En miljard har investerats i utbyggnad av

EN MILJARD HAR INVESTERATS

i utbyggnad av Ystads hamn

Ystads Hamn har fått utökad kapacitet och möjlighet att ta emot allt större fartyg. Två nya färjelägen och en effektivare insegling samt bättre vågbrytare och vågfällor ingår i byggprojektet som kostat nära en miljard kronor.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

I YSTADS VISION 2030 ingår en utflyttning av hamnverksamhet från den inre till den yttre hamnen. Bygget av de båda nya färjelägena 7 och 8 skapar en kapacitetsökning både genom att det blir fler kajer och att hamnen kan ta emot större fartyg.

Den nya piren för de båda färjelägena kan ta emot 250 meter långa fartyg. En ny 1600 meter lång vågbrytare har byggts i söder och inloppet mellan vågbrytare har breddats från 110 till 150 meter. Två nya pirhuvuden som är drygt 20 meter i diameter har placerats vid inloppet. Två stycken vågfällor har också byggts. De bidrar till att vågenergin från havet utanför dör ut när de kommer innanför vågbrytarna. Genom muddring och utfyllnad har 140 000 kvadratmeter mark tillskapats. Ytterligare 94000 kvadratmeter har avsatts som uppmarschområde för fordon. 850000 kubikmeter har muddrats och gett ett djup om 9,5 meter i inseglingen och 9 meter vid kaj. – Utbyggnaden har inneburit mängder av tekniska utmaningar. Det är komplext att arbeta med vatten och att ta hänsyn till miljökontrollprogram, väder och vind och befintlig trafik. Men vi har haft en bra entreprenör som klarat allt detta, säger Andreas Malmström, som är hamnens projektledare.

Ole Steen Christensen är projektledare hos totalentreprenören Per Aarsleff A/S: – Den största tekniska utmaningen var nog de båda pirhuvudena som gjöts i Polen och som bogserades till Ystad, där vi sänkte dem på plats och fyllde med sand. Det var litet speciellt, men det gick bra. – Hamnutbyggnaden i Ystad var ett stort och komplext projekt, men vi lyckades planera och få allting att gå som förväntat. Största utmaningen var annars vintern 2019/2020 då det blåste mycket och vi hade svårt med vår flytande utrustning. Men vi lyckades arbeta in den tid som vi förlorade på grund av vädret, säger Ole Steen Christensen.

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDEN

– En hamnutbyggnad har diskuterats i otroligt många år. Verksamheten har slagit nya rekord i stort sett alla år på senare tid. Hade vi inte gjort den här utbyggnaden hade vi inte kunnat ta emot framtidens fartyg, säger hamnens vd Björn Boström. En utmaning har varit att både hitta finansiering och hinna bygga i tid för att möta utvecklingen. Satsningen är en viktig del i Ystads framtid.

Totalt har utbyggnaden kostat nära en miljard kronor, varav EU stått för 250 miljoner. – Den här investeringen är tuff, men vi räknar med att ha tjänat in den på sex år.

Hamnutbyggnaden medför utöver de nya färjelägena med RoRo-ramper också tillgång till landbaserad elanslutning av inneliggande fartyg och möjlighet till bunkring av LNG (flytande naturgas).

I november gjordes de första provanlöpen till de nya färjelägena med Unity Lines m/s Skania och Polferries m/s Mazovia. Detta för test av rampsystem, förtöjningsanordningar med mera. Efter finjusteringar och intrimningar beräknas trafiken komma i gång på allvar under februari 2021.

PASSAGERARE OCH GODS

Ystad Hamn trafikeras av såväl passagerartrafik som godstrafik. Den är med sina närmare 2,5 miljoner passagerare årligen Sveriges tredje största hamn för passagerartrafik efter Stockholm och Helsingborg. Trafiken till Bornholm genererar 1,7 miljoner av dessa passagerare och till Polen rör det sig om 700 000 passagerare. En helt ny linje till Sassnitz på ön Rügen i Tyskland, som inte kommit till utan hamnutbyggnaden, väntas generera ytterligare 100 000 resor årligen. – Genom utbyggnaden för godstrafiken i den yttre hamnen har vi kunnat frigöra utrymme i innerhamnen för den utökade passageratrafiken, säger Björn Boström.

Han hoppas också på nya segment, bland annat RoRo-trafik där Ystad kan komma att bli en av flera hamnar längs en längre slinga, men också mål för fler tillfälliga kryssningsanlöp.

Ystads Hamn hade 2019 3 755 fartygsanlöp med 650 000 personbilar och 250000 lastfordon och sammanlagt 3,2 miljoner ton gods.

Den nya piren vid provanlöpet av två fartyg. Längst bort vid inloppet syns de två vågfällorna.

DANMARK OCH POLEN

Staden Ystad är byggd runt hamnen, som historiskt varit viktig för hela sydöstra Skåne. Efter att bland annat ha varit en stor bulkhamn för olja, spannmål, flis, kol och koks har den allt mer kommit att hantera lastbilar, trailers och järnvägsvagnar. Idag är Ystad en typisk färjehamn med stor trafik till danska Bornholm och Swinoujscie i Polen samt nu också till Sassnitz i Tyskland.

FAKTA I KORTHET

Utbyggnad av Ystads Hamn

Byggherre: Ystads kommun Totalentreprenör: Per Aarsleff A/S Byggtid: Januari 2019 till januari 2021 Totalkostnad: Nära en miljard kronor Entreprenadkostnad: 160 Mkr

MER FLYT I STAN

Den yttre hamnen står klar och vi kan nu ta emot fler fartyg, större färjor och mer gods tack vare våra nya färjelägen à 250 meter. Fler möjligheter föröver för både Ystad och hela industrin med andra ord. Bra flyt, Ystad!

Sveriges första inlandsfartygspendel för containertrafik ska gå mellan Stockholm Norvik i Nynäshamn och Västerås hamn. Bild: Barge Transport Sweden AB Göteborgs hamns roroterminal med inneliggande DFDS-fartyg vid den nu elanslutna kajplats 712. Bild: Göteborgs Hamn AB

CONTAINERTRAFIK

mellan Stockholm Norvik och Västerås

Sveriges första inlandsfartygspendel för containertrafik startas mellan den nyöppnade hamnen Stockholm Norvik i Nynäshamn och Västerås hamn. Detta är det första exemplet i Sverige på det som i EU kallas det femte transportslaget, nämligen trafik med mindre EU-klassade fartyg på de inre vattenvägarna (IVV).

ETT EU-KLASSAT IVV-FARTYG med kapacitet för 208 TEU (20-fotscontainers) kommer att sättas i trafik med två avgångar i veckan. Detta kommer avlasta det kraftigt överbelastade vägnätet i regionen med över 1000 lastbilar per veckan vilket innebär färre olyckor på vägarna och dessutom betydligt lägre CO2 utsläpp.

Det tyska rederiet, Reederei Deymann, kommer att operera containerfartyget Emelie Deymann.

Fartyget, som är 110 meter långt och har litet djupgående, har fått tillstånd av Transportstyrelsen att operera på rutten och blir därmed det första fartyget av sitt slag i Sverige.

I övriga EU finns drygt 20 000 inlandsfartyg och förhoppningen är att det snart skall bli många fler liknande fartyg även i Sverige och på så sätt kan mycket stora mängder gods flyttas från väg till vattenväg.

Bara i Tyskland fraktas på de inre vattenvägarna mer gods med dessa inlandsfartyg än vad vi i Sverige gör sammantaget per år med alla lastbilar och tåg. – På sikt finns möjlighet att pendeln kan anlöpa fler hamnar i Mälaren vilket ytterligare skulle avlasta vägnätet, säger Anders Wihlborg, vd på det svenska företaget Barge Transport Sweden AB, vars affärsidé är att hjälpa till att etablera inlandssjöfart i Sverige. GENOM ATT ELANSLUTA fartyg vid kaj minskar koldioxidutsläppen kraftigt och utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid reduceras till ett minimum. Dessutom ger lösningen en tystare hamnmiljö och en bättre arbetsmiljö ombord på fartygen.

Den kaj som nu fått elanslutning är Kajplats 712 i Göteborgs hamns roroterminal, en av hamnens mest trafikerade kajplatser.

Men för att elanslutning ska fungera räcker det inte med en anläggning på land – även det anlöpande fartyget måste vara anpassat för elanslutning.

Rederiet DFDS satsar stort på att anpassa sina fartyg för elanslutning och det är deras fartyg Flandria Seaways som blir först ut att ansluta mot den nya anläggningen. – En ökad andel av våra fartyg anpassas för att kunna elansluta och det blir därför allt viktigare för oss att hamnarna kan erbjuda anläggningar för elanslutning. Göteborgs hamn har sedan länge varit i framkant när det gäller detta och DFDS ser positivt på den utbyggnad som nu sker, säger Poul Woodall, Senior Advisor Climate & Environment på DFDS.

Sedan tidigare är elanslutning möjlig vid Stena Lines kajlägen vid Majnabbe och Masthugget i Göteborgs hamn, samt vid kajplats 700 i Älvsborgshamnen.

GÖTEBORGS HAMN

satsar på elanslutning

Göteborgs Hamn AB har länge arbetat med att få anlöpande fartyg att ansluta till landström när de ligger vid kaj, istället för att ha motorerna igång. I januari färdigtestades elanslutningen till ytterligare en kaj i hamnen, vilket innebär att fartyg kan koppla upp sig mot el redan inom några veckor. Det ger en potentiell koldioxid om 650 ton per år.