Tidningen Allmännyttan 4 2018 by Sveriges Allmännytta

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Minsta kombohuset ALLMÄNNYTTANS SMÅHUS BYGGS UNDER TAK

Fossilfri allmännytta till 2030 Lockrop efter unga akademiker Partierna som krymper i SABO

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs egen medlemstidning

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Ny standard i tvättstugan Miele Professional. Immer Besser.

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov. Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik. Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se nystandard.se

www.miele.se/professional

4. Ledare Anders Nordstrand

– Traineerna är ett sätt Exerem. Nam för oss att få in yngre cusanimi, quaerro välutbildade människor, coruptis nobissäger Jenny Guteäng, si mporit fuga. HR-generalist på Turerrovid qui Gotlandshem. optatur?

CAROLINE HÖGRUD

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

8. Bilden i fokus Ljus i mörkret 10. Trähus Halverade utsläpp i Fristad 14. Trainee Lockbete för unga akademiker 20. Uppkopplade hus ÖBO laddar batterierna 22. Klimatinitiativet Så kan allmännyttan bli fossilfri 26. Bostäder i Borås Nya blandare sparar vatten 28. Gotlandshem Vattentraktor och kranmärkning 29. Mitthem Hissar förvandlas till duschar 30. Intervjun Martin Grander 32. Politik Så fördelas mandaten i SABO 34. Landet runt Smått och gott 36. Kombohus Småhus Dags för allmännyttans minsting 44. Debatt "Våga prata om flyttkedjor" 46. Integration Skebo satsar på nystartsjobb 50. Fastigo svarar Regler vid snöskottning 52. Expertsvar EU-krav på byggmaterial 54. Expertsvar Laddstolpar och städappar 56. Aktuellt Information från SABO 58. Aktuellt Utbildningar och konferenser

L ERIKSSO

36 RIC

K ARD

ANNICKA ISTEMO

Omslagsbild: Småhusfabriken i Götene. Foto: Annicka Istemo

Marknaden kan inte ordna så att alla får en bostad. Uppåt två småhus lämnar Götenehus fabrik varje dag.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Martin Grander, forskare vid Malmö universitet

Ledare

Allmännyttan mot framtiden

PETER LYDÉN

ALLMÄNNYTTANS ROLL har varit viktig

under många år och är i dag kanske viktiga re än på länge. Allmännyttan har erbjudit bostäder för alla oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Och det är viktigt att vi kan fortsätta att göra det även framöver. För att det skall vara möjligt krävs det att vi arbetar ännu närmare varandra och använ der den styrka som finns när vi gör saker tillsammans. För att kunna klara de Vi gör redan mycket gemensamt men vi be framtida utmaningarna höver göra mer för att bli en starkare aktör krävs att vi samarbetar. på bostadsmarknaden. Allmännyttans roll och uppgift kvarstår. För att kunna klara de framtida utma ningarna krävs att vi samarbetar. SABO är den gemensamma plattformen och vi ska tillsammans med medlems bolagen stärka allmännyt tans och bolagens konkurrens kraft på bo stadsmark naden.

GENOM UPPHANDLINGEN av Kombohusen

har vi kunnat sänka kostnaderna för nypro duktion rejält och nya Kombohus Småhus känns redan som en succé. Digitaliseringen är ett annat område som vi måste arbeta tillsammans med. Vi har inom allmännyttan mycket att vinna på en ökad standardisering inom detta område. Det sänker kostnaderna och ökar kundnyttan. Inom SABO arbetar vi på att öka medlems nyttan genom en ökad digitalisering. Flera digitala utbildningar kommer lanseras. Vad kan motivera en hyresförändring vid förhand ling? Vilka faktorer påverkar hyresnivån? Vad är systematisk hyressättning? Det och mycket mer kan du få svar på redan nu om du går den digitala kursen Det svenska hyressättningssystemet som är en introduktion i ämnet. Att städa på rätt sätt och få rena hus innebär nöjdare hyresgäster och lägre driftskostnader. Genom vår digitala tjänst Rena Hus kan du lära dig mer om hur städningen kan göras på rätt sätt. KLIMATET – eller förändringen av klimatet blir allt mer påtagligt. Genom det kommande Klimatinitiativet kommer allmännyttan att göra skillnad. Redan i dag vet vi att många av medlemsföretagen kommer att gå med och ansluta sig till initiativet och i likhet med Skåneinitiativet sätta upp tydliga mål inom klimatoch energiområdet. Allmännyttan gör skillnad!

Anders Nordstrand, vd på SABO

För övrigt En fossilfri och energismart allmännytta! I Skåneinitiativet sparade 105 allmännyttiga bostadsföretag på tio år tillsammans 4,7 TWh energi – som årsproduktionen från en mindre kärnkraftsreaktor. Nu är det dags för nästa initiativ. Men den här gången tar vi ett bredare grepp och ställer siktet högt – mot en

helt fossilfri och energismart allmännytta. Allmännyttan kan i kraft av sin storlek bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Och genom att inspirera och peppa varandra kan bostadsföretagen göra omställningen snabbare än var för sig. Läs mer på sidan 26. Allmännyttan nr 4 X november 2018

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

Totalbågen

Ytterbågen

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten? • Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

Totalbågen kompakt

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

POWER SAVE

CCJ

BALKONGINGLASNING FRÅN WINDOOR

VIDGA DINA VYER Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Se mer på www.windoor.se

Redaktionen

VÄLKOMMEN RUNE NORDSTRÖM – NY KOMMUNIKATIONSCHEF PÅ SABO Rune har lämnat konsultlivet efter 14 år för att jobba med SABOs varumärke och position, opinionsbildning och strategisk kommunikation. Varför SABO? – Jag jobbar med allmännyttan och kommunikation inom bostads området. Det är en av våra stora samhällsfrågor och där är SABO är en tongivande aktör. Jag har fått ett meningsfullt jobb inom ett viktigt samhällsområde där mina tidigare erfarenheter är användbara. Vad har du gjort tidigare? – Under åren som konsult har jag arbetat med kommunikationsstrategier, varumärkesrådgivning, kriskommunikation, utbildning, processledning samt som moderator och talare. Jag har också varit projektledare för stora kunduppdrag. Innan mina år som konsult var jag informationsdirektör på Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Jag har också politisk erfarenhet bland annat som kommunalråd. Vad gör du när du inte jobbar? – Min familj är det viktigaste på fritiden. Jag och min fru har tillsammans fem döttrar inom åldersspannet 16–32 år. Vi har precis fått vårt första barnbarn. Så det finns att göra.

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Anders Nordstrand 08-406 55 00 anders.nordstrand@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Caroline Högrud 08-406 55 13 caroline.hogrud@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

VILL DU HJÄLPA OSS ATT UTVECKLA TIDNINGEN? NU FYLLER tidningen Allmän nyttan två år – och det här Annicka Istemo, redaktör, tidningen numret är det åttonde som ser Allmännyttan dagens ljus. Vi har under de här två åren försökt att göra en så bra och angelägen tidning som möjligt. Vår ambition är att du som arbetar i allmän nyttan eller sitter i en allmännyttig styrelse ska hitta något intressant att läsa i varje nummer. Att du lär dig något nytt, inspireras av andra och kanske får nya idéer som du kan använda i ditt eget arbete. Vi vill sätta fokus på allmännyttan, reda ut bransch frågor och sprida goda exempel på allt bra som görs i de allmännyttiga bostadsföretagen. För genom att dela med oss till varandra kan vi tillsammans utveckla allmännyttan ytterligare. Har vi lyckats med tidningen? Vi hoppas det – men det är ju ingen idé att bara gå runt och gissa. I slutet av november gör vi därför en läsarundersökning där vi behöver din hjälp. Syftet med undersökningen är att utveckla tidningen och göra den mer läsvärd för alla inom allmännyttan. Vi skickar ut en enkät med mejl och hoppas att du tar dig tid att svara på några frågor. Det tar bara 3–4 minuter och dina svar är väldigt värdefulla för oss på redaktionen. I början av nästa år samlar vi även några fokus grupper med läsare ur olika yrkeskategorier från många delar av landet. Då får vi möjlighet att höra era åsikter mer i detalj om tidningen. Och resultatet av allt detta blir förhoppningsvis en ännu bättre tidning – och en ännu bättre allmännytta i framtiden.

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se Claes Holmström 08-505 738 42 claes.holmstrom@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

OLA JACOBSEN

Ljuset

HOS BOSTADEN I UMEÃ&#x2026; WILLE

Fire & Ice 2017

Varmt budskap 2016

LOKE

BILDEN I FOKUS

I år blir det femte året Bostaden i Umeå arrangerar Höstljus, en ljusfestival med ljusinstallationer i delar av beståndet under de mörkaste månaderna. – Genom åren har vi valt att belysa en del platser som känns mörka, men även skapat mer lekfulla installationer, bland annat på lekplatser. Vi har också fått in tips från hyresgäster om var de vill ha installationer och samarbetat med lokala konstnärer som fått designa dem, berättar Mia Han, grafisk kommunikatör på Bostaden och projekt ledare för ljusfestivalen. Bostaden är ihärdiga i sitt hållbarhetsarbete och när det gäller Höstljus använder de sig i möjligaste mån av lågenergibelysning för att minimera sin klimatpåverkan. Så mycket material som möjligt återanvänds från tidigare år, men själva konstverken är alltid nya. Foto: Katarina Lundberg, Bostaden

Stora bilden: Regnbågen 2015 Trail of Light 2015

Japansk trädgård 2014

Trähus lagrar in koldioxid i träet. Så vi har bundit in 900 ton kol dioxid i stommen i de här husen. För de 900 tonen kan man resa 160 varv med bil runt jorden. Kjell-Ove Sethson, vd Fristadbostäder

Allmännyttan nr 4 X november 2018

MILJÖ

HALVERADE UTSLÄPP NÄR FRIBO VALDE Fristadbostäder, Fribo, har gjort en livscykelanalys av sina flervåningshus i massivträ som stod klara på försommaren 2015. Den visar att utsläppen av koldioxid minskar med ungefär hälften vid byggnation i trä i stället för betong. Text: Sophie Sölveborn Foto: Kjell-Ove Sethson

HUSEN, SOM RYMMER 44 hyresrätter, ligger på Åsbovägen och var Borås stads bidrag till ”Trästad 2012”. En satsning för att utveckla teknik och kompetens inom träbyggandet genom nationell samverkan mellan industri, länsstyrel ser, kommuner, universitet och högskolor. Fribos hållbarhetsambitioner var höga från start. Bolaget valde exempelvis redan i upp handlingsskedet att kräva anbudsgivarna på ett löfte om ett tak för antalet kilowattimmar per kvadratmeter och år. Ett löfte som behäftades med vite för varje kilowattimme, om den faktiska förbrukningen skulle överstiga den projekterade. – Nu när husen varit bebodda ett tag kan vi se att Fristads Bygg infriat sitt löfte på max 51 ki lowattimmar per kvadratmeter och år, de klarade provet! konstaterar Kjell-Ove Sethson, vd på Fribo, glatt.

I livscykelanalysen, LCA:n, som tagits fram tillsammans med byggentreprenören Fristads Bygg, har både själva byggnationen och husen som helhet undersökts. I LCA-analyser värderas den miljöbelastning som en produkt eller tjänst har under hela sitt liv, från råmaterial till avfall eller återvinning. I Fribos fall var de naturliga fokusområdena energiförbrukning och utsläpp av klimatgaser. Parallellt gjordes även en studie som visade motsvarande utsläpp om husen i stället skulle byggts i betong. FRIBO ÄR ETT AV FEM allmännyttiga bostads

bolag i Sjuhäradsbygden, kring Borås, som sedan 1998 har arbetat tillsammans i Miljönätverket Sjuhärad. Fokus ligger framför allt på miljöfrå gor, men även på kvalitet, arbetsmiljö, socialt 

FRISTADBOSTÄDER Antal lägenheter: 610 Antal lokaler: 15 Anställda: 14 Del av miljönätverket Sjuhärad: Består av företagen Fristadbostäder, Vårgårda Bostäder, Stubo, Tranemo Bostäder och Bollebo.(www.7miljo.se)

OM LIVSCYKELANALYSEN: Beräkningarna utgår från användning av lägenheterna under 50 år och baserar sig på data från EPD (Environmental Product Declaration/ miljövarudeklarationen), materialtillverkare, tjänsteleverantörer samt från den generiska databasen Ecoinvent. Husen ger under sin livslängd, inklusive byggnation, upphov till 2 100 ton koldioxidekvivalenter vardera. Ett likadant hus med prefabricerad betongstomme skulle släppa ifrån sig nästan det dubbla. LCA-beräkningen tar hänsyn till många processer, där transporterna utgör den största delen under skedet för materialframställning. Den datamodell som använts och resultatet av LCAn är kritiskt granskade av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, numera RISE. Miljöpåverkan vid rivning och återvinning, så kallad End of Life, analyseras inte.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

MILJÖ

Genom miljönätverket har vi kunnat flytta fram positionerna i vårt miljöarbete. Kjell-Ove Sethson, vd på Fristadbostäder

 ansvarstagande och organisationsfrågor, och samarbetet innebär bland annat att bolagen delar på utvecklingskostnader inom olika projekt. – Genom miljönätverket har vi kunnat flytta fram positionerna i vårt miljöarbete. Ett konkret exempel på det är just våra trähus. Vi är så stolta och glada att kunna göra en sådan här miljö insats i lilla Fristad, säger Kjell-Ove Sethson och tillägger: – Nätverket är också en stor källa till glädje i arbetsvardagen. Det är så viktigt att komma ihåg att allmännyttiga bolag aldrig kan bli konkur renter, vi verkar inom olika geografiska områden och det här samarbetet ger så mycket tillbaka. DET GÅR INTE ATT TA MISTE på entusiasmen

när Kjell-Ove Sethson berättar om husen på

Åsbovägen och om den speciella atmosfär han menar att det blir i rena trähus. En atmosfär som är svår att ta på, som nästan ger en sakral känsla. Trä är ett levande material, det rör sig och knakar. Förvaltningsmässigt har det varit få problem med husen och Fribo har fått en hel del positiv återkoppling från hyresgästerna. – Vi är inte bortskämda med att hyresgäster hör av sig aktivt bara för att tala om hur bra de trivs, och hur de som kommer på besök ock så tycker att det är fint och lyxigt, så det är vi givetvis mycket tacksamma för. En hyresgäst har berättat att problemen med astman minskat och det är ju fantastiskt att höra, säger Kjell-Ove Sethson. Fribo tar nu sats för ytterligare en byggnation med trästomme, ett hus med 20 lägenheter som planeras bli trygghetsbostäder. Upphandlingen påbörjas under 2018. – Med husen på Åsbovägen låg fokus på förny elsebara material, nu tar vi nästa steg och börjar arbeta aktivt med återbruk. b

Ojämn inomhustemperatur? Säkra inomhustemperaturen och spara pengar med trådlös mätning. För energismarta fastighetsägare. Ring oss! 019-25 21 00

www.ecoguard.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Nu lanserar vi nya professionella tvättmaskiner och torktumlare av högsta kvalitet. Alla de nya produkterna i BaseLine- och StreamLine-serierna är optimerade för att passa i svenska tvättstugor. Utsidan är prisbelönad för sin fina design. På insidan finns nya smarta lösningar som exempelvis världens första 3D-tvättsystem. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

GRÅNANDE ALLMÄNNYTTA SÖKER

unga talanger

Cajsa Ahlström, HR-generalist på Uppsalahem (till höger) var med och anställde national ekonomen Beatrice Nordling förra året.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM

En snabbingång till fastighetsbranschen för unga akademiker – och ett prövoår med siktet inställt på seriösa förhållanden. Så skulle man kunna beskriva Allmännyttans traineeprogram, som hittills samlat 139 deltagare. Text: Anita Snis Foto: Caroline Högrud EN VÅG AV PENSIONSAVGÅNGAR är i antå

Ystadbostä-

UPPSALAHEM Antal lägenheter: 16 700 Antal lokaler: 1 660 Anställda: 265 personer (142 tjänstemän och 123 fastighetsarbetare) Genomsnittlig medarbetare: En man på 49 år.

Allmännyttan nr 3 X september 2018

gande inom fastighetsbranschen, och ett sätt att säkra föryngringen är att anställa så kallade traineer. Uppsalahem hör till dem som gjort det i stor skala – över 30 personer har varit ”akade mikerlärlingar” genom åren. – Grundidén är att man tar in någon som är nyexad från en högskoleutbildning, och som har mycket vilja och engagemang att lära sig mer om fastighetsbranschen. Det blir som en kickstart på karriären, säger Cajsa Ahlström, som var trainee för tre år sedan. Numera är hon fast anställd på Uppsalahem som HR-generalist, med just personalutveck lingsfrågor på sitt bord. Hon var därför med och anställde nationalekonomen Beatrice Nordling som trainee förra året. Cajsa Ahlström kände direkt att hon var av rätta virket. – Man ska sticka ut ur mängden för att få jobb som trainee hos oss. Rollen passar inte alla, och det är vi tydliga med. Gillar man att ta ansvar och är hungrig på att lära sig saker – då ska man söka sig till oss. Det håller Beatrice Nordling med om – även om hon vill kalla det chanser i stället för ansvar. – Till exempel har jag fått vara med i strate giska beslut och bereda ärenden ända upp i sty relsen. Det har varit väldigt värdefullt, säger hon. Hon uppskattar att ha just allmännyttan som sin arbetsgivare. – Vi jobbar ju enligt marknadsekonomiska 

ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM

I allmän nyttan märker man att det blir konkret förändring här och nu. Beatrice Nordling, f d trainee, numera verksamhetsutvecklare på Uppsalahem

TRAINEERNAS YRKESROLLER: Projektledare, inköpare, jurister, hr-konsulter, energisamordnare, underhållsansvariga, redovisningsassistenter, verksamhetsutvecklare, redovisningsekonomer, ekonomiassistenter, ekonomiska förvaltare, kommunikatörer, fastighetsförvaltare, områdesansvariga, miljöingenjörer, byggingenjörer med flera.

 principer, för en kund och för att skapa vinst och värde – men den vinst som vi skapar återförs till samhället. Det är det som är så inspirerande. Business och samhällsnytta kombinerat, säger hon. – Jag tänkte länge att jag skulle jobba med internationell utveckling. Men när jag gjorde praktik på FN kände jag att det blev mycket att bara sitta och vända papper. Allt var så långt borta. I allmännyttan märker man att det blir konkret förändring här och nu, för människor i sin närhet. SEDAN I HÖSTAS är även Beatrice Nordling fast anställd och driver olika utvecklingsprojekt inom Uppsalahem, varav jämställdhetsfrågor är en del. Marknadsanalyser av bostadsbehov och efterfrågan hör också till arbetsuppgifterna, liksom att skriva affärsplan och årsredovisning. Hon har fortfarande kontakt med sin trainee grupp. – Vi jobbar med så många olika frågor och har så olika perspektiv. Någon jobbar med ekonomi, någon annan med förvaltning, en tredje är bygg projektledare. Det är det som är så kul. I genomsnitt har Uppsalahems traineer stan nat kvar på bolaget i fem år. – Och alla är fortfarande kvar inom fastig hetsbranschen. Vi ser det inte som vi rekryterar till oss själva, utan det här är något vi gör för branschen. Om fler bolag hade gjort liknande satsningar skulle vi inte ha så mycket problem med kompetensförsörjningen. Om tio år går väldigt många i pension, och därför behöver vi få in bra chefer och ledare redan nu, säger Cajsa Ahlström. GOTLANDSHEM HÖR OCKSÅ till den långa rad

av allmännyttor som haft traineer genom åren. Bostadsbolagets HR-generalist, Jenny Guteäng, konstaterar att själva ordet trainee lockar fler sökande. – Det blir som en extra morot, särskilt för unga akademiker som inte har så lång erfarenhet inom yrket och som inte riktigt valt väg än. Trainee året är ju som en lång och gedigen introduktion i branschen och en utbildning in i yrkesrollen. Hon framhåller att traineen måste erbjudas meningsfulla och relevanta arbetsuppgifter. – Det är också jätteviktigt att man som arbets givare är ärlig med vad man har att erbjuda. Man får inte måla upp en bild som sedan inte 

GOTLANDSHEM Antal lägenheter: 4 600 Antal lokaler: 60 Antal anställda: 94 Genomsnittlig medarbetare: En man på 48 år som varit anställd i 15 år och 2 månader

– Vi har stora pensionsavgångar, så traineerna är ett sätt för oss att få in yngre välutbildade människor, säger Jenny Guteäng, HR-generalist på Gotlandshem (till vänster). Här tillsammans med Nora Olofsson, kommunikatör.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM  stämmer med verkligheten, då blir det inte en glad trainee. Särskilt inte om de andra traineedeltagarna är på företag med väldigt stora resurser, och den egna traineen får vara kontors- alltiallo och ta alla slaskuppgifter. NORA OLOFSSON, kommunikatör på Gotlands

Nora Olofsson, f d trainee, numera kommunikatör på Gotlandshem

LÄS MER

Hela intervjuerna finns på allmännyttan.se

UNDER OCH DIREKT EFTER traineeåret arbe tade Nora Olofsson mycket med boinflytande, bland annat genom en så kallad medborgardialog inför ett nybyggnadsprojekt. Numera upptar Gotlandshems varumärke det mesta av hennes tid. – Vi vill omsätta vår vision och värdegrund så att vi verkligen upplevs som våra värdeord säger: trygga och varma och med framåtanda, förklarar hon. – Gotlandshem har inte ett uttalat dåligt rykte, fast jag tror inte att folk ser oss som det mest drivande, häftigaste, tuffaste och coolaste företa get ännu. Men det kommer! Vi vill visa att vi inte nöjer oss och att vi inte är tråkiga. Nu har Nora Olofsson arbetat fyra år på Got landshem, och vet inte hur länge hon tänker stanna. – Jag har hela tiden sett min tid här som ett år i taget, och hittills har man lyckats sätta något nytt och spännande i tänderna på mig. Jag ser det som ömsesidigt: så länge jag gör nytta här, kän ner att jag utvecklas och får någonting tillbaka så är vi rätt för varandra. b EVAHANNA WITTRIN

Jag halkade in på ett banan skal och det var full fart direkt.

hem, blev trainee hösten 2015. Då hade hon redan arbetat på Gotlandshem i nästan ett år som förvaltningsassistent. – Min chef var också chef över alla våra 45 bovärdar, så de var mina närmaste kollegor. Jag var alltså väldigt nära kärnverksamheten, kon staterar hon. – Jag halkade in på ett bananskal och det var full fart direkt. Jag visste inte att jag var intres serad av fastighetsbranschen förrän jag började jobba här. För Nora Olofsson blev därför traineeåret en extraskjuts in i allmännyttevärlden. Hon spor rades av träffarna med de andra deltagarna och studiebesöken hos olika bostadsbolag. – Jag slogs av hur sjukt bra grejer som görs inom allmännyttan. Jag var som en svamp. Det var verkligen en kompetensutveckling, säger hon. Att hon inte var pinfärskt nyutexaminerad var inte någon nackdel.

– De andra deltagarna var väldigt nya på sina jobb och visste inte riktigt vad deras yrkesroller innebar. Men det visste ju jag, och det hade jag glädje av, säger hon.

ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM Startade: 2006 Deltagare per år: 15–20 Deltagare hittills: 139 Krav på deltagare: Akademisk examen (utbildning från yrkeshögskola kan övervägas). Även befintliga medarbetare med nylig examen kan delta. Lön och anställningsform: Bestäms av före taget där traineen är anställd. Utbildningslängd: Fem tillfällen à tre dagar. Tre av träffarna hos deltagande företag. Däremellan hemuppgifter. Nästa traineeprogram: Medlemsföretag kan ansöka om att delta fram till slutet av januari 2019, traineejobben går att söka från mars 2019 och framåt. Kursinnehåll: Ekonomi, juridik, omvärlds analys, kundrelationer, affärsmannaskap och fastighetsutveckling.

Allmännyttans traineer 2018

DELTAGANDE FÖRETAG GENOM ÅREN: Familjebostäder i Göteborg, Svenska Bostäder, Uppsalahem, Mimer i Västerås, Enköpings Hyresbostäder, Arbetarebostadsfonden, Botkyrkabyggen, Ludvikahem, Gotlandshem, Stångåstaden, Poseidon i Göteborg, Årjängs bostäder, Eskilstuna Kommunfastigheter, Älmhultsbostäder, Örebrobostäder, Skövdebostäder, Stockholmshem, Knivstabostäder, Bostadsbolaget i Göteborg, Sandvikenhus, Väsbyhem, Katrineholms Fastighets AB, Kirunabostäder, Sigtunahem med flera.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Det mest okända energieffektiva fastighetsunderhållet Underhåll av systemvätskan i värme-, kyl- och återvinningssystem finns ofta inte på listan över energieffektivt underhåll. Ändå är det just där stora vinster finns att göra. Systemvätskans betydelse för funktion och energieffektivitet i fastigheters värme-/kylsystem är inte okänd. Utan systemvätska ger systemen varken värme eller kyla. Men att den innehåller gaser som försämrar energiöverföring ger funktionsstörningar, injusteringssvårigheter och skapar korrosion är för många en nyhet. Det är gasen som är energitjuven och vätskan bör avgasas direkt efter att systemet är uppfyllt. Vanligt kranvatten innehåller ungefär 4 % gaser, mest kväve och syre. Vill du spara pengar och bidra till lägre koldioxidutsläpp genom lägre energiförbrukning ska du låta QTF besiktiga dina VVS-system enligt QTF-metoden. Du får en analys och rapport över din systemvätskas status och innehåller den gaser får du hjälp att åtgärda den med snabbavgasning. Därefter installeras en QTF underhållsavgasare som kontinuerligt håller systemet energieffektivt. Elving Isaksson, QTF Sweden AB

www.qtf.se Allmännyttan nr 4 X november 2018

AVGASAR OCH RENAR

DIGITALISERING

Vi kan vara en aktiv del i energi systemet.

ÖREBROBOSTÄDER LADDAR BATTERIERNA Örebrobostäder (Öbo) har hus som är uppkopplade mot varandra och stadens el- och värmeverk. Det innebär att de utgör ett stort system som lagrar energi, delar med sig till varandra och resten av staden. Text: Caroline Högrud Foto: Jeanette Rådström

– BOSTADSFÖRETAGEN MÅSTE ÄNDRA sättet

ÖBO (Örebrobostäder) Antal lägenheter: 22 500 Antal lokaler: 1 000 Antal anställda: 450

de ser på sig själva. Vi behöver inte bara ta emot och vara en slutleverantör, vi kan vara en aktiv del i energisystemet. Här finns det pengar att spara, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Öbo. När Jonas Tannerstad började på Öbo i början på 2000-talet hade han arbetat med industrier tidigare. Han upptäckte snabbt att fastighets branschen hade fragmenterade tekniska lösning ar. Inom industrin ser man varje komponent som en del av ett större maskineri. – 2004 började vi med att industrialisera Öbo.

Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Örebrobostäder testar den nya soffan som visualiserar husets energiförbrukning.

Då hade vi en vision som var 15 år bort. Där är vi i dag. I FASTIGHETERNA FINNS batterier som kan lagra el. Fastigheterna är sammankopplade med varandra via en molntjänst och kan därför bete sig som ett enda stort lager gentemot elnätet. I framtiden ska hyresgästerna även kunna koppla in sina elbilar till huset och på så sätt kan även bilen bli en del av energisystemet. – Vi samarbetar med Eons elnät och kan låna el och lämna tillbaka när det behövs. Vi kan även hantera fjärrvärmen och slå av och på. Eon skickar då en signal till oss när de vill att vi ska hålla till baka uttaget av fjärrvärme. Vi kan då utnyttja att huset lagrat värme och stänga av värmen en stund utan att det påverkar hyresgästerna men det gör en stor skillnad för fjärrvärmeleverantören. DETTA HAR möjliggjort att Öbo har kunnat skri va om sina avtal med energileverantören eftersom

Allmännyttan nr 4 X november 2018

ALEXANDER VON SYDOW

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våraoch smarta modeller behöver varken radiator radiator tillför bostaden skönt tempererad fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kan kan detdet inte inte blifriskluft. att blieller att fönsterbänk demonteras. Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften ﬁltreras ﬁltreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal Luftdon Flexi

ETT ANNAT SÄTT att spara pengar är genom algo ritmer och artificiell intelligens. KTH och Chalmers forskar just nu på Öbos bostäder för att se hur man kan implementera det. – Det är självkörande hus, likt självkörande bilar. Det är mycket effektivare att använda datorstyrda möns ter som reglerar husen automatiskt. Man kan sänka värmeförbrukningen med 18–20 procent per år. Det skulle innebära en besparing på 200 miljoner kronor per år för oss. Som ett sätt att visualisera för hyresgästerna hur energiförbrukningen ser ut har Öbo köpt in fem soffor som lyser med olika färger beroende på hur mycket energi huset förbrukar i realtid. Sofforna är uppkopp lade mot nätet i huset. Jonas Tannerstad hoppas att fler företag vågar satsa på digitalisering. – Man behöver inte vänta. Allt finns redan i dag. Det är bara att bestämma sig, säger han. b

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdon Flexi

de kan erbjuda leverantören sitt bostadsbestånd som resurs. Genom att kunna ha större kontroll över elför brukningen har detta även inneburit andra affärsmodel ler gentemot hyresgästerna. – Vi har installerat klimatsmarta tvättmaskiner och sänkt hyran i ett bostadshus och gjort så att hyresgäs terna själva har fått betala för energiförbrukningen i tvättstugan separat. Beteendet har blivit att de förbru kar mindre energi. De fyller tvättmaskinerna mer och tvättar mer sällan. Hur har hyresgästerna reagerat på det? – Högförbrukarna upplever såklart ingen positiv effekt men 67 procent upplever det som mer rättvist eftersom det antingen blir billigare eller samma kost nad för dem. Tvättstugesatsningen har lett till att Örebro bostäder sänkt vattenförbrukningen med 23 procent och elförbrukningen med 30 procent per år i varje tvättstuga där de infört energibaserad debitering. De har därför på bara tre år kunnat betala tillbaka kostna den för de klimatsmarta installationerna i tvättstugan.

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn. Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftﬂöde luftﬂöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi. Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn. Denseptember. gerseptember. Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 ﬁltreras och förvärms effektivt samma sköna luftﬂöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

DAGS FÖR ETT ALLMÄNNYTTIGT

KLIMATINITIATIV Nu drar Allmännyttans klimatinitiativ igång på riktigt. Målet är en fossilfri och energismart allmännytta till 2030. – Vi hoppas att riktigt många bostadsföretag vill vara med. Med gemensamma krafter kan man göra så mycket mer än var och en för sig, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO och projektledare för Klimatinitiativet. Text: Helene Ahlberg 2008 DROG SABO igång energiutmaningen

Det här är ett sätt att kunna snabba upp arbetet och dessutom peppa varandra att bli ännu bättre. Therese Rydstedt, energiexpert på SABO

Skåneinitiativet. 105 bostadsföretag gick med och bantade under tio år bort sammanlagt 4,7 terrawattimmar energi – som årsproduktionen från en mindre kärnkraftsreaktor. När initiativet gick i mål förra året hade energianvändningen totalt sett minskat med 17 procent. Nu är det dags för ett nytt initiativ, men den här gången med ett bredare anslag: klimatpåver kan från hela verksamheten. – Vi vill ta vara på det bästa med Skåneinitiati vet, och samtidigt gå vidare och involvera fler på företagen, säger Therese Rydstedt. Till det bästa hörde, enligt deltagarna, att kun na träffas, nätverka och inspirera varandra. – Så är tanken att det ska fungera nu också, i Klimatinitiativet. Vi kommer både att ha konfe renser, nätverksträffar och särskilda fokusområ den där man jobbar extra med utvalda frågor och delar goda idéer med varandra, säger hon. FLERA BOSTADSFÖRETAG har redan flaggat

för att man vill gå med. Anders Nordstrand, vd på SABO, hoppas att alla medlemsföretag kom mer med i Klimatinitiativet. – Tillsammans måste vi bidra till att minska koldioxidutsläppen. Allmännyttan utgör en imponerande samlad kraft som kan göra mycket för att bidra till att hejda klimatförändringarna. Vi har en oerhört viktig uppgift, säger han. I Allmännyttans klimatinitiativ finns två över

gripande mål. Det ena handlar om energieffekti visering, och är det som närmast knyter an som en fortsättning till Skåneinitiativet: 30 procents lägre energianvändning till 2030 (räknat från år 2007). Det andra målet är den nyare delen och hand lar om att minska utsläppen av växthusgaser: en fossilfri allmännytta senast år 2030. – Även om många bostadsföretag redan jobbar med klimatfrågan så är det här ett sätt att kunna snabba upp arbetet och dessutom peppa varan dra att bli ännu bättre, säger Therese Rydstedt. DE FÖRETAG SOM VÄLJER att gå med ska från

nästa år rapportera in uppgifter direkt i ett digi talt verktyg som nu specialanpassas för Allmän nyttans klimatinitiativ. – Resultaten summeras sedan. Ambitionen är att alla företag som är med tillsammans kan uppnå Klimatinitiativets övergripande mål, säger Gabriella Castegren, energiexpert på SABO. Ur klimatverktyget ska bostadsföretaget varje år kunna ta ut en egen företagsspecifik klimatoch energirapport, som kan användas som underlag för den egna hållbarhetsrapporten. De företag som är särskilt klimatambitiösa kan välja att arbeta i ett – eller flera – fokus områden: effekttoppar och förnybar energi, klimatsmart boende och krav på leverantörer (läs mer här intill). Områdena har valts utifrån hur stor klimat påverkan är och hur stor möjlighet bostadsföre taget har att kunna påverka det som görs inom området. – Det är här utvecklingen kommer att ske. Det finns inte så många färdiga svar, men det här är ett sätt att sätta fart på arbetet och lösa problem. Alla som går med får vara med och bidra och komma med tankar och idéer. Tillsammans ut vecklar vi mätmetoder och affärsmodeller, säger Gabriella Castegren. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

KLIMATINITIATIVET

TVÅ ÖVERGRIPANDE MÅL 30 PROCENTS LÄGRE ENERGIANVÄNDNING Bostadsföretagen kan vid behov välja att sätta ett annat, eget mål. Till exempel om det finns andra mål i ägardirektivet, om företaget vill ha ett ännu tuffare klimatmål eller inte har förutsättningar att nå just 30 procent eller till just 2030.

EN FOSSILFRI ALLMÄNNYTTA För att räknas som fossilfritt ska företaget fasa ut all förbränning av fossila bränslen i egna pannor och arbeta för att minska utsläppen av koldioxid från den energi som företaget köper (till exempel genom samarbete med fjärrvärmebolaget). Dessutom ska egna fordon och arbetsmaskiner köras med till exempel el, vätgas, biogas, etanol eller biodiesel.

TRE FOKUSOMRÅDEN

KLIMATSMART BOENDE

EFFEKTTOPPAR OCH FÖRNYBAR ENERGI Hur kan bostadsföretaget minska behovet av den allra smutsigaste energin, som energibolagen kan behöva använda under de kallaste dagarna? Kan förbrukningen styras om till andra tider på dygnet? Hur kan andelen förnybar energi öka, både egenproducerad och i fjärrvärmebolagens utbud?

KRAV PÅ LEVERANTÖRER Allmännyttan är stora beställare av varor och tjänster som påverkar klimatet. Både när man bygger nytt, renoverar och i den dagliga förvaltningen. Hur kan företagen ställa klimatkrav i upphandlingarna och hur ska det utvärderas? Kostar det extra?

Hur kan bostadsföretagen göra det enklare för hyresgästerna att minska sin klimatpåverkan? Till exempel genom att underlätta för fossilfria vardagsresor via elbilspooler, lådcyklar eller delningstjänster. Ambitionen är att utveckla metoder och affärsmodeller ihop med deltagarna.

 Läs mer om Allmännyttans klimatinitiativ på www.klimatinitiativet.nu Allmännyttan nr 4 X november 2018

RÖSTER OM KLIMATINITIATIVET

”VI SKA BLI BÄST I HÅLLBARHETSKLASSEN”

Bengt Engberg, vd på Bostäder i Borås SKA NI GÅ MED I ALLMÄN NYTTANS KLIMATINITIATIV?

Ja, det här är helt i linje med våra mål kring energi och fossilfrihet. Vi var ju också med bland de hundra första företagen i Skåne initiativet, och tycker att det är mycket positivt att det nu kommer en fortsättning. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED JUST ETT KLIMATINITIATIV?

Det är ett sätt att möta den globala utmaningen. Inom allmännyttan äger vi sammanlagt över 800 000 lägenheter. Med den kraften i ryggen kan vi verkligen göra skillnad. Vi kanske inte kan rädda världen, men vi kan vara med och bidra. Då tar vi vårt ansvar. VAD FÖRVÄNTAR DU ATT FÖRETAGET FÅR UT AV ATT VARA MED?

Att vi stärker vår egen kompetens genom samverkan. Det är en styrka i vårt arbete att jobba i nätverk. Vi kan få inspira tion och ta lärdom av kolleger i branschen. TROR DU ATT DET BLIR SVÅRT ATT NÅ MÅLEN?

Våra egna övergripande mål säger att vi ska vara fossilfria till 2025, precis som staden Borås. Där sägs också att vi ska bli bäst i klassen i hållbarhet, alltså bäst i branschen. Det ställer stora krav på vår ledning.

”ENSAM ÄR INTE ALLTID STARK”

Leif Lundgren, vice ordförande i Bostaden i Umeå SKA NI GÅ MED I ALLMÄNNYTTANS KLIMATINITIATIV?

Ja. Det här är ju som en fortsättning på Skåneinitiativet, som var så bra. Då vill vi förstås vara med här också. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED JUST ETT KLIMATINITIATIV?

Ett sånt här initiativ kickar igång fler. Man får en kick av att göra saker i grupp i stället för att göra det ensam. VAD FÖRVÄNTAR DU ATT FÖRETAGET FÅR UT AV ATT VARA MED?

Att få tips av andra. Man behöver inte uppfinna hjulet själv. Ensam är inte alltid stark.

”VI TROR ATT VI KAN SÄNKA HYRESGÄSTERNAS KOSTNADER”

Jan Näslund, vd på Gamla Byn i Avesta SKA NI GÅ MED I ALLMÄNNYTTANS KLIMATINITIATIV?

Jajemän. Det är beslutat och klart i styrelsen. Det här ligger helt i linje med våra egna hållbarhetsmål och vad vi redan vill göra, så det är klockrent. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED JUST ETT KLIMATINITIATIV?

Hela världen behöver ju ett hållbarhetsperspektiv. Förutom att jobba med vårt ekologiska fotavtryck tror vi också att vi faktiskt kan sänka kostnaderna för våra hyresgäster, till exempel med ett projekt kring energikontrakt med våra lokalhyresgäster som vi håller på med. ÄR DET LÄTTARE ELLER SVÅRARE FÖR ETT LITET FÖRETAG ATT VARA MED I KLIMATINITIATIVET?

Både och. Svårare för att vi har begränsat med resur ser, men enklare för att vi har färre hus. Det är också korta beslutsvägar i litet företag.

”DET ÄR VIKTIGT MED LÅNGSIKTIGA MÅLBILDER” Benth Jensen, vd på Ängelholmshem

SKA NI GÅ MED I ALLMÄN NYTTANS KLIMATINITIATIV?

Ja, det är viktigt med långsiktiga målbilder för att alla ska förstå vart vi är på väg. Både inom företaget och utåt mot omvärlden. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED JUST ETT KLIMATINITIATIV?

Om vi inte tar hand om klimatet så har vi på lång sikt inget samhälle alls att ta hand om. VAD FÖRVÄNTAR DU ATT FÖRETAGET FÅR UT AV ATT VARA MED?

Att vi kan få kunskap och inspiration att göra sånt vi inte klarar av att göra ensamma. Det är mycket bättre att göra det ihop med kolleger, då får man totalt sett ett bättre resultat.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | mail@kabe-mattan.se www.kabe-mattan.se

VATTENSPAR

BORÅS SPARAR

VARMVATTEN

MED ENERGIKLASSADE BLANDARE AB Bostäder i Borås har deltagit i ett forskningsprojekt som visar att nära 30 procent av varmvattenförbrukningen kan sparas med nya energiklassade blandare. Bolagets energi controller Josefine Norresjö menar att resultatet har motiverat inköp av dyrare blandare framöver. Text: Sophie Sölveborn

Det är viktigt att ställa upp med riktiga hemmiljöer. Josefin Norresjö, energicontroller på Bostäder i Borås

BOSTÄDER I BORÅS Antal lägenheter: Drygt 6500 Antal lokaler: 280 Antal anställda: 115

– VI HÅLLER PÅ och gör underlag för nya upp handlingar av badrumsrenoveringar för 2019 och i de handlingarna ställer vi krav på energimärkta blandare, säger Josefine Norresjö, projektledare och energicontroller på Bostäder i Borås. – Vi har också valt att lägga till byte av köks blandaren när vi ändå gör badrummen just för att vi såg att det faktiskt kunde påverka en hel del. Sedan några år tillbaka inför vi IMD vatten i samband med stamrenovering och därför tyckte vi det var rätt att nu även byta köksblandaren. Projektet ”Vattenanvändning med energi effektiva blandare” som löpt under två år har finansierats av bland annat Energimyndigheten och letts av RISE, Research Institutes of Sweden. BLANDARBYTEN GJORDES i kök och badrum

i fyra femtiotalshus, som rymmer 20 lägen heter vardera, på Vintergatan i Borås. Först genomfördes mätningar med standardblanda re och därefter med energiklassade blandare. Resultatet visade att mer än en fjärdedel av varmvattenförbrukningen kan sparas med nya energiklassade blandare. Josefine Norresjö berättar att det var RISE som höll i kontakten med hyresgästerna, skick ade ut enkäter i början och slutet av projektet och att hyresgästerna även bjöds in att delta i en fokusgrupp. Användarbeteendet studerades och hyres

gästerna fick exempelvis frågor kring hur de upplevde kallstart och återfjädrande reglage. Kallstart innebär att det endast kommer kall vatten, inte blandat varmt och kallt som på en traditionell kran, när du öppnar en kran med spaken rakt fram. Med ett återfjädrande reglage måste användaren hålla i handtaget för att få riktigt varmt vatten. – Vi upplever att hyresgästerna är positivare till blandare som har vattensparande funktio ner men där det inte märks av så mycket. Att man bara kan få varmt vatten när man aktivt håller handtaget åt sidan är det många som inte gillar. – GENERELLT SETT tycker jag att det är viktigt att vara med i den här typen av sammanhang, där undersökningar görs i riktiga hemmiljöer och det är ju något vi kan bistå med, säger Josefine Norresjö. Men att just allmännyttan ska ta ett särskilt ansvar att ställa upp och engagera sig tycker hon inte. – Nej, vi har ju samma krav på affärsmässig het som alla andra. Däremot gör ju resultatet i den här undersökningen utan tvekan det lättare att få igenom ett beslut om att sätta in en dyrare blandare, nu när vi kan peka på hur mycket vi faktiskt kan spara i slutänden, säger hon. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

Titta igen om våra bläd derex och bestä ll på

sabo.se

Totalbågen

NYTT INFORMATIONSPAKET FÖR HYRESGÄSTER Broschyrerna innehåller det viktigaste att tänka på för den som bor i hyresrätt; som till exem pel rättigheter och skyldigheter, att vårda sin lägenhet, sortera soporna rätt, och bra tips för att undvika brand eller skadedjur. Materialet är rikt på bilder och illustrationer och texterna är skrivna enligt principen om klarspråk.

Ytterbågen

En av broschyrerna, Att bo i hyresrätt, finns översatt till engelska och arabiska. Broschyrerna går också att beställa med påtryck av egen logo typ. Registrerade medlemmar kan även ladda ned texter och bilder separat för att använda på bostadsföretagets webbplats eller lägga in i egna mallar för tryck. Det finns också en bilderbok med svenska ord på detaljer i en lägenhet som kan vara använd bar i kundtjänst eller ute i bostadsområdet.

SAB O SVE RIG E S A LLM Ä NNYT T I G A B O S TA DSFÖ R E TAG

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Totalbågen kompakt

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

Elisabeth Kalkhäll, vd på Gotlandshem

VATTENTRAKTOR OCH KRANMÄRKNING

SPARAR VATTEN

HOS GOTLANDSHEM

Gotlandshem vill ta ansvar för tillgången på dricksvatten på

toaletter och blandare i lägenheterna.

fångar upp regnvatten från stuprören. Tunnvatt net används av hyresgästerna för att bevattna kolonilotter, pallkragar och blomlådor. När det inte regnar kommer vattentraktorn och fyller på med råvatten i stället.

Text: Anita Snis Foto: Gotlandshem

NYLIGEN BLEV GOTLANDSHEM också en

flera sätt: vattentunnor som samlar regnvatten, en traktor som kör ut råvatten, kranvatten på kontoret och snålspolande

VATTENTRAKTORN KÖRS RUNT på sommaren

Vi tycker det är väldigt viktigt att vara goda förebilder. Elisabeth Kalkhäll, vd på Gotlandshem

av en heltidsanställd medarbetare. – Det är ett ekipage med en liten traktor som drar en vagn med råvatten som vi använder för bevattning. Råvatten är vatten som inte är tjän ligt som dricksvatten, förklarade marknadschef Arild Kleven när traktorn premiärpresenterades förra sommaren. Råvattnet används bland annat för att fylla på vattensäckar vid nyplanterade träd. – Säckarna har en droppfunktion som ger ett jämnt vattenflöde. Ingenting går till spillo, kon staterade Arild Kleven. Traktorvattnet nyttjas också för att fylla på, göra rent och backspola bostadsbolagets två utomhus bassänger, dit hyresgästerna har fritt tillträde. Därtill finns ett fyrtiotal vattentunnor som

kranmärkt arbetsplats. Det innebär att bostads bolaget väljer kranvatten framför flaskvatten både på arbetsplatsen och vid olika evenemang och möten. – Vi på Gotlandshem tycker det är väldigt viktigt att vara goda förebilder och hjälpa till att sprida medvetenheten om att det är bättre att välja kranvatten i stället för att köpa vatten på flaska, berättar vd Elisabeth Kalkhäll. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten är en liter kranvatten 300 gånger bättre för miljön än en liter flaskvatten – framför allt för att transporterna och flasktillverkningen orsakar både koldioxidutsläpp och avfall. Därtill är flaskvattenslitern minst 250 gånger dyrare. Kranvatten är dessutom närproducerat och direktlevererat till konsumenten, framhåller Svenskt Vatten. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

VATTENSPAR

VATTENSPARTIPS TILL HYRESGÄSTERNA: I Gotlandshems hyresgästtidning finns ett flertal vardagstips för att spara vatten: Använd vattenbesparing som ursäkt till en otvättad bil i sommar. Eller tvätta den på stationer som återanvänder vattnet. Duscha snabbt och stäng av vattnet när det är dags för tvål och schampo . Kan du slå Gunde Svans rekord: från påklädd till färdigduschad på 1 minut och 23 sekunder? Använd diskpropp eller balja när du diskar, så slipper du slösa dricksvatten i onödan som när du diskar under rinnande vatten. Eftersom dricksvatten varken är det smidigaste eller mest klimatsmarta sättet att fylla din pool med kan du köpa vatten och transport med tankbil från Fårösunds vattenverk, om du känner att pool på sommaren är ett måste. Om du har möjlighet, spara regnvatten i tunnor som du kan vattna dina växter med. Stäng av vattenkranen i stället för att låta den rinna i onödan, till exempel när du borstar tänderna. Det sparar massor med vatten!

MITTHEM FÖRVANDLAR HISSAR TILL DUSCHAR Vattenspartips på väggarna och hissar som ser ut som duschar ska få Mitthems hyresgäster att spara vatten. Text: Caroline Högrud DET ÄR DELAR i EU-projektet Hållba-

ra tillsammans, där Mitthem i Sunds vall och MittSverige Vatten & Avfall samarbetar för en mer hållbar framtid. En av fokusgrupperna i projektet är studenter. Där har man valt att ut mana studenterna i The 3 million water drop challenge för att uppmuntra dem att spara vatten. Väggarna i ett par en tréer till studentbostäderna pryds av vattenspartips, intressanta fakta och hissarna har gjorts om till "duschar”. Allt för att få studenterna att tänka på sin vattenförbrukning. Från november behöver även alla som vill göra en intresseanmälan på en studentlägenhet genomföra en

Allmännyttan nr 4 X november 2018

webbaserad hållbarhetsutbildning. Inom projektet har man dessutom lanserat en flerspråkig hållbarhetsut bildning för att stärka integrationen och inspirera till bra miljöval i varda gen. Målet är att minska avfallsmäng derna samt användningen av vatten och energi på utvalda områden i Sundsvall.

– Vi ser redan en tydlig minskning av vattenförbrukningen och avfallsmäng den. I dagsläget är det 500 personer som genomfört utbildningen, säger Nina Staaf som är projektledare för Hållbara tillsammans. Projektet pågår fram till december 2019. b

ALLMÄNNYTTAN

n än nerella bostadspolitike

rera den ge Det är bättre att repa stadsforskaren using. Det menar bo ho l cia so på tsa sa att

Martin Grander. sering är egation och stigmati – Risken för ökad segr tom skulle det tiva lösningar. Dessu lek se d me lig om nk rå of ing på t lika dyrt som en satsn förmodligen bli mins bostadsbidraget. Text: Mikael Bergling

Foto: Rickard L Erikss

dspolitik i R säger att all bosta MA RT IN GR AN DE grunden är social. politiken är det i allra – Den generella bostads vi traditionellt har högsta grad. Men det som stadspolitik finns inte betecknat som social bo från statligt håll, utan längre på riksnivå eller s å och det är marknaden ligger på kommunal niv principer som styr.

MARTIN GRANDER Namn: Martin Grander.  Ålder: 40 år. Yrke/uppdrag:Forskare i urbana studier vid Malmö universitet. Disputerade 2018 med en avhandling om allmännyttans utveckling med fokus på förändringarna efter 2011-års beslut (om att den ska vara affärsmässig). Dessutom följeforskare till Allmännyttans innovationslabb. Bakgrund: Har bland annat arbetat med projekt kring demokrati och delaktighet i Malmö och som lärare och utredare på Malmö högskola/universitet.

social bostadspolitik? Vad är poängen med ordna så att alla får en – Marknaden kan inte ologiskt ställningsta bostad. Det är inget ide r nog alla kan skriva unde gande, utan något som tid all ekanism kommer på. En ren marknadsm a. e klarar av att efterfråg stänga ute dem som int

ig atisering är ofrånkoml segregation och stigm tiva lösningar. Dessutom när man satsar på selek bli minst lika dyrt som skulle det förmodligen att bidraget. Det är bättre en satsning på bostads po den generella bostads reparera och förbättra litiken. t ökade antalet kom – Men med tanke på de t så är frågan om vi i munala/sociala kontrak i vissa kommuner och praktiken, åtminstone om an har social housing, vissa områden, inte red g. än utan inkomstprövnin ans roll i dag? Vilken är allmännytt mycket mellan olika – Den varierar oerhört n på politisk ledning, me kommuner beroende io drivkrafter och tradit även företagens egna iga bolag har en väldigt ner. En del allmännytt r l, medan andra inte ha stark bostadssocial rol det. niernas förändringar – Trots de senaste decen de idén om allmännyt är dock den grundläggan tone i lagstiftningen. tan oförändrad, åtmins nnyttan ska vara ett I lagen står det att allmä ig man ska främja en allsid boende för alla och att ns fin ng. Men sedan 2011 hushållssammansättni ärsmässighet. det även ett krav på aff

Hur löser man det? n har duckat för sedan – Det är en fråga som ma ra att titta på bostadsbid 1990-talet. Det är bara ska gan re omfattade det gets utveckling. Tidiga det möjligt för många rde breda grupper och gjo omster att komma in människor med låga ink dsmarknaden. Det var på den generella bosta I stadssociala verktyget. kanske det viktigaste bo urvattnat. dag är det fullständigt i ra en modell för Sver Kan social housing va ett m so alternativ eller ge, antingen som ett nnyttan? mä komplement till all housing skulle kunna ial – Det är klart att soc människor med akut bo lösa en del problem för ad ök för n set av vad? Riske stadsbrist. Men till pri

mellan affärsmässig Finns det en konflikt a uppdraget? het och det allmänn Olika bolag gör olika – Ja, det kan det göra. r olika prioriteringar. gränsdragningar och ha ga en åläggas affärsmässi Enligt lagen ska bolag a t kan tolkas på mång avkastningskrav, vilke olika sätt. Hur då? r att alla projekt behöve – Det kanske inte är så g ssi mä Eller så kan affärs vara lika affärsmässiga. n . Ett visst projekt är ka heten variera över tiden . tio på tre år, men väl på ske inte affärsmässigt yttan göra stora insat – Vill man, kan allmänn a området. Det gör också ser på det bostadssocial dra har valt att driva många bolag, medan an digt hårt. affärsmässigheten väl

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Har de privata fasti ghetsbolagen en ro ll i den sociala bosta dspolitiken? – Absolut. De kan till exempel ansluta sig til l den kommunala bosta dskön och sänka sina inkomstkrav. Vi har ida g en idé om att kom munala och privata bo stadsbolag ska finnas på samma marknad och agera på samma villko r. Man konkurrerar sål edes om samma kund er. Då blir det tokigt när pr ivata fastighetsbolag i allt större utsträckning är exkluderande och ha r allt striktare uthyrningsk rav. – I många kommuner är det till exempel ba ra allmännyttan som slä pper in folk med låga inkomster. Den integ rerade hyresmarknad en som det talas så fint om är i mångt och mycket en chimär, vilket inte mi nst märktes under fly kti ng krisen.

Vilka grupper är m est utsatta? – Bostadsbristen har gått så långt att det i dag är många grupper som är drabbade, inte bara människor med låga inkomster eller som är socialt utsatta. Även människor med jobb har problem att få tag på en bostad. Man talar oft a om A och B-lag på bo stadsmarknaden. Me n i min forskning har jag identifierat tre grupp er. En A-grupp som komm er in på marknaden för att de har ekonomisk a resurser och nätverk. En C-grupp som helt sak nar inkomster, men so m ändå har möjlighet att komma in via kommun ala sociala kontrakt och förturer. De som mest ha m nar i kläm är B-grupp en, personer utan sta dig varande inkomst och/e ller beroende av bidrag . Typexempel är unga vuxna och ensamståen de föräldrar. De stängs ute för att de saknar kapit al och nätverk och, inte minst, eftersom fastig he ts ägarna ofta inte godk änner transfereringar som en inkomst.

Är det stora skillna der mellan dem so m hyr lägenheter av pr ivata fastighetsäga re jämfört med offen tliga? – Hushållens inkomste r är betydligt lägre i all männyttan än i det pr Vad bör man göra? ivata beståndet, vilke t ka n tolkas som att allmänn – Det krävs ett pärlb yttan generellt tar ett and av åtgärder. stör re ansvar för dessa gru Men nyckeln är finan pper. Risken är att vi sie ringen, det får, om vi inte redan har fåt vill säga vem som ska t det, en residualisering betala för en inom allmännyttan, de ny bostadspolitik. t vill säga en än tydlig are koncentration av hush åll med svagare inkom ster till vissa upplåtelsefor Vem ska göra det? mer eller avgränsade om rå den. Det blir i praktik – Staten måste ta det en ett slags social hous ansvaret. ing. Om vi ska kunna behå lla dagens Kan man kräva av modell med en generel privata bolag att de l allmän ska ta större ansvar? nytta och inte ersätt a den med varianter av social ho – Det går att ställa so using, behöver ciala krav vid marktil l delning eller försäljni allmännyttan dessuto ng av kommunal mark m långsiktiga . Det är ett enkelt verktyg regler och förutsättn som kommunerna bo ing ar. Så är det rde använda mer. Man ka inte riktigt i dag. n också visa på förde larna med att bidra till en mer social bostadspo lit ik. När det exempelvis gä ller uthyrningskraven finns det lite stöd för att låga inkomster ho s hyresgästerna leder Detta är en kortad ver till större andel vräkn sion av ingar, det vill säga att man en längre intervju som inte betalar hyran. I finns i prak tiken har det visat sig boken "En bostadsp att även de som har låg olitik för a inkomster är duktiga alla?" som snart ko på att betala hyran. mmer från tryckpre ssarna.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

POLITIKEN EFTER VALET Sex mandat knuffas bort från S och tre från MP till nästa kongress. Flest nya mandat vinner V, SD och C.

V OCH SD ÖKAR MEST I SABO Resultatet i kommunalvalen avgör hur SABOs politiska ledning är sammansatt. Efter höstens val växer Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet tappar mandat. På nästa SABO-kongress har de röd-gröna partierna 44 procent av mandaten, allianspartierna 41 procent och SD 15 procent – om kongressen skulle välja att agera blockpolitiskt. Text: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo DE ALLMÄNNA VAL som hölls den 9 september påverkar också SABOs styre, i en speciell kombi nation av valresultat i kommunen och bostads företagens storlek. Skiftet i SABO sker dock med viss fördröjning. Kongressen, som är SABOs högsta beslutande organ, hålls på våren efter de allmänna valen. – Tanken är att bostadsföretagen ska haft möjlighet att hinna välja in nya ledamöter till sina styrelser innan det är dags att nominera

ombuden, säger Thorbjörn Nilsen, kongress ansvarig på SABO. Störst skjuts uppåt får Vänsterpartiet. Till nästa kongress får partiet 4 nya mandat. Sverige demokraterna får 3 nya mandat och blir tredje största parti. Även Centerpartiet ökar och blir hälften så stort som Moderaterna. Socialdemokraterna backar mest. Partiet tap par 6 mandat men är fortfarande enskilt största parti och får 32 procent av kongressplatserna. Miljöpartiets mandat har mer än halverats – nu återstår bara 2 av 5 kongressmandat. TILL KONGRESSEN UTSES 75 ombud och 75

ersättare. Mandatfördelningen baseras på med lemsföretagens bostadsyta i kombination med mandatfördelningen i kommunfullmäktige. För varje bostadsföretag räknas det fram ett röstetal per parti. Detta summeras sedan parti för parti, för hela valkretsen.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Mandat SABOs kongress 2019–2023 Parti S V MP SD

andel 32 % 9% 3%

mandat 24 7 2

förändring -6 4 -3

Opolitiska

15 % 1%

11 1

3 -1

21 %

-1

11 %

S + V + MP

44 %

Alliansen

41 %

Totalt

Det finns åtta geografiskt indelade kretsar och en opolitisk krets för bostadsföretag som inte har en kommun som huvudman. I den nionde opolitiska kretsen finns till exempel flera studentbostadsfö retag, stiftelser och en kooperativ bostadsförening (SKB i Stockholm). DE FLESTA OMBUD på kongressen är ledamöter

i olika bostadsföretagsstyrelser. Ombuden utses genom en valprocess i flera steg: Först görs nomineringar. Bostadsföre tagens styrelser eller enskilda ledamöter kan nominera de personer de vill ha som ombud på kongressen.

I slutet av november sätter SABOs valbe redning, som består av valberedare från alla riksdagspartier, samman ett förslag. Val beredningen ska enligt SABOs stadgar sträva efter god representation för olika landsändar, bostadsfö retag av olika storlek, en bra fördelning mellan män och kvinnor och dessutom väga in den så kallade mångfaldsaspekten (till exempel en spridning av åldrar och bakgrund).

Sedan granskar SABOs revisorer att alla beräkningar och fördelningar gått rätt till.

Under december tar SABOs styrelse slutgil tigt beslut om vilka 150 personer som väljs till kongressombud.

NÄSTA KONGRESS hålls i Örebro den 24–25 april. På

kongressen väljs sedan de 18 ledamöter som ska utgö ra SABOs styrelse under de följande fyra åren. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

En podd om

K I T I L O P , R E D Ä T S O B

OCH SAMHÄLLE

Du hittar den på sabo.se och där poddar finns.

LYSSNA PÅ RADIO ALLMÄNNYTTAN Podden Radio Allmännyttan prövar sanningshalten i några vanliga bostadspolitiska påståenden. Med utgångspunkt från ett påstående intervjuas två personer med olika ståndpunkt – i varsitt avsnitt. Programmen kan avlyssnas i vanliga podd-appar på telefonen eller via SABOs hemsida och sajten allmannyttan.se. Intervjuare är Helene Ahlberg, som också är reporter här på tidningen Allmännyttan.

SANT, FALSKT ELLER MITTEMELLAN? ”Får vi bara marknadshyra skulle hyresmarknaden börja fungera som den ska.” Stefan Ränk, Einar Mattson respektive Chris Österlund, Botkyrkabyggen. ”Lite socialbostäder kan väl inte skada.” Martin Ådahl, Centerpartiet respektive Anders Nordstrand, SABO. ”Det är bara bostadssituationen i Stockholms innerstad som styr Sveriges bostadspolitik”. Marie Linder, Hyresgästföreningens riksförbund respektive Pelle Björklund, Svenska Bostäder. ”Prisras på nya bostäder – bäst att sluta bygga innan krisen kommer.” Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Bygg industrier respektive Jonas Högset, SABO. ”Svarta hyreskontrakt har blivit en kassako för den organiserade brottsligheten”. Kristian Halldin, Polisen respektive Helena Henriksson, SABO. ”Meh, hyresreglering har vi ju redan i Sverige”. Martin Lindvall, Fastighetsägarna Sverige respektive Jörgen Mark-Nielsen, SABO.

LANDET RUNT

STOCKHOLMSHEM

48 ton

... matavfall har Svenska Bostäders hyresgäster har återvunnit på ett halvår, från januari till juni 2018. Det är tillräckligt för att driva en biogasbil två varv runt jorden.

E ZELANDER

POOL FÖR LÅDCYKLAR I MALMÖ

Malmö. Bostadsbolaget MKB driver ett pilotprojekt med sju lådcykelpooler som är utplacerade i olika områden. Lådcyklarna bokas, hämtas ut och låses upp via en app. – Vi vill erbjuda en bra och smidig tjänst så att fler av våra kunder kan använda cykeln i vardagen. Lådcyklarna används både för att storhandla och göra utflykter med barnen, säger projektledaren Anna Bernstad. Projektet ska pågå i två år och sedan utvärderas.

NITTONHUNDR ASJUTTIOÅTTATILLTJUGOHUNDR A ARTON

Allmännyttan nr 4 X november 2018

VisionPlus

Stockholm. Stockholmshem har öppnat en forsknings- och demonstrationsanläggning mitt i 50-talsområdet Solberga. Här ska företag, organisationer och akademi kunna experimentera fram nya klimatsmarta lösningar tillsammans med de boende, i full skala i verklig bostadsmiljö. – Vi vill visa hur bostadsområden kan bli mer resurseffektiva och håll bara, säger Åsa Stenmark, kommunikationschef och tidigare hållbarhetsstrateg på Stockholmshem. Fokus ligger på att ta fram innovativa lösningar för hantering av dagvatten och avfall. – Vi ska titta på lösningar för att samla in regnvatten från stuprör och tak, för att undvika översvämningar och vattenskador på fastigheterna. Om vi kan ta vara på regnvattnet kan det i stället användas till att odla grönsaker lokalt. Intresserade hyresgäster kan till exempel få delta i odlingsprojekt eller workshops. En av idéerna som testas är att odla växter och grönsaker i vatten utan jord, så kallad hydroponik. En annan teknik som ska testas är system för luktfri avfallshantering. Projektet, som kallas Gröna Solberga, drivs ihop med IVL Svenska miljöinstitutet och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

GUGG

Grön testbädd mitt i bostadsområdet

Huddinge. När Huge Bostäder ska renovera en gångtunnel i Skogås tar man hjälp av hyresgästerna. De som velat har fått bidra med tankar och känslor – antingen genom att rita en bild av sig själv eller genom att texta ett ordspråk på det egna hemspråket. Bidragen bränns sedan in på kakelplattor. Totalt ska 1 300 plattor sättas upp på väggen i tunneln. – Människor har i alla tider velat sätta spår på platser som varit viktiga för dem. Det kan vi se i allt från tidiga grottmålningar till nutida gatukonst. Att sätta dessa spår är ett sätt att göra platsen till sin egen, säger konstnären Eva Larsson, som är den som ska se till att de personliga spåren bränns in på kakelplattorna. Tunneln har av många upplevts som mörk och otrygg och ska därför nu också få bra tak- och spotbelysning. – I den nedre delen av stråket monterar vi ett antal speglar, allt för att öka känslan av trygghet när man går igenom tunneln, förklarar Hayder Hatem, arkitekt på Huge. .

SANDRA NORLING

Otrygg tunnel

HUGE BOSTÄDER

Hyresgäster sätter spår i gångtunnel

Inski

ckade

bidra

ÄLG LYFTER KVINNLIGT ENTREPRENÖRSKAP Örebro. Det började som ett skämt, men blev Vivallaälgarna som säljer slut i samma takt som de blir klara. En svensk älg av afrikanska tyger, sydd av kvinnor från Somalia – och bostadsområdet Vivalla i Örebro. – Älgen är vårt första konstprojekt, säger Nina van Rooyen, projektledare för kvinnokooperativet Vivillalla, som främjar kvinnligt entreprenörskap och integration och stöttas av bland annat Örebrobostäder. Designen är helt egen och ritad från grunden. Hornen hålls på plats av piprensare och benen får stadga från gamla telefonvajrar. – Varenda pryl är helt unik. Det är hantverk på riktigt, säger Nina van Rooyen. Nu finns intresse för att göra älgen till en souvenir, en Örebroälg som symbol för integration.

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

KOMBOHUS SMÅHUS

Husesyn

FÖR HUGADE SMÅHUSBYGGARE Nästa år väntas tillökning i den allmännyttiga kombohusfamiljen. Första stolta småhusägarna ser ut att bli Norabostäder och Mörbylånga Bostads AB. Text: Anita Snis Foto: Annicka Istemo DET SPIKAS, MÅLAS, SÅGAS, bankas, körs med

truckar och lyfts med traverser. Vana händer, erfarna blickar, samstämt lagarbete. Här skapas småhus under tak, i flera tusen kvadratmeter stora fabrikshallar. Mycket görs hantverksmässigt, med handså gar, penslar och smattrande spikpistoler. Några robotar finns ännu inte på plats, men väl andra moderniteter – till exempel formas takstolar med maskinell precision av en datorstyrd sågklinga. Sedan halvtannat år visas också alla ritningar på surfplattor, och laserstrålar mar kerar med röda prickar var olika byggdelar ska monteras. Arbetsmomenten är tunga – men det är ändå långt ifrån regnet, vinden, leran och kölden på vanliga byggarbetsplatser. De flesta husdelar ligger också plant och i bekväm arbetshöjd. Papp rullas exempelvis ut på de blivande taken lig gandes på ställningar bara någon meter ovanför golvet. Här behövs varken hjälm eller höghöjds utrustning. När fabriken går på högvarv tillverkas uppåt två småhus om dagen i Götenehus vidsträckta industriområde i den lilla orten söder om Vä nern. Historiskt har här mestadels fabricerats 

Småhusbyggare?

Allmännyttan nr 4 X november 2018

AllmĂ¤nnyttan nr 4 X november 2018

KOMBOHUS SMÅHUS  privatägda hus, men nu är det alltså dags för allmännyttiga radhus och parhus. De kommer att lämna fabriken i inplastade moduler, med färdiga golv, väggar, badrum, kök och annan fast inredning. DET VAR I SOMRAS som det blev klart att

Götenehus vann SABOs ramupphandling av Kombohus Småhus. Fram till 2022 kan därmed medlemsföretagen köpa nyckelfärdiga småhus med färdigförhandlad prislapp. Hittills har sju bostadsbolag anmält intresse för sammanlagt 114 lägenheter. Norabostäder var allra snabbast och hörde av sig till Götenehus när avtalet bara var några timmar ungt. Parhusen i ett plan passar utmärkt på den tilltänkta tomten i centrala Nora, menar fastighetschefen Leif Johansson, som hoppas på inflyttning till början av hösten 2019. Det är dock inte helt säkert att Norabostäder hinner först – Mörbylånga Bostads AB, som planerar för sex tvårummare i tre parhus, ligger också långt framme i sin planering. Jonas Högset, chef för enheten för fastighet och boende på SABO, tror att antalet avrop kom mer att växa avsevärt. – Den enkät som vi gjorde bland våra med lemsföretag visade att det finns ett stort upp dämt behov. Intresset låg totalt på 1 300 småhus de närmsta åren, så vi förväntar oss många många fler beställningar. Bakåt i tiden har det ju bara byggts omkring 100–200 småhus i snitt varje år bland de allmännyttiga bolagen. Han menar att de nya småhusen kan bli behövliga tillskott i befintliga bostadsområden och fungera som ”socialt klister”, genom att hålla kvar hyresgäster som annars skulle flytta därifrån. – Om det inte finns möjlighet att göra en bo stadskarriär kanske du lämnar bostadsområdet när det börjar gå bra för dig. De här småhusen gynnar inte bara de personer som får flytta in i dem, utan hela området, säger Jonas Högset. OM SMÅHUSEN BLIR så populära att Götene

hus inte hinner med alla beställningar kan medlemsbolagen vända sig till andrapristagaren: hustillverkaren Derome. Skulle även Derome avstå finns ett tredje alternativ: finska Heikius Hus-Talo. Alla de tre leverantörerna erbjuder både parhus och radhus, i en eller två våningar, och

Småhusfabriken

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Det här är vårt fjärde kombo husavtal och det är helt klart det bästa när det gäller avtalsstrukturen. Jonas Högset, chef för enheten för fastighet och boende på SABO

med flera olika fasadtyper, färger, takformer och andra variationer. För samtliga alternativ inom avtalet gäller den fasta prislistan. Enligt SABOs beräkningar har de tidigare kom bohusupphandlingarna pressat priserna med omkring 25 procent. Huruvida småhusen är lika prispressade har Jonas Högset svårt att bedöma. – I kraft av volymerna är det klart att upphand lingen haft effekt på priserna, men jag kan inte säga exakt hur många procent det är. Han betonar att småhusavtalet på flera sätt är bättre än SABOs tidigare upphandlingar. – Det här är ju vårt fjärde kombohusavtal och det är helt klart det bästa när det gäller avtals strukturen. I det här avtalet spelar det inte någon roll var i landet huset ska byggas, det kostar lika mycket oavsett vart det levereras. Det innehåller också en mängdrabatt, och dessutom har vi lagt in husens grundkonstruktion, som till exempel platta på mark, i priset. NYLIGEN ANORDNADE SABO en informations

Visningshuset

Allmännyttan nr 4 X november 2018

träff – inklusive husesyn – på plats i Götene. Förutom fabriken fanns ett färdigt och inrett singelparhus (utan sin andra hälft) att inspek tera. De tillresta representanterna från ett tjugotal olika bostadsbolag kikade intresserat in i den 60 kvadratmeter stora visningstvåan. På höger sida: badrum, förråd och sovrum. Till vänster: kök och vardagsrumsdel, utan avskiljande vägg. Även hal len ingår i den öppna planlösningen. Luftigheten förstärks av stora fönsterpartier, ett par av dem ända ner till golvet. Det som framför allt skiljer avtalshusen från ”vanliga kataloghus” är kvadratmeterfokuset, menar Jonas Högset. – De här husen är verkligen yteffektiva, smarta och anpassade efter hyresmarknaden. De är inte överstora. Vi vill ju att folk ska ha råd att bo i de här husen. b

KOMBOHUS SMÅHUS

SMÅHUSAVTALET I KORTHET

Radhus med fyrarummare i två plan.

Hustyper: Enplanshus med lägenheter på 50–90 kvadratmeter. Tvåplanshus med fyrarummare på 95–105 kvadratmeter. Avtalstid: Från juni 2018 till och med maj 2022. Minsta beställning: Sex lägenheter. Avropsförfrågningar hittills: 114 lägenheter från sju företag: Bodenbo, Bollebygds Hyresbostäder, Egnahemsbolaget i Göteborg, Lunds Kommuns Fastighets AB, Mörbylånga Bostads AB, Norabostäder, och Mönsterås Bostäder.

SÅ MYCKET KOSTAR HUSEN 2 rum och kök (50–60 kvm) 3 rum och kök (65–75 kvm) 4 rum och kök i ett plan (80–90 kvm) 4 rum och kök i två plan (95–105 kvm)

962 500 kr 1 190 000 kr 1 402 500 kr 1 550 000 kr

Parhus i ett plan med lägenheter på 50–90 kvadratmeter.

I priset ingår en nyckelfärdig lägenhet, inklusive transport samt platta på mark eller annan grund. Kostnad för tomtmark, markarbeten, komplementbyggnader och moms tillkommer. Priserna ligger fast under 2018 och 2019, därefter räknas de upp med konsumentprisindex (KPI). Fjärrvärmeanslutning, uteplatser, carportar med mera kan fås som tillval mot extra kostnad.

Läs mer om SABOs Kombohus Småhus på www.sabo.se. Där finns även en katalog med husens utformningar, planlösningar, tekniska specifikationer med mera.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Vattenläckaget som blev en mardröm En historia från verkligheten En fastighetsägare får ett samtal sent på lördagskvällen där fastighetsskötaren informerar att en av fastigheterna har vatten i hela källarplanet. Jouren har stängt av vattnet till fastigheten så det har slutat forsa vatten i källaren, men deras hyresgäster är nu utan vatten. Nu börjar flera oroliga hyresgäster att ringa, företagen som hyr affärslokalerna ringer och är oroade då de har vattenskador. Under förmiddagen på måndagen hittar man orsaken till vattenläckaget, som visar sig vara ett kallvattenrör som brustit på våning 2, och det är nu som det stora problemet uppenbarar sig. Tre hyreslägenheter, tre affärslokaler, varav en är en förskola, samt hela källarens utrymmen är vattenskadade. De företag som fanns i de vattenskadade affärslokalerna blir tvungna att flytta sin verksamhet under renoveringstiden som tog sex månader. Det blev bara en enda verksamhet, förskolan, som kom tillbaka efter den långa renoveringstiden, då de andra två företagen hade gått i konkurs p.g.a. att när de flyttade verksamheten tappade de sin kundkrets. Man kanske kan tycka att försäkringsbolaget skulle ta hand om allt detta, men det visade sig att fastighetsägaren nu är stämd för försummelse av underhållet av fastigheten och riskerar ersättningsanspråk till de företag och hyresgäster som blev drabbade. Detta är ännu inte avklarat. Så frågan är: vill du undvika likande mardrömsscenario? Vi på Leakomatic har sedan år 2002 hjälpt våra kunder att skydda sina fastigheter mot vattenskador genom att leverera en vattenfelsbrytare som klarar av att skydda större fastigheter.

Leakomatic har vattenfelsbrytare med ventilstorlekar från DN20 till DN50.

Ta gärna kontakta med oss så kan vi berätta hur vi kan hjälpa Er undvika mardrömmen.

Leakomatic 08-124 430 66nr 4 X november 2018 Allmännyttan info@leakomatic.com

KARIN STRÅÅT

RÖSTER OM KOMBOHUS SMÅHUS

Hej!

Jonna Lindman, styrelseordförande för Arbogabostäder VARFÖR ÄR KOMBOHUS SMÅHUS INTRESSANTA FÖR ER?

– Vi ser en efterfrågan på billiga hyresrätter, så när vår vd visade oss SABOs Kombohus som en framkomlig väg blev alla vi i styrelsen jätteintresserade. – Arboga har minskat i invånarantal ända till för några år sedan. Nu börjar vi bli en tillväxtkommun, men det byggs mest bostadsrätter, parhus och villor. Och i det hyreshus som byggts blev det väldigt höga hyror. HUR SER ERA BYGGPLANER UT?

– Vi tänkte börja med 16 lägenheter i tvåvåningshus med trevliga innergårdar. Arboga är ju en medeltida stad, med en otroligt gammal stadskärna. De flesta hus här har bara två eller tre våningar, så den här låga hustypen passar oss bra.

Varför är Kombohus småhus intressanta för er?

1 Per-Arne Olsson, styrelseordförande, Timråbo – Vi tror att småhus kan passa bra inne i några av våra befintliga områden. Den här upphandlingsformen är också bra för oss, eftersom vi slipper göra en massa undersökningar själva. Man behöver bara titta på prisnivån, hur husen ser ut och om de passar in på den plats man vill bygga på.

2 Diana Paunovic, byggprojektledare, LKF, Lund – Sådana här hus med villakänsla fungerar bra i de östra tätorterna utanför Lund. Vi hade själva ett liknande koncept, men på senare tid började vi få in alldeles för få anbud och till alldeles för höga priser. Ramupphandlingen kom därför ypperligt för oss. Det är också en fördel att husen levereras så fort.

3 Timo Siikaluoma, vd på Ekerö Bostäder – Vi har två områden där vi skulle vilja bygga små hus med fyra till sex lägenheter i två våningar. Om allt går som tåget i planeringsprocessen skulle vi kunna börja bygga 60 sådana lägenheter år 2020, och det kan absolut bli kombohus. Det är ju enkelt för oss att göra avrop från ramupphandlingen.

4 Martin Hellgren, vd på Stiftelsen Orust bostäder – Vi har nästan uteslutande olika typer av radhusbebyggelse på en eller två våningar, så den här hustypen är väldigt lämplig för att komplettera våra befintliga bostadsområden. Den liknar ju väldigt mycket det vi redan har. Jag har också räknat igenom priserna och sett att de är konkurrens kraftiga.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Skickar du lönespecarna enligt gällande säkerhetskrav?

Enligt dataskyddsförordningen kan inte en anställd samtycka till att få sin lönespecifikation via e-post. Med appen Hogia MyPayslip ser du till att följa säkerhetskraven, samtidigt som du kapar dubbelarbete och minskar pappershanteringen. Lönebeskeden skapas i löneprogrammet och skickas automatiskt till app eller digital brevlåda som Kivra. GDPR-säkrat, enkelt och prisvärt. På köpet får du tillgång till vår branschanpassade support som kan Fastigos och Almegas avtal. Prova appen kostnadsfritt! Läs mer på hogia.se eller kontakta Johan Fäldt på Hogia Fastighetssystem, telefon 072-14 30 197, mejl johan.faldt@hogia.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

SHUTTERSTOCK

DEBATT

"VÅGA PRATA OM FLYTTKEDJORNA" Det går att skapa möjligheter för den med mindre resurser genom att bygga nytt, även när nybyggnationen i sig inte har så låga hyresnivåer, menar Daniel Sturesson på Enkätfabriken, som för Helsingborgshems räkning studerat flyttkedjornas effekter.

I EN UNDERSÖKNING som cirkulerade i medi

erna under valrörelsen framkom att väljarna an ser att den viktigaste bostadspolitiska åtgärden är att bygga fler billiga hyresrätter. Vi kan nog alla instämma i att det är många, inte minst pensionärer och unga, som har ett tydligt behov av bostäder med en hyresnivå som ligger en bit under snitthyran för dagens nypro ducerade lägenheter. Samtidigt är det få som vet bättre än läsarna av denna publikation hur oerhört svårt det är att bygga billigt.

Nybyggen kommer fler till del än bara dem som flyttar in. Daniel Sturesson, ansvarig för mätningar kring bostadsfrågor, Enkätfabriken

MEN LÖSNINGEN BEHÖVER inte bara vara att hitta nya sätt att bygga på. Det finns andra sätt att skapa fler öppningar på bostadsmarknaden för den med begränsade resurser, problemet är att vi vet för lite och inte minst kommunicerar för lite om hur det faktiskt går till. Vi har för Helsingborgshems räkning tagit reda på vad effekterna på den lokala bostads marknaden har blivit av ett antal nyproducerade lägenhetshus. De nyproducerade lägenheterna i sig har inte så särdeles låga hyror, flera är snarare relativt exklusiva sett till såväl läge som skick. Vårt uppdrag var att ta reda på varifrån de som flyttade in lägenheten hade flyttat och varifrån flytten gått för den som flyttade in i deras tidiga re bostad och så vidare. Slutsatserna av under

sökningen är tydliga, flyttkedjorna gav upphov till många öppningar, även för den som inte har en så stark position på bostadsmarknaden. DE 460 NYPRODUCERADE lägenheter som

undersökningen gällde skapade nämligen ytter ligare 883 bekräftade öppningar på bostadsmark naden. Av dessa fanns 515 i Helsingborg varav 298 var hyresrätter, många i områden med lägre hyror. Ser vi till vilka som kunde flytta in i de bo städer som blev lediga kan vi också konstatera att 89 hushåll lämnade ett andrahandskontrakt eller den irreguljära bostadsmarknaden för ett förstahandskontrakt. Dessutom öppnade nybyg gen totalt möjlighet för 279 hushåll att flytta till Helsingborg från andra kommuner. Det går alltså att skapa möjligheter även för den med mindre resurser genom att bygga nytt, även när nybyggnationen i sig inte har så låga hyresnivåer. Men för att bygga en förståelse för att effekter na av nybyggen kommer fler till del än bara dem som flyttar in i just de nyproducerade lägen heterna så måste vi våga tala om flyttkedjorna. Utan en förståelse från allmänhet och politiker blir nämligen till slut följden att det kommer att byggas mindre och bostadsbristen försvåras. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Kjell Johansson, grundare av Hydroware och vd för Hydroware Innovation

Bygg på en våning och installera hiss Vi har i vårt land cirka 1 000 000 lägenheter i flerbostadshus utan hiss. Bygg på en våning och installera hiss så får vi hundratusentals nya lägenheter. Det skulle ge många vinnare. Äldre kan bo kvar i sina lägenheter

Åldersgruppen från 65 år och uppåt beräknas bli dubbelt så stor om 20 år – från en halv till en miljon personer. Kan många av dessa tack vare en hiss bo kvar i sin lägenhet sparar kommunerna minst en halv miljon kronor per person och år.

Unga kommer också att ha råd

Det krävs ingen ny tomtmark eller infrastruktur för lägenheter som byggs på ett befintligt hus. Det innebär lägre boendekostnader jämfört med helt nyproducerat. En förutsättning för att många unga ska ha råd att skaffa sig sitt första egna hem.

Stat och kommun tjänar stort på det

foto elisabet sverlander

Det är stor skillnad i kostnad för samhället mellan hemtjänst och särskilt boende för äldre. Äldre som bor kvar i sina lägenheter är inte bara en god affär för samhället utan också oftast det som de äldre själva önskar. Vårt råd för att få fastighetsägarna att satsa: Inför ett investeringsbidrag för hissar som täcker halva kostnaden för material och installation till denna typ av fastigheter. En vinst för oss alla. Allmännyttan nr 4 X november 2018

Bostadsområdet Skarpan i Linköping med 15 trevåningshus som nu får en fjärde våning och hissar. Hydroware levererar hissarna som installeras av Nordisk Hiss. Hydroware utvecklar och tillverkar HydroElite, ett driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Vi levererar kompletta lösningar för både modernisering av befintliga hissar och för nyinstallation.

INTEGRATION

BYGGER SINA NYA LIV I SKEBOS SÄLLSKAP Att anlända till ett nytt land, en ny kultur och ett boende som skiljer sig helt från hemlandet innebär många och stora utmaningar. Omar Gamal, 29, och Dawood Ibrahimi, 25, är två Skeboanställda som kan relatera till hur det är att som flykting komma från krig och oroshärd till ett nytt vardagsliv i Skellefteå. Nu kan de erbjuda sin kunskap och hjälp till människor som behöver det bäst. Text & foto: Henson BOVÄRDSKONTORET I BUREÅ sitter ihop med Buregården och den här vinterdagen bjuder trygghetsvärden Åsa Hägglund Larsson på surströmmingsskiva. Omar och Dawood ryggar tillbaka när de öppnar dörren till trapphuset. De förstår båda vad som serveras i andra delen av byggnaden. Just surströmming var en doft som de snabbt lärde sig känna igen. – När det behövs en klämma på näsan för att äta maten kan det väl inte vara gott, konstaterar Omar. Båda skrattar när de går in till bovärdskonto ret i tron att komma undan lukten, men stannar liksom till i hallen när den visar sig följa efter i vinddraget.

Jag brukar gestikulera, men hur lätt är det att förstå? Mikael Lindgren, bovärd, Skebo

DET ÄR MYCKET SKRATT när man spenderar

tid med Omar och Dawood, inget problem är för stort, för litet eller för allvarligt för att ta sig an med ett leende. Det sitter heller aldrig fast. – Det är okej, säger Omar om det mesta. – Det är inga problem, kontrar Dawood. Båda erbjöds ett så kallat nystartsjobb av Ske bo – det ges antingen till långtidsarbetslösa eller nyanlända – och i december i fjol började duon sin anställning. Det var bostadskonsulenten An ders Eskilsson som började tänka i banorna för

något år sedan. Sedan december är han handle dare till Omar och Dawood. – Vi vill bidra både till mångfald och ge folk chansen att prova på hur det är att vara på en arbetsplats. Vi ska inte vara rädda för ansvaret det innebär, utan i stället tänka på vilka möjligheter vi får tack vare de här personerna, säger Anders. PÅ BARA NÅGRA MÅNADER har han sett hur Omar och Dawood tagit stora kliv i arbetet med att assistera bovärdarna och hugga tag där det behövs. Det kan handla om allt från att köra metallskrot till återvinningen, följa hyresgäs terna på trygghetsboendet till biblioteket och vidare till att hjälpa nyanlända med att tolka. – Utvecklingen som har skett under de här må naderna hade kanske tagit flera år om de inte fått komma ut i arbetslivet. Att vara på en arbetsplats och sitta med i fikarummet eller jobba sida vid sida med andra Skeboanställda är fantastiskt – de suger åt sig av allt, menar Anders. Under tiden har Skebo utbildat båda teoretiskt och praktiskt genom att assistera bovärdarna ute i den dagliga verksamheten där de ställts inför vardagsproblem. BOVÄRDEN MIKAEL LINDGREN i Bureå har haft stor hjälp av Omar och Dawood. – Det är inte så lätt för oss att göra oss förstådda när vi ska förklara något för en nyanländ. Många kan inte engelska så jag brukar gestikulera, men hur lätt är det att förstå? Då är det så mycket lätt are när grabbarna följer med, säger Mikael. För någon som nyligen kommit till Sverige och flyttat in i en Skebolägenhet kan det be hövas vägledning i hur man sköter en bostad, och det kan lika gärna gälla ungdomar som pensionärer. Det är inte alla ungdomar som 

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Jag kände att jag måste få träffa svenska människor och se hur de gör i jobbet. Dawood Ibrahimi

Allmännyttan nr 4 X november 2018

INTEGRATION Sedan blev det Iran i några år innan pappa be stämde att jag skulle försöka ta mig till Europa, säger Dawood. Afghanerna som bor i Iran förstår språket, vilket underlättar. Men när det kommer till arbetsvillkor och boendestandard är afghanerna undertryckta. – Du kan likna det med en trappa. Vi måste job ba ännu hårdare än iranierna, men vi står längst ner på trappan lönemässigt. Inga regler gäller. Men hur som helst var det bättre i Iran än kriget i Afghanistan. Mina föräldrar bor kvar i Iran och är glada för min skull, att jag har det bra och har fått uppehållstillstånd, säger han. Omar och hans familj bodde i Irak som palesti nier men under Irakkriget flydde de till Syrien. – De palestinier som stannade kvar i Irak blev dödade, säger han. Oroligheterna i Syrien eskalerade till krig och Omars familj hamnade i ett tältläger på gränsen mellan Irak och Syrien – fångade mellan två krig i hemska förhållanden. Tack vare FN:s flykting organ UNHCR kom hela familjen till Skellefteå i april 2010 och för tre år sedan blev han svensk medborgare.

Det känns jättebra att hjälpa äldre och flyktingar. Omar Gamal

 vet hur man doserar tvättmedel eller byter säkringar. Miljötänket med sopsortering och förebyg gande brandskydd är också kunskaper som folk utan erfarenhet av lägenhetsliv kan behöva rusta sig själva med. Skebo har till exempel installerat brandfiltar i 5 100 lägenheter och handen på hjär tat; hur ska man egentligen använda en brandfilt? – OMAR OCH DAWOOD kan göra viktiga

SKEBO Skellefteås allmännyttiga bostadsföretag Antal lägenheter: 5 200 Antal lokaler: 40 Antal anställda: 54

insatser. Många som kommer hit pratar kanske arabiska eller persiska och där har vi och våra hyresgäster stor nytta av deras språkkunskaper, säger Anders. Omar har svenskt körkort och är den som kör Skebobilen från Skellefteå, där de alltid utgår ifrån varje morgon, till Bureå den här dagen. – Jag kände att jag måste få träffa svenska människor och se hur de gör i jobbet. Det får jag på Skebo, jag trivs jättebra här, säger Dawood. Han bor med fru och tre barn i Burträsk, men kom först till Jörn efter en lång flykt undan kri get i Afghanistan. – Det var krig, alla hade vapen, och det fanns inget som var bra. Redan när jag var sju–åtta år bestämde pappa att vi skulle ta oss till Pakistan.

– JAG TRÄFFADE MIN FRU från Jordanien på in ternet och nu har vi två döttrar, säger Omar stolt. Efter utbildningen Svenska för invandrare och olika praktikplatser började han studera snickeri på Kaplan-skolan. Sedan kom Skebo in i bilden. – Det känns jättebra att få hjälpa äldre människor och flyktingar. Jag får träffa olika människor varje dag, säger Omar. – Kan vi hjälpa till med språket så att båda sidor förstår varandra så är det såklart bästa tänkbara vi kan göra, menar Dawood. Eftersom de utgår från centrum och Bobutiken om dagarna är det aldrig långt till hjälpinsatserna när hyresgästerna låter höra av sig. – Inga problem, säger Dawood. b Denna artikel har tidigare publicerats i BO, Skebos hyresgästtidning. Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

FASTDOK.SE – HAR STANDARDAVTALEN! Det är lätt att glömma bort hur viktigt det är att använda aktuella och uppdaterade avtal. Under 2016 gjordes drygt 50 uppdateringar i våra avtalsmallar. Faktiskt en ganska normal siffra. För det är just avtalen som ska ge dig trygghet och stöd vid eventuella tvister.

Våra egna jurister arbetar dagligen med avtalsförhandlingar i syfte att hjälpa fastighetsägare. Du kan dra nytta av deras arbete.

www.fastdok.se Medlemmar i Fastighetsägarna har 50 % rabatt på alla standardavtal och dokument. Allmännyttan nr 4 X november 2018

FASTIGO SVARAR

VILKA REGLER GÄLLER VID SNÖRÖJNING PÅ TAK?

Charlotta Stensson Förhandlingschef på Fastigo

Svar: Fastighetsägaren ansvarar för att säkerhets anordningar finns på taken och att de underhålls. Snöskottning från tak är ett riskfyllt arbete som kräver speciella åtgärder. Arbetsgivare som låter anställda utföra snöskottning ska göra en skriftlig riskbedömning enligt systematiskt arbetsmiljö arbete (§ 8 AFS 2001:01). Arbetsgivaren ska se till att taket undersöks innan arbetet påbörjas och att säkerhetsanord ningarna är i bra skick. Arbetsgivaren ska informe ra de anställda om riskerna och hur dessa undviks. Det är arbetsgivarens ansvar att det finns lämplig personlig skyddsutrustning. Om det enbart är fråga om snöröjning som ska utföras på tak räknas inte arbetet som byggnadsoch anläggningsarbete, men arbetet omfattas ändå av vissa regler i AFS 1999:3 om Byggnadsoch anläggningsarbete. Här finns särskilda regler om takarbete och hur fallskyddet ska anordnas.

Sanktionsavgifter kan tillföras i det fall arbetsgi varen inte uppfyller kraven som ställs på fallskydd och olika typer av säkerhetsanordningar. (Se 56a –60a §§ i nämnda föreskrift.) Mer info om arbetsmiljöansvaret och gällande föreskrifter finns på Arbetsmiljöverkets hemsida: www.av.se b

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddar sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 4 X november 2018

CHERSTIN ANDERSSON

BRANDGASTÄTHET

LJUDISOLERING

Vad är personlig skyddsutrustning och när ska den användas? Svar: Arbetsmiljörisker ska begränsas med tekniska eller organisatoriska åtgärder. När risken inte kan begränsas eller undvikas blir personlig skyddsutrustning aktuell. Ex empelvis ögon-, hörsel- och andningsskydd, skyddsskor, skyddskläder och skyddshandskar. Arbetsgivaren ska tillhandahålla och bekosta personlig skyddsutrustning. Vanliga arbets- och profilkläder som inte är utformade för att skydda arbetstagaren är inte per sonlig skyddsutrustning. Skydd mot regn och kyla, räknas inte heller. b

Jag tycker att det är obekvämt att använda den personliga skyddsutrustningen. Är jag skyldig att använda den? Svar: Ja, du är skyldig att använda den skyddsutrustning som krävs. En arbetstagare är enligt arbetsmiljölagens 3 kap 4 § skyldig att följa föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och den försiktighet som krävs för att undvika alternativt förebygga olyckor. Arbetsgivaren har ansvaret att ingripa om någon anställd struntar i utrust ningen. Om du som arbetstagare trots tillsägelser inte an vänder anvisad utrustning kan din arbetsgivare ge dig en varning. Att inte använda skyddsutrustning är en allvarlig form av misskötsamhet som i förlängningen kan medföra att arbetstagaren kan riskera sin anställning. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

BRANDSKYDD

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.se/tryggthem

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet. För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

EU-kommissionen håller för närvarande på att se över byggproduktförordningen, som reglerar märkning och innehållsdeklarationer av byggprodukter. SABO tycker att kommissionen bör kräva mer information om byggprodukters kemiska innehåll och miljöpåverkan.

Skärpta EU-krav på innehålls förteckning av byggmaterial? Hur skulle skärpta EU-krav på innehållsförteckning i byggmaterial påverka SABOs medlemsföretag? Svar: Generellt kan man se detta ur två perspektiv. Först och främst gäller det att om man har bättre kunskap om innehållet i byggprodukter så kan man effektivt undvika att bygga och renovera med miljö- och hälsovådliga material.

Att riva och sanera kan vara väldigt kostsamt, som till exempel fallet med PCB som använts i fogoch golvmassor. Vidare så kan bättre information om byggmaterial under lätta återvinning och återanvänd ning av byggmaterial och därmed öka resurseffektiviteten. Frivilliga marknadsdrivna metoder som till exempel Byggvarubedömningen löser problematiken till viss del, men

Det kan underlätta återvinning och återanvändning av byggmaterial. Karl Törnmarck, ansvarig internationella frågor och hållbarhet, SABO

tyvärr går utvecklingsarbetet för långsamt. OM MAN SKA SE detta ur ett bredare

perspektiv så kan man konstatera att om kraven på innehållsförteckning ser likadana ut i hela Europa så minskar handelshindren av byggprodukter. Detta kan leda till bättre konkurrens och billigare materialpriser för SABOs medlemsföretag. Dessutom är harmoniseringen av byggprodukter ett steg i rätt riktning för gemensamma europeiska bygg regler vilket kraftigt skulle underlätta för utländska byggare att etablera sig i Sverige. Fler aktörer på marknaden innebär bättre konkurrens och billigare byggpriser för SABOs medlemmar. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Part of the ESE World

Vi har lösningar för snygg och smidig källsortering

•

både ovan- och underjord!

•

pwsab.se

info@pwsab.se 0435-369 30

En stor stark, tack! Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns Allmännyttan nr 4 X november 2018

det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Hyresgästerna vill ha laddstolpar! Allt fler vill ha laddstolpar. Vad ska man tänka på? Svar: Att i första hand erbjuda p-plat ser till bostadsbolagets egna hyresgäs ter. Samverka gärna med kommunen om publika laddstationer. För parkeringsplatser avsedda för boende är det normalladdning som ska installeras. Semisnabbladdning är ett lämpligt alternativ för offentliga laddstationer. Antingen installerar man en ny ladd station, eller byter ut motorvärmaren

till en laddstation säkrad med 10–16 A. Det är viktigt att platsen tillgänglig hetsanpassas och barnsäkras så ingen risk för personskada föreligger. Viktigt är också att undersöka om elanlägg ningen klarar den ökade belastningen. Vid anläggning av nya parkerings- och garageplatser bör man fundera på om dessa ska förberedas med tomrör för el, för förenklad framtida installation. EU har bestämt att Typ 2-kontak ter ska vara standard för normal och semisnabbladdning. Utöver hyran av bilplats sker debite

ringen vanligtvis på två sätt, genom antingen en scha blonkostnad där elen ingår, eller så faktureras elen vid sidan av. b

Anna Lackman, expert fastighets förvaltning, SABO

Läs mer: www.emobility.se Eller exempelvis dessa företags hemsidor: Stockholmshem, Kopparstaden, Stångå staden, LKF och Östersundshem

Lära sig städa med mobilen, går det? SABO har tagit fram en städapp. Hur kan man använda den? Svar: En städutbildning i app-format har många fördelar. Utbildningen blir lättillgänglig, du har den bokstavligen i fickan. Alla har ju en mobil idag! Du kan utbilda dig på plats i den takt du hinner. Du kan när som helst och

var som helst gå in i appen och repe tera och fördjupa din kunskap. Den största fördelen är möjligheten att på plats få möjlighet att lära dig grunder na i den vardagliga städningen. Och detta till ett rimligt pris. Alla kan gå utbildningen, oavsett om du är nyanställd, är vikarie eller har arbetat en längre tid. Det underlättar

Du kan utbilda dig på plats i den takt du hinner. Patrizia Finessi, miljöexpert SABO

för den som leder arbetet och den som ska utföra städningen om alla har samma grundkunskap och målbild som företaget. Utbildningen bygger på Rena Hus städhandbok och metodbeskrivning ar. Varje kapitel i kursen består av en handfull lektioner som tar cirka 10 minuter att gå igenom. Därefter pausas utbildningen till nästa dag då nya lektioner finns upplagda i appen. Metodiken innebär att du får feedback direkt. Hela kursen tar totalt runt 60 minuter att genomföra. Som använ dare har du tillgång till licensen under ett helt år. b

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Hela denna sida är en annons från CERTEGO

CERTEGO och Mimer – ett säkert samarbete Bostadsföretaget Mimer och säkerhets leverantören CERTEGO har sedan flera år ett nära samarbete. CERTEGO levererar bland annat mekanisk låsning, passersystem och bokningssystem – från projektledning och installation till service och underhåll. Mimer äger och förvaltar cirka 11 300 bostäder och är det största bostadsföretaget i Västerås. Foto: bildN

– Vi har samarbetat länge med CERTEGO, som är en av våra leverantörer när det gäller säkerhetssystem i fastigheterna. Förutom den mekaniska låsningen har vi som målsättning att fastigheterna ska vara utrustade med någon typ av passer system. Med ett passersystem kan vi minimera antalet nycklar och de taggar som används för att öppna är enkla att spärra ut

CERTEGO:s projektledare Daniel Ericsson flankeras av Thomas Harry och Malin Lampa från Bostads AB Mimer.

om de skulle tappas bort, säger Malin Lampa, processledare för låssystem på Bostads AB Mimer.

Överordnat system förenklar Thomas Harry är ITchef på Bostads AB Mimer och tekniskt ansvarig för drift. – Jag är sakkunnig när det gäller skalskydd i våra fastigheter, passersystem och bokningssystem för tvättstugor. Vi har sett till att standardisera en hel del saker inom det här området för att det ska bli flexibelt och lättjobbat. Då vi använder oss av flera olika passersystem har vi sett till att ha ett överordnat system från vilket vi enkelt kan administrera alla olika fabrikat. Det gör att vi är fria att välja system med utgångspunkt från vad som är mest prisvärt och passar bäst för respektive fastighet. CERTEGO är en kompetent helhetsleverantör och de finns på orten, vilket är viktigt, säger Thomas Harry.

Utveckla säkerheten – Vi anlitar CERTEGO för projektledning, installation av mekanisk låsning, passersystem, bokningssystem, digitala trapphustavlor etc. Vi har dessutom serviceavtal med CERTEGO. En annan av deras tjänster som underlättar arbetet för oss är CERTEGO Lånenyckel – där de förvarar och lånar ut nycklar, till

CERTEGO – rikstäckande leverantör till HBV HBV har efter utvärdering kvalificerat CERTEGO till rikstäckande leverantör av produkter och tjänster inom mekaniska och elektroniska lås, entrésystem (boknings och informationstavlor, fastighets boxar m.m.) samt kameror och larm.

entreprenörer som ska jobba i fastigheterna. CERTEGO vet hur vi vill ha det, håller oss uppdaterade och kommer med förslag på nya lösningar för att utveckla säkerheten. Vi tittar nu på att digitalisera postboxarna och följer också utvecklingen vad gäller passersystem vid lägenhetsdörrarna. Digitaliseringen ökar och vi vill ligga i framkant, säger Malin Lampa. Allmännyttan nr 4 X november 2018

certego.se

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

ALLMÄNNYTTAN VILL LEDA DIGITALISERINGEN I BRANSCHEN Nu lanseras Allmännyttans digita liseringsinitiativ – en treårig sats ning för att accelerera digitalise ringen i allmännyttan. Initiativet är ett resultat av Allmännyt tans digitala agenda, som har som mål att bygga upp kompetens för att SABOs medlemmar ska bli starkare aktörer, driva utvecklingen i strategiskt viktiga frågor och stödja digitaliseringen i med lemsföretagen. Digitaliseringsrådet – som består av vdar från fem medlemsföretag – har tagit fram den digitala agendan för att SABO och medlemsföretagen ska kunna möta de krav, utmaningar och möjlighe ter som digitaliseringen skapar. MÅLET ÄR ATT allmännyttan och de bolag som deltar i Digitaliseringsiniti ativet ska vara ledande inom digitalise ring i fastighetsbranschen och ha gjort vinster inom tre år. Bland annat genom att fastAPI (SABOs branschstandard

Nya på SABO

Allmännyttans Digitaliseringsinitiativ

för kommunikation mellan fastighets system och andra system) ska vara integrerat i alla deltagande bolag, i den mån det är relevant. Därtill ska fastAPI ha genererat en mängd nya tjänster och lösningar från både etablerade och nya aktörer. Dessutom ska de deltagande bolagen har börjat använda nya affärs modeller och ha en beslutad strategi och plan för hur de ska möta digitalisering ens utmaningar. Fakta om agendan Agendan innehåller fyra områden där man behöver göra insatser, både i de enskilda bolagen och tillsammans: • Framtidens boende och livsmiljöer • Det smarta hemmet i det uppkopplade huset • Digitalisering av verksamhet • Kundrelationer och förutsättningar för digitalisering SABO har anställt digitaliseringsexperten Carl Ståhle som kommer att arbeta med att lyfta digitaliseringsfrågorna bland medlemmarna.

SABOs Digitaliseringsråd: Ordförande Johan Braw, vd för Sölvesborgshem, Marie Dellhag, nyproduktionschef på MKB, Ulf Rohlén, vd för Örebrobostäder, Göran Wallo, vd för Strömstadsbyggen, Anette Sand, vd för Stockholmshem och Jonas Högset, enhetschef på SABO. Läs mer och anmäl ert företag till Digitaliseringsinitiativet på: sabo.se/digianmalan

HAR DU KOLL PÅ SABOS UTBUD?

På www.sabo.se hittar du aktuell information om vad SABO har att erbjuda: utbildningar, konferenser, trycksaker med mera. För att få medlemsrabatt och ladda ner lågupplösta pdf:er kostnadsfritt: registrera dig som användare och logga in. Carl Ståhle är sedan september ansvarig för digitalisering och digital fastighetsutveckling.

Stefan Malm är sedan september expert på skattefrågor.

Kamerabevakning – vägledning för behandling av personuppgifter SABO och Fastighetsägarna har tagit fram denna vägledning för hur personuppgifter bör behandlas vid kamerabevakning i och i anslutning till flerfamiljs hus. Syftet är att informera hyresvärdar om hur den nya Data skyddsförordningen (GDPR) bör tillämpas i verksamheten. Finns som nedladdningsbar pdf.

Tillträdeskrav vid uthyrning av bostäder Vägledningen – som tagits fram av SABO och Fastighetsägarna – innehåller rekommendationer om vilka krav som är relevanta och effektiva för att hyrorna ska betalas i tid. Den fungerar som ett stöd för hyresvärdar som vill anpassa sina policyer till dagens inkomst- och anställningsförhållanden. Finns som nedladdningsbar pdf.

Uthyrning och förvaltning av bostäder – vägledning för behandling av personuppgifter Vägledningen syftar till att värna hyresgästernas integritet och bistå bostadsbolagen med information om de nya bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR). Utarbetad av SABO och Fastighetsägarna i samarbete med Studentbostadsföretagen. Finns som nedladdningsbar pdf.

Allmännyttan nr 4 X november 2018

Leverans dagen efter beställning.

Över 100 butiker runt om i Sverige. Internetbutik för beställning dygnet runt.

Med Ahlsell som leverantör får du en trygg partner

Egen kundtjänst med fokus på fastighetsskötsel.

Ahlsell erbjuder dig marknadens bredaste sortiment av vvs, el, beslag, ljuskällor, armaturer, verktyg, kläder, och skyddsutrustning. Vi har samlat allt under ett tak för att göra dina inköp smidigare och vardagen enklare. Ahlsell Sverige AB 020 -38 38 55 www.ahlsell.se

Vilka vill jobba hos er?

HAR NI KOLL PÅ ERT ARBETSGIVARVARUMÄRKE? Lär er konsten att bli attraktiv på den lokala arbetsmarknaden. Handboken beställs på sabo.se 44 sidor. 150/300 kronor.

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium DECEMBER 4 Skatter och redovisning i fastighetsbolag Stockholm 4–5 Bostadsengelska för lyckade kundmöten Stockholm 5–6 Hyresjuridik 2 Stockholm 5–6 Konferens för förtroende valda Stockholm 6 Allmännyttans Förvalt ningsdag Stockholm 6 Kartlägg målgruppen Sthlm 11 Fastighetsägarens ansvar Stockholm 11–12 Flygande start på jobbet Stockholm 12–13 Fastighetsmoms Stockholm 13–14 Hyresjuridik 1 Stockholm JANUARI 16 LOU för bostadsföretag Sthlm 21–22 Strategisk fastighets utveckling Stockholm 23–24 Flygande start på jobbet Stockholm 23–24 Hyresjuridik 2 Stockholm 29 Bli en bättre beställare av AFF-entreprenader Sthlm FEBRUARI 6 Allmännyttans ledardag Stockholm 6–7 Hyresjuridik 1 Stockholm 6–8, Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 12–13 Träff för nya företagsledare Stockholm 14 Att styra skötsel av utemiljö Stockholm 14 Bostäder för nyanlända Stockholm 19 Avflyttningsbesiktning Sthlm 19–20 Ledarskap i förändrings processer Stockholm MARS 12 Digital dokumenthantering och arkivering Stockholm 13–14 Flygande start på jobbet Stockholm 14 Digital dokumenthantering och arkivering Malmö 15 Ledarskap i förändrings processer Stockholm 19 Lokalhyresjuridik och moms Stockholm 19–20 Grannmedling Stockholm 21–22 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 26 Upphandling av AFF-entre prenader Stockholm 26 Fastighetsägarens ansvar Stockholm 26–27 SABOs Kommunikations dagar Kiruna

SABOs Kommunikationsdagar 26–27 mars

KIRUNA – EN INSPIRERANDE KOMMUNIKATIONSUTMANING

KIRUNA ÄR UNIKT I SITT SLAG. Tätorten i Sve

riges största, högsta och djupaste kommun. Som är mitt i en stor utmaning: att flytta staden. Hur arbetar man med kommunikation när boende i en tredjedel av beståndet måste flyttas? Hur bi behåller man sin särart och utvecklar sitt starka varumärke som plats? Välkommen till en lite annorlunda upplaga av SABOs Kommunikationsdagar, konferensen för

alla som arbetar med kommunikation i SABOs medlemsföretag. Vi får ta del av Kirunas utma ningar och kreativa lösningar, och inspireras vi dare inom platsmarknadsföring, hur man skapar en kommunikativ organisation och stärker varu märket i olika kanaler. Det blir både konkreta exempel, inspiration och erfarenhetsdelning. Ett som är säkert är att du kommer att bli fascinerad och åka hem med nya intryck och tankar.

Mer information, hela programmet och alla talare hittar du på sabo.se/utbildning

STRATEGISK FASTIGHETSUTVECKLING 21–22 januari i Stockholm NYPRODUKTION, RENOVERING och utveckling av

befintliga fastigheter är viktigt för alla bostadsföre tag. Målet med dessa dagar är att ge dig ny kunskap, nya kontakter och ny inspiration till direkt nytta. Konferensen vänder sig till dig som är fastighets chef, vd, projektledare eller på annat sätt jobbar strategiskt med fastighetsutveckling. Förutom ett högaktuellt program finns gott om utrymme för diskussioner och erfarenhetsutbyte med andra som står inför liknande utmaningar som du och ditt företag.

ALLMÄNNYTTANS LEDARDAG 6 februari i Stockholm En inspirationsdag för ledningsgrupper och dig som jobbar som ledare med strategiska frågor i ett bostadsföretag. Dagen speglar branschen och omvärlden med fokus på det agila ledarskapet, att leda med struktur och ständiga förbättringar. Det blir även fokus på arbetsgivarvarumärket – hur lockar vi nya medarbetare till Allmännyttan, och hur får vi dem att stanna?

På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag! Allmännyttan nr 4 X november 2018

ANNONS

SmartFront AB

Läs mer om och räkna ut hur mycket du skulle spara med SmartFront på smartfront.se

Ny metod sänker energiförbrukningen med upp till 75%

Vet du att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer?

SmartFront är en patenterad metod för uppgradering av fasad, ventilation och fönster på befintliga fastigheter. Installationen ger en betydande energibesparing och en hälsosam boendemiljö.

Fyra moment i en SmartFront-installation Isolering

Puts

Tilläggsisolering med stenull dämpar trafikljud och buller utifrån.

Fasad med kalk- och cementbaserat rivputs – när höga krav ställs på utseende, tålighet och beständighet.

Stenull har en unik förmåga att kombinera värme- och ljudisoleringsegenskaper med ett högt brandmotstånd. Byggnader som isolerats med stenull håller sig torra, vilket garanterar en hälsosam kvalitet på inomhusluften och en lång livsläng på byggnaden.

En stor fördel med rivputs är att du får en fasad som inte är känslig för fukt och andas vid fuktinträngning. Det minimerar risken för vattenskador.

Stenullen som används vid en SmartFrontinstallation är obrännbar och brandsäker, kräver varken underhåll eller inspektion – och behåller sina egenskaper under byggnadens hela livslängd.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av antalet lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon. Det motsvarar cirka 500 lungcancerdödsfall per år.

Flerbostadshus som installerar ventilation med värmeåtervinning och samtidigt åtgärdar klimatskalet kan göra en energibesparing på upp till 75% – dessutom ventileras radon bort i de flesta fall.

Fönster Ventilation Med ett centralt placerat luftåtervinningsaggregat uppnås en renare inomhusluft.

Nya 3-glas energifönster med låga u-värden är förstavalet vid en SmartFront-installation.

En SmartFront-installation byggs med frånoch tilluftsventilation med värmeåtervinning, så kallade FTX-system. FTX aggregatet återvinner energin i inneluften som sedan värmer den friska uteluften. Luften släpps in via don placerade i anslutning till fönstren. Vi väljer alltid stora aggregat med lång livslängd som innebär en låg LCC-kostnad, livscykelkostnad.

Energieffektiva och energisnåla fönster sparar pengar genom minskad värmeförlust samtidigt som inomhuskomforten förbättras betydligt. Fönstrens ljuddämpande egenskaper ger ett tystare inomhusklimat. Befintliga fönster sitter kvar under hela arbetstiden och demonteras som en sista åtgärd, vilket minskar störningen för de boende.

SmartFront Mått Johanssons väg 38 544, 631 072018 ESKILSTUNA Allmännyttan nr 4 Box X november

016-17 11 30, www.smartfront.se, info@smartfront.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

Fönsterbyte? Svensktillverkade fönster med totalentreprenad löser det. Tryggt och smidigt med P-märkta fönster och montage.

enomic.se 019-6032440

SVENSKA FÖNSTER OCH GLASPARTIER FÖR LÅNGSIKTIGA BEHOV.