Natur och miljö

Hyvingebanan. Då elektrifieringen dessutom inför valet blev ett vallöfte för blivande statsminister Antti Rinne växte hoppet.

Under sommaren kom slutligen beskedet, och kanske sommarens största nyhet i Västnyland. Både kustbanans förbättring och elektrifieringen av HangöHyvingebanan blir av. Den nya regeringen vill inleda elektrifieringen år 2020 för att motverka tågtrafikens utsläpp och förbättra konkurrenskraften inom godstrafiken. Dessutom ska säkerheten vid plankorsningarna förbättras. Hela projektet förväntas kosta 62 miljoner euro. Om inte elektrifieringen var nog gick regeringen även ut med en stor nationell satsning på järnvägsnätet, däribland på kustbanan som ska få 60 miljoner euro de kommande åren.

Västnyland svarade på beskeden med glädje, och hopp om framtida direkttåg från Hangö till Helsingfors väcktes. Hangö hamn såg nu att man kan växa med det dubbla i Koverhar hamn och resten av regionen hoppades att entimmeståget nu inte behöver konkurrera ut kustbanan.

Plankorsningar var av flera orsaker på tapeten under året. Under hösten inleddes rättegången om plankorsningsolyckan i Skogby hösten 2017. Den tragiska olyckan som krävde tre beväringars och en tågresenärs liv skapade en omfattande debatt om behovet av säkrare järnvägsövergångar. Beväringen som stod åtalad för olyckan friades till slut, men domen överklagades av biträdande riksåklagaren. Det ledde i sin tur till en namninsamling som krävde ett slut på rättsprocessen. I slutet av året hade den samlat nästan 12 000 namn.

I slutet av året kom ännu en positiv nyhet för kustbanan, Kyrkslätt och lokaltågstrafiken till och från huvudstadsregionen då en ny depå för trafiken föreslås byggas i Bobäck eller Getberget i Kyrkslätt. Runt 100 tåg ska få plats.

Natur och miljö

På beslut av miljöministeriet och statsrådet kom i början av 2019 beskedet att hela 37 nya naturskyddsområden ska inrättas i Västnyland. Det största av de nya områdena är Porkala naturskyddsområde, med en areal på nästan 12 800 hektar. Nya områden inrättades i samtliga västnyländska kommuner.

Samtidigt som naturskyddet fick synlighet framfördes flera planer på hur kommunerna ska göra sina naturområden hållbara. I och med att så kallad naturmotion har blivit en stark trend kommer ökande besökssiffror börja belasta skogar, naturleder och stränder. I exempelvis Ingå och Sjundeå ledde detta till en ny utvecklingsplan för området Kopparnäs-Störsvik där man tror att besökarsiffran kommer att fördubblas inom tio år.

I Hangö tog även politikerna tag i de skogsavverkningar som under 2018 väckte mycket debatt bland invånarna. I början av året lämnade 25 Hangöpo-

94

litiker in en motion om att Hangö stad borde avstå från kalhyggen i staden och fokusera mer på kontinuerligt skogsbruk. Bristen på detta ledde året innan till att avverkningarna i olika skogsområden i staden blev mycket drastiska.

Ännu mer debatt blossade upp då Forststyrelsen gick ut med sin önskan om att fälla unga tallar på Tulluddsstrandens naturskyddsområde i Hangö. Detsamma har gjorts på flera andra områden i staden tidigare, för att rädda de unika sanddynerna innan tallbarr och skugga förstör dem och gör det omöjligt för ett flertal utrotningshotade arter att klara sig på området. Efter mycket debatt, insändare och mothugg valde stadsstyrelsen efter omröstning att godkänna planen i april. Debatten slutade ändå inte där, och till och med en polisanmälan om brott mot naturskyddslagen blev aktuell. Till slut visade sig de flesta ändå vara nöjda med projektet och det nya utseendet på Tulludden. Ingreppen hade inte varit så drastiska som man trott och det goda syftet med avverkningen blev också tydligare.

Att naturen är viktig för Hangöborna blev tydligt även då Hangö museum öppnade sin storsatsning för året. I den lyfte museet upp den förunderliga och storslagna naturen på Hangö udd, men även vad nedskräpning innebär för miljön. Natur och skräp kombinerades även i stadens och Hangö miljöförenings gemensamma idé om en fisk i hönsnät som fungerar som uppsamlingskärl för platsskräp på Tulluddsstranden. Miljöfrågor stod också i fokus då Krogars vattenskyddsförening i Hangö firade 50 år av verksamhet. Förening-en grundades i tiderna för att övervaka industriernas utsläpp.

I Ingå gjorde man också ett slag för att förbättra vattenkvaliteten i de lokala vattendragen och Östersjön. Via världsnaturfonden WWF:s projekt Vattenskydd 4K inledde ett antal privata markägare anläggandet av våtmarker för att minska belastningen på Östersjön. I Raseborg fortsatte planerna för en förbättring av Raseborgsåns välmående. Främst vill man minska fosforbelastningen och hoppas få kräftorna att trivas i ån igen.

Bland de negativa nyheterna under året fanns stängningshotet av besökscentret Naturum i Ekenäs. Fortsättningen var länge osäker på grund av stadens beslut att höja hyran. Centret räddades sedan av att turistbyrån tillfälligt flyttade in, men vid årsskiftet var fortsättningen igen oklar.

I början av året stötte också fiskvägsbygget vid Svartån i Åminnefors på problem då kraftverkets strömpelare hade fallit sönder. Fiskvägen i Åminnefors, och en liknande vid vattenkraftverket i Billnäs, skulle stå klara till sommaren och höll till slut också tidtabellen. Syftet är att rädda den hotade flodpärlmusslan som behöver vandringsfiskarna för sin överlevnad. Musslorna har inte kunnat föröka sig i Svartån sedan 1950-talet. För att rädda musslan har forskare

95