Öppet måndag-fredag Kanslist Birgitta Ekman Bankgiro BG 5572-1229 Swish 1235142039

DAGENS FORSKNING

är morgondagens vård

TEXT HELENA MEDIN

En dag för cancerforskning anordnades 29 april av Karolinska institutet. Framstående forskare berättade om sitt viktiga arbete under ledning av moderator Mark Levengood.

Forskningsområden som berördes var:

• Nya banbrytande behandlingsmetoder • Fertilitet efter cancerbehandling • Antioxidanter och cancer • Rehabilitering.

Dagen inleddes av Ole-Petter Ottersen, professor och rektor för Karolinska Institutet (KI).

Han berättade att KI är ett världsledande lärosäte och rankat på sjätte plats i världen. Visionen är ”att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla”. Det görs genom att ca 3000 anställda forskare, varav 320 är professorer, och drygt 2000 aktiva doktorander bedriver världsledande forskning vid Campus i Solna, Flemingsberg och Hongkong.

Pandemin har haft en undanträngningseffekt både på cancervård och cancerforskning. Det har visat sig i färre hänvisningar till vård av patienter med symtom som kan vara cancer. Färre deltar i screening och många söker inte vård pga oro för smitta och en önskan att inte belasta vården. Det har också inneburit inställda operationer och patienter som har missat en eller flera cytostatikabehandlingar.

Forskning är kärnan i utvecklingen av en bättre vård. KI har en nära samverkan med hälso- och sjukvården, näringsliv och andra organisationer. Detta kommer utbildning och forskning till nytta. Att det redan efter ett år finns ett vaccin mot Covid19 är ett exempel på samarbete mellan forskning och industri! JONAS BERGH är professor i onkologi och chef för Cancer Research KI som är den övergripande organisation som ansvarar för cancerforskning på Karolinska institutet. Karolinska blev förra året Sveriges första Comprehensive Cancer Center där man samordnar forskning, utbildning, prevention och omhändertagande av patienter mellan institut och sjukhus. Han poängterade att KI står för hög kvalité inom cancerforskningen och att målet är att kunna bota eller åtminstone förlänga livskvalitén för patienterna. Som exempel togs immunterapi som idag är det fjärde benet i cancerbehandling efter operation, cytostatikabehandling och strålning. Dock behövs mer resurser och Sverige behöver satsa mer pengar på forskningen för att göra framsteg och nå goda resultat. Det är också viktigt att stimulera yngre medarbetare att börja forska. Antalet insjuknade i cancer har stadigt ökat sen 1970 medan dödlighe-

ten har minskat både hos män och kvinnor. Vad kan göras för att stoppa upp ökningen?

Rekommendation till oss lyssnare var att sluta röka, äta balanserad kost, begränsa intaget av alkohol, motionera samt vara försiktig och skydda sig mot solens uv-strålar.

ANNA MARTLING är professor i kirurgi och cancerforskare. Hon talade om hur moderna cancerbehandlingar ger en bättre prognos. Var tredje person i Sverige kommer någon gång att drabbas av cancer. 60 000 per år insjuknar vilket innebär att 7 personer drabbas varje timme.

Cancer består av ett hundratal olika sjukdomar med olika uppkomstsätt. Cancersjukdom i befolkningen ökar men fler överlever tack vare bättre behandlingsmetoder. Cancer indelas efter vilket organ de uppkommer i men också efter vilken typ av cell. Man kan titta på cellens egenskaper och förändringar i arvsmassan vilket leder till att man får alltmer kunskap och kan skräddarsy behandlingen. Syftet med behandlingen är i första hand botande. Om det inte är möjligt att bota kan det övergå till underhållsbehandling vid kronisk sjukdom eller att lindra symtom såsom smärta.

Olika typer av modern cancerbehandling:

• Kirurgi – den äldsta och fortfarande vanligaste behandlingen. Det har skett en stor teknikutveckling och en del är robotassisterad kirurgi. • Strålbehandling - ungefär 50 % av alla cancerpatienter får strålbehandling, ofta i kombination med kirurgi eller cytostatika. Strålningen skadar tumörens arvsmassa vilket leder till att den inte kan dela sig ohämmat.

Strålning har blivit effektivare med ny teknik och hög energi. Detta har också lett till minskade biverkningar. • Cytostatika – läkemedel som ges i tablettform eller i dropp. Syftet är att skada tumörceller men det skadar också friska celler speciellt de som delar sig fort tex hårceller och celler i

tarmslemhinna. Cytostatika har därför ganska mycket biverkningar. • Målstyrd behandling – riktar sig specifikt till cancerceller. Med en målstyrd behandling ökar chansen till effektiv behandling och begränsade biverkningar jämfört med mer generell cytostatika. Idag finns två huvudgrupper av målinriktade läkemedel; antikroppar och små molekyler. Båda dessa typer av målinriktade läkemedel avser att blockera vissa signalvägar i cancercellerna antingen via cellens yta med antikroppar eller inuti cellen med syntetiska små molekyler. En tredje typ av dessa läkemedel är nu på väg att introduceras i Sverige med hjälp av immunterapi och utgörs av kroppsegna immunceller så kallade

CAR-T-celler. Dessa modifieras utanför kroppen. Efter odling av cellerna i laboratoriet så att de förökar sig ges de tillbaka till patienten som en behandling vid ett enda tillfälle. Cellerna utövar sedan sin effekt under lång tid och behandlingen har så här långt visat sig mycket effektiv mot vissa typer av leukemier, malignt melanom och lymfom.

Den stora utmaningen idag är att ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid! Rätt diagnostik före behandling är oerhört viktigt. Likaså att ge patienten information om vilken behandling som kommer att ges samt att den kan behöva ändras om den inte ger förväntat resultat.

MARTIN BERGÖ är professor i molekylärmedicin och forskar om huruvida antioxidanter skyddar mot cancer och andra sjukdomar eller tvärtom ökar risken? Läs mer om Myter och vetenskap om antioxidanter och cancer i Amazonabladet nr 1/2021.

PROFESSOR KENNY RODRIGUES WALLBERG är gynekolog och specialist i reproduktionsmedicin. Hon pratade om fertilitet efter cancerbehandling och vill vara med och utveckla säkrare behandlingar som hjälper till att behålla fertiliteten.

Cirka 2000 tonåringar och unga vuxna i Sverige behandlas för cancer varje år. Av dessa blir 3 av 4 friska men drabbas ofta av infertilitet efter behandlingen pga upphörd hormonproduktion.

Det finns idag två metoder för kvinnor att bevara ägg:

• Hormonell stimulation och frysta ägg samt • Fryst äggstocksvävnad hos unga flickor som sen kan transplanteras tillbaka efter några år

Läs mer om Graviditet efter bröstcancer på sid 12 i detta nummer av Amazonabladet.

YVONNE WENGSTRÖM är leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad och också den i Tema cancer som ansvarar för kontakter utåt. Hon talade om rehabilitering och hennes vision är att den kunskap som finns nu ska bli tillgänglig för alla som behöver återhämtning efter cancersjukdom.

Rehabilitering behövs för att återställa förlorad funktion såväl fysisk, psykisk, social som existentiell. Att träna under en cellgiftsbehandling är inte bara ok utan något vården absolut bör rekommendera för bättre välmående. Det finns ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering men införandet går långsamt.

Framöver i Amazonabladet kommer en längre artikel om Träning under bröstcancerbehandling. Att tänka på inför framtiden är att dagens forskning är morgondagens sjukvård så varje bidrag och satsning förbättrar och driver den framåt!

Detta är en kort sammanfattning av KI:s framstående forskning som presenterades under dagen.

För fördjupning av ovan ämnen rekommenderar jag Amazonas temakvällar där flera av föreläsarna deltar.

GRAVIDITET EFTER BEHANDLING

Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid Institutionen för Onkologi-Patologi Karolinska Institutet har i många år arbetat infertilitetsfrågor. I maj höll hon en föreläsning om hur man kan förbättra möjligheterna för unga patienter med cancer att få barn senare i livet.

TEXT CAROLINE BERGQVIST

Varje år behandlas ungefär 2000 tonåringar och unga vuxna (15-39 år) för cancer i Sverige. I de yngsta grupperna blir 3 av 4 friska, men många vittnar om hur viktigt det är att få leva ett så normalt liv som möjligt efter tillfrisknandet. Att skaffa barn och bilda familj är centrala frågor i sammanhanget, och detta innebär en stor utmaning för sjukvården då väldigt många blir infertila efter behandlingen.

NY TEKNIK

Det har dock skett en enorm utveckling både inom cancerbehandling och fertilitetsbevarande åtgärder de senaste 20 åren. Idag kan man frysa både ägg, äggstocksvävnad och embryon – något som tidigare varit omöjligt.

Redan på 1950-talet fanns metoder för att frysa spermier, men det var först i början på 1980-talet som man lärde sig att frysa embryon. Nedfrysning av äggstocksvävnad lät vänta på sig i ytterligare nästan 20 år och det var först 2012-2013 som vi fick en effektiv metod för nedfrysning av ägg.

Tekniken för att hjälpa kvinnor att bli gravida efter behandling finns alltså, men därmed inte sagt att det är lätt. Man kan idag erbjuda nedfrysning av såväl ägg som äggvävnad och embryon men det är en utmanande process att få fler än ett ägg då bara ett ägg mognar naturligt en gång i månaden. Då behövs en hormonell behandling för att kunna stimulera flera ägg att växa och mogna samtidigt. Även om mogna ägg kan frysas ned, finns inga garantier för att behandlingen med dessa ägg framöver ska resultera i barn. Inför varje enskilt fall görs en noggrann utredning av vinster respektive risker med till exempel hormonbehandling för producering av ägg.

METODER

Idag finns två fertilitetsbevarande metoder att tillgå:

- Hormonell stimulering för att få fler ägg att växa och mogna, varefter äggen plockas ut och fryses ner - Icke-hormonell metod där man istället plockar ut och fryser äggstocksvävnad

I det senare fallet måste vävnaden, då patienten tillfrisknat, återtransplanteras för att på nytt kunna producera befruktningsdugliga ägg.

Vid hormonell stimulering uppstår frågan om huruvida det är farligt med hormonbehandling för någon med bröstcancer då hormonerna höjer östrogenhalten i kroppen. Dock finns nu en metod där man samtidigt med hormonet även ger Letrozole som de flesta bröstcancerpatienter redan

Kenny Rodriguez-Wallberg

behandlats med. Letrozole håller östrogenet nere på en rimlig nivå och möjligheten att utvinna ägg blir densamma som för fullt friska kvinnor som behandlas med provrörsbefruktning. Metoden har fördelar även för kvinnor med icke-hormonell bröstcancer och används därför brett vid alla större sjukhus i Sverige. Metoden har på senare år utvecklats ytterligare i och med något som kallas ”randomstimulering”. Istället för att börja behandlingen på menscykelns första dag kan man nu starta när som helst i menscykeln. Denna förändring har kortat ner tiden från stimulering till mogna ägg med cirka två veckor.

NOGGRANNA STUDIER

Noggranna studier och uppföljning av patienter har gjorts i Sverige och visat att det inte är någon skillnad i överlevnad för patienter som fått hormonell fertilitetsbehandling. I januari 2021 publicerades en stor registerbaserad nationell studie som bekräftade tesen att fertilitetsbevarande åtgärder för kvinnor med bröstcancer inte på något sätt påverkar överlevnaden. Studien visade vidare att kvinnor med bröstcancer som har fryst ner ägg eller äggstocksvävnad fått barn i större utsträckning än kvinnor som inte har gjort det. Fem år efter diagnos fick 23% av dessa kvinnor barn (jämfört med 9% av de som inte fryst ner). Tio år efter diagnos var samma siffra 41% (jämfört med 16%).

FORSKNING PÅGÅR

Hur hjälper man då de patienter som, av olika orsaker, inte kan stimuleras hormonellt? All äggstocksvävnad bär på ägg så genom att frysa vävnad, eller i vissa fall, hela äggstockar kan man bevara möjligheten att i framtiden få barn. För att äggen ska mogna måste dock vävnaden återtransplanteras i kvinnans kropp efter hennes tillfrisknande, och detta är en svår process där man återför en liten bit i taget och hoppas att varje bit ska ”ta sig”. Forskning pågår inom detta område för att effektivisera processen och öka chansen för graviditet. Alla problem är ännu inte lösta men målet för framtiden är att, i laboratoriemiljö, kunna utvinna ägg från vävnaden för att sedan provrörsbefrukta och återföra embryot till kvinnans livmoder.

Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet, enligt de många unga kvinnor som Kenny har träffat genom åren. Förhoppningsvis kan forskningen leda till att än fler unga kvinnor efter avslutad behandling får en möjlighet att bilda familj.

BILD DREAMSTIME

BENSKÖRHET

och aromatashämmare

Vid en digital temakväll i början av maj talade Endokrinolog Maria Sääf och Onkolog Elisabet Lidbrink om benskörhet och aromatashämmare. Maria Sääf inledde med att tala om hur man kan märka att man är benskör? Om man får en fraktur efter en ganska liten påfrestning, eller efter ett fall där benstommen borde ha hållit, kan man fundera på om det handlar om benskörhet. Det gäller frakturer i handled, överarm, ryggkota, höft eller bäcken.

TEXT KARIN KILLANDER

Män bygger generellt upp en kraftigare benstomme än kvinnor och benmassan är som störst i 25-års åldern. Därefter tappar vi 0,5 - 1% per år, kvinnor mer än män. Riskfaktorer för benskörhet kan delas in två grupper varav några är sådant som vi kan påverka själva. Dit hör fysisk aktivitet, rökning, vikt och alkoholkonsumtion. Övriga riskfaktorer är stigande ålder, kön och genetiska faktorer. Efter klimakteriet minskar östrogenproduktionen drastiskt vilket leder till en större förlust av bentäthet och en ökad risk för benskörhet.

Man skiljer på primär och sekundär benskörhet. Vid sekundär benskörhet finns en bakomliggande bidragande orsak, ett läkemedel eller en sjukdom som bidrar. Till de sjukdomar som orsakar benskörhet hör inflammatoriska sjukdomar t ex reumatiska sjukdomar och tarmsjukdomar. Bland läkemedel kan nämnas kortison, vissa cytostatika och antihormoner t ex aromatashämmare. 50% av alla kvinnor drabbas av en fraktur efter 50 års ålder. Vanligt är kotfraktur som ofta uppkommer utan våld eller fall. Det kan räcka med ett tungt lyft eller snöskottning. En kotfraktur/kompression läker efter två månader utan åtgärd. Har man haft en kotfraktur är risken cirka 7 ggr högre att få ytterligare en kotfraktur men det är också en signal att man har ökad risk för andra frakturer.

Vid utredning av benskörhet tittar man på

• Sjukhistoria/Anamnes där man bland annat tittar på tidigare frakturer, sjukdomar och mediciner • Kliniska riskfaktorer ev FRAX • Blodprover för att hitta ev bakomliggande sjukdomar • Bentäthetsmätning DXA med mätning av kothöjder

Bentätheten beskrivs i relation till friska kvinnor i 25 års åldern. Har man tappat något i bentäthet (T-score -1 till -2,5) talar man om lätt förtunning osteopeni. Har man tappat mycket kallas det benskörhet osteoporos (T-score sämre än -2,5).

En FRAX risk över 30% betraktas som en mycket hög risk för fraktur och då ska man behandla med läkemedel mot osteoporos. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2020 ska även alla som har haft en höft- eller kotfraktur behandlas för att inte få fler frakturer.

TAMOXIFEN kallas ofta antihormon och ges både till kvinnor som menstruerar och de som är i klimakteriet. Tamoxifen binder sig till östrogenreceptorn och förhindrar på så sätt kroppens eget östrogen att binda sig till eventuella kvarvarande tumörceller. Tamoxifen ges bara om tumören var östrogenreceptorpositiv vilket 70-80% av all bröstcancer är.

AROMATASHÄMMARE (det

finns tre olika: anastrozol, letrozol och exemestan) fungerar bara för postmenopausala kvinnor. Aromatashämmarna minskar bildning av den lilla dos östrogen som en kvinna i klimakteriet bildar via fett och binjurar. Vill man ge en aromatashämmare till en yngre kvinna måste man stänga av hennes äggstockar vilket görs med tex injektion Zoladex. Annars gör aromatashämmare ingen nytta.