Allmannyttan 3 2017 issuu by Sveriges Allmännytta

NY TIDNING

Veronica Linné

BYTTE FILMINSPELNINGAR MOT UTEJOBB

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Vad är hemligheten i Krokom? Bostadsbolagens bästa upplåningsmodeller Förbered er för nya dataskyddsförordningen

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs nya medlemstidning

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Vi älskar värmepumpar. Det borde alla fastighetsägare också.

Varför väljer fler fastighetsägare värmepump? En förklaring är priset. Normalt sparar du in investeringen på bara tre till sex år. Och ju fler kvadrat du behöver värma, ju mer pengar finns att spara. Vi på IVT har en hel avdelning med specialister på värmepumpar för fastigheter. Vi ger dig tydliga underlag att ta ställning till och hjälper dig hela vägen till ett driftsäkert värmesystem. Se våra referenser och läs mer på ivt.se/storre-fastigheter Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.

LÅNA

ANNICKA ISTEMO

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

4. Ledare Anders Nordstrand 8. Porträttet Veronica Linné, miljövärd i Göteborg 14. Bilden i fokus Gatukonst i Värmland 16. Finansiering Bästa upplåningsmodellen 24. Nyproduktion 511 lägenheter och ett polishus 26. Krokomsbostäder I Krokom får alla plats 32. Bromöllahem Egen regi öppnade för mångfald 34. Lysekilsbostäder Kulturbroar nära havet 38. Krönikan Po Tidholm 40. Hej! Allmännyttan i sociala medier 42. Botkyrkabyggen Nattvandrande mammor i Fittja 46. Landet runt Allmän och nyttig cykling 49. Debatt ”Beslut om ebo krävs nu” 52. Expertsvar Nya regler ersätter PuL 54. Aktuellt Information från SABO

ANNICKA ISTEMO

Omslagsbild: Veronica Linné, miljövärd hos Familjebostäder i Göteborg, var tidigare scripta på Sveriges television. Läs om varför hon valde att byta jobb på sidorna 8–12. Foto: Cherstin Andersson

Nya trender i upplåningen

Vilket är bästa sättet för att låna upp pengar? Trenden går mot både fler och färre internbanker. Läs om plus och minus med olika lånemodeller.

Det speciella samarbetet mellan kommunen och bostadsföretaget är lyckosamt för integrationsarbetet i Krokom.

Jag har inte ångrat mig någon gång. Veronica Linné, Familjebostäder i Göteborg

CHE

RSTIN ANDERS

UR?

Lyckat samarbete

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Ledare

Arbete som gör skillnad NÄR DU LÄSER DETTA är sommarsemestrarna till ända. Kanske har du njutit av fina blomsterrabatter, nymålade lekparker och mött nya ansikten i trapphusen? I så fall är chansen stor att du mött en av de 5 000 unga som under sommaren provat hur det är att arbeta i allmännyttan. Sommarjobb är ett bra sätt att locka unga till branschen, vi har mycket att erbjuda i form av meningsfullt arbete som gör skillnad i människors vardag. Och vi behöver verkligen dessa unga, allmännyttan har stora åtaganden framöver. Ett av dom är att skapa trygghet. Runt om i landet samarbetar allmännyttan med kommunen, näringslivet och ideella föreningar för att göra just det. Ett inspirerande exempel finns i Botkyrka. Där bidrar nattvandrande mammor, mor- och farmödrar lugn. Fatma Ipek är en av dem och du möter henne i ett reportage på sidan 42. ALLMÄNNYTTAN ÄR ÄVEN viktig för

REMINGTON ANDERSSON

arbetsmarknaden. När Bromöllahem behövde nyanställa bekostade arbetsförmedlingen en specialutbildning för arbetslösa ortsbor. Som en bonus ökade mångfalden i bostadsföretaget. Och, som vd Henrik Bergqvist konstaterar på sidan 32: Tio färre arbetslösa är mycket för en liten kommun som Bromölla. I Krokom finns ytterligare ett exempel. Där är 56 procent av alla nyanlända i arbete efter två år, att jämföra med sverigesnittet på 27 procent. Vill du inspireras av deras arbete? Läs mer på sidan 26. Och välkommen till en tidning som ger många tips till höstens arbete för en god samhällsutveckling med allmän nyttan som motor!

För övrigt Många värmländska bostadsföretag fick sina fasader utsmyckade i somras. Under några veckor i juli och augusti pågick gatukonstfestivalen Artscape – som är Skandinaviens största gatukonstprojekt, sett till

både yta, antal verk och deltagare. 23 konstnärer från hela världen målade 35 permanenta konstverk varav 25 stora väggmålningar i tio kommuner i Värmland. Se bilder på sidan 14–15.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

BADRUMSPRODUKTER FRÅN ARROW VÅRA PRODUKTER FINNS HOS ALLA VVS-GROSSISTER I SVERIGE

Design & Kvalitet

Kontakta oss på info@arrowshower.com för att beställa broschyrer

Vaska duschset Monteras direkt på rör 40 cc. Ingen håltagning i tätskikt. Passar rör ø10/12/15 mm. 75 cm stång (ø18 mm), handdusch med antikalkfunktion, slang 1,5 m, handduschhållare, tvålkopp. Art-nr: 29610 krom RSK-nr: 8184703 Art-nr: 29601 vit/krom RSK-nr: 8184702

Rubinett Soft

mjukstängande universalsits

Duschslang Spar

Mjuk stängning på sits och lock. Lätt att montera. Lätt att ta av med ett tumgrepp. Lätt att rengöra. Flexibla fästen cc 102-194 mm

Sparduschslang 1,5 m. Fast strypning max 9 l/min. 5 års garanti. Kan även beställas i andra längder.

Art-nr: 19733 vit RSK-nr: 7966994

Art-nr: 27705 vit RSK-nr: 8181801

AquaNova Spar handdusch Handdusch med sparfunktion. Begränsar vattenflödet till max 9 liter per minut. Antikalkfunktion. Mjuka behagliga duschstrålar.

T TE

Art-nr: 15515 krom RSK-nr: 8941265

Rubinett toalettsits

AR V

Universalsits. Fäste cc 35-200 mm. Passar de flesta toalettstolar. Lätt att göra ren. Enkel montering. Lätt att lyfta av. Elegant design. Solid. Svensk kvalitet. Stabilt fäste med ”snäpp”. Art-nr: 19801 vit (blisterförp.) RSK-nr: 7966970 Art-nr: 29801 vit (plastpåseförp.) RSK-nr: 7966977

Safir Trend duschdraperi Med invävda stjärnor. 100% polyester. Tyngder håller draperiet borta från kroppen. Draperiet är antistatiskt och mögelbeständigt. 180x200 cm. Finns i fler modeller, färger och storlekar. Art-nr: 16303 mörkblå RSK-nr: 8207317

Safir draperiskena Extra kraftig aluminiumstång med skena för draperiupphängning. Takfäste, draperikrokar och 2 väggfästen ingår. 90x90 cm. Finns även som badkars- och U-stång. Art-nr: 10701 vit RSK-nr: 8207335

Round duschvägg Round är en av våra många modeller. Två dörrar med delvis frostat säkerhetsglas. Väggprofil i aluminium. Magnetstängning. Ställbart lyftgångjärn i metall. Vändbara dörrar. Singelpackad kan kombineras med andra storlekar. Storlek 70, 80, 90 och 100 cm. Höjd 190 cm. Finns även tonat glas och klarglas. Se alla våra modeller och storlekar på vår hemsida. (2 dörrar = 2 rsk-nr)

Vår kunskap gynnar er! 20 års erfarenhet av kvalitetssäkring av städprocesser inom allmännyttiga bostadsföretag. Läs mer på vår hemsida www.borago.se

www.borago.se • 013-24 55 00 • info@borago.se

Byggspecialister i samverkan

www.interoc.se / 08 -20 05 10

Fasad • Balkong • Dörr & Fönster VVS • Plattsättning • Bygg- & fastighetsservice

Redaktionen

VI TAR HJÄLP AV ER LÄSARE!

SVERIGE – ETT LÅNGT LAND

För att göra den allra bästa tidningen för oss som arbetar inom Allmän nyttan, tar vi hjälp av ett helt gäng från olika bostadsföretag i landet. Vi har samlats och diskuterat vad tidningen ska innehålla, och referensgruppen lämnar synpunkter på tidningen under hela 2017.

Anna Norén, vd-stöd på Västerviks Bostads AB Anna arbetar framför allt med kommunika tion, ledningsprocess och verksamhets utveckling. Vad tycker du om att läsa? – Jag läser gärna roma ner, reportageböcker, deckare och tidningar. Min favorittidning är Filter.

Hela referensgruppen: Lena Svensson Vaggeryd-Skillingaryd Bostads AB, Andreas Sihvonen Årehus, Karin Nilsson Lunds Kommunfastigheter, Anna-Carin Backman Kristinehamnsbostäder, Anette Bergman Mitthem, Jeanette Ekvall Trelleborgshem, Yvonne Gunnarsson Arbetarebostadsfonden, Joel Lindén Eidar, Trollhättans bostadsbolag, Veronica Linné, Familjebostäder i Göteborg och Anna Norén Västerviks Bostads AB. Yvonne Gunnarsson, uthyrare på Arbetare bostadsfonden Yvonne arbetar bland annat med uppsäg ningar, uthyrning, lägenhetsbyten, andra handshantering och reskontra. Vilken är din favorittidning? – Jag har inte direkt någon favorittidning, men Må Bra, Tara, Dagens Nyheter och en del branschtidningar brukar jag läsa.

VAD VILL DU LÄSA OM I TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN?

tåg. I somras åkte jag tåg i många timmar. Från Krokom till Stockholm. Sex timmar enligt tabellen. Tolv timmar i verkligheten. Gammalt tåg. Annicka Istemo, Bytte lok. Två gånger. redaktör, tidningen Allmännyttan Väntade på lokbyte i Ånge och Bollnäs. Väntade när personalen fick lagstadgad vila i Ljusdal. Och väntade i Uppsala en timme när någon glömt att flytta ett arbetståg. Kom hem fem på morgonen. Utvilad? Njae. Däremot var jag fylld av intryck efter en heldag hos Krokomsbostäder. Min kollega Anders Ericsson och jag besökte Krokom för att ta reda på hur de jobbar med integration. I kommunen har drygt hälften av alla nyanlända arbete efter två år. Det är dubbelt så många som riksgenomsnittet. Men vi fick även höra om hur det är att verka i en liten kommun med stor yta, höra om företagets utmaningar och besöka platsen där de planerar att bygga vid Storsjöns strand. Tack Krokomsbostäder för er gästfrihet! Vi vill naturligtvis även skriva om alla andra medlemsföretag i landet. Vad händer hos er? Har ni något projekt som ni är stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller någon spännande medarbetare vi kan intervjua? Hör av er till oss på redaktionen!

.se

Hör av dig till någon i redaktionen eller mejla till allmannyttan@sabo.se

JAG ÄLSKAR att åka

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Nina Rådström 08-406 55 72 nina.radstrom@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anders Ericsson 08-406 55 77 anders.ericsson@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Joakim Axner, 08-505 738 41 joakim.axner@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

AllmĂ¤nnyttan nr 3 X september 2017

luft ljus lugn

Veronica Linné bytte filminspelningar mot gräsklippning, skräprundor, ogräsrensning och snö röjning. Vinsten blev massor av frisk luft, fågelsång, ekorrhopp och blomsterfröjd – och mental ork kvar efter jobbet. Text: Anita Snis Foto: Cherstin Andersson

HON GÅR MED STADIGA KLIV mellan gårdarna i Majorna. Trivsamma trähuskvarter byggda på 1920-talet, en kort spårvagnstur från centrala Göteborg. Här finns de 10 000 kvadratmeter utemiljö som är hennes ansvar, året om och i alla väder. Med snö från vinterhimlar, sjudande sommargräs, meterlånga ogräsrötter, stökiga soprum, papperskorgar som ska tömmas … Men också tusentals krokusar i böljande slingor och en femtio meter lång praktplantering längs en av gatorna. Och en betonggrå garagenedfart som iklätts lysande porslins mosaik av barnhänder (se även sidan 36). – Det är fantastiskt att jobba här. Jag gläds 

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Jag gläds varje dag när jag kommer hit. Veronica Linné, miljövärd hos Familje bostäder i Göteborg.

Veronica Linné har fått mycket beröm för den 50 meter långa plante ringen längs Såggatan. – En kille kom fram till mig och sa att det var den finaste rabatten i hela Majorna. Det kändes väldigt roligt, berättar hon.

VERONICA LINNÉ Arbete: Miljövärd hos Familjebostäder i Göteborg sedan drygt tio år. Tidigare yrke: Scripta på Sveriges television i 23 år. Arbetsplats: Bo stadsområde med 10 000 kvadratmeter utemiljö och 380 lägenheter i stads delen Majorna. I hela Familjebostäder finns 18 000 lägenheter, 32 000 hyresgäster och 230 anställda (varav 50 miljövärdar). Distriktskollegor: Nio andra miljövär dar, tio bovärdar, en snickare, två elektriker, två om rådeschefer och en distriktschef.

 varje dag när jag kommer hit, berättar Veronica Linné medan hon drar upp en maskros med en morakniv som alltid är nedstucken i arbetsbyxfickan. HON HAR VARIT MILJÖVÄRD i Majorna i över tio år nu. Det börjar bli länge sedan hon lämnade arbetet som scripta på Sveriges television. Men när hon berättar varför hon slutade där märks det att minnena fortfarande har tydliga konturer. – Jag gick in i väggen. Med buller och bång. Sedan var jag hemma och var sjuk i tre år. Jag mådde riktigt dåligt, säger hon. Den sista inspelningen blev en kriminal serie. – Handlingen var oerhört bestialisk och vi jobbade olika arbetstider varje dag. Ibland började vi fyra på morgonen, ibland jobbade vi sent på kvällarna. Jag sov inte på nätterna och blev bara tröttare och tröttare. För första gången i mitt liv såg jag lika gammal ut i ansiktet som jag är i verkligheten. Som scripta måste man också vara ständigt fokuserad, berättar hon. – Man är sekreterare till klippningen och

jobbar väldigt nära regissören, fotografen och skådisarna. Man för anteckningar och håller reda på varför man har gjort om vissa tagningar och hur regissören bearbetat manuset. Så jag hade alltid fullt upp och fick aldrig några lediga stunder. När serien var klar blev Veronica Linné sjukskriven av företagsläkaren. – Jag hade mycket ångest, tappade minnet och sov i princip jämt. Och så satt jag jättemycket med ett dataspel där man sköt en boll som studsade mellan väggarna. Det var det enda jag kunde koncentrera mig på. Efter ett tag fick hon psykologhjälp, stressföreläsningar och annat stöd på ett rehabiliteringscenter – och började sakta känna sig bättre. – Men då insåg jag att jag inte ville komma tillbaka till mitt gamla jobb. Jag ville inte vara en del av det längre. Så då tänkte jag: Vad ska jag göra i stället? Jag har ju jobbat med det här i hela mitt liv och kan inget annat. EFTER MYCKET DISKUSSIONER hemma

med maken började en ny plan växa fram: trädgårdsarbete.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

↓ ❤

VERONICA LINNÉ OM … … FRIHETEN I JOBBET.

”Det är jag som ansvarar för mina 10 000 kvadratmeter, och det är jag som skapar och underhåller dem på mitt sätt.”

… FASTIGHETSFOKUS.

”Ibland kan jag känna att många på företaget fokuserar väl mycket på husen, och ofta handlar de gemensamma mötena om husen och hyresgästerna, och inte de frågor som rör oss miljövärdar. Ändå är det ju ett viktigt jobb jag har. Det är viktigt med en fin utemiljö.”

… EFFEKTIV OGRÄSRENSNING.

”Jag kör med den så kallade fjortonminuters metoden, när man bara tar bort det ogräs som blommar eller håller på att fröa. Då hinner man rensa 200 kvadratmeter på 14 minuter.”

Många hyresgäster har pallkragar och odlingslotter, och det finns också lokala komposter i området.

… LAGOM AMBITIONSNIVÅ.

”Man måste lära sig att fuska lite och inte gå in och peta för mycket i detaljer. Det kan man göra hemma, men här måste det vara effektivt. Annars hinner man inte med allt som ska göras.”

– Jag har alltid gillat växter och odling och att vara ute och jobba med kroppen. Som en del i sin rehabilitering fick hon därför gå en ettårig trädgårdsmästarutbildning. – Det var jätteroligt! Det var ju ingen piska där, som det är när man går till jobbet. Då måste man ju prestera. Där var det helt och hållet upp till mig hur mycket energi jag ville lägga på att lära mig saker. Första utemiljöjobbet blev i en stor trädgårdsbutik. Därefter sökte hon den lediga tjänsten som miljövärd hos Familjebostäder – och blev kvar. – Jag har inte ångrat mig någon gång. Det är underbart att vara ute så mycket, även om det regnar. Visst är det slitigt för kroppen att röra på sig hela tiden, men jag är liksom skönt trött nu. Och jag är mer avslappnad när jag kommer hem. Det är sällan jag är trött i huvudet. MEN NÅGRA NACKDELAR finns det allt.

Som växande skrivbordsadministration, smågriniga kommentarer från hyresgäster och barnspring i planteringarna. Många av de fleråriga växterna trampas ner varje vinter. – Det är så tråkigt! Det hjälper inte ens 

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Många hyresgäster, såväl barn som vuxna, vänder sig till Veronica Linné med synpunkter och önskemål.

En av gårdarna ska få en lekstuga – en liten modernitet i de snart sekelgamla kvarteren. Husen kallas lands hövdingehus, och har bottenvåningar i sten och två våningar i trä (ett av länsstyrelsen godkänt kringgående av dåtidens byggregler).

Det känns som mitt område nu. Veronica Linné, miljövärd hos Familje bostäder i Göteborg.

 att plantera stickiga buskar. Gården är absolut till för alla, även för barnen, men andra hyresgäster vill ju kunna njuta av blommor, sätta upp en torkvinda för sin tvätt eller läsa en bok i lugn och ro. KATTBAJS I SANDLÅDOR och under

gungor är ett annat bekymmer. På många lekplatser finns nu i stället stötdämpande beläggningar med uttjänta bussdäck närmast marken (se bild på föregående sida). Veronica Linné har själv ritat mönstren och varit med när fallskyddsmattorna gjutits. Numera får katterna hitta andra ställen där det går att skvätta efter uträttade behov. Ett annat projekt är en lekstuga till en av

Radon

syns hörs luktar inte

gårdarna. Veronica Linné visar stolt ritningen vid platsen som gjorts i ordning. När ett barn trampar in på den känsliga grässådden runt det blivande huset går hon resolut dit och säger ifrån. Lugnt och bestämt. Det märks att hon är en välkänd och respekterad person i kvarteren. – Det känns som mitt område nu. Jag har haft det i tio år och utvecklat det. Det är inte alltid jag lyckats så himla bra, men det har ändå blivit mycket mycket bättre än vad det var, och jag vet att hyresgästerna uppskattar det, säger hon. – Och även om jag inte är på humör någon dag kan jag glädjas åt att få höra fåglarna och se ekorrar som springer omkring. Det är så himla mysigt! b

VI HJÄLPER DIG ATT BEKÄMPA RADON GENOM: • mätningar och besiktningar för att klarlägga typ och omfattning av radon • åtgärder mot såväl bygg- som markradon • SSM-utbildning och garanterat resultat FÖR BÄTT RE MILJ Ö

hemkomfort.se 08-604 97 00 • 0500 45 97 00

Allmännyttan nr 3 X september 2017

nystandard.se

Ny standard i tvättstugan

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov. Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik.

Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se

BILDEN I FOKUS

Värmländska bostadsföretag i stort gatukonstprojekt Under augusti pågick gatukonstfestivalen Artscape i Värmland. Det är Skandinaviens största projekt inom urbankonst någonsin – sett till både antalet deltagare, antalet åskådare och geografisk utsträckning. Såväl internationella som svenska konstnärer utförde konstverken på fasader i tio värmländska kommuner. De kommuner som medverkade var: Arvika, Forshaga, Filipstad, Grums, Karlstad, Munkfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Årjängs Bostads AB fick en av sina fasader förgylld med en målning (stora bilden) av konstnären Caratoes som annars är baserad i Hong Kong. – Vi är både glada och stolta över att få vara en del av det här fantastiska projektet, säger Lars Åberg, vd på Årjängs Bostads AB.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

SÄFFLE KOMMUN

REMINGTON ANDERSSON

SEBELOS

Muralmålning gjord av den argentinske konstnären Pastel på Säfflebostäders fastighet Bryggaren.

REMINGTON ANDERSSON

Wild Drawing från Bali har målat denna fasad i Arvika.

I Torsby målade den japanske konstnären Hitotzuki en av Torsbybostäders fasader.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

FINANSIERING

LÅNA LÅNA LÅNA

MEN HUR?

EGEN REGI ELLER VIA KOMMUNENS INTERNBANK?

Många kommuner startar internbanker för att koncernen ska få billigare lån. Samtidigt finns en annan trend: att slopa koncernbanker för att slippa risk för skattesmäll på ränte avdragen. Vad är för- och nackdelarna med olika upplåningsmodeller? Vilka risker kan uppstå eller försvinna? Vi reder ut begreppen. Texter: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo

DE ALLMÄNNYTTIGA bostadsföretagen har

Trenden går mot fler och fler internbanker. Maria Gabrielsson, finansexpert på SABO.

tillsammans lån för runt 250 miljarder kronor. Det är nästan hälften av hela kommunsektorns låneskuld – bostadsbyggande och förvaltning hör till det mest kapitalintensiva som finns inom kommunens ramar. Och lånen väntas växa rejält de närmaste åren. Om allmännyttan ska möta sin del av målet på 600 000 nya bostäder till 2025 står man inför byggkostnader på 200 miljarder kronor. Och därtill utgifter på 200 miljarder i underhållskostnader – fler lär snart behöva låna till underhållet. Så det är förstås av största vikt hur lånen tas – och till vilket pris.

JUST NU KAN MAN SPÅRA två parallel-

la tendenser i upplåningen. Den ena är att kommuner efter påhälsning från Skatteverket

skippar koncernbanksmodellen för att slippa risk för en skattesmäll, sedan reglerna för ränteavdrag skärpts i flera omgångar. Strax före sommaren kom också ett regeringsförslag med än fler och snävare regler. Den andra rörelsen går i helt motsatt riktning: allt fler kommuner vill samla hela koncernens finansiering under ett och samma tak. – Trenden går mot fler och fler internbanker, konstaterar Maria Gabrielsson, finansexpert på SABO. Ett skäl är att kommuner numer får bättre lånevillkor än enskilda bolag. Kommuner kan inte försättas i konkurs, de kan påverka sina intäkter genom skatter och anses därför utgöra en lägre risk för långivarna. Ett annat skäl är att kommunen genom att samla dotterbolagens lån får ihop en större lånevolym och därmed kan låna från flera olika

Allmännyttan nr 3 X september 2017

typer av finansiärer, till exempel via obligationer eller certifikat på kapitalmarknaden. – Men det finns flera nackdelar med internbanksmodeller. En är att det finns risk att bolagets kompetens i finansfrågor urholkas om kommunen tar över ansvaret samtidigt som bolaget inte kan påverka sin räntekostnad, säger Maria Gabrielsson. Tills nyligen fanns ett dussintal allmännyttiga bostadsbolag som lånade ute på kapitalmarknaden, enbart på sin egen goda kreditvärdighet. Nu finns bara en handfull kvar. Varför? – Skillnaden mellan kommunernas och bolagens upplåningskostnader har ökat de senaste åren. Tidigare skilde det kanske bara 0,1 procent men nu pratar vi om 0,3 procent i skillnad, säger Christer Lindberg, finansiell rådgivare och vd i konsultbolaget ABTM.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

– Om ett bolag lånar 3–4 miljarder blir det stora pengar över tiden. ETT BOLAG SOM NU är på väg från egen

finansförvaltning till internbank är Uppsalahem. – Fram till förra året har vi alltid skött upplåningen på egen hand. Vi har lånat enbart på egna meriter, utan borgensåtagande, berättar Peter Pettersson, finanshandläggare på Uppsalahem. Men i december beslutade kommunfullmäktige att all upplåning ska gå via en internbank i koncernen. – Det ska inte påverka vår upplåningskostnad, varken uppåt eller nedåt. Kommunen kan låna billigare än Uppsalahem eftersom de har bättre rating. Den mellanskillnaden ska vi ju enligt lag betala i borgensavgift till kommunen. 

NÄSTA UPPSLAG: SÅ FUNGERAR INTERNBANKER 

FINANSIERING  Det nya blir att mellanskillnaden hamnar hos Uppsala kommun i stället för hos banken. ETT ANNAT BOLAG som just fått förändra-

Det är oerhört viktigt att få äga den här frågan själv. Sofie Moosberg, finanschef på Stångåstaden.

de spelregler är Stångåstaden i Linköping, som också länge varit aktiv på kapitalmarknaden med upplåning på egna meriter. Men där valde kommunen efter något års utredning en annan väg. – Det blev lite av en kompromiss. I stället för en internbankslösning fortsätter vi nu att låna upp själva, men med kommunal borgen, säger Sofie Moosberg, finanschef på Stångåstaden. En bra lösning för alla parter, menar hon. – För Stångåstaden blir det här kostnadsneutralt. Vi får en billigare upplåning och betalar mellanskillnaden i borgensavgift, vilket ger kommunen ränteintäkter. Den enda förloraren är väl banken, som får lägre marginaler på sin utlåning. Hon ser en stor fördel i att bolaget får behålla sin självständighet. – Det är oerhört viktigt att få äga den här frågan själv, just för bolag som är så skuldtyngda som fastighetsbolag är. Det skulle kännas oroväckande att sitta fast i en koncernbanksits där någon annan bestämmer vad det ska kosta att låna pengar. Det blir svårt att räkna på vår nyproduktion och ombyggnationstakt om vi inte vet vad det kostar. b

INTERNBANK – KONCERNKONTO Kommunen ansvarar för bostadsföretagets upplåning, både kapitalbindning och ränte bindning. Bolaget har ett konto med ett kredit tak. Alla lån ligger i en klump och alla bolag har ett kollektivt ansvar för hela låneklumpen.

FÖRDELAR

+ + +

Enkelt. Kräver begränsad finansiell kompetens. Driftsäkert Billigare för kommunen

NACKDELAR

Bolaget har fullt ansvar men kan inte påverka sin risk – kan strida mot aktie bolagslagen

Bolaget vet inte sin räntekostnad förrän i efterhand

Risk att Skatteverket underkänner ränteavdragen

Kan eventuellt strida mot allvill-lagens krav på affärsmässighet

NORRKÖPING: SMIDIGT MED KONCERNKONTO MEN INGEN RÅDIGHET HYRESBOSTÄDER i Norrköping lånar via

kommunens internbank sedan länge. – Det fungerar som en checkräkningskredit. När vi får in pengar sjunker lånet, när vi tar ut pengar ökar det, berättar Susanne Diener, ekonomichef på Hyresbostäder i Norrköping. Räntan sätts en gång i veckan, ett snitt efter hur belåningen ser ut i hela intern banksportföljen. Alla dotterbolag i koncernen betalar samma ränta.

– Det är internbanken som styr över räntan. Ramen för hur mycket bolaget får låna bestäms av kommunen en gång om året. Om bolaget behöver låna mer än så krävs först ett beslut av bolagets styrelse, sedan av kommunstyrelsen. – Det fungerar smidigt med den här modellen. Vi har inte rådighet över hur upplåningen görs, men ett gott samarbete med internbanken, säger Susanne Diener. b

Internbanken styr över räntan. Susanne Diener, ekonomichef på Hyres bostäder i Norrköping.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

INTERNBANK – KONCERNKONTO

KOM

NKO

NCE

RNE

N AB RÄNTA 1,1 INTERNBA % NKSAVGIF T0

O ONT K N R

,4%

CE KON

RÄNTA 1,1 INTERNBA % NKSAVGIF T0

KONTO

TEA TER

KONTO ,4%

SOPOR AB

RÄNTA 1,1 INTERNBA % NKSAVGIF T0

,4%

KONTO RÄNTA 1,1 INTERNBA % NKSAVGIF T0

,4%

KONTO BOS

TAD S

FÖR E

TAG AB

Allmännyttan nr 3 X september 2017

LL THA R O P S

AR A

FINANSIERING

UPPLÅNING PÅ EGNA MERITER

OBLIGATIONER CERTIFIKAT

RÄNTA 0,9%

A A

RATING AA-

A A BOS

TAD S

FÖR E

TAG AB

FÖRVALTAREN: LÅNAR UPP PÅ MARKNADEN I EGET NAMN BOSTADSBOLAGET Förvaltaren i Sundbyberg hör till de få bolag som fortfarande lånar upp pengar på kapitalmarknaden i eget namn. Kommunen utreder om man ska byta modell, men har hittills inte valt att gå mot en internbankslösning. – Det finns ju en problematik med räntesnurror och avdragsrätter och det är fortfarande inte helt klart om Skatteverket godtar den modellen,

säger Simon Fransson, finansansvarig på Förvaltaren. Han är nöjd med den lösning Förvaltaren har i dag. – Jag skulle uppfatta det som väldigt negativt att ha en modell där bostadsbolaget inte självt får råda över hur man hanterar ränterisken, det är ju där de stora kostnaderna kommer. Bolaget är ju bäst på att bedöma vilken risk man kan acceptera. b

Bolaget är ju bäst på att bedöma vilken risk man kan acceptera. Simon Fransson, finansansvarig på Förvaltaren i Sundbyberg.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

EGEN UPPLÅNING MED BORGEN

EGEN UPPLÅNING Bostadsföretaget ansvarar för att ta lån och avgöra hur räntan ska bindas. Vanligast är att upplåning en görs med kommunal borgen eller på husens pantbrev. Vissa lånar bara på sitt goda namn och en kreditvärdering. Andra har en blandning. 7 av 10 kommunägda bostadsföretag har egen upplåning i någon form.

BANK/KOMMUNIN

VEST

RÄNTA KOM M

UNE

+ A A

SÄKERH

1,2%

FÖRDELAR

Bolaget har koll på sina ränterisker

Kan upprätthålla hög egen kompetens

Smidigare hyresför handlingar om bola get kan visa hur ett projekt finansieras

NACKDELAR

NSBORGE DE ÅTAGAN SBORGEN0,3% AVGIFT

Kan vara sårbart och personberoende

Få anbud på lån och färre lånekällor

FOTNOT: För- och nackdelar med modellerna baseras på erfarenheter från flera bostadsföretag och kom muner samt en workshop kring finansmodeller.

A TAG E R Ö DSF

TA BOS

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Ingen borgensavgift till kommunen (om lån via pantbrev eller rating)

LÄS MER Under hösten publice rar SABO en finans guide med beskriv ningar av flera olika upplåningsmodeller. Där kan du läsa mer om de här frågorna.

FINANSIERING

ÖREBROMODELLEN: INTERNBANK MEN BOLAGET STYR ÖVER RÄNTAN

VÄSBYHEM: LÅN I EGET NAMN MEN VIA INTERNBANKEN

ÖREBROBOSTÄDER (Öbo) lånar via kommunens internbank, men enligt en egen lokal modell där ansvaret delas mellan bostadsbolaget och kommunen – en modell som många framhåller som ett föredöme för internbanker. Bostadsbolaget ansvarar för hanteringen av ränterisken för sin egen låneskuld. Kommunen har ansvar för upplåningen och garanterar tillgång på kapital. – Vi har ett bra upplägg, och kan styra vår räntekostnad genom att ta upp derivat i eget namn, säger Petra Ahlbeck, controller på Öbo. Det ger en effektiv finansförvaltning, anser hon. – Nyckeln är att internbanken först lånar in alla pengar med en kort ränta och sedan lånar ut dem till Öbo. Efter det gör Öbo om lånen till långa räntebindningstider genom så kallade ränteswappar, förklarar Stefan Ekfeldt, som både arbetar på internbanken och är finanschef på Öbo – och dessutom pappa till upplåningsmodellen. Fram till 2014 lånade kommunen ut pengar ur sin egen kassa, men när ränteavdragsreglerna skärptes ändrades detta. I dag lånar internbanken upp mer än den lånar ut, och Skattemyndigheten godkänner avdragen. b

VÄSBYHEM HAR EN gemensam finans-

funktion med kommunen, men lånar i eget namn med kommunal borgen. Lånen går inte via kommunen, men sköts rent praktiskt av kommunens internbank. – Vi sköter all hantering av bolagets skuldportfölj, förutom att bolaget skriver under själva reversen, säger Magnus Åberg, tills nyligen finanschef på Upplands Väsby kommun och ansvarig för finansfunktionen. Han var tidigare finansansvarig på själva bostadsbolaget, men klev över till kommunen när den nya modellen infördes 2013. Skälet till att kommunen valde denna lösning är den osäkerhet som rått kring ränteavdragen. b

Det ger en effektiv finansf örvaltning.

Vi sköter all hantering av bolagets skuldportfölj.

Petra Ahlbeck, controller på Öbo.

Magnus Åberg, Upplands Väsby kommun.

ALLA SKYLTAR TILL DIN FASTIGHET RÄTT SKYLT DIREKT

Tel: 040-671 77 50 E-mail: sales@havaskyltar.se WEBB-BUTIK

ÖVER 4000 PRODUKTER 22

www.havaskyltar.se Allmännyttan nr 3 X september 2017

Energitjuvar och miljöbovar göre sig ej besvär.

Gashaltig systemvätska är både en energitjuv och miljöbov. Med QTF-metoden avgasar och renar vi systemvätska så att den blir energieffektiv och förhindrar korrosion. Det är bra för både plånbok och miljö.

Filmer på YouTubekanalen QTF Sweden.

www.qtf.se

NYPRODUKTION

anlände från fabriken i Växjö. Höstterminen 2018 ska kvarterets närmare 250 lägen heter vara inflyttningsklara. Merparten blir ettor med kokvrå på 27 kvadratmeter, med hyror på 5 600 kronor per månad. Produktionskostnaden per kvadratmeter är drygt 45 000 kronor.

E.L.E ARKITEKTER

KOMBOHUS NORR OM POLCIRKELN

POLISER FLYTTAR IN I SERVICEHUS Ett serviceboende för äldre i Rinkeby i norra Stock holm ska förvandlas till polishus. Arbetena i den snart femtioåriga fastigheten påbörjas i höst och ska vara klara om två år. Då ska de över 7 000 kvadrat meterna rymma 240 arbetsplatser för poliser och polisanställda. – Tydlig polisiär närvaro i Rinkeby och andra utsatta områden är en nödvändig åtgärd för att vända utvecklingen i dessa områden, säger rikspolischef Dan Eliasson i en kommentar. Därtill blir det fler arbetsplatser och en större dagbefolkning, konstaterar fastighetsägaren Famil jebostäder. Investeringskostnaderna beräknas totalt till 747 miljoner kronor.

Allmännyttiga TOP Bostäder i Gällivare bygger 74 lägenheter i två åttavåningshus i området Forsheden. Husparet är upphandlat genom SABOs ramavtal Kombohus Plus och har en blandning av ettor, tvåor och treor. – TOP Bostäder tar nu verkligen ett krafttag mot bostadsbristen på orten, säger styrelseord förande Stig Eriksson. Det första huset ska stå klart vid nästkom mande årsskifte, det andra sommaren därpå. Enligt vd Esa Norojärvi är målet att treorna, som är på 67 kvadratmeter, ska kosta omkring 8 500 kronor i månaden.

189 lägenheter i höga trähus Skövdebostäder har börjat bygga sin del av det som blir landets hittills största bostadsområde med höga hus med trästomme. Projektkostnaden är 416 miljoner kronor, vilket gör de sex åttavåningshusen i Frostalid till bostadsbolagets näst största investering genom tiderna (efter passivhusområdet Aspö Eko-logi). Det statliga investeringsstödet var enligt företaget en förutsättning för att projektet skulle kunna förverkligas – och därmed får inte hyrorna bli för höga. – Det har varit en resa att komma i mål med upphandlingen av Frostalidsprojektet. För oss var det avgörande att hitta fram till en lösning som inte gör avkall på kvaliteten men som samtidigt inte skenar i kostnader, säger vd Dan Sandén. STUDIO EKBERG/LINUS ROMBERG

I augusti i år lyftes den första studentmodulen på plats i kvarteret Docenten i Växjös campusområde. Grunden, bottenvåningen, hisschakten och trapphusen började anläggas hösten 2016. Det borgliknande betongfun damentet var således klart när de fullt utrustade trämodulerna

VÄXJÖBOSTÄDER

Trämoduler mellan betongpelare i Växjö

Med licensierade snöskottare kan du känna dig trygg Skotta Säkert genomförs av Plåt & Ventföretagen och är ett utbildningsprogram som ska leda till ökad säkerhet kring skottning av tak. Läs mer om licensieringen på skottasakert.se.

www.pvforetagen.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Fix-Serien har utökats med koloch soptunnor! Se alla produkter & våra erbjudanden på ELMIA Parkmässa 26-28 september Monter: B03:25

SVENSKTILLVERKAD

www.widala.se

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

INTEGRATION

Krokoms kommun

Laxvik

Föllinge

Kaxås Ede

Änge

Alsen

Krokomsbostäder ANTAL LÄGENHETER: 1 228 stycken LOKALER: Cirka 23 000 kvadratmeter ANTAL ANSTÄLLDA: 40 personer

Trångsviken

Nälden Ytterån

Rödön

Aspås

Krokom

Ås

FINNS PÅ ORTERNA: Se kartan KOMMUNINVÅNARE: Cirka 14 900

Östersund

Allmännyttan nr nr 3 3 XX september september 2017 2017 Allmännyttan

I Krokom får alla plats

I Krokoms kommun är 56 procent av alla nyanlända i arbete efter två år. Snittet i Sverige är 27 procent. Något speciellt händer där, i djupaste Jämtland. Text: Anders Ericsson Foto: Annicka Istemo

KROKOMS KOMMUN är större än land skapet Halland till ytan. Samtidigt bor där bara en tjugondel så många människor. Och de allra flesta bor i Krokom och Ås – ungefär 7 000 av kommunens knappt 15 000 invånare. Krokomsbostäder förvaltar drygt 1 200 lägenheter. Den siffran gör inte Krokomsbo städer till ett av de större bostadsföretagen i Sverige. Men med bostäder utspridda över nästan 7 000 kvadratkilometer tar det ändå plats på den geografiska topplistan. – Vi kan inte besöka alla våra fastigheter på en dag. Avstånden här gör att vi skulle behöva övernatta för att ta oss runt, säger Kenneth Karlsson, vd på Krokomsbostäder. Till skillnad från många glesbygdskom muner i Sverige har Krokom sedan början

Allmännyttan nr nr 3 3 XX september Allmännyttan september 2017 2017

på 2000-talet haft en liten men stadig befolkningstillväxt. Närheten till Östersund gör sitt till. Men det är de senaste årens flyktingströmmar som har satt snurr på hjulen. Trots en relativt ung befolkning har kommunen stora skillnader i medianålder beroende på ort och läge. I Ås är median åldern 38 medan den i Föllinge är 52. När yngre nyanlända flyttar till platser där me dianåldern är hög minskar skillnaderna och behovet av fungerande förskola och skola ökar. Kommunen ser sin möjlighet till ökad tillväxt genom integration. För att hjälpa de nyanlända in i samhället anställdes Mimi Finnstedt som etablerings koordinator 2013. – Kommunen anställde mig men arbets förmedlingen betalade notan. Med en 

INTEGRATION

Vd Kenneth Karlsson, visar var Krokomsbostäder planerar att bygga lägenheter vid Storsjöns strand.

Det finns ett lokalt engagemang som är väldigt bra. Kenneth Karlsson, vd på Krokomsbostäder.

 kommunanställd som jobbar med de här frågorna öppnas fler vägar, säger Mimi Finnstedt. Hon berättar att när man som nyanländ får ersättning under de första två åren och inga jobb syns till är det lätt att ge upp hoppet om att komma in i samhället. Hon menar att det är extra viktigt att hjälpa till så fort det går – och som etableringskoordinator kan hon göra det. – De vill inget hellre än att börja arbeta. De måste börja med SFI, svenska för invandrare, men efter ett tag kan jag höra vad de vill arbeta med och så försöker jag hitta en matchande arbetsgivare utifrån det, säger Mimi Finnstedt. Om arbetsgivaren känner att praktikanten passar in hjälper Mimi Finnstedt till med kontakter med arbetsförmedlingen som fattar beslut om praktik eller olika former av anställningsstöd. Det finns bland annat instegsjobb, vilket innebär att arbetsförmedlingen går in med bidrag till arbetskostnaden och arbetstagaren läser samtidigt svenska. Efter

det går det att söka stöd för nystartsjobb. – När någon har arbetat i uppemot tre år på samma företag vill inte arbetsgivaren förlora den. Det är vägen in som är viktig, säger Mimi Finnstedt. EN SOM VERKLIGEN har kommit in i sam-

hället är Loren Bakkalian. Hon kom till Sverige med sin familj från Syrien 2013. Efter en kort period i Stockholm och på ett asylboende i Östersund blev familjen tilldelade en lägenhet i Offerdal, ungefär tre mil från Krokom. – Vi bodde där i nästan två år, vi fick vänta så länge på uppehållstillståndet. Vi satt bara hemma med vår lilla bebis. Sen fick vi tillståndet i oktober 2014, en egen lägenhet i Änge och vi kunde börja på SFI, berättar Loren Bakkalian. Loren klarade SFI väldigt snabbt, inom ett par månader var hon nästan färdig med kursen och då träffade hon Mimi Finnstedt. – Hon var där för att höra vad vi gjort tidigare och vad vi ville jobba med. Jag berättade

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Mimi Finnstedt är etableringskoordinator på Krokoms kommun.

Det är vägen in som är viktig. Mimi Finnstedt, etableringskoordinator på Krokoms kommun.

att jag jobbat på bank och att jag tyckte om administration. Hon hittade en praktikplats på deltid åt mig i Bobutiken på Krokomsbostäder under sommaren. Efter sommaren 2015 fick Loren frågan om hon ville fortsätta med språkpraktik på heltid i några månader och ta ansvaret för Bobutiken. Praktikplatsen blev sedan ett instegsjobb under ett år. Hösten 2016 fick Loren en fast anställning med huvudansvar för Bobutiken. – För oss var det självklart att erbjuda Loren en fast tjänst hos oss efter sitt instegsjobb, vi såg fler och fler människor som vi tidigare inte hade sett i butiken. Men det är ju kanske inte så konstigt, Loren pratar fem språk och flera av hyresgästerna förstod att de nu kunde få information på sitt eget språk, säger Kenneth Karlsson. Loren Bakkalian berättar att det fungerar bra även då hon inte kan det språk som besökaren pratar. Även om kunden bryter i språket så bryter Loren också, vilket gör att det blir lättare för dem båda att slappna av. – Jag trivs så bra här! Dessutom flyttar vi till Krokom snart. Min man är utbildad inom äldrevården och arbetar där. Och bebisen vi hade när vi kom är sex år nu. Han är orolig över flytten, men det är bara några mil och han kommer att få träffa sina vänner. Vi vill aldrig flytta härifrån, säger Loren Bakkalian.

Loren Bakkalian jobbar i Krokomsbostäders bobutik.

Indalsälven rinner genom Krokom.

KROKOMSBOSTÄDER HAR anställt flera

personer från olika länder. Kenneth Karlsson berättar hur det har påverkat företaget. – Det känns oerhört bra! Det är en glädje på kontoret och det händer saker. Jag tror att vi alla kan erkänna att vi fått en ökad förståelse för var alla kommer ifrån. Jag känner i alla fall en ytterligare mognad och att alla vill ta sitt ansvar. Och det är berikande. Stämningen har blivit varmare – deras livshistoria gör 

Allmännyttan nr 3 X september 2017

INTEGRATION  att vi får intryck och lär oss, förklarar Kenneth Karlsson. På grund av de skärpta gränskontrollerna kommer inte lika många flyktingar idag som för ett par år sedan. Kenneth Karlsson menar att det viktigaste nu är att få människor att vilja bo kvar. – Tillsammans med kommunen måste vi skapa en plats där man vill bo. Att känna att ”jag är hemma, det här är mitt”. Men det finns ingen universallösning. Krokoms kommun är stor till ytan och vi måste hitta olika arbetssätt för olika orter då utmaningarna är väldigt varierande beroende på var i kommunen vi är. Vi måste våga testa olika vägar, förklarar Kenneth Karlsson. Under de stora flyktingströmmarna anordnade kommunen flera medborgarmöten i olika delar av kommunen. Krokomsbostäder var med på flera. – Under medborgarmötena var vi väldigt tydliga. Vi berättade vilka utmaningar vi såg men också vad det skulle kunna ge oss i framtiden. Det finns ett lokalt engagemang som är väldigt bra, alla förstår att det här är bra för kommunens tillväxt, berättar Kenneth Karlsson. b

10 tips

KENNETH KARLSSONS TIPS PÅ HUR BOSTADSBOLAGET KAN HJÄLPA TILL I ETABLERINGEN:

Gör det inte svårare än vad det är. Jag tror att många fastnar i budgetfunderingar. Våga göra rekryteringen nu – ta tillfället när det kommer och kör dubbel bemanning ett tag. När man hittar medarbetaren som har ”det”, fega inte – ta tillfället i akt! Det finns flera hjälpmedel att ta till, som yrkespraktik eller språkpraktik som kan bli instegsjobb.

Etablera bra kanaler med kommunen och de som jobbar med integration. Mimi Finnstedt och andra kontakter är oerhört viktiga. Bostadsbolaget är bara en liten del i en större helhet.

Förankra arbetet i ledningsgruppen och resten av verksamheten.

Det finns ett kollegialt ansvar, såklart – men se till att en person har det formella ansvaret. Visa att handledarskap inte är jobbigt, skapa förståelsen.

Våga vara föregångare – det lokala näringslivet ser oss som en god referens. I en liten kommun syns du.

MIMI FINNSTEDTS TIPS FÖR ATT FÅ LYCKADE ETABLERINGAR:

Tesfahiwet Berha Makebey kom till Krokoms kom mun för två år sedan från Eritrea, där han arbetat som målare. Han har just gjort färdigt sin praktik på Krokomsbostäder och har nu blivit erbjuden sex månaders instegsjobb.

Använd de säkraste korten först, de nyanlända som du tror kommer att göra succé på jobbet. Det är viktigt att de första etableringarna går bra, då får arbetsgivaren mer överseende om det vid något tillfälle inte blir fullt så bra.

Lär känna individen – ta den frivilliga sektorn till hjälp. Vänner utan gränser, är ett projekt i Krokom där svenskfödda invånare lär känna nyanlända vänner. De kan ofta berätta för mig om sina vänners dolda talanger!

Se till att kommunen får en etableringskoordinator. Det krävs en matchare för att få till lyckade etableringar.

Se till att barnen har det bra! Om barnen har en bra miljö känner sig föräldrarna trygga och vill bo kvar.

Glöm inte den privata sektorn. Där går det ofta väldigt snabbt. Om en person fungerar bra kan företagen anställa fort. Här är det viktigt att sprida kunskapen om de olika stöd som går att söka.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Ali

FIXADE JOBBET PÅ EGEN HAND

Ali Qurbani kom till Krokom från Afghanistan för åtta år sedan.

Han började i nionde klass och gick sedan till gymnasiet. Innan han tog studenten sökte han jobb på Krokomsbostäder. Nu har han jobbat där i flera år. Text: Anders Ericsson Foto: Annicka Istemo

– JAG, TILLSAMMANS MED en an-

– Från början var det svårare med språket. Jag kunde inte namnen på de verktyg och material vi använde. Jag var nervös i början, fast det är väl alla när de börjar på ett nytt jobb. Jag hade rätt utbildning för jobbet – det är ju det viktigaste, förklarar Ali Qurbani. Sedan ett år har han även jobbat deltid som brandman i kommunen. Det innebär att han har beredskap på kvällar och helger. – Det kan vara så att man får sticka från jobbet också. Det var en kollega

på Krokomsbostäder som tipsade mig. Jag gjorde lite tester och fick en preparandutbildning i Östersund. För att komma in i samhället när man är ny i Krokom nämner Ali Qurbani några saker som är viktigare än andra. – Lär dig språket, det är det viktigaste. Sen ska du skaffa dig en utbildning. När du har gjort det, sök jobb, inte bara på ett ställe, utan på flera. Men det är språket som är nyckeln till allt. Och körkort när man bor här. b

VisionPlus

nan kille, blev vald bland ungefär 200 sökande. Sedan dess har jag jobbat som fastighetsskötare i våra kommersiella fastigheter. Det är ett roligt och omväxlande jobb, jag får vara ute och träffa folk, säger Ali Qurbani. Han sökte jobbet på Krokomsbostäder utan hjälp och behövde aldrig gå till arbetsförmedlingen. Han tycker att det är viktigt att lära sig språket snabbt. Men det var inte alltid så lätt i början.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

INTEGRATION De nya fastighetsskötarna, från vänster: Mats Lindvall, Michael Ekstrand, Mustafa Al Dous, Robin Bjerstedt, Suwai Nielsen, Tony Johansson (arbetsledare), Wannee Janpanaya, Carl-Henrik Christensen, Artrim Avdyli, Moussa Al Borom och David Persson.

ARBETSLÖSA ÖKADE MÅNGFALDEN När Bromöllahem skulle ta över fastighetsskötseln i egen regi behövdes åtta nya medarbetare. Lösningen blev att specialutbilda arbetslösa Bromöllabor – med mångfald som bonus. Text: Anita Snis Foto: Rejophoto

BROMÖLLAHEM Antal lägenheter: 1 029 (varav 175 servicelägenheter) Antal lokaler: 49 Antal anställda: 15 Finns på orterna: Bromölla, Näsum, Gualöv och Valje i nordöstra Skåne Kommuninvånare: 12 625 personer Läs mer: Du kan läsa en längre version av texten på allmännyttan.se.

DE NYA FASTIGHETSSKÖTARNA började på bostadsbolaget i april, när avtalet med den tidigare entreprenören löpte ut. Henrik Bergqvist, vd på Bromöllahem, är mer än nöjd över sin tripplade personalstyrka. – Jag kan inte beskriva hur glad jag är över dynamiken i gruppen. Vi har unga, vi har äldre, vi har kvinnor och vi har män. Det är fantastiskt! Mångfald för verkligen saker och ting framåt, inte bara för samhället och världen i stort utan även för den här lilla gruppen, säger han. De nya medarbetarna kommer från Albanien, Syrien, Thailand och Sverige. Den yngsta är i 20 år, den äldste fyra decennier äldre. Några hade precis blivit arbetslösa, andra hade varit utan jobb i många år. – En sa rakt ut att han aldrig trodde att han skulle komma tillbaka till arbetsmarknaden

igen. Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det. Han är alltid så positiv och glad och en enorm tillgång för oss, säger Henrik Bergqvist. Det var den lokala arbetsförmedlingen som bekostade den halvårslånga utbildningen, som anpassades efter just Bromöllahems behov. Ett femtontal arbetslösa valdes ut, tio fullföljde hela kursen – och samtliga fick jobb hos bostadsbolaget. Åtta som fasta medarbetare, två på säsongsanställning. Henrik Bergqvist framhåller att tio arbetslösa färre är mycket för en liten kommun som Bromölla. – Och för oss som företag är det ju jättestort att gå från fem personer till femton. NYLIGEN BELÖNADES Bromöllahem med arbetsgivarorganisationen Fastigos integrationspris. – Vi blev glatt överraskade att vi vann! Vi såg inte det här primärt som ett integrationsprojekt från början, utan vår avsikt var helt enkelt att anställa arbetslösa med olika bakgrunder. Men när vi bockade av Fastigos punkter insåg vi att det faktiskt handlade om integration, och att vi hade gjort det väldigt bra. b

Allmännyttan nr 3 X september 2017

NYA HUS BOSTÄDER FRÅN SKL

Nu har vi upphandlat flerbostadshus i olika storlekar med goda kvaliteter avseende arkitektonisk gestaltning, hållbarhet och tekniska egenskaper. Se dem på sklkommentus.se och läs hur din kommun snabbt kan erbjuda fler människor bra och funktionella bostäder.

Kvartersvärd BYGGER KULTURBROAR i havsnära miljonhus Utsikten från bostadsområdet Badhusberget i Lysekil sträcker sig över trähusen och ut mot horisonten.

Hänförande havsutsikt och centralt läge – ändå har Bad husberget dragits med dåligt rykte. Genom storknytkalas, gratisloppisar, språkkaféer och andra aktiviteter vill Lysekilsbostäder öka samhörigheten mellan hyresgästerna och höja områdets anseende. Text: Anita Snis Foto: Lysekilsbostäder

LYSEKILS BOSTÄDER Antal lägenheter: Cirka 1 200 Antal lokaler: 70 Antal anställda: 15 Finns på orterna: Lysekil, Bordalen, Grundsund och Fiske bäckskil i Bohuslän. Kommuninvånare: 14 570 personer

DET HELA BÖRJADE som ett projekt våren 2015. Tröjor med texten ”Säg hej till din granne” på flera språk delades ut, olika aktiviteter började ta form och ett nytt kvartersvärdskontor invigdes i en trerummare i området. Det är där kvartersvärden Eva Isaksson, som driver de flesta gemenskapsaktiviteterna, har sin bas. Omkring hälften av arbetstiden ägnar hon åt sitt nya uppdrag. Andra halvan används till mer traditionella fastighetsskötarsysslor, tillsammans med två kollegor i området. Vid det här laget känner Eva Isaksson så gott

som alla hyresgäster i de drygt 400 lägen heterna på Badhusberget. – Jag vet exakt var alla bor och alla känner mig. Det är jätteroligt! Man får träffa så många människor från så många olika kulturer. När jag går på stan så hejar alla och vinkar och ropar mitt namn. Visst kan det bli lite mycket ibland, men för det mesta är det positivt. EN REGELBUNDEN MÖTESPUNKT är det språkkafé som hålls i trerummaren varje onsdagseftermiddag. Ett trettiotal hyresgäster, ofta från flera generationer, samlas då med Eva Isaksson och två pensionerade lärare från området. Hyresgästerna tar med hembakt, bostadsbolaget bidrar med kaffe. Nästan alla bostadsbolagets anställda, och även styrelsens ordförande, har varit med på en kaféträff var. Christina Johansson, vd för Lysekilsbostäder, berättar att hon gick därifrån fylld av glädje. – Det kändes så bra att vara med, vi skratta-

Allmännyttan nr 3 X september 2017

INTEGRATION de så mycket och jag fick en sådan energi! Särskilt stor munterhet väcktes vid språk övning där alla kring bordet skulle berätta om sina familjer. Christina Johansson räknade upp samtliga sina familjemedlemmar, inklusive hunden Freja. – Och då såg jag ju att de började titta konstigt på mig, för i Syrien betraktas hundar som orena. Vad de hade roligt åt det! Det var så härligt. VARANNAN VECKA är det också förmid-

dagsfika i kvartersvärdslägenheten. Ett tiotal brukar dyka upp, främst pensionärer. Eva Isaksson understryker att det är viktigt att knyta kontakter med representanter för de olika språk- och kulturgrupperna i området. – Om man får med sig några av dem så kan de bidra med information om vad de tycker och vad de vill ha. Vi svenskar har ju ofta ett tänk och de tänker inte alltid likadant – och kan vi mötas på halva vägen så är ju det bra. Vid ett par tillfällen har kontorslägenheten fyllts till brädden med leksaker, kläder och andra saker som hyresgäster och andra lysekilsbor velat bli av med. Aktiviteten kallas Skynda Fynda och varje besökare har fått ta med sig fem saker, helt gratis. – Det har varit oerhört uppskattat och människor har stått i kö utanför kontoret redan innan vi öppnat, berättar Christina Johansson.

ren, så går det också. Då höll vi till inne i lägenheten och trapphuset, berättar Eva Isaksson. Hon håller även en så kallad bointroduktion med alla som flyttar till Badhusberget. Allra viktigast är att informera om tvättstugor och sophantering, anser hon. Ibland behövs tolk, men med bildhjälp går det oftast att förstå varandra ändå. – Och om folk har problem i sina lägenheter följer vi med och tittar. Då kan de ju peka och visa oss vad felet är. Projektet har nu permanentats, och Christina Johansson menar att insatserna på Badhusberget är bra för Lysekilsbostäder även ur affärsmässig synvinkel. – Vi har inte gjort någon ekonomisk utvärdering ännu, men vi ser att det har blivit lugnare och att klotterproblemen minskat. Skulle vi inte gjort det här skulle det kunnat bli väldigt stökigt i området. Det gäller ju att hitta former för att visa respekt för varandra och överbrygga kulturskillnader. Eva Isaksson framhåller att områdets dåliga rykte är just ett rykte. – Det är de som bor nere i stan som tycker att Badhusberget är det värsta stället att bo på. De som bor häruppe, de trivs här. b

Jag vet exakt var alla bor och alla känner mig. Eva Isaksson, kvartersvärd, Lysekilsbostäder.

MEN DEN ALLRA STÖRSTA SUCCÉN är

Badhusbergets egen matmässa, menar Eva Isaksson. Det är ett knytkalas i storformat som anordnats en gång varje sommar, efter fastemånaden ramadan, och som lockat flera hundra hyresgäster. – Meningen är att man ska smaka på varandras mat och hyresgästerna har kommit med barnvagnar fulla med olika rätter som de lagat. De har gjort enorma mängder mat, så det har räckt även till dem som inte har med sig något. Lysekilsbostäder står för tallrikar, glas och bestick, och även bord och stolar som ställs ut på en gräsmatta utanför kvartersvärdskontoret. – Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Man kan ju också sitta i gräset eller stå och äta. Alla kommer ju inte samtidigt heller. Och regnar det, som det gjorde första somma-

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Jawahir Warsame (till vänster) och Qaali Ahmed Ali hör till dem som deltagit i matmässan vid kvartersvärdskontoret på Badhusberget.

INTEGRATION VERONICA LINNÉ

GARAGENEDFART PRYDDES MED KAKELSKÄRVOR En grå garagenedfart i stadsdelen Majorna i Göte borg fick nya kläder i försomras. Barn och unga från olika delar av staden arbetade en dag i veckan i en fritidslokal i Majorna tillsammans med en konstnär. Deltagarna ritade egna mönster och la ut kakel bitarna på dem. Därefter fixerades mosaikmotiven med tejp och fästes med bruk på nedfartens betong väggar. Det var Veronica Linné, miljövärd på Familjebostä der i Göteborg, som föreslog platsen. – Det blev så himla fint, det är så roligt! Alla är så glada över det här, säger hon. Utsmyckningen är en del av integrationsprojek tet Mosaikfabriken, som startade 2013 och drivs av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. Omkring 600 kvadratmeter mosaik har hittills satts upp på oli ka väggar, murar och bänkar runt om i kommunen. Läs mer om Veronica Linné på sidorna 8–12. Bilden: Saber Alipanah, konstnärlig ledare, och medhjälparna Hamid Ghamari (i mitten) och Masoud Yosefi (på huk).

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Allmännyttan nr 3 X september 2017

BRANDGASTÄTHET

LJUDISOLERING

BRANDSKYDD

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Luftdon Flexi

Radiator

Luftdon Flexi

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september.

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.com

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet. För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

www.acticon.se www.acticon.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017 Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

Krönikan

Lärdomen är, återigen, att när en kommun genomgår en förändring – den kan vara positiv eller negativ – så är den ensam.

DET VAR EN SVÅRSLAGEN IRONI. När Northlandgruvan i Pajala startade och behovet av bostäder plötsligt explo derade så hade de verkligen behövts, de där kommunala flerfamiljshusen som revs med pengar från Statens Bo stadsnämnd bara några år tidigare. Men det hade man ju aldrig kunnat ana. Ekonomin och befolkningssiffrorna hade varit på väg nedåt i Tornedalen de senaste femtio åren. Pajala kommun har tappat nästan hälften av sina invånare sedan 60-talet och mycket blev bara över, mycket av det som varit offentligt – infrastruk tur, skolor, badhus, hyreshus – ja det som tillhört allmän nyttan har av naturen alltid varit i fast, platsbunden, fysisk form. Det som varit privat har kunnat röra på sig, inte minst kapitalet, men också jobben och människorna. Precis som i en mängd orter av Pajalas storlek och belä genhet stod kommunen kvar med för stor kostym och höga kostnader när vattenkraften byggts ut färdigt och skogen huggits ned och jobben automatiserats bort. Under många år, medan lagen om bostadsförsörjningsansvar gjorde att beståndet ökade i varje högkonjunktur och stod kvar när ekonomin blev sämre igen. Det kostade på för de kommu nala ekonomierna, och det var inte konstigt att man passa de på att riva när det fanns bidrag. MEN FÖR PAJALA BLEV DET EXTRA BESVÄRLIGT, ett mo ment 22 på många sätt. Att det inte fanns bostäder när gruvan startade gjorde att många av de som fått de efterlängtade jobben istället pendlade in i kommunen. De skrevs sig inte i Pajala och betalade därför ingen skatt där. En jättechans riskerade att passera förbi. I bostadskön, som ju varit negativ i många år, stod det plötsligt 1 300 personer, och kommunen löste ut några lägenheter de inte hunnit riva från en uppgörelse med staten. Tolv stycken bara förvisso. Men det byggdes också, till slut, nya. Eftersom en kommun bara kan få sina pengar från löne skatter från människor som bor i kommunen så saknades de pengar som behövdes för att bygga de bostäder som skulle kunna få fler att skriva sig i kommunen och betala skatt där. Följaktligen var de tvungna att låna för att bygga. Och sedan kraschade gruvan. Northland gick i konkurs, alla jobb gick upp i rök och de nya bostäderna stod tomma. Lärdomen är, återigen, att när en kommun genomgår en förändring – den kan vara positiv eller negativ – så är den ensam. Staten är passiv, och marknaden hjälper kanske gärna till på vägen upp, men när det kraschar så är det skattebetalarna som råkar illa ut. Pajala kommun fick ta ett snabblån för att kunna betala ut lönerna inför julen 2014. MEN HISTORIEN SLUTAR ÄNDÅ INTE RIKTIGT I MOLL.

Po Tidholm

journalist och kulturkritiker, född och bosatt i Hälsingland.

Där det fanns tomma hus fanns det också plats för nya svenskar, och under 2015 fylldes lägenheterna i Pajala med människor från Syrien. För där det finns bostäder finns det plats för människor i nöd. Allmännyttan nr 3 X september 2017

All inclusive:

ENKELT KOMPLETT SÄKERT Monterade tambur- och säkerhetsdörrar för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. Alltid med dörrar från Swedoor!

SÄKRA DÖRRBYTEN SOM SPARAR TID OCH PENGAR Vårt dörrbyte är ”All Inclusive”. Vi erbjuder ett speciellt montage som både minimerar störningar för de boende och onödiga extrakostnader. Med Swedoors dörrsortiment erbjuder vi också marknadens bredaste utbud som möter branschens tuffa krav på skydd mot inbrott, ljud, brand och rök. Kort sagt dörrbyten som sparar tid och pengar. Läs mer på next-door.se

NEXT-DOOR ingår i den världsledande dörrkoncernen JELD-WEN. Ett företag med mer än 20 000 anställda i ett 20-tal länder.

www.next-door.se

ALLMÄNNYTTAN I SOCIALA MEDIER

Hej! 1

Annelie Wredberg, informatör, Västerviks Bostads AB

HUR JOBBAR NI MED SOCIALA MEDIER I KONTAKTEN MED HYRESGÄSTERNA?

– Vi har en Facebook-sida sedan ett år, med över 1 000 följare. Det tycker jag är bra eftersom vi bara har 3 000 lägenheter. HAR NI HAFT PROBLEM MED NÄTTROLL?

– Nej, inte alls, det fungerar bra. Först var vi rädda för att det skulle bli jobbiga frågor och klagomål, men så har det inte blivit. Dessutom finns ju de jobbiga frågorna ändå, det är lika bra att hantera dem. Ofta kan vi då vända problem till något positivt. När något händer kan vi ligga före och lägga ut det och i bästa fall plockar lokaltidningen upp det från vår Facebook-sida. På så sätt kan vi enkelt påverka nyhetsflödet. Facebook-sida med 1 000 följare Använder Instagram för nybyggnadsprojekt

5 2 1 3

Malin Gustafsson, marknadschef, AB Bostäder i Lidköping – Vi har Instagram för ett ny byggnadsprojekt, som uppda teras ett par gånger i månaden, oftast med mobilbilder. På Facebook finns vi sedan 2,5 år. Vi är tacksamma för frågor och åsikter som kommer där, så vi får möjlighet att reagera på det. Är det något negativt kommer ofta svar på tal från andra hyresgäster.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Youtube-kanal med nyproduktion och sopsortering Maria Tiréus, kommunikationsansvarig, Växjöbostäder – Vi har en Face booksida för våra barn- och ungdomsaktiviteter, där trygghetsvärdarna och bo stadssociala gruppen lägger ut bilder och inlägg. Den är mest aktiv på somrarna. Vi har även en Youtube-kanal med filmer om nyproduktion och sopsortering och LinkedIn för att marknadsföra oss som arbetsgivare.

Delar Facebook och Instagram med kommunen Peter Svensson, webbstrateg, Krokomsbostäder och Krokoms kommun – Bostadsbolaget använder vid behov kommunens Facebooksida. Den har 4 000 följare, vilket är 27 procent av kommuninvånarna. Kommunen har också ett Instagramkonto där medarbetarna lägger upp vardagsbilder, en vecka i taget, och invånarna lägger upp bilder på sina smultronställen.

Personalen betygsätter Svenska Bostäder på Careereye

Benjamin Beyene, digital kommunikatör, Svenska Bostäder – På vår Facebooksida, med 1 900 följare, lägger vi kommunikatörer upp nyheter, information om evenemang för hyresgästerna och nyoch ombyggnationer. Vi har inget företagskonto på Twitter, men flera twittrar i eget namn. Vi finns också på karriär sajterna LinkedIn och Careereye, där anställda själva sätter betyg på arbetsgivaren.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

"UNGDOMARNA LYSSNAR PÅ OSS" De är mammor, mormödrar, farmödrar, fastrar och mostrar. Som bryr sig. Året om, sommar som vinter, nattvandrar mammorna i Fittja varje veckoslut. Text: Ursula Stigzelius Foto: Niklas Björling

Allmännyttan nr 3 X september 2017

LÖRDAG KVÄLL KLOCKAN HALV SJU. I föreningen Kvinnokrafts lilla lokal nära Fittja centrum samlas en grupp kvinnor i röda jackor för att förbereda sig för kvällen. – Händer det något särskilt i kväll? Inte? Inget ställe som är extra viktigt att gå till? Var ska vi börja då, frågar Fatma Ipek, Kvinnokrafts ordförande och ledare för vandringarna. När vägvalet klarats av lämnar de lokalen. Vid tunnelbanan ansluter ytterligare några kvinnor och klockan sju vandrar 15 röda jackor iväg. 100 meter från centrum sluter sig höstmörkret som en säck omkring oss. Bara enstaka gatlyktor lyser upp gångvägarna och texten på jackorna. Nattvandring.nu står det på dem. DET BÖRJADE FÖR TVÅ ÅR SEDAN. Fatma

Ipek och några andra kvinnor i Fittja hade nattvandrat tillsammans med männen ett tag men tyckte inte att det fungerade bra. – Männen skulle bestämma allt hela tiden. Jag blev arg och tänkte att det vore bra om vi kvinnor hade en egen grupp, berättar hon. Sedan dess har de nattvandrande mammorna blivit en välkänd syn i Fittja. Varje fredag och lördag kväll, året om, genomför kvinnorna sina vakande rundor i området. Vi lämnar gångvägarna och söker upp platser där ungdomar brukar samlas. Fittjaskolans gård är en sådan plats, ett givet stopp under varje vandring. Men i kväll ligger skolgården tom och öde. Även vid idrottsplatsen där ungdomar under veckosluten gärna dröjer sig kvar efter matcherna, är det tomt och tyst. Den här kalla, regniga kvällen syns överhuvudtaget inte många andra än de rödklädda mammorna utomhus. Men så här lugnt är det förstås inte alltid. Tidigare i år har det vid flera tillfällen varit rejält stökigt i Fittja, med bråk och stenkastning. Polisen har ibland vänt sig till de nattvandrande kvinnorna och bett om hjälp berättar Fatma Ipek. Vilket varit effektivt trots att det långt ifrån bara varit fittjaungdomar inblandade i bråken, påpekar hon. Vid ett tillfälle, när mängder av barn och ungdomar samlats och kastade sten, skingrades hopen så fort mammorna visade sig. En annan gång lyckades Fatma Ipek också komma åt att prata med bråkstakarna. – Jag sa till dem – varför kastar ni sten? Om

Allmännyttan nr 3 X september 2017

en fönsterruta eller något annat går sönder vem ska betala? Det är vi som får betala, vi som bor här. Det är vårt Fittja, inte polisens. DE RÖDKLÄDDA VANDRAR VIDARE i mörkret. Från en balkong ropar en yngre kvinna uppmuntrande till dem när de passerar över gården. De nattvandrande kvinnorna drivs av viljan att göra en insats för Fittja men får i utbyte också social gemenskap och uppskattning påpekar Fatma Ipek. – Och så får vi ju motion, säger hon och skrattar. När klockan närmar sig åtta görs ett kort stopp på fritidsgården Fittjapulsen. Kvinnorna hälsar välbekant på personal och ungdomar och småpratar en stund innan de fortsätter vandringen. De flesta av nattvandrarna har bott i Fittja länge och många har både barn och barnbarn som vuxit upp här. – Vi älskar Fittja, det är vårt Fittja, säger Fatma Ipek som själv bott i området i 20 år och fostrat sju barn här. Numera har hon också 15 barnbarn, ytterligare 15 goda anledningar att bry sig om både vad som händer i Fittja och i samhället i stort. – Vi kvinnor vill ju hjälpa till, inte bara vara hemma, städa, diska och laga mat, säger hon. EFTER YTTERLIGARE tre kvarts promenad

genom Fittja är vi framme vid Ungdomens hus. I entrén är ett gäng tonårskillar samlade 

Fatma Ipek är initiativ tagare till, och ledare för, kvinnornas natt vandringar.

Vi älskar Fittja, det är vårt Fittja. Fatma Ipek, Kvinnokraft i Botkyrka.

 kring pingisbordet. Fatma Ipek greppar genast en pingisracket och börjar skicka bollar till en av killarna – som glatt bollar tillbaka men flyr direkt när fotografen närmar sig med kameran. Här på Ungdomens hus avslutas varje vandring. Mammorna pustar ut, får en bit mat och summerar intrycken från vandringen. Den här ruggiga kvällen är det givna samtalsämnet förstås hur man bäst klär sig för att slippa frysa. Intresset för att vara med på vandringarna är stort – så stort att de nu delat upp sig i två grupper, en som går på fredagar och en på lördagar. – Tillsammans är vi 30 stycken och det går inte att vandra så många på en gång, förklarar Fatma Ipek. Nej – de är aldrig rädda när de går sina rundor, försäkrar hon. – Ungdomarna lyssnar på oss, vi älskar alla mammor, mostrar och fastrar, säger de. Och de ungdomar jag pratat med har lovat mig att sluta kasta sten. b

Denna artikel har tidigare publicerats i Välkommen hem 4-2016, Botkyrkabyggens hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsbolag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Till exempel något projekt som ni är stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller en intervju med någon av era medarbetare. Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

0 0 0 5 DER 7 2 STÄ O

RAS I FAST2. E R ST R DU?

ADM IN I

Energi Renovering och Kvalitets Säkring Tappvatten System - Värme System - Kyl System

Ö G R

Förvaltning

Hyresadministration

Marknad

Bauer Watertechnology AB

Det ledande fastighetssystemet för det moderna fastighetsbolaget www.fast2.se

Säbygatan 1, 261 33 Järfälla Landskrona Box 243, 177 24

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Epost: info@bauer-wt.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017 23-Allmännyttan 93x125-.indd 1

2017-02-16 13:27

FASTDOK.SE – HAR STANDARDAVTALEN! Det är lätt att glömma bort hur viktigt det är att använda aktuella och uppdaterade avtal. Under 2016 gjordes drygt 50 uppdateringar i våra avtalsmallar. Faktiskt en ganska normal siffra. För det är just avtalen som ska ge dig trygghet och stöd vid eventuella tvister. Våra egna jurister arbetar dagligen med avtalsförhandlingar i syfte att hjälpa fastighetsägare. Du kan dra nytta av deras arbete.

www.fastdok.se Medlemmar i Fastighetsägarna har 50 % rabatt på alla standardavtal och dokument.

LANDET RUNT MED CYKELTEMA

CYKELSKOLA I GÅRDSTEN

BENGT ALM

Att cykla är bra för både hälsan och miljön. Många allmännyttor tänker in cykeln redan från början när de bygger nytt. Som Östersundshem, som bygger 440 cykelparkeringsplatser under tak invid husen i sitt nya område Remonthagen, och dessutom cykelmekarbod och laddplats för elcyklar. Eller Vätterhem, som satsar på en elcykelpool i nya området Strandänden. Andra driver projekt i befintliga områden för att göra det lättare för hyresgästerna att leva klimatsmart. Läs här om några av dem.

SMART FART I FALUN

LÅDCYKELPOOL HOS STOCKHOLMSHEM

Efter att ha väntat ett halvår på sina rättmätiga ägare går övergivna cyklar i Falun vidare till ett nytt liv. Kopparstaden driver en cykelverkstad som reparerar och målar hojarna i bostadsbolagets färger. Sedan läggs de ut för försäljning för en låg penning på projek tets Facebook-sida. – Vissa cyklar kan man bara behålla några delar från, andra är fina, konstaterar Ebrima Savage, som ansvarar för arbetet i verkstaden. Där praktiserar falubor som annars står långt från arbetsmarknaden. Projektet, som kallas Smart Fart, stöds också av kom munen. Cyklarna hyrs även ut till studenthyresgäster.

DIGITAL CYKELHJÄLP I KÄLLAREN

I källaren till bostadsbolaget MKB:s eko-höghus Greenhouse i Malmö finns en högteknologisk cykelverkstad. Där kan hyresgästerna med hjälp av så kallade QR-koder ta del av instruktionsfil mer om hur man fixar olika fel på cykeln. Det finns också lådcyklar som kan bokas gratis dygnet runt. Cykelkällaren har en ramp så att man ska kunna cykla rakt in i förrådet. – Huset är utformat så att det ska vara lätt att göra rätt och leva miljövänligt, berättar Frida Persson Boonkaew, projektledare på MKB.

OHBOY

Tillsammans med en lokal entreprenör har Stockholmshem rullat igång ett pilotprojekt med en låd cykelpool för hyresgäster i ett kvarter i Bagarmossen. Cyklarna har en låda fram med plats för barn eller matkassar. Cykeln låses upp via blue tooth och en app i telefonen. Stockholmshem utreder möjligheten att driva lådoch elcykelpooler i fler områden. Bokning, drift och service av cyklarna skulle då skötas på entreprenad.

HÅKAN EDVARDSSON

Allmän & nyttig cykling

Göteborgsgirot och Gårdstensbostäder startade för tre år sedan cykelskola för både barn och vuxna – många av områdets invånare har aldrig fått chansen att lära sig cykla. Cykelskolan har sedan drivits vidare av kom munen via Gårdstens Öppna mötesplats. Ett av Göteborgsgirots årliga cykellopp startar dessutom just i Gårdsten och de andra storloppen har sitt depåstopp i Gårdsten. Tillsammans med Hyresgästföreningen driver Gårdstensbostäder också ett cykelfixarprojekt, där hyresgäster får renovera gamla cyklar de sedan får behålla.

Hyreshus bara för cyklister I Malmö finns Sveriges första flerfamiljshus enbart anpassat för cyklister. Huset saknar helt p-platser för bil men har i stället cykelparkeringsplatser för alla lägenheter. Hissarna är extra stora och öppnas åt bägge håll för att göra det lättare att ta med cykeln upp till lägenheten.

Hyresgästerna kan teckna ett abonnemang där kollektivtrafik, lånecykel och bilpool ingår. Förutom de 55 hyreslägenheterna finns i bottenplanet 31 motellrum med egen cykelparkering. Byggherre och förvaltare är arkitektföretaget Hauschild + Siegel.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

CCJ

Vidga dina vyer med balkonginglasning från Windoor Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkong- och fönstersystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Välkommen!

Balkonger • Fönster • Räcken • Uterum • Fasadpartier För mer information om Windoor och våra produkter, besök www.windoor.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Stoppa smutsen i entrén... Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

...vi har lösningarna! Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. kan även Allmännyttan nr 3 Dessa X september 2017kombineras med varandra i samma matta.

DEBATT

”BESLUT OM EBO KRÄVS NU” För att minska segregationen och trångboddheten måste lagen om eget boende, ebo, förändras i grunden – och skyndsamt. Därtill bör ett tak för antalet boende i en bostad övervägas. Det menar Terje Johansson, vd för bostadsbolaget MKB Fastighets AB i Malmö.

ningen kommer att lägga skarpa förslag. I utredningsdirektiven skriver regeringen att: ”Det finns en rad delvis motstående intressen i boendefrågan. Ett exempel är att tillgången till bostäder inte nödvändigtvis sammanfaller med var arbetstillfällen finns. Andra intressekonflikter är individens möjlighet att välja boende kontra det allmännas intresse av boendelösningar som inte leder till bostadssociala problem …”.

LAGEN OM EGET BOENDE, EBO, infördes 1994. Då betraktades den som en frihetsreform som skulle öka möjligheterna till integration. Istället har ebo visat sig leda till trångboddhet och ovärdiga boendeförhållanden. Under många år har företrädare för kommuner och allmännyttiga bostadsbolag i städer som Södertälje, Göteborg, Örebro och Malmö drivit på för en förändring. Socialdemokraterna, som ansvarar för frågorna i regeringen, beslutade redan 2009 att ebo skulle ses över. På vårens S-kongress skärptes tonen ytterligare, då ombuden slog fast att ”en avveckling av dagens ebo ska ske”. Även från andra politiska partier finns kritik och Boverket rekommenderade 2015 att lagen skulle ändras så att möjligheten till ebo tillfälligt begränsas i områden med ”en ansträngd boendesituation”. Det är glädjande att många aktörer nu är överens. Men det räcker inte att enas om problembeskrivningen. När denna artikel skrivs saknas alltjämt beslut om förändringar. Vi och många andra bostadsföretag möter dagligen konsekvenserna av ebo och det är underligt att frågan inte tas på större allvar.

ATT STÄLLA INDIVIDENS möjlighet att

välja boende mot ett allmänt intresse av att minska bostadssociala problem är märkligt. Trångboddheten är i högsta grad ett problem för de tusentals människor som varken har ekonomiska eller praktiska möjligheter att förbättra sin boendesituation. Den som har valt ebo kan inte ens ångra sig och återvända till ett anläggningsboende. Vi behöver komma bort från den felaktiga bilden av ebo som en frihetsfråga. För att minska segregationen och trångboddheten behöver ebo förändras i grunden. Politiken bör även se över möjligheten att införa ett tak för hur många människor som kan bo i en och samma bostad. Oriktiga hyresförhållanden behöver stävjas genom att den som hyr ut utan tillstånd i större omfattning förverkar sin hyresrätt direkt. Det skulle underlätta för enskilda förstahandshyresgäster att kunna säga nej till släktingar och vänner och försvåra för organiserad brottslighet. Samhället behöver ta ett mycket större ansvar för att alla i Sverige får ett värdigt boende. Och vi behöver göra det nu. b

För att minska segregationen och trångboddheten behöver ebo förändras i grunden. Terje Johansson, vd MKB Fastighets AB, Malmö

EBO-LAGEN:

Enligt lagen om eget boende, ebo, kan asylsökande ordna eget boen de i stället för att godta den plats på en förläggning som Migrationsverket erbjuder.

REGERINGEN HÄNVISAR till Mottag-

andeutredningen som tillsattes 2015. Förutsatt att utredningen i oktober presenterar ett skarpt förslag om att förändra ebo följer därefter tid för remittering, framskrivande av proposition och beslut i riksdagen. Med ett skyndsamt förfarande kanske en lagändring kan träda i kraft vid halvårsskiftet 2018. Risken är dock att det dröjer längre än så. Vi vet inte heller om Mottagandeutred-

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Terje Johansson är även ordförande i SABOs strategiska integrationsråd bestående av 12 vdar från olika delar av landet. Dess uppdrag är att ta fram förslag på hur samhällets arbete med integration kan förbättras.

Kök och ochinredningar inredninga Kök På På HBVs köksförnyelseavtal är LIB: HBVs köksförnyelseavtal är LIB:

Snab

1:a 1:a på lackade kök med stommar på lackade kök med stommar 1:a på laminerade kök med stommar

1:a på laminerade kök med stommar

1:a på laminerade garderober

I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda leverantören med avtal på både luckbyte och kök med stommar.

leverantören med avtal på både luckbyte och kök med stommar.

LIB har levererat kök med stommar i 12 år och luckbyten i 18 år.

LIB har levererat kök med år och i 18 år. Stommarna måttanpassas när stommar så önskas,i 12 precis somluckbyten det mesta LIB levererar. Med LIB får ni enså komplett och kompetent Stommarna måttanpassas när önskas, precis som det leverantör inom kök och inredning. mesta LIB levererar. Med LIB får ni en komplett och kompetent leverantör inom kök och inredning.

I köks

bosta och k

LIB ha möta av m avsee stom

2 vec laser

När d luckb

Sn LIB ök hos v hållba ka

LIB har S laserkan

Laserka två veck

LIB - Fö

Lennart 033-720

Luck & Inre

Allmännyttan nr 3 X september 2017

ar tillAllmännyttan Allmännyttan r till Snabba leveranser – nytt kök på 2kök veckor Snabba leveranser – nytt på 2 veckor I köksförnyelsen är tiden extremt viktig för

I köksförnyelsen är tiden extremt viktig för

bostadsbolagen. Det handlar om lönsamhet bostadsbolagen. Det handlar om lönsamhet och kundnöjdhet.

och kundnöjdhet.

LIB har byggt sitt erbjudande för att har byggt sitt erbjudande möta LIB behovet av snabba leveranser för att möta behovet av snabba leveranser av måttanpassad köksförnyelse. Både av måttanpassad köksförnyelse. Både avseende luckbyten och hela kök med avseende luckbyten och hela kök med stommar.

stommar. 2 veckor är normal produktionstid på LIBs laserkantade 2 veckorköksförnyelse. är normal produktionstid på LIBs laserkantade köksförnyelse. När det är bråttom bygger LIB laserkantade luckbyten på 5är arbetsdagar. När det bråttom bygger LIB laserkantade

Snart lanserar LIB nästa generation LIB ökar lönsamheten och kundnöjdheten luckbyten på 5 arbetsdagar. hos våra kunder med kort produktionstid, Snart lanserar LIB nästa generation LIBoch ökar lönsamheten och kundnöjdheten hållbara miljövänliga kök. köksluckor kantning av hos våra kunder med kort produktionstid, hållbara och miljövänliga kök. köksluckor kantning av

LIB har Sveriges bredaste sortiment av måttanpassade luckor med ytskikt av melamin, högtryckslaminat, akryl och PP. Allt laserkantas för bästa miljöval. Produktionen sker i den toppmoderna anläggningen i Vimmerby.

LIB har Sveriges bredaste sortiment av måttanpassade luckor med ytskikt av melamin, högtryckslaminat, akryl och PP. Allt

Laserkantade och måttanpassade luckor produceras på 5 arbetsdagar när det är extra bråttom! Normal produktionstid tar bara laserkantas för bästa miljöval. Produktionen sker i denförstärker toppmodernaLIB anläggningen i Vimmerby. Ronnie Samuelsson den 1 september två veckor.

Laserkantade och måttanpassade luckor produceras på 5 arbetsdagar när det är extra bråttom! Normal produktionstid tar bara LIB - Försprång genom kontinuerlig teknik- & Ronnie! produktutveckling Välkommen LIB har förmånen att addera det starka

Ronnie Samuelsson förstärker LIB den 1 september

två veckor.

gänget med en erfaren säljare med kompetens inom LOU, ochteknikleverans till både bostadsbolag ochatt kommuner. LIB - Försprång genomHBV-avtal kontinuerlig & Ronnie! produktutveckling Välkommen LIB har förmånen addera det starka Ronnies distrikt är i huvudsak Mälardalen, Stockholm och gänget med en erfaren säljare med kompetens inom LOU, Östergötland. Ronnie bor och utgår från Linköping och därmed HBV-avtal och leverans till både bostadsbolag och kommuner. ökar LIB servicen avsevärt i regionen.

Ronnies distrikt är i huvudsak Mälardalen, Stockholm och

Ny på jobbet är han men slå honom gärna en signal 033-27 15 och därmed Östergötland. Ronnie bor och utgår från Linköping 92 eller skicka e-post till ronnie.samuelsson@libluck.se

ökar LIB servicen avsevärt i regionen.

Ny på jobbet är han men slå honom gärna en signal 033-27 15 En del av: 92 eller skicka e-post till ronnie.samuelsson@libluck.se Lennart Bergh 033-720 59 73

Lotta Wålberg 033-27 17 25

Madeleine Persson 033-720 59 74

Roger Eriksson 033-720 59 72

Ronnie Samuelsson 033-27 15 92

Henrik Ripa 033-720 59 71

En del av:

Luck & InredningsBolaget • Box 23, 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Lennart Bergh 033-720 59 73

Lotta Wålberg 033-27 17 25

Madeleine Persson 033-720 59 74

Roger Eriksson 033-720 59 72

Ronnie Samuelsson 033-27 15 92

Henrik Ripa 033-720 59 71

Luck & InredningsBolaget • Box 23, 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017

FRÅGA EXPERTEN. PÅ SABO FINNS EXPERTER INOM NYPRODUKTION, EKONOMI, MILJÖ, BOENDEFRÅGOR, HR,

NYA REGLER OM PERSONUPP Den 25 maj 2018 börjar dataskyddsförordningen (GDPR) att gälla i alla EU-länder. Syftet är framför allt att stärka integritetsskyddet för enskilda men också att underlätta för företag att verka på den inre marknaden genom enhetliga regler. DETTA STÄLLER KRAV på

förändring av bland annat personuppgiftslagen, PUL, men många av förordningens begrepp och principer gäller redan. Har ni väl genomarbetade rutiner och åtgärdsplaner för personuppgiftsbehandling idag så har ni en mycket bra grund att utgå ifrån.

DE VIKTIGASTE NYHETERNA Rättigheterna för enskilda personer stärks. Det ställs högre krav på vilken information som enskilda har rätt att få om hur ni behandlar deras personuppgifter. Informationen måste vara tydlig, lätt att hitta och enkel att förstå. Enskilda personer får också möjlighet att begära skadestånd. Skadestånd förutsätter att personen drabbats av en skada på grund av en överträdelse av reglerna. Förordningen lägger stor vikt vid att den personuppgiftsansvarige kan visa att förordningen följs. Kravet på dokumentation och säkerhetsnivåer i de it-system som används ökar. Det måste finnas rutiner för hur företaget hanterar dataintrång och incidenter. Allvarliga incidenter, sådana som kan leda till att känsliga personuppgifter hamnar fel ska anmälas till Datainspektionen inom 72 timmar. Även den enskilde ska få informa-

tion om något sådant hänt. Dagens möjligheter i PUL att behandla personuppgifter i löpande text eller enklare listor utan samtycke (den så kallade missbruksregeln) kommer inte att finnas kvar. Leverantörer av it-system måste kunna visa att deras produkter och system uppfyller dataskyddsförordningens krav. Den mest omtalade nyheten är att Datainspektionen kan ta ut en administrativ sanktionsavgift, ett slags böter. En sådan avgift kan komma att uppgå till betydande belopp om det är fråga om allvarliga överträdelser.

VAD BEHÖVER OCH KAN NI GÖRA NU?

vilka på företaget som har tillgång till dem behöver ni också undersöka. Hur har ni utformat samtycken, vilken information får hyresgästerna om behandlingen ni gör, vilka avtal har ni med andra företag som behandlar personuppgifter för er räkning, vilka har tillgång till vilka personuppgifter på företaget? Det är exempel på frågor att besvara när ni genomför kartläggningen. Om företaget har fler än 250 anställda ställs högre krav till exempel på att föra register. Ni kan redan nu undersöka hur era it-system kommer att anpassas till de nya kraven. Det finns också andra leverantörer som ni behöver ha en dialog med, till exempel störningsjour, inkassobolag och andra som hanterar personuppgifter för er räkning. SABO arbetar tillsammans med Fastighetsägarna Sverige med att ta fram en uppförandekod som ska ersätta den nu gällande branschöverenskommelsen. Den ska godkännas av Datainspektionen för att få kallas uppförandekod. Vi hoppas kunna presentera den under våren 2018. b

Det viktigaste är att kartlägga hur bostadsföretaget idag hanterar personuppgifter. Om ni följer PUL och den branschöverenskommelse rörande behandling av personuppgifter som SABO tillsammans med Fastighetsägarna har tagit fram är ert utgångsläge gott. Kartläggningen ger en överblick av hur företaget hanterar uppgifter Har ni väl genomarbetade rutiner om hyresgäster, personer i er interna och åtgärdsplaner idag så har ni en kö samt anställda. Vilka uppgifter ni mycket bra grund att utgå ifrån. behandlar, i vilka Helena Henriksson, SABOs expert inom juridik. system ni gör det och

Allmännyttan nr 3 X september 2017

RENOVERING, HYROR, JURIDIK, ENERGI ... VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

GIFTER ERSÄTTER PUL 1

Kartlägg och inventera! Se över rutiner och styrdokument.

Se över med vilken rättslig grund ni hanterar personuppgifter.

Om ni stödjer er på samtycke från hyresgästerna, hur ser det ut?

Se över vilken information ni lämnar till hyresgästerna, är den tillräckligt tydlig?

Hur ser säkerheten ut, är den tillräcklig?

Tänk p detta å !

Hur ska ni hantera hyresgästernas rättigheter? Hur ska ni agera vid eventuella incidenter och dataintrång?

Hur ser era personuppgiftsbiträdesavtal ut?

Kan ni visa att ni gör rätt?

Finns det en medvetenhet om de nya reglerna i företaget?

BEGREPP OCH PRINCIPER Personuppgifter: All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet, till exempel namn och personnummer. En indirekt personuppgift är ett lägenhetsnummer. Behandling av personuppgifter: Varje åtgärd som vidtas med personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte. Till exempel felanmälningar, hyresbetalningar, hyreskontrakt, bytesansökningar genom att ta in, registrera, komplettera eller ändra eller lagra uppgifter. Personuppgiftsansvarig: Den som bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter och som

därför är ansvarig för att följa gällande lagar. I detta samman hang avses bostadsf öretaget och inte en enskild person. Personuppgiftsbiträde: Den som behandlar personuppgif ter för en personuppgiftsansvarigs räkning, exempelvis en störningsjour. Känsliga personuppgifter: Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening och uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det kan vara att hantera bostadsan passning eller bokning av tolk. Hantering av sådana uppgifter ställer högre krav.

20 000 000 € SANKTIONSAVGIFTER (BÖTER) I TVÅ NIVÅER:

20 miljoner euro eller fyra procent av företagets omsättning om det är en allvarlig överträdelse som till exempel överträdelse av de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter eller om man inte rättar sig efter tillsynsmyndighetens beslut. 10 miljoner euro eller två procent av företagets omsättning om det är mindre allvarliga fall, exempelvis om it-systemen saknar tillräcklig säkerhet.

Allmännyttan nr 3 X september 2017

GDPR

General Data Protection Regulation: Så heter dataskyddsförordningen som ersätter den svenska personuppgiftslagen 25 maj 2018.

VILL DU VETA MER?

Se Datainspektionens checklista och vägledning på www.datainspektionen.se

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium SEPTEMBER 2017 25–26 Vd-träffar 2017 Sandviken 26–28 Ombyggnadssamordnare Stockholm 27–28 Vd-träffar 2017 Stockholm 28 Lyckade fastighets- transaktioner Stockholm OKTOBER 2017 4–5 Projektledning Stockholm 4–5 SABOs ekonomi- och hyresdagar Stockholm 5–6 Regionala träffar för ordförande och vice ordförande Umeå 9 Finansutbildning steg 1, Finansiering och risker Stockholm 10 Finansutbildning steg 2, Ränteriskhantering på olika sätt Stockholm 11–12 SABOs Ekonomi- och hyresdagar Göteborg 12 Krav på egenkontroll för bostadsföretag Stockholm 12 Framtidens kundservice Stockholm 12–13 Vd-träffar 2017 Lund 16–17 Regionala träffar för ordförande och vice ordförande Stockholm 16 Nya regler om dataskydd ersätter PUL Stockholm 17 LOU för bostadsföretag Stockholm 17–18 Bostadsengelska för lyckade kundmöten Stockholm 18–19 Hyresjuridik II Stockholm 18–19 SABOs Integrationsdagar Malmö 19–20 Kommunikation, service och bemötande Stockholm 24–25 Flygande start på jobbet Stockholm 24–25 Regionala träffar för ordförande och vice ordförande Göteborg 26 Otillåten andrahands uthyrning Stockholm

SABO ARRANGERAR INTENSIVKURS FÖR UTLÄNDSKA BYGGFÖRETAG Allmännyttan får få, ibland inga, anbud på nypro duktion. Därför satsar SABO på att locka utländska byggbolag att etablera sig här. Ett led i det arbetet är en ny intensivkurs i svenska regler för utländska företag med start i höst. Det första kurstillfället är i Stockholm i oktober 2017. Utbildningen sker i samarbete med Invest Stockholm och Tyréns.

ENERGIKICKEN 2017

BOTIPS OCH TRIVSELREGLER FINNS NU PÅ FLER SPRÅK SABO har tagit fram ett basmaterial med botips och trivselregler för hyresgäster. Detta finns både som separata texter och bilder som SABOs medlemmar kan använda fritt men också som färdiga broschyrer i papper och pdf som bostadsföretaget kan lägga in sin egen logotyp på. Till samtliga fem broschyrer finns insticksblad med texter på sju olika språk. Dessa erbjuds som pdfer som bostadsf öretaget själv skriver ut. Insticks bladet kan läggas in i den svenska layoutade broschy ren. På så sätt kan ett tvåspråkigt material överläm nas till hyresgäster som har ett annat modersmål än svenska. Språken vi översatt till är: arabiska, dari, engelska, persiska, somaliska, tigrinja och turkiska. Broschyren Att bo i hyresrätt finns dessutom översatt till arabiska och engelska i tryckt form. Beställ trycksaker på sabo.se. Pdf-filer, texter, bilder och översatta insticksblad finner du under respektive broschyr i inloggat läge.

SABO TRAINEE Ge dig och bostadsföretaget

På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverks träff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan idag!

Kursen är ny i sitt slag på den europeiska mark naden, och den finns i två olika versioner med inriktning på fastigheter respektive infrastruktur. Kursplanen omfattar grundläggande rättsliga aspek ter och processer för anbud och genomförande av byggkontrakt i Sverige. Läs mer på: construction.sabo.se

möjlighet att kompetensförstärka och föryngra ditt team! Genom SABOs traineeprogram har ni möjlighet att bredda kompetensen och attrahera unga till arbete på ert företag. SABO Trainee är ett framgångsrikt sätt att möta unga människor i den ut

Nu kan du anmäla dig till Årets energikick – SABOs stora energikonferens den 28–29 novem ber 2017 i Örebro. Konferensen arrangeras tillsam mans med Örebrobostäder som har gedigen er farenhet av att arbeta innovativt med energifrågor. Det blir två fullmatade dagar med inspirations föreläsningar, intressanta studiebesök och parallella seminarier. Örebrobostäder visar bland annat miljon programsområdet Vivalla med hållbarhetsfokus och sitt nya aktivitetsbaserade kontor. I vanlig ordning blir det många föredrag att välja emellan och förstås möjlighet till nätverkande. Den här konferensen blir speciell med tanke på att vi också ska summera och fira Skåneinitiativet (all männyttans gemensamma energisparsatsning) som nu avslutats. På kvällen blir det därför galamiddag i sann energieffektiviseringsanda. Vi presenterar också ett förslag till ett nytt klimatinitiativ för allmännyttan. Mer information hittar du på konferenswebben energikicken2017.sabo.se

VI SES I ÖREBRO 28–29/11

veckling de förväntar sig genom en gedigen introduktion, rätt nätverk och en plattform som gör det möjligt att snabbt utvecklas in i en specialist- eller chefsroll. Ni ger era nyanställda möjlig het att redan från start få en stor kunskap inom ett bostadsföretags verksamhet och programmet innehåller bland annat ekonomi, juridik, omvärldsanalys, kund relationer, affärsmannaskap och

fastighetsutveckling. Vid sidan av faktakunskaper stödjer och ut manar vi traineen i sin personliga utveckling. Nu har årets program dragit igång med cirka 20 unga och kunskapstörstande traineer och vi förbereder redan för nästa år. Under hösten har ditt företag möjlighet att ansöka. Läs mer på sabo.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B irec dekal

08-06-19

Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

, é t i l a v ,k p g! a n k a s n m u e g K ga n e & e c servi

12.58

Sida 1

irec.se environmental solutions

Modern avfallshantering

Källsortering i anslutning till bostadsområdet ger en bättre service till de boende. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare.

Duo ”fully underground”.

Så här snyggt kan det bli med kärlskåp i betong. Kubusbehållare med kompositbeklädnad. Besök gärna vår hemsida. Här hittar du hela vårt sortiment med utrustning för källsortering och avfallshantering.

irec.se 56

0703-727078 info@irec.se

Allmännyttan nr 3 X september 2017