Nu grönskar det!

Det odlas för fullt i svenska skolor, förskolor och seniorboenden – allt från ärtskott till sockerrör. Prova själv, det är inte svårt!

Enstaka skolor har lyckan att äga växthus, fruktträd eller bärbuskar. Men det kanske vanligaste är att placera ut ett par pallkragar på gården. Så småningom kan pallkragen höjas upp, förses med någon form av huv och bli en supereffektiv varmbänk.

Vill du komma i gång med utomhusodlingen?

växter som klarar sig på egen hand, trots torka och ogräs. Som exempel nämner han pumpa, majs, potatis och lök.

– De får stora rotsystem och det gör inget om de blir förvuxna.

Matte- och NO-läraren Andreas Andersson är besatt av att odla. Sedan flera år tillbaka jobbar han också på att sprida sitt intresse till skolor över hela landet.

För den som vill starta mjukt, går det utmärkt att odla groddar på fönsterbänken, så länge man inte tar in jord i skolrestaurangen. I allt fler restauranger poppar det även upp hydroponiska odlingar med mikrogrönt, eller vertikala växtväggar där eleverna kan skörda egna tomater eller pak choi.

Andreas första tips är att börja redan tidigt på våren.

– Många gör felet att inte börja förrän i mitten av maj, och när barnen går på sommarlov har det fortfarande inte blivit skördeklart. När de sedan kommer tillbaka har växterna gått i frö och det finns inget att skörda.

Helst ska man starta med sådant som växer och kan skördas snabbt, som rädisor, spenat och mangold, menar Andreas. Inför sommaren gäller det däremot att så

På den tidiga hösten sår han gärna klassiska vårgrönsaker som rädisor och sallad. Ofta förgror han dem någon vecka innan terminsstart, sedan får eleverna själva plantera ut dem.

Om odlandet av någon anledning inte lyckas kan det i sig vara en fördel, menar han.

– På så sätt är det stor skillnad på ren produktion och pedagogik. Inom pedagogiken är det lärorikt att misslyckas, för då får du något att analysera.

Andreas tycker inte att det spelar så stor roll vad man odlar, poängen är att väcka elevernas entusiasm.

– Till exempel har vi odlat sockerrör och kunnat baka pepparkakor på egen sirap, och i fjol gjorde kocken sparrissoppa på egen sparris. Men det coolaste vi odlat är nog ändå bakpotatis. All bakpotatis du köper i handeln är importerad, så det är jättestor skillnad på den man odlar själv. Bakpotatis är dessutom enklare att hantera för köket, till skillnad från vanlig potatis som måste tvättas och skalas.

Vinsten med skolodling

Andreas påpekar att det sällan handlar om några större volymer, men det är inte heller poängen med en skolodling.

– Om en elev inte pallar vara på fotbollsplanen kan han eller hon ta en bok och sätta sig i skolträdgården. Fritids går dit en gång i veckan och äter mellanmål, och bildläraren gör konstutställningar i trädgårdslandet. På våren när primörerna börjar komma upp brukar kocken stå ute och brassa käk. Då steks det kycklingspett över öppen eld och eleverna sitter i gräset och äter. Och innan sommarlovet blir det skördefest.

Stoltheten bland eleverna när de får äta något de själva har skördat är svårslagen, tycker Andreas. Han minns särskilt den gången när han och en tidigare kock på skolan bestämde sig för att servera ramslökssoppa på självplockad ramslök.

– Jag kommer ihåg hur jag stod i matkön och skulle ta mat, då såg jag en liten flicka som tog om av soppan, så jag sade: ”Ska du ta om?” Då svarade hon: ”Ja, jag tyckte inte alls att det var gott, men jag fattar att det är något fint, så jag tänkte att jag ska ta en gång till.” Då har man lyckats!

Andreas B Sta

ODLINGSTIPS:

1 Starta med ett par pallkragar

2 En varmbänk ger extra skjuts åt odlingen

3 Kom ur startgroparna tidigt och förodla inomhus

4 Om du inte hinner, börja efter sommarlovet i stället

5 Låt gästerna hjälpa till med vattning och ogräsrensning