Vägen vidare erfarenheter från Aktör för välfärd
Samhällsansvar är diakoni Att leva är att leva i förändring. Som enskilda och som kyrka. Svenska kyrkan befinner sig i en tid när förändringarna är snabba och mycket omfattande. Den pågående samhällsutvecklingen och kyrkans nya friare ställning i samhället ställer oss inför nya frågor, nya förhoppningar och nya utmaningar.
rapport från projektets utvärderare. Se vidare under Aktör för välfärd på Västerås stifts hemsida.
När vi frågade församlingsanställda i Västerås stift vad som känns mest angeläget att göra i det landskap av nya möjligheter som nu öppnat sig blev svaret solklart; att finnas till för de mest utsatta. Att till exempel starta skola Syftet med Aktör för välfärd har ”Vi måste våga öppna församlingshemmen eller driva hospice prioriteras bevarit att rusta församlingar och för de som just nu lever längst ner i skiten, tydligt lägre. Åtta av tio anställda anser att utanförskap bland ungdomedarbetare i Västerås stift att re- även om de luktar, skrämmer bort gäster mar är en särskilt angelägen fråga. flektera kring sin samhällsroll och eller bara provocerar våra stamgäster” Också när det gäller arbetslösa och prova nya sätt att arbeta. Arbetet har under 2012-2014 bedrivits som ett kompetensut- långtidssjukskrivna, äldre och asylsökande/invandrare är vecklingsprojekt inom Europeiska socialfonden. Ett viktigt siffrorna mycket höga. Detta gäller samtliga personalkateinslag har varit att erbjuda kompetensutveckling av med- gorier från Arbogabygden i söder till Idre och Särna i norr. arbetare för att kunna utföra ny arbetsuppgifter inom det lAtt finnas till för de mest utsatta är det mönster Jesus som ibland kallas social ekonomi. Alltså den samhällsseksjälv förmedlar till oss i evangeliernas berättelser. Svaren tor där bland annat ideélla organisationer, kooperativ och från våra anställda vaktmästare, präster, husmödrar, diareligiösa samfund verkar. koner, barnledare, musiker och andra är att i den andan vill I den här skriften vill vi sammanfatta några av de vikti- vi arbeta. Vi vill göra skillnad för de på våra orter som hamgaste resultaten, slutsatserna och frågeställningarna från nar utanför välfärdens huvudfåra. Det innebär att frågan denna period. För dig som vill läsa mer om projektet och om kyrkans samhällsansvar fått ett tydligt svar i vårt stift: dess resultat finns en sammanfattning att tillgå, liksom en Det handlar främst om att utveckla det diakonala uppdraget.
Vilken eller vilka av följande verksamheter känns det särskilt angeläget att din församling engagerar sig för på din ort? 0 20 40 60 80 100
Motverka utanförskap bland invandrare Motverka utanförskap bland ungdomar Motverka utanförskap bland äldre Motverka utanförskap b. arbetslösa/sjukskrivna Utföra välfärdstjänster: förskola Utföra välfärdstjänster: grundskola Utföra välfärdstjänster: ssk boende för äldre Utföra välfärdstjänster: hemtjänst/hemvård Näringsverksamhet: café Näringsverksamhet: restaurang Näringsverksamhet: begravningsbyrå Näringsverksamhet: second hand Näringsverksamhet: konferensverksamhet Service: föreningsservice Service: medborgarservice
En guldtråd att spinna vidare på Berättelsen om församlingen sträcker sig genom sekler. Den bärs av alla de människor som bidragit till att förkunna och leva evangelium i bygderna. I den historien är vi insatta. Den berättelsen skriver vi vidare på.
blir några producenter och andra kunder eller konsumenter. Det arbetssättet passar bäst för vissa uppgifter i församlingen som har serviceprägel. Men den största glädjen och framgången i nydanande projekt och verksamheter ser vi när den som är anställd möjliggör andras delaktighet.
När vi arbetat med arbetslag och förtroendevalda inom Aktör för välfärd har vi utgått från det som varit gott och lTillit inom organisationen. Glädje i arbetet skapar gott framgångsrikt. Vi har kallat det förarbete. Glädje springer ur möjligheten ”Är tacksam över att vi fick möjlighet samlingens guldtråd. Från hundratals och friheten att göra det som är viktigt att delta. För vårt arbetslag var det medarbetare har vi fått höra minst viktigt att tänka tillsammans och stärka för andra. Den frigörs genom tillit. Ett tusen berättelser om lyckade projekt relationerna oss emellan.” kyrkoråd som litar på sin kyrkoherde. En och goda verksamheter, om kreativa arbetsledare som litar på sina anställda. initiativ, spännande möten, samverkan och fyllda kyrkor. Medarbetare som litar på varandra och på att uppdraget Det har varit stärkande för självkänslan att höra att vi gör bär. Där friheten förvaltas klokt blir resultatet gott. mycket bra. Och samtalen har gett kunskaper om varför saker blir bra. Vi har funnit några återkommande faktorer lLyhördhet för andra och varandra. Goda idéer är frön som behöver omvårdnad. Därför är det viktigt att odla bakom mycket av det goda arbetet. ett klimat där vi tar emot och vårdar varandras goda idélEn vilja att göra skillnad. Envishetens låga brinner er. Men också en beredskap att ta emot idéer från andra. stark där viljan att göra skillnad i människors liv övervinner Arbetslag och förtroendevalda behöver goda kontaktytor svårigheter. Svårigheter går oftast att lösa när uppgiften både mot medlemmar och andra aktörer i kommunen. står i centrum. lDet är enheten i Kristus och beslutsamhet inför upplVikten av att vara möjliggörare. I en utförarsituation giften som skapar goda resultat. Inte att alla tycker lika.
Malungs församling på processdygn i Rättvik
Välfärd rör hela människan Vad är välfärd för människor idag? Vad krävs för att vi lVi ser att kyrkan är välfärdsaktör inom många områden, ska leva goda liv? Vi ställde frågan till de anställda i Väs- såväl inom som utom det som brukar betecknas som terås stift. Några av svaren ser du på detta uppslag. Det är diakoni. Själavård, gudstjänst, konfirmandundervisning, bitydligt att välfärd för de flesta av oss handlar om mer än belsamtal, barnverksamhet, musik, gemenskapsträffar och det som brukar kallas välfärdens kärnverksamheter – vård, mycket annat platsar i ett modernt välfärdsbegrepp som skola och omsorg. Välfärd handlar om hela människan, men involverar hela människan. också om livet vi lever tillsammans. Om- Man trivs där man behövs! Särskilt lFörmågan att samtidigt se och sorg och kärlek är viktigt. Att vara behövd mycket svårare än så är det inte. hantera människors ekonomiska, maoch efterfrågad är viktigt. Bertil Johansson teriella, sociala och existentiella livsvillHur livet tillsammans gestaltas på de kor är ett av kyrkans mervärden som orter där vi bor är därför nära knutet till känslan av att leva samhällsaktör. Det är därför viktigt att hålla ihop de olika ett gott och meningsfullt liv. Ingen upplever välfärd helt aspekterna på människan i det församlingen gör. på egen hand. Och välfärd handlar inte om enbart materiella ting. Jesus visar i sin gärning ständigt att det andliga lVi har sett att församlingarna utifrån sitt uppdrag och materiella inte kan skiljas åt. När han botar och mättar och kompetens man redan besitter, eller sådan kompetemänniskor återupprättar han dem samtidigt. Han visar i ord tens man enkelt kan tillgodogöra sig, kan utveckla sin roll och handling att i Guds ordning accepteras inte att någon som välfärdsaktör. ställs utanför den mänskliga gemenskapen. En viktig uppgift för oss som kyrka är att bidra till ett samhälle där alla människor behövs! En bredare syn på välfärd har lett till en djupare förståelse för kyrkans möjligheter att verka som aktör för välfärd.
lFör att detta ska ske krävs aktiv omvärldsanalys och en vilja att bedriva målinriktad verksamhetsutveckling. Det krävs också att nya idéer, samverkan och entreprenörsanda uppmuntras. Samt att stötta och uppmuntra eldsjälar – även om de inte alltid arbetar exakt som jag vill.
Att alla räknas och alla duger Ett samhälle av omsorg om varandra Där det finns solidaritet med alla Rent vatten Harmoni Framtid Finnas med i en gemenskap där man känner att man duger Respekt för varandras likheter och olikheter Fungerande samhälle med arbete skola affär bank bensinmack sjukvård Mat för dagen tak över huvudet jobb Att alla människor och djur mår väl När flera får stå under samma paraply Välnärd Välstånd Välmående Välsignelse Färdas väl i samhället Jobb mat och kärlek Möjlighet att påverka mitt liv Nått som fångar upp oss om vi faller Ett samhälle där utanförskap inte existerar Demokrati yttrandefrihet medmänsklighet
Intraprenรถrsutbildning
Medarbetare vill göra skillnad De anställda är församlingens kanske viktigaste resurs. Och resultaten från Aktör för välfärd visar att de anställda arbetar i kyrkan av en anledning. Under projekttiden har vi mött ett stort engagemang från alla personalgrupper.
lDolda kompetenser. Många har kompetenser de inte använder i sitt dagliga arbete, men som skulle kunna tas tillvara i nya verksamheter. Det gäller allt från erfarenhet från projektledning och eget företagande till kunskaper inom IT och data, trädgårdsskötsel och kreativa yrken.
Sammanlagt har 928 församlingsanställda i Västerås stift deltagit i Aktör för välfärd. De har ”Studiebesöken var mycket inspirerande. lMedarbetarnas kompetens har tillsammans gått över 17 000 utbildMånga nya idéer kom fram då grupperna stärkts. Vi har utbildat 26 nya proningstimmar. 820 medarbetare har jektledare, 21 nya intraprenörer och satt och hade "brainstorm", jättekul. ” fyllt i en kompetenskartläggning. Av ett dussin anställda med kunskaper den framgår bland annat att en mai att starta och driva sociala företag. joritet av de anställda är kvinnor och att nästan varan- Minst varannan församling har skaffat sig kompetens för nan anställd jobbat mer än tio år i kyrkan. Det blir minst att driva nya projekt eller verksamheter inom social eko10 000 års erfarenhet på 1000 anställda. Av kartlägg- nomi. ningen framgår också att en majoritet av de anställda, ungefär 60%, har praktiska eller administrativa yrken. Störst lSociala frågor engagerar. Tre av fyra anställda tycker personalgrupp utgörs av vaktmästare. Var sjätte anställd att församlingen bör driva fler projekt eller verksamheter jobbar med barn och unga. Var tredje har ett profilyrke. som svarar mot konkreta sociala behov i lokalsamhället. Sammantaget har kyrkans anställda en imponerande bredd Och hela 83 procent av de anställda kan tänka sig vara i sin kompetens. Det är en stor tillgång i ett utvecklings- delaktiga i en ny verksamhet av detta slag! arbete. lDeltidsanställda. Många arbetar deltid eller är säsongsFrån kompetenskartläggning och utbildningar drar vi bland anställda. Att erbjuda full sysselsättning bör vara ett prioriterat mål när församlingen utvecklar nya verksamheter. annat följande slutsatser:
När de lokala behoven får styra Alla församlingar har en geografisk hemort. Svens- Vi har alltså inte börjat med verksamhetsformerna eller ka kyrkan hör alltid hemma på en plats. Församlingen är tänkbara åtgärder, utan med behoven. Vi har ställt oss frådärmed rotad i såväl natur och kultur som en social och gan hur människor mår och vad kyrkan kan bidra med i den ekonomisk verklighet. Gud verkar inte i en särskild religiös situation som råder. Det har varit början på spännande och sfär, utan i den konkreta verklighet kreativa samtal kring vad kyrkan kan där människor lever med sina till- Nora bergslagsförsamling har startat buti- göra mer lokalt. Att starta i behoven gångar och brister. Församlingens ken Kyrkboden. Här erbjuds arbetsträning frigör mycket skaparkraft i arbetsförtrogenhet med och trohet mot och säljs rättvisa varor och second hand för laget. platsen är ett viktigt fundament för barn. Butiken har även blivit en mötesplats. lLokal kunskap. Som anställda och vår kyrka. förtroendevalda känner vi vår bygd. När vi arbetat med församlingarnas arbetslag under Vi vet mycket om hur människor har det och vilka behov Aktör för välfärd har vi utgått just från det faktum att kyr- som finns. Genom att ta del av statistik och tala med t ex kan är territoriell. Vi har tittat på alla de tillgångar som kuratorer, socialtjänsten, polisen och andra kan vi lära oss finns på orten i form av arbeten, mötesplatser, organisa- mer och bli mer exakta i vår analys. tioner, gemensam omsorg och natur. Vi har konstaterat att allt detta ingår i Guds skapelse. Därefter har vi gått vida- lProblemanalys. Genom att nysta i orsaker till och konre för att se på bristerna. Hur lever människor på den ort sekvenser av olika sociala problem ser vi lättare var fördär församlingen verkar? Hur ser livet och framtiden ut för samlingen kan göra en insats. Det räcker till exempel inte unga utan arbete? För alla nya svenskar som söker en plats att tala om ensamhet. Vi måste fråga oss vem som är eni samhället? För arbetslösa på marginalen av trygghetssys- sam, vad ensamheten beror på och hur den yttrar sig för temen? Och vad betyder det att leva på en ort som saknar att kunna avgöra hur och var församlingen kan göra en insats. grundläggande service?
Kyrkboden i Nora
Vikten av att dra åt samma håll Förändringsarbete ställer krav både på den enskilde och organisationen. Vad krävs för att åstadkomma församlingsutveckling? Eldsjälar? Tid och pengar? Arbetsglädje? Förankring i uppdraget? Tydliga behov? Säkert detta och mer därtill. Men framförallt måste allt hänga ihop.
Det är viktigt att beslutsordningen följs och att de olika parterna finslipar på sina respektive roller. Men därtill krävs att de olika delarna drar åt samma håll. Det måste finnas en linje och en färdriktning som är känd och förankrad. Då kan ett långsiktigt och hållbart förändringsarbete ske.
En erfarenhet från Aktör för välfärd Både anställda och förtroendevalda deltog lFörsamlingsinstruktionen gör är att församlingsutveckling möj- när Ludvika församling genomförde ett pro- nytta enbart som levande och förliggörs då olika delar i församlingen cessdygn. Här prioriterar gruppen bland de ankrat dokument. Därför bör man drar åt samma håll. Annars går för sociala utmaningar som man formulerat. sträva efter stor delaktighet kring mycket energi, tid och engagemang församlingsinstruktionen. Både i åt till fel saker och utvecklingen uteblir eller avstannar. De att ta fram den och för att hålla den levande. olika delarna är styrning (församlingsråd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige), ledning (kyrkoherde och lednings- lArbetssätt och prioriteringar kan ändras. Det är vikgrupp)och medarbetare (anställda och frivilliga). De för- tigt att förstå att församlingen förvaltar ett uppdrag, inte troendevalda sätter målen, kyrkoherden leder arbetet med ett visst arbetssätt. att uppnå målen och medarbetarna utför själva arbetet. lBäst effekt. Nya resurser – till exempel kompetens eller De övergripande målen och strategierna beskrivs i för- projektmedel - får bäst effekt om det kanaliseras in i ett samlingsinstruktionen som fastställs av kyrkofullmäktige fungerande utvecklingsarbete. Därför bör allt utvecklingsoch domkapitlet. Församlingsinstruktionen ger uttryck för arbete förankras i organisationen. vad församlingen och kyrkan är och hur vi uppfattar vårt uppdrag att vara kyrka på den plats och i det sammanhang lDet går inte att informera för mycket! Information, kommunikation och förankring är viktiga inslag i att skapa vi befinner oss. delaktighet i församlingsarbetet.
Ludvika fรถrsamling pรฅ processdygn
Samverkan är ett nyckelord Samverkan är ett nyckelord i dagens samhälle. Samverkan mellan olika offentliga myndigheter, samverkan inom den ideélla sektorn och samverkan över sektorsgränserna. ska använda sina krafter på bästa sätt och kunna göra reDen underliggande idén är att det goda samhället är allas levanta insatser i lokalsamhället är det av största vikt att angelägenhet och att olika sektorer kan bidra med olika sa- samverka och att bedriva en aktiv omvärldsanalys Några ker. Det finns visserligen olika politiska agendor där synen erfarenheter från Aktör för välfärd värda att trycka på är: på vad som är en önskvärd samhällsutveckling skiljer sig lLokala nätverk. Det har ett stort åt – men i grunden finns det en stor ”För mig är det en självklarhet med värde att finnas med i lokala samverenighet om värdet av samverkan. samverkan! Kyrkan måste vara en aktiv kansorgan och nätverk. Överenskommelsen – ett formellt aktör i de sammanhang där människor avtal mellan regeringen, Sveriges finns. Det ligger i vårt huvuduppdrag, lRegional koll. Det har också ett stort värde att följa de regionala utkommuner och landsting samt den från altaret ut i samhället!” vecklingsplanerna. ideella sektorn är ett led i detta. Tidigare var kyrkan en del av staten – nu är Svenska kyrkan en del av civilsamhället. Det innebär att kyrkan är en av över 200 000 folkrörelser, nätverk, stiftelser och andra grupper som verkar för sina medlemmars intressen eller på andra sätt söker påverka samhället. I Sverige som helhet är Svenska kyrkan den ojämförligt största medlemsorganisationen med omkring 6,5 miljoner medlemmar. På lokalplanet är församlingen en av många aktörer som har medmänniskans väl i fokus. För att församlingen
lBjud in! Se till att involvera aktörer från lokalsamhället i egna projekt eller aktiviteter, t ex i referens/styrgrupper.
lOmvärldsanalys. Det är värdefullt att kontinuerligt bedriva omvärldsanalys. Man kan t ex bjuda in gäster med särskild kunskap, avdela någon för att kortfattat sammanfatta läget inom något område eller avsätta tid för studiebesök hos viktiga aktörer och samverkanspartners.
lTillsammans är vi starkare. Sök samverkan med andra församlingar. Antingen i närområdet av geografiska skäl, eller av tematiska skäl med församlingar längre bort.
Samverkan i Hedemora Foto: Rolf Sundblad, Dalarnas Tidningar
Tid att provtänka och provgöra Inom Aktör för välfärd har vi övat oss i att skapa jordmån lingar som medverkat under Aktör för välfärd och skapat för nya idéer. Bertil Johansson från Umeå har inspirerat oss nya projektidéer nu går från ord till handling. Varför inte se att provtänka. Det innebär att var och en ska våga säga det som steget efter att provtänka – nämligen att ”provockså sådant som inte är riktigt klart och färdigt. Och utan göra”. Några viktiga erfarenheter är: att behöva bli motsagd av andra. För när många människor lProvtänk. Vi måste tillåta oss att provtänka över komvågar provtänka tillsammans petensgränserna. Ju mer olika vi åstadkommer de mycket mer ”Hur gör vi för att fler ska våga/kunna tänka är, desto större är chansen att än ett fåtal som bara vågar utanför ”boxen” över vad vi kan bidra med som skapa något som är både nytt, säga sådant som de säkert vet en aktör i samhället, för att kunna verka för ett kreativt och hållbart. Bredden på friskare och mer hälsosamt samhälle och bygd där är rätt och riktigt. Utveckling kompetenser i våra arbetslag är är en process. Tillåter man var- vi lever och verkar?” en av våra främsta styrkor. andra att provtänka befruktar tankarna varandra så att man till slut inte riktigt minns vem lKonkretion. Det är viktigt att börja konkretisera idéer som kom upp med den där riktigt goda idén! för att ett utvecklingsarbete ska ta fart. Små avgränsade Under våra utbildningar har det formulerats hundratals projekt kan frigöra mycket skaparkraft och samtidigt innegoda idéer. Några av dem har också förverkligats. Det har bära ett lärande. Tidsbegränsning och utvärdering innan visat sig att när idéer sätts i verket – hur små och obetyd- beslut om nästa steg kan vara en modell om man är osäker. liga de än kan tyckas vara – skapas mycket energi. Inför projektstarten svarade 8 av 10 anställda att de ansåg att Aktör för välfärd var ett angeläget projekt. Men många befarade samtidigt att det inte skulle leda till något praktiskt resultat. Det är därför högst angeläget att de försam-
lTillåt misstag. Det är viktigt att skapa ett klimat där det är tillåtet att göra misstag. Den som inte gör några fel åstadkommer inget alls är en vanlig devis bland entreprenörssjälar. Det finns ett lärande i allt om erfarenheterna tas till vara.
Exempel på projektidéer
Vägmärken för vägen vidare Med Aktör för välfärd har Västerås stift haft ambitionen att inspirera församlingar och medarbetare att tänka i nya banor kring sin samhällsroll och pröva nya sätt att arbeta. Projektet har gett flera tydliga riktningsgivare inför framtiden. Några av dessa vill vi lyfta fram i denna skrift. Flera nya projekt eller verksamheter har startats under projekttiden. Annat finns på idéstadiet. Och kanske viktigast av allt: Den externa utvärderingen visar att Aktör för välfärd har bidragit till ett öppnare samtalsklimat i dessa frågor. Det har blivit lättare i Västerås stift att såväl prata om som att prova sig fram när det gäller formerna för kyrkans samhällsroll. Det öppnar för en spännande framtid! Den socialfondsfinansierade delen av Aktör för välfärd är nu avslutad. Men arbetet fortsätter. Stiftsfullmäktige har beslutat att Aktör för välfärd från och med årsskiftet 2014/2015 blir en del av stiftets ordinarie verksamhet inom området kyrka-samhälle. Församlingen är kyrkans grundäggande enhet. I bön och gudstjänstfirande, men också genom samverkan och levande samtal håller vi samman som kyrka över gränserna. Aktör för välfärd har inneburit ett ömsesidigt lärande mellan församlingar och stift och många andra aktörer, lokalt,
regionalt och nationellt. Vi som lett Aktör för välfärd under denna tid vill till sist lyfta fram några erfarenheter som ett slags vägmärken inför vägen vidare.
lFramtiden är inget projekt. Den kommer oss till mötes vare sig vi vill det eller inte. Det innebär att vi som kyrka måste lära oss att leva i förändring. Omvärldsspaning och gemensam reflektion är en viktig grund för att utveckla och ompröva våra arbetsformer.
lKyrkan kan inte välja att ha ett socialt perspektiv. Kyrkan är till sitt väsen ett socialt perspektiv på tillvaron. Vi behöver reflektera kring vad det betyder, inte bara för diakonin, utan för hela den grundläggande uppgiften.
lUtsattheten kommer främst. De sociala behoven i våra lokalsamhällen, inte verksamhetsformerna, bör styra hur vi gestaltar omsorgen om nästan i våra församlingar. Det kommer att se olika ut och den mångfalden bör vi bejaka.
lDelaktighet ger styrka. Vi behöver jobba på att involvera styrning och ledning, medarbetare och frivilliga i att utveckla våra församlingar. Men också på att göra våra församlingar, pastorat och kontrakt delaktiga i samhällets omsorg och framtidstänk.
S:t Mary i Lin desberg. Butik och skaparverksta d med arbetst räning. Paletten i Västerås. Café, kapell och verksamheter i samverkan.
erg. emora-Garpenb Grön kraft i Hed k. og och mar Rehabilitering i sk
Den här skriften har tagits fram av Västerås stift. Text och bild där inte annat anges: Anders Hagman. Citaten kommer från deltagare i utbildningarna. För mer info kontakta Västerås stift 021-17 85 00 eller www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard
Aktör för välfärd i korthet Utbildningsdata Sammanlagt antal deltagare 939 Antal deltagande församlingar eller pastorat 70 Genomförda utbildningsdagar 94 Antal genomförda utbildningstimmar totalt 17 226 Flest utbildningstimmar enskild person 124 Deltagare fördelat på kön 65% kvinnor 35% män Processdygn antal församlingar 32 Processdygn antal deltagare 420 Antal deltagare på kontraktsdagar i 7 kontrakt 720 Deltagare i öppningskonferens i Grängesberg 237 Deltagare i utvärderingsseminarium i Rättvik 60 Deltagare vid spridningsseminarium i Uppsala 70 Genomsnittsbetyg på beordrade utbildningar 4,2/6 Genomsnittsbetyg individuella utbildningar 4,6-5,5/6
Genomförda utbildningar Kontraktsvisa utbildningsdagar 7 st Processdygn 15 st Projektledarutbildning 2 st Intraprenörsutbildning Handledarutbildning 2 st Ledarskap i förändring 4 st Diakoni i förändring 2 st Att leda ideélla 3 st Social ekonomi i församlingens regi Bemötande och samtalsmetodik 2 st Framgångsrik marknadsföring Socialt företagande Social redovisning + Omvärldsanalys Upphandling och anbudsförfarande
Aktör för välfärd genomfördes 2012-2014 och finansierades av Europeiska socialfonden. Totalt omslöt projektet 6,4 miljoner kronor. Utbildningar upphandlades av Coompanion Dalarna och Sensus studieförbund. Följeforskning har utförts av Handelshögskolan.