Konstnär/Tatuerare
Angelique Houtkamp. Konstnär, tatuerare, mångsysslare. Angelique kommer ursprungligen från Uithoorn, söder om Amsterdam men bor idag i centrala Amsterdam. Hon har tatuerat i tio år och hand i hand med tatuerandet kom målandet. Hon började måla nästan direkt efter att hon började tatuera. Det var när hon hjälpte en vän att göra klar en stor canvas för en utställning som Angelique insåg att det inte var lika svårt som hon alltid hade trott. Hon började måla med akryl och hennes första canvas tog henne nio månader att göra klart.
Hon utvecklades som målare, och lika så med skissandet av tatueringar. Hon försökte lära sig hur en bra tatuering är komponerad och hon började använda akvarellfärger till att färglägga sina skisser, men misslyckades totalt. Hon hatade akvarell i skolan och fick aldrig det att bli riktigt bra. Något år senare gav hennes vän Theo Jak henne några lektioner i hur hon skall använda sig av akvarell anpassat till tatueringsskisser och förstod till slut tekniken. Hon blev bättre och bättre på det, samtidigt som hon blev mer motiverad.
Marie
Hur allt började Hon gick som lärling hos Tattoo Peter i Amsterdam, och arbetar idag på Admiraal Tattoo Studio, där hon tatuerar. Hon gjorde själv sin första tatuering när hon var 19 år. Det är en skalbagge på axel och hon har haft planer på att täcka över den på grund av att den ser gammal och sliten ut. Men Angelique är glad över att hon inte gjorde det. – Det är en tatuering, den är för evigt och den berättar en historia om vem jag är och vad jag har gått igenom, berättar Angelique. Angelique Houtkamp har ingen utbildning inom konst över huvud taget. – Jag tror att det är något positivt för mig för jag har fått lära mig allt själv och om jag hade gått på konstskola hade min konst påverkats, säger hon. Hon ritade lite till och från, ibland blev det inget på flera månader och ibland blev det jättemycket. Men efter att hon börjat tatuera var hon helt såld. Hon ritade varje dag. Blev oerhört
Fabienne
inspirerad av andra tatuerare och försökte förstå vad det vad som hon tyckte var så intressant. Angeliques konststil är väldigt Old School, med lite humor och melankolisk känsla. Väldigt influerad av tatueringsstilen. Under de sista två åren har hon utvecklat sitt ritande och även börjat måla med influenser från helt andra stilar. En snygg tatuering och illustration är för Angelique något med Old School influenser. Tjocka rena linjer, inte för mycket detaljer, snygg svart skugga och några få färger. För många färger gör en tatuering och en målning orolig. Hon gillar verkligen att rita med inspiration från tatuerandet. Det är enkelt och starkt, men hon lägger gärna till mer detaljer när hon ritar på papper och canvas. Det är så Angelique gör när hon skapar en ny målning, den är alltid inspirerad av tatuerandet. Ibland väldigt detaljerad, ibland lite mindre. Något som verkligen lockar henne är det mystiska, cyniska och melankoliska och hon involverar ofta det i sina målningar. ”Jag vill inte bara göra ett sött flickansikte, jag vill att folk skall undra om historian bakom. Om hon är lycklig, sorgsen och vad hon vill uttrycka med hennes min”. Angelique arbetar med bläck, vattenfärger och papper. Riktiga hårpenslar är
något hon alltid använder sig av. De absorberar mycket mer bläck än de syntetiska gör. När visste du att du ville bli tatuerare? – Det tog alldeles för lång tid än vad jag hade velat. Efter att jag skaffade mig min första tatuering visste jag att jag ville bli tatuerare. Men det var lite krångligare än jag hade tänkt och efter två år gav jag upp. Under de kommande åren lärde jag känna fler och fler tatuerare. Att bo i Amsterdam var riktigt bra då, det är en så pass lockande stad och många olika tatuerare runt om i hela världen kom hit för att arbeta. – Det var inte förrän jag var
Wong
30 år, utan jobb och ingen aning om vad jag skulle göra här näst, som jag fick upp ögonen för tatuerandet och bestämde mig för att ge det en chans till. – I och med att jag lärde känna så många tatuerare under åren, var det mycket lättare att få in en fot. Det tog mig ett år att få jobb i en bra studio, Tattoo Peter, en av Europas äldsta. Där fick jag en chans att lära mig från många duktiga människor, som alla hade olika kunskaper. – Det jag inte visste då är att det var det bästa som kunde hända mig. Det förändrade mitt liv helt, det gjorde mig helt besatt av att skissa och måla.
är en utmaning, oavsett om det bara är en simpel banderoll. Hon älskar att arbeta inom ett traditionellt yrke, att få föreviga något motiv på någon annan. Finns det något som du inte gillar med tatuerandet? Vad är det i så fall? – Att ibland arbeta med en klient som man inte klickar med kan vara riktigt jobbigt och när man inte riktigt förstår varandra. Det värsta är att huden kan reagera på olika sätt, några människor har underbar hud att tatuera medan vissa helt enkelt inte har det.
Det Angelique verkligen gillar med att tatuera är atmos- När jag frågar Angelique om hon tycker att hon kan utfären i studion. Det är något man inte kan förklara. Att trycka sig mer med sin personliga konst än med tatuerjobba med en klient och få deras design så bra som möjligt andet svarar hon att hon egentligen inte kan säga att hon
Magda
föredrar papper och canvas före hud. Huvudsaken är att när hon målar på papper vet hon hur det är, det är nästan alltid samma. Pappret kan vara lite torrare, men du vet exakt vad du kan förvänta dig av det och vad ditt slutresultat blir. Med hud vet du inte på samma sätt. Huden kan vara väldigt varierande och olika människor har olika hud. Om någon är väldigt trött eller stressad reagerar huden olika på att bli tatuerad. När det kommer till kreativitet och känslan kan
hon inte riktigt välja någon av dem två. De båda har nackdelar och fördelar. – Det coola med att måla är att du kan skapa exakt vad du vill utan att anpassa det till en kund. Eller så kan du göra något som visar sig vara skit i slutändan. Det kan du inte göra med en tatuering, du kan inte kasta bort det om du inte är nöjd, säger Angelique. Att arbeta med en design tillsammans med en kund kan vara besvärligt ibland, men det hjälper Angelique att se utanför sina egna ramar.
Love/Hate
Ibland blir hon förvånad över hur det kan börja med att kunden kommer med en skiss som hon inte riktigt tycker om, till att i slutändan bli riktigt nöjd över den. – Man vinner så mycket på att ge kunden en chans och tillsammans skapa något båda blir nöjda med. Inspiration Det är oerhört mycket olika som inspirerar Angelique och hennes konstverk. Allt från gamla illustrationer, fotografier, reklam, film, böcker till modetidningar. Men självklart är hennes främsta influens tatueringskonsten och kommer alltid att vara det med. Hennes pojkvän är helt såld på konst i allmänhet, främst från tidigt andra världskriget. Han äger ett litet bibliotek, som även Angelique har tillgång till och får mycket inspiration ifrån. Det är de små sakerna som inspirerar henne. En söt servitris, ett modemagasin eller något du ser på gatan. Hon vill inte influeras så mycket av andra tatuerare, som hon gjorde i början. Angelique blir även väldigt influerad av äldre tatuerare som Christian Warlich, Tom Berg, Sailor Jerry och Joseph Hartley för att nämna några.
Det hon dras till och gillar är framförallt äldre konst som Erté. Han var en Rysk modedesigner runt 20-talet. Enoch Bolles är en av hennes absoluta favorit pin-up tecknare. När det kommer till fotografer så gillar hon verkligen Brassai, som enbart fotade under 30-talet i Paris. När Angelique började tatuera influerades hon en hel del av Luke Atkinson, Theo Jak, som för övrigt lärde Angelique att måla riktigt bra med vattenfärger, och Bruno Todisco, en italiensk tatuerare som hon jobbade med för några
år sedan på Tattoo Peters i Amsterdam. – Att bara se alla fantastiska tatuerare i magasin gör mig motiverad till att ta mitt arbete ett steg längre hela tiden och försöka skapa något bättre. Sidoprojekt Angelique är väldigt produktiv och arbetar med många sidoprojekt utöver sitt målande och tatuerande. Från den dag hon började måla, utvecklas och bli nöjd med sina skisser, gjorde hon även kopior av sina orginalskisser som hon sedan sålde på olika mässor. Hon fick bra respons och började måla mer och mer. Angelique fick mer och mer publicitet och en hel del press blev intresserade, vilket i sin tur gav henne en hel del
kontakter med internationella gallerier. Idag arbetar hon med ett Australiensiskt företag som heter Nookart som gör associarer med Angeliques bilder som tryck. Nu senast samarbetade hon med italienska modemärket Fornarina, till deras sommarkollektion 2009, även då tryck. Vad är det som gör att du dag efter dag väljer att fortsätta med det du gör? – Att hela tiden lära sig är oerhört tillfredställande, när du ser att du förbättras och förstår mer. – Det är riktigt roligt att se hur man utvecklas ju mer
man målar och känslan av att bli hundra procent nöjd med något är den bästa känslan. Nyckeln är att göra något man älskar och som man är bra på. De senaste åren har Angelique spenderat mer tid åt målandet än att tatuera, men samtidigt så saknar hon att tatuera när hon inte gjort det på länge. Hon säger att skillnaden mellan att måla och tatuera är att tatuerandet involverar ett så oerhört stort ansvar, att märka någon för livet. Det måste bli perfekt. Att måla är på något sätt motsatsen, där kan hon
Vertamae
göra precis som hon vill och det spelar ingen roll om ingen annan tycker det blir fint. Det är så mycket att tänka på när man tatuerar. Det är mycket upp till personens hud om det blir bra eller inte. Hud, hälsa och stress spelar en oerhört stor roll. En biologisk sanning är att det inte är meningen att människan skall ha bläck under huden, kroppen försöker stöta bort det. Kreativitet Angelique Houtkamp har alltid varit kreativ och har alltid velat skapa, oavsett vad det har varit och med vilka material. Hon har alltid jobbat väldigt fritt, utan direktiv och älskar att ha möjligheten att göra precis vad hon vill. För ett tag sedan hade Angelique
Piaf
tanken om att börja på konstskola, men kunde inte välja inriktning. Det var inte förrän hon började tatuera som hon riktigt började älska att måla. Det är verkligen en passion för Angelique nu. – Jag vet inte om jag är så intresserad av konst egentligen, jag vill bara skapa den. När jag frågar Angelique vad hennes största bedrift
är svarar hon: – Att ha en karriär över huvudtaget. Innan hon fyllde 30 trodde hon aldrig att det skulle bli något av henne. Att kunna försörja sig som konstnär och göra det hon verkligen älskar är underbart. – Jag har sådan otrolig tur, för så många människor är tvungna att gå till ett arbete de inte trivs med bara för att betala räkningarna. Det är inte ofta Angelique tar det lugnt. Kopplar av och glömmer jobbet. Hon är en arbetsnarkoman. Hon kan slappna av när hon är på semester, när det inte finns något i närheten som hon kan arbeta med. – Det mest avslappnande jag kan göra hemma är att ha middag med mina väninnor. Varannan vecka lagar någon av dem middag och alla älskar det. Det blir något de se fram emot och det är något de gjort i 20 år. Vilka för tips skulle du ge till en blivande konstnär? – Jag är inte säker på om jag är rätt person att ge tips, eftersom det tog så lång tid för mig att göra något över huvudtaget. Jag tror att det bästa tips är att göra något du älskar. – Håll små utställningar och visa upp din konst. Och var en trevlig, social människa, människor vill ha trevliga människor runt sig i arbetet.
Vem är din favorit konstnär? – Jag har så många! Men en av mina absoluta favoriter är Bruno Todisco, först och främst för hans otroliga skisser och hans kompositioner. Jag är väldigt avundsjuk på hans italienska skissutbildning. – Men om jag skall vara ärlig så är jag mer intresserad av vad som händer inom illustration. Det känns som att de riktiga Paprika
som händer inom illustration. Det känns som att de riktiga konstnärerna håller fast alldeles för mycket vid 60-talet och kommer inte riktigt framåt. Om Angelique själv fick bestämma hur allt skulle se ut om tio år, skulle hon vara en jättekänd konstnär, tjänar sjukt mycket pengar och ha utvecklats otroligt mycket. Hon kommer att ha ett
stort hus med egen studio i, utsikt över parken där hon arbetar och tatuerar. Hon vill resa mycket till Australien, New York och Barcelona. Första klass så klart, för att arbeta, måla och hålla utställningar. Kanske kommer hon att ha en farm i norra frankrike. Vem vet. Bara fantasin sätter gränserna och det skulle inte förvåna mig om Angelique uppnår även denna dröm.