DEN >'INSKA. ARBE ' I' A.REKLA.SSEN HA E NÄgot ntt fö rtälja Eder: en varning ooh en maning. Varningen Af: akta eT för illuaionerl Och manillgen: var beredd på det som komma ekalli I Partivll.n Lauri Letonmäki· VBr medarbeta re i Kansan Lehti ( _F olkets Blah ) i Tammerfors intill januariutbrottet av den finska revolutiooen oc h tillhörde vän steroppositionen i partiat. Kallad tili de t förstärkt a partiutskottet en vaeka tore den dag (den 26 januari) dl de borgerliga ekyddskårernas redan bestll.mda , då endast otvetydigt framekridna. mobilisering m ot arbetarnas röda garden tvang de sist ntlm nda ooh partist med ' dem att skrida tilI den revolutionll.ra defen sive n , blev kommissarht för r!tt&ärendsn i Folkkommiseariatet. Fordrade dör ett kla'rt 8tällningatagande .till frågan om atbetatklasaens dikb.tur oeb VRr motståndll.re till det borgerligt demokratiska projektet !ör sta.taförfa.ttning, aom karakteriae· rade Folkkommiusristets prineipiells atån dpunkt . OckBå i övrig t uttalade åaikter om att den fin8ka arbetarklassen borde följa de linjer den ryaka proletariaka revolutionen utatakat.
, nederlaget. sadan mao. Iitet huonit återhAmta sig erän katastrofeos oundgäogliga efterverkningaf, grep ban verket 80 {ör att för eig sjll.lv klargöra det eom pa8serat. Följden hlev den brol!obyr, sorn härmad överläm088 tili de eveoska kamratero88 begrundande, och 10m nedskrivits i "juli. Den pllblicerades (öJat i tidningen ) Vapao!), vara redaktör kalll' rat L. dl den i elutet på samma mAnad övertog& rrån den gamla ,broholms, riktningens reprsasntaoter ooh blev ett oTgao. C/k , bolsjevismen, den revo!utiQoAra kommunismen. van nödvändighet dag Cör dag klarnat för de i emigrationeo le"'Vanda 6.0.811:8 kamrater, 8001 uodkommtc den vita terroro i .Finland. Mao erkännandet av en kommnnistiek nyorienie· "riog betyder ioka Annn {ull klarbet om sjAlva den nya l'!irJda · Askådningen ty dörom Ar frägan . Fördjupaudet i densainma k r ll.ver arbete: IlLsning, tankearbete, men framförallt proletariskt, revolutiolllirt sinnelag, en orubblig (lv er tygelse. 'ry på stigelLman betröder finne endflst en· utvlig: sagern eller dödan. Denna lilla broschyr ger uttryck BV det sökandet9 stadium, då övertygelsen redan mognat, det gamla lir Ii.kviderat o(lh arbetet C(lr återuppbyggandet börjar. För att uaderlätta {ör den svenska lässren eö rst Aendet av desss, för i ssmmanhanget av detaljerna orienterade fiaska arbetare avsedda tankar, mä den finska revolutionens buvuddrag i kOrlhet blr rekapitnleras. Den Soska. arbetarrevolutiol!.,eos sådd hal' fallit redan upder Arhundradens klaSBförtryck, i Finland mAngdubbel på grund av historiska {örhällanden: den tili en del svenska överk.1as · 180, Bom under tsl\rens skydd t-rott sig befriad er An alla madgivaoden tiil dl! utsugna. Jag nli(D.ner endast torpark las sen som linda tilI den stuod so m II.r hAllits i feodaltJivegeoska,psberoende av s ina henar, svenska baroner, finska godslI.gare oop. storbönder ( rusthållare). Oob' att den sooi.1a lagatiftningen blivit efter erän alla ao dra ej ens Ryssland und an· taget det oekar 'knappt olgon numera. Deo fiuska (lver·
",
klaS5eD urslktade eig inför utlandet med Cörklaringen Ihalie· meoa Cell då det li.ndå berodde på dem ejllva. Men owsider bar ju masken Callit. Tack vare demokntio det basta den duger tili! Det äf en av våra er€arenhet6r. De vita slaktarna i Finland Ilaka rida på demokratine . klpphllst ioför utlaodeh arbetBre; €ör aina borgerliga me· ningsfränder behiiva de ju ej byckla. De slga att Finlaoda stataskick var cdet mest demokratiskll i vll.rldenJ. med den ryaka revolutionens bjl!.lp år 1905 D.ck vi ju en gaoska allmlLn rÖsbll.tt. Men .garantfernftJ voro många. ValräUena ioskränkningar och bestämmelserna om den kvalific!,rade mao joriteten i för det €örsta; ocb (ör det ao· dra Gustav den III:s statekupp sorn den agentliga gt'undlogen, som de borgerliga alUid byggt på ända tilI kungavalet {höst. .Ml1rk väl: de ba hällit styvt.- 1772 ån Regerings· (orm mot folk8t. i\len gentemot taaren Vaf mao tvungen att prnta. FdIjden blev en allt starkare regerings'makt, 8000 de finska borgaroa skickligt och flitigt anvl10de mot enkammaren, c b.rnkammaren, som de kallade den, för att re· presentanter dIr' drev igenom förbndsbgeo, arbetarskyddsla. gaT, den röa1rätten m. fl · ., vilka (öraWrdes i Pe' trograd hevisligen på 8osti(tan av finaka borgare. , TilI slut vande de sig S8. · vid det att taaren övertog arbelarD89 bållande i scback, att de ej mera brydde sig om att hyokla någon reformvlI.nlighet. Följden blev den sooialdemokratiska majo· riteten 1916. Men lantdagen kalladea ju E'j sammon oob den borgerligt·tse.riatiska diktaturen vor ett bllrligt skydd för krigs· ma rod örernoa '{rlloka speknlationer. l\l.ed att a.kylla på med· givenhet €'Bo de ryska r6Toltern8.8 sida gentemot socialister. DR! (ordringar i livsmedelsfrågso, sgite rode de booden tili (rihaodlare, och pii. grund av deona 'agitatl on gingo {)stel" , botteos ocb Savolax böoder root de röda i fjoI föratt bli grymt beavikna. Men vi skB:lI ej gå bl1ndelserna i förväg. Den ryab marsrevolutiooen vaT för Finlands borgare en
o&ngenäm. överra.skning som revolutionerna sUtid tlr för uhugarna . ]\[en Ale Jards sig SDut dansa efteT revolutionene pipa . Det gällde att vinoa tid • geJeoekapen målte ju gi öV8r en gång . . Oob de spelade vAI. KoalitioDsmioietenet " 'rokoie verk VRf den finska 8ooialdemokratios djnpsste Cörnedring . De enklallte re{ormer IÖThalada! eIler, d å de ge· oomdrevs mad våld, Born 8. timmarsdagen oeh den kammu nale. röat.ratten, de borgerliga bAmnd ocb började Toeta sig . Det otåliga folket mat.adee mad ejAlvst!1odighetsid c n och kommenderadee av socialieternal att hilla eig stilla. Följden blev Takoi S8nateoe {alI msd nsea och valnederlaget för ett A1' sadan. Och i elutet AV oktober vsr eituationsn sadan, att dl uodertecknad kom {rän Sverge erän Zimmer· valdkonferensen Sok jag av en moderat kamrat på pIaUor · man i Helsingfors station höra: 'nu får vi revolutionen vi OCkSB' Och avgjort revisionistieka fackföreningsIedare fÖr· klarade - meli en axelryckning, sam ej taIadeom entualasm att det kommer att gå löst . Manifäetet l Vi fordru ccb uItimatum i IivemedeIafrågan gav uttryck åt folkets otålighet . Och allt flete arbetare alöt aig tili de röda gardenagarden' aom partiets ledning kanade dem , för att pOängtera derae defensiva karaktAr
Och si föll Keretlski, 1 Ryssland giok arbetarna tili storm! mot . reaktionen. Och derae ladara, bolsjev ikerna , visate 8tt det kunde andl\!lt s ke på ett slltt: medels preletariateta diktatur (,makten it sovjetentc ) De n.nska arbe ta rna var f!Tdiga att följa exemplet. Men det akulle. ha Ivari t 8amma som att beträda den sociala revolutionen! Vårt paTti "\ vaI' ej förberedt därpå Tv!rtom, de ryggade tillbaka. Man något mllste· ske minst storstrejken. Meo den a'annade ej vid det. Arbetarna övertog jacktiskt makten Qch ingen annan makt janus det i landet. Man partieta ledning vågade E'j uttala det; ingenting 'annat faHades. Telegrammet
o m storstrejlrens avblåBande togs i laodet. amot som en pro. vokation. Arbetarna varo förbannBde, mao borgarna gladde sig. Mad dem pa r tiets höger. Tallaer åt uudert.ecknad att det var . broholmaURS katastrof - sil kallades den r i li:tn iog (en kliek var den ej), som gav tooen i .Työmies c de senaste iren och vars represent&nte r nn uf.t i padi9tyrelsen . De bi ldsde det sammanbållande eenhnm i partiet I)c h dera s slåndpunkt var Kautskys. En perso nlig ao. miirkning ken hllr ha sio p latll: undarteeknad var ej k ansakvent ,b ro bolmarfl c , utan Inh.de åt den ameTikanska ioduetrialiamen ( 1". W . W ) , mso svängde däremellan åt höger , erklln nand e t. o . m . en oob s måböndero BS koalition fö r ' att få en dem.okr,a.tisk ffiajoritet. En s 8dan stånapunkt -är sfl.mmaosatt av följaode beståod sdel ar: ett prin c ill i ellt eullni.ngstagan'de fnr arhetar kla asen var s rätt tilI revolution <') ch förintaode av bourgeoisin II.r utOlD all.t tvi vel. Meo mao är ej sliker på arbetark lu9geos mognad at t tillvaratag!l. en möj. l ig, tillClI.llig seger (so m grund för deUa är den smlb or. gediga. spykologieo , vara k iinnemärke II.r oSlI.kerbeten ). Ocb fo r det tredje: full s täodig briat på teoretisk iosi k t om de t o(i dvJindiga , om situatiooen s taktiska ionebörd, den att arbe . i arklassen o m deo ej vill sjuoka i slaveri ocb Iita s lnkta aig , gripa makten då den har ut!ikte r därtill rev 'llutio nära situllnoneo_ ) och göra med den det bä8ta mao ka o • Pat:tieh sjnl vs täodigbetskrav ansåg jag r i k tigt gentemot den rys ka bourgeoi s in , meo fö rorda.de federation med ett verkli$'t dem okratiskt Ryssland, som ej staon ade tilI suverlniut ; f örs tod ej at t dstta va.r en lika stor -utsigt dam okratl.n i övr igt.
)ted sådaoll åsikter !j.rbetade jag blIst med center n i partiet , o cb fö rklarade !\veo ett paT veckor före revo luti o nell , "tt j ag lir iuta bfll sjevik. 1 Folkkommissuiatet var jag av den åsigt, att det samh!!.llet borde vara byggt pi Mbetarorganisationerna, ej pi alllJläooll. demokratin, vii ken
,
. .
8
Jag dock godk1l.nde sam en etapp på vägen tills etunden för den sociala revolutiooen skulle vara inne.
Den stå ndpunkt partiets cantaI intog, vieade sig ohå!lba I . Den vaI - i oIden - tillrilckligt radikal att fördr öja revolutionen; en star ' del av de revolutionära arbetarna iotar nämligen en väntande ståndpunkt: ckaoske att ej stundsn linnn vaI ion'a; de (l edarne ) gaI väl parollen då Hden Ar magan ». Detts . hindrar dem , tilbamman mad de aktivt Te· volutiouartt. (ho ll OS8 rödn. garden), att söka aig nya De sanata ge öppet 'uttl'yck åt si tt förakt fÖT ledarna ('en kula i pannan på dem' j. Partieta höger tror .... och med visst fog att cs ute r na rev ol ntionlira fraser äro tili föt 8tt behålla mSSN.08 rörtroende. Därför komma de ej tili 8tt tu det avgörande steget: att föreöka kontrollera pllftiet, trlda ut ur ett flådant parti.
Vll' partiledning - icke dock alldele fl enhllligt - er o kAnde att den förbundit sig vid de röda gardena i det fnIt att sl'Bktarna .sknlle angripa, 8å skedde. liIan gick ti!l det oundvikliga, meo utan entueissrn. Det äf ej att nndra, Ty defensivstaktiken är den slmsta Olöjligå i revolutioner. På eitt siitt var den n n s ka arbetarrevolutionen sam ' oc k den , , ry ska defen si v: man försvarade rev o lutione ns vinningRr mot en luraude reaktion , ioke OleJn kan dölja s ina avsikter, maJ:!. det Itr en skilnad, De ryska bolsjevikerno. Arqi p'rincip revolutionllra ooh veta påjörhat1d att den Il.vgörånde kampeo II.r ouodgänglig. De vAlja, e8. g ott milll k an, den lämpliga situationeo oc h di den ar inne, gå de som mas !iornas anföfate tilt angrepp . Då de rel'olntionAra massorna veta: , detta, lyda de ockea reträttordern (sam i juri 1817), ty deveta, ( att det ej Ar förräderi, De kunna ju s t då knota , till och med oppoo e ra si g , men de inse ef lerät, aft det vaf r!i.tt. H os vnr det tvärtom. De missnöjda m asso rna 60go ej en tillCreds1i111ande förklaring. De. taInde, oc h tala alltjäm t, om förrAderi, i lindrigaete fall, om ett grovt fel. Det
-senare lir riktigt M:eo de levolntlonära arbetaroa kUIlua förlita deml som iLndi., ' om ook s"eIft oIDsider, gått med' dem. Och de förstå, varför det' var aå, ooh ej knnde aonorluoda : mao hade ej (ått den skolningeD, ffOm' de ryske. revolutionärernaT hade. Oeh mao tyokes ej så lä'tt ta .andras erfarenbeter ad uotam. Meo, har mao varit med afbetarna i 60 kamp, Born var oundgäoglig, 80. har mao dock möjligheter att utv8Ckla sig. Mao kan bli kommuoist.
Det ,äf annat med bögersooio.listerna. De ha varit damoI krllter ; tiUsst seo .8ocial( betydde eodMt .möjliga_ reformet. De stå principiellt pii. den borgerliga demokratins .erk ii'nna klasstateos auktoritet och höjtl. sig ' ioför kapitalismens diktatur .. Om de kommit att medverka: i revolutioQen, 5å förklara de att de gjort det (som enskilda borgare ) och ångra det .. De beskylla de revolutiOUlI.ra arbe· (arna för oresonligbet oeh ledarna, som gått med dem, för .demagogi oeh atlsvarslushet. De bjälpa borgarna att skym(a revolutionen som vissa borgare, som Illst ein historia, mEfd· .ge ha haft ett viest berättigande. De, bögersocialister na, bli :rbetarklasse* förrädare oeb bödlar .
Ii" oaktat det , att vias• . element, arbetararistokratin mad des! byråkrati, det. Meo det ·måste uppstå eo revolutionAr sitnation, då ä,r oundviklig. En riktig teoretisk insikt '(marxismen) Af nödvändig: för det första för att ej mi sstaga sig på situationen oeb rmtingen försvara det riitta ögonblieket eiler riskers bli.sta element i en äventyrlig kamp; oeb (ör det a-ndra för att kuuna f6ra kampen med den bänsynslÖ'3a kraft, s om är nödvändig. Revolntioni!.rt ,fraemakeri . oeh en -skenrevolutionär ståndpunkt (Kautskyanism), !Lro båda lika farliga. Som grundval fur den revolutiODlI.ra soeialiamen (Kommuotsman ) gälls ett prioeipiellt stAlloingstagsode till staten: den ii.r oeb förblir (Iivan 110m , demokrati.k , ) ett klasaförtryckets .o rgan oeh miate bos!!as. Bland des s me st förrlldiska benlm-
1 korlbet ,
: 10 mugar ILro ,foaterlandetc och uepubliken. . Della höjdpunkt _ 10m är 81 vii beln.nt trio krigatiden Ir kapialet ,e; dik:tatur i militarismen8 teeksn. Ooh mot den h.r arbet&r· klasaen endast 6tt program: den proletariaka diktaturen Ml de svenska .rhatarna taga llrdoln av aina 60sb kluskamraters hlodiga erfarenhet : Och mä de anvatIigt atttdar.. bmrat Letoom äkis broBobyr. Bom ger utbyok lt de tankat, 10m. h Ofl hODom och bao af ej alleol uppliått (öre , under oob eftet kampen . Mao kunda finn. nägn en sidigheter i den . T ex. i kap. 8 aägee det att man cnndvikit aUt förgripand pi. privategendomenc ooh att ,man knappaat .tänkte p6. 8001.· li ssring av produkti oD8områdeu . Eaktum Af drick att mao· plaqerade på tT ä. och pappersinduatrin s aarnt bsnkernae 800ia·· liaaring ooh 8tt man raktiskt vat hnngen att övertaga delll ena fabriken oeh lantegeodomen efter den andra i arbetarehändel'. som samhälleta egendom. Så lörde förhållandeo8& logik revolutionen allt mera över tili en proletarisk: diktatu l"i ioke allena st . på det politiska, otan Ivan det s ocialekouomiska. omrldet. Men i dort s eU ger brosobyreo en l'iktig bild AV s aklllget oeh rekommenderas b OB de . sven s ka kamraterna. Glöm ej en 8ak: revolotionen kommar, laga si. att det finn s oIja i lamporna.
den 1 november, just uuder lörberedelsern .. för firaudet av revolotioneus åuminue .
en kommoui,tisk: hli.Jsnitlg .
Yrjö Sirol•.
FINLANDS SOCIALDEMOKHATl VAH ETT BHOkigt folkparti. Det hade bland samhällets .alla fattigare folk.lager - proJetariska såväl sam smAborgerliga rönt slark anslutning. Landsbyg<lens obesatta arbetare, vilka i Finland på grund av den kapitaIistiska utvecklingen är rätt taIrika, gay partiet dess säregna prägeI. De utgöres av tili hälften proleta :dserade ocb tilI hiilften smAborgerliga skarar, vad åskådning och samhiilleIiga fordringar beträffar mesl det sistnämnda. Majoriteteo av partiels valmän liksom också av Jemmarna bestod av dessa landsbygdens skaror. Även i den fackliga arbetarrörelsen fanns av dessa, nyJigen till industrin inflyttade eller ocksA i egoa lands\>ygdsförhållanden organiserade arbetare.
Parliet var ett smAborgerligt reformparti, som i val5ibiderna vunnit sina anhängare, vars samhälliga fordringar proJetariska sAväl sam småborgerliga det framförde i lantdagen. Valprogramroet var fär det a.llt i allo. Dess livsfrAga var : hur det bäst skulle kunna genomföra reformer inom raroen av det borgerliga samhället. 1 dess miU trivdes de revisionistiska högermänDen väl, ty partiet var DOg eJastiskt att ge rum även At de sroAborgerliga skarornas strävanden. Dess karaktär
sam parlamentariskt folkparti lämnade även högern tiHtälle tili verksamhet och den van även särskilt inom lantdagsgruppen särdeles stark samt ägde ett' icke obety'dligt jnnytande pä partiets politik.
Partiets ofliciella leoretiska program var byggt på den kaptsky-mBrxistiska socialismen. För densammaför teorin om en radikal klasskamp och arbetarklassens självstandiga paHliska verksamhet stridde de i ledningen stAende s. k. viinstermännen moi den revisionisliska högern. Den kommunistiska vänsterriktning, sam under krigsåren i andra lärtder uppståU , erhöll intel fotfäste i partiets officiella kcetsar. Men den med ledningen missnöjda oppositionen, sam kunde i djupa leder, hävdade dock rätt starkt, särskilt eHer den ryska marsrevolutionen, en revolutionär socialism, som också tili en stor del av mAlmedvetenhet eiler iostiogtmässigt, alJt ulom pian. '
Den ledande kautsky-marxistiska riktningen vaI ej revolutionär, den stod nästan lika IAngt rrAn den revolutionara kommunismen som den revisionistiska högern . Partiet som sAdant, var och, förblev oberört av den revoll1tionara jäsningen bland massorna, ett icke-revolutionärt parlamentariskt reformparti. Som sAdant ville ' det ej revolutionen, som det av förhållandenas tvång blev indraget i, utan tvärlom, det gjorde allt för atf undgll revolutionen. Och dA det omsider bJev indraget i revolutionen, var det orörberett ocb hjälplöst, samt sökte komma tili rätta i svåra situationen efter biisla förmåga som ett parlamentariskt reformparti . Det dög j . sanning inte tili ett veukligt padi Här torde det vara. onödigl alt redogöra för partiets prdktiska program; det val" det vanliga socialdemokritiska. D.ess agrarprogrnm hade 1111 syIte ,torparens frigörelse, s amt skapandel av sjalyständiga smAbliuk i det allmänna sociala programmet tili re[ormer ovan ramen.. av det kap.italistiska systemet. Hela programmet var demokratiskt och HU grund [Or det hela lAgiron på möjligheten au en re{ormistisk utueckling i kapitalislstaten. Landets slällning HU Ryssland gay. upphov HU ett nationelit självständighetskrav, som. gay de smäborgerliga skarorna tilHälle HU en strä,
van. J spelsen iör hela denna foslerJändska rärelse stod partiets kautsky-marxistiska ledning. Men mao måstei sanningcns namn erkåoD3, aU denna av de s. k. "hroholmsmännen" med :;;ådan hänrörelse proklamerade kråkvinkelpatriotism, vann mindre anklang hos det revoluproletariatet. Då Finlands statliga självständighet slutligen erkändes oeh partiet i anledning härav besJöt föranstalta festdemonslrationer, fn'l.gade det revolutionära prolclariatet: varför'l ... De var beredda att kämpaJ för trihet oeh bröd, men den finska riksidlm vaI' dem främmande. De Iät sig hänföras av den ioternationella revolutionsverksamheten, men ledninOgens fosterländskhet belraklade de med missJro oeh delade ej parliets hänförelse då den statsliga självständigheten ernMdes. Den, som ievde bland proletariatet fick lätt erfara detta.
Partiet var också i själva verket ell isolerat, nntionelIt folkparti, som i mycket ringa grad gay bågot krafttillskott ;\t den internationella arbetarrOrelsen, om ocksä det prokJamerat sig sam a.nhängare av Zimmerwald.
Den delningsprocess, som andra länders krigförande såväJ som neutrala soc.-dem. partier genomgått hade vArt parti annu icke hunnit fastän tecken därlill redan yppat sig. TiJI revolutionen drevs partiet med sAdan fa,rt och de borgerligas provokation vaI' så stark att någon klyvning tröskeln tili revolutionen icke kunde verkstäJlas.
Nu ar förhållandena andra. Helt naturligt kommer lvanne partier att uppslA. Ett revisionistiskt antirevolutionärt högerparti har redan bildals samt publicerat silt program. Ett revoJutionärt kommunistiskt parti har även uppstått, om ocks/l lltom landets gränmen ufan tvivel kommer det aft S08rt sfräcka sig åven tili Finland om ocksA som eU underjordiskl parti. Tili ett av dessa tvAnne partier mAste partiets forna kautsky-marxistiska ledare anslnta sig eiler också hilda etl eget parti. Partiets förra ledare kommer dock aft fördela sig på eudera av dessa partier, ty nAgra förutsättningar för elt cenlerparti Huns ej i uärvaraode stund. Fiulands socialdemokrati har otvivelakligt avslutat et! Iltveckliogsskede .... · Slutet vart ödesdigert, det slutade med
kJassncderlag. Men mä ur den blodiga -graven nppstå eU oy tt arbetarparti, som mer levande och med större energi saml med vapen kämpar lör proletarialets diktatur och den sociala revolulionen. Den revoluUonära socialismen kao mao icke döda gcnom att massvis mörda arbetare. -Martyrernas hlod göds)ar vlr Herres Akrar . "
Den revolutionära teorin och praktiken.
Partiet strävade 1m eU demokratiskt samhällsskick, som skulle utgöra en för förv er kligandet av de krävda refonnerna. Till grund Iör denna strnvan låg den revisionistiska uppfattningcn, aU en demokratisk utveckJing ar m6jlig i en kapilalistisk stat. På ett förskräckligt salt fick vi Jära att detta ar om6jligt, 8tt demokrati och kapitalism ar oför.enliga. Vi strävade tili .. en idealistiskt småborgerlig demokrati borgarna möUe oss med en hård och gry m klassdiktatur. '
Nu mAste arhetarna dock slutligen inse, att det enda mAlet för dess slrävan nu , kan vara endast proletariatels diktatur, att av kapitalistväldet göra en proletärstat . Men ; deUa betyder en social revolution, ej sochll demokrali, första steget tili den socialistiska revolutionen ; men ej lilJ några smä förbätlringar inom ramen av det kapitalistiska systemet, kommunism , ic ke socialdemouati.
Och parHet strävade tili ett nationellt oavhängligt demokrati skt statsskick, tili eU [riU folks suve räna självstyreIse. Den grymma verkligheti:m lärde, att icke ens det var möjJigt och att dA kapitalismen utvecklats ·till imperialismen, varken !'>må eiler stora nationers staUiga
oavhängighet Jängre är möilig, liksom det Iör smA affärs'företag är omöjligt 3tt bevara sin ekonomiska självständighet uoder storkapitalismens tid. Den kapitalistiska ·utvecklioJlen har Dl} nAtt den internationeIla tidsperioden" kapitalismen har utvecklats tili mäktiga truster, vilka kämpa om världsherraväldet. finlands kapitalister betjänade sig av tvenne imperialistiska jättars kraftmätning och med den eoas tillhiälp krossade de arbetarröTelsen och köpte sig själv vasal1herravälde genom att prlsge landet och dess folks
Vi har fått lära.oss att mao moi den imperialistiska kapitalismen endast kun ställa den internalionella revollltionen.
EnJigt den f6rnyade marxismen (kautskyanismen) för'klarade portiet sig (ör elt samhäIfeligt TeIJo[utionsparli i princip. Men fastän vi fann aU vi levde i de stora internationella revolulionernas tidevarv, skred llartiet ej • tilI aU dryfta sin ställning tilI revolntioneo . Mao giorde det icke eos dA näe även i Finland marken böriade hetta och (astan storstrejken i november gay ett otvetydigt bevis för aU en revolutionär stämning rådde i landet. FartirAdets sista sammanträde erkände aU en revolutionär stämning härskade och att vi stod infär möjligheten av en revolution, men det tog Iikväl eI frågan om revolutionen upp tili det förblev trogen sin teoretiska uppfattning. Och den revolutionära vänslern, fÖT de revolutionäI'a skarorna skulle ha förklarat de revolutionära teorierna och taktik, den [örmådde ej framträda, icke ens efter den kOlPmunistiska revolutionens utbroH i HyssJand.
Arbetarna hade redan tidigare i oHka delar av landet genom guerilJakamp erövrat den kommunala makten och polisväsendet, vaI' eUer slutligen hela den politiska makten föll i dera s ha.nder. Men Iikväl 1erhölls ej iden om . pI'oletariatets diktatuI', liksom ock de andra kommunistiska ideeI', som den revolutionära jäften i öslern [01'kunnade Iär världsproletariatet. av partiledningen ett ieoretiskt godkånnande. Partiledningen hoppades 1. o . m. iiunu under revolutionen att man dock slutligen skulle tyckas klara den svAra situationen genom en d!!mok.ratisk och småborgerlig fred, som skulle säkerställa samhället mot en revolution före den revolution som slut,
ligen skall störla yilket IQyar . alt skall inträffa en gäng i en 'omss framtid, då den kapitalistiska utv.ecklingen nätt en viss gräns, samt vars form ,och taktik det icke ännu är skäJ att Man strävade blint tiU att erhålla lahtdagsmajoritet, utao 3tt uppställa frägan om vad .man sedan skulle göra dA man erhällit majoritet i Av principiella skäl ville man ej deltaga i en kapitalistisk regering. Meri. dA partiet cHer mer · ä ,n 10 års ' arbete erhöll majoritet j lantda.gen, ägdi v:ha ltauts}tyaner ingen annan utväg än - J;IllDistersocialism. Dl partiet för.klarade sig för ett socialt revolutionsparti, drog ej den kautsky-marxistiska högern härav några sluUedningar följden. blev en opportunistisk rcvisionisti,sk takUk, med stora- ord och ff<ilSer sökte man dölja den faUiga 'E n kritisk vänsleropposition fanns inom parHet, men deUa slogs Der i enighetens namo.
Om vi från värt lilla fosterländska fönster hade bJickat ui. över den stol'mfyllda värJden, då hade vi låU en 'bäUre uppfattning om nya internationeJla situationen.
Utopismen
.
Vi trodde oss stå på realis:tisk grund och ofta behandlade vi i artiklar och taI utvecklingen från utopism tili vetenskap. Och dock vaI' parliet sAväl i teqrin som i praktiken behäftad med småborgerlig idealism. Utopismen kördes ut genom paraddörren, men kom och hämtades åter io genom köksdörren. '
Den utopistiska uppfattningen om demokratin förorsakade egoa felgrepp. Vi var utopister vid vai av kamp-
17 metoder. Ett exempel, "en väpnad kamp vaI' alldeles ur räkningen. Helt naivl trodde vi att ett · kapitaJistiskt !iamhälle skull!! kunna kamma tillrätia utan , militarism liksom vi även anlog aU klasskampen pA aJla utveckJingsskeden kao försiggå ulan väpnad slrid, som blolt en slrid om idcer. VAra lalare och skribenter in'skärpte i massornas med velande Ar irAn år endast ideel1a stridsmeloder och tron pA mänskligheten präj;!lade laktiken. 1 klåsskriget var vi sedan milda, ulan energi och oskick- , liga. ,
Då vi sJutligen av tvång n'lkade i en. blodig strid, var del mången som i kriget såg någonting motbiudande och ansAg deQ väpnade kampen ovärdig pA roänsklighetsideen vilande socialdemokratin. Det nyn revohltionara partiet nör nn qppet upptaga det väpnade IIpproret och 'förberedelse lör en våpnad revolution på sitt program J .
Den småoorgerliga demokratien medförde även sina nackdelar. FrAn förtroendemanna-byråkratien som är en naturlig företeelse ioom etl parlamenlariskt partigick vi tili den andra ytterligheten. Vi iordrade ocb gay i namn åt skarorna, ja, 1. o. m. åt e"Dskilda p;rupper, rätt att handla såsom de själ v bäst finner. Tili oss hade an,s]ulit sig en stor mängd i orgaDisatioDsarbetet oskolade och med en småborp;erlig Iivssyn utrustade skaror, vilka icke inosåg -nödväodigheten av disciplin i en massrörelse. At de inrätlningarr och chefer vi valde eiler anoars godkände gavs ej le... dares och chefcrs fuUmakter och defas befallniDgar förkJingade oltast ohörda. DeUa var en av orsakerna tilI den grundliga slutkataslrofen .
Ovanstående berodde uppenbarJigen på partiets nalur. Armorlunda måste det nya revolutionära kommunisliska partiet vara, det måste äga eo sträng revolulionär disciplin och betjäna sig av en tdktik, som grundar sig på det verkliga livet. Av borgaroa hör vi lara oss militaristisk disciplin och ordning, och molståndarnas full". ständiga obönh6riga tillintetgörelseprinciper, vilka är. kbssegerns nödvändiga förutsättning. Från utopism tili livets verklighet, bör vara den kommande revolutiol!,ära
JÖsen . Klas s kåmpen är e n st rid pA h v och död, där m yc ket förstörs junan den s lutli ga segern är er nAdd. F ö rst nu har d enna s8.nning bJivit en Ievande verklighet tör vAra s karar. Den parJamentariska verksambeten var en lek jämförd med d e n obönhöriga kla ss kamp , hör utkämpas innan kampen mellan kapital och a rb e te, m ella n borgarklasse n oc h proletaria·tel af s lutförd och borga rkla sse ns makt 3.r stärtad. Ett inbördeskrig har vi genomgått ett oy tt är ännu framför 055. . Den in ternationella e rfarenhet sam Fin l8n ds arbetare nu p:\ e lt för skräckligt satt tvungit s att genomgå, visar hur segt och gry mt borgarklassen försvara sioa klassförelrädesräUig h eter och herravälde . Endast borgarklas se ns alla st.r}dskrafter s kro ssa nde säker s täller a rbetarklasse ns seger.
IV .
Ledningen och mas &o rn a.
E tt parl am entariskt fol kparti förutsätt er en egenartad 1ednin g förtroimd ema nnab yrå krati. Ledningen av F inl a nds arbetarr ö rel se, den poUti s ka och fackliga saml lantdagsgruppen s var i gaqlla skolad e händ e r, vilka i nn e haft le dnin ge n uud e r d e n lO-driga 'parlam.entsperioden som röljde e ft e r s torstr ejke n 190;:, sa mt ou uuder va rJd skrig et. Lysandc
had e, sAso m Pannekoek säger, utv ec klat s . samt rikti ga folkledar e .
Le dning e n hade s kHt s ig från mass orn a, d e l IV ar s län diga konflik ter och ett s tändi g t miss troende m e ll a n d e m , oc h s ärs kilt partiets ofruktsamma oportunistiska poJitik o ch lednin ge ns a vvik e lser frän d e n r ena kla ss kamI;l eu vi d r evolulion sA r e ts b es varliga tid, födde, bland de m er radika la e le menl e na , r e n f 6rbittrin g mot partile<lningen. DA d e icke var r evolutionära mi ss trodde man dem, m e n
• •
A aodra sidan r:\dde bland arbetarpubJiken blind beuod ran samt ett förtroende, sam icke krävd e nAgon kontrolli av Iedningen. '
DeUa bland skarorna spirande misstroendc gente mot ledningen, var en god ,iorrlm:\n för den av borgerJiga provokatörer bedrivna vidsträ.ckta
DeUa var så mycket lättare, dä av particts och .fflckföreningsrorelsens funktionärer endast en ringa del aklivt deltogi krigets lednin g, vilken omhänderhades av nya krafter. De gamla, i organisationsarbetet sko lade funktionärern8 försvann noggrant tili mindre betydelseIull civil verksambet, och sa ken förbättrades ej genom att man scujU'e organ iserade rrontagitation. JII mer högersinnade funktionärerna varo dess minrlre tog de del i rörelsen uuder revolutionen ; 51'!: ,1. ex. vaI' s lörsla !lelen av arbetar nas kooperativa . förlroendemäo borla tili och med CrAn det reDt civila arbetel under revolutionen, krigsverksamheteD skall man icke tala om. DeUa förräderi mot revoJutionen beredde naturligtvis jordmAnen rör borgarnas provokatörer . Vad här sagts berär icke de högersinnade arbeta rna , ty mängen man ur ledet, som 'kallals rör wmencbevik " grep tili geväret och kämpade hjältemoför arbetarnas gemensamma sak. Uppkomsten av självtltnämnda ledar e och sty r elseman var tili skada för arhetarröre lsen. Arbetarmassornas egen verksamhet var svag och slog: ofta under revolutionen over tili sin egen motsatts godtycke, då -<läremo! h ela den revolutionära organisalionclI borele IIa vilal enbarl på arbetarskaforna s själv-verksamhei .
Redan vid revolutionen s . höe.ian visade det sig, aU en slQr del av massorna rallade .'1in sfälln ing ickc som värdar, ty den förhandvarande organ isation en . berättigade dem ej därtill , a la n som lönlagare, legosoldoler. vilka hade en he] mängd fordringar vad löo, kos t, beklädnad och perlllission beträflar . Det ger en god bild av vAr " revolution s " nalur . DeL var ingalllnda arbetark la ssehs diktalur, självstyrelse, och c!ärav ' kom del flven att den revolulionöra solidaritetskiinslan var svag {nga r epresentanlmö/en rörekom där 111011 Ilo v all be(lIlfmtikligode d/er (aitat besl!11 o m !Jror,ram-
mtl Den revolutionära regeringen bildades av parti - ' ledningen och revolutionens andra organ av de lakaJa partil c dnin ga rna sA dana so m d e varo hö ger-, cent e rQch v8nstersil;lnade, ' utan att dc. se nare pll. nAgot sätt ändrades. Om d et v erkli ge n hade varit frå ga om proletariatets re vo Jution sd had c d en re vo lution ä ra energie n ya rit e n annan och borga rna s provokalion ha d e misslyckaf s iorör .massornas in sikt om sin värd och konlrollrätt. eU parlamentariskt Iolkearti medlör egoa res ullat. v.
Massornas revolutionära känsla . ,
Liksom en flod so m m ö ler hinde r i s Ht lopp förbyts liJI lors, förbytes , arbetarmassorna, då d e som svaT på s ina fordringar möU e ett oäverstigligt rnotstAnd tili . rcvolutionära ma ssa r . De började s oart bruka v:'Udsamma kamp me tod er. Hedan o m 50m marcn erhöll jordbruksarbetarstrej kern a i f lem kommuncr en v!\ lds am karakt ä r . D e n kommunal a fr!\gan ledd e tili , a tt a rb eta rna med vå ld ' bröt de ss borgerliga kla ss h e rra " väld e. De kOInmunala aL'betarna började be tjänu s ig av, alt som eli mede l fär aft t illkämpa si g lönefö rh öjningar fä n gs la kommuDalftillmäktige. Mili s-po lisfrd ga n ledde rena Jokala sa mmaDstötningar meHan arb etarna och horgarklassen. Torparna vägrade att bc tala s ina s katter. Tjänstefolket brät legohjons stad ga n " S tor st r ejken i nov e mber er höll e n mäktig revolutionär karaklär och dess sv allvägor , särskilt kolkaborna s och hel si ngforna s r ö da ga rden s k varb li va nd e p å kri gs [ot e He r det s trejk e n a vbh'l sl, liksom o ck d e t e ft e r st r eiken fö ljande gurillakrigstillständet, kapand e t av slnktarrege
•
ringens vapen och håstförsändelser, vapenletningatoa hos borgarna o. s. v" va,r teeken pä aft klasskaDl'pen . höll" på aH förbylas tm klasskrig.· ,() .
' Fidigare brukade kampmetodel' hade visat sigrofrukt'bringande och motsvarade icke ställningens kra-v. Partiet, sam oavsetl alla löften var Iiksam om det velat säga: slilr jag ock kan ej'annal" 1 fÖFJol'ade sittför'troende bland massorn3, förlorade det .slutligen' helt och hållet , I!)e revolutionära misstrodd'e Jedningen, ja t. Q. m. hatf!de den. Det· felaktiga avslutandet av 5torstrejken i väckte, en: stark jäsning bland massoma, vilka kände sig bedragna och d-ärefter väntade nägot, gatt av ledningen . i\'lassorna m'ycnoggrant välja dem de skänkt sitt förtroende. IDe röda gardena, cenlrum Wr de rev61utionära kraf,terna, var enda vilka ägde massarnas förlroenqe och deras män steg i partiets styrelser, dock ej jo de högsta, tili vilka va i icke förräUades. Det finns ingen otsak atl påstå a.lt endast de som nyss inträtt i arbetarröl'elsen ensamt var revolutionära. Fränsett de sansade och gam la förtroendemännen, .var även · det gamla sltolade revolutionärt sinnade. parti oeh partir!l.dsmöLena va r i gamla oeh rade händer, och de revolutionära skarorna var ej där r:aämnvärt representerade, valen tili dessa hade verk ställts redan röre marsrevollltionen. Däremot förelrädde lanclsorganisationens kongI'ess de revolutionära massor· na. Den upplöstes eil(!r u pplösle sig efter att ha hunnit fatta endast ett beslut sto r stre.iksbeslutet. .
'Den ' revo luti onäI'a vänsterstämningen bland maSSOl'na vaI' tiJl slörsta delen instinktmässig. B1ahd, 'örtroendemannabyråkratien fanns endast enstaka kIara anhängare av den revo 'lutionäI'a socialismen, oeh ieke de ens förmådde,. centralisera, ' organisera oeh klargöra de revolutionära leorierna för massan. \ ,
Bland massorua skiide man på och "me ncheviker " , med dessa ord sökte de uUryeka sina oklara I'evo lutionära begrepp oeh anvqnde dessa ord som mätt vid vardering ' av partikamrateI'. Verkan av den ryska och sena,re av bolsjevikrev·o.lulionen var , • lått skqn.lbar bland massorna, om ocksä e.l hland för-
, I )
troendemannabyråkratin . Massorna s aknade endast en revolutionät leori och de skulIe otvivelaktigt varit mottagUga Iör ett revolutionärt upplysningsarbete, lör vilkel de erbjudit en vid och tacksam jordmAn men aIIt försummades ty av de revolutionära vänslermäonen (anns 5å Iitel aolal. !\'[an mA ej i deUa s amband förväxla frågan om ,"hroholmmarxismeo" och "revisionismen" ty "broholmsmarxisterna" stod nästan lika långt frAn kommunismen och ZimmervaldsinternalionaJens '\ vänsler som "högecn lt • Massan kände deUa instinktivt och räknade ej dessa lör revolutionära. Uuder själva revolulionen skapades ingen revoIutiooär leori och en sAdan skapar mao äverhuvud aldrig dA . . Massorna var inbegripna i strid och "teoreliserade'" icke längre . Den revolutionära ledningen fiek vara sAdan den var o i\liss nöjet var ieke i tillIäIJe att komma tili utbrott. Med oavbrutet inlresse var de verkligt revolulionära i verksamhet vid staberna oeh' vld fronten . Där fanos offervillighet, uthållighet oeh energi, vilket i svAra förhållandena utgör elt bevis Iör storhelen bos vAra revolutionära. Trots bristen på förnödenheler, krigskunskap och tekniska kt'after, Irols borgarnas oblyga provokation bland legosoldaterna, bedrev de revol1Jtionära etl arbele, som man olta må sle förvånas över. Aven de revolutionört sinnade truppavdeJningarna gay prov på hjältemod, 1. O . m . dA när den allt nedbrytande masspaniken uppstod ,
ArbetarkJassen ägd e verkligen i hög grad revoJutionär kraft oeh förmåga. Men det skulle ha behövts etl mAlmedvetet parti ägande energi och kunskap om revo-. lutionens teorier. Ett sAdant fann s ej hos oss .
Nu linn s det en tacksam jordmån Iör revolutionära: teorier bland arbelare, oaktat de vitas terroisliska framfart eIler kanske ju s t därför, !y den revolutionära socialismen förintas ej genom nedslaktning av arbetarna . OtviveIaktigt kommer det revolutionära kommunistiska partiet aU snabbt sam la i sina led talrika.. proletariska skaror. .
VI.
Ledningens politik.
Det parJamenlaciska partiets ledning hade aU kryssa meJlan den revolutionära jäsningen underifrån och prov'ocerande borgare, vilka stod lasta som klippor framIör. Enligt högerns äsigt gick ledningen (ör tnycket AI vänster genom aU godkänna massornas v:'Udsdåd, enliat vänslerns Aler för mycket åt höger genom aU pA alfa sätt, t. o. m. genom aU ingA i en borgerlig regering s6ka ernA mer än vad mao med dess taktik kunde eThAlla. .
Parlamentarismen var urp.rässad den prässades tom både in- och ulitrAn. Annn kvällen Järe revolu-
" tiouen sökte mao med lantdagens lillbjälp slörla sJaktarregeringen och ersätla den med en "frisinnad". Ledningen, som intill det sista molsatte sig revolutionära kampmedel, led den eoa erter den andra och' massornas missnöje växle a11t . mer.
Den bedrägliga fron pii valsedelns makt skulle sisl oeh slutligen av den röda lantdagen få bevis på sin rött borgarna förintade hela del,lna lantdag lik en såpbubbls -, Den Mannerska lantdagen rick ett lika sorgiigt slut, _ som den s. k. Tokoiska senaten bådas· hopplösa försök att med gen gamla taktiken ernA. resultat-, som aldrig kom. Annu ett försök - valen proklameradeslör vaI och partiet led ett stort valnederlag . Icke dädör, att arbelarklassens styrka sku,11 e; ha sjunkH... soarare Ivärlom. Fasläo partiet officiellt stod på en radikal ·ZimmervaJd" klasskampsståndpunkt, så bildade det i enJighei med sin oalur - en revolutionär parlamentarisk regering, där dess män nlan att (ödora sin aktnin g inom partiet deltog i högsfa styreJse . Ett halvt åf senare salt t81m,annen i den Mannerska' lantdagen oeh den Takaiska senatens vice ordlörande i det revolutionära Belysande är även, aU då novemberstorstrejken avblästes, kastademan tili frost åt de besvikna massorna lanken' på en,
röd sena! jämte senatorslisla . Och sakkännace mäs te medge, att e nd ast förhAlIandenas . tvång (ljorde majorileten ·av det centerhögersinnade Folkkommiss ariatet r evolutionärl, en s i den gead som det det var o DeUa vis ar Folkkommi ssariatet s tag s tiftnin gsve rk sa mhet m . fl. å t gä rder. ..
Yli .
Lednin gens hjälplös h e t och oklarhet om målet . . "-. Storsträjken i november .
Le dnin ge n svä lj dc ned e r iage n och rörb isug med t ys tnad massorna s vdl'dsddd sallii för sökte - fö r sö kte ända tili s l!lt el, lär d e tla kan ingen j. herra'n s namn b eskyll a den . D en sammankallade parti- och fa c kför e ning skong r ess och permitterade d e m /ller. Den pllblicerade i alll. hoHullare tan det ena ultimatum e t ertcr d et a oden, därtill s krämde den genom aU hilda ordningsgarden, utan att nämna d ess parlamental'iska ansträngningar. D ess s i sta försök vaI' politisk s tor s trcjk , varv id man ·även i ling skulle gå borgarna in p ii livet och avväpna dem . S torstrejken val' d li li gt ledd, eliel' räUare sag t, den saknad e totalt l edning. Me n förskräckt ge nom , aft s tr ej ken hotad e aU förva ndla s tili öppen l'evoJution ga v l edni n gen order om att avblåsa den det näl' a cenLralrAdet", so m bestod a v representan ter för arbetarrörelsen s olika g renar sp littrad r e dan tidigar e ger.om sina inre-molsatser - vilket bättre än nA goi visar den hopplö sa s tållningen s oeh iämnvikt spo litike ns konkur s . 1 allmänhet haI' man v8rit a v den äsik ten atl om·ieke l edningen ..med h e la tyn g d e n av sin .allktofilet s kull c ho. krossat d e n rörelsll;, so m i , november had e e rhiillil en revolutionär karaktär, så had e h ä nd e lse rna s sena r e utve ckling erhållit en ann a n karo.ktär. r s tÖl' s ta delen av landet var roakt e n eHer nov e mb e r ot v ive laklig t i arbetarnas händel'. Borgarnas av väpnin g på gick med god
fafl och s laktaigardena, som öyerrump lad es av denna maktiga ma ss rärelse , var i cke ä nnu färdiga Iör inbörutan höl1 sig p å sidlln. Rörelsen hade av allt aU döm8 , om den ulan Jedning e ns inblandning s kull e ha fått utveckla sig, lltvecklats tili en nå gorlunda fredlig revollllion ruDt hela laDdet hade antagli ge n med s amma farl utveckJat s ig ända tili segern liksom i Ryss' Iand. Den na uppfatlnin g om d e gy nnsamma förhå llandena var bland maS$o rna och e n del av förtro e ndemännen så s lark , att man endast med hela partie ts aukto, ritets tyngd h'ckades få st rejk en avblAst -e iler rättsr e splilfra Qrbelarklassens {ront, ty på en del orter i laDdet fort satles strejken eflef det d e n på nodra o rt e r avbl ås ts. i\lan s plitlra4 e arbetark lassens front oc h l yc kades därm ed kväva d e n revoluti o nära röre lse, so m ju s t Iyekals ra god fart.
Förbittringen med detta förfaringssätt av le dningen vaI' bland massorna s tor. \Ian kände att letlningen had e förrått ma ss orna oeh man vaI' därFör föI'bittrade. Eodasl ge oom aft lova en I'öd seoat, oet{ med f1 e r a diplomalknel1 Iyckades man rA s lrejken avslulad.
De tv ll. följande m ä naderoa visade aft borgarna förberedde inbördeskri g, men dessa månader, som var m er än gu ld värda lämnad es av le dningeo oanväoda. Vecka e fter vce ka fiirg ie k i hjälplö st oeh om mäl e t ovisst beg rundand e, försök, aft .under d e t gurillakrigstillstånd r e dao rll.dd e genom parlamentknep störta s lak tarregeringen, sam ledde borgar klassens rörb e rcdels e r löI' inbördeskrig oeh aU uppriitta en s. k. regerin g fa s tä n s. k . borga re ieke fanns i hel a Fin land. '
Borgarna va r tack samma för den Iri s t, som b ev iljades dem aI'betarne bes kylde Jedningen,. av vii ken den ·utan r esu ltat an9öll om vapen - en dyr tid giek tili s pillo, arbetark la ssen va I' lika oförbere dd för inbördes kri g, so m lidigare, m en borgaI'n a hade Iätt draga försoI'g om ordnand e t av o s ina s karor , deI'a s bev ä pnin g, provianlering m. m . sa mt genom att med beaktande av det kommande inbördeskrigets Iinjer hop sa mla iärnvägens I'örli ga materia!. .
Denn a oförmäga att bedöma s töllningen o c h d ess foI'dringar va I' e tt oförlåtligt fe l av led nin gen. E nda s t det
förmildrar Jedningens handlingssätt aU li e n var en led- . nin g (ör ett parlamentariskl folkparti och ingalunda (ö r ell revolutionärt . \
Men ledningen ägde icke rygg DOg aU stiga [TamMr massorna och klargöra för , dem ställningen samt eTkänna aU den krävde annan taktik än parliets. Det had e anlagligen lett endera till l aU "I!!dningen hade fäu ge vika eliel' aU partiel s kulle ha spliltrafs - det senaTe hade va rit en Iycka , ly då skulle det revolutiollära s(yrke{örhållandel hos IJIQS!Orna, ens närmelseuis hlivil uppmätl och den r e volutionära lednin gen s kull e ha blivit mer energisk och mer revolutionar. '
VIII.
Ledningen i revolutionsregeringen .
S lutligen skred slaktargardena tili framryckning"längs karelska och österbottniska jii.rnvägarna och borgarnas krig s förberedel se r vaI: j det skick , aft mnn kundI! börjn . Förutom alt överrumpla arbetarna ämna d e de ilven hindra vapentransporterna (rän ö.ster, vape ntran spo rter , v ilka ledningen :-; Iutlige n om ock (öl'sent n,A grund av pålryckning tvangs aU ordna. A andra sidan bötjade även massorna nv självbevarclseinstinkt röra på sig. Intill det s ista sa tt man i parlamentet och sö kt e få tili stånd en "I 'ri sinnad" regerin g. D4 den avgörande stunden vaI' ion e, överlä t ledningen ledninge n 1t· den förstärkta partistyrelsens vänstergrupp, vilken ända tilI dess den erhöll led nin ge n en längre lid stAtt . p ii sidan och i opposition m e d massa rna mot partiets ledning. Ledningen s män var nog även frAn början med och då revolution srege rin gen bildad cs, ingick även de i densamma, sam t tog med sig självutnämnda [o lkledare och sälunda erhöll r evo lutionsreger in gc n - Folkkommissariatet en majoritet, sam bcs lod av cenler. . SA oorga ni se rade och fAtaliga var i sjä lva verket de revolutionära marxisterna .
T -,
. Folkkommissarlalds poLitik leddes av parliels gamla celller-kaufskyariska ledning, tili vilken anslutit sijt. Vänstern 'krävde radikala och revolutioniira ;1tgärder, strävade tili proletariatets diktatur, men deras förslag blev Tegelbl1ndet omkullröstade i Folk.kommissarialet. - Centrq.lrådet inverkade så ringa på händelsernas utveckling, aft det i della sammanhang är här överflödigt att omnämna.
'
1 Folkkommissariatel kunde man klart skilfa på tvenne grupper, en centerhögergrupp sam bestämde den poliliska riklningen och en nppositioneJl vänster. Om väus tern hade varit ti'lIriickHgt 81ark så hade den skridit tili avgörande åtgiirder och kapat makten ioom Folkkommissariatct, såsom man även inom vänstergruppen pianiade. "len sammansäUningen blev ofqrändrad, vilket delvis berodde av alt revolulionen snart bIev hotad genom ingripande, varför det. ej var lämpligt alf rrarnskapa inblirdeskonflikter.
Partict Iörnekade icke än i revolutlonen sig själv det vaI' endast ett parlamentariskt reformparti. Folkk ommissarialels verksamltef leddes, sAsom det var sammansatt, endast av Wrhållandenas tvång, men ingalunda några levolutionära teorier eIler målmedvetenhet.
Dess strävan ",af, att så mycket som möjligt undvika revolutionära åtgärder . Inbördeskriget och innehavandet av den högsta styrelsemakten ansäg Il,lan, 'som endasl 101" tillfäflel fVlIllget, vilket eHer kri!Jets segerrika slul borde upphöra oel! ändl'as tilI- eli borgerlig krati där arbetarnas relonnkrau p()re garanterat. , Dessa reformer ämnade även Folkkommissariatet slälv o(ördriijligen verkställa . Det proklamerade torparfrig örelse , upphåvde legohjonsstadgall och de obligatoriska skatterna tilJ kyrkan, avskaffade dödsstraffet, jämnställde kvinnorna merI miinnen o. s. '{. Organiserandetav den kommunala och politiska rp.akten i händerna pä arbetarråden , bildandet av revolutionsdomstolar o. s. V., vaI' af} endasl liIl[iillig oell (lJUngen nalur. . . )'len, sävitt man blott kundc; komma lillrälla liian alf skapa tulgulllylloch gellom alf 'hålla dd gamIa i ouerksamJ:et , "å var della en regel . . Kapitaliststaten ändr.i,des ej tilI arbctarstat, man undvek sorgfälligt aU röra Vid den kapitalistiska privatäganderätten, man tänkte knappt pd
aU socialisera produktionsgren och finanskapitalet fick valoa s:'i myck e t so m möjligt i lred.
:\Iao önskade lu g na det nervösa s måborgar s kap e t bakom fronlen , vilket även tili stOl' dellyckad es, i sy nn e rh et e fter det man publi cerat det småborgerligt d em okralisk a rörslagel lilf slals{li l'{allnin y, vilket ' /Ilan [ouode alf genas! ericr krigels sllf t ulldel'slälla {olkomröstniilgs aug öronde . Det borttog ho s den stora a llm änheten d e n s i s ta rädslan rör arbetarkla sse ns diklalur.
:\f e d d e tta förslng HII sta t sfö r fattning p ro kl amera d e sig den ce nterhögers innade ledningen sa m klar mo ts tAndar e tili proletariat e ts dik ta tur och revqluli on i tco ri, oe" visar della l!Jdli gare än något revolufi on r: ns i ck e ko mrnlzni stiska karakliil' . Viinslern inolll Folkkommissa riat et kriti se rad e i r o ni s kt della l örslag sa ml rörklaradc sig lÖI" anhängare tili tanken om prol e tari a te ts diktalur . Endast i avsikl . a tt 11I g na sm:\bo rg erliga bakom lronten go dkände s d e t. Annars äl' det intet lvi ve i om vilken karaktär revolution e n skulle ha erhå lJi t om d e n fält elt seger rikl sl ut och arbe l arna sj äl va s kulle ha fätt y ttr a s ig om riktningen Oli. s kulle d et i c ke e ns kommit i frAga om alt under s lalla det s m:\borgerli gt demokrati s ka sta tsfö rf a ttningsr ö r sJaget lolk o m rös tning , ulan d e l sku ll e ha inneburil e n utveckHng i sa mma riklni n g s om i Ry s s land.
D e t 'stl'id er moI sa nnin g en aU p äs tå, att s hirtade massorna i revo lutionen·, fednin yen v a I' i cke i h erralls l1amn r evol lllionäl' och d en bleu d el i cJa en.<; linde,. revolufionen. :'Ila n kan b es ky ll a d e n - d e n so m sA önskar - d ödör, atl den ('j vaI' r evo Julion ä r samt. för a tt den /o rsHlJ imad e {örher('(lels erna {Öl' d !: /! viipna d e l'evo/Hllonen och I ltI d en sa kna'd e r evolll li o n är el U'rgi och beslu lsamh el , Des s ege ntliga s l räva n va r , al/ komm a 6 ver d d lill{äfliga inb6r d esk r ig e f g enom alt göra så lile l som m öiliyl .w; d anl , so m senare skulle ila /larif 'eli hilld er (ÖI : i n{örandet al) ell l>orgerUg dem okraf i , Med andra onl, d e t var icke en mot bo r gå rn a s och kapilalets h erravälde riktad re voluHon en äI' nLl föl'st i anlåga,nd e!
Ett framprovocerat inbördeskrig ..-ar del, ingen revolulion. Det var borgarnas och dess t\tska agenters vilja. Först senare har de finska rarnas hemliga affäre't med den tyska imperialismen blivit uppdagad. De v;isste att deras styrka var större än vad SQm den sy nles för de revollltioniira massorna-aHonen före revolutionen. ,
1 Hyssland hade råds!;egeringens mukt överallt i Europa rådde jäsning och sträjker - i rike-Ungern vaI' en varaktig ge neralsträjk och i 's jälv8 Tyskland hade ma sso rna gått uI på galan. Så Ijus les d et internationella taget vid vår revolution s början, vitket natllrligtvis ' även i nAgoll mAn inve[kade pii delserna i vårl land. Särskiltden ryska holsjevikrevolutionen inverkade mycket pA. ,'åra arbetarmassor, m e n klargörandet av des sa förhållanden falle r icke inom ramen a\l denna broschyr. . Borgarna önskade elt lör tidigt uppror, de hade berett sig för kriget, förhållandena var deras planer, de fick ett Iör tidigt uppror .och segrade. De räknade på s ina egna skaror, först och främst de genom en långvarig hetsig agitalion ulJphefsade, niga och fo s lerlandska bondeelementena och m e d att den Iyska imperialismen s intressen skulle sammanfalla med deras egna planer och de räknade ratt i btigge faJlen; resultalet överskred i bägge [allen deras förvänlningar.
De ssa av fosterländsk hänför e lse och samtidigt av ett blint soc ialisthat gripna slaktarskaror verkställde garnas planer, men - d e t har erkänts även av tarna s egna ledare de skulle icke ha Iyckats segra över arbetarklassen, om ickc den lyska yrkesrevolII lionsbödeln kommit den Lill hjälp . HuI' däligvår krigföring ock så var med frivilliga, odi sciplineradeskaroroch l as tan slakta rna nade god lillgång på utHlnd s ka oIficerare samt rastän de kunde betjän a sig av övad e jägare och stäentle svensk militär, samt därffl1 fastan de ryska officerarna spelade under täcket m ed dem oberoende Q/I aflt defta skulle den beviipnad e Qrbe(aren I/Iall ollicerare
och ulan dis ciplin d ock besegra l dem sä degenerad var borgar kl asse n oc h s ä ka mpdu gli ga var a rbetarna o m icke d en {örbannade ty sken skulle ha. blandal sig i sa ken. Detta ä r såsom n ä mo! s e n av s l:J kt ar na själva c rkänd sa nnin g. Dett a sa kför h å l1 ande ger äve n e n p sykolo gisk rör kl ar ing varför d e n vit a lerro rn var s!I. vans innigt g r ym det är den svaga r es djävul s ka hämnd . Dvärga rn a mi ss h a ndl ar jä tten , som ä r fas tsm idd vid
Det h ö r ic ke tili av s ikle n m e d dcn h ä r rÖl·cliggande upp satsen alt s kildra s jå l va revolution stilldr age lse rn a oe h krig s h ä nd e lse rna . Det ä' r hi s tori es kri va rna s sa k att redo gö r a om d em. En d e l iaktta ge lser v iII jag dock .ännu häe fr a mföra , dd dessa !jan a r tilI att belysa d en h a r behandlade frAgan .
Det, a lt vi icke v id r evo lution c n s bör j a n Iyckade s fän gs la regeringen oeh andra ledande slaktare, h e lt oeh hAll et pA att r evol ution e n ieke var förb eredd sam! r ö da gar d enas fåtalighet och dAliga disciplin , som yppa d e sig genas t i bör.1an. Väri röda ga rd e 'var inga soJdat er, oeh bl ev d e t aldrig j det var e nda s t ba taljons• och kompanivi s hop sam lade !rivilliga. Av d e n av ry s sa rna er h:1llna hjälpen m ä namnas den lärdom, att bruka vapnen so m d e ·gav oss , sa ml en lilen s kara fri villiga h jälptrupp e r : ytle r sll it et offiecrskrafter , nAgo l instruktion aeh artillerister.
Om vi vid revolu!ionens början h a de lyckal s erhålla lillräe kli gt m ed vap en i Ud , sku ll e ' vi ha kunn a t driva !i1I baka d e slaklarskaror, sa m sa lt s ig i rörel se förc O SS oeh d et had e varil lä tt att fr a mr ycka a nda tili Hapamäki oe h avs kä r a sla kt arnas vikti ga fö rbind elselinj e melJan Oste rbott e n och Kare Ie lI . En s nabb b eväpn in g, in ge n regelbunden front ulan i s tä llet sö kt sä nd a trupp er bak s lak tarn as ryggar och :\ a ndr a s id a n , a tt h a rensat Ka rc li s ka näset, At miD ston e ända tili Vuoks e nlinje n had e va ril de rörsla förutsättningarna !ör sege rn . Man barde ge n-ast frAn början h a mobilise rat olit vad arhelarlHasse n kund e mobilisera - och det var ej sd litet. Högsta krigsledning borde även i tid ha om bytts, man bo rd e ieke h a liIlAtit d e n g'od tro gn a hö gs ta lednin ge n mis s led a så länge, a l! e n rörti ndrin g, som slll tli gen Astadkoms , visa d e sig för se n. '
· Orsaken tili, atl den s lutliga katastrofen blev så fullsländig, berodde 1i11 stor del pä hristen pd disciplin. Då det rramgick, att mao dA en gAng tysk'arna hotade icke skulle kunna bevara en sådan jättefront, som från Bottniska viken tili Ladoga, vidtog ledningen förheredelser för reträtt. De väslra skarorna hade bort draga sig tillbaka tili linjen Hälsingfors - Toijala, sam10m förhAlJandena det krävt ända tili Kymeneelvs linie. Order härom gavs III trupperna i väsler redan pa andra mdnaden {öre, iin {örbindelsen aubröls vid Lahlis. Ordern åtlyddes e,i. Fo lkkommi ssaria tets flyttning frän Helsingfors lil1 Viborg, Tammerfors rall, tyskarnas landi Hango kunde icke rörmå ,rupperna och de lokala stabe rna i väsler, att fullfolja ordern. Häddningen av revolutionens levande krafter, vilket var ett lösenord, kunde icke verkslällas, utan blev de slak tarna s oHer. Endast några obetydIiga delar Iyck ades sjövägen undkomma.
.
Den revolutionära socialismen '- kommunismen;
1 det föregående har jag ::;ökt klargöra den karaktär, som Finlands Soc.-dem . Arbetarrörelse \ hiltiUs hait. Jag har även framhållil, aft arbetarrörelsen i Finland nn avslulat et( utvecklingsskede': är endast elt halvborgerligt högerparti möjligt, 'liike! även som nämnls bildats, samt ett revolufi onärf socialisfiskt, kommunistiskl parti. " .
De förgörande felsleg, sotn gjordes av Finlands socialdemokrati, fär ieke mer forlsättas. Vi måsle ärligl {Öl'kUJina vad vi iir o ell vad /Ii vili . Vi kan ej ' !ängresitta 'på två slo lar endera unde" s lödja kautskyanernas parlam en tari ska demokratiska strävanden oeh ett isolerat folkparti eiler ocksä ansluta oss tili proletariatels internationella kommunistiska revolution, Av den här framhållna kritiken framgår, alf reoollltionära arbetarc av sina t:yna {örskriickliga (Tj"arcnheJ cl' drives direkt tili den r e/Jolutioniira so c ialism en.
Det kan endast bli fråga om störtandet av slaklarvä ldet i Finland och upprältandet av elt arbetarvälde. Det kan endast bli fraga om alt ansluta oss tili den internationeVa r evolutionsröre lsen lör imperiaJismens störtande, ty Finland är nu en utländsk vasa ll stat där en revoIulion ar möjlig ' Iiksom även tidigare e ndast i samba od med en internationell revolufion. Det kan nu bli fråga om endast en socia list isk r evolu tion , som törutsalter proletadatets diktatur i Finland . Jngen parlamentarisk fred ar langre mQjlig i Finland . Endast elt nyU inbördeskrig, en oy revolution. Den ar i antågande. Därför alla vänstersocialister: (ram för ett energiskt arbete tor den revolutionära socialismen -' för s pridningen av idcer och för att förklara revoJutionens teorier' rör Finlands arbelare. Snabbt lill verkei lör alf bilda eli nyll uerkligl revolulionurt pCfrti. Mä ni 'kalla de revollltioniira proletariatets skaror kring vår fana, må ni föra tili" dem kommunismens revolulio nara kallelse tilI kamp . • en s ak bill' ihAgkommas. hi)r noggrant ge akt på av vilka element våra m e dlemmar kommer att bestå. Av borgarna köpla eliel' [rivilIiga , medvetna och omedvetna provokalöre r bör llndvikas, Lika noggrant bÖI' man akta s ig löI' sådana, vilka. eHel' Wr", och i med den gam la ce nterns och högerns betraklel sesä U, toikai ' ]'evolulionens teorier och taktik. Vi bör lIo.'!yralll akia {ör (lef yamla parandliga arvo .Iag UI' förvi f>sad om, atl samlandet av prolelariatets krafler och deras organisering inom det nya kommunistiskp. partiet icke kommer atl vara et! arb ete, som kommer atl r ikka i år tioellden. .1ag 11'01' a tt d et kom mer att gå ' s nabbl, ty arbeta rna v,ar redan långl i luli onär kLll1 skap . Den revollllionära soc iali s men kan icke ' av slaklama borlskaffas genom alt massvis mönla arbetarna , ty i Finland har redan konstalerat s den. ga mla sanni ngen, att e n re vo lLltion s blodiga följder ge r L1pphav tili tio nya revolnHoner. Fasorna i fång lägren kan icke kväva revolulioncn, Vår revolutionära ener:gi stärkes av det hat och önskan aft hämnas, sa m vi känner dag och natl,
Revolutionär litteratur N. Re'o!otionens IiTa. 311 ure. Uolllj(ll"is mcn s angripare. !.iTC. r" 'l'1l0'j 'S "I : Dell Qska nrlJ e!.<l r rc\' o!utionelt. 2: :!". FJlFlORIK STRlhr·
, Den r.vsh rådsrepub likens statsförfattniug. ::!r) ,; rt' , lL\XT)( OORKI: rrJlPl'Op tili kulturvärldcn. 10 örc. K A'l' , \. nAl J)'3 TRö:-'f: Hyssland. :!ö tirr. H. SALO:U01\: De politiska partiatna i Rys!land. 75 iire. O. V, K,U USIXEN: Den Bush rc\'o llltionen. 2.1 ura . Z. HÖGT ,U::-l D ooh FREDRIK STRÖM: Demokratin ocb den finska r e'fo lulioneu. 30 ilra. FINSKA KOMhtUNIST EH: Öppet brel" tili kannat l.enin. 10 uro, AIJLAN Riki . br oU oeh rita. 7:) ilrt. nOBBRT GRL\lll: 1.immer\\'ald och Kiant&!. f>(} öre. ZDlMJmV,}.LD , revolutionir soe. tidskrift. Hi fle J kr • •1. WTKS1'EX: Suldaterna och. vir kaUlp. 1& iln l. HOSA LlTXEMBUlW: ) l ass aktioD ocb rOl'olution. 10 ÖrlJ YABFÖIl r"Rr.EOHlC n A Il LER S K Ö'J'. '"n Ört •. FRAMS FÖRLAG, Torsoatan 10, Stockholm. ! !"Clkhol", '0!9 0""1&(18\ " 000.' M.'mbo,g o B Okl'10k.t1 ,
