levnadsstandarderna i Europa – men nu ville socialdemokraterna med statens hjälp modernisera landet. Tanken var att göra svenskarna mindre smutsiga – och att frigöra kvinnorna från det mödosamma och tidskrävande arbetet med handtvätt. – Modeordet på den tiden var hygien. Tvättstugan var ett medel för att ta oss till framtiden, och bli sofisti-

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

kerade, moderna människor, säger Hanna Ivansson. Hyresgästers rätt till tvättmöjligheter skrevs till och med in i hyreslagen, och med tiden fick nästan varje hyreshus en gemensam tvättstuga. Sverige är fortfarande det enda landet där det ser ut så. Inte ens i våra nordiska grannländer kan man räkna med en tvättstuga eller tvättmaskin när man flyttar in i en lägenhet. – Det är egentligen en fenomenal lyx som vi har det i Sverige. Åk till Norge! Då tror jag man blir glad över att ha gemensam tvättstuga, säger Hanna Ivansson. Hon poängterar också hur viktig tvättstugan varit för kvinnor. Tidigare generationers kvinnor har fått ägna mycket tid och stor möda åt att tvätta för hand. – Jag har intervjuat min mormor som berättar hur de tvättade ur en bäck, säger hon. ATT TVÄTTSTUGAN LEDER TILL BRÅK och arga

Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft ii gamla hus Ny luft i gamla hus till befintlig Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kan kan detdet inteinte blifriskluft. att bli att radiator och tillför bostaden skönt tempererad fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder. Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder. fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. in i rummet. innan rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

LuftdonLuftdon Mini Mini

Radiator

Denna artikel har tidigare publicerats i Hej, Bostaden i Umeås hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsbolag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Till exempel något projekt som ni är stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller en intervju med någon av era medarbetare. Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

Luftdon Flexi

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal Luftdon Flexi

lappar grannar emellan är ett välkänt faktum. Det vi bråkar mest om är tvättiderna. När någon har stulit din tvättid eller kört över sin tid. Eller att man inte har rengjort filtret i torktumlaren. Ibland sker också rena stölder av kläder. Hanna Ivansson har funderat över hur konflikterna kan minskas. – Skulle det kunna vara så att vi tar hand om tvättstugan bättre om vi lär känna våra grannar bättre? Eftersom vi då känner mer ansvar och respekt. Hos Bostaden har tvättstugorna utvecklats med åren. Nya tvättstugor som produceras idag får elektroniska bokningssystem och ibland även maskiner med inbyggd tvättmedelsdosering där hyresgästen betalar per tvätt. Allt fler skaffar också egen tvätt maskin till sin lägenhet. – Men det är ganska dyrt att köpa och ha en egen tvättmaskin. Den gemensamma tvättstugan är en väldigt bra lösning även i framtiden. Jag tror att det finns många smarta it-lösningar som kan minska konflikterna, säger Hanna Ivansson. b

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Luftdon Mini är samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och och samma sköna luftflöde ochärär Kanal likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel.Tel. 036-37 9090 Tel. 036-37 036-37 070790 07

www.acticon.se Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

FASTDOK.SE – HAR STANDARDAVTALEN! Det är lätt att glömma bort hur viktigt det är att använda aktuella och uppdaterade avtal. Under 2016 gjordes drygt 50 uppdateringar i våra avtalsmallar. Faktiskt en ganska normal siffra. För det är just avtalen som ska ge dig trygghet och stöd vid eventuella tvister. Våra egna jurister arbetar dagligen med avtalsförhandlingar i syfte att hjälpa fastighetsägare. Du kan dra nytta av deras arbete.

www.fastdok.se 44

Medlemmar i Fastighetsägarna har 50 % rabatt på alla standardavtal och dokument. Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Hej!

HELENE AHLBERG

Jobba i Allmännyttan

Ellinor Grahn, bostadskoordinator, Bankerydshem VAD GÖR DU PÅ JOBBET?

– Hyr ut lägenheter, kommunicerar med hyresgäster, tar emot felanmälan och förmedlar vidare till fastighetsskötare och förvaltare. Dessutom hanterar jag störningsärenden, sköter bostadskön och kontakten med socialen. VAD ÄR BÄST MED DITT JOBB?

– Kundkontakter och att det är omväxlande, det gillar jag. Man får vara lite spindel i nätet. VILKEN FRÅGA FUNDERAR NI ÖVER JUST NU?

– Hur man kan använda Facebook i kontakten med hyres gästerna. Det är inget vi gör i dag, men man vet ju själv hur viktigt det är att kunna använda internet för att ta reda på information och kommunicera. Men det är mycket att tänka på och det krävs tid och engagemang för att bli bra.

Vad gör du på ditt jobb?

4 2

Torbjörn Ivarsson, ekonomichef, Vellingebostäder – Vi går från budget tänk till fokus på affärsmässighet och lönsamhet, till exempel vid underhåll. Vi ska börja jobba mer med driftnetto och titta på lönsamheten i varje enskild fastighet. Tidigare har man mest bränt den budget som satts. Nu ska vi först fråga oss varför vi gör en åtgärd, så att alla pengar används rätt.

Carina Wuopio, kund centerchef, Lulebo – Tar emot kunder via besök, telefon och mejl. Jag ska också samordna och utveckla min avdelning, med sex kundmottagare och snart tre trivselvärdar. Lulebo har i uppdrag att fördela var fjärde ledig lägenhet åt nyanlända, och redovisa transparent statistik kring det, så vi håller koll på allt som blir ledigt och fördelar på bästa sätt.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Emil Ring, byggprojektchef, Örebrobostäder – Jag är gruppchef för en utvecklare och nio projektledare, som leder ÖBOs större byggprojekt. Varje projektledare har 2–5 projekt var, både nybyggen och renovering, för att alla ska få omväxling och bredda sin kompentens. För mig blir det mycket möten, mejlande och utvecklingsfrågor, men jag driver även ett par egna byggprojekt.

Marie Martinsson, bostadskoordinator, Norrahammars Kommunala Bostäder – Vi byter affärssystem, det kretsar det mesta kring. Det tar sin tid att gå igenom alla fas tigheter med vartenda utrymme som går att hyra ut. Det är mycket detektivarbete, och sedan ska ju alla avtal, från cykelbodar till tvättmaskiner, hamna på rätt person. Men det har gått över förväntan.

3 5 4 1

CHERSTIN ANDERSSON

önik an Kr

Mitt favoritmöte skedde en sommar när jag klev ut på gården i Alby söder om Stockholm. JAG VAR 19 ÅR GAMMAL och

bodde ihop med en kompis i hans hyresrätt. Jag kom ut med min tvätt under armen när de lekande barnen frågade mig nyfiket om jag trodde på gud. Jag svarade med ett leende att jag inte tror på gud, att jag är ateist. På vägen tillbaka från tvättstugan tittade barnen på mig med stora ögon och viskade till sina nytillkomna lekkamrater ”vet ni, hon är artist”. De hade helt klart missuppfattat mitt svar men jag såg ingen anledning att rätta dem. Det fick bli vår gemensamma hemlighet om min egentliga identitet.

ALLMÄNNYTTAN ÄR TILL FÖR ALLA och ger olika människor möjlighet att mötas. Det är ett tungt samhällsansvar som förpliktigar. Det handlar inte bara om vilka som har möjlighet att få en bostad, utan också om att alla boende ska känna sig sedda och inkluderade i alltifrån kommunikation till inflytande. Lika sällan som mångfaldsarbete är snabbt fixat på en arbetsplats, är det en quick fix för de kommunala bostadsbolagen. Men det är desto viktigare. För det ingår i grunduppdraget och är förutsättningen för att mötet mellan olika människor ska bli precis som så bra som jag vet att det kan bli. FÖR ATT FLER SKA KÄNNA SIG inklu-

derade behöver alla som arbetar inom allmännyttan utmana sina egna föreställningar,

Seher Yilmaz

ordförande, Rättvise förmedlingen

strukturer och normer. Samtidigt behöver alla positiva exempel och initiativ som redan finns spridas, för att ge inspiration och öka stolt heten över allt det fantastiska som görs. Sedan mitt favoritmöte med barnen på gården har de långa köerna till hyresrätter gjort att jag behövt ändra formen för mitt boende. Jag drömmer om en hyresrätt för mig och min familj, till dess att den blir verklighet bor vi i bostadsrätt. Jag är medveten om att det är en lyx. Bostadsrätten är inte till för alla. Den hade inte ens varit till för mig om det inte vore för min mans familjs ekonomiska förutsättningar. Baksidan av bostadsrätten är att mötena gått förlorade och jag får inte längre vara artisten som barnen kan titta storögt på. b Allmännyttan 2 X maj 2017

BRANDGASTÄTHET

UPPDATERADE NYCKELTAL! Nyckeltalen omfattar material och arbetskostnad för några av de vanligaste reparationerna och är ett bra hjälpmedel vid avflyttningsbesiktning.

LJUDISOLERING

Beställ på sabo.se 24 sidor. 135/270 kronor.

BRANDSKYDD

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.com

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet. För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

DEBATT

”BOENDE FÖRESLÅS BETALA MILJARDER FÖR POSTNORDS RATIONALISERINGAR” Digitaliseringen förändrar vårt sätt att kommunicera i grunden. Brev, räkningar och vykort ersätts i rask takt av mejl, autogiro och Instagram. Samtidigt föreslår nu en statlig utredning att hyresgäster och bostadsrättshavare ska bekosta postboxar för miljardbelopp för att finansiera Postnords rationaliseringar. Nu måste regeringen sätta stopp för det omoderna och orimliga förslaget.

Anders Nordstrand vd, SABO Anders Lago förbundsord förande, HSB Leif Linde vd, Riksbyggen Marie Linder förbundsord förande, Hyresgästföreningen Reinhold Lennebo vd, Fastighets ägarna Sverige Ulrika Blomqvist vd, Bostadsrätterna

POSTLAGSUTREDNINGEN har på uppdrag av regeringen gjort en samhällsekonomisk analys av postmarknaden och hur digitaliseringen påverkar den. Utredningen föreslår att Postförordningen ändras så att Post- och telestyrelsen ska kunna tvinga de som äger flerbostadshus att på egen bekostnad installera postboxar (fastighetsboxar) i trapphusens entréer. Det innebär stora investeringskostnader för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. De brevbärarlöner som Postnord skulle tjäna in på detta ska enligt utredningen användas för att subventionera postgången i områden med långa avstånd mellan mottagarna. ENLIGT POSTLAGEN ska en väl fungerande

samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet finnas tillgänglig för alla användare. Det är något som vi naturligtvis håller med om. Men om det finns en politisk vilja att upprätthålla

den ambitionen kan det hanteras genom till exempel portohöjning eller ett statligt stöd för posttjänster i glesbygd. Det är inte rimligt att det sker genom tvingande bestämmelser som i slutändan endast drabbar hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Vi menar att tvingande regler om postboxar i alla flerbostadshus inte bara är oskäligt mot fastighetsägare och boende. Det är också meningslöst på lång sikt. Digitaliseringen är en megatrend som på gott och ont påverkar hela samhället. Postboxar kommer knappast att hjälpa Postnord att möta digitaliseringen. TA TILL EXEMPEL DANMARK . Där finns sedan flera år lagstiftning med krav på postboxar i alla flerfamiljshus. Detta har inte hjälpt Post Danmark, som är en del av Postnordkoncernen. Det beror på att digitaliseringen varit mycket framgångsrik. Myndigheter, företag och privatpersoner kommunicerar huvudsakligen

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

ANNICKA ISTEMO

Titta igen om våra bläd derex och bestä ll på

sabo.se

NYTT INFORMATIONSPAKET FÖR HYRESGÄSTER elektroniskt med varandra. Det är mer miljövänligt och betydligt billigare. Post Danmark är idag ett företag i djup ekonomisk kris. Sverige ligger några år efter Danmark när det gäller digitaliseringen. Men självklart kommer den att slå igenom även i vårt land. Med en motsvarande utveckling som i Danmark riskerar vi att få se plåtskåp för miljarder i trapphusen till minne av den tid som flytt. Hyresgästerna och bostadsrättshavarna har tvingats kasta sina pengar i sjön. IDAG DISKUTERAS den postala framtiden i ter-

mer av nya logistikflöden och arbetsrutiner, behov av portohöjningar och utdelning färre än fem dagar i veckan. Vi uppmanar Peter Eriksson att lyfta bort kravet på postboxar ur denna diskussion. Det skulle även bekräfta regeringens och riksdagens tidigare ställningstaganden att statsmakterna inte ska blanda sig i frågan om postboxar. Och regeringen slipper stå till svars för ett omodernt och orimligt förslag i digitaliseringens tidevarv. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Broschyrerna innehåller det viktigaste att tänka på för den som bor i hyresrätt; som till exem pel rättigheter och skyldigheter, att vårda sin lägenhet, sortera soporna rätt, och bra tips för att undvika brand eller skadedjur. Materialet är rikt på bilder och illustrationer och texterna är skrivna enligt principen om klarspråk. En av broschyrerna, Att bo i hyresrätt, finns översatt till engelska och arabiska. Broschyrerna går också att beställa med påtryck av egen logo typ. Registrerade medlemmar kan även ladda ned texter och bilder separat för att använda på bostadsföretagets webbplats eller lägga in i egna mallar för tryck. Det finns också en bilderbok med svenska ord på detaljer i en lägenhet som kan vara använd bar i kundtjänst eller ute i bostadsområdet.

SA BO SVER IG ES ALLMÄNNYT T IG A BOS TA DS FÖ RETAG

SABOS KONGRESS

I slutet av april samlades drygt 110 allmännyttiga politiker och ännu fler tjänstemän för att diskutera bostadsfrågor under SABOs kongress som i år hölls i Linköping.

SABOs ordförande Åsa Johansson (S) och kultur minister Alice Bah Kuhnke (MP) – som manade till byggande för alla, men ändå med kvalitet.

Text: Helene Ahlberg

– VI ÄLSKAR BYGGKRANAR. De står för puls, ungdom och framtidstro. Även om en del kallar oss Grävköping, sa Kristina Edlund, S-kommunalråd i Linköping när hon invigningstalade för kongressen. Något kongressen fick se exempel på under studiebesöken på flera ny- och ombyggen, som den helt nya stadsdelen Vallastaden, där det blir bomässa i september. Men mest handlade kongressen om bostadspolitisk debatt. Längst och in-

tensivast blev debatten när frågan om strandskydd kom upp (se nästa sida). Flera vill gå längre än vad styrelsen föreslagit. – Vi har 600 mil strandlinje här i

Skellefteå. 18 procent av den har bebyggts inom 100 meter från stranden, det är löjligt lite. Vi har det kämpigt med att bygga attraktivt, sa Micaela Löwenhöök (M).

Vilken är Allmännyttans viktigaste framtidsfråga?

Sophia Nevalainen (M), Helsingborgshem – Att börja tänka utanför boxen, till exempel med delningsekonomi. När vi byggde radhus köpte vi in en gemensam gräsklippare i stället för att alla har varsin. Vi funderar även på skilsmässo lägenheter för varannan-veckas-boende. Och lägenheter utan kök skulle kunna finansiera en kock.

Lars Korkman (S), styrelseordförande, Bostads AB Mimer i Västerås – Vi behöver bygga billiga bostäder, det är den absolut viktigaste framtidsfrågan. Vi måste få ner byggkostnaderna genom att öka konkurrensen. Det råder ju praktiskt taget oligopol i byggbranschen.

Mathias Gyllensteen Söderström (SD), Säfflebostäder – Att göra byggandet långsiktigt hållbart, både ekonomiskt och miljömässigt. Här har SABO en viktig funktion genom att samordna krafterna och driva frågan om standardiserat byggande. Allmännyttan är en mycket lukrativ målgrupp för byggbolagen med ett bra förhandlingsläge.

Lena Haapala (MP), Telge Fastigheter i Södertälje – Vi behöver bygga hållbara bostäder, både ur sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Vi behöver bygga flexibelt så att fler vill och kan bo kvar. Nu känns det som att bostäder byggs för att folk bara ska bo där i 10–15 år. Vi måste tänka mer flexibla lösningar.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

ANDERS ERICSSON

LIVLIG KONGRESSDEBATT OM FRAMTID

OCH STRANDSKYDD

IDÉER FÖR FRAMTIDEN

SABOs kongress 2015 beslutade att SABO skulle ta fram ett framtidsprogram med sikte på 2030 till kongressen 2017. Under de senaste två åren har SABO och flera medlemsföretag arbetat med att ta fram allmännyttans framtidsprogram som fått namnet Allmännyttan mot år 2030. Programmet består av sex delstudier inom områdena globalisering, hållbar utveckling, individualisering och digitalisering. Alla delstudier har letts av vd:ar från olika allmännyttiga bostadsföretag. I programmet finns även en sjunde delstudie som SABO själva har tagit fram som följer upp effekterna på Allbolagen som kom 2011. Avsikten har inte varit att slå fast sanningar, utan att på grundval av kända fakta och motiverade bedömningar diskutera den framtida utvecklingen med både möjligheter och problem. Framtidsprogrammet ska fungera som en inspirationskälla för medlemsföretagen när det gäller att utveckla företaget och boendet samt underlätta i dialogen med ägaren. Programmet blir också ett stöd för SABOs strategiska planering, prioriteringar och ställningstaganden. Läs om framtidsdebatten här intill.

Medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet ansåg att styrelsens förslag innebar en alltför generell uppluckring av strandskyddet. Kongressen röstade sedan i enlighet med styrelsens förslag, men MP och V reserverade sig. PÅ AGENDAN STOD också allmännyttans

Partifördelning SABOs kongress (S) 30% (M) 17% (SD) 8% (C) 6% (MP) 5% (V) 3% (L) 2% (KD) 2% opolitiska 2%

MAGNUS WAHMAN, MATTON

framtidsprogram. Det antogs, efter några formuleringsförändringar, i full enighet av kongressen. Det fanns dock synpunkter. – Slutversionen blev inte lika spetsig som det framtidsgruppen föreslog, efter alla kompromisser. Men en eloge till alla som arbetat med programmet, det har varit en helt fantastisk kvalitetssäkrad process, menade Sophia Nevalainen (M), som deltagit i studien om framtidens boende. Veronica Palm (S) och Marie Lindén (V) lämnade styrelsen och Johan Löfstrand (S), Kadir Kasirga (S) och Ann-Margarethe Livh (V) valdes in som nya ledamöter. Nästa kongress hålls om två år i Örebro. b

”STRANDSKYDDET BORDE LÄTTAS UPP”

För att öka byggande borde det ges fler undantag från strandskyddsreglerna. Det anser Magnus Gärdebring (M), styrelseledamot i Karlshamnsbostäder och oppositionsråd i Karlshamn. I en motion till kongressen påpekade han att det kan vara svårt att hitta affärsmässigt gångbara bostadsprojekt utan att använda de mest attraktiva lägena – som ofta är strandnära. Han vill därför att SABO verkar för en reformering av strandskyddet. Han fick gehör från SABOs styrelse. Trots flera lagändringar tycks skyddet vara fortsatt starkt i glesbygden men svagare i tätbebyggda områden, enligt strandskyddsdelegationen. Styrelsen föreslog därför kongressen att ge SABO i uppdrag att verka för att sjöar med lågt skyddsvärde undantas. Liksom att landsbygdskommuner får större möjligheter att peka ut stränder där man borde få bygga. Frågan utlöste en het kongressdebatt (se ovan).

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

”VERKA FÖR ATT AVSKAFFA FÖRHANDLINGSAVGIFTEN”

SABO borde verka för att hyresförhandlings avgiften avskaffas, menar Magnus Gärdebring (M) i sin andra motion till kongressen. Att Hyresgästföreningen erhåller en avgift av sin motpart är ett föråldrat system, anser han. Särskilt som det hos flera företag finns ”en stor frustration över att rationella och objektiva argument inte får fotfäste hos motparten”. SABOs styrelse svarar i sitt utlåtande med att redogöra för den digra dialog som förs mellan parterna på riksnivå, genom Hyresmarknadskommitténs 25-punktsprogram och arbetet med systematisk hyressättning. Styrelsen påpekar också att det kollektiva förhandlingssystemet inte skulle fungera utan avgiften och ser inget skäl att ifrågasätta den trepartsöverenskommelse som 2001 la fast hur ersättningen skulle hanteras. Kongressen beslutade efter viss debatt i enlighet med styrelsens förslag.

ANNICKA ISTEMO

FRÅGA EXPERTEN. PÅ SABO FINNS EXPERTER INOM NYPRODUKTION, EKONOMI, MILJÖ, BOENDEFRÅGOR, HR,

Tio viktiga tips för investeringsbidrag vid nyproduktion

LÄSARFRÅGA:

Vi planerar nyproduktion och är intresserade av det permanenta investeringsstödet, vad ska vi tänka på? Svar: Sedan 1 januari är det möjligt att söka investeringsbidrag vid nyproduktion av bostäder. Bidragets storlek varierar beroende på var bostäderna byggs. Nedan finner du tio viktiga saker att tänka på. Om du vill ha mer utförlig information om investeringsstödet rekommenderar vi dig att läsa vår SABO Analys som du hittar på sabo.se. Självfallet får du gärna höra av dig till mig om du har funderingar.

3. Hyrorna ska vara förhandlade som presumtionshyra enligt Hyreslagens paragraf 55 c. 4. Du får fullt bidrag upp till 35 kvadratmeter per lägenhet. På yta mellan 36 och 70 kvm erhålls 50 procent av fullt bidrag. Yta över 70 kvadratmeter erhålls inget bidrag. 5. Ni kan få bidrag motsvarande 50 procent av fullt bidrag för gemensamma utrymmen.

Erik Johansson SABOs hyresexpert

1. Ansökan om bidraget ska ske innan byggnationen är påbörjad till länsstyrelsen i det län där bostäderna byggs. 2. Det finns regler för hur hög hyran får vara för bostäderna. Normhyra innebär inte detsamma som genomsnittlig hyra.

Sedan 1 januari är det möjligt att söka investeringsbidrag vid nyproduktion av bostäder.

Hur du räknar ut faktisk hyra kan du läsa om i SABOs analys.

6. Energiförbrukningen får maximalt uppgå till 88 procent av Boverkets norm för byggnadens specifika energianvändning. 7. Bidraget kan ökas med 75 procent om ni uppfyller kravet på en energiförbrukning motsvarande 56 procent av Boverkets norm för byggnadens energianvändning. 8. Bidraget kan minskas om ni blir överkompenserade, hur detta beräknas finns också att läsa i vår analys. 9. Projektet bör ha en blandning av lägenhetsstorlekar. 10. Ansökan om utbetalning ska skickas till Länsstyrelsen i det län där bostäderna byggs senast 6 månader efter färdigställande. Utbetalning sker av Boverket.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

RENOVERING, HYROR, JURIDIK, ENERGI ... VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Svar: Enligt hyreslagen (10 och 16 §§) upphör hyresavtalet att gälla om lägen heten blir förstörd, genom till exempel en brand. Man brukar tala om att hyres avtalet brinner upp tillsammans med lägenheten. Det innebär att vare sig hyresgäst eller hyresvärd längre är bunden av avtalet och avtalet upphör utan någon uppsägningstid. Bestämmelserna i hyreslagen gäller oavsett vilket ansvar hyresgästen har för att branden uppstått. Om hyresvärden är vållande till branden har hyresgästen istället rätt till skadestånd. Hyresvärden ska så fort det är möjligt informera hyresgästen om att lägenheten är förstörd och att avtalet har upphört. Skälet till de här ingripande bestämmelserna är att ägaren till ett hus med hyresrätter inte ska vara tvungen att återuppbygga huset igen. Hur förstörd ska då lägenheten vara för

MAGNUS WAHMAN, MATTON

Vad gäller när en bostadslägenhet har brunnit?

Helena Henriksson SABOs expert inom juridik

att den ska anses vara förstörd? Den frågan är svårare att besvara. Eftersom hyresgästen blir av med sin bostad så krävs det en hel del för att lägenheten ska anses vara förstörd. Endast rökskador räcker inte utan brandskadorna bör vara omfattande. Skador till följd av släckningsarbetet räknas också med. b

Ska vi översätta vår information? Svar: I allmännyttan bor många hyresgäster från andra länder och därför kommer frågan om översättning av hyresgästinformation upp emellanåt. Erfarenheterna visar att det ibland kan kännas övermäktigt för bostadsföretaget att hantera stora mängder trycksaker såsom broschyrer, bopärmar, skyltar och affischer på många olika språk. På webben är det enklare att erbjuda översättningar. Många bostadsföretag har instruktionsfilmer med viktiga tips om vad som gäller för den som bor i hyresrätt på flera språk, det kan vara en lösning. Den digitala utvecklingen när det gäller direktöversättning

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

pågår för fullt och här kommer det säkert att hända mycket inom kort. Att ha anställda som talar flera språk och att se över den information som ges på svenska så att den är tydlig, pedagogisk och lättläst med mycket bilder kan vara ett bra första steg. En del bostads företag erbjuder helt bildbaserad information i specifika frågor, exempelvis instruktion för tvättstugan. SABO erbjuder idag broschyren Att bo i hyresrätt på engelska och arabiska och kommer framöver att lägga ut textblad på fler språk till fler broschyrer på sabo.se. Där finns också en digital parlör med bostadsfraser på åtta språk. b

Broschyren Att bo i hyresrätt finns översatt till engelska och arabiska. Registrerade medlemmar kan även ladda ned texter och bilder separat på www.sabo.se för att använda på bostadsf öretagets webbplats eller lägga in i egna mallar för tryck.

Lena Liljendahl SABOs expert på boendefrågor

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

ALLMÄNNYTTAN.SE

Kalendarium MAJ 2017 31 Finansutbildning steg 3 Stockholm 31/5 – Flygande start på jobbet 1/6 Stockholm JUNI 2017 8 SABOs Finansdag Stockholm 8 LOU för bostadsföretag Göteborg 13–14 Vinnande förhandlings- teknik Stockholm AUGUSTI 2017 24–25 Flygande start på jobbet Stockholm 28–29 Bostadsföretaget och de äldre hyresgästerna Stockholm SEPTEMBER 2017 6–7 Praktiskt ledarskap Stockholm 12–13 Utvecklingsprogram för vd i SABO-företag Stockholm 13–14 Hyresjuridik I Stockholm 13–15 Studieresa Warszawa, Polen 19–20 Energijakt för alla Stockholm 19–21 Träff kring sociala frågor i boendet Borås 21–22 Ledarskap i förändrings- processer Stockholm 25–26 Vd-träffar 2017 Sandviken 26–28 Ombyggnadssamordnare Stockholm 27–28 Vd-träffar 2017 Stockholm 28 Lyckade fastighets- transaktioner Stockholm OKTOBER 2017 4 Koll på kraven Stockholm 4–5 Projektledning Stockholm 12–13 Vd-träffar 2017 Lund 17 LOU för bostadsföretag Stockholm 18–19 SABOs Integrationsdagar Malmö 18–19 Hyresjuridik II Stockholm 19–20 Kommunikation, service och bemötande Stockholm 24–25 Flygande start på jobbet Stockholm På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan idag!

– GODA EXEMPEL FRÅN HELA LANDET

På SABOs sajt Allmännyttan.se samsas ett femtiotal exempel inom bland annat integration, nyproduktion, miljöarbete och boinflytande från medlemsföretagen. På sidan finns det även information om allmännyttans historia och framtid. Tidningen Allmännyttan har också sin egen plats. Under en tvåårsperiod har allmännyttan.se, en sajt som SABO tagit fram, sakteliga fyllts på med goda exempel från hela landet. På sidan finns även filmer som berättar vad allmännyttan är, vad vi i allmännyttan gör och nu finns även fliken ”Vår framtid” där du kan se vad vi vill göra. Där hittar du allmännyttans framtidsprogram Allmännyttan mot år 2030 uppdelad i konkreta avsnitt för att du lättare ska kunna få en bra överblick över hur allmännyttan ska agera fram till år 2030. – Allmännyttan.se är ett projekt som har fått ta tid på sig att växa men nu har vi samlat så mycket bra information och intressanta exempel från våra medlemsföretag att det är dags att börja sprida detta ordentligt. I första hand riktar vi oss till politiker, kommuntjänstemän och medlemmar. Men sajten kan locka till läsning för alla. De allmännyttiga företagen gör så mycket bra och det är viktigt att berätta, säger Nina Rådström, kommunikationschef på SABO. Har ni gjort något spännande och vill också synas på allmännyttan.se? Mejla anders.ericsson@sabo.se

ALLMÄNNYTTANS INTEGRATIONSARBETE STÄRKS MED NYTT RÅD Allmännyttan gör mycket för att främja integrationen i landet. Men utmaningarna är fortfarande stora – liksom möjligheterna. Därför tillsätter SABO ett integrationsråd. Rådets uppdrag är att ta fram förslag på hur samhällets arbete med integration kan förbättras. De ska bland annat ta fram för-

slag på konkreta åtgärder för att röja hinder och förbättra integrationsarbetet samt identifiera de aktörer på olika nivåer i samhället som kan påverka åtgärdernas genomförande. Rådet kommer även knyta till sig externa aktörer från olika samhällssektorer. – Ett fungerande integrationsarbete är en förutsättning för att

nå en ökad social hållbarhet. Att nå dit är en gemensam utmaning såväl för offentliga som privata aktörer och civilsamhället, säger Terje Johansson, ordförande i integrationsrådet och vd för MKB Fastighets AB. Integrationsrådet består av tolv vdar från olika delar av landet.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B irec dekal

irec dekal

08-06-19

12.58

Sida 1

Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

irec.se environmental environmental solutions solutions

Modern avfallshantering Källsortering Källsortering ii anslutning anslutning till till bostadsområdet bostadsområdet ger ger en en bättre bättre service service till till de de boende. boende. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare.

Besök Besök vår vår hemsida. hemsida. Här Här hittar hittar du du hela hela vårt vårt sortiment sortiment med med utrustning utrustning för för källsortering källsortering och och avfallshantering. avfallshantering.

irec.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2017 0703-727078

0703-727078 info@irec.se