Allmannyttan 4 2017 issuu by Sveriges Allmännytta

NY TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Ulf Nyqvist

ALLMÄNNYTTIG VETERAN MED GLÖD Storkombobyggaren i Vännäs Skåneinitiativet bantade bort hela Lund Pudeln som letar levande löss i Vilhelmina

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs nya medlemstidning

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Vi är din HBV-leverantör. Tack för förtroendet! Nu har vi fått ytterligare belägg för att våra produkter tillhör marknadens bästa. Vi är mycket stolta över att vi vunnit HBV:s upphandling av vitvaror. Det här innebär att vi under minst två år framåt kommer att leverera vitvaror till samtliga bostäder inom allmännyttan. Vi finns nära dig Vill du veta mer om våra produkter och få råd om vad som passar i din fastighet? Våra distriktschefer svarar på alla dina frågor och ser till att du får den bästa lösningen för dina behov.

Hans Johansson 070-643 86 54 hans.johansson@electrolux.com Nyköping

centralabygg.com

Mats Götsten 070-540 21 50 mats.gotsten@electrolux.com Göteborg

Peter Nilsson 070-524 11 10 peter.nilsson@electrolux.com Göteborg

Arpad Kardos 070-524 55 70 arpad.kardos@electrolux.com Malmö

Magnus Lindén 073-885 75 04 magnus.linden@electrolux.com Malmö

Bengt Högström 070-510 28 03 bengt.hogstrom@electrolux.com Stockholm

Lukas Lundblad 072-187 85 98 lukas.lundblad@electrolux.com Stockholm

Tobias Friedrich 070-141 02 27 tobias.friedrich@electrolux.com Stockholm

Mats Öhgren 070-602 88 00 mats.ohgren@electrolux.com Sundsvall

4. Ledare Anders Nordstrand

Van att bygga kombohus

Per Lundqvist, vd på Vännäs Fastigheter är inne på sitt tredje kombohusprojekt.

NINA RÅDSTRÖM

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

8. Porträttet Ulf Nyqvist, allmännyttig nestor 12. Vännäs På kombohussafari i Norrland 16. Kombohus Bygga nytt med många möjligheter 18. Väggluspudeln Lita Med näsa för löss 20. Vallastaden Många byggherrar i ny stadsdel 24. Hej! Trainee i allmännyttan 28. Skåneinitiativet Allmännyttan har sparat 839 GWh 32. Efter Skåneinitiativet Nytt klimatinitiativ på gång 34. Krönikan Maria Wetterstrand 36. Bostadsbolaget Flera vinnare när nyanlända praktiserar 38. Landet runt Smått och gott med minitema 40. SKB 100 år i kvarteret Motorn 47. Debatt ”Kamerabevakning ökar tryggheten” 49. VD summerar 10 höjdare under 2017 52. Expertsvar Ta inte risker med våghalsiga investeringar 54. Aktuellt Information från SABO

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Det är viktigt att Lita lär sig skilja på levande och döda löss.

Lenita Vahlström, marknadskoordinator

VIS

Jonas Tannerstad (tv) från Örebrobostäder var den förste att ta emot priset Årets Energiutmanare 2009. Nu summerar vi Skåneinitiativet, allmännyttans stora energiutmaning: effektivisera bort 20 procent av energianvändningen på nio år.

Det speciella samarbetet mellan kommunen och bostadsföretaget är lyckosamt för integrationsarbetet i Krokom.

Skåneinitiativet har gått i mål

Lyckat samarbete

J E N N Y LU N

ANNICKA ISTEMO

Omslagsbild: Ulf Nyqvist har varit vd i allmännyttan i nästan två decennier. Nu arbetar han som konsult på SABO för att hitta nya vägar att renovera miljonprogramsområden – både med den faktiska renoveringen men också med de mjuka frågorna. Sid 8–10. Foto: Anders Ericsson

Ledare

Mod, myller och målgång BOMÄSSOR LOCKAR ALLTID många människor – och med rätta. Nytän-

kande, visioner och mod är något vi verkligen behöver i den här branschen. Men alla har förstås inte haft möjlighet att åka till Bomässan i Vallastaden, Linköping och därför låter vi er i detta nummer följa med via ett reportage med närvaro, fakta och härliga bilder. Jag besökte Vallastaden i september och tog intryck av spännande myller och lösningar. Allmännyttiga Stångåstaden har där visat framfötterna, både i det tidiga planeringsstadiet och i den uppmärksammade Drömlägenheten. Men ibland – ganska ofta – behövs andra lösningar på bostadsbristen än de som presenteras på visionära bomässor. I Vännäs till exempel finns snart tre olika hus ur kombohussortimentet. På sidan 12 berättar Per Lundqvist, vd för Vännäs Fastigheter, om sina erfarenheter av att bygga nya hus och bygga upp ett företag. I DET HÄR NUMRET presenterar vi även

resultatet av Skåneinitiativet som initierades av 80 företag 2008 och som nu går i mål med 105 företag som tillsammans sparat imponerande mycket energi. 839 gigawattimmar har bantats bort – lika mycket energi som förbrukas av alla bostäder i hela Lund eller 70 000 lägenheter. Det visar verkligen vilken skillnad allmännyttan kan göra när vi enas kring ett viktigt gemensamt mål. Stort grattis! Allmännyttan går nu vidare och ökar ambitionen för att skapa en bättre miljö. På Energikicken i Örebro berättar vi mer om fortsättningen. Eftersom det här är årets sista nummer av Allmännyttan har jag fått extra plats i tidningen för att summera 2017. De reflektionerna hittar du på sidan 49.

Anders Nordstrand, vd SABO

För övrigt När nu Skåneinitiativet gått i mål planeras det redan för en ny allmännyttig utmaning, men med ett bredare perspektiv – Allmännyttans Klimatinitiativ. I det nya breddade initiativet ska fokus

inte bara ligga på husens energiförbrukning, utan också på hur klimatet påverkas av fjärrvärmeutsläpp, renoveringar, nybyggande och själva boendet. Läs mer på sidan 32

Allmännyttan nr 4 X november 2017

FOTO: MARTIN VON BRÖMSEN/FOLIO BILDBYRÅ

Sök bidrag, sanera förorenad mark och bygg bostäder! Det finns ett stort behov av fler bostäder och ett tryck på stadsnära grönområden. Samtidigt finns det förorenade områden där saneringskostnaderna är så stora att det skulle bli för dyrt att bygga bostäder. Nu finns ett bidrag som kommuner kan söka för att finansiera saneringen av dessa områden. Kravet är att bostäder ska byggas på platsen efter saneringen. Möjligheterna är stora! Det finns inte några begränsningar för vilka typer av bostäder som ska byggas eller vilken storlek bostäderna ska ha och detaljplanen behöver inte vara färdigställd för att man ska kunna få bidrag. Därför kan fler bostäder byggas, stadsnära grönområden kan bevaras och miljön blir renare. Regeringen har avsatt 200 miljoner kronor per år från 2018 och framåt för att stödja sanering av mark i anslutning till bostadsbyggande. Läs mer om hur man söker här: www.naturvardsverket.se/efterbehandling-infor-bostadsbebyggelse

Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor. Vi ansvarar för frågor som handlar om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning.

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub. Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 16 00, e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: 08 505 933 40, e-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box 11093, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

NÄR DU VILL MÅLA GRÖNARE. Nya ekofärgen Colorama Natura är tillverkad av naturliga råvaror. Färgen ger en matt och stark yta med varm lyster och finns som grundfärg, väggfärg, takfärg och trälasyr.

www.colorama.se

Byggspecialister i samverkan

www.interoc.se / 08 -20 05 10

Fasad • Balkong • Dörr & Fönster VVS • Plattsättning • Bygg- & fastighetsservice

Redaktionen

VI TAR HJÄLP AV ER LÄSARE! För att göra den allra bästa tidningen för oss som arbetar inom Allmän nyttan, tar vi hjälp av ett helt gäng från olika bostadsföretag i landet. Vi har en referensgrupp som lämnar synpunkter på tidningen. Sist ut i presentationen kommer här Anna-Carin och Jeanette. Jeanette Ekvall, kundchef och tf driftchef på AB TrelleborgsHem

Anna-Carin Backman, kund & marknads ansvarig på Kristinehamnsbostäder – Jag har ett mycket varie rat arbete där jag sysslar med allt från marknads frågor till bosociala frågor, som egentligen är det jag brinner allra mest för. Vad tycker du om att läsa? – Jag gillar att läsa biogra fier och faktaböcker. Kan läsa en och annan roman emellanåt också.

– Jag ansvarar bland annat för vår Bobu tik, där vi hanterar all uthyrning, tillval, besiktningar, inre lägen hetsunderhåll, bosociala frågor och allt som har med våra boende att göra. Vilken är din favorittidning? – Allmännyttan, såklart! Och morgon tidningen. Hela referensgruppen: Lena Svensson Vaggeryd-Skillingaryd Bostads AB, Andreas Sihvonen Årehus, Karin Nilsson Lunds Kommunfastigheter, Anna-Carin Backman Kristinehamnsbostäder, Anette Bergman Mitthem, Jeanette Ekvall Trelleborgshem, Yvonne Gunnarsson Arbetarebostadsfonden, Joel Lindén Eidar, Trollhättans bostadsbolag, Veronica Linné, Familjebostäder i Göteborg och Anna Norén Västerviks Bostads AB.

VAD VILL DU LÄSA OM I TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN?

FÖRRA HÖSTEN bör-

jade vi planera för en ny medlemstidning för alla som arbetar eller sitter i styrelsen i ett allmännyttigt bostadsföretag. Annicka Istemo, Vi bestämde tidigt redaktör, tidningen Allmännyttan att vi ville involvera er läsare – för vilka är bäst på att berätta vad man vill läsa i en medlemstidning om inte medlemmarna? Därför bildade vi en referensgrupp med deltagare från tio olika bostadsföretag som har lämnat synpunkter och kommit med idéer under året (läs om referensgruppen här intill).

DET HAR VARIT VIKTIGT att skapa en an-

gelägen tidning med goda exempel, handfasta tips, spännande personporträtt och en bra blandning av korta och långa texter. Har vi lyckats? Det vet bara ni läsare. Och vi vill veta vad ni tycker! Vad har varit bra och vad har varit mindre bra i tidningen? Vi kommer att skicka ut en digital enkät i slutet av november – och vi är jättetacksamma om ni vill berätta för oss hur vi ska utveckla tidningen Allmännyttan. För även om vi fått många positiva kommentarer om tidningen vet vi att den kan bli bättre – och med hjälp av era synpunkter hoppas vi kunna göra Sveriges bästa medlemstidning under 2018.

.se

Hör av dig till någon i redaktionen eller mejla till allmannyttan@sabo.se

HAR VI LYCKATS? DET VET BARA NI

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Nina Rådström 08-406 55 72 nina.radstrom@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anders Ericsson 08-406 55 77 anders.ericsson@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Joakim Axner, 08-505 738 41 joakim.axner@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag. Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

allmännyttig romans Ulf Nyqvist har varit vd i allmännyttan i nästan två decennier. Men han tog inte

den raka vägen dit. Den eftertänksamme,

rättvisevurmande socionomen ville till en början bli sjuksköterska. Text och foto: Anders Ericsson

ULF NYQVIST

Gör: Konsult på SABO. Tidigare vd i två allmännyttiga bostadsföretag. Ålder: 62 år Bor: Med sin fru i Stockholms innerstad. Familj: Fru och två vuxna söner. Uppväxt: Växte upp i huset bredvid Björn Borg i Södertälje. Åker på semester: Till slalombackar.

SOM INTE TAR SLUT

ULF NYQVIST ARBETADE inom vården. Men på grund av handeksem avråddes han och utbildade sig istället till socionom. Socialhögskolan på 70-talet handlade till stor del om diskussion. Mycket av Ulf Nyqvists vurmande för jämställdhet och rättvisa kommer från just den här tiden, i slutet på 70- och början av 80-talet. – Det var tre års debatt. Ibland kunde man sakna stringensen i utbildningen, även om jag gillade det, säger han med ett leende på läpparna. Hans inriktning på socionomutbildningen blev samhällsplanering och statskunskap. Som lärare hade han bland andra Göran Cars, numera professor i samhällsplanering vid KTH, och Björn von Sydow, docent i statskunskap och senare bland annat talman i riksdagen. Efter studierna fick han arbete i Södertälje kommun och hade flera olika tjänster där innan han så småningom blev stadsdelschef. Ulf ville så småningom bort från det rent kommunala och sökte tjänsten som vd på Telgebostäder 1997. Han fick den – och där startade en allmännyttig romans som fortfarande håller i sig, 20 år senare. Fast att vara vd på Telgebostäder 1997 var allt annat än romantiskt. Det var en tuff tid ekonomiskt och de drygt 230 anställda i företaget skulle snart bli 170. – Jag jobbade ur perspektivet att man skulle kunna gå därifrån med stolthet, genom att hjälpa dem att hitta andra vägar. Det var

viktigt för mig att jobba systematiskt med de frågorna, förklarar han. Man ville ”komma ifrån LAS-listorna” och hjälpte istället de anställda att själva hitta vägar från Telgebostäder. Bland annat hjälpte man till med utbildningskostnader för dem som ville vidareutbilda sig, man lämnade också bra referenser och erbjöd tidigare pension. PÅ FRÅGAN om Ulf Nyqvist någonsin har

gjort sig osams med någon svarar han snabbt: – Absolut! I början av karriären var jag ganska kaxig – jag förstod inte hur beslut kunde ta så lång tid. Jag blev frustrerad, säger han.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Ulf Nyqvist tycker att samarbetet med kommunen är extra viktigt. – Min bakgrund i sociala frågor, både från socialförvaltning och som stadsdelschef gör att jag kanske ser helheten på ett annorlunda sätt. Hur kommun och bolag bör gå hand i hand.

Efter sju år på Telgebostäder var det mycket diskussioner om hur man skulle hantera hela Telgekoncernen. Bostadsföretaget skulle bli ett dotterbolag snarare än att vara den aktör som hela tiden varit så nära kommunen. – Det passade inte mig så jag slutade samma dag som den nya koncernen bildades. Jag tycker inte att man ska komma för långt ifrån ägaren, framför allt inte i ett så stort och tungt område som vi förvaltade. Då behöver man gå hand i hand, menar Ulf Nyqvist. ULF NYQVIST FICK erbjudandet om att bli

vd på Botkyrkabyggen. Han tackade ja och för-

Allmännyttan nr 4 X november 2017

stod ganska snart att det som bolaget gör, eller inte gör, har stor betydelse för hela kommunen eftersom Botkyrkabyggen står för nästan hela hyresmarknaden i Botkyrka. Dessutom var det bara 15 procent utlandsfödda i företaget, något som inte alls stämde överens med hur det såg ut bland hyresgästerna. För att förändra strukturen i en organisation menar Ulf Nyqvist att man måste ha en strategi för rekrytering och annonsering. – Det är lätt att falla in i mönstret och bara anställa medelålders vita män, men det är inte så samhället ser ut. Hur får man en kvinna att söka ett reparatörsjobb? Hur får man unga 

I början av karriären var jag ganska kaxig. Ulf Nyqvist

Sedan några år bor Ulf Nyqvist i Stock holms innerstad. – Det är ett helt annat liv. Nu kan jag och min fru gå ut och äta, gå på bio, ta del av kultur ... Förut handlade det mest om att jobba och sova.

Vi behöver skapa nya bostäder och boendeformer. Ulf Nyqvist

 människor med olika bakgrund att intressera sig för branschen? Det var såna frågor vi jobbade med, förklarar han. När han slutade på Botkyrkabyggen, tolv år senare, hade nästan 50 procent av de anställda utländsk bakgrund. Istället planerade han att arbeta ungefär halvtid på konsultbasis. Och nu, ett år senare, har den idén blivit verklighet. ETT PAR DAGAR I VECKAN sitter Ulf Nyqvist på SABOs kontor. Här ska han hitta nya vägar att renovera miljonprogramsområden – både med den faktiska renoveringen men

ULFS 5 TIPS

FÖR DIG SOM VILL BLI VD I ETT ALLMÄNNYTTIGT BOSTADSFÖRETAG:

Var nyfiken! Det är vad som driver mig. Inget får sitta fast för att man alltid gjort så.

Förstå kundens situation. Anledning till att jag säger kund är för att det inte bara är hyresgästen – det är alla som kan tänkas blir hyresgäster. Tänk koncept!

Var lojal mot fattade beslut. Jag vet att de låter tråkigt, speciellt för den yngre generationen, men för att vara trovärdig och för ordningens skull är det väldigt viktigt.

Grundidén om människans lika värde måste man bära med sig. Det ska vara självklart.

Förespråka respektfulla relationer i förhandling. Det är en otroligt viktig egenskap. Oavsett om det är en entreprenör, hyresgästförening eller fackförbund, så är oddsen stora att du kommer träffa dem igen. Se då till att ha en bra relation. Ge och ta.

också med de mjuka frågorna, hur vi renoverar bilden av miljonprogrammet. – Min ovetenskapliga analys är att miljonprogramsområden ständigt dräneras på stabilitet och kapital. Den person som har byggt upp kapital och har ett stabilt liv kanske inte vill bo i en 40 år gammal hyresrätt. Finns det då inget alternativ i området så flyttar man. Vi behöver skapa nya bostäder och boendeformer. Och vi behöver nya platser att mötas. Då skapar vi stabilitet och trygghet, säger Ulf Nyqvist. EN ANNAN FRÅGA som han gärna diskuterar är skolan. Han menar att förskolor ofta fungerar bra, men när barnen kommer upp i sex-sju-årsåldern väljer många att flytta ifrån området på grund av just skolan – man är orolig för barnens uppväxt. – Om kommunen vill att vi ska satsa i ett område där skolan inte fungerar – då måste vi sätta krav på kommunen att satsa på den. Vill man inte det så anser jag att man inte tror på området och då ska man inte förvänta sig att bostadsföretaget ska göra det heller, säger Ulf Nyqvist bestämt. Han tror att hyresrätten kommer att vara ännu starkare i framtiden. Det finns en trygghet i en stor hyresmarknad. – När jag var 21 år och min fru 23 fick vi barn. I dag är snittet i Stockholm en bit över 30. Strukturerna förändras och vi lever mindre stabilt under en längre period. Villadrömmen kommer att finnas kvar, men tiden innan blir längre, och det gynnar hyresrätten, menar Ulf Nyqvist. b

Allmännyttan nr 4 X november 2017

På HBVs köksförnyelseavtal är LIB: 1:a på lackade kök med stommar 1:a på laminerade kök med stommar 1:a på laminerade garderober I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda leverantören med avtal på både luckbyte och kök med stommar.

Nytt kök på 2 veckor I köksförnyelsen är tiden extremt viktig för bostadsbolagen. Det handlar om lönsamhet och kundnöjdhet. 2 veckor är normal produktionstid på LIBs laserkantade köksförnyelse. När det är bråttom bygger LIB laserkantade luckbyten på 5 arbetsdagar.

Hållbar utveckling

Snart lanserar LIB nästa generation kantning av köksluckor LASERKAN T

LIB levererar kök med omtanke om miljön. Våra laserkantade produkter kräver inga miljötillstånd.

LIBs laserkantade köksluckor sparar cirka 50% av skogen jämfört med lackad MDF. Fler LIB har Sveriges bredaste sortiment av måttanpassade luckor med ytskikt av melamin, högtryckslaminat, akryl och PP. Allt miljöfördelar finns med LIBs produktion och laserkantas för bästa miljöval. Produktionen sker i den toppmoderna anläggningen i Vimmerby. produkter. Läs gärna mer i vår kökskatalog på sidan fyra. Laserkantade och måttanpassade luckor produceras på 5 arbetsdagar när det är extra bråttom! Normal produktionstid tar bara två veckor. Du hittar den på www.libluck.se. K T M I L J Ö VA

ÄR

Carrara

Trä 35

Svart skiffer

Betong

Svart skiffer

Svart marmor

Black brazil

LIB - Försprång genom kontinuerlig teknik- & produktutveckling

Nya laserkantade bänkskivor

Nu utökas sortimentet av laserkantade bänkskivor kraftfullt.

Hör av dig så berättar vi hur ni kan öka fastighetens värde och samtidigt få nöjdare hyresgäster.

En del av:

Lennart Bergh 033-720 59 73

Lotta Wålberg 033-27 17 25

Madeleine Persson 033-720 59 74

Roger Eriksson 033-720 59 72

Ronnie Samuelsson 033-27 15 92

Luck & InredningsBolaget • Box 23, 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Henrik Ripa 033-720 59 71

PÅ

Kombo hus safari I

Vännäs Fastigheter BESTÅND: Närmare 500 lägenheter, 120 platser på äldreboenden och 50 platser i särskilda boenden. LOKALER: Cirka 8 000 kvadratmeter ANTAL ANSTÄLLDA: 9 personer FINNS PÅ ORTERNA: Vännäs, Vännäsby och Tväråbäck. KOMMUNINVÅNARE: Cirka 8 700 varav hälften i Vännäs. LOKALTILLVÄXT: Kommunens lokalfastigheter – totalt cirka 70 000 kvm, merparten i skolor – planeras att övergå till bolaget inom något år.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SABOS KOMBOHUS

Nyfiken på kombohus? Då är lilla västerbottniska Vännäs ett hett tips. Där finns snart tre olika hus ur sortimentet – ägda av en allmännytta som på tre år byggts upp från grunden. Text: Anita Snis Foto: Nina Rådström

CHEFEN FÖR DET UNGA bostadsbolaget

heter Per Lundqvist och tillträdde för tre år sedan. Efter att ha utrustats med en dator och fått en halv dags överlämning grep han sig an sitt första och högst avgörande uppdrag: att bygga upp Vännäs Fastigheter. Samtidigt blev han vd för kommunägda Vännäs Industrihus AB – som inte hade några anställda. – Så ena stunden satt jag och skrev ihop utredningen om bolagiseringen och i nästa veva var jag och skruvade upp värmen åt veterinärstationen, konstaterar han med ett leende. Efter några månader sjösattes Vännäs Fastigheter – rent formellt genom en namnändring av Vännäs Industrihus AB – och fylldes med drygt 400 lägenheter, ett hundratal platser på särskilda boenden och butiks- och kontorslokaler som alla tidigare förvaltats av kommunen. Stegvis utökades också arbetsstyrkan. Numera har Per Lundqvist åtta personer vid sin sida: tre fastighetsskötare, en arbetsledare, en uthyrare, en fastighetsförvaltare, en ekonom och en målare. SEDAN STARTEN har Per Lundqvist också

paketerat ett par industrifastigheter i ett nybildat lokalbolag som samägs med ett privat entreprenörsföretag på orten. Andra industrilokaler har sålts. Främsta syftet med affärerna var att få fram pengar till nya bostäder. – Vi har ett högt tryck på oss att skaka fram lägenheter, för tillfället har vi inga lediga alls. Vi dras ju också med när Umeå växer eftersom vi har bra pendlingsmöjligheter, både med bil, buss och tåg, säger Per Lundqvist. Den pockande bristen gjorde att SABOs färdigupphandlade kombohus passade särskilt

Allmännyttan nr 4 X november 2017

bra. Och även om Per Lundqvist har vissa synpunkter – som att de olika avtalen skiljer sig åt på en del punkter, vilket kräver noggrann läsning av det finstilta – är han i huvudsak mycket nöjd. – Det går väldigt mycket snabbare än om man ska göra allt själv. Och känslan är att det blir billigare än att handla upp på egen hand, säger han. – Det känns också väldigt tryggt att det är kvalificerade personer som utvärderat husen i ramupphandlingarna. Och att man kan titta på referenser, ringa till folk som redan byggt likadana hus och även åka och titta på husen på plats. Bara tre mil bort finns exempelvis Umeå kommuns bostadsföretag Bostaden, som är kombohusbyggare av stora mått. Per Lundqvist kunde dra nytta av deras kunskap och erfarenhet bland annat genom att anlita företagets byggansvariga som besiktningsmän. VÄNNÄS FÖRSTA INKÖP ur kombohus katalogen var ett resligt punkthus med röda tegelfasader, alldeles intill ortens affärsstråk. Huset var redan utvalt av kommunen när Per Lundqvist tillträdde sin post, men han övertog beställningen innan detaljprojekteringen påbörjades. Nästa tillskott blev ett fyravåningshus med smålägenheter nära kommunens stora gymnasieskola, som även samlar långväga elever. För att täcka deras växande bostadsbehov hade kommunen egentligen planerat att köpa modulbostäder. – Men det är ju en väldigt dyr lösning. Och eftersom kommunen ändå var beredd att teckna sig för ett femårsavtal för barackerna så var jag snabb och sa att ”vi bygger ett 

Vännäs Fastigheter

Vi har ett högt tryck på oss att skaka fram lägenheter. Per Lundqvist, vd Vännäs Fastigheter

När allt är klart har vi ökat antalet lägenheter med 25 procent på bara fyra år. Per Lundqvist, vd Vännäs Fastigheter

PER LUNDQVIST Arbete: Vd på Vännäs Fastigheter sedan augusti 2014. Flyttade från: Uppsa la, där han bott i tio år. Uppvuxen i: Byn Gunnarn, 17 mil nord väst om Vännäs. Tidigare arbete: Finansiell skatteeko nom inom Vattenfall, dessförinnan revisor med inriktning mot fastighetsbranschen. Gillar med jobbet: Att arbeta med fastig heter och människor. Har sedan tio år ett eget fastighetsbolag ”som hobbyverksam het”. Gillar med Vännäs: Naturen, alla fyra årstiderna, tryggheten och de små avstånden.

 hyreshus som ni får hyra i stället”, berättar Per Lundqvist. – Så då byggde vi ett hus på 14 månader från idé till inflyttning. Det hade jag aldrig kunnat klara av om jag inte hade haft SABOs ramavtal att avropa ifrån. KOMBOHUS NUMMER TRE – som byggs

i Vännäsby, en halvmil från Vännäs – ska stå klart för inflyttning nästa sommar. Tomten är på badrocksavstånd från den breda Umeälven, och på andra sidan vägen ligger villor. Det är deras ägare som Per Lundqvist har i särskild åtanke som framtida hyresgäster i det nya huset. Utan attraktiva boendealternativ finns risken att de som går i försäljningstankar flyttar från kommunen. Vännäsbyhuset upphandlades genom SABOs Flex-avtal (se grafik på nästa uppslag). Därmed kunde även företag som inte tidigare byggt kombohus lämna in offerter på likvärdiga hus – och Vännäs Fastigheter skulle sen bedöma vilket anbud som var bäst. En dag i mars, när anbudstiden var slut, samlades juryn: en av Bostadens byggprojekt-

ledare, en erfaren projektledare från Riksbyggen, kommunens fastighetschef, bostadsbolagets styrelseordförande och så Per Lundqvist själv. Det ena anbudet var inte någon överraskning – byggföretaget JSB hade nämligen genom flexavtalet förbundit sig att lämna in ett anbud till samma pris som de lämnat i den ramupphandling som gjorts tidigare. Men nu fanns även ett annat anbud på bordet – ännu okänt för de fem män som samlats. Det visade sig komma ända från andra sidan Östersjön. Estniska Timo Houses erbjöd trähus från den egna modulfabriken i Maardu, en liten stad öster om Tallinn. Därmed var det dags för juryn att göra en systematisk och rättvis jämförelse. – I förfrågningsunderlaget stod det tydligt vad som skulle utvärderas, så vi delade upp det på olika ansvarsområden och gick hem och funderade på våra kammare, säger Per Lundqvist. EFTER ETT PAR VECKOR återsamlades

gruppen för poängutdelning. Vissa beslut var lätta, berättar Per Lundqvist. Det estniska

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SABOS KOMBOHUS bidraget klarade till exempel inte alla tillgänglighetskrav i de svenska byggreglerna, så där blev betyget lågt. Andra utvärderingsaspekter, som färgsättning och planlösningar, var knepigare. – Det blir ju väldigt subjektiva bedömningar. Timo Houses arkitektoniska gestaltning kändes till exempel lite sjuttiotal, med bruna plastfönster. Deras lägenheter hade också ganska mycket modulkänsla och blev lite som korridorer, och det drog ner på intrycket, menar han. – Men vi försökte vara så formella som möjligt och diskuterade oss fram till gemensamma bedömningar på alla punkter. Efter poängsättningen var det dags att öppna anbudskuvert nummer två – med de tidigare hemliga prislapparna. Nu skulle priset bli en del av den totala bedömningen. Det visade sig att den estniska offerten var billigare: 24 100 kronor per kvadratmeter jämfört med svenskarnas 25 100 kronor (exklusive markkostnader, anslutningsavgifter och projekteringskostnader). Sammantaget vann dock ändå JSB. Det kändes tungt att ge beskedet till esterna, berättar Per Lundqvist. – De var ju väldigt professionella och hade lagt ner otroligt mycket tid. Allt var skrivet på bra svenska, de hade anlitat svenska projektörer och de hade byggt tidigare i Sverige. Men det är ju en som vinner och en som kommer tvåa.

Vännäs Fastigheters förstbyggda kombohus är ett Kombohus Plus med 27 lägen- heter som blev inflyttningsklara i april 2016. Hyrorna ligger på cirka 1 500 kronor per kvadratmeter och år.

UTÖVER KOMBOHUSTRION bygger

I somras blev ett Kombohus Mini med 32 smålägenheter vid Vännäs gymnasium inflyttningsklart. Huset blockhyrs av kommunen under fem år och lägenhets hyrorna uppgår till 1 600 kronor per kvadratmeter och år.

bostadsbolaget ett nytt äldreboende med 40 platser och ett annat äldreboende byggs om till 15 vanliga lägenheter. Det finns också planer på att återbostadisera lägenheter som används som lokaler. Om det därefter blir fler nybyggen är för tidigt att säga, menar Per Lundqvist. – När allt är klart har vi ökat antalet lägenheter med 25 procent på bara fyra år, så det finns en viss risk att vi bygger för mycket. Han konstaterar också att även andra fastighetsägare bygger bostäder i kommunen – vilket ger tillskott till samma marknad. Efterfrågan måste därför följas noga. – Det är ju inte så länge sedan lägenheter stod outhyrda i Vännäs – men samtidigt kan ju inte kommunen växa om vi inte får fram fler bostäder, säger Per Lundqvist. b

Allmännyttan nr 4 X november 2017

På den här tomten i Vännäsby ska ett Kombohus Bas upphandlat med Kombohus Flex stå klart sommaren 2018. Snitthyran i de 16 lägenheterna beräknas bli 1 350 kronor per kvadratmeter och år.

KOMBOHUS

Många möjligheter med

SABOs Kombohus startade som ramupphandlade typhus för

NÄR PASSAR KOMBOHUS BÄST?

medlemsföretagen. Avtal har funnits sedan 2012. Tanken är att pressa kostnader genom standardiserat byggande och en möjlighet för leverantörer att bygga samma hus många gånger även om varje enskild volym inte är så stor. I dag erbjuds både ramupphandlade typhus (Mini) och ett upphandlingssystem med nyckelfärdiga hus (Flex) till ett fast

Kombohusen är ett bra alternativ för bostadsföretag som inte byggt på länge och vill komma igång igen, liksom för byggvana bostadsföretag som vill bygga projekt som inte tar lika mycket personalresurser i anspråk.

pris som ligger upp till 25 procent under marknadspris.

RAMUPPHANDLADE TYPHUS

ELLER

NYCKELFÄRDIGA HUS MED PRESSAT PRIS

VILKA RAMAVTAL FINNS DET?

VAD KAN MAN BYGGA INOM FLEX?

I dagsläget finns Kombohus Mini. Under 2018 kommer även en kombohusmodell för småhus.

Inom denna typhusupphandling kan man använda Kombohus Bas, Trygg, Plus, City och Kvarter som referenshus.

PLUS BAS

KVARTER

CITY SABOS FLEXUPPHANDLING

TRYGG

– En lokal typhusupphandling

KOMBOHUS MINI

– Små lägenheter som passar många Kombohus Mini är ramupphandlade hus i 2–6 våningar med ettor på 35 kvadratmeter och tvåor på max 45 kvadratmeter. Maxpriset är 14 000 kronor per kvadratmeter boyta (exklusi ve moms, tomt och grundläggningskostnader). Ramavtalet gäller till och med 31 mars 2019.

Flex är ett upphandlingssystem för dig som inte hittar passande hus inom något annat ramavtal men ändå vill kunna pressa priset. Flexmodellen innehåller ett flertal nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger upp till 25 procent under marknadspris. Flex ger både lokala, rikstäckande och internationella byggentrepre nörer en möjlighet att ta fram nya typhus åt allmännyttan.Upphandlings underlagen är standardiserade för att göra seriellt byggande möjligt. Vem som vinner upphandlingen avgörs av en lokalt tillsatt jury (enligt utvärderingsmodellen 65 procent pris, 35 procent standard och kvalitet). Juryn kan bestå av personer med olika kompetensområden, antingen externa personer eller från det upphandlande företaget.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SABOS KOMBOHUS

FÖRSTA KOMBOHUSET

KOMBOHUS BAS Leverantör: JSB AB Hustyp: Lamellhus med 2–8 våningar Bostadstyper: 2–3 rok alt. 1–3 rok Normalplan: 4 lägenheter, 264,6 kvm (BOA) alt. 6 lägenheter, 325,6 kvm (BOA) Grundpris 4 våningar: 14 900 kronor/BOA (inklusive grund) Priset är exklusive mark, markarbeten och moms.

PUNKTHUS

KOMBOHUS PLUS Leverantör: NCC Hustyp: Punkthus med 5–8 våningar och möjlighet till lokaler i botten våningen. Fem olika husmodeller med olika lägenhetsfördelning. Bostadstyper: 1–3 rok Normalplan: 4–6 lägenheter Grundpris 8 våningar: 13 600–18 450 kronor/BOA Priset är exklusive grund, mark, markarbeten och moms.

LÄMPLIGT FÖR TRYGGHETSBOENDE

KOMBOHUS TRYGG Leverantör: JSB AB Hustyp: Lamellhus med 3–6 våningar Bostadstyper: 1–3 rok Normalplan: 6 lägenheter, 327,5 kvm (BOA) Grundpris 4 våningar: 16 000 kronor/BOA

Priset är exklusive grund, mark, markarbeten och moms.

FÖRÄDLAR BULLRIGA MILJÖER

KOMBOHUS CITY Leverantör: JSB AB Hustyp: Lamellhus med 3–6 våningar. Tre olika husmodeller. Bostadstyper: 2–5 rok Normalplan: 4 lägenheter Grundpris 4 våningar: 17 600 kronor/BOA (inklusive grund)

Priset är exklusive mark, markarbeten och moms.

KOMBINERA MODULERNA SOM DU VILL

KOMBOHUS KVARTER Leverantör: JSB AB Hustyp: Lamellhus med 3–6 våningar. Nio olika moduler, varav sex är hörnmoduler, som kan byggas ihop enligt egna önskemål. Bostadstyper: 1–5 rok Grundpris 4 våningar: 17 600 kronor/BOA (inklusive grund)

Priset är exklusive mark, markarbeten och moms. Allmännyttan nr 4 X november 2017

HON HITTAR VÄGGLÖSS PÅ 3 MINUTER Lenita Vahlström, marknadskoordinator på

Vilhelminas allmännyttiga bostadsbolag, började träna sin storpudel Lita redan när hon var valp. Numera är hon certifierad vägglushund. Text: Anita Snis Foto: Jenny Lundqvist

HITTILLS HAR LITA gjort ett tiotal sökuppdrag i bostadsföretagets hus. – De allra flesta hyresgäster blir väldigt imponerade. Någon har varit hundrädd och en del har varit lite skeptiska, men när de ser hur hon söker så tycker de att det är häftigt, berättar Lenita Vahlström. – Det har också varit väldigt bra att ha med henne till lägenheter där vi varit tveksamma till om det verkligen funnits vägglöss. Då har vi varit dit och sökt, och när vi inte hittat något har hyresgästerna kunnat lita på det. HUR GÅR EN SÖKNING TILL?

– Jag tar på henne västen och säger till henne att leta, och så luktar hon igenom ett rum i taget. Hittar hon något ställer hon sig alldeles still med nosen mot det ställe där lössen är. Och hittills har det alltid funnits löss där hon markerat. HUR HAR DU TRÄNAT HENNE?

– Man börjar med att träna in doften genom att ha olika burkar, en del tomma och en del med löss, och så belönar man med godis när hon luktar på rätt burk. Sedan börjar man ta med störningar i några burkar, som andra kryp eller hår från andra hundar, och sedan börjar man gömma ute i rum. Först enkelt och sedan svårare och svårare, så att hon ska vara beredd på att det kan finnas löss precis var som helst. HUR LÅNG TID TAR DET ATT BLI EN VÄGGLUSHUND?

– Jag vet inte riktigt hur många timmar det har blivit, men många är det ju … Och så har vi gått flera kurser också. Jag började träna henne när hon var åtta veckor och certifierade henne när hon var knappt ett år. VAR FÅR MAN TAG I ÖVNINGSLÖSS?

– Från början köpte jag från England, men nu finns det också ett företag i södra Sverige som säljer dem. Man får dem i rör med lufthål och så gömmer man hela röret. De är levande, så man släpper inte ut dem. Det är viktigt att Lita lär sig skilja på levande och döda löss, eftersom man vill att hon ska kunna göra sökningar efter saneringar och då finns det ju många döda löss. b

VÄGGLÖSS

Vägglöss är ljusbruna och runt 4–5 millimeter långa. En hona lägger under sin ettåriga livstid 200–400 ägg som kläcks efter tio dagar. Lössen suger blod på människor och andra däggdjur på nätterna och blir mätta efter ungefär tio minuter. På dagarna gömmer de sig på mörka ställen – bakom tavlor, lösa tapeter, golvlister, i sängskrymslen och liknande. Källa: Nationalencyklopedin Läs mer: Beställ eller ladda ner hyresgästinforma tion om skadedjur på www.sabo.se.

Läs mer om vägglushunden på www.allmännyttan.se

Allmännyttan nr 4 X november 2017

VALLASTADEN/TOMAS LILJA

BILDEN I FOKUS

Många byggherrar i ny stadsdel Vallastaden är ett bostadsområde som vuxit fram några kilometer utanför Linköping. På en plats där det för några år sedan bara var platt åkermark med ett krondike finns nu en helt ny stadsdel med ett myller av olika hus och mycket grönska. Här har 40 aktörer byggt 1000 bostäder på kort tid. Ambitionen för Vallastaden har varit tydlig med fokus på mångfald, småskalighet och social hållbarhet. Arkitektbyrån Okidokis bidrag ”Tegar” vann tävlingen om Vallastadens plan år 2012 med inspiration från hur städer byggdes förr i tiden med små tomter, individuella hus och blandade funktioner. Genom att dela upp detaljplanen i mindre delar har dessutom fler aktörer fått möjlighet att bygga. Såväl etablerade byggbolag som nya aktörer, byggemenskaper och privatpersoner har tilldelats mark. Alla kvarter har både villor, radhus, bostadsrätter och hyresrätter blandade, och samma arkitekt har inte fått rita två fastigheter bredvid varandra. Stadsdelen var under september bo- och samhällsexpo med föreläsningar och hemutställningar med exempel på nya sätt att bo och leva.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

VALLASTADEN

I bostadsbristens Sverige visar Vallastaden hur det är möjligt att på fem år gå från idé, markbyte, arkitekttävling, detaljplan och markförsäljning, till byggande av tusen bostäder med hög kvalitet och stor variation i arkitekturen. Simon Helmér, vd på det kommunägda bolaget Linköpingsexpo som planerat Vallastaden.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

TA D

VALLASTADEN

Texter: Annicka Istemo Foto: Vallastaden

NY MODELL FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD GÖR ATT FLER KAN BYGGA Vallastaden har utvecklats i samverkan mellan kommu nen, Linköpings universitet, det statliga fastighetsbola get Akademiska hus, områdesarkitekterna Okidoki Arkitekter, näringsliv och invånare. Projektet har gått från vision till inflyttning på fem år. Linköpings kommun har i samband med ut vecklingen av Vallastaden tagit fram en ny sam hällsbyggnadsmodell – Vallastadsmodellen. Modellen följer befintligt regelverk för detaljplan, fastighetsindelning, kvalitetspro gram och marktilldelning, men i Vallastaden har markpolitiken varit en extra viktig del av stadsbyggnadsprocessen. Marktilldelningen utgick från små byggrät ter, tegar, och genomfördes först när detaljpla nen var klar och fastighetsindelningen gjord. Priset på marken har varit fast och Linköping har valt byggherrar utifrån 19 kvalitetskriterier som gett poäng. Det som premierats har bland annat varit varierad lägenhetsfördelning, träbyggnad, nya upplåtelseformer, lokaler i bottenplan, vinterträdgårdar och kreativitet. I Vallastaden har markanvisningen använts för att nya och mindre aktörer ska kunna bygga och för att göra det möjligt har tre principer varit viktiga:  Göra mindre fastigheter (tegar)  Planera först, markanvisa sedan  Markanvisa utifrån kvalitet istället för högsta pris

DESIGNRADHUS, STUDENTMYS OCH DRÖMLÄGENHET FÖR STÅNGÅSTADEN

FRI HÖJD GER FLER TRÄHUS Detaljplanen i Vallastaden reglerar inte husens maxhöjd, utan bara antalet våningar. Det har resulterat i att en ovanligt stor andel av husen är byggda i trä med ovanliga lösningar och nya sätt att tänka. Exempelvis är ett hus byggt med en ny träbyggnadsteknik där alla installationer är place rade i tjocka träbjälklag – något som vore ekono miskt ohållbart med reglerad byggnadshöjd. Ett annat exempel är en fastighet med en loftlägen het i gatuplan med fem meters rumshöjd.

Det allmännyttiga bostadsföretaget Stångåstaden bidrar med flera av de mest uppmärksammade projekten i Vallastaden. Under expotiden ringlade timlånga köer utanför Stångåstadens Drömlägenhet – en flexibel 5:1:a fylld med ovanliga lösningar. Bland annat kan sängen hissas ner från taket och badkaret är dolt under golvet. – Det är en lägenhet som på ett enkelt sätt kan skifta mellan ett rum och kök och fem rum och kök, säger Fredrik Törnqvist, vd på Stångåstaden. Bostadsbolaget bidrog även med ett plusenergihus som med solceller på taket producerar mer energi än det förbrukar, en studentlägenhet med 15 rum och kök och fyra välplanerade radhus med en uppseendeväckande fasad av fibercementskivor i orange och brunt.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

MULTIHUS MED BILAR OCH BIN

LL AS

Multihuset Flustret innehåller förutom bilparkering, även biltvätt, sopsug, bredbandscentral, återvinningsrum och cykelparkering. Fasaden är täckt av halvgenomskinliga solceller som försörjer 60 laddplatser för elbilar – och fungerar som fjärrstyrd led-belysning på natten. På taket bor bin som hjälper till att pollinera trädgårdarna.

D TA

EN /ID

UY LA

VALLASTADEN/IDA GUYLAI

PERSONLIGA CYKELPARKERINGAR OCH GRATIS BILPOOL I Vallastaden är bilen tillåten i hela stadsdelen men trafiken sker på fotgängarnas villkor. Det saknas parkeringsplatser i anslutning till bostäderna, förutom parkeringar för rörelsehindrade och bilpoolsplatser. För att uppmunt ra till en livsstil utan bil ansluts de boende till en bilpool med parkeringsplatser inom området. Privat bilparkering är bara tillåten i parkeringshusen som är placerade i områdets utkanter. De flesta boende får då ungefär lika långt till bilparkeringen som till busshållplatsen.

VÄDERSKYDDADE MÖTEN I KVARTEREN I varje kvarter finns ett så kallat felles hus, som är en typ av gemensamhetshus för de boende i kvarteret. Husen består av två delar: en inre uppvärmd lokal på minst 100 kvadratmeter som omsluts av ett större växthusliknande klimatskal. Växthuset är en väderskyddad gårdsmil jö för hela kvarteret där det går att leka och umgås även vid dåligt väder.

Kvarterets byggherrar, och i vissa fall de boende, har fått påverka hur felleshuset ska användas – inget hus är det andra likt, vare sig till utseende eller funktion. Vissa kan användas som gemensamma möteslokaler och andra har övernattningslägenheter. Ett hus innehåller en verkstad medan ett annat har en bastu.

AVLOPP I KULVERT GER EN GRÖNARE STAD Ledningar för vatten, el, fjärrvärme och avlopp har samlats i kulvertar under marken. Totalt har 1800 meter kulvert med en diameter på 2,2 meter grävts ner. Det gör att gator, trottoarer och träd inte behöver grävas upp när något ska underhållas och bil- och busstrafik behöver dessutom inte ledas om vid servicearbeten. Vallastaden har därför kunnat satsa på mer påkostade markbeläggningar med utsmyckade trottoarer och mer växtlighet. Tack vare kulver tarna får trädens rötter möjlighet att växa, vilket skapar en grönare stadsdel .

Allmännyttan nr 4 X november 2017

HELENE AHLBERG

Trainee i Allmännyttan

Hej!

Husein Ahmadi, projektledare, Eskilstuna Kommunfastigheter. Examen: civilingenjör – samhällsbyggnad. VARFÖR ÄR DU TRAINEE I ALLMÄNNYTTAN?

– Det var en del av kontraktet, och skälet till att jag sökte tjänsten. Jag ville jobba inom allmännyttan och då kändes det här som rätt steg för att få mer insyn i branschen och kunna växa in gradvis i min roll. VAD HAR DU GJORT TIDIGARE?

– Efter examen jobbade jag ett år som konstruktör, med att beräkna stabilitet i byggnader. VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ TRAINEE-ÅRET?

– Att få ett stort kontaktnät, träffa många i samma sits fast de jobbar inom olika områden, att få den information jag behöver för att lyckas med min tjänst – och att få en helhetssyn på branschen.

Varför är du trainee i allmännyttan?

Helen Radell, ROT-projektledare, Telge Bostäder. Examen: ingenjör – byggteknik och design. – Jag kände till all männyttan och ville gärna jobba inom den. Jag gjorde nämligen mitt examensjobb på SABO, om att bygga om lokaler till bostä der, och nu jobbar jag med det. Som trainee hoppas jag träffa roliga människor i branschen och bli lite varm i kläderna.

Viktor Hedlund, underhållsansvarig, Tunabyggen. Examen: byggarbetsledare. – Sista året på hög skolan praktiserade jag på Tunabyggen. Då planerade de att ha en trainee. De ville skaffa sig ett bättre kontaktnät genom en trainee och för mig är det en bra start på karriären, och en chans att lära mig mer om vad det innebär att jobba i allmännyttan.

Hanna Wiksten, miljösamordnare, Bostads bolaget i Göteborg. Examen: miljövetare. – Jag hittade en riktig drömtjänst på Bostadsbolaget, med stor bredd. Det är spännande att jobba med miljöfrågor i ett kommunalt företag, med politik och lagar i ryggen, inte bara marknadsföring. Och genom de andra trai neerna som har andra roller förstår man mer om sitt eget bolag.

Samuel Lideberg, Älmhultsbostäder, biträdande fastighetschef. Examen: byggingenjör. – Det är intressant att kunna få jobb och utbildning samtidigt. Här kan jag få intro duktion till bran schen, erfarenhet av projektledning och komma in i konkreta projekt. Och så ville jag jobba på ett min dre företag – jag bor i Malmö, men kommer från Älmhult och kän ner till bolaget.

2 5 1 3 4

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Energipartnering – ett nytt koncept inom energieffektivisering. VAD ÄR ENERGIPARTNERING? Energipartnering, är en samarbetsmodell som lämpar sig mycket väl när man vill ta ett helhetsgrepp på sina fastigheter avseende energieffektivisering och underhållsbehov. Genom att i samarbetsform tidigt i projektutvecklingsprocessen tillföra olika kompetenser kan erfarenheter tas till vara både från beställare, entreprenör, konsulter och andra intressenter. Modellen bygger på tillit och öppenhet samt gemensamma aktiviteter och ekonomi med delad risk. Öppna böcker och transparens är självklarheter. När gemensam projektkalkyl är framtagen drivs genomförandet som totalentreprenad av samma entreprenör som i projektutvecklingsfasen och med garanterad energibesparing. MÅLET Att få ner energianvändning, åtgärda underhållsbehov och säkra fastigheterna värde. Detta utan att ta höjd för risker, dra nytta av lärdomar och där alla parter ser till projektets bästa. Arbetsformen bygger på förtroende och öppenhet, vi sätter tillsammans gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensam ekonomi. EN BRA STORY 2009 startade vi ett projekt med Region Gotland för att få ner deras energianvändning i fastigheterna. De hade jobbat ganska länge med energieffektivisering och såg att de inte riktigt gjorde de besparingarna de ville. Lösningen på detta var att handla upp ett energiprojekt.

Region Gotland handlade då upp ett energiprojekt med innehållet att utföra analyser och genomgång av samtliga fastigheter, med syfte att hitta åtgärdsförslag för minskad energianvändning. Därefter skulle nästa steg bestå av ett genomförande av dessa åtgärdsförslag, samt en besparingsgaranti på de förslagen som skulle räknas fram. ”Att handla upp det här som ett paket av en och samma entreprenör, gör att du får väldigt hög eﬀektivitet i projektet” Johan Malmros PL, Region Gotland RESULTAT ”Totalt handlar det om en besparing på 6 miljoner kronor och i slutändan av projektet siktar vi mot 8 miljoner i besparing per år.” Johan Malmros, Projektledare Region Gotland ”Dialogen med Rejlers har fungerat väldigt bra, vi har haft ett bra samarbetsklimat i projektet. Vi sa redan från början att det här skulle vara ett samarbetsprojekt. Vi ville ha full insyn, bra dialog och öppenhet genom hela projektet.” Björn Sandqvist, Fastighetschef Region Gotland VILKA ÄR VI? Rejlers Energiprojekt AB är ett bolag inom Rejlerskoncernen. Vår kärnverksamhet är genomförande av energi- och underhållsåtgärder, som totalentreprenör med energifokus och helhetstänk.

ENERGIPARTNERING BESTÅR AV TRE DELAR: • Fas 1, Utredning. Energi och underhållsåtgärder tas fram och prissätts. • Fas 2 (Option), Genomförande. Ta fram gemensam kalkyl och systemhandlingar, kunden har sedan möjlighet att avropa ett genomförande av de åtgärder som tagits fram i första fasen. Vi driver då detta i en totalentreprenad. • Fas 3 (Option), Uppföljning, energioptimering och avräkning. Om kunden valt besparingsgaranti följs det upp i denna fas, tillsammans med kontinuerlig energioptimering av installerad utrustning. EXEMPEL PÅ UTMANINGAR ENERGIPARTNERING KAN LÖSA • • • • • • • • • •

REIJLERS, Box 30233, 104 25 Stockholm, Tel: +46 771 78 00 00

Energimål. Sänka energi och underhållskostnader. Underhållsbehov och upprustning av fastigheten. Verksamhetsanpassningar Resursbrist. Drift och underhållsrutiner. Utbildning och kompetensöverföring. Få kontroll över beståndet. Finansiering. Pengar över till annat.

AllmĂ¤nnyttan nr 4 X november 2017

HOS ALLMÄNNYTTIGA Bostaden

i Umeå finns en entrématta som är nästan sex meter lång. Den sträcker ut sig i ett av bostadsbolagets nybyggda hus, på Hoppets gränd i bostadsområdet Öbacka. Lisa Persson, som ansvarar för kontakterna med bostadsbolagets städentreprenörer, berättar att hon arbetat länge för längre entrémattor. Ju fler steg som hinner tas på mattan, desto bättre hindras smuts och skräp från att följa med in i huset. Därmed hålls trapphusen renare under längre tid och lokalvårdarna får ett mindre slitsamt arbete. Nu är hon mycket nöjd med sin rekordmatta. Längden gör dock att mattan blir tung, och därför är den uppdelad i flera sektioner. Det går alltså att ta upp en del i taget för att skaka och hålla rent.

LISA PERSSON

REKORDLÅNG MATTA I UMEÅ – Och delarna är väldigt lätta och man liksom rullar upp dem, så det fungerar jättebra. ÄVEN I ANDRA nya hus hos Bostaden är entrémattorna långa: 2,5–3 meter, beroende på trapphusens utformning. Men i de äldre husen är mattorna ofta betydligt kortare. – Vi har dåliga exempel där det bara är 50 centimeters mattyta och då får man ju in all smuts på golvet innanför mattan. Entrélösningen är jätteviktig, konstaterar Lisa Persson. Tidigare hade bostadsbolaget många skrapmattor av ”plastgräs”. Men de var svåra att hantera, berättar Lisa Persson. – Det flög ju sand, grus och damm från dem, så det var hälsofarligt för lokalvårdarna. Så de mattorna byter vi ut allt eftersom. b

Den skrapmattetyp som Bostaden använder mest består av ihopbyggbara vinylplattor med inblandning av gummi. En fördel med dem är att de kan läggas i en uppbyggd ram, därmed behövs inte någon nedsänkning i golvet.

Fix Serien har utökats med koloch soptunnor! Tunnorna är rykande färska och finns för leverans efter årsskiftet. Beställ redan idag!

SVENSKTILLVERKAD

www.widala.se

70 000 SKÅNEINITIATIVET

FACIT AV

ENERGIUTMANINGEN:

LÄGENHETER S

För snart tio år sedan startade allmännyttans stora energi utmaning: effektivisera bort 20 procent av energianvänd ningen. 105 företag med 400 000 lägenheter gick med.

Nu finns slutresultatet: 839 gigawattimmar har bantats bort. Det motsvarar all energiförbrukning i 70 000 lägenheter – som att spara bort alla allmännyttiga lägenheter i hela Göteborg. Eller i reda slantar: över 800 miljoner kronor om året. Text: Helene Ahlberg Illustration: Annicka Istemo

EN KALL FEBRUARIDAG 2008 samlades

Det här kommer aldrig att gå, tänkte jag. Ulf Johansson, Halmstads Fastighets AB

företrädare för 80 kommunägda bostadsbolag på ett hotell i Malmö. Avsikten var att enas om ett slags Kyotoprotokoll för allmännyttan, där man lovade att spara en viss mängd energi. Frågan var hur högt ambitionen skulle sättas. Med hjälp av mentometer-knappar röstade deltagarna fram att målet skulle vara 20 procents minskning av energianvändningen till år 2016. Avtalet döptes till Skåneinitiativet. Allra först att ansluta sig var Fastighets AB Umluspen i Storuman. Sedan följde fler bolag efter. Efter några år var antalet uppe i 105 företag. Avsiktsförklaringen för att ansluta sig skulle skrivas under av både vd och styrelse ordförande. Tanken var att föra energifrågan, som ofta fått husera nere i kulvertar och undercentraler, ändå upp till ledningsnivå. Och få den att stanna där, som en av företagets mest prioriterade frågor.

MEN DET VAR INTE ALLA energiansvariga som jublade när vd kom hem och berättade att företaget nu skrivit under en förbindelse att spara 20 procent på nio år.

– Jag fick kalla kårar. Vi hade startat ett eget energisparprojekt 2001 och redan sänkt förbrukningen med 15 procent. Alla lågt hängande frukter hade redan plockats. Det här kommer aldrig att gå, tänkte jag. Det berättar Ulf Johansson, energisamordnare på Halmstads Fastighets AB (HFAB). Trots att målet kändes oöverstigligt hängde bolaget ändå med på energitåget, och stretade vidare med energisparandet. Det är han glad över i dag. För det gick – sedan 2001 har HFAB sänkt sin energiförbrukning med 30 procent. – Det här visar att genom att ställa upp mätbara mål kan man överträffa sina vildaste förväntningar. Om man mäter det man gör försöker man hela tiden att bli bättre, säger Ulf Johansson.

VAD HAR VARIT DET BÄSTA MED SKÅNEINITIATIVET?

– När man märker att det här gör jag tillsammans med över hundra andra. Det peppar oss. Vi energimänniskor kan annars vara ganska ensamma på våra företag. Nu har vi träffat en massa energikompisar som sitter med samma frågeställningar. – Och alla delar gärna med sig av sina tips och erfarenheter. Det finns ju ingen konkurrenssituation mellan företagen, man har allt att vinna på att berätta om både lyckade och mindre lyckade åtgärder. För företagets egen del är han mest nöjd över bredden på sparandet, med allt från snålspolande kranar till Sveriges första plus energihus. – Vi har fått oerhört mycket positiv uppmärksamhet för vårt plusenergihus. Men 

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SPARADES BORT

= 839 gigawattimmar mindre energi

153

Skån

einit iative åker t t goe ill Ita s Eu r lien o ope, EU-pr ch de ojekt ltar i et Pow ro p e , er Ho ins use E s a t i o n p i r e ra r b o u stads e r i Fr o rg a n i a n krike att sta och It rta lik alien nand e p ro jekt.

2007 Basår

148

2008

Start: 80 företag samlas i Malmö

2009

96 företag anslutna

145

2010

2012

Första företaget i mål: Stiftelsen Kommunhus i Tingsryd.

140

2011

Energianvändningen har minskat med 5,1% På träffarna pratas det prognosstyrning och konvertering av oljepannor. I Norrland pratas det motorvärmare.

gi ener tans . t y a t n r a r än nj st a Allm p i bl r kam tsson spar g n e yB s. Harr ändi en k

136

2012

135

2013

105 företag är nu med

2017

Dags att summera – och fira!

130

2014

Man börjar prata ledbelysning.

Solceller seglar upp på pratagendan.

Sollen tunahem är i mål

128

2015

23 företag har klarat målet

127

kWh/kvm och år (Atemp)

2016

17 % har sparats

Det pratas mycket om laddstationer för elbilar.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

SKÅNEINITIATIVET

Alla eldsjälar i företagen har jobbat på ett fantastiskt vis och har all anledning att vara både nöjda och stolta. Therese Rydstedt, energiexpert på SABO

 det allra viktigaste är den dagliga driftuppföljningen, att gneta på med de små åtgärderna i hela beståndet. Det är inget tidningarna kommer att skriva om, men det är det som ger resultat i det stora, säger Ulf Johansson. OCH DET ÄR SÅ det har sett ut över hela lan-

det. År efter år har företagen i Skåneinitiativet gnetat på, med små och stora åtgärder. Energifolket har träffats både på årliga nationella energikickar och i tätare regionala nätverk. På SABO har det med företagens hjälp tagits

VANLIGASTE

ENERGISPARÅTGÄRDERNA 2016

INJUSTERING AV STYROCH REGLERSYSTEM

ELEFFEKTIVISERING (belysning, effektivare tvättstugor m m)

TILLÄGGSISOLERING AV FÖNSTER

TILLÄGGSISOLERING (väggar, vind och tak)

ÅTERVINNING AV VENTILATIONSVÄRME

VATTENBESPARANDE ÅTGÄRDER

BYTE AV UPPVÄRMNINGSFORM

fram mängder av filmer och broschyrer med energitips, både på företagsnivå och för hyresgästerna. SÅ HUR HAR DET DÅ GÅTT?

Jo, företagen använder nu 839 gigawattimmar mindre energi. Det motsvarar energi användningen i 70 000 lägenheter – Skåne initiativet kan sägas ha bantat bort alla allmännyttiga lägenheter i hela Göteborg. Eller räknat på annat vis: lika mycket som förbrukas av alla bostäder i hela Lund. Sammanlagt under de nio Skåneåren har bostadsföretagen sparat 4,7 terawattimmar energi. Mest har det sparats på värme, men omräknat till el är det nästan lika mycket som kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 producerade häromåret. – Jag tror att många inte riktigt förstår storheten och slagkraften som Skåneinitiativet faktiskt haft, säger Ulf Johansson. – Att nå bra energiresultat i enstaka projekt är inte så svårt. Det unika här är att man sänkt förbrukningen i snittet av alla bostäder i hela beståndet, alla gamla hus som står och stånkar och går. Det är då man verkligen kan påverka helheten.

2007 ANVÄNDE HUSEN i Skåneinitiativet i snitt 153 kilowattimmar energi per kvadratmeter (inräknat både fastighetsel, värme och varmvatten). När siffrorna stängdes vid årsskiftet var snittförbrukningen nere i 127 kWh. I pengar räknat kan man säga att företagen nu sparar över 800 miljoner kronor om året. – Det är ett otroligt bra resultat. Alla eldsjälar i företagen har jobbat på ett fantastiskt vis och har all anledning att vara både nöjda och stolta, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO och projektledare sedan starten. Däremot nådde man inte riktigt målet på 20 procents besparing, utan stannade på 17 procent. – Mot slutet blir det svårare att ta stora kliv, man tar ju de lätta åtgärderna som ger stora resultat i början. Men om vi landat på 20 procent eller mer, då hade vi satt ett alldeles för enkelt mål. Det här var väl avvägt, även om några tyckte att det var alldeles för tufft. Vi gick ju också före både de nationella målen och EU, säger Therese Rydstedt. b

Allmännyttan nr 4 X november 2017

–9%

BOSTADEN I UMEÅ

EGEN KRAFT FRÅN VINDEN

MÅNGA BÄCKAR SMÅ BLEV ... EN HEL KÄRNKRAFTSREAKTOR!

Har köpt fem vindkraftverk och byggt en stor solcellsanläggning. Vid renoveringen av 400 lägenheter i bostadsområdet Ålidhem minskades energiförbrukningen med 45 procent, och de nybyggda husen förbrukar under 65 kWh per kvm.

Några få utvalda energibantarexempel:

KARLSTADS BOSTADS AB

–12%

ENERGISKOLA FÖR ANSTÄLLDA

KOPPARSTADEN I FALUN

Har energisparat sedan 90-talet och skapat en energiutbildning för anställda och en ny yrkesroll: energijägare; bovärdar med särskilt energiansvar. Årets energiutmanare 2013.

ÖREBROBOSTÄDER

SJÄLVFÖRSÖRJANDE PÅ EL

Konverterat bostadsområden från direktverkande el till fjärrvärme. Är via egna vindkraftverk mer än själv försörjande på el – producerar nu ett överskott av el som säljs på marknaden.

–15%

INNOVATIVT ENERGITÄNK

INVOLVERAR HYRESGÄSTER

Många energisparkampanjer för hyresgästerna, exempelvis tvättmaskiner som demonstrerade på torget mot otyg som halvfulla maskiner och över doserat tvättmedel.

–12%

SOLLENTUNAHEM

EGEN VÄDERSTATION

–28%

SVALARE TRAPPHUS

Har till exempel byggt en egen vä derstation för att styra lägenhets temperaturerna bättre när man även kan mäta vind, luftfuktighet och solstrålning. Låg energiför brukning: 103 kWh per kvm.

LUNDS KOMMUNS FASTIGHETS AB

–22%

MIMER I VÄSTERÅS

Brett nytänkande. Introducerat lågförbrukande hissmotorer och slopat markvärme. Mäter energi läckage med värmekamera och vattenförbrukning i tvättstugorna.

MÖLNDALSBOSTÄDER

–19%

Har sänkt temperaturen i trapphus och förråd – ”där har man ändå ytterkläder på sig”. Installerat frånluftsvärmepumpar, tilläggsisolerat vindar och bytt till energisnålare fönster. Nådde 20-pro centsmålet redan 2014.

–21%

INGA KULVERTFÖRLUSTER

Alla hus i området Sankt Hans fick en egen undercentral. Då slapp man värmeförluster i kulvertarna och hyresgästerna behövde inte spola så länge innan vattnet blev varmt.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

VÄTTERHEM I JÖNKÖPING

–21%

MÄTER ALLT VARMVATTEN Har IMD, indivi duell mätning av varmvatten, i hela bostadsbeståndet.

ESKILSTUNA KOMMUNFASTIGHETER

–19%

PERSONLIGA ENERGIBESÖK

Anställde fyra traineer som tillsammans talade sex språk för att besöka alla hyresgäster och berätta om energispartips. 62 procent av lägenheterna fick ett personligt besök innan kampanjen avslutades.

KLIMATINITIATIV PÅ GÅNG T NYT

Hur kan vi minska klimat påverkan från alla delar av verksamheten? Therese Rydstedt, energiexpert på SABO

NU PLANERAS redan för ett nytt allmännyttigt initiativ, men med ett bredare perspektiv. – Skåneinitiativet handlade främst om att minska den köpta energin. Nu vill vi ta nästa steg, och se hur vi kan minska klimatpåverkan från alla delar av verksamheten, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO. I det nya breddade initiativet ska fokus inte bara ligga på husens energiförbrukning, utan också på hur klimatet påverkas av renoveringar, nybyggande och själva boendet. Liksom hur utsläppen kan minska från den fjärrvärme som husen använder. Tanken är därför att i en del av initiativet forma en modell för klimatdialog mellan

fjärrvärmebolagen och deras kunder, som man gjort i Prisdialogen, tillsammans med energibolagen och Riksbyggen. Bostadsföretag som vill gå med i Klimatinitiativet ska kunna välja mellan olika ambitionsnivåer. Ramarna är ännu inte satta – nästa steg är att deltagarna på årets energikonferens diskuterar förutsättningarna. Energieffektivisering blir viktigt även i det nya initiativet, men nu med mer fokus på effekter – som att minska energianvändningen under kalla och mörka dagar när energiproduktionen är som smutsigast. Nästa år ska Klimatinitiativet dra igång, om allt går enligt plan. b

"HOPPAS ALLMÄNNYTTAN SÄTTER UPP NYA MÅL" SVANTE AXELSSON, nationell samordnare

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

för Fossilfritt Sverige och tidigare general sekreterare på Naturskyddsföreningen, tycker att allmännyttans energiutmaning är ett lovvärt initiativ. – Det är väldigt smart att sätta upp mål för energieffektivisering. Och att man fått bort 4,7 terawattimmar är jättebra, all energi användning har ju miljöpåverkan. Han betonar också att effektiviseringar är den viktigaste pusselbiten för att nå utsläppsmålen och komma under två grader i global temperaturökning. – Det är mycket snack om sol och vind, men

effektivisering är ju den absolut största energi möjligheten. Det glöms ofta bort. Därför är det enormt bra att ha fokus på effektivisering hela tiden. Nu hoppas han att allmännyttan sätter upp nya mål att sikta mot – och blir glad när han hör om planerna på ett nytt klimatinitiativ tillsammans med energibolagen. – Det vill jag absolut uppmuntra till! Och det finns säkert fler synergieffekter ju fler aktörer man plockar in. Då får man ju med hela systemet, det blir inte bara kåkarna som effektiviseras. Det är jättebra att ta ett sådant större grepp. b

Allmännyttan nr 4 X november 2017

PETER LYDÉN

SKÅNEINITIATIVET

NYA HUS BOSTÄDER FRÅN SKL

Nu har vi upphandlat flerbostadshus i olika storlekar med goda kvaliteter avseende arkitektonisk gestaltning, hållbarhet och tekniska egenskaper. Se dem på sklkommentus.se och läs hur din kommun snabbt kan erbjuda fler människor bra och funktionella bostäder.

Krönikan

Maria Wetterstrand, miljöpartistisk samhällsdebattör

Den bästa energin är den som aldrig behöver produceras, det förstår ju alla. Eller?

MEN FORTFARANDE LEVER SKEPSISEN. Med vår

CHERSTIN ANDERSSON

SÅ HAR ATTITYDEN INTE ALLTID VARIT. När jag tog

upp frågan om energieffektivisering på 90-talet blev jag anklagad för att vara utvecklingsfientlig. Den negativa attityden hade sin grund i oljekrisen och kärnkraften. Effektivisering var mentalt förknippat med kristider. Kärnkraften byggdes för att slippa sådana kriser. Energisparförespråkarna var ofta kärnkraftsmotståndare. Att erkänna energislöseri var som att erkänna att kärnkraftsmotståndarna hade en poäng. Så frågan avfärdades helst. Nu stängs kärnkraftsreaktorer på löpande band och effektivisering blir alltmer i ropet. EU ställer dessutom allt hårdare krav.

hållbara energiproduktion ger effektivisering inte så positiva miljöeffekter, muttras det. Det stämmer inte. Om vi använder mindre el kan vi exportera det som blir över. Andra kan då minska användningen av kolkraft eller balansera elen från fler vindkraftverk. Det biobränsle vi inte bränner för energi kan användas för att göra drivmedel, bioplaster eller bygga hus (nåja, hus och kraftvärme behöver nog olika delar av träden, men ändå). Effektivisering är viktigt för miljön. Punkt.

BOSTÄDER OCH SERVICE är den sektor som använder

mest energi i Sverige, strax mer än den totala industrin. Det är uppenbart att sektorn har ett särskilt stort ansvar att effektivisera. Det handlar om värme och kyla, om ventilation, om elanvändning, om byggmaterial, om användningen av maskiner, om människors beteenden. Ja, SABO vet ju det. Jag har flera gånger hört talas om SABOs Skåneinitiativ, där företag ansluter sig till målet att effektivisera 20 procent till 2016 från 2007. Många av företagen har knappa resurser, men har ändå nått imponerande långt. De flesta ser ut att klara målet. SÅ. VAD HÄNDER HÄRNÄST? De som ännu inte satt

igång på allvar kan lära av Skåneinitiativets exempel. Och de som redan nått 20 procent kan sätta nya mål. Vad sägs om ytterligare 20 procent till 2026?

2026

2036

2046

2056

VisionPlus

2016

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Energitjuvar och miljöbovar göre sig ej besvär.

Gashaltig systemvätska är både en energitjuv och miljöbov. Med QTF-metoden avgasar och renar vi systemvätska så att den blir energieffektiv och förhindrar korrosion. Det är bra för både plånbok och miljö.

Filmer på YouTubekanalen QTF Sweden.

www.qtf.se 35

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN

Genom projektet ”Välkommen till Framtiden – vägen till viktiga, riktiga jobb” hoppas Framtiden koncernen kunna ge 300 nyanlända som står långt från arbetsmarknaden förutsättningar till ett första riktigt jobb. Bostadsbolaget räknar med att kunna ta emot cirka 100 personer av dessa. Även Poseidon och Familjebostäder tar emot praktikanter. Projektet inleds med 10–12 veckors svenskaintroduktion, sedan följer sex månaders praktik på fastighetsbolaget. Då varvar deltagarna undervisning i svenska – Yrkes svenska – två dagar i veckan, med praktik övriga dagar. Under praktiken handleds praktikanterna av Bostads bolagets kvartersvärdar, miljövärdar och lokalvårdare. Projektet är ett samarbete mellan Framtidenkoncer nen, Göteborgs stad och Arbetsförmedlingen.

Sara, miljövärd hos Bostadsbolaget, och Hadi har arbetat sida vid sida under våren och lärt sig mycket av varandra.

FLERA VINNARE NÄR NYANLÄNDA PRAKTISERAR Sedan början av året har 15 nyanlända praktiserat hos Bostadsbolaget. Genom att varva undervisning i svenska med praktik hoppas man öka möjligheterna till ett riktigt jobb framöver. Text: Birgitta Lagerlöf Foto: Svante Örnberg

– MITT MÅL ÄR ATT JOBBA som fastighets-

skötare, säger Abdulhadi Anan, en av praktikanterna i projektet ”Välkommen till Framtiden – vägen till viktiga, riktiga jobb”. De flesta av deltagarna har arbetat i liknande yrken i sina hemländer, men få av dem har utbildning eller betyg för dessa roller. Målet är att de genom praktikplatsen och kompletterande

utbildningar ska kunna få ett starkare CV. – I snitt tar det nio år för en nyanländ med grundskoleutbildning att få ett riktigt jobb. Vi har som mål att få ner det till två år, säger Sükran Dogan, instegskoordinator på Bostadsbolaget. EN SOM REDAN sitter på skolbänken är

Daahira Maxamad, som kom från Somalia till Sverige för tre år sedan. Efter några månaders praktik hos Bostadsbolaget går hon nu en tre veckors utbildning till lokalvårdare. – Jag vill jobba som städerska och hoppas kunna få ett riktigt jobb efter det här, säger hon. Ett eget arbete är också drömmen för syriern Abdulhadi Anan, Hadi kallad av sina

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

Jag hoppas kunna få ett riktigt jobb efter det här. Daahira Maxamad

nya arbetskamrater. Han kom till Sverige 2014 och har under praktiken provat på lite olika arbetsuppgifter på Bostadsbolaget. En stor del av tiden har han assisterat miljövärden Sara Jeppsson. – Hadi är superduktig, ambitiös och är en stor tillgång för oss redan nu. Det har bara varit positivt att ha med honom i arbetslaget, säger Sara och berättar att hon lärt sig jättemycket i mötet med praktikanterna. Deltagarna läser Yrkessvenska två dagar i veckan och gör praktik de övriga tre. Hadi och Sara brukar börja arbetsdagen med att gå igenom en läxa eller text som Hadi har med sig. Sen gör de tillsammans dagens miljövärdssysslor. – När min svenska blivit bättre vill jag utbilda mig till kvartersvärd och fram till dess vill jag jobba som miljövärd, säger Hadi Anan, som är väldigt glad över att ha fått den här chansen.

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

FASTIGHETSBRANSCHEN är i behov av arbetskraft

8 5 i 201 an H0 nuar mäss almö M ja s 5 et n, -2 gh ssa 24 asti mä F mö

Denna artikel har tidigare publicerats i Trivas 2-2017, Bostadsbolaget i Göteborgs hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa r i tidningen Allmännyttan? Till De tävlan exempel något projekt som ni är jö il för m stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller en intervju med någon av era medarbetare. Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

DIN

U D L L V I K A N GÖ I V UR RA DAG R VA KLA

20bor17 2för •dig som hos NR tidning

och tanken är deltagarna efter praktiken ska kunna gå vidare till yrkesutbildningar eller söka jobb hos bostadsbolagen eller deras underentreprenörer. Josef Mudey, också han instegskoordinator på Bostadsbolaget, poängterar att det är viktigt att nyanlända får en sådan här möjlighet. Och att även Bostadsbolaget har att vinna på det. – Det kan vara svårt att förstå och lära sig våra system i Sverige på kort tid. Hjälps vi åt och visar hur saker och ting går till så har vi ganska snabbt självförsörjande medborgare i vårt samhälle. Vi utvecklas tillsammans och lär av varandra, säger Josef.

BARNENS SIDA

Sommarbingo med ReTure! SID 20

IKTEN NYA ANSter Praktikan jobb SID 6 på hoppas

SEMEST

RA I STA

n för en Vi har tipse ster! SID 8 eme hemmas

NG STÄDNI EMAT PÅ SCH en barn Förskole att till hjälper våren städa in

SID 12

kan Sandström Familjen

e 2017 ngsmästar bli Minimeri

SID 3

Allmännyttan nr 4 X november 2017

Det ledande fastighetssystemet för det moderna fastighetsbolaget www.fast2.se

LANDET RUNT SMÅTT & GOTT

hus, där byggarbetet gjordes. – Vi tar ju bort döda träd, döda kvistar och löv för att det inte passar oss estetiskt och för att de kan innebära säkerhetsrisker. Men när vi städar undan det förstörs livsmiljöer för spindlar, skalbaggar, fjärilar, bin och an dra insekter som är viktiga både för oss och för ekosystemen. En längre version av texten finns på www.allmännyttan.se

LUCIA ESCARATE

I vinter får insekterna i bostads området Holma i södra Malmö ett nybyggt boendealternativ. En mängd inkrypbara hål har näm ligen borrats i träbitar som lagts i en kubikmeter stor metallbur. Småkryp behöver mänskligt bostadsbistånd i stadsmiljöer eftersom de är så bebyggda och välstädade. Det berättar Karin Morell, projektledare för MKBs gemenskaps- och aktivitetsväxt

NOTVAB

Flerbostadskub för spindlar, bin och skalbaggar

Trottoarshopping för stadsmöss Mössen i stadsdelen Haga i Göteborg har numera en skobutik, ett konstgalleri och en motorcykelaffär. Göteborgslokalers vd Robert Hörnquist välkomnade de nya handlarna genom en handskriven välkomstlapp. – För att erbjuda dem vår hjälp och stöd har jag lämnat en skrivelse till dem. Det är vår förhoppning att de kommer att kontakta oss, så att vi till exempel kan ta med dem i våra olika aktiviteter i Haga samt erbjuda medlemskap i företagarföreningen, säger han.

På Göteborgs stadsmuseum finns en ny permanent utställning bebodd av dockor. Det är konstnärinnan Signhild Häller (1896–1978) som med hjälp av hantverkare återskapat historiska vardagsmiljöer, bland annat ett krukmakeri, ett skomakarhem och en vävstuga. Allt i skala 1:10. Samlingen donerades från början till Göteborgs stadsbibliotek. Under årens lopp hamnade dock skåpen alltmer på undantag – för i bedagat skick tas om hand av Anna Billing-Wetterlundh, museets konservator. – På golvet rullade köttbullar tillverkade av svartpepparkorn och det sköra porslinet var solkigt och smutsigt. Damernas frisyrer var rufsiga och deras handsydda sidenklänningar var skrynkliga. Det var en sorglig syn, konstaterar hon i ett blogginlägg.

ROBERT HÖRNQUIST

HISTORISKA HEM I MINIFORMAT

Byggherren bakom miniatyrbutikerna heter Staffan Lindholm.

Radon

syns hörs luktar inte

VI HJÄLPER DIG ATT BEKÄMPA RADON GENOM: • mätningar och besiktningar för att klarlägga typ och omfattning av radon • åtgärder mot såväl bygg- som markradon • SSM-utbildning och garanterat resultat FÖR BÄTT RE MILJ Ö

hemkomfort.se 08-604 97 00 • 0500 45 97 00

Allmännyttan nr 4 X november 2017

BRANDGASTÄTHET

LJUDISOLERING

BRANDSKYDD

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Luftdon Flexi

Radiator

Luftdon Flexi

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.se/tryggthem

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet. För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

100 år

I KVARTERET MOTORN

1916 startade en samling eldsjälar Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB. Redan året därpå flyttade de första familjerna in i kvarteret Motorn i norra Vasastan. Text: Ulrika Sax

UTE I VÄRLDEN pågick första världskriget

med full styrka. En våg av revolutioner och inbördeskrig svepte över Europa och gamla hierarkier sattes i gungning. Efter en ovanligt lång och kall vinter 1917 utbröt också oroligheter ut i Sverige, då tusentals arbetare samlades till demonstrationer och strejker.

En orsak till den sociala oron var de växande skillnaderna i levnadsvillkoren. Den snabba industrialismen hade lett till att städerna vuxit snabbt. Under 1800-talets sista kvartssekel mer än fördubblades Stockholms folkmängd och vid sekelskiftet 1900 bodde drygt 300 000 människor i staden. En kritisk debatt om bostadsfrågan flammade upp i riksdagen. Liberaler och social demokrater krävde att kommunerna skulle ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Men kommunen ingrep bara i undantagsfall och byggde nödbostäder till de mest behövande. Filantropiska stiftelser och privatpersoner

Allmännyttan nr 4 X november 2017

gandet nästan upphört och situationen blev akut. Antalet invånare hade nu ökat till närmare 400 000. På förslag av den statliga Bostadskommissionen beslöt riksdagen i mars 1917 att inrätta statliga lån och bidrag för att få igång bostadsbyggandet. Man underströk noga att det rörde sig om tillfällig nödhjälp. En viktig aktör bakom bildandet av SKB var Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) som var ett samarbetsorgan för ett trettiotal föreningar med socialt progressiva idéer. CSA var en ivrig förespråkare för bättre bostadsförhållanden och arrangerade 1914 ett allmänt möte om bostadsfrågan. En utredningskommitté tillsattes och fick i uppdrag att ta fram förslag på former och mönsterstadgar för en kooperativ bostadsförening.

Inspirerad av medeltida städer föreslog plan arkitekten Per Olof Hall man parker och öppna så kallade storgårdar med trädgårdar, dit man kunde ta sig via portaler genom husen. Foto SKB, kring 1920.

DEN 21 JUNI 1916 hölls ett konstituerande Den gröna innergården i kvarteret Motorn någon gång på 1920-talet. Foto: Privat ägo.

började ta saken i egna händer och bilda bostadsföreningar. Sådana bostadsföreningar fanns redan i Tyskland och Danmark och dessa blev förebilder för den svenska bostadskooperationen. 1912–1915 GENOMFÖRDES den första all-

männa bostadsräkningen i Sverige. Närmare 70 procent av bostäderna i Stockholm var på högst två rum och kök och bara var tionde hade centralvärme. Trots trångboddheten var många tvungna att ha inneboende för att ha råd att betala de höga hyrorna. Efter krigsutbrottet 1914 hade bostadsbyg-

Allmännyttan nr 4 X november 2017

möte i Folkets Hus. Stockholms Kooperativa Bostadsförening u.p.a. (utan personligt ansvar) bildades. I slutet av året hade 206 medlemmar anslutit. Föreningen skulle bygga och äga bostäder som hyrdes ut till de enskilda medlemmarna. För att få tillgång till en lägenhet betalades en insats, som medlemmen fick tillbaka när hon flyttade. Men för att kunna bygga bostäder behövdes pengar. SKB fick genom staden låna 30 procent till sin upplåning mot löfte att bygga 498 bostäder och kunde köpa tomter till 20 procent under marknadspriset. Resten lånades upp på privata lånemarknaden och genom insatser från medlemmarna. Några industriföretag anmälde intresse att bidra med lån. En långivare var AB Nya Atlas vid Sankt Eriksplan som lånade ut 30 000 kronor mot att deras arbetare fick förtur till 100 lägenheter i närheten, så att de ”icke komma 

Trots trångboddheten var många tvungna att ha inneboende för att ha råd att betala de höga hyrorna. 1912–1915 genomfördes den första allmänna bostadsräkningen i Sverige.

LENNART AF PETERSENS, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Dessa kommunala nöd bostäder vid Roslagstull i Stockholm uppfördes i början av 1900-talet och var bebodda ända in på 1940-talet.

 uttröttade dit emedan de måst stiga upp alltför tidigt på morgonen”. KVARTEREN I NORRA VASASTAN hade byggts ut i början av 1900-talet i ett tidstypiskt rutnätsmönster med stora slutna kvarter, med fem-sex våningar höga gathus och lägre gårdshus. När turen kom att bygga SKBs första kvarter hade nya idéer slagit igenom i stadsplaneringen. Planarkitekten Per Olof Hallman var kritisk mot utbyggnaden av stenstaden med sina mörka gårdar och ville att bebygg elsen skulle anpassas bättre till terrängen. Husen i kvarteret Motorn ritades av arkitekterna Gustaf Larson och GE Pettersson. Gustaf Larson blev anställd på deltid som

STOCKHOLMS STADSMUSEUM

1850–1900

SKBs föreståndare de första två åren. Arkitekterna var inspirerade av den nya arkitekturstil som kom att kallas nordisk klassicism, som fick sin storhetstid från 1910-talet fram till 1930. Husen hade bara tre våningar och med förebild från 1700-talet fick husgavlar och hörn olika utformning. Också portar och fönster hade olika utsmyckning. AUGUSTI 1916 togs första spadtaget och redan åtta månader senare flyttade de första familjerna in. Mot slutet av året var alla 131 bostäder färdiga! Merparten av lägenheterna var på ett rum och kök. Hyran för en etta på 39 kvadratmeter var omkring 30 kronor i månaden, exklusive bränsle. Det var en lägre hyra än

1901–1930

1931–1945

INDUSTRIALISERING OCH BOSTADSNÖD

BOSTADSKRIS OCH KRISPOLITIK

GRUNDEN FÖR ALLMÄNNYTTAN

Årtiondena före sekelskiftet 1900 präglades av en snabb industrialisering och urbani sering. Behovet av bostäder ökade snabbt i de växande städerna. Men arbetarebo staden hade usel standard, och familjerna bodde trångt, mycket trångt.

Krigs- och krisåren vid seklets början innebar fortsatt svåra levnadsoch bostadsförhållan den. Motsättningarna i samhället ökade och drev fram flera reformer mot slutet av 1910-talet.

Nu lades grunden för den nya svenska bostadspolitiken och de allmännyttiga bostads företagen. Målet var att minska trångboddhe ten och bostadsbristen samt höja bostadsstan darden.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

PRIVAT FOTO

i andra nybyggda hus. Trots det hade många svårt att klara kostnaden, vilket resulterade i att styrelsen, efter viss tvekan, gav dem tillstånd att ha inneboende. Lägenheterna i kvarteret Motorn värmdes upp av kakelugnar. Standarden på lägenheterna var ändå hög jämfört med i grannkvarteren. Till exempel fick alla lägenheter vatten klosett och i källaren fanns en gemensam tvättstuga. På 1930-talet genomfördes en omröstning bland medlemmarna om att installera centralvärme. En stor majoritet av medlemmarna röstade ja, varpå vedspisar och kakelugnar togs bort och gemensamma badrum byggdes i källaren.

EN AV DE FÖRSTA som flyttade in i kvarteret Motorn för hundra år sedan var Almida Kjellner, född 1885. Tillsammans med maken Erik Kjellner, född 1877, flyttade Almida in i ett rum och kök, två trappor upp på Västmannagatan 96. Almida var sömmerska och hade från elva års ålder arbetat hos Augusta Lundin, som hade en av Stockholms finaste sömmerske ateljéer. Erik var filare och arbetade i 60 år på LM Ericsson, först på telefonfabriken på Tulegatan och senare ute i Midsommarkransen, berättar sondottern Marie Kjellner. När Almida var 39 år föddes sonen Olle. Han var mycket efterlängtad och Almida slutade sitt arbete och stannade hemma. Men 

Ibland passerade foto grafer som samlade ihop kvarterets barn och tog bilder. Det är Olle Kjellner som har ljust hår med "pottklippning" och som sitter på en tre hjuling. Bilden är tagen någon gång i slutet av 1920-talet.

1946–1975

1976–1990

1991–2010

2011–

BOSTADSBRISTEN BYGGS BORT

BOSTADSBESTÅNDET FÖRBÄTTRAS

ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR

NYA VILLKOR OCH UPPGIFTER

Efter andra världskrigets slut inleddes den period som brukar kallas rekordåren. Den svenska industrin gick på högvarv, det eko nomiska välståndet växte, svensk arnas levnadsvillkor förbättrades och konsumtionen ökade. Det var också under den här tiden som bostadsbristen byggdes bort.

Bostadsbristen var nu bortbyggd, och de allmän nyttiga bostadsf öretagen ställdes inför en ny uppgift – att förvalta det befintliga bostadsbe ståndet. För det krävdes ett nytt sätt att tänka och agera.

Under denna period änd rades förutsättningarna för allmännyttan radikalt. Genom skattereformer och systemskiften fick kommunala bostads företag ta de ekonomiska risker som staten tidigare stått för.

Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om allmännyttiga kommunala bostads aktiebolag i kraft. Den innebar att bostads företagen måste drivas enligt affärsmässiga principer. Källa: allmännyttan.se

Allmännyttan nr 4 X november 2017

PRIVAT FOTO

Till kvarteret Motorn, får man i dag köa mellan 35 och 40 år. När Almida och Erik flyttade in för hundra år sedan var det ingen kö till bostäderna.

Ulrika Sax Bostadsforskare och författare till ett flertal böcker, bland annat SKBs jubileumsbok som utkom 2016. Tidigare expert på SABO inom boendefrågor.

 symaskinen fick stå framme i köket och på den sydde hon alla kläder. Olle sov i en kökssoffa i köket medan föräldrarna hade en utdragsbädd i rummet. Almida och Erik bodde kvar livet ut. Almida, som blev 91 år, hade många äldre väninnor i huset. Ända fram till hennes bortgång 1976 låg badrummen i källaren. I slutet av 1970-talet byggdes kvarteret om. Alla enkelrum med kokvrå och ett mindre antal enrumslägen-

heter slogs då samman för att man skulle få större lägenheter för barnfamiljer. NÄR ALMIDA OCH ERIK flyttade in för

hundra år sedan var det ingen kö till bostäderna. I dag är SKB landets största kooperativa hyresrättsförening med 8 000 bostäder och över 87 000 medlemmar – och till de attraktivaste kvarteren, som exempelvis till Motorn, får man köa mellan 35 och 40 år! b

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

FASTDOK.SE – HAR STANDARDAVTALEN! Det är lätt att glömma bort hur viktigt det är att använda aktuella och uppdaterade avtal. Under 2016 gjordes drygt 50 uppdateringar i våra avtalsmallar. Faktiskt en ganska normal siffra. För det är just avtalen som ska ge dig trygghet och stöd vid eventuella tvister. Våra egna jurister arbetar dagligen med avtalsförhandlingar i syfte att hjälpa fastighetsägare. Du kan dra nytta av deras arbete.

www.fastdok.se Medlemmar i Fastighetsägarna har 50 % rabatt på alla standardavtal och dokument. Allmännyttan nr 4 X november 2017

CCJ

Fönsterbyte med Windoor

Miljövänligt och smart Windoors metod – WinOne innebär att man använder befintliga fönsterkarmar, ofta av kärnvirke i gott skick. Genom att behålla en bra karm sparar man miljön, arbetet går snabbt, är kostnadseffektivt och ger minimal nedskräpning. Den gamla fönsterbågen ersätts med en ny av trä på insidan och aluminium på utsidan, vilket gör fönstren underhållsfria.

Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkong- och fönstersystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Windoor tar dina visioner till nya dimensioner. Välkommen!

Balkonger • Fönster • Räcken • Uterum • Fasadpartier För mer information om Windoor och våra produkter, besök www.windoor.se

Allmännyttan nr 4 X november 2017

DEBATT

”KAMERABEVAKNING ÖKAR TRYGGHETEN” Det behövs en mer generös syn på kamerabevakning, inte minst för att minska narkotikahandel och gängkriminalitet. Det menar Robert Hörnquist, vd för Göteborgslokaler. STADSPLANERING och lokal infrastruktur

har ofta anpassats för externa köpcentra. I takt med att deras attraktivitet minskar och allt fler gör inköp över nätet utvecklas nya leveranssystem med många lokala utlämningsställen. Vi befinner oss bara i början av ett paradigmskifte. Vi kan ana att den konkurrens som den lokala handeln varit utsatt för från externa köpcentra gradvis avtar. Gamla stadsdelar förtätas och ger den lokala handeln och servicen ett växande kundunderlag. Lokala torg rustas upp och görs till attraktiva mötes platser. Då stadsdelscentrumen är mötesplatser för alla kan de också dra till sig mindre trevliga inslag, som ökad kriminalitet och våld, exempelvis i form av skjutningar, bilbränder, gänguppgörelser och stenkastning. Polisen bedömer att situationen i Stockholm, Göteborg och Malmö är särskilt allvarlig. Också i Örebro, Uppsala, Botkyrka, Södertälje, Växjö, Landskrona, Borås och Linköping finns enligt polisen särskilt utsatta områden.

en något mer generös syn på utrymmet för kamerabevakningen än vad som hittills gällt, vilket vi välkomnar. Dessutom bör tillståndsprocessen påskyndas. I exempelvis Göteborg finns kameror uppsatta på Vårväderstorget. Där skördade gängkriminaliteten två liv 2015. Bilder från kamerabevakningen var viktiga ledtrådar i att fälla förövarna. Kamerorna har också stört narkotikahandeln så till den grad att langarna försökt måla över kameralinsen för att fortsätta sin brottslighet ostört. Ofta har otrygghet sin grund i kriminalitet som sker på och kring vissa torg. Grundbulten är förstås att minska narkotikaförsäljningen och det arbetar polisiära och sociala myndigheter med. Vi fastighetsägare arbetar tillsammans med polis, kommun, verksamheterna på torgen och inte minst de boende, med att öka den upplevda tryggheten. De som bor eller verkar där vet oftast bäst vad som behöver göras. Utifrån vårt perspektiv beskriver detta behovet av långsiktiga fastighetsägare.

POLIS OCH SOCIALA myndigheter gör ett

VÄRLDEN FÖRÄNDRAS och det nära blir

jättejobb för att skapa stabilitet och trygghet i utsatta områden. Som fastighetsägare gör vi allt vad vi kan, främst handlar det om fysiska åtgärder, men vi behöver en större ”verktygslåda” för att bidra ytterligare till ökad trygghet. Ett sådant verktyg är kamerabevakning. Diskussionen har fått förnyad aktualitet genom ”Utredningen om kameraövervakning”. Betänkandet överlämnades till justitieministern veckan före midsommar. Om lagförslaget genomförs tvingas svenska myndigheter till

Allmännyttan nr 4 X november 2017

mer betydelsefullt. Det vardagsnära behovet av handel och service, och det lokala blir allt viktigare i människors sociala liv. Lokala torg och handelsstråk är extremt viktiga för en god samhällsutveckling och måste därför alltid finnas med i det tidiga skedet i plan processen. Fortfarande exploateras nya bostadsområden utan lokal handel och service. Den slentrianmässiga tanken tycks vara att de boende kan bege sig till något externt centrum. Men den tiden är snart förbi. b

Vi behöver en större ”verktygslåda” för att bidra ytter ligare till ökad trygghet. Robert Hörnquist, vd på Göteborgslokaler

All inclusive:

ENKELT KOMPLETT SÄKERT Monterade tambur- och säkerhetsdörrar för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare.

BRF EKLANDAGATAN 14

Alltid med dörrar från Swedoor!

”Servicen från Next Door var mycket bra genom hela processen. Det viktigaste för oss var att de var flexibla och kunde specialdesigna tidsenliga dörrar i samma stil som resten av vår fastighet.” Ulf Gustafsson, ordförande Brf Eklandagatan

FAHLIN FÖRVALTNING

VEGAB FASTIGHETS AB

”Genom att använda vår minikarmslösning kunde vi istället behålla de befintliga karmarna och göra dörrbytet snabbt och enkelt vid ett enda tillfälle.”

”Den stora volymen ställde höga krav på kapacitet och effektiva metoder. Vår lösning var att arbeta koncentrerat med ett trapphus i taget i slutfasen av renoveringsprojektet när övriga hantverkare var klara.”

Göran Hedljung, försäljningschef NEXT-DOOR Sverige

Jörgen Kildén, säljare NEXT DOOR, region Väst

SÄKRA DÖRRBYTEN SOM SPARAR TID OCH PENGAR Vårt dörrbyte är ”All Inclusive”. Vi erbjuder ett speciellt montage som både minimerar störningar för de boende och onödiga extrakostnader. Med Swedoors dörrsortiment erbjuder vi också marknadens bredaste utbud som möter branschens tuffa krav på skydd mot inbrott, ljud, brand och rök. Kort sagt dörrbyten som sparar tid och pengar. Läs mer på next-door.se

NEXT-DOOR ingår i den världsledande dörrkoncernen JELD-WEN. Ett företag med mer än 20 000 anställda i ett 20-tal länder.

www.next-door.se

ANNICKA ISTEMO

I huvudet på Anders Nordstrand

10 HÖJDARE UNDER 2017 Jobbet som vd för SABO är brett, utmanande och roligt med många intressanta möten och nysatsningar. ”Men be mig inte rangordna vad som är viktigast, det blir för svårt!”, säger Anders Nordstrand till tidningen när vi ber honom om en lista på 2017 års tio-i-topp-händelser:

ällda anst msd e edle ten m a mö valda i m n som n i m e A l l a r t ro e n d o r f ö r m å ö t och f gen. En s ter. a k i t s e r n i ö f nya g i m yttan gett llmänn A m a r llnings é p ro g tiga stä Vår t id ik V . 0 om 203 tiden s mot år f ör fram gress i våras. n e d n a tag Os kon av SAB antogs

om - rå d s ett vd ndlings v a e rha tand Inrät lat hyresf ö et f ör k c ä l e ge g utv et. An mtid. m e t s sy s f ra ätten r s e r hy

2 4

Värdefulla bostadspolitiska samtal. Både enskilda möten med politiker från olika partier och på större arenor som till exempel Almedalen, samt alla de samtal som vi har med politiker och tjänstemän på departement och myndigheter för att påverka beslut i rätt riktning för våra medlemmar.

BOs Inte det av SA n e n a ig Inrättan s d. De tar rå s n a o g ti gra anin r. s stora utm d ti r å v v a

Nya type r av komb ohus och for ts att arbete fö ökad byg gkonkurr r ens. Vi måste få fler an bud till allmä nnyttan.

Arbete t med ett f ör all männy nytt Klima tinitia ttan. J ger ek tiv ag o även i a n d ra h o p p a s d e t b ra n s c her.

Plan e och ring a v kon veck fere nya utb n ild l a se stöd r ja m utbude r. SAB ningar O edle t mm f ör att utarn k a än unna nu m er. Att l eda e n o rg e n ga a g s p ä n e ra d e m n i s a t i o n edar nand med be m e vär degr tare. Jus ånga unds t nu på - och v i s i o gå r e t t nsar bete .

10 Allmännyttan nr 4 X november 2017

Starten av en ny tidning. Tack till dig som just nu läser Allmännyttan!

VILL DU TA EMOT STUDIEBESÖK FRÅN SABO? FÖR ATT KUNNA VARA en så bra bransch-

och intresseorganisation som möjligt vill alla vi som arbetar på SABO få en bra inblick i er vardag. Därför börjar nu SIA, Studiebesök i Allmännyttan. Under de närmsta åren är vårt mål att varje anställd på SABO ska tillbringa ett antal dagar hos någon av er, ett allmännyttigt bostadsföretag. Skulle du kunna tänka dig att ta emot en SABO-anställd och visa din verksamhet? Hör gärna av dig till hanna.larsson@sabo.se

Vart hamnar kostnaden för påkörningsskador i ert företag?

STUDIEBESÖK I ALLMÄNNYTTAN

Vilka vill jobba hos er?

Stannar de på företaget som löpande underhåll? Vi har tid och kunskaper för att hjälpa er att få ersättning för trafikskador som drabbar företagets egendom och anläggningar. Slå en signal så ordnar vi resten!

www.trafikskadetjanst.se E-post: help@trafikskadetjanst.se Telefon: 08-646 70 40, Fax: 08-603 88 38

HAR NI KOLL PÅ ERT ARBETSGIVARVARUMÄRKE? Lär er konsten att bli attraktiv på den lokala arbetsmarknaden. Handboken beställs på sabo.se 44 sidor. 150/300 kronor.

Allmännyttan nr 4 X november 2017

nystandard.se

Ny standard i tvättstugan

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov. Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik.

www.miele.se/professional

Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE SHUTTERSTOCK

FRÅGA EXPERTEN

Riskera inte företagets fortlevnad med för våghalsiga investeringar

LÄSARFRÅGA: Vi ska bygga nytt och har följt debatten om nedskrivningar som försvårar nyproduktion. Vad ska vi tänka på och vilka råd ger SABO? Svar: Det är lätt hänt att beslut om att bygga nya bostäder hastas fram om kommunen kräver så, det finns en bostadskö och det finns en tomt att bygga på. Om ni bygger för rätt målgrupp men på fel plats, bara för att ni har en tomt på ett visst ställe, så riskerar ni att få vakanser och krav på nedskrivning. Samma sak gäller om ni bygger i ett attraktivt läge men för fel målgrupp. Risken för vakanser påverkar nivån på direktavkastningen. Ju högre risk desto högre avkastningskrav och desto lägre värde i en kalkyl vid nedskrivningsprövning. MITT TIPS ÄR att i ett tidigt skede noga

utreda vilken målgrupp som efterfrågar nyproduktion. Har de råd att betala de hyror som måste tas ut och var vill de bo? Så bygg för rätt målgrupp och på rätt ställe. Bjud in en eventuell värderare och låt denne bekanta sig med den lokala markna-

Peter Wallberg Expert inom skatt och redovisning på SABO

Bygg för rätt målgrupp och på rätt ställe.

den. Ni kan marknaden bäst. Låt värderaren ta del av er kunskap. Kanske ett C-läge kan bli till ett B-läge vid värderingen. Se över kalkylförutsättningarna genom att skruva på drift- och underhållskostnader och nivån på direktavkastningskravet. En väsentlig faktor vid nyproduktion är de höga byggpriserna. Det är många gånger svårt att ta ut de hyror som behövs för att fastigheten ska vara lönsam. Så det är väl värt ett försök att pressa byggpriserna även om det inte är lätt. TILL SYVENDE OCH SIST är det

viktigt att analysera konsekvenserna av att genomföra ett projekt med bristande lönsamhet. Klarar företaget av svaga kassaflöden och nedskrivning? Riskera inte företagets fortlevnad med för våghalsiga investeringar. Ibland kan det vara affärsmässigt att bygga trots krav på nedskrivning, exempelvis så kan positiva synergieffekter leda till ökade värden på kringliggande äldre byggnader. Läs gärna våra nya skrifter ”Nedskrivning av fastighetsvärden” och ”Lönsamt att bygga – synergieffekter vid förtätning”. b

Allmännyttan nr 4 X november 2017

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

Dags att boka in Bostadsforum 2018 Den 22-23 mars genomförs 2018 års största event för dig som arbetar med Bostäder. TEMAN 2018 22 mars: Politik, ekonomi, projekt, trender och marknadsutveckling 23 mars: Tema 1 - Kommunal bostadsutveckling och bostadsbyggande (i samarbete med SKL) 23 mars: Tema 2 - Bostadsmarknaden, transaktioner, ekonomi, värdering, analys 23 mars: Tema 3 - Bostadsbyggande och projektutveckling Träffa hela branschen under två dagar och gör nya affärer Bokning för utställare och partners är nu öppen. Presentera ditt företag eller produkt. Vi välkomnar byggbolag, fastighetsägare, konsulter, kommuner, teknikföretag, arkitekter mf.l Maila sales@bostadsforum.nu för offert. Eller teckna vårt nyhetsbrev på www.bostadsforum.nu/nyhetsbrev

Läs mer på: www.bostadsforum.nu

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium JANUARI 2018 16 Vardagsjuridik Stockholm 17–18 Flygande start på jobbet Stockholm 24–25 Strategisk fastighets utveckling Stockholm 24–25 Hyresjuridik 2 Stockholm

FEBRUARI 7–8 Hyresjuridik 1 Stockholm 8–9 Kommunikation, service och bemötande Stockholm 14–15 Träff för nya företags ledare Stockholm 14–16 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 22 Att styra skötsel av utemiljö Stockholm

MARS 14–15 Flygande start på jobbet Stockholm 20 Finansutbildning steg 1 Stockholm 20–21 Grannmedling Stockholm 21 Finansutbildning steg 2 Stockholm

På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverks träff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag!

SNART NY WEBB!

I början av december lanseras vår nya webb med fokus på dig som jobbar i eller vill veta mer om allmännyttan. Sabo.se är en stor webbplats med egentligen fyra webbplatser i en: en för utbildningar, en webbshop, en informationsdel och en nyhetsdel. Vi har använt en metod som heter effektkartläggning och genom enkäter, intervjuer och tester har sex typiska användar beteenden ringats in och dem har vi haft i fokus när vi utvecklat både funktioner och design. Den nya webben har hög tillgänglighet, vi följer stan darden WCAG 2.0*, och har även funktionen Talande webb. Vi har också byggt ett API som gör att webben och våra andra system kan prata med varandra på ett effektivt sätt. Tillsammans med webben uppdaterar vi våra digitala kanaler som nyhetsbrev, e-utbildningar, sociala medier och digitala tjänster så att även de ska vara ett viktigt och uppdaterat stöd för dig som medlem i SABO. Har du idéer och tankar om hur vi ska fortsätta ut veckla webben, hör gärna av dig till vår webbansvariga, Anna-Carin Carnebro, anna-carin.carnebro@sabo.se * En internationell standard för tillgänglighet, se mer på webbriktlinjer.se

AXPLOCK FRÅN NYA SABO.SE: • Vi har gjort det enklare att ta del av SABOs opinions- och lobbyingarbete. • Det blir lättare att se mer av vad SABO erbjuder inom olika ämnen, utbildningar, material, nätverk och nyheter. • Som inloggad medlem får du även tillgång till exklusivt material och information för medlemmar, och det blir enklare att anmäla dig till ett evenemang och handla i webbshoppen. Självklart med medlemsrabatt!

RENOVERING AV MILJONPROGRAMMET I dag är allmännyttan i full fart med att renovera husen som byggdes under rekordåren 1961– 1975. Rapporten Hem för miljoner belyser hur många bostäder som återstår att rusta upp, vilka åtgär der som kan vara aktuella och hur de ekonomiska förutsättningarna att klara detta ser ut.

Rapporten är ett bidrag till dis kussionen om bostadsföretagens förutsättningar och strategier för upprustning och renovering. Den beskriver också vad SABO gör och vad staten bör göra för att underlätta sådana å tgärder i hyreshusen som byggdes under rekordåren.

Beställ rapporten på sabo.se

SABO TRAINEE ALLA SKYLTAR TILL DIN FASTIGHET Ge dig och bostadsföretaget

möjlighet att kompetensförstärka och föryngra ditt team! GenomSABOstraineeprogramhar ni möjlighet att bredda kompeten sen och attrahera unga till arbete på ert företag. SABO Trainee är ett framgångsrikt sätt att möta unga människor i den utveckling de

ÖVER 4000 PRODUKTER 54

förväntar sig genom en gedigen veckling.Vidsidanavfaktakunska introduktion, rätt nätverk och en perstödjerochutmanarvitraineeni plattform som gör det möjligt att sin personliga utveckling. snabbt utvecklas in i en specialistNu har årets program dragit eller chefsroll. igång med cirka 20 unga och Ni ger era nyanställda möjlighet kunskapstörstande traineer och att redan från start få en stor kun vi förbereder redan för nästa år. skapinomettbostadsföretagsverk Under hösten har ditt företag samhetochprogrammetinnehåller möjlighet att ansöka. bland annat ekonomi, juridik, Tel: 040-671 77 50 E-mail: sales@havaskyltar.se omvärldsanalys, kundrelationer, Läs mer på sabo.se affärsmannaskapochfastighetsut WEBB-BUTIK

RÄTT SKYLT DIREKT

www.havaskyltar.se Allmännyttan nr 4 X november 2017

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm irec dekal

, é t i l a v k , p g! a n k a s n m e g Ku a g n e & e servic

08-06-19

12.58

Sida 1

irec.se environmental solutions

Modern avfallshantering

Källsortering i anslutning till bostadsområdet ger en bättre service till de boende. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare.

Duo ”fully underground”.

Så här snyggt kan det bli med kärlskåp i betong. Kubusbehållare med kompositbeklädnad. Besök gärna vår hemsida. Här hittar du hela vårt sortiment med utrustning för källsortering och avfallshantering.

irec.se 0703-727078 info@irec.se